HÅLLBAR UTVECKLING - sett ur ett miljö- och folkhälsoperspektiv SLUTRAPPORT
|
|
- Kristin Sandström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HÅLLBAR UTVECKLING - sett ur ett miljö- och folkhälsoperspektiv SLUTRAPPORT Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland Februari 2008
2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 SYFTE... 5 Övergripande målsättning... 5 Uppdragets mål... 5 Avgränsningar... 5 Metod... 5 Samverkansparter... 5 Definitioner och begrepp... 6 HÅLLBAR UTVECKLING... 7 KOPPLINGAR MILJÖ OCH FOLKHÄLSA... 8 Exempel på områden att arbeta vidare inom... 9 Transporter/kommunikationer... 9 Energi Livsmedel Kultur Upphandling Bostadsmiljöer Arbetsmiljö KONKRETA FÖRSLAG Förutsättningar för arbete mot en hållbar utveckling Ledarskap och en gemensam vision Tydlighet och samverkan Utbildning och information Uppföljning Förslag till åtgärder och fortsatta steg DISKUSSION REFERENSER Uppdraget runt Hållbar utveckling har genomförts av: Therése Jansson, Sektionen för folkhälsa, Folkhälsocentrum Anna Klippmark, Sektionen för miljöstöd, Folkhälsocentrum
3 INLEDNING Hållbar utveckling har blivit en viktig utgångspunkt för internationellt och nationellt miljöoch folkhälsoarbete. Begreppet hållbar utveckling syftar till att förbättra och utveckla arbetet inom alla sakområden så att det tar hänsyn till, samt balanserar de miljömässiga, sociala och ekonomiska konsekvenserna i ett längre tidsperspektiv. 1 Dessa tre dimensioner är inbördes beroende av varandra. Hoten mot en hållbar utveckling är på många sätt globala och samarbete mellan olika internationella, nationella och regionala aktörer är viktigt. Ansvaret ligger dock främst på de enskilda länderna och på den lokala nivån där man kan börja från grunden och ta ansvar för vad som kan och bör göras. 2 Arbetet mot en mer hållbar utveckling styrs av mål, överenskommelser och lagstiftning. Dessa är viktiga verktyg för att omsätta politiska principer till konkreta krav på åtgärder. Viktiga förutsättningar för en hållbar utveckling är ett medvetet ledarskap som kan förena alla kring en gemensam vision, en hög delaktighet samt samverkan mellan olika sektorer och nivåer i samhället. 1 Regeringens skrivelse 2005/06:126. Sid Miljö/Hållbar utveckling/ EU-satsningar 3
4 BAKGRUND I den politiskt initierade utredningen Översyn av det fortsatta miljöarbete i Landstinget Sörmland , synliggjordes behovet av ett antal strategiskt viktiga frågor som behövde hanteras av ledningen, en av dessa var hållbar utveckling. I utredningen framhölls att miljöfrågornas koppling till strategiskt viktiga frågor inom landstinget borde tydliggöras, som exempel angavs kopplingen folkhälsa miljö ur ett hållbarhetsperspektiv. Denna slutrapport är en del av resultatet av arbetet runt uppdraget hållbar utveckling i Landstinget Sörmland. Uppdraget är formulerat utifrån Budget med uppdrag 2006 samt 2007 (Direktiv LS-LED samt LS LED06-405) och har genomförs av sektionen för miljöstöd samt sektionen för folkhälsoarbete vid Folkhälsocentrum, Landstinget Sörmland. Uppdraget innefattar tre delar där den första är en Förstudie som beskriver kopplingar mellan folkhälsa och miljö sett ur ett hållbarhetsperspektiv. Studien fokuserar på hållbar utveckling och dess tre dimensioner; den miljömässiga, den sociala och den ekonomiska. Arbetet baseras på litteraturstudier av internationella, nationella, regionala samt lokala lagtexter, strategier och mål samt aktuell litteratur inom området hållbar utveckling. Den andra delen, är en Översikt av Landstinget Sörmlands styrande dokument 3 med syfte att förtydliga landstingets roll i hållbarhetsarbetet i relation till andra lokala och regionala aktörer. Utifrån en systematisk genomgång av de styrande dokumenten skulle organisationens roll i arbetet för en hållbar utveckling definieras och tydliggöras. Detta för att klargöra organisationens roll i relation till andra aktörer. Då antalet styrande dokument utgör ett sådant omfattande textmaterial var det metodiskt omöjligt att gå igenom allt, vilket kan ha haft effekter på det slutliga resultatet. Del I och del II av uppdraget finns i separata dokument. Slutrapporten, den sista delen av uppdraget, innehåller sammanställning av resultaten från förstudien och översynen av Landstinget Sörmlands styrdokument. Dessa resultat ligger till grund för exempel och konkreta förslag på områden att arbeta vidare med. 3 Med styrande dokument menas dokument som är styrande för alla verksamheter inom Landstinget Sörmland. Dokumenten är fastställda politiskt eller på koncernnivå 4
5 SYFTE Syftet med uppdraget är att, utifrån ett hållbarhetsperspektiv, kartlägga och påvisa kopplingar mellan miljö och folkhälsa inom ramen för landstingets uppdrag. Övergripande målsättning Övergripande målsättning är att uppdragets resultat ska medverka till en hållbar utveckling utifrån beskrivning nedan: Den ekonomiska dimensionen - ekonomiska resurser, utveckling och tillväxt Den sociala dimensionen innefattar aspekter rörande människors behov och utveckling, sociala resurser och fattigdomsbekämpning Den miljömässiga dimensionen yttre förhållanden som påverkar allt liv. Omfattar luft, vatten, mark, naturresurser, flora, fauna, människan samt samspelet mellan dessa Dessa dimensioner är alla inbördes beroende av varandra och ska bidra till att jordens resurser ska räcka till även för kommande generationer. Uppdragets mål Utreda kopplingar mellan folkhälsa och miljö Förtydliga landstingets roll i hållbarhetsarbetet i relation till andra lokala och regionala aktörer Medverka till en ökad medvetenhet om hållbarhetsperspektivet inom organisationen Ge konkreta förslag på hur befintliga uppdrag kan stärkas ur ett hållbarhetsperspektiv Stärka hållbarhetsperspektivet inom landstingets folkhälso- och miljöuppdrag Utifrån resultatet kommentera eventuella behov av fortsatt utvecklingsarbete kring hållbar utveckling Avgränsningar Arbetet fokuserar på kopplingar mellan miljö och folkhälsa sett ur de tre dimensionerna; social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet. Metod Via litteraturstudier synliggöra kopplingarna mellan strategiska miljö- och folkhälsofrågor ur ett hållbarhetsperspektiv Utifrån en systematisk genomgång av Landstinget Sörmlands styrande dokument definiera dess roll i arbetet för en hållbar utveckling Genom samverkan och dialog med relevanta aktörer på lokal, regional och nationell nivå Samverkansparter Folkhälsocentrums medarbetare Västra Götaland regionen Region Skåne Regionförbundet Sörmland 5
6 Definitioner och begrepp Folkhälsa är ett samlande begrepp för hela befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt fördelad som möjligt. Det primära intresset är de bestämningsfaktorer som har stor betydelse för människors hälsa. 4 Folkhälsoarbetet systematiska och målinriktade hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för att åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Åtgärderna kan vara inriktade på att skapa gynnsamma förutsättningar och miljöer för hälsan (socialt, kulturellt, fysiskt, politiskt, ekonomiskt och emotionellt). Det kan också vara riktade insatser mot individer, grupper eller institutioner för att förmedla kunskap och öka medvetenheten om samband mellan levnadsvanor, livsvillkor och hälsa. 5 Förebygga förorening - Tillämpning av processer, rutiner och användning av material eller produkter för att undvika, minska eller begränsa förorening, t ex återvinning, rening, processtekniska åtgärder, styrsystem, effektiv resurshållning och utbyte av material. Hållbar utveckling är en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. 6 Hälsa är en dimension som säger något om människans kroppsliga och psykiska tillstånd. Som sådan kan hälsan vara både god och dålig. 7 Hälsofrämjande arbete insatser inom alla områden i samhället där avsaknaden av insatser skulle kunna leda till ohälsa. Fokus ligger inte på riskfaktorer för sjukdom, utan på friskfaktorer och skyddsfaktorer för hälsa. Hälsofrämjande arbete är den process som ger människor möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den. Kopplingar - Med kopplingar avser författarna till detta arbete faktorer eller förhållanden runt miljö som kan påverka och ha effekter på folkhälsan och omvänt. Miljö- Yttre förhållanden som påverkar allt liv. Omfattar luft, vatten, mark, naturresurser, flora, fauna, människan samt samspelet mellan dessa. Miljöbelastning Resultat av en aktivitet som påverkar den yttre miljön negativt. Miljöpåverkan Förändring i miljön positiv eller negativ, till exempel utsläpp till luft, mark och vatten som uppstår genom olika aktiviteter i en verksamhet. Sjukdomsförebyggande arbete innebär insatser i syfte att undanröja risker för problem och orsaker till sjukdomar. Det handlar om riktade insatser mot individer eller grupper av personer med ökad risk att drabbas av vissa bestämda sjukdomar och syftar till att förebygga dessa sjukdomar. 8 4 Janlert, U Janlert, U Regeringen. GBLLqv7 7 Janlert, U Janlert, U
7 HÅLLBAR UTVECKLING Begreppet hållbar utveckling formulerades i den så kallade Brundtland-rapporten, Vår gemensamma framtid EU:s och Sveriges arbete med omställning till ett hållbart samhälle grundas på Brundtlandskommissionens definition av hållbar utveckling, vilken är "en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov". 10 Definitionen är den som används i detta uppdrag. Sociala dimensionen Ekonomiska dimensionen Miljömässiga dimensionen Begreppet hållbar utveckling innehåller tre dimensioner: Den ekonomiska dimensionen - ekonomiska resurser, utveckling och tillväxt Den sociala dimensionen innefattar aspekter rörande människors behov och utveckling, kultur, sociala resurser och fattigdomsbekämpning Den miljömässiga dimensionen yttre förhållanden som påverkar allt liv, omfattar luft, vatten, mark, naturresurser, flora, fauna, människan samt samspelet mellan dessa Kultur anses i detta arbete som en viktig del i den sociala dimensionen. I vissa skrivelser talas det om kulturen som en fjärde dimension. Mycket av litteraturen runt hållbar utveckling betonar vikten av att likställa alla tre dimensionerna. Under uppdragets gång har vi upptäckt att det ofta är omöjligt att likställa dessa då ingången i en problematik eller fråga har stor betydelse. Myndigheten för skolutvecklings syn på begreppet, vilken följer nedan, har därför präglat uppdraget. Den miljömässiga dimensionen kan sägas utgöra en yttre gräns då människan är beroende av naturen och dess kretslopp, både som livsuppehållande förmåga och som resursbas. Utarmas denna resurs kan inte hälsa och ekonomisk utveckling upprätthållas för de som lever nu eller för kommande generationer. Den sociala dimensionen betraktas som målet för hållbar utveckling dvs. alla människors rätt till ett värdigt liv och rätten att få sina behov tillfredställda utan att den miljömässiga dimensionen, den yttre gränsen, överskrids. Den ekonomiska dimensionen ses som ett medel för att uppnå mål inom ramen för en miljömässig och social hållbar utveckling. Även om dimensionerna i princip är lika viktiga, så kan fokus och ingång till det sammansatta begreppet, samt balansen mellan dimensionerna variera beroende på sammanhang. Oavsett ingångsdimension så innebär perspektivet hållbar utveckling att dimensionerna förstås och integreras i ett större sammanhang Rapporten ingick i förarbetet till FN:s konferens om miljö och utveckling, United Nations Conference on Environment and Development (UNCED), i Rio de Janeiro Regeringen Myndigheten för skolutveckling. 7
8 KOPPLINGAR MILJÖ OCH FOLKHÄLSA Ett ökat intresse för miljöfrågor och folkhälsofrågor och deras betydelse för mänsklighetens och miljöns framtid har ökat behovet av en hållbar utveckling. Människans hälsa och dess relation till miljön lyfts fram i svensk och internationell lagstiftning samt i nationella och internationella överenskommelser. En god folkhälsa är ett mål för samhället. Miljö är en av flera bestämningsfaktorer för hälsa vilket betyder att miljön påverkar människors förutsättningar för god hälsa. När det gäller relationen folkhälsa och dess påverkan på miljön så är den inte lika tydlig men ett perspektiv är t ex. att ökad fysisk aktivitet i form av vardagsmotion på sikt har betydelse för miljön i form av minskat bilåkande. Begreppet stödjande miljöer för hälsan är en nyckelstrategi i folkhälsoarbete och sambandet mellan miljö och hälsa är starka i människans närmiljö. Stödjande miljöer omfattar var människor bor, lokalsamhället, deras hem, där de leker, älskar och arbetar. Med miljö menas inte bara de synliga strukturerna och servicen i närmiljön utan det innefattar även andliga, sociala, kulturella, ekonomiska, politiska och ideologiska dimensioner. Arbetet med stödjande miljöer är förebyggande och grundas på både risktänkande och hälsofrämjande möjligheter och flyttar perspektivet från individen till gruppen. 12 Klimatförändringar och miljöförstörelse har stor betydelse för folkhälsan och den hållbara utvecklingen. På samma sätt har föroreningar i luft, mark och vatten ofta förödande konsekvenser för människors hälsa. 13 Sveriges miljöpolitik kan sammanfattas i 16 miljökvalitetsmål och folkhälsopolitiken i elva målområden. Det finns kopplingar mellan målområdena för folkhälsa, miljö samt kultur, vilka i sin tur har betydelse för den ekonomiska utvecklingen och tvärtom. Uppnås miljökvalitetsmålen skapas förutsättningar för en god hälsa, och genom hälsosamma val gynnas miljön. 14 Kopplingen mellan hållbar utveckling, folkhälsa och miljö har blivit allt tydligare de senaste åren genom forskning och analyser. Många politikområden har en indirekt påverkan på miljö och folkhälsa t.ex. bostadspolitik, jordbrukspolitik och transportpolitik. I regeringens strategi för hållbar utveckling har flera av dessa kopplingar lyfts fram. Det är viktigt att via folkhälsoarbete främja genomtänkta investeringar inom andra politikområden. Styrmedel, lagstiftning, utvecklingsriktningar, teknologi mm som påverkar både miljö och folkhälsa utgör viktiga drivande krafter för ett hållbart och hälsosamt samhälle Haglund, B, J, A. 13 Kjellström, T; Håkansta, C & Hogstedt, C. Sid Statens folkhälsoinstitut. (RUP). (N2004/2763/RUT; N2002/2055/RUT) 15.Kjellström, T; Håkansta, C & Hogstedt, C. Sid
9 Exempel på områden att arbeta vidare inom Arbetsgruppen har funnit flera områden inom ramen för landstingets uppdrag, vilket är både internt och externt, där det utifrån ett hållbarhetsperspektiv finns tydliga kopplingar mellan miljö och folkhälsa. Nedan presenteras ett urval av de områden där kopplingarna är som starkast 16 och där det är viktigt att arbeta vidare för en mer hållbar utveckling och verksamhet. I uppdraget ingick inte att se över vilka arbeten med hållbarhetsperspektiv som pågår inom organisationen och vi kan därför inte ge konkreta förslag på åtgärder på verksamhetsnivå. Inom vissa områden pågår det redan bra arbeten som kan stärkas och det är därför möjligt att några av de exempel på åtgärder som anges redan är i gång. Transporter/kommunikationer Berör främst Miljömålen: Frisk luft, God bebyggd miljö, Giftfri miljö, Ingen övergödning samt Begränsad klimatpåverkan. Berör främst Folkhälsomålen: Delaktighet och inflytande i samhället, Ekonomisk och social trygghet, Trygga och goda uppväxtvillkor, Ökad hälsa i arbetslivet, Sunda och säkra miljöer och produkter, En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård samt Ökad fysisk aktivitet. Hållbara transporter är en fråga som fått mycket fokus både nationellt och internationellt. Sverige har bland annat genom Kyotoavtalet förbundit sig att arbeta med transportfrågan. I Sverige förbrukar industrin och bostäderna allt mindre fossila bränslen. Att användningen ändå ökar beror på att bilismen och flygtrafiken ökar. Trafiken står för cirka 40 procent av de svenska utsläppen. 17 Det är viktigt att landstinget verkar för att minska bil- och flygresorna internt och externt, att resor ska kunna ske med allmänna kommunikationer där så är möjligt och att miljökrav ställs vid upphandling. En omställning till mindre resande och transporter är bra för miljön och människors hälsa samt frigör resurser för arbete med kärnverksamheten, vilket innebär betydande besparingar för landstinget. Kommunikationer och transporter påverkar folkhälsan på flera sätt. Minskade utsläpp och renare luft har en positiv effekt på individens hälsa och därmed på folkhälsan. En annan dimension är att närhet och tillgänglighet till kommunikationer och transporter är av stor betydelse för möjligheten att ta sig runt, vara delaktig i samhällslivet och nå nödvändig service. Ett väl utbyggt kommunikationsnät resulterar även i ett bredare arbetsmarknadsområde och skapar möjligheter till pendling. Det har effekter på befolkningens ekonomiska och sociala trygghet. Hur kan Landstinget Sörmland bidra till hållbara transporter/kommunikationer både internt och externt? Utöka upphandlingen av miljöanpassade fordon/drivmedel Besluta om aktiviteter för att få fler att samåka t.ex. fasta mötestider Öka användande av video-, nät- och telefonkonferenser Stimulera anställda inom landstinget till alternativa färdmedel via t.ex. cykelprojekt Undersöka resvanor för att kunna erbjuda ett behovsanpassat kommunikationsnät Arbeta med regional/lokal samverkan/påtryckningar t.ex. vad gäller länstrafiken Formulera miljömål och sociala mål inom området 16 Starka kopplingar finns även inom andra områden som till exempel läkemedel, jämställdhet och integrationsarbete. 17 Berlin, E. Intervju med meteorolog Per Holmgren
10 Energi Berör främst Miljömålen: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Bara naturlig försurning. Berör främst Folkhälsomålet: Sunda och säkra miljöer och produkter. Användning av energi skapar miljöproblem och valet av energi påverkar klimatet och på sikt folkhälsan. För en mer hållbar utveckling krävs en effektivare energikonsumtion och ökad användning av förnyelsebara energislag. Den svenska regeringen har bland annat i regeringsförklaringen den 6 oktober 2006 framhållit att energifrågor i kombination med klimatförändringar är prioriterade utmaningar att arbeta med. 18 EU har en gemensam energipolitik. Samarbetet inom energiområdet är reglerat i flera olika direktiv. I februari 2007 antog Ministerrådet en gemensam handlingsplan för energipolitiken. Mer om handlingsplanen finns att läsa i förstudien. Hur kan Landstinget Sörmland bidra till en hållbar energianvändning? Optimera all energianvändning inom landstinget genom att: Kartlägga energianvändningen inom landstinget. Detta kan till exempel ske genom mätningar och checklistor. Inom vilka verksamheter/aktiviteter förbrukas mycket energi? Utreda vilka energibesparande insatser som görs, har gjorts eller planeras inom respektive verksamhetsområde Utreda hur och inom vilka områden landstinget kan spara energi/effektivisera användningen Fastställa vilka krav som ska ställas vid upphandling, till exempel vad gäller förnyelsebar el, medicinsk-teknisk utrustning, ljuskällor och övrig el-utrustning Anordna energikampanjer, som t.ex. Energijakten i Service Fastigheters regi Anordna utbildning för personal Införa dokumenterade rutiner inom relevanta områden Formulera miljömål och sociala mål inom området 18 Energipolitik, 10
11 Livsmedel Berör främst Miljömålen: Ett rikt odlingslandskap, Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Levande sjöar och vattendrag, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning samt ett Rikt växt och djurliv. Berör främst Folkhälsomålen: Trygga och goda uppväxtvillkor, Sunda och säkra miljöer och produkter, En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård och Goda matvanor och säkra livsmedel. En god miljö och hälsa förutsätter större krav på en hållbar livsmedelsförsörjning från produktion till konsumtion. Det rör allt från användning av kemikalier vid produktion till val av produkter och beteende förändringar vid behov. Det är även en kostnadsfråga. Det är viktigt att se maten ur ett hälso- och hållbarhetsperspektiv. Till år 2010 ska 25 procent av all den offentliga konsumtionen av livsmedel vara ekologisk. Målet som sattes upp av den förra regeringen är inte tvingande men ska enligt stiftelsen Ekocentrum 19 betraktas som en stark rekommendation. 20 Livsmedel och matvanor har stor betydelse för folkhälsan. Samhället bör därför utformas så att det ger förutsättningar för goda matvanor bland befolkningen. 21 En sådan förutsättning skulle kunna vara att det finns ett brett utbud av produkter samt att prisnivån är sådan att människor har ekonomisk möjlighet att välja det som är bäst för hälsan och för miljön. En av de viktigaste aktörerna är livsmedelsbranschen, både när det gäller problemet med ohälsosamma matvanor och också lösningarna. Det pågår aktiva insatser inom svenskt jordbruk för att kunna erbjuda bra produkter. Hur kan Landstinget Sörmland bidra till en hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion? Ställa krav vid upphandling och prioritera ekologiska produkter samt produkter som har producerats enligt Rättvisemärkt 22 eller liknande etiska och sociala godtagbara förhållanden, i fortsättningen kallat rättvisemärkt Prioritera utifrån svenska förhållanden årstidsbaserade produkter Anordna utbildning/information internt och externt om matens betydelse för hälsan och miljön t.ex. enligt konceptet ÄT SMART och via föräldrautbildningar Sätta in punktinsatser, som t.ex. att ekologiskt och rättvisemärkt kaffe/te/frukt/mjölk serveras inom alla verksamheter Ge amningsstöd Formulera miljömål och sociala mål inom området 19 Stiftelsen Ekocentrum bildades 1993 och är en fristående oberoende stiftelse som arbetar för en hållbar samhällsutveckling. 20 Areskog, M, Dagens Nyheter Regeringens skrivelse 2005/06:205. Sid Rättvisemärkt innebär en rättvis handel med tredje världen, att fattiga bönder får skäligt betalt för sitt arbete, motverkar slav- och barnarbete och diskriminering på grund av kön, hudfärg och tro 11
12 Kultur Berör nästan alla Miljömål: En god miljö och biologiskt mångfald är betydelsefull för människors psykiska hälsa och välbefinnande. Berör framför allt Folkhälsomålen: Delaktighet och inflytande i samhället, Ekonomisk och social trygghet, Trygga och goda uppväxtvillkor samt Sunda och säkra miljöer och produkter. Kultur, miljö och hälsa har starka kopplingar. Natur- och kulturmiljöer har positiv effekt på människors hälsa och att möjligheter till kultur finns tillgängliga för alla är av stor betydelse. De utgör en konsumtion som innebär upplevelser och njutning som ökar befolkningens välfärd och välbefinnande och samtidigt stimulerar till ökad miljömedvetenhet. Forskning i t.ex. bostadsområden har visat att där miljön är kulturrik är människors hälsa bättre än i kulturfattiga områden. Samhällets roll är att förbättra dessa situationer genom att skapa strukturella möjligheter och platser där människorna kan se anknytningen till sin individuella och samhälleliga historia. Möjligheten att förstå sig själva och sin historia kan på sikt leda till en ökad folkhälsa. 23 De kulturpolitiska målen tar sikte på människors delaktighet och inflytande i samhället. Kulturaktiviteter kan främja hälsa genom att erbjuda kulturella upplevelser, stimulera människor att ta vara på sin egen kapacitet och ge förutsättningar för nya kunskaper och erfarenheter. 24 Hur kan Landstinget Sörmland bidra till att skapa förutsättningar för kultur och kulturrika miljöer? Skapa förutsättningar för befolkningen att kunna delta i kulturlivet och ha möjlighet till eget skapande Erbjuda kulturella upplevelser Främja kulturell mångfald Skapa förutsättningar för skapande samt stödja och stimulera kulturutövare och kulturella uttryck Samverka med andra aktörer Bevara och bruka kulturarvet 23 Cullberg, J. 2003:28. Sid Statens kulturråd. 12
13 Upphandling Berör främst Miljömålen: Berör de flesta miljömål då många produkter kan ge påverkan på målområdena. Berör främst Folkhälsomålen: Sunda och säkra miljöer och produkter, En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård och Goda matvanor och säkra livsmedel. Inom upphandling i den offentliga sektorn finns möjlighet att påverka och tänka i ett hållbarhetsperspektiv. Landstinget Sörmland är en stor inköpare av varor och vilka krav som ställs vid upphandling är betydelsefullt för en hållbar utveckling. Ur ett globalt solidaritetsperspektiv är det i upphandlingsfasen det finns möjlighet att påverka förhållanden och arbetsvillkor under produktionsfasen, samt ursprunget hos en vara eller tjänst. Regeringens skrivelse 2006/07:54 om miljöanpassad upphandling innehåller bedömningar av nuläget och mål för de tre kommande åren. Enligt regeringens bedömning ställs i dag inte miljökrav i den utsträckning som är möjlig. Den offentliga sektorn bör så långt som möjligt enligt lagen om offentlig upphandling (1992:1528 ) och gemenskapsrätten ställa miljökrav vid upphandling Swedish Standards Institute (SIS) har i februari påbörjat ett arbete med att ta fram en svensk vägledningsstandard anpassad för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner. Arbetet kommer i viss mån att fokuseras på att utarbeta vägledning i upphandlingsfrågor. Idag ställs miljökrav samt sociala och etiska krav vid offentlig upphandling inom Landstinget Sörmland. Landstingets upphandlingspolicy har reviderats under 2007 och enligt den ska ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter beaktas vid upphandlingar. De sociala och etiska aspekterna behöver dock ytterligare stärkas exempelvis genom uppföljning. Allt förbrukningsmaterial inom landstinget upphandlas via Varuförsörjningen, som har utarbetat miljöriktlinjer som används vid all upphandling. Övriga inköp sker via upphandlingsenheten. Vid miljöprioriterade upphandlingar sker alltid ett samarbete med sektionen för miljöstöd i landstinget eller med förvaltningarnas miljösamordnare. Det som görs inom upphandlingsområdet i Landstinget Sörmland är positivt men kan utvecklas vidare. Hur kan Landstinget Sörmland främja en hållbar utveckling genom den offentliga upphandlingen? Förtydliga vilka krav som ska ställas vid upphandling av varor och tjänster Beakta samtliga aspekter av hållbar utveckling vid offentlig upphandling. Främst de sociala och etiska aspekterna behöver ytterliggare utvecklas och belysas Hitta vägar/samarbetspartners för uppföljning av främst de sociala och etiska krav som ställs Redovisa hur och inom vilka områden miljömässiga, sociala och etiska aspekter beaktats, vid upphandlingar, i den årliga uppföljningen Följa och delta i framtagandet av en svensk vägledningsstandard för hållbar utveckling Ge utbildning och stöd till upphandlare Medverka i projekt t.ex. avseende teknikanpassad upphandling Formulera miljömål och sociala mål inom området 13
14 Bostadsmiljöer Berör främst Miljömålen: Ren luft, Giftfri miljö, Stabilt klimat, Grundvatten av god kvalitet, Skydd mot buller, Rent vatten, Bra avlopp, Behov av giftfri mark och God bebyggd miljö. Berör främst Folkhälsomålen: Delaktighet och inflytande i samhället, Trygga och goda uppväxtvillkor, Sunda och säkra miljöer och produkter och Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Hemmet, bostaden och miljön runt är viktig för människors trivsel, trygghet och välbefinnande. Ur ett hälsofrämjande perspektiv är människors närmiljö en av de viktigaste arenorna att arbeta inom när det gäller att skapa förutsättningar för delaktighet och inflytande. Hur kan Landstinget Sörmland bidra till hållbara bostadsmiljöer och områden? Skapa förutsättningar för delaktighet och inflytande hos de boende genom samverkan med andra aktörer Medverka till att skapa närhet till samhällsservice t ex genom samverkan med lokala/ regionala aktörer Skapa förutsättningar för goda och trygga uppväxtvillkor dels genom påverkan på samhällsbyggande men också genom att erbjuda verksamheter som familjecentraler i fler bostadsområden Medverka till ett bra utbud av kommunikationer och transporter Medverka till att skapa mötesplatser t ex genom samverkan med andra aktörer som hyresgästföreningen och bostadsföretag Skapa förutsättningar och möjligheter till fysisk aktivitet Medverka till ett brett utbud samt närhet till natur- och kulturmiljöer 14
15 Arbetsmiljö Berör främst Miljömålen: Ren luft, Giftfri miljö, Stabilt klimat, Grundvatten av god kvalitet, Skydd mot buller, Rent vatten, Bra avlopp, Behov av giftfri mark och God bebyggd miljö. Berör främst Folkhälsomålen: Delaktighet och inflytande i samhället, Ekonomisk och social trygghet, Ökad hälsa i arbetslivet, Sunda och säkra miljöer och produkter, En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård och Ökad fysisk aktivitet. Arbetsmiljön och arbetsuppgifterna av största betydelse för människors hälsa och utgör en viktig social funktion och känsla av tillhörighet och kompetens. Ett bra arbetsliv med fungerande arbetsvillkor ökar den arbetsrelaterade hälsan, bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa och minskar de sociala klyftorna i hälsa. Insatser för att förbättra arbetsmiljön är därför av stor strategisk betydelse. 25 De senaste åren har många jobb ändrat karaktär från fasta anställningar till fler tillfälliga anställningar och bredare uppgifter. Människor måste idag vara beredda att byta arbetsort, arbetsuppgifter och arbetstider. En ökad konkurrens på arbetsmarknaden skruvar upp tempot på arbetstakt. 26 Hur kan Landstinget Sörmland bidra till hållbara arbetsmiljöer? Stödja implementeringen av Policy för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande landsting I största möjligaste mån erbjuda fasta tjänster och tillsvidareanställningar Erbjuda en fysisk och psykisk bra arbetsmiljö, dvs. värna om sina medarbetare Bedriva hälsofrämjande arbete bland personalen Erbjuda arbetsmiljöer som minskar stressymptom hos de anställda Öka förutsättningarna till delaktighet och inflytande på arbetsplatsen Arbeta aktivt med att minska antalet arbetsrelaterade skador Inte neka människor arbete på grund avsitt kön, etnicitet, ålder eller religion osv. Arbeta för en jämställd arbetsplats Rehabilitering Landstinget Sörmland ska bedriva en verksamhet som är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. En miljö som stärker hälsan och som också är socialt anpassad till de olika behov som finns ökar möjligheterna för en hållbar rehabilitering. Inom Landstinget Sörmland har en nyrehabiliteringspolicy utformats under Policyn åtföljs av riktlinjer och rutiner. Hur kan Landstinget Sörmland bidra till hållbar rehabilitering och friskvård? Utreda vilka insatser som görs, har gjorts eller planeras inom hållbar rehabilitering och friskvård samt se över hur landstinget inom sina verksamheter kan främja hälsa och förebygga ohälsa Belysa goda insatser inom området, som t.ex. rehabiliteringsarbetsplatser för långtidssjukskrivna på Öknaskolan - miljöns betydelse för hälsan Använda verksamma metoder för att förkorta sjukdomstid och förebygga ohälsa 25 Kjellström, T; Håkansta, C & Hogstedt, C. Sid Kjellström, T; Håkansta, C & Hogstedt, C. Sid
16 KONKRETA FÖRSLAG Efter förstudien och genomgången av ett urval styrande dokument inom Landstinget Sörmland har nedanstående områden ansetts viktiga att arbeta vidare med. Syftet är att öka medvetenheten och kunskapen om hållbarhetsperspektivet inom organisationen samt skapa ett fundament för vidare arbete. Förslagen är lanstingsövergripande och grundar sig på det som anses vara viktiga förutsättningar för arbete mot en hållbar utveckling. De är även grundläggande när det gäller att stärka arbete inom de områden som presenterades i förra avsnittet av rapporten. Det handlar om att implementera ett tankesätt där hänsyn tas till sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekter i beslut och åtgärder på alla nivåer i verksamheten. Förutsättningar för arbete mot en hållbar utveckling Ledarskap och en gemensam vision Under uppdragets gång har flera förutsättningar för en lyckad implementering av ett arbetssätt som främjar hållbar utveckling påträffats. Hållbar utveckling, till sin karaktär, är mer ett sätt att förhålla sig till verkligheten än något som tillfälligt ska läggas på en verksamhet. Det är därför viktigt med en gemensam förståelse för begreppets betydelse och strävan mot samma mål. Andra viktiga förutsättningar är delaktighet och samverkan. För att arbeta med och ur ett hållbarhetsperspektiv krävs att Landstinget Sörmland för in ett nytt tankesätt i hela verksamheten. Det bör finnas en landstingsgemensam grund och riktning som är förankrad hos politiker och ledning och som fungerar som ett gemensamt ramverk för alla verksamheter inom organisationen. Det krävs också ett medvetet ledarskap som kan förena alla kring en gemensam grund för hållbar utveckling. Tydlighet och samverkan Hållbar utveckling innebär att samverkan måste ske mellan olika sektorer i samhället, samt på och mellan nationell, regional och lokal nivå. Om samverkan mellan de olika verksamheterna inom landstinget ökar blir det lättare att hitta gemensamma mål och tvärsektoriella lösningar där ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter beaktas. Det stora antalet styrande dokument som policies och riktlinjer i Landstinget Sörmland främjar inte tydlighet och samverkan inom organisationen. En översyn och prioritering av styrande dokument skulle leda till bättre överblick över vad som gäller och förhoppningsvis främja ett ökat samarbete mellan verksamheterna. En sådan översyn har bl.a. gjorts i Västra Götalandsregionen som nu har elva styrande dokument som ska prägla verksamheten. Utbildning och information En förutsättning för arbetet med hållbar utveckling är medvetenhet/kunskap inom organisationen om begreppet hållbar utvecklings innebörd. Det handlar om att skapa en gemensam grund och ett gemensamt tankesätt för det fortsatta arbetet mot en hållbar utveckling. 16
17 Uppföljning Det pågår arbeten med hållbarhetsperspektiv inom många områden i landstinget. För att ytterliggare stärka dessa och få med fler verksamheter bör arbetet inom respektive verksamhet ses över samt följas upp. Beaktas de olika dimensionerna i den egna verksamheten? Belyses och dokumenteras de olika perspektiven mot varandra? Används de tre dimensionerna som utgångspunkt vid beslut? Förslag till åtgärder och fortsatta steg Det är av största vikt att bevaka och delta i arbetet med att ta fram en vägledningsstandard för hållbar utveckling. Resultatet av detta arbete kommer att innehålla riktlinjer och vägledning för ett systematiskt arbete med hållbar utveckling inom offentlig verksamhet. I väntan på resultatet finns stora möjligheter för landstinget att t.ex. genom ökad kunskap/information samt samverkan internt och externt bereda väg för det fortsatta arbetet. Steg 1 Bevaka och delta i arbetet som påbörjats med att ta fram en svensk vägledningsstandard anpassad för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner. Ansvarig för projektet är Swedish Standards Institute (SIS). Detta arbete startade i februari 2008 och beräknas ta två till tre år att genomföra. Landstinget bör utforma sin grund och inriktning för arbetet med hållbar utveckling i samklang med denna vägledningsstandard Minimera antalet styrande dokument och se över vilka som verkligen behövs och ta fram enhetliga definitioner och användningsområden Kommunicera begreppet hållbar utveckling internt och externt t.ex. genom utbildning, information, remissvar, dragningar och goda exempel. Det är viktigt att belysa att hållbar utveckling innebär förändringar som inte alltid ger mätbara effekter på kort sikt utan handlar om långsiktigt arbete Främja samverkan med andra nationella, regionala och lokala aktörer runt området och insatserna kring hållbar utveckling t.ex. Regionförbundet Främja samverkan inom den egna organisationen runt området och insatserna kring hållbar utveckling Steg 2 Utifrån den nya vägledningsstandarden för hållbar utveckling utarbeta en landstingsgemensam grund som beskriver riktning för det fortsatta arbetet inom Landstinget Sörmland Steg 3 Möjliggöra för varje verksamhet att utveckla arbetet och därigenom bidra till måluppfyllelse Beakta hållbar utveckling inom alla verksamheter och följa upp arbetet årligen i verksamhetsuppföljningar och verksamhetsberättelser Utarbeta en till verksamheterna anpassningsbar grundmodell för uppföljning 17
18 DISKUSSION Arbetet för en hållbar utveckling är globalt. Ansvaret ligger dock främst på de enskilda länderna och på den lokala nivån där man kan börja från grunden och ta ansvar för vad som kan och bör göras. 27 Landstingets roll i arbetet för en hållbar utveckling tydliggörs i internationella och nationella mål, överenskommelser och skrivelser samt lagstiftning. Hållbar utveckling, till sin karaktär, är mer ett sätt att förhålla sig till verkligheten än något tillfälligt som ska läggas på en verksamhet. Det är därför viktigt med en gemensam förståelse för begreppets betydelse. Omvärldsbevakningen samt förstudien som gjorts runt detta uppdrag visar att det krävs vissa förutsättningar för en lyckad implementering av ett hållbarhetsperspektiv. På flera ställen i litteraturen och studier poängteras vikten av en gemensam vision samt tydliga definitioner och mål. Vidare betonas betydelsen av samverkan och delaktighet i arbetet för en hållbar utveckling. För att arbeta med och ur ett hållbarhetsperspektiv krävs att Landstinget Sörmland för in ett nytt tankesätt i hela verksamheten. Det bör finnas en landstingsgemensam grund som är förankrad hos politiker och ledning och som fungerar som ett gemensamt ramverk för alla verksamheter inom organisationen. I del I i uppdraget, Förstudien, framkommer det att det finns många områden inom ramen för landstingets uppdrag där kopplingarna mellan miljö och folkhälsa är starka. Resultatet av del II i uppdraget, Översyn av Landstinget Sörmlands styrande dokument, visar att det finns klara hållbarhetstankar och en tydlig vilja att arbeta mer hållbart i flera av de dokument som granskats. I Regnbågsalliansens politiska plattform framgår det tydligt att en hållbar utveckling och hållbart arbetssätt eftersträvas inom landstingets verksamheter. Upphandlingspolicyn med tillhörande riktlinjer är ett annat bra exempel på styrande dokument där hänsyn tas till alla dimensioner i hållbar utveckling. Målet att systematisk gå igenom och analysera Landstinget Sörmlands styrande dokument har inte gått att genomföra enligt de inledande planerna, då textmaterialet är alltför omfattande för en total översyn. Det är möjligt att detta har påverka resultatet av uppdragets mål, framförallt vad gäller att definiera och tydliggöra landstingets roll i hållbarhetsarbetet. I landstingets Budget med genomförandeplan 2008 beskrivs att incitament skall skapas för att öka medvetenheten inom landstinget samt att organisationen skall arbeta aktivt i samverkan med andra regionala aktörer för att utveckla arbetet för en hållbar utveckling i Sörmland. Denna Slutrapport innehåller exempel samt konkreta förslag för Landstinget Sörmland att arbeta vidare med. Förhoppningsvis kan några av dessa exempel och förslag utgöra en grund för landstingets fortsatta arbete mot en hållbar utveckling. 27 Miljö/Hållbar utveckling/ EU-satsningar 18
19 REFERENSER Regeringens skrivelser Regeringens skrivelse. Strategiska utmaningar, En vidareutveckling av svensk strategi för hållbar utveckling (2005/06:126). Regeringskansliet. Regeringens skrivelse. Folkhälsopolitik för jämlikhet i hälsa och hållbar tillväxt (2005/06:205). Regeringskansliet. Regeringens skrivelse. Miljöanpassad offentlig upphandling (2006/07:54). Regeringskansliet. Mål, överenskommelser och skrivelser Cullberg, J. Ett humanvetenskapligt perspektiv på kultur och hälsa ur Kulturen en viktig bestämningsfaktor för folkhälsan. Statens folkhälsoinstitut. 2003:28 Kjellström, T; Håkansta, C & Hogstedt, C. Folkhälsa, hållbar utveckling och globalisering. Svenska folkhälsoinstitutet. 2005:3. Statens folkhälsoinstitut, Folkhälsa och regionala utvecklingsprogram (RUP), Avrapportering av ett regeringsuppdrag, (N2004/2763/RUT;N2002/2055/RUT) Artiklar Areskog, Mattias, Skolor och sjukhus satsar inte tillräckligt på ekomat, Dagens Nyheter, Berlin, Eva, När det är varmt 10:e veckan i följd, Intervju med meteorolog Per Holmgren, Du & Jobbet, nr 2, 2007 Haglund, Bo. J. A. Stödjande miljöer för hälsa - ett strategiskt begrepp för det hälsofrämjande arbetet. Internet Energipolitik Euro Info Center. Miljö/Hållbar utveckling/ EU-satsningar EU:s arbete för hållbar utveckling, Regeringskansliet, 2007, Myndigheten för skolutveckling Statens kulturråd, De kulturpolitiska målen 19
20 20
Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.
Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt
Läs merSveriges elva folkhälsomål
Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har
Läs merFolkhälsoplan Essunga kommun 2015
Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145
Läs merJämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang
Läs merFolkhälsoplan för Strängnäs kommun
1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22
Läs merPolitiska inriktningsmål för folkhälsa
Dnr 2016KS630 078 Politiska inriktningsmål för folkhälsa Förord Med folkhälsa menas den gemensamma hälsan i en avgränsad grupp till exempel invånare i Härryda kommun. Det talas också om folkhälsan på nationell
Läs merRiktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN
Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa
Läs merSTRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige
STRATEGISKT PROGRAM Gäller från och med budgetåret 2017 Antaget av kommunfullmäktige 2015-12-14 PÅ VÄG MOT 2030 Vision Hammarö 2030 antogs enhälligt av kommunfullmäktige i juni 2013. Det strategiska programmet
Läs merEn god hälsa på lika villkor
En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa
Läs merFolkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning
Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro
Läs merJämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet
Läs merFolkhälsopolitiskt program
1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull
Läs merStrategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete
Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor
Läs merLänsgemensam folkhälsopolicy
Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar
Läs merPolicy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun
Policy för Folkhälsoarbete i Lunds kommun Reviderad med anledning av den av riksdagen tagna propositionen 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik samt på grund av kommunala beslut. Antagen av kommunstyrelsens
Läs merPOLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.
Läs merBærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter
Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Nordisk folkhälsokonferens 2014 i Trondheim Pia Lindeskog Folkhälsomyndigheten 2. 2014-09-25 Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten
Läs merFolkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132
Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i
Läs merHÅLLBAR UTVECKLING - sett ur ett miljö- och folkhälsoperspektiv FÖRSTUDIE
HÅLLBAR UTVECKLING - sett ur ett miljö- och folkhälsoperspektiv FÖRSTUDIE Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland Hösten 2006/Våren 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 SYFTE... 5 Övergripande målsättning...
Läs merFolkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige
Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande
Läs merFolkhälsopolicy för Vetlanda kommun
1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,
Läs merFolkhälsoplan Essunga kommun
Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare
Läs merINLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?
HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-
Läs merFolkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef
Folkhälsopolicy med riktlinjer för 2015-2019 Dokumenttyp Policy, riktlinjer För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2019 Diarienummer 2014-383-773 Uppföljning och tidplan Kommunchef
Läs merPrioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden
Läs merHälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen
Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1
Läs merFolkhälsoplan
Folkhälsoplan 2007 2010 Bakgrund Folkhälsa Folkhälsa Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda individers
Läs merPÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA
PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre
Läs merFolkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX
Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda
Läs merStrategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun
171102 Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 1. Bakgrund Folkhälsan i Sverige utvecklas överlag positivt. Medellivslängden fortsätter att öka och skillnaden mellan könen minskar. Hälsan och
Läs merHälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z
Hälsokonsekvensbedömning i planering Henry Stegmayr 061129 LST Z Definition av HKB En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, program eller projekt bedöms utifrån sina möjliga effekter på
Läs merMiljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015
Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.
Läs merMÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET
MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande
Läs merMål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal
Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,
Läs merVilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?
Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och
Läs merDelaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?
Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN
Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.
Läs merSocial hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering
Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland
FOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland 1 DENNA FOLKHÄLSOPOLITISKA POLICY har tagits fram i samverkan mellan Västra Götalandsregionen, kommunerna, den ideella sektorn och andra folkhälsoaktörer. Processen
Läs merMiljömålsarbetet bidrar till folkhälsa
MILJÖMÅLSDAGARNA 2017 Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa Sara Kollberg och Ida Knutsson Sid. Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa Sara Kollberg och Ida Knutsson Folkhälsomyndigheten Nationell kunskapsmyndighet
Läs merI Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer
I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor
Läs merMålarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete
Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28
Läs merETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET
ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella
Läs merFolkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric
Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar
Läs merKoppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation
Läs merPOPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan
POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete
Läs merMiljömål för Luleå tekniska universitet
1(7) Miljömål för Luleå tekniska universitet 2017-2020 Luleå tekniska universitet har ett miljöledningssystem för sin verksamhet i enlighet med Förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.
Läs merFolkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013
Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet
Läs merFolkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun
Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun Antagen av Mariestads folkhälsoråd 2017-09-25 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads
Läs merStrategiska planen
Strategiska planen 2015 2020 Strategisk plan Datum för beslut: 2015-04-08 Kommunledningskontoret Reviderad: Beslutsinstans: Giltig till: 2020 Innehållsförteckning 1. Så styrs Vännäs kommun... 4 2. Vad
Läs merTillsammans för en god och jämlik hälsa
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband
Läs merVi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun
12 BILD! Mål 13 Här listas målsättningar och styrdokument som har påverkat framtagandet av innehållet i denna översiktsplan. Uddevalla kommuns vision Uddevalla hjärtat i Bohuslän där människor växer och
Läs merAntaget av Regionfullmäktige RS 2016/1414
2017 2019 Antaget av Regionfullmäktige 2016-12-07 RS 2016/1414 Innehåll Ett hållbart Gävleborg 3 Miljöpolicy 4 Våra miljömål 6 Energi & byggnader 7 Kemikalier & läkemedel 8 Möten & transporter 9 Produktval
Läs merJämlikhet i miljörelaterad hälsa
Jämlikhet i miljörelaterad hälsa Karin Ljung Björklund Enheten för Miljöhälsa Folkhälsomyndigheten bildades 1 januari 2014 ca 550 anställda i Solna och Östersund Expertmyndighet med det övergripande ansvaret
Läs merTöreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun
Töreboda kommun Folkhälsoplan 2016-2018 Töreboda kommun 2017-01-12 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning
Läs merMILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
Läs merFolkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun
Härnösands kommun Karin Erlander karin.erlander@harnosand.se FOLKHÄLSOPLAN Bilaga 1 Datum 2014-09-29 Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Dokumentnamn Folkhälsoplan 2014-2020 Plan Fastställd/upprättad
Läs merPlan för Social hållbarhet
2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...
Läs mer1 (10) Folkhälsoplan
1 (10) Folkhälsoplan 2017-2019 2 (10) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Läs merTöreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun
Töreboda kommun Folkhälsoplan 2015 Töreboda kommun 2015-08-05 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning
Läs merKUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar
KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar 2017-2019 Datum: 2016-09-07 Innehåll: 1. BEGREPPSFÖRKLARINGAR... 3 2. FAKTORER SOM PÅVERKAR HÄLSAN... 6 3. TVÄRSEKTORIELLT ARBETE...
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Läs merLÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN
Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse
Läs merFolkhälsopolicy för Stockholms läns landsting
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-10-28 1 (3) Handläggare: Cecilia Lindvall Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-11-22 Folkhälsopolicy 2017-2021 för Stockholms läns landsting Ärendebeskrivning
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)
Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska
Läs merStrategiskt folkhälsoprogram
Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...
Läs merVef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN
Kommunstyrelsen Sa m ma nträdesprotokol I 2016-01-25 13 (2e) s10 Folkhälsopolicy (KS 2015. 126) Beslut Kommunstyrelsen skickar förslaget till folkhälsopolicy på remiss till nämnderna till och med den 3o
Läs merFolkhälsopolitisk plan för Kalmar län
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige
Läs merProgram för social hållbarhet
Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument
Läs merFolkhälsopolitiskt program
Förslag till ett reviderat Folkhälsopolitiskt program 2015 - Hälsa är en mänsklig rättighet Visionen År 2020 har Skellefteå kommuns invånare världens bästa hälsa 80.000 invånare år 2030 Framgångsfaktorer
Läs merSocial hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016
Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,
Läs merAnn-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet
Läs merDel 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa
Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans
Läs merFolkhälsoplan Åstorps kommun
Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid
Läs merKristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?
Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga
Läs merHSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011
HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra
Läs merArbetsmiljöpolicy. Inledning
2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande
Läs merANTAGEN KF 2012-06-18 118
ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.
Läs merHälsoplan för Årjängs kommun
Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en
Läs merPolicy för Hållbar utveckling
Policy för Hållbar utveckling Ett normerande dokument som kommunfullmäktige fattade beslut om 2017-03-27 Policy för hållbar utveckling Kommunfullmäktige 2017-03-27 1 (3) Policy för hållbar utveckling i
Läs merUppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen
1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2
Läs merSTYRDOKUMENT Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet
Kommunstyrelsen 1 (6) STYRDOKUMENT Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet Beslutad när 2017-11-23 275 Beslutad av Diarienummer Ersätter Gäller för Kommunfullmäktige KSKF/2015:579 Handlingsplan för
Läs merEtt socialt hållbart Vaxholm
2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande
Läs merFolkhälsoplan
Folkhälsoplan 2012-2016 Datum: 2012-06-18 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning Folkhälsoarbete... 3 Tre folkhälsoutmaningar... 3 Kost och fysisk aktivitet... 4 Barn och ungdomars psykiska hälsa...
Läs merNationella ANDT-strategin
Nationella ANDT-strategin En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Lena Bolin; Länssamordnare ANDT lena.bolin@lansstyrelsen.se ANDT-strategin 2016-2020 Syftet
Läs mermiljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete
Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska
Läs mer2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45
Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar
Läs merPå väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara
Läs merHÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -
VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället
Läs merProjekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013
PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS
Läs merFolkhälsorådet verksamhetsplan 2016
Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads kommun där politiker från kommunen och hälso- och sjukvården samverkar
Läs merElva målområden för folkhälsoarbetet
Elva målområden för folkhälsoarbetet Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden där man finner de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Det övergripande
Läs merT",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18
Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september
Läs merFolkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04
Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning
Läs mermötesplats mitt i Dalarna!
Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.
Läs merGrön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan
Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga
Läs merTöreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun
Töreboda kommun Folkhälsoplan 2011-2014 Töreboda kommun 2014-01-20 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning
Läs merFör en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 2 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Läs merAntagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet
Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1
Läs mer