Våga höja rösten. Extra. Hon förutsåg SD:s framgång. Stor undersökning om möjligheten att föra fram kritik på jobbet

Transkript

1 Extra En fullmatad medlemstidning i ny form Med ditt arbetsliv i fokus Nr vision.se Hon förutsåg SD:s framgång ÅRETS KULTURKOMMUN Var blomstrar den lokala kulturen mest? Våga höja rösten Stor undersökning om möjligheten att föra fram kritik på jobbet SÅ GJORDE VI Avlastar varandra SNABBKURSEN Få effektivare struktur på din arbetsdag FRÅGA OM JOBBET Hur förbereder jag jobbintervjun? SPANING Gerilla med fredliga mål

2 Innehåll Start Nora FOTO: RICKARD KILSTRÖM Julia Bäst på kultur? 28 REPORTAGE Måla ansiktet och natta gosedjur, är det kultur? Ja, det är en del av Hässleholms kultursatsning. En av de nio kommuner som nominerats till Årets kulturkommun. FOTO: MIA NILSSON FOTO: FREDRIK PERSSON I DETTA NUMMER: Ledare Redaktionen Koll på Lön & villkor Arbetsmarknaden Arbetsmiljö Lön & villkor Omvärlden Din hälsa Hej medlem! Ing-Mari Larsson stöttar unga brottsoffer utsatta för nätsex. Granskning Tystnaden breder ut sig på arbetsplatserna, visar vår undersökning. Perspektiv Anna-Lena Lodenius om Sverigedemokraternas framgångar. Reportage: Kulturkampen Nio kommuner är nominerade till Årets kulturkommun. Så gjorde vi Delat ansvar minskade stressen för biståndshandläggarna. Snabbkursen Så blir du effektivare på jobbet. Fråga om jobbet Experter svarar på dina frågor. På gång i Vision Aktuellt från ditt förbund. Spaningen Gerilla de nya gräsrötterna. Lästips Sonja Viklunds tre favoriter. Tävling & serie Krysset Lågt i tak på arbetsplatserna Nästan var tredje medlem i Vision anser att det har blivit lägre i tak på deras arbetsplatser de senaste tre åren. För statligt anställda ser utvecklingen ännu sämre ut. Där anser nästan 40 procent att utrymmet för kritik minskat under senare år. Trots teveprogram som Uppdrag granskning, ett antal böcker och en högljudd debatt om så kallade visslare (whistleblowers), och trots att flera kommuner inrättat speciella funktioner för att underlätta för de som visslar, så går utvecklingen när det gäller yttrandefriheten på jobbet åt fel håll. Det visar vår undersökning bland medlemmar i Vision. DET HAR BLIVIT mycket lägre i tak på senare år. Det är katastrofläge. Så säger en anonym 40-årig kommunanställd kvinna i vår undersökning. En annan, också anonym kommunanställd röst, konstaterar att: Det vore en dödsstöt för karriären att våga yttra sig. Det finns inget som helst skydd för visselblåsare. Det är en sak att kritisera arbetsgivaren internt, det är det några fler som vågar. En helt annan sak är, om man inte får gehör, att gå ut offentligt och påtala brister i verksamheten. DET HÄR ÄR EN katastrofal utveckling som måste stoppas. Det är ju tack vare er som vågar vara visslare som missförhållanden i vården av gamla och sjuka människor avslöjas. Det är också medarbetare som vågar vara öppna med sina åsikter som kommer med kloka synpunkter och bra idéer. Och är det något arbetsgivarna i offentligt finansierade verksamheter behöver för att klara verksamheten och personalförsörjningen i framtiden, så är det ett innovativt klimat. På sidorna kan du läsa Karin Warnes och Niklas Lindstedts granskande reportage om tystnaden på jobbet. Hur ser det ut på ditt jobb? Vågar du säga vad du tycker? Hör gärna av dig till oss. Wow, skriver ni om kultur, det är bra. Sigtunabon Hassan, 12, blev nyfiken på oss när vi plåtade för reportaget på sidorna Bild+text+form=magasin. Redigerare Kinna pusslar ihop en av sidorna till detta nummer. CITATET Jag hade två alternativ. Det första var att inte prata och vänta på att bli dödad. Det andra var att höja rösten och sen bli dödad. Jag valde det andra alternativet barn i Sverige bor med en ensamstående mamma med socialbidrag. enligt Unicefs rapport I välfärdens utkant. 22 Sverige är inget undantag. Experten om varför OMSLAGSFOTO: JANN LIPKA Skapa nya rutiner 38 SNABBKURS Planering och prioritering gör dig effektivare på jobbet. 50 Krönika Människorna som bor kvar i glesbygden glöms bort, skriver Po Tidholm. TIPSA OSS! Susanne Blick, Chefredaktör och ansvarig utgivare Har du förslag på ämnen vi borde skriva om? Skicka dina idéer till mig på susanne.blick@vision.se. Kontakt till hela redaktionen finner du på nästa sida. Kontakta oss! Tidningen Vision ges ut av Vision, det ledande facket för dig som leder, utvecklar och administrerar välfärden och jobbar i privata företag, kommuner, landsting eller kyrka. SOM MEDLEM I VISION FÅR DU: Löne- och karriärcoachning Schysta medlemsförmåner En vass inkomstförsäkring Inflytande på jobbet 2 3

3 Nordea Bank AB (publ) Tidningen Vision, Box 7825, Stockholm Besöksadress: Kungsgatan 28A, Stockholm Växel: E-post: Susanne Blick Anni Alm Redaktion CHEFREDAKTÖR REDAKTIONSSEKRETERARE Ewa-Maria Kriegholm vision.se REPORTRAR Niklas Lindstedt Vi gör skillnad. Varje dag. Lotta Ekstedt Sara Jonerin Ellen Larsson (vikarie) Lasse Nilsson Känner du igen ett bra medlemslån? Allt detta får du med Nordeas Medlemslån. Förutom en förmånlig ränta på 5,20 % ingår två försäkringar som skyddar dig vid arbets löshet, sjukdom, olycksfall och dödsfall, helt utan kostnad. Ansök idag på nordea.se/medlemslan eller ring Gör det möjligt Mårten Kierkegaard marten.kierkegaard@ vision.se Kristina Flemming kristina.flemming@vision.se Erik Larsson erik.larsson@vision.se Karin Warne karin.warne@vision.se Michael Ennab michael.ennab@vision.se Anna Wikefeldt anna.wikefeldt@vision.se Annonser & bilagor Conmedia konsult AB , Kontakt: Benny Eklund, benny.eklund@conmedia.se, medeltal 2013 är ISSN Tryck: V-TAB, Box 183, Vimmerby. Miljöcertifikat: ISO Helårsprenumeration: 250 kronor. Tidningen ansvarar ej för obeställt material. Allt material i Tidningen Vision lagras och pub liceras elektroniskt. Even tuell vinstskatt betalas av vinnaren. Hör gärna av dig till oss om synpunkter på vårt nya magasin. Ris och ros, vi är beredda på allt! Mejla din åsikt till redaktionen@tidningenvision.se. För en kredit med rak amortering om kronor med en rörlig räntesats på 5,20 % och en löptid av 5 år uppgår den effektiva räntan, beräknad per den 10 oktober 2014 enligt Konsumentverkets riktlinjer och inklusive eventuella avgifter och kostnader enligt vad som angivits ovan, 4 till 5,33 %. Det totala beloppet att betala blir, baserad på aktuell räntesats, kronor och storleken på första avbetalningen kronor. Medlem av TEKNISK REDAKTÖR Tyck till! REDIGERARE EKONOMI Vad tycker du om nya Tidningen Vision? Humana Individ och familj erbjuder en unik vårdfläta med den största samlade kompetensen inom barn-, ungdomsoch vuxenproblematik. Vi som ingår i Humana Individ och familj är: Adventum Baggium Davidsbo Humlans HVB HVB Lappetorp K REHAB Tiangruppen INOM-koncernen Humana är Sveriges största företag inom personlig assistans och individ- och familjeomsorg. Vi är en kvalitetsaktör inom äldreomsorg och LSS-boenden samt har skola för elever med funktionsnedsättning. Vi är medarbetare i Sverige och Norge som arbetar efter samma vision. Alla har rätt till ett bra liv. Läs mer på

4 Med ditt arbetsliv i fokus Nr vision.se Hon brinner för att få unga att upptäcka det coola med läsning FOKUS GRANSKNING KONTORSMILJÖ FOKUS TEKNIK Vill ha mer för extra beredskap PÅ PLATS Traineer ska minska ingenjörsbristen SNABBKURSEN Skaffa rätt kompetens FRÅGA OM JOBBET Gravid, måste jag berätta? Läsarkommentarer Lättare och mycket trevligare att läsa Första numret av nya Tidningen Vision har gått hem hos er läsare. Det är vi jätteglada för. Här är ett axplock av alla reaktioner som nått oss på redaktionen. Fortsätt höra av er med både ris och ros! Tack för en jättetrevlig och intressant tidning. Det nya magasinet är bättre än tidigare format. Jag lusläser den här tidningen så fort den kommer. Mycket bra information som jag kan ha nytta av i mitt arbete som skyddsombud o budget- & skuldrådgivare på Region Gotland. Anna H-Johansson Den nya tidningen är lättare att läsa på tåget. Det som bekymrat mig är varför så många mår så dåligt på jobbet. Det är ju där man är en stor del av sitt liv. Det är ett bra initiativ att tidningen skriver om hur några har löst sina problem. Bra exempel kan ge hopp. Skriv mer om arbetsplatser där det fungerar och hur de gör. Raija Sjöström Grattis! Har ögnat första numret som pdf. Ser jättebra ut, och mycket intressant jag vill läsa. Extrapoäng till rubriken på förstasidan: Vi trivs sämst i öppna landskap! Karin Wennermark Hallå WIVI SIMIC, verksamhetskoordinator i Växjö kommun, som blev den 1 000:e personen att gilla Tidningen Vision på Facebook: Jag såg det och blev så himla glad. Då har jag bidragit till en tusing. Hur kommer det sig att du gillade oss? Jag fick en inbjudan att Politik och passion Plus Åtta extra yrkessidor för just dig! Kommunal IT snart borta? Enkät: Vi trivs sämst i öppna landskap! Jag gillar verkligen det nya magasinet, speciellt granskningen om kontorsmiljön och det intressanta reportaget om Åstorp. Sedan tidigare gillar jag statistiken och notiserna och är glad att det finns kvar. Magasinet känns modernt och välarbetat, vilket lyft! Jessica Vilken skillnad på tidningen. Mycket lättare att läsa när tidningen har bytt formatet. Raija Hirvonen Fantastiskt! Ja det är det bästa omdömet som man kan ge om denna nya tidning! Jag betraktar det som en ny tidning med denna fina layout. Innehållet är välstrukturerat och intressant upplagt. Tidningen är också enkel att ta med sig vad man än ska göra. Benkt Ekstrand Bra format! Lättare och mycket trevligare att läsa. Proffsig! Ett lyft för Tidningen Vision! Monika Sigvardsson Tack, äntligen en riktig läsvänlig tidning. Mycket bra jobbat. Ingrid Kjellberg gilla sidan av Carina Ek, som har varit ordförande i Vision. Brukar du läsa Tidningen Vision? Absolut, varje nummer. Särskilt sådant som har med mitt yrke eller med Växjö att göra. Nyligen var vår nuvarande ordförande Ulf Elm, på första sidan. Då blev jag lite extra glad. Niklas Lindstedt Gilla oss på Facebook du också! Koll på lön & villkor Nya mål för nöjda medlemmar Kompetensutveckling för alla. Det är en fråga som Vision kommer att driva de kommande åren. Visions förbundsmöte satte upp flera mål för att förbättra medlemmarnas villkor och lön, jobba för rätten till ett schyst arbetsliv och chefernas förutsättningar att göra ett bra jobb det som är Visions hjärtefrågor. Medlemmarna ska exempelvis få kompetensutveckling och bli nöjda med sin lön. Det Veronica Karlsson känns bra att landa i målet att medlemmarna ska vara nöjda med lönen. När vi träffar varje enskild medlem så ska vi göra så mycket vi kan för att hjälpa dem att nå dit, säger Veronica Karlsson andra vice ordförande. FLER BESLUT I KORTHET 30 procent under 35 år. Målet för de fackliga styrelserna står fast. Fackligt uppdrag ska gå att kombinera med yrkesarbete och inte vara på heltid. Demokratin i förbundet ska utredas, en rapport ska lämnas till förbundsmötet Ett nationellt nätverk för privata sektorn ska ge bättre facklig organisering bland privatanställda. Är det realistiskt att alla blir nöjda med sin lön? De flesta vill väl ha mer? Vi ska vara ambitiösa i stödet till medlemmarna. Vi vet också att det är jätteviktigt att veta varför man har den lön man har, vilka förväntningar som finns och vad jag behöver göra för att höja lönen. FÖRBUNDSMÖTET beslutade också om en ny värdegrund. I den slås bland annat fast att Vision är demokratiskt, att varje medlem har rätt till inflytande och stöd och att förbundet inte tolererar någon form av diskriminering. En fråga som ledde till debatt var om det går att förena förtroendeuppdrag i Vision med partipolitiska uppdrag på den yttersta vänster- eller högerkanten. Förslaget var att säga lika tydligt nej som till uppdrag för SD. Motionen fick avslag. Ewa-Maria Kriegholm RIM, rådet för integration och mångfald, ska fortsätta fokusera på att motverka etnisk diskriminering. Vision ska Jobba för fler Fair trade-produkter på jobbet, till exempel arbetskläder. Bättre villkor ska drivas i avtalsförhandlingar. Exempel: att sovande jour är lika med arbetstid. Läs alla besluten på vision.se Nej till fler lediga dagar i kyrkan Svenska kyrkan säger nej till att anställda ska få byta semesterdagstillägget mot fler lediga dagar. Därmed sprack Visions mål att få in möjligheten i det centrala avtalet. Över 100 kommuner har infört möjligheten genom lokala uppgörelser. Visions ombudsman Matteus Canevall hoppas nu på samma lösning i Svenska kyrkan. Om vi lyckas visa samma intresse som i kommunerna ökar chansen att vi får igenom en växling av semesterdagstillägget i nästa avtalsrörelse, säger han. Gunilla Moullin, 67 år i vår, trivs med jobbet som medicinsk sekreterare och tänker fortsätta arbeta heltid. Här tillsammans med Ulrika Mundt-Petersen, medicinsk bioanalytiker. Skjuter på pensionen Fler medicinska sekreterare fortsätter arbeta efter 65 TRENDEN ÄR TYDLIG. Allt fler jobbar längre. Och det gäller också medicinska sekreterare, visar en kartläggning Tidningen Vision gjort. På Sveriges fyra största sjukhus har antalet medicinska sekreterare över 65 år ökat de senaste fem åren. Dessutom har flera av sjukhusen samtidigt minskat det totala antalet sekreterare, vilket gör den relativa ökningen ännu större än vad siffrorna visar. Gunilla Moullin, medicinsk sekreterare på neurologiska kliniken i Lund, fyller 67 år i maj nästa år, men planerar att jobba heltid ända fram till årsskiftet 2015/2016. Dels tycker jag fortfarande att jobbet är roligt, dels behöver jag pengarna, säger Gunilla Moullin, som arbetar med klinikens webbplats. Hon gör hemsidor inför konferenser med forskare och läkare, är med och arrangerar och sköter bokningar online med mera. Dessutom är hon koordinator för neurologens dokumentportal. Det måste finnas en utveckling i jobbet. Och det är jätteroligt att jobba med webbsidor. Det är verkligen en bidragande orsak till att jag stannat kvar, säger Gunilla Moullin. Och pengarna? Med den lön vi sekreterare har blir pensionen helkass. Jag tycker det är fruktansvärt. Det blir kärvt även fast jag jobbar längre. Jag tänker sälja min lägenhet i Lund, den kommer jag inte ha råd att ha kvar, säger hon. Gunilla Lundgren, även hon medicinsk sekreterare i Lund är inne på samma linje. Hon tänker jobba kvar tills i vår när hon är drygt 66 år. Min man har varit sjukpensionär i många år. Jag behöver pengarna. Och jag känner mig också pigg och klarar att jobba vidare, säger hon. Mårten Kierkegaard SÅ MÅNGA JOBBAR LÄNGRE Sjukhus Medicinska sekreterare över 65 år Skånes universitetssjukhus Sahlgrenska Karolinska 2 12 Akademiska 2 (2011) 4 Koll på lön & villkor Billigare att anställa äldre Arbetsgivaravgiften är betydligt lägre för anställda över 65 år. Därmed skulle det i princip finnas utrymme för högre lön till dem som väljer att jobba kvar. Men Karl Lundberg, ombudsman på Vision, tror att det är svårt att få upp lönen med det argumentet. Om man har en specialistkompetens är förhandlingsläget bra, annars tror jag det är ovanligt, säger han. Däremot kan det finnas möjligheter till en mer flexibel anställning, vilket kan vara till fördel för båda parter. Något annat att tänka på om man ska jobba vidare efter pensionsåldern? Ja, att Las inte gäller efter 67 års ålder. Arbetsgivaren har då andra möjligheter att säga upp anställningen. FOTO: JENNY LEYMAN 6 7

5 Koll på arbetsmarknaden PAPPORS ANDEL AV FÖRÄLDRAPENNINGDAGARNA HAR ÖKAT MEN DET GÅR LÅNGSAMT procent Kvinnor och män allt mer jämställda Men det räcker inte många grupper står fortfarande utanför ALLT FLER KVINNOR skaffar hög utbildning, fler kvinnor jobbar i mansdominerade branscher och andelen kvinnor i ledande positioner ökar. Dessutom arbetar kvinnor allt mer. Dessa exempel på hur jämställdheten i arbetslivet har förbättrats publiceras i en ny forskningsrapport från regeringens JA-delegation (delegationen för jämställdhet i arbetslivet). Men allt är inte ljusare, utan rapporten visar också att utvecklingen står stilla på vissa områden. Det finns till exempel fortfarande många enkönade arbetsplatser, och kvinnor drabbas oftare av förslitningsskador än män. De senaste åren har dessutom kvinnor generellt fått det sämre när det gäller stress och psykisk ohälsa. Man kan själv välja om man vill vara pessimist eller optimist. Men det kan hända saker om man vill göra skillnad, och då krävs aktivitet och engagemang, kommenterar JA-delegationens ordförande, Anna Hedborg. Man kan själv välja om man vill vara pessimist eller optimist Men att enbart titta på kön för att uppnå jämlikhet berör bara vissa delar av arbetslivet och bara vissa arbetstagare. I stället behövs ett så kallat intersektionellt perspektiv, menar forskare Anna Hedborg i ytterligare en ny rapport utgiven av JA-delegationen. Alla människor är mer än bara en sak. Så för att granska och överbrygga hinder i arbetslivet behöver man ta hänsyn till hur olika faktorer som kön, ålder, hudfärg, funktionsförmåga, sexualitet och klass samverkar, förklarar professor Paulina de los Reyes. INTERSEKTIONELLT PERSPEKTIV ÄR dock inte samma sak som mångfald, påpekar hon. Många arbetsgivare har mångfaldsplaner, men de fokuserar på och förutsätter olikheter mellan olika grupper, och har som mål att få en jämn representation på arbetsplatsen. Men det riskerar att placera människor i fack. Arbetsgivare borde i stället fokusera på policys om hur man bemöter rasism och trakasserier, vilka normer som finns på arbetsplatsen och hur man förebygger homofobi, säger Paulina de los Reyes. Lotta Ekstedt FEM SÄTT ATT ÖKA JÄMSTÄLLDHETEN Utveckla föräldraförsäkringen så att fler män tar ut en större del. Organisationer gör det legitimt för anställda att ha ansvar för familj och barn. Mer kunskap om hur arbetsorganisationer ser ut gällande könsblandning, normer, villkor, arbetsmiljö, möjligheter med mera. Förbättring av arbets miljö och arbetsvillkor i kvinnodominerade verksamheter. Mer genusforskning. 30 procent av de förvärvsarbetande kvinnorna jobbade deltid år Motsvarande andel för män var cirka 10 procent år Källa: Försäkringskassan Källa: JA-delegationen FOTO: COLOURBOX TCO: Lyssna på oss, Löfven! TCO fick full pott av nya regeringen för de krav man drivit hårt de senaste åren. Men facket har fler reformer på önskelistan. Redan i regeringsförklaringen slog Stefan Löfven fast att högsta ersättningen i a-kassan ska höjas. Likaså infriades TCO:s krav på en mer jämställd föräldraförsäkring och att möjligheten för arbetsgivare att låta personal gå på tillfälliga anställningar i åratal ska stoppas. Men TCO har fler frågor på agendan. Ett stort bekymmer är att hälften av dem som är arbetslösa i dag inte har rätt till a-kassa. Vi vill ha en diskussion om hur försäkringen kan omfatta fler, säger TCO:s ordförande Eva Nordmark. Därtill vill TCO ändra reglerna i den så kallade Eva Nordmark Hallå NIKLAS BORG, fältassistent hos Stadsmissionen, som valdes in i Visions förbundsstyrelse på förbundsmötet i Gävle i slutet av september. Vad har du för facklig bakgrund? På 1990-talet arbetade jag heltid fackligt på Metallklubben på Saab i Trollhättan. Jag jobbade bland annat med medlemsvård och som stöd i rehabiliteringsarbetet. På så sätt kom jag in på den sociala banan. Jag omskolade mig från plåt- och svetsmekaniker till socialpedagog och gick med i Vision och blev aktiv där. Vilka frågor ska du driva i förbundsstyrelsen? Jag har inte hunnit sätta mig in i alla stora frågor än, men jag vill gärna driva frågor kring utsatthet utifrån min bakgrund inom socialt arbete. Arbetsrättsfrågor ligger mig också varmt om hjärtat. Jag vill också öka medvetenheten om hur det är att vara ombud på en liten arbetsplats med en privat arbetsgivare. Niklas Lindstedt rehabkedjan om att den som varit sjukskriven i ett halvår ska söka jobb på hela arbetsmarknaden. Det är ett resursslöseri både för individen och samhället. Utbildning och erfarenheten tas inte tillvara. Man borde införa ett nytt steg i rehabkedjan där man söker möjligheten till arbete inom det område personen har kompetens för, inte för vilket jobb som helst. Valresultatet innebär att det kommer att behöva förhandlas fram lösningar som många partier kan stå bakom. Eva Nordmark vill att det görs breda parlamentariska uppgörelser som håller över tid, bland annat när det gäller skatterna. Det är dags att se över skattesystemet. Vi menar att det är viktigt med tillräckliga intäkter via skatten för att kunna leverera en bra välfärd, och att skattesystemet gynnar utbildning i arbetslivet, säger hon. Mårten Kierkegaard Den 17 november har Vision extra förbundsmöte för att välja ny ordförande efter Annika Strandhäll, som har utsetts till socialförsäkringsminister i Stefan Löfvens regering. Valutskottet har fått in tre nomineringar till posten som ny ordförande. Det är Anders Gonzalez, FOTO: CLAUDIO BRESCIANI/TT Stopp för vinst i välfärden Vinstjakten i välfärden ska stoppas. Så heter det i regeringens och Vänsterpartiets förslag till riksdagsbeslut. Tanken är att skattepengar ska gå till de verksamheter de är avsedda för. Överskott ska inte delas ut som vinst till ägarna, utan i stället återinvesteras. Förslaget innebär även bemanningskrav inom välfärden, vilket skulle begränsa vinstmöjligheterna. En utredning ska till mars 2016 ta fram regleringar kring förslagen som riksdagen ska fatta beslut om. Vi ser fram emot när riksdagens partier i stället samlar sig kring vårdens innehåll och därmed verkliga utmaningar. Thomas Berglund, vd i privata vårdkoncernen Capio, efter regeringens och Vänsterpartiets överenskommelse om vinster i välfärden. Vem ska ta över Vision? Annika Strandhäll IT-handläggare och ordförande i Vision i Järfälla kommun, Veronica Karlsson, politisk sekreterare i Stockholms stad och 2:a vice ordförande i Visions förbundsstyrelse och slutligen Thorbjörn Svahn, informationsstrateg och vice ordförande i Hultsfredsavdelningen. Den 7 november kommer valutskottet att lämna sitt förslag på ny ordförande. Men alla som är nominerade kan väljas på det extra förbundsmötet på Norra Latin i Stockholm. 9

6 Hej medlem! Ing-Mari Larsson Hur ska sexuell exploatering av barn på nätet stoppas? Genom att jobba uppsökande, våga fråga barnen och framför allt våga lyssna på svaren. Vi vuxna som jobbar professionellt med barn ska inte vara så rädda att prata om det, utan få dem att förstå att det är ett självdestruktivt beteende, men utan att säga aja baja och använda pekpinnar. För då blir det ännu mer tabubelagt att prata om. I år fick Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (Mucf ) ett uppdrag från regeringen. Tillsammans med ett antal kommuner ska de ta fram en manual för att förstärka arbetet mot att unga blir sexuellt utnyttjade på nätet. Till vem riktar sig manualen? Till alla aktörer som jobbar med barn mellan 13 och 18 år. Men också till kommunpolitiker för att de ska se behovet av resurser till alla förvaltningar som arbetar med barn. Hur blev du inblandad? I mitt jobb träffar jag massor av ungdomar som jag erbjuder stöd efter att de råkat ut för brott, eftersom text Lotta Ekstedt foto Gustav Nyberg ING-MARI LARSSON Titel: Familjebehandlare. Arbetsplats: Stödcenter för unga brottsoffer i Eskilstuna kommun. Ålder: 53 år. Aktuell med: Att ta fram en manual för att stoppa sexuell exploatering av barn på nätet. många tycker att det är skämmigt att prata med sina föräldrar om det. Jag gick dessutom dåvarande Ungdomsstyrelsens (numera Mucf ) utbildning om unga, sex och nätet för några år sedan. Då skrev jag ett arbete som handlar om vad vuxenvärlden behöver veta om det. Och jag har senare blivit inbjuden att tala om arbetet i olika sammanhang. I det här projektet ingår jag i en referensgrupp som ska ge feedback och synpunkter på manualen. Varför säljer sig unga på nätet? Kanske för att de inte har någon nära vän och för att de har ett otroligt stort bekräftelsebehov. En fin kommentar på nätet kan ge dem falsk trygghet, och sedan är det inte långt till nästa steg. Hur stort är problemet? Svårt att säga, men det är ett växande globalt problem, som kan börja i unga år och pågå länge och få tragiska konsekvenser. För varje person som drabbas är det en katastrof. SEXUELL EXPLOATERING AV UNGA PÅ NÄTET Andelen unga mellan 16 och 25 år som lagt upp sexiga bilder av sig själva på nätet är 4,7 procent. Av tjejerna har mer än en tredjedel dåliga erfarenheter av det. Yngre har generellt sämre erfarenheter än äldre. 44 procent av tjejerna har varit med om att en person på nätet försökt få dem att prata om sex, skicka bilder eller göra något framför webbkameran när de inte velat. Den upplevda hälsan är mycket sämre bland dem som exponerat sig på internet jämfört med övriga. Källa: Ungdomsstyrelsens ungdomsenkät 2012 Att samverka låter vackert, men då måste vi också hitta former att möta ungdomar och anhöriga på. Det är en del av feedbacken som Ing-Mari Larsson gett manualförfattaren.

7 Koll på arbetsmiljö "Vi har nästan daglig kontakt med superanvändarna, medarbetarna kan också lämna förbättringsförslag till oss på intranätet", säger Therese Nilsson, systemförvaltare i Eskilstuna kommun. FOTO: GUSTAV NYBERG Ingångslön lockbete Bergs kommun flirtar med akademiker. Alla nyanställda får minst kronor i ingångslön. Stora pensionsavgångar väntar i Bergs kommun, och det här är ett sätt att locka arbetskraft och uppmuntra redan anställd personal att utbilda sig, säger HR-chefen, Bosse Lindström. Kjell Svahn, ombudsman på Vision, är kritisk till Bergs ovanliga knep för att locka personal. Han menar att det finns risk för att det som kommunen kallar lägsta ingångslön blir norm. Det här gillar vi inte. Vision är emot all Svårt att hitta chefer till socialtjänsten Av landets cirka 450 socialchefer har över hälften arbetat kortare än tre år på sin nuvarande tjänst. Var femte har mindre än ett års erfarenhet de flesta av dessa arbetar i kommuner med färre än invånare. Det visar Visions socialchefsrapport. Den personalkategori som generell och kategorisk lönebildning. Varje individ ska lönesättas efter sin egen kompetens och inte jämföras med andra. Sedan är Bergs lönenivå inget att hurra för. Kjell Svahn Men Bosse Lindström tror inte att någon missgynnas. Är man nyutbildad brukar man inte komma upp i den lönenivån i en individuell löneförhandling. Och jämfört med andra arbetsplatser i våra trakter så är en bra ingångslön. Lotta Ekstedt och Karin Warne socialcheferna i sin tur anger som svårast att rekrytera är verksamhetschefer. Allra svårast att rekrytera chefer har de mindre kommunerna. Enligt rapporten är bland annat en hög konkurrens om meriterade chefer, dåliga arbetsvillkor och låga löner bidragande orsaker. Koll på lön & villkor Mer betalt för distansjobb Vision och journalbyrån Conscriptor har skrivit ett nytt löneavtal. De cirka 200 medicinska sekreterare som arbetar på distans åt företaget ska fortfarande skriva rader för att få en grundlön. Men i det nya avtalet höjs grundlönen med 2 procent till för närvarande kronor. Det gamla avtalet kritiserades för hur ersättningen utöver grundlön beräknades, att betalningen per rad minskades successivt för dem som skrev mer än rader. Nu höjs radersättningen upp till rader. Den som jobbar 40 timmar per vecka ska kunna prestera rader. Kan man skriva mer får man mer betalt. Men vi tycker inte att folk ska jobba timmar i veckan, så därför höjs inte ersättningen efter rader, säger Visions ombudsman Kjell Svahn. Så kan IT-stressen stoppas Delaktighet vid systemutveckling är nyckeln till mindre IT-strul NÄSTAN ALLA, 94 procent, tycker att IT-systemen underlättar deras arbete och en stor majoritet är också nöjda med den IT-support de får. Det visar en rapport från Vision, IT i välfärdens tjänst som bygger på en enkät med medlemmar. Men det finns områden som kan förbättras. Många störs av IT-strul, och 38 procent, anger att de inte har fått den utbildning de behöver för att kunna använda IT effektivt. Ett tydligt resultat är att de som själva har fått vara delaktiga vid utveckling av IT-systemen är mer nöjda än andra. Alla tjänar på att personalen involveras. Användbarheten av systemen blir bättre och folk upplever mindre stress, säger Carola Löfstrand, arbetsmiljöspecialist på Vision. Ett exempel på hur det kan gå till är Eskilstuna där Therese Nilsson är systemförvaltare för kommunens processverktyg, ett stöd i form av processkartor som visar vad som ska göras, hur det ska göras och vem som ska göra det. Samtliga medarbetare i kommunen har tillgång till processkartorna. Vi byggde upp verktyget tillsammans med slutanvändare och chefer och cirka 20 superanvändare, en till tre personer på varje förvaltning som ritar processkartorna. Det hade jättestor inverkan, säger Therese Nilsson och konstaterar att för henne är kundfokus, att ta in synpunkter från användarna, är självklart. Två gånger om året ordnas en grundutbildning, därtill regelbundna nätverksträffar med superanvändarna. Carola Löfstrand betonar vikten av att börja på arbetsplatsen när man planerar nya IT-system. Det är de som arbetar i systemen som vet behoven, säger hon. Mårten Kierkegaard Vid en IT-skyddsrond går skyddsombud, systemleverantörer, IT-ansvariga och användare bland annat igenom aktuella program, utrustning och utbildning. Vision tar fram en verktygslåda för att stödja ombud vid IT-skyddsronder. 78% 55% 78 procent av dem som haft inflytande över IT-systemens utveckling tycker att stress och strul har minskat. Motsvarande andel bland anställda som inte kunnat påverka IT-systemen är 55 procent. Källa: Vision Verktyg för bättre digital arbetsmiljö Det handlar om enkätfrågor man kan använda vid en kartläggning av hur IT-systemen fungerar för de anställda, och en checklista på vad man inte ska glömma. Läs mer om IT-skyddsronder på sidan 41 och på Visions hemsida. 12 Vision 5,18% Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 5,18 %. En sedvanlig kreditprövning görs alltid. Om den rörliga årsräntan är 5,18 %, blir den effektiva räntan 5,30 % för ett annuitetslån på kronor upplagt på 5 år, ingen uppläggningsavgift, och betalning sker via autogiro. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir kronor och din månadskostnad blir kronor. Årsränta per Varsågod, medlemslånet med extra förmånlig ränta för dig Som medlem i Vision kan du låna från upp till kronor till en rörlig ränta på 5,18 procent. Välj själv om du vill bli av med dyra smålån, köpa bil eller renovera köket. Ingen säkerhet behövs och inga avgifter finns. Du kan när som helst lösa lånet utan extra kostnad. Gör så här för att ansöka om medlemslån Ring 0771-MEDLEM ( ) om du vill ha ett lånebesked direkt. Logga in på Internetkontoret (om du redan är SEB-kund). Besök seb.se/medlemslan. Kom in på närmaste kontor du får besked och hjälp medan du väntar. Kom ihåg att berätta att du är medlem i Vision. Läs mer på seb.se/medlemslan 13

8 Granskning tystnaden Få vågar säga ifrån på jobbet Lägre i tak säger 3 av 10 På Villa Svanholmen är ordet fritt Många tiger på jobbet. Bara var tredje anställd vågar framföra kritik internt på arbetsplatsen, visar Tidningen Visions undersökning. Och kanske är det inte så konstigt för var femte upplever att de har straffats när de sagt sitt hjärtas mening. text Karin Warne och Niklas Lindstedt foto Jann Lipka 36 procent av Visions medlemmar upplever det svårt att kritisera på jobbet, och ännu färre vågar gå ut med kritik offentligt. Bryt tystnaden Ju mer öppenhet desto bättre. Det enkla påståendet är de flesta överens om. Öppna och orädda diskussioner på en arbetsplats leder till att verksamheten blir bättre. Men att höja rösten om förhållandena på jobbet är lättare sagt än gjort. Det visar Tidningen Visions undersökning med över 1000 medlemmar i förbundet. 36 procent uppger att de vågar kritisera verksamheten internt, men om det handlar om att lufta synpunkterna utanför organisationen blir det betydligt svårare. Bara 13 procent svarar oreserverat ja på frågan om de vågar kritisera verksamheten offentligt. För anställda i aktiebolag, ideella föreningar och trossamfund är siffran ännu lägre, visar undersökningen. 20 procent uppger att de har straffats med repressalier i form av sämre lön och karriärutveckling efter att ha framfört kritik. 27 procent uppger att en kollega som uttalat sig har straffats. Och enligt undersökningen går utvecklingen åt fel håll. Nästan var tredje medlem anser att det har blivit lägre i tak på deras arbetsplats under de senaste tre åren. 14 Tidningen Vision nr x 2014 Tidningen Vision nr x

9 Granskning tystnaden TIDNINGEN VISIONS UNDERSÖKNING Tystnaden på jobbet Så tycker Visions medlemmar 45 procent upplever att de har otillräckliga kunskaper om yttrandefrihet, meddelarfrihet och offentlighetsprincipen. Två av tre har inte fått utbildning av arbetsgivaren. Det är trots allt en bättre siffra än för de anställda i staten. Enligt en undersökning som fackförbundet ST gjorde i våras anser nästan 40 procent att utrymmet för kritik har minskat under senare år. I ett kärvare arbetsliv med otrygga anställningar och snävare bemanning så ställs större krav på lojalitet. Risken är att det leder till att medarbetare håller inne med synpunkter som skulle kunna utveckla verksamheten, säger Lise Donovan, tillförordnad chefsjurist på TCO. FOTO: ANNA REHNBERG VÅGAR KRITISERA VERKSAMHETEN INTERNT nej 10% nej 10% delvis 51% jaosäker 3% 36% ja 36% delvis 51% HAR SJÄLV STRAFFATS MED ja REPRESSALIER osäker 20% 20% osäker ja 20% nej20% 60% nej 60% osäker 3% Vision ST:s medlemmar VÅGAR KRITISERA VERKSAMHETEN OFFENTLIGT osäker 17% ja 13% osäker ja nej 17% 13% delvis 27% 43% nej delvis 27% 43% HAR KOLLEGER SOM STRAFFATS MED REPRESSALIER osäker ja 34% 27% osäker ja 34% nej 27% 39% nej 39% procent av de medlemmar som arbetar i trossamfund vågar inte kritisera verksamheten offentligt. I ideella föreningar är det 33 procent och i aktiebolag 35 procent. SÅ MÅNGA PROCENT ANSER ATT DET HAR BLIVIT LÄGRE I TAK PÅ JOBBET DE SENASTE TRE ÅREN Bland Visions medlemmar tycker 23 procent att det blivit högre i tak, bland statsanställda är motsvarande siffra 10 procent. Så gick undersökningen till: Nära medlemmar i Vision har under september 2014 svarat på Tidningen Visions enkät om öppenhet på jobbet. Svarsfrekvensen är 36 procent. Vissa enkätfrågor är identiska med frågor som fackförbundet ST ställt till sina medlemmar i en undersökning våren procent av de medlemmar som arbetar i landsting har upplevt att kolleger straffats när de framfört kritik. I aktiebolag är det 35 procent och trossamfund 33 procent. TIPSA OSS! HUR SER DET UT HOS DIG? Kan du säga vad du tycker på jobbet? Hör av dig till redaktionen@ tidningenvision.se VISIONS ORDFÖRANDE I Gnesta, Elisabeth Gustavsson, har jobbat i kommunen i 30 år. Under sista året tycker hon att det öppna och tillåtande klimatet har fått sig en ordentlig törn. Medlemmarna känner sig rädda och vill inte stå med sina namn och framföra synpunkter på ledarskapet och hur verksamheten bedrivs, säger hon. En rad omorganisationer och chefsbyten är en förklaring till att oron har spritt sig, enligt Elisabeth Gustavsson. Organisationen har blivit mer toppstyrd och det är inte bra. Om tystnaden sprider sig är risken att kvaliteten på arbetet blir lidande, säger hon. Bland de medlemmar som inte kan tänka sig att kritisera verksamheten offentligt är det främst viljan att lösa problemen internt på arbets platsen som är orsaken. Men rädsla för sämre lön och karriärutveckling spelar också in. Det är mycket impopulärt och gagnar inte ens karriär att visselblåsa, som en person i undersökningen uttrycker sig. KALMAR KOMMUN ÄR förmodligen en ganska genomsnittlig kommun när det gäller yttrandefriheten på jobbet. I en undersökning som den lokala Visionsavdelningen har gjort anser 22 procent av de anställda att arbetsklimatet inte är öppet och att man inte kan eller vågar komma med kritiska synpunkter. Men till skillnad från många andra kommuner tar ledningen frågan på stort allvar. Vi är inte perfekta, men vi försöker hålla fanan högt. Vikten av öppenhet finns med i samverkansavtalet med facken och vi har gjort en folder som heter Öppet arbetsklimat som alla nyanställda får, säger Anne Elgmark, personalchef i Kalmar. Varför är öppenhet en viktig fråga? För att medarbetarna ska känna sig trygga med sin grundlagsskyddade rätt att påtala felaktigheter och brister. De anställda här har många kloka synpunkter och bra idéer som vi som arbetsgivare vill ta vara på. EN SOM TROTS allt har vågat sticka ut hakan och peka på brister i arbetsförhållandena är Malin Larsson, medicinsk sekreterare på akuten i Varberg. För ett år sedan arbetade hon och hennes kolleger för högtryck för att komma i kapp med Malin Larsson, medicinsk sekreterare på akuten i Varberg, vågade kritisera den låga bemanningen i media. Nu har hon fått fler kolleger. journalskrivandet, som varit på efterkälken i flera år. Journalhögen bestod då av 800 oskrivna diktat. Malin Larsson, som oroade sig för att patientsäkerheten var i fara, fick nog och i en artikel i Tidningen Vision krävde hon personalförstärkningar. Efter artikeln fick jag jättepositiva reaktioner från mina arbetskamrater och bra uppbackning från min närmsta chef. Sedan har reaktionerna varit lite svalare högre upp i organisationen. Regionpolitikerna sa sig vara ovetande om situationen, men det känns märkligt för vi hade ju haft problem med eftersläpning i flera år, säger hon. Malin Larsson tvekade aldrig att kliva fram och framföra kritik i media. När något verkligen är viktigt är jag inte rädd att säga ifrån. Då kompromissar jag inte. Det var jättebra att jag höjde rösten, för det ledde till förändringar. Dels fick vi punktinsatser i form av extra skrivhjälp, dels fick vi ytterligare en 75-procentstjänst. Det har fungerat jättebra och nu är vi i kapp. När något verkligen är viktigt är jag inte rädd att säga ifrån. Då kompromissar jag inte. Malin Larsson NÄSTA SIDA öppenheten på Svanholmen DIN RÄTT ATT KRITISERA Offentligt anställd Din grundlagsenliga yttrandefrihet gäller även på jobbet. Du får inte utsättas för repressalier för att du utnyttjat din yttrandefrihet. Du har rätt att vara anonym när du vänder dig till media. Arbetsgivaren får inte försöka ta reda på vem som vänt sig till media. Privat anställd Din grundlagsenliga yttrandefrihet gäller inte på jobbet. Lojaliteten med arbetsgivaren går före. Du har rätt att kritisera företaget internt, men din rätt att kritisera offentligt är mycket begränsad. Om dina påståenden kan skada arbetsgivaren riskerar du att bli uppsagd eller avskedad. Du har rätt att vara anonym när du vänder dig till media men arbetsgivaren har rätt att försöka ta reda på vem den anonyma uppgiftslämnaren är. Kontakta Vision om du vill ha hjälp

10 Granskning tystnaden Granskning tystnaden FOTO: FREDRIK PERSSON Vi skulle lyda och vara tysta Jag blev utköpt från mitt jobb för en väldigt stor summa för ett tag sedan. Det var för att jag sa vad jag tyckte och kyrkoherdens inställning var att alla som vågade säga sin åsikt skulle bort. Arbetsmiljön präglades av lyd och var tyst! och ingen vågar gå till facket eller stå upp för någon annan. Under mina år på arbetsplatsen har ett tiotal medarbetare mobbats bort. Folk har dragit på dagen, utan att ta strid eller ta hjälp av facket. Min kyrkoherde sket i arbetstidslagen och kommenderade folk att jobba hur som helst. Man tvingades gå i kyrkan på söndagarna, det blev tillsagt på personalmöten. Jag upplevde att de stal av personalens fritid. Kyrkoherden sa: Du ska bort härifrån. Men jag hade inte gjort ett enda fel i mitt jobb, bara påpekat att man måste hålla sig till arbetstidslagen. Jag straffades med förändrade arbetsuppgifter. Och de medarbetare som framförde kritik fick dessutom sämre löneutveckling. Jag processade under många år och tog hjälp av Vision. Arbetsgivaren ville att jag skulle säga upp mig själv, men jag vägrade. Jag funderade på att ta det hela till Arbetsdomstolen, men det behövde jag inte för jag fick igenom ett avtal som var så bra att jag nu har pengar så att jag klarar mig resten av livet. Jag har tidigare jobbat inom försvaret och i kommunal verksamhet. Jag har aldrig någonsin varit med om något likande som i Svenska kyrkan. Som militär har jag gått många utbildningar som jag har haft nytta av som anställd i kyrkan till exempel hur man ska agera om man blir krigsfånge. Jag var under en period stationerad utomlands under ett krig. Inte ens där upplevde jag min arbetssituation så jävlig som åren i kyrkan. Jag vet att kolleger som jobbar kvar på min arbetsplats mår dåligt, men ingen vågar ställa sig upp och säga ifrån. Kyrkokamrer i Svenska kyrkan, man 60-årsåldern Citat från undersökningen Här är det fritt fram att tycka till Arbetet är detsamma, men stämningen är annorlunda. Medarbetarna på HVB-hemmet Villa Svanholmen upplever att klimatet på jobbet har blivit öppnare. Vågorna kluckar mot bryggan och solen lyser på de rödmålade trähusen. Men bakom idylliska fasader pågår en kamp ett antal unga tjejer försöker bygga upp sig själva efter att ha upplevt stora svårigheter. Till sin hjälp har de Villa Svanholmens behandlingsassistenter, eller medlevare som de också kallas. Medlevarna bor på jobbet en vecka i sträck, sedan är de lediga lika länge. Ewa Bilinska, som är skyddsombud, tycker att kommunikationen på arbetsplatsen blivit rakare sedan hon för två år sedan fick ny chef, Marta Makovickova. Tidigare vågade jag inte alltid säga vad jag Jag vill ha arbetsgruppen med mig då vet jag att man gör bäst jobb. Marta Makovickova tyckte, för om jag sa till så kunde det uppstå konfliker. Det påverkade min hälsa, jag kände mig mer stressad och trivdes inte så bra som jag gör nu. Med Marta kan jag ta upp vad som helst, både jobbsaker och privata saker. Hon lyssnar på de förändringar vi vill få till stånd, säger Ewa Bilinska. PERSONALGRUPPEN PÅ VILLA Svanholmen, som ligger utanför Osby, är inte ensamma om att uppleva en förbättring vad gäller öppenhet, även om det är en minoiritet i Tidningen Visions undersökning. 22 procent tycker att det har blivit högre i tak de senaste tre åren. Chefen Marta Makovickova säger att hon jobbar medvetet med att ha öppna diskussioner i personalgruppen. Vi pratar om vad vi gör och varför vi gör detta. Jag har själv haft chefer som pekat med Öppenhet en nödvändighet för att Villa Svanholmens verksamhet ska fungera. Det menar arbetskamraterna Olle Brobeck, Marta Makovickova, Sara Alvarsson och Ewa Bilinska. hela handen och sagt så här ska det vara. Jag vill ha arbetsgruppen med mig då vet jag att man gör bäst jobb. För om det är stökigt i personalgruppen blir det också stökigt i tjejgruppen. SARA ALVARSSON, SOM arbetat här i två och ett halvt år, säger att öppenhet är en förutsättning för att klara av att bo på jobbet en vecka i sträck. Cheferna ställer öppna frågor, de tar in oss på samtal för att kolla läget och stämma av. De fångar oss innan vi fångar dem. Kollegan Olle Brobeck menar att rakheten är nödvändig för att verksamheten ska förbättras. Det är viktigt att vi i personalen också vågar påpeka saker för varandra. Som när någon får en alltför nära relation till någon av tjejerna. Då måste man kunna säga: Du bör öka distansen. Det är genom att få kritik som man lär sig. Finns inte en chans att jag skulle våga yttra mig. Total dödsstöt för karriär och fortsatt arbete. Finns inget som helst skydd i realiteten för vissel blåsare. Stödet till de som vågar ta upp lagbrott och fel måste skyddas bättre mot chefer med starka egenintressen. 40-årig kommunanställd man Många är skrämda till tystnad och tiger och lider, speciellt de som inte har fast anställning. Det har blivit mycket lägre i tak på senare år. Det är katastrofläge! 40-årig kommunanställd kvinna Här pågår management by fear. Jag har fått mer och mer strypkoppel från min chef. Nu har det gått så långt att jag knappt vågar göra någonting och går omkring med ständig värk i bröst och mage. 50-årig kvinna anställd i bolag Kritiska kommentarer upplevs som påhopp och omtalas så av arbetsledningen. Oftast blir jag tagen i örat i enskilt rum efter kommentarer. Jag har blivit fråntagen arbetsuppgifter och blivit nedgraderad. 50-årig kvinna anställd i trossamfund 18 19

11 Koll på översvämningar Regnet som får staden att svämma över När sju miljarder liter regn vräkte ner över Malmö på morgonen den 31 augusti svämmade staden över trots att avloppssystemet fungerade. text Lasse Nilsson grafik Erik Nylund PÅ ETT DYGN föll 100 millimeter. Det var ett så kallat 200-årsregn, ett oväder som statistiskt bara inträffar en gång på 200 år. Många röster har höjts för att bygga ut systemet med större rör, särskilt med tanke på klimatförändringarna som väntas innebära fler kraftiga regn i framtiden. Men det är inte realistiskt enligt VA-Syd som ansvarar för av loppen i Malmö. Enligt VA-Syd kommer Malmöborna även i fortsättningen att få räkna med översvämningar. Målet är att minska skadorna nästa gång det inträffar. Staden ska klara ett tioårsregn utan översvämning och man ska kunna förutse konsekvenserna av ett 100-årsregn. I stället måste man leda bort och fördröja vattnet på andra sätt än genom större avloppsrör. Några exempel är diken, dammar, gräsytor, kanaler och amfiteatrar som kan samla upp vatten vid skyfall. Skador för över 300 miljoner Hittills (den 1 oktober) har de största försäkringsbolagen fått in över skadeanmälningar på sammanlagt 300 miljoner kronor från sina kunder. Det rör sig om skador på bostäder, affärslokaler, bilar. Bara för If och Länsförsäkringar handlar det om cirka 600 bilar. Alla försäkringsbolag räknar med att de kommer att få in ännu fler skadeanmälningar under hösten x Skyfallet med 100 millimeter regn över Malmö motsvarar 7 miljarder liter vatten. Mängden skulle fylla simbassänger av standardmått, 50x25x2 meter. 20 mm 10 mm 17,6 mm Rekordregn i Malmö Diagrammet visar kvartsnederbörd för Malmö söndagen den 31 augusti Det blev rekord för största nederbördsmängd i staden under en timme, 31,6 millimeter, och rekord för största nederbördsmängd för en kvart, 17,6 millimeter mellan klockan 08:30 och 08:45 på söndagen Åtgärder mot översvämning Exempel på åtgärder för att samla upp vattnet och förhindra översvämningar. En nedsänkt amfiteater kan fungera som en tillfällig vattenreservoir. Amfiteater. Kanaler. Grästak. Diken. Grönområden. Så ser ser det det ut ut under gatan Att lägga ner så stora avloppsrör så att Att lägga ner så stora avloppsrör så att det aldrig blir översvämningar skulle för det aldrig blir översvämningar skulle det första bli enormt dyrt. Bland annat för det första bli enomrt dyrt. Bland beroende på att avloppsrören ligger annat beroende på att avloppsrören längst ner i marken. Vid ett byte måste ligger man därför längst gräva ner i upp marken. alla andra Vid ett ledningar. Det byte måste man är också därför mycket gräva ont upp om alla utrymme andra ledningar. i underjorden Det på är grund också av mycket alla andra ont om utrymme ledningar i för underjorden gas, el, värme, på grund bredband av alla samt andra andra installationer. Malmö planerar planerar även spårvagnstrafik även spårvagnstrafik och då och vill man då vill inte man ha ledningar inte ha ledningar under rälsen. under rälsen. Gas Vatten Spillvatten Dagvatten Fjärrvärme Dagvattenbrunn Elledningar Gatubelysning 20 Tidningen Vision nr nr 15 x 2014 Tidningen Vision nr 15 x

12 Perspektiv Det gäller att höja blicken för att förstå Försöken att minimera Sverigedemokraternas inflytande kan få motsatt effekt. En ekonomisk kris eller egna misstag är det som kan stjälpa partiet, säger Anna-Lena Lodenius, expert på extrempartier och högerpopulism. text Niklas Lindstedt foto Rickard Kilström Den här sortens partier kan plötsligt damma till och vara tredje största parti. Det förklarade journalisten och författaren Anna-Lena Lodenius i en intervju Då var det förmodligen en tillsynes ogrundad profetia. Hon pratade trots allt om ett parti som i riksdagsvalet året innan hade fått ynka 0,37 procent av rösterna. Femton år och fyra riksdagsval senare är hon sannspådd. Sverige är inget undantag. De som har följt utvecklingen i övriga Europa borde inte vara så överraskade av Sverigedemokraternas framgångar, säger hon. Anna-Lena Lodenius är expert på extrempartier och högerpopulism, har skrivit ett 15-tal böcker i ämnet och medverkat i en rad antologier. Hon är antagligen den svenska skribent som borrat djupast i högerextremismen både här och i Europa. Att det blev så är mest en slump. I mitten av 1980-talet skulle hon och några studiekamrater göra ett slutprojekt på Journalisthögskolan. Vid den tiden hade en ny generation nazister dykt upp och valet föll på ett kartläggande reportage som fick rubriken Till höger om högern. Det var inget hett ämne på den tiden. Men jag kom in i ett skede då det höll på att hända saker. Flyktingfrågan dök upp på ett nytt sätt. Personer som då var med i obskyra nazistiska organisationer sitter i dag i riksdagen. Sedan dess har högerpopulistiska partier växt fram och fått inflytande i flera länder i Europa. I slutet av 80-talet började Nationella fronten i Frankrike växa med partiledaren Jean-Marie Le Pen i spetsen, på 90-talet fick Jörg Haiders Fri- SÅ VÄXTE SVERIGEDEMOKRATERNA Sverigedemokraterna har gjort ett hästjobb för att vinna 13 procent av väljarkåren. Det är en förklaring till partiets framgång som har underskattats i eftervalsdebatten, tycker Anna-Lena Lodenius. SD grundas som ett intresseparti för svenskar. Några av grundarna har varit med i nationalistiska och rasistiska rörelser. I valet får SD sina första mandat i fullmäktige, två mandat i Höör, två i Dals Ed och ett i Ekerö. SD förbjuder bomberjackor och uniformsliknande klädsel vid sina möten. I valet får SD sammanlagt åtta mandat i fem kommuner. I riksdagsvalet 0,37 procent. SD får 49 mandat i 29 kommuner och 1,4 procent i riksdagsvalet. Jimmie Åkesson väljs till partiledare efter inre stridigheter. I riksdagsvalet får SD 2,9 procent och 280 mandat i hälften av landets kommuner. SD kommer in i riksdagen (5,7 procent) och får 612 mandat i 246 kommuner. Partiet blir tredje största parti i riksdagen (12,9 procent) och sammanlagt mandat i 285 kommuner

13 Perspektiv hetsparti 27 procent och blev näst största parti i Österrike. Ett par år senare hade Pim Fortuyn framgångar med sitt invandrarkritiska budskap i Nederländerna. Sedan dess har bland andra Dansk Folkeparti, ungerska Jobbik och brittiska Ukip alla med olika grad av nationalism och främlingsfientlighet på agendan flyttat fram sina positioner. I resten av Europa har genombrotten för högerpopulistiska partier kommit långt tidigare. Den som vill förstå vad som händer här måste höja blicken. Inte för att Sverigedemokraterna är en exakt kopia av andra partier, men det finns stora likheter och mycket att lära, säger Anna-Lena Lodenius. HON URSKILJER TRE olika typer av partier på den yttersta högerkanten. Här finns de öppet rasistiska och antidemokratiska som Gyllene gryning i Grekland. Här finns högerpopulister som Nationella fronten, som inte är helt emot invandrare men anser att olika kulturer inte bör blandas. Och slutligen missnöjespartierna, till exempel norska Fremskrittspartiet som numera sitter i regeringen, som argumenterar mot invandring främst utifrån ekonomiska argument. Att klumpa ihop och märka alla dessa grupper med fasciststämpel är en vansklig taktik, tycker Anna-Lena Lodenius. Drar man alla över en kam, blir det uppenbart för väljarna att argumentationen är onyanserad och överdriven. Så här uppdelat var det inte på 1980-talet. Då dök skinnskallarna upp på det skånska Framstegspartiets möten. I dag är gränserna mellan dessa grupperingar mycket tydligare. Folk missar det, men det är viktigt att inse att biljetten till ökat inflytande är att undvika judehat och öppen rasism. Sverigedemokraterna är fortfarande i andra gruppen, men skulle göra vad som helst för att hamna i den tredje och lite mer rumsrensa kategorin. SEDAN VALET I september har teorierna om SD:s framgångar avlöst varandra. Beror de på att Moderaterna har lämnat högerflanken fri? På att avståndet mellan stad och landsbygd har vidgats? På ökade klyftor och större social otrygghet i Alliansens Sverige eller på en feg debatt om integrationspolitiken som har drivit väljarna i SD:s famn? Det finns ett korn av sanning i alla dessa förklaringar, men det som underskattas är att partiet I grunden är Sverigedemokraterna ett protestparti och jag har väldigt svårt att tro att de skulle hamna i majoritet. Redan för femton år sedan förutsåg Anna-Lena Lodenius att Sverigedemokraterna kunde bli tredje största parti. ANNA-LENA LODENIUS Ålder: 56 år. Yrke: Journalist, författare och expert på extrempartier och högerpopulism. Bor: Hyreslägenhet i söderförort i Stockholm. Fritid: Jag ser mycket på film. I går såg jag Mannen med filmkameran, en sovjetisk klassiker från Senast lästa bok: Begrav mig stående av Isabel Fonseca, en mustig skildring av romernas liv i Europa. gjort ett hästjobb för att få de här rösterna. De har hållit på sedan 1988 och lärt sig hur man bygger upp en partistruktur. Hon är skeptisk till den svartvita uppdelning av onda och goda som präglat eftervalsdebatten 87 procent av befolkningen klappar sig själva på axeln och pekar finger åt de resterande 13 procenten. Visst finns det en del rasister som har röstat på Sverigedemokraterna, men också en massa människor som är missnöjda med den politik som har bedrivits och som har viss rätt att känna sig besvikna. Politikerna måste ta denna besvikelse på allvar. DET ÄR ETT SVÅRT läge för regeringen och de styrande i flera av landets kommuner, konstaterar hon. Antingen försöker de minimera SD:s inflytande. Eller så tvingas de till kompromisser som i andra länder har lagt grunden för en ännu starkare högerpopulism. Slutsatsen är pessimistisk. Oavsett vilket val som görs kommer antagligen SD att gynnas. I kraft av sin storlek kommer partiet sakta men sä- kert bli en del av det politiska etablissemanget, tror Anna-Lena Lodenius. Vad skulle kunna göra att partiet inte växer? Att en ny fråga kommer upp på dagordningen. Om människor upplever att vi är i en situation då Sveriges ekonomi måste räddas, är det nog inte Sverigedemokraterna som får rösterna. Då finns det andra partier som har större trovärdighet. En annan möjlighet är att de underminerar sin egen ställning. Att företrädarna träter inbördes och att partiet splittras. Då kan man tänka sig att det dyker upp ett nytt parti som får större trovärdighet och lägger sig närmare etablissemanget, säger Anna-Lena Lodenius. Och så var det det där med profetior. Vad tror hon som har visat sig ha tumme med fram tiden om SD:s ställning om 15 år? Om vi tittar på resten av Europa verkar det finnas en toppnotering kring 30 procent, så vi ska inte tro att 13 procent är taket. Men i grunden är Sverigedemokraterna ett protestparti och jag har väldigt svårt att tro att de skulle hamna i majoritet. Mångfald är ett viktigt fundament Sverigedemokraterna har fått en vågmästarroll i drygt hälften av landets kommuner. Annika Strandhäll, som nyligen har lämnat uppdraget som Visions ordförande för att bli socialförsäkringsminister, ser ett besvärligt läge och hoppas att övriga partier tar ansvar och samarbetar över blockgränserna. I kommunvalen 2010 fick Sverigedemokraterna totalt cirka fem procent av rösterna, vilket gav partiet över 600 mandat i 246 av 290 kommuner. Fyra år senare blev partiet valets stora segrare och har mandat i 285 kommuner. I nuläget räknar vi med att Sverigedemokraterna kommer att vara vågmästare i cirka 160 kommuner. Valresultatet kan naturligtvis stärka deras inflytande, de kan komma att sitta med i personalutskott till exempel. Det kommer i allra högsta grad att påverka Visions medlemmar. I Vision har vi varit tydliga i vårt ställningstagande när det gäller Sverigedemoraterna. Deras värdegrund stämmer helt enkelt inte med vår värdegrund. Vi anser att mångfald är ett viktigt fundament, både för att höja kvaliteten och för att utveckla olika verksamheter. Vi är snarare för en ökad mångfald i välfärdens olika sektor. Vad krävs för att det budskapet ska nå fram i kommuner där Sverige demokraterna nu har flyttat fram sina positioner? Att politikerna lokalt känner ett ansvar för att söka samarbete över blockgränserna för att Sverigedemokraternas politik inte ska få genomslag. Vad händer om partiet hamnar i majoritetsställning och får en arbetsgivarroll? Det är en situation som känns väldigt otrevlig med tanke på den negativa syn partiet har på mångfald. Stora delar av svensk välfärd bärs upp av människor med annan etnisk bakgrund. Om de gick hem i morgon skulle den svenska välfärden sluta att fungera. Vision är tydligt i sin markering mot Sverigedemokraterna. Är inte risken att partiets profil som outsider och sanningssägare gynnas av att etablerade organisationer och partier är så samstämmiga i sin kritik? Det där är en jättesvår diskussion som har gått åt båda håll. Olika organisationer och partier har under många år hållit Sverigedemokraterna stången trots Annika Strandhäll det har partiet ökat. Nu finns partiet i riksdagen och har en väl utbyggd partiapparat och tillgång till många olika forum och vi kan konstatera att de ändå ökar. Så vad är slutsatsen? Att de goda krafterna i samhället måste fortsätta att stå upp för att Sveriges väg framåt är att vara ett land som präglas av inkludering, mångfald och tolerans. Det måste vi i Vision och många andra röster tydligt våga stå upp för. Niklas Lindstedt Vision och mångfalden Visions värdegrund slår bland annat fast att förbundet har allas lika värde och respekt för den enskilde som ledstjärna. Därför tolererar vi inga former av diskriminering, rasism eller kränkande särbehandling. Vision har beslutat att inte bjuda in partier som inte delar förbundets värdegrund till debatter och andra arrangemang. Vision har också beslutat att man inte kan ha förtroendeuppdrag i förbundet och samtidigt vara aktiv eller ha förtroendeuppdrag i Sverigedemokraterna eller annat främlingsfientligt parti

14 Koll på omvärlden Fackliga representanter i Sydafrika visar sitt stöd för kollegorna i Swaziland. Kämpar för rätten att strejka Facken i Swaziland under hård press STREJKRÄTTEN HOTAS AV ett bråk inom FN-organet ILO. Swaziland är ett av de länder som riskerar att drabbas hårt av oenigheten. I Swaziland håller nämligen en ny lag på att införas, som försvårar att organisera sig fackligt. På grund av bråket inom ILO kan Swazilands regering inte fällas för brott mot internationell arbetsrätt. Det är en principiellt viktig fråga att driva för oss även om strejkrätten är grundlagsskyddad i Sverige. För de länder som har en svag inhemsk arbetsrätt är ILO det man kan falla tillbaka på om rättigheterna kränks, säger Anna Gustafsson, internationell sekreterare på TCO. Det är sedan arbetsgivarsidans parter ifrågasatt att strejkrätten är en del av föreningsoch organisationsfriheten som ILO blivit handlingsförlamat. Och utan ett erkännande från ILO kan inte arbetstagare sätta press på sina regeringar att vidta åtgärder för förbättrade arbetsvillkor lokalt. Just nu drabbar det förutom arbetstagare i Swaziland, länder som Colombia och Kambodja. Fram till 2012 tolkades ILO-konvention 87 så som att den innehöll rätten att strejka av alla parter, även om det inte uttryckts explicit. Sedan arbetsgivarsidan ifrågasatt den rättigheten har det varit en viktig internationell fråga för oss, säger Anna Gustafsson. Världsfacket ITUC råder nu ILO:s styrelse att försöka lösa tvisten genom att vända sig till Internationella domstolen i Haag. I november ska frågan om den globala strejkrätten tas upp igen på ILO:s styrelsemöte i Genève. Ellen Larsson Vision stödjer den fackliga kampen i Swaziland Magnus Andersson, internationell sekreterare på Vision, har varit på plats i Swaziland. Vilka reaktioner mötte du? Vi märkte att uppgivenheten kring den föreslagna lagen var stor. Om lagen blir verklighet kommer det innebära att individer drabbas hårdare på arbetsplatsen, att den enskildes rättigheter begränsas och att det blir svårare att engagera sig. Centralorganisationer för arbetstagare och arbetsgivare har redan förbjudits. Så det är inte svårt att förstå känslan av hopplöshet. Vad kan Vision göra? Vision stödjer den fackliga kampen genom projektet på plats men även hemma i Sverige. Även om det inte kommer Magnus Andersson påverka de politiska beslut som fattas så har det ett symboliskt värde för dem som kämpar för sina rättigheter. Många är tacksamma för att vi ger dem vårt stöd. 26 FOTO: MAGNUS ANDERSSON Hallå JONAS EVEBORN, pastor i Linköpings missionsförsamling som hjälper kristna som flytt till Sverige undan terrorgruppen IS i främst Syrien och Irak. Vad är det ni gör? Vi ger dem ett bredare kontaktnät som gör det lättare att låna bil, skaffa barnvakt, äta tillsammans, träna svenska språket eller dela livet med någon. I nästa steg hoppas vi kunna erbjuda arabiska gudstjänster. Vi tittar just nu på hur en pastor som flytt hit skulle kunna verka i vår församling. Hur påverkas arbetsmiljön? Vi får förbereda oss på en växtkris när nya människor kommer. Trogna medlemmar kanske tycker att de inte lika ofta som tidigare får påhälsning av diakoner till exempel. Så det är viktigt att vi kan hantera situationen om den blir besvärlig. Men vi som jobbar här ser flyktingarna mer som våra systrar och bröder än som en arbetsbörda. Hur möter ni flyktingars smärta? Vi erbjuder själavård, och hänvisar till klinisk psykoterapi. Psykiatrin borde från sin sida också se oss som kompletterande resurs oftare. Över huvud taget skulle kyrka och samfund kunna vara en brygga i integrationsarbetet. Det konstigaste för många flyktingar när de kommer hit är att det för så många svenskar inte finns någon gud. Lotta Ekstedt personer, ungefär, har hittills flytt från Syrien och Irak till Sverige under Hotellpaket till fantastiska priser Götaland Med sångunderhållning BW Vrigstad Värdshus 2 x övernattn. med frukostbuffé 1 x välkomstglögg (lör) 1 x julbord m. sångshow (lör) Relaxavdelning m. jacuzzi Gratis internet och parkering Ankomst fredagar 28/11-19/ Västkusten Härliga dagar vid havet! Bohusgården 1 x övernattn. m. frukostbuffé 1 x ankomstfika m. korv & bröd 1 x glögg och pepparkaka 1 x julbord med underhållning Fri entré till SPA-avdelningen Ankomst fre-lör 28/11-13/ Ett mysigt hotell med god mat och gemyt beläget i ett härligt naturområde. Hjärtat av hotellet ligger i relaxavdelningen där du finner både bastu, jacuzzi och solarium. SPARA UPP TILL 20% 1.179,- Hotell med SPA-avdelning beläget vid den vackra Uddevallabryggan med endast 100 meter till badstrand. Ni bor i helt nybyggda rum med balkong och utsikt mot vattnet. SUPERPRIS 1.249,- Ankomst 31/12-14 Svealand Julbordsweekend Nynäsgården 2 x övernattn. m. frukostbuffé 1 x glöggmingel (lördag) 1 x julbord med sångshow (lör) Tillgång till bastu och relax Gratis internet och parkering Ankomst fredagar 28/11-19/ Ange koden: VISION Njut av god mat, sång av Caroline Wennergren och ett dignande julbord fullt av läckerheter i Nynäshamn. Endast 57 km från Stockholm! SPARA UPP TILL 342, ,- 600 hotell i Europa Götaland Julens goda i Båstad Hotell Hovs Hallar 1 x övernattning 1 x frukostbuffé 1 x ankomstkaffe med kaka 1 x julbord Gratis internet och parkering Ankomst lördagar 29/11-20/ Götaland Fullspäckat Nyårspaket Hotel Hehrne Kök & Konferens Vackert beläget vid Göta Älv ligger detta trevliga hotell som erbjuder god mat, badtunna och härlig utsikt över vattnet från restaurangen. 2 x övern. m. brunch/frukost 1 x sopplunch m. kaffe & kaka 1 x 4-rätters supé m. vinpaket Nyårsskål, fyrverkerier & dans 1 x 2-rätters meny (dag 2) Beläget på Bjärehalvön i underbar natur. Gjort för dig som vill koppla av och njuta av god mat i restaurangen med havsutsikt. SUPERPRIS 1.069,- SUPERPRIS 2.399,- Priserna är i SEK per person i dubbelrum Bra barnrabatter för barn boendes i föräldrars rum Expeditionsavgift från 59-79,- Spara mot hotellens ord. priser Förbehåll för slutsålda datum och tryckfel Ev. miljötillägg betalas på hotellet Svensk personal Öppet mån-tors 9-17, fre och söndag 10-15

15 Kulturkampen Festivaler och kulturkaféer, nya konsthallar och bibliotek, kulturgarantier för barn och graffitiväggar. Hela landet kokar av lokala kultursatsningar. Men vad är bra kommunal kultur? Tidningen Vision söker svaret i nio kommuner som tävlar om Visions utmärkelse Årets kulturkommun. Emma Simu är fritidsledare och ansvarig för graffitiväggen i Sigtuna kommun. Många är konstnärligt lagda här, och graffiti är ett sätt att öva sin teknik, säger hon. text Lotta Ekstedt, Mårten Kierkegaard och Karin Warne foto Martina Holmberg 28 29

16 Kulturkampen Det sticker fränt i näsan. En ung man i huvjacka sprejar med silverfärg på en vägg på utsidan av Ungdomens hus i Sigtuna. Jag har hållit på i massor av år och fått i böter. Men fingrarna talar, jag måste måla, säger han som kallar sig H2O. Den här gången slipper han böter. Graffitiväggen är Stockholms läns första lagliga, och en del av Sigtuna kommuns kulturutbud. Ett par hundra meter bort ligger kommunens splitternya kulturtorg. Här finns bibliotek i två våningar och Sigtunas första egna konsthall. I ateljén intill, som är öppen för allmänheten några dagar i veckan, har en grupp femåringar, inspirerade av utställningen, skapat färgglada installationer av tygbitar, papper och plast. Kulturskolan, som blir fyra gånger så stor som tidigare, är inflyttningsklar till årsskiftet. Satsningen kan vara en av orsakerna till att Sigtuna är nominerad till Årets kulturkommun Men konkurrensen är stor. Åtta andra tävlar också: Haparanda, Storuman, Falun, Strömstad, Tjörn, Nässjö, Hässleholm och Kristianstad. FÖRST 11 DECEMBER vet vi vem vinnaren är. Fram till dess ska juryn granska de nominerade utifrån en mängd olika kriterier, bland annat hur mycket pengar kommunen satsar på kultur och att kulturpolitiken är långsiktig. Kulturen ska vara en självklar del i medborgarnas vardag och finnas med i all kommunal verksamhet. Och för att uppnå det krävs ofta att man tänker utanför ramarna, säger Ewa Henriksson, kulturansvarig på Vision. En snabbtitt på de nominerade visar att många anammat den tanken, till exempel har både Tjörn och Kristianstad slagit fast det i sina kulturpolitiska mål. Och att kulturen ska spela en roll i allt från tillväxt och stadsplanering till hälsa och miljö är över huvud taget en av de senaste årens tydligaste trender när det gäller kommunal kultur. Ytterligare en titt på de nominerade kommunerna visar en annan gemensam nämnare: satsningar på barn och unga. I Storuman ska alla barn ha rätt till kulturaktiviteter, Falun har dans i skolorna varje dag, Tjörn har kulturgaranti, Strömstad prioriterar unga, likaså Hässleholm. Ja, det är påtagligt. De vackra formuleringarna dök visserligen upp redan på 1980-talet, men Kulturen ska inkludera alla, oavsett etnicitet, sexuell läggning och funktionsförutsättningar. Ted Hesselbom det är först nu prioriteringarna har slagit igenom på allvar med nya lokaler för kulturskolor, kulturgarantier, ungdomspeng eller andra medel, säger Christer Olsson, jurymedlem och kulturchef i Trollhättan, Årets kulturkommun Är det bra? Ja, men jag är inte odelat positiv. Man får inte glömma bort att det måste finns något när de unga vuxit upp också. Åter till kulturtorget i Sigtuna. Ted Hesselbom, chef för Sigtuna museum & art, möter upp i nya konsthallen. Även i Sigtuna får ungdomskulturen stort utrymme, men Ted Hesselbom tycker att kulturen även har en demokratisk uppgift. Kulturen ska inkludera alla, oavsett etnicitet, sexuell läggning eller olika funktionsförutsättningar. Ted Hesselbom Hur länge H2O får ha kvar sitt alster på graffitiväggen i Sigtuna beror på när nästa konstnär kommer, så H2O är noga med att fota efteråt för att dokumentera. Till höger Anu Tuominens utställning Färg i nya Konsthallen. Falun, Pelle Ahnlund, kulturchef: Utbud: Kulturgaranti i grundskolan. Stadsbibliotek, åtta kommundelsbibliotek och bokbuss. Konstnärs stipendium. Kultur före och under skid- VM Inriktning: Satsar mycket på barn och unga genom bland annat kulturgarantin och nytt kulturhus- och skola som ska stå klart hösten Mest stolt över: Kulturgaranti i skolan och satsningen på att starta kulturskola i före detta Folkets hus. Framtiden: Vi ska utöka satsningen på de kulturella och kreativa näringarna i samverkan med Borlänge. Se till att världsarvet Falun blir en spännande och naturlig del i den framtida utvecklingen av kulturverksamheterna. Vi vill befästa Falun som den ledande staden inom nutida svensk grafisk konst. Se till att Falun utvecklar en ny nationellt känd festival med folkmusik och folkkonst som tema. Antal invånare: Kostnad kulturverksamhet: 1136 kronor/invånare. Falun. Haparanda. Haparanda, Jytte Rüdiger, kulturchef: Utbud: Jazz- och bluesfestivalen, Sveriges tredje största bilträff, demokratidagar, stöd till föreningsliv, höstfest, stöd till kulturprojekt och minoritetsspråk. Inriktning: Äldre och funktionsnedsatta. Demokratidagar och temaveckor om hälsa för skolelever. Landsbygden. Mest stolt över: Sedan Ikea etablerades har innerstaden förfallit så förra året startade vi ett mobiliseringsarbete där vi bjöd invånare och fastighetsägare att ta fram en strategi för hur vi gör innerstaden attraktiv igen. Vi är långt ifrån färdiga, men en plan finns som vi arbetar med. Framtiden: Att skapa en konstnärlig och lekfull stad samt ett tornedalskt Skagen genom att ta tillvara på våra kulturarvsmiljöer, vår älv och skärgård. Att skapa en tornedalsk saluhall i innerstaden som ett komplement till handeln på gränsen. Antal invånare: Kostnad kulturverksamhet: 1379 kronor/invånare. Sigtuna, Lars Palmér, kulturchef: Utbud: Kommunen har fått ett Kulturtorg. Där ligger första egna konsthallen för samtidskonst, som öppnade i februari. Huset innehåller även bibliotek. Bredvid ligger nya Kulturskolan. Har en teater och en årlig litteraturfestival. Mest stolt över: Aldrig tidigare har Sigtuna gjort en sådan jättesatsning på kultur. Jag är också stolt över att alla barn får se professionella teaterföreställningar, man får se teater oavsett uppväxtbakgrund. Vi har Stockholms läns första lagliga graffitivägg Forum. Där har vi även låtit pensionärer testa att måla. Framtiden: Vi ska göra mångfaldssatsningar inom kulturen påbörjade vi bland annat firande av samernas och romernas nationaldagar. Det ska vi fortsätta med. När det gäller unga så ska vi satsa mer på hiphop-kultur och utveckla replokaler. Antal invånare: Kostnad kulturverksamhet: 1070 kronor/invånare. Kristianstad. Kristianstad, Bengt-Åke Kjell, kulturchef: Utbud: Kommunen har teater, regionmuseum, konsthall. Har nyligen satsat på att bygga samman konserthuset och biblioteket till något som kallas Kulturkvarteret. Arrangerar årlig bokfestival. Inriktning: Försöker stärka kreativa kulturella näringar på landsbygden. Har infört kultur garanti, som innebär att invånarna ska få kultur genom hela livet. Mest stolt över: Att kulturen nu har blivit en tydlig del i kommunens framtidsstrategi. Kulturens betydelse genomsyrar alla förvaltningar, inte bara kulturförvaltningen. Vi har börjat prata om kultur på ett annat sätt. Sedan är jag stolt över det nya Kulturkvarteret. Framtiden: Vi satsar på att bygga ett nytt badhus. Jag menar att ett badhus också är en form av kulturinstitution. Antal invånare: Kostnad kulturverksamhet: 1060 kronor/invånare

17 Kulturkampen Hur märker man det i Sigtuna? I allt vi gör försöker vi tänka mångfald. Som exempel jobbar vi aktivt med att leta objekt till en ny utställning om Sigtunas historia, som kan visa att färgade, personer med olika funktionsförutsättningar och homosexuella fanns också då. Det kan räcka med detaljer, men alla ska med. Många är överens om kulturens kraft. Men vissa ifrågasätter om alla kommuner verkligen ska ägna tid och resurser åt kultur. Lars Anders Johansson, kulturansvarig på liberala tankesmedjan Timbro, poängterar att bibliotek är det enda i kulturväg som kommunerna enligt kommunallagen är skyldiga att tillhandahålla. En pytteliten kommun som Ydre kanske bör prioritera annan verksamhet. I stället kan man ta del av kulturutbudet i en större kommun, som Linköping. Tjörn, Evike Sandor, kulturchef: Utbud: Nordiska Akvarellmuseet, skulpturparken Pilan och kommunala Sundsby Säteri. Kulturveckan är öppen för föreningar och alla andra som vill delta. Inriktning: Fokus på yngre. Mer än hälften av kulturstaben arbetar med barn och unga. Mest stolt över: Att man politiskt har tagit fram en långsiktig strategi för kulturen. Det måste vara unikt för en så liten kommun. Och det är inte bara en pappersprodukt, det har genererat en hel del pengar, bland annat har vi kunnat anställa fem kulturpedagoger. Framtid: Målen slår fast att kultur ska vara en självklar del av all kommunal planering och att kulturen på Tjörn ska leva året om. Antal invånare: Kostnad kulturverksamhet: 1365 kronor/invånare VAR KOMMUNERNAS kostnad för kultur nära 11 miljarder. Lars Anders Johansson menar att skattepengarna som går till kultur borde granskas hårdare. Stina Oscarson, kulturdebattör som nyligen tagit fram skriften Handbok för en ny kulturminister anser att kultur är en viktig kommunal uppgift och att det finns mer skattemedel att plocka in och satsa. Kultur blir mer och mer digital, och aktörer som Telia tjänar enormt mycket pengar på att det finns konst att leverera. Konstnärerna tjänar däremot inget. Man skulle kunna fördubbla kulturbudgeten om man lade en liten skatt på bredbandsbolagen. Hon ifrågasätter däremot om kulturpengarna satsas på rätt saker. En allmän trend är att det just nu byggs väldigt fina, stora kulturhus. Risken är att man sedan inte har råd med grundläggande verksamhet. Så en tredje trend alltså: fina nybyggda kulturhus. Som i Falun. Och i Sigtuna. Men Ted Hesselbom är inte orolig för att kostnaden för bygget ska äta upp verksamheten: Nej, här har politikerna räknat med kostnader för utställningar och dylikt även kommande år. Och Ewa Henriksson på Vision försäkrar: Nya fina kulturhus är absolut inget måste för att kunna bli Årets kulturkommun. Nej. Men att satsa på kultur kan vara en väg framåt. Se på 2014 års kulturkommun Trollhättan som satsar sig ur arbetslöshet, som ser kulturen som en möjlighet och inte ett hinder. Alla kommuner kan inte satsa lika mycket, man får se till de lokala förutsättningarna, säger Ewa Henriksson. När Hässleholm firade 100 år tidigare i höstas hade kommunen massor av kulturevene mang, inte minst för barn. Bland annat ordnades gosedjursövernattning på biblioteket. Här nattar Lowa, 3 år, sin namnlösa panda. FOTO: FREDRIK PERSSON Alla kommuner kan inte satsa lika mycket, man får se till de lokala förutsättningarna. Ewa Henriksson Hässleholm, Anders Rosengren, kulturchef: Utbud: I vårt kulturhus har vi 300 kulturevenemang per år. Vi har ett stadsbibliotek med sex filialer och en bokbuss. Det pågår en odlingsforskning på Hovdala slott. Vi har stora artister till minsta lilla teaterförening. Ett stort förenings utbud. 6,5 miljoner kronor av kommunens budget går till föreningar och studieförbund. Inriktning: I varje beslut och förslag finns barnperspektivet. Barn och unga är prioriterade, men vi jobbar brett för att tillgodose alla. Mest stolt över: Är otroligt stolt över alla fantastiska kulturföreningar och studieförbund vi har som jobbar med kulturen för att inkludera alla. Kulturen är en framgångsfaktor, och jag är glad och stolt att man börjar se det även på politisk nivå. Framtiden: Bland annat att Hässleholm ska vara det kulturella navet i hela Skåne. Antal invånare: Kostnad kulturverksamhet: 1289 kronor/invånare. Nässjö, Joanna Holden, evenemangschef: Utbud: Öppnade ett nytt kulturhus Pigalle 2010, som samlar bibliotek, konsthall, kulturskola, ungdomsgård och programverksamhet under samma tak. Inriktning: Kommunen vill försöka ta tillvara på sin urbana karaktär vi har nyligen låtit belgiske Street Art-konstnären Roa skapa en stor väggmålning av en rödhake (se bild). Mest stolt över: Vårt nya kulturhus har varit en tydlig ambitions höjning och har gjort kulturen mer lättillgänglig. Det har lett till ökade besökssiffror. Sedan är jag stolt över vi börjar se effekter av vår kultursatsning bland annat har Nässjö nu mest utlånade barnböcker i Småland. Framtiden: Vi hoppas att vi så småningom ska kunna skapa en litteraturfestival i samband med Smålands kulturfestival. Antal invånare: Kostnad kulturverksamhet: kronor/invånare. Nässjö. Strömstad. Tjörn. Strömstad, Jan Palmblad, kulturchef: Utbud: Ordet i centrum på Winter word festival, och performance-konst festivalveckan Live Art Strömstad. Kliv 3.0 är en kommunal satsning för att stimulera barns läsning. Inriktning: Bredd. Mest stolt över: Att så många människor engagerar sig. Till exempel har det vuxit ut många olika aktiviteter ur Winter Word festival, som Kliv 3.0 och en pågående antologiutgivning med över 600 amatörförfattare. Framtid: Bland annat att Strömstad ska vara en viktig regional och internationell ort för språk och litteratur och att utveckla kulturen som ett verktyg i all utbildning. Antal invånare: Kostnad kulturverksamhet: 970 kronor/invånare. Storuman, Kaarina Åström, kulturansvarig: Utbud: Kulturveckan i Tärnaby och Storumandagarna. Men ledstjärnan är samverkan med andra aktörer, just i år till exempel Kul-Tur-tåget och dansoch filmprojektet Hemvändarna. Inriktning: Alla skolelever ska få ett brett utbud av dans, musik och teater. Uppnås bland annat genom samarbete med Kulturakademin, en ideell förening som driver musikskolan med mera. Mest stolt över: Musikalen Stor-Nila och Lill-docka. Vi gjorde fyra fullsatta föreställningar. Man kunde tro att de studerade till skådespelare, men det var vanliga skolelever som lyfte sig och gjorde en fantastisk föreställning. Framtid: Ett nystartat samarbete med Västerbottensteatern med kultur för äldre. I pipeline ligger också nya destinationer för Kul-Tur-tåget, där en resa kombineras med kulturarrangemang i vagnarna. Antal invånare: Kostnad kulturverksamhet: 947 kronor/invånare

18 GÄLLER FRÅN Försäkringsbesked Visions inkomstförsäkring bas En vass inkomstförsäkring ingår i medlemskapet! Att plötsligt förlora jobbet är inget man vill gå och tänka på. Men skulle det hända har du ett rejält skydd med Visions inkomstförsäkring. Den bättrar på a-kassan och gör att du kan få ut upp till 80% av din inkomst efter skatt. Utan inkomstförsäkring, och om du inte kan få ersättning genom ett omställningsavtal, får du maximalt runt kronor i månaden efter skatt om du blir arbetslös. Visions inkomstförsäkring är en av marknadens bästa och ingår i ditt medlemskap. På sidan intill ser du försäkringsbeskedet för Visions Inkomstförsäkring bas. Där får du som är medlem i Vision veta vilka rättigheter och skyldigheter som följer av försäkringen. Läs det! Frivillig tilläggsförsäkring Genom en frivillig tilläggsförsäkring, Inkomstförsäkring tillägg kan du förlänga ersättningstiden med upp till 100 ersättningsdagar. Du kan teckna tilläggsförsäkringen på: bliwa.se/vision Läs mer om inkomstförsäkringen: vision.se/inkomstforsakring Försäkringsbeskedet innehåller viktig information för dig som är medlem i Vision och genom ditt medlemskap omfattas av basförsäkringen i Visions inkomstförsäkring. Med basförsäkringen kan du som längst få ersättning i 160 dagar. Du som omfattas av basförsäkringen kan komplettera ditt försäkringsskydd genom att teckna tilläggsförsäkring och få ersättning i ytterligare upp till 100 dagar. Om du omfattas av såväl bassom tilläggsförsäkringen kan du som längst få ersättning i upp till 260 dagar. Fullständiga försäkringsvillkor och information om försäkringarna finns på eller kan beställas från Bliwa. OM AVTALET OCH ANDRA BESTÄMMELSER Du som är medlem i Vision och inte har fyllt 64 år ansluts till basförsäkringen från den dag du uppfyller detta villkor. Med medlem i Vision avses i detta försäkringsbesked dels den som är medlem i Vision, dels den som är anställd hos Vision, Allt om jobbet Media Sverige AB eller Arbetslöshetskassan Vision och som är medlem i ett fackförbund som saknar obligatorisk inkomstförsäkring. Till grund för försäkringsavtalet finns ett gruppavtal mellan Bliwa och Vision. Försäkringsavtalet består, förutom av gruppavtalet, av de vid var tid gällande försäkringsvillkoren och det senaste försäkringsbeskedet. Försäkringen gäller för högst 1 kalenderår i taget och förnyas från den 1 januari varje år om inte gruppavtalet eller försäkringen innan dess har sagts upp. Bliwa och Vision kan gemensamt besluta om ändringar av försäkringsvillkoren. Sådana ändringar kan ske löpande under året. Bliwa har därutöver en ensidig rätt att besluta om ändringar av försäkringsvillkoren om ändringen behövs på grund av försäkringens art eller någon annan särskild omständighet, som ändrad lag, lagtillämpning eller myndighetsföreskrift. Se vidare i försäkringsvillkoren. Bliwas försäkringsansvar är begränsat om oriktiga eller ofullständiga uppgifter lämnats och i force majeure liknande situationer. En fullständig beskrivning av begränsningarna i Bliwas ansvar finns i försäkringsvillkoren. OM FÖRSÄKRINGSSKYDDET Basförsäkringen försäkrar den del av din månadsinkomst som överstiger inkomsttaket enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (för närvarande kronor) och högst upp till kronor i som längst 160 ersättningsdagar. Vid beräkning av dagpenningen används 22 dagar per månad som beräkningsgrund. Det innebär att 160 ersättningsdagar sträcker sig över en tidsperiod på cirka 7 månader. För varje ersättningsdag räknas en hel dag av från ersättningsperioden oavsett i vilken grad du är arbetslös. Detsamma gäller för dagar då ingen ersättning betalas ut från försäkringen, på grund av exempelvis samordning. De första 200 dagarna i a-kassans ersättningsperiod beräknas ersättningen på 80 procent av den normalinkomst som a-kassan fastställt för dig vid arbetslöshetens inträde eller då rätten till inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning först inträtt. Från dag 201 i arbetslöshetsperioden får den sammanlagda ersättningen vid arbetslöshet enligt lag inte överstiga 70 procent av din normalinkomst som den fastställts av a-kassan. Har du till någon del beviljats allmän pension får ersättningen inte överstiga 65 procent av den av a-kassan fastställda normalinkomsten. Ersättningen från försäkringen är skattefri. För information om hur ersättningen beräknas, se försäkringsvillkoren. Bliwa tillämpar samma karenstid för att betala ut ersättning från inkomstförsäkringen som a-kassan tilllämpar för att betala ut arbetslöshetsersättning. Karenstiden är för närvarande 7 dagar. Försäkringen slutar senast att gälla från och med den första i den månad då du fyller 65 år. Försäkringen slutar också att gälla om du inte längre är medlem i Vision, enligt ovanstående definition, eller om gruppavtalet mellan Bliwa och Vision upphör. Enligt försäkringsavtalslagen kan du välja att avstå från basförsäkringen. Försäkringarna innehåller inget efterskydd och det finns ingen möjlighet att teckna fortsättningsförsäkring. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ERSÄTTNING VID ARBETSLÖSHET Om samtliga följande villkor är uppfyllda har du, vid arbetslöshet som inträffar under försäkringstiden, rätt till ersättning från inkomstförsäkringen. 1. Du får inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning utbetald från a-kassan alternativt aktivitetsstöd från Försäkringskassan på samma nivå som a-kassan till följd av att du deltar i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Det senare gäller med undantag för det aktivitetsstöd som utbetalas vid deltagande i Arbetsförmedlingens program Arbetslivsintroduktion. 2. Du har inte skiljts från arbetet på grund av otillbörligt uppförande. 3. Du har en av a-kassan fastställd normalinkomst som överstiger inkomsttaket enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. 4. Du har varit medlem i Vision samt omfattats av försäkringen under en sammanhängande period om minst 12 månader direkt före arbetslöshetens inträde (kvalificeringstid) och fortsätter vara det under hela tiden utbetalning sker från försäkringen. 5. Du har inte gjort anspråk på arbetslöshetsersättning eller aktivitetsstöd under de senaste 12 månaderna före arbetslöshetens inträde. 6. Om det är sannolikt att du uppfyller villkoren för att få ersättning från en kollektivavtalad trygghetslösning (motsvarande avgångsersättning), måste du, på Bliwas begäran, kunna visa att du sökt sådan ersättning för att ha rätt till ersättning från inkomstförsäkringen i Bliwa. 7. Du har skriftligt begärt ersättning från försäkringen. Blankett kan beställas från Bliwa eller skrivas ut från Om du har sagt upp dig själv och a-kassan beslutat om avstängda dagar kan du ha rätt till ersättning efter att de avstängda dagarna löpt ut. Om du på nytt blir arbetslös inom 12 månader från tidigare arbetslöshet, kan du ha rätt att ta ut eventuella återstående dagar av basförsäkringens 160 dagar från den tidigare ersättningsperioden. Du som vid arbetslöshet fått ersättning för hela ersättningstiden och därefter åter blir arbetslös måste på nytt kvalificera dig för rätt till ersättning. TILLGODORÄKNANDE AV TID I ANNAN FÖRSÄKRING Vid beräkning av kvalificeringstiden (se punkt 4) får du tillgodoräkna dig tid i annat förbund med likvärdig försäkring. Läs mer i försäkringsvillkoren. SAMORDNING OCH ÅTERKRAV Den sammanlagda ersättning som du får till följd av arbetslöshet (till exempel från a-kassan, Trygghetsrådet eller annan försäkring), får inte överstiga 80 procent (dag i a-kassans ersättningsperiod) eller 70 procent (från dag 201 i a-kassans ersättningsperiod) av din normalinkomst som den fastställts av a-kassan. Har du till någon del beviljats allmän pension får ersättningen inte överstiga 65 procent av den av a-kassan fastställda normalinkomsten. Om du får sådan annan ersättning till följd av din arbetslöshet och ersättningen utgör minst 80, 70 eller 65 procent av din av a-kassan fastställda normalinkomst, efter schablonavdrag motsvarande statlig och kommunal skatt enligt skattetabell 30 kolumn 5, innebär det att du inte får någon ersättning från inkomstförsäkringen. Bliwa har rätt att kräva tillbaka för mycket utbetald ersättning. Detsamma gäller utbetald ersättning för dagar som a-kassan beslutat att återkräva enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. KONTAKT Bliwa Skadeförsäkring AB, Organisationsnummer: Postadress: Box 5125, Stockholm Telefon: Fax: E-post: inkomstforsakring@bliwa.se Webbplats: Information om försäkringarna finns också på:

19 Så gjorde vi Delat ansvar gav minskad stress Arbetsbördan för biståndshandläggarna i Linköpings kommun var så hög att rättssäkerheten äventyrades. Lösningen var enkel, men kanske inte helt vanlig. text Lotta Ekstedt foto Lasse Hejdenberg PROBLEMET SÅ GJORDE VI SÅ BLEV DET För mycket att göra Nyligen kom en rapport som visar att var tredje socialsekreterare kan tänka sig att byta jobb för att de har för mycket att göra. Det var väl en liknande känsla även för oss för några år sedan, då det var väldigt stressigt och tungt här, vilket även påverkade oss psykiskt, säger biståndshandläggaren Carina Carlsson. Då som nu fick hon och hennes kolleger in ett stort antal ansökningar om bistånd. Vi hann inte med alla i den takt vi Carina Carlsson borde, utan ansökningarna växte på hög i våra skrivbordslådor. Det var ju inte rättssäkert. Carina Carlsson berättar också om en stor mängd telefonsamtal från klienter som hade frågor och behövde hjälp, vilket tog en alltför stor del av arbetstiden. Vi behövde bli effektivare utan att tvingas springa fortare. Den höga arbetsbelastningen påverkade också klimatet på arbetsplatsen. Ja, på ett negativt sätt. Man tänkte inte på att hjälpa varandra, utan körde ner huvudet i sitt eget. Vi hade inga öppna konflikter, men när man är så stressad och inte får någon hjälp blir man lättirriterad och småretlig. Ärenden fördelades Några förändrade arbetssätt blev vändpunkten. De ärenden som en handläggare inte kan hantera på en gång får gruppchefen numera hand om. Sedan träffas vi två gånger i veckan och tittar på ärenden som inte blivit handlagda och hjälps åt att prioritera dem. Dessutom har vi varje morgon ett fem minuter långt möte där vi pejlar läget med varandra om hur mycket vi har på våra bord, så att vi kan avlasta varandra. Det betyder att andra handläggare än den som hade hand om en klient från början tar sig an ett ärende. Det är ju en enkel lösning, men jag har förstått att den inte är så vanligt när jag pratar med biståndshandläggare i andra kommuner. För att identifiera om det fanns arbetsuppgifter som tog onödigt mycket tid gjordes också en kartläggning av alla processer. Vi kom då fram till att vi behövde bli bättre på att ge information till klienterna redan när vi är på hembesök, så slipper de ringa och ställa frågor senare. Vi har också tagit fram utredningsmallar där vi kan använda autotext, vilket gör det snabbare att skriva. En dräglig arbetsmiljö Enligt Carina Carlsson har biståndshandläggarna i Linköping fortfarande mycket att göra. Men vi är inte fullt så stressade som tidigare, nu när ansvaret inte lika mycket ligger på varje enskild handläggare. Det har blivit en dräglig arbetsmiljö för alla nu. Att det skulle finnas en risk för dubbelarbete med tanke på att en hand läggare redan kan ha läst in sig på sin klient när någon kollega tar över ärendet, tror inte Carina Carlsson. Hon menar att den tid det tar för dem att stämma av en klient med varandra vinner de tillbaka på att handläggningstiden för ärendet blir kortare. Det är ju samtidigt bättre för klienten. Carina Carlsson och hennes arbetskamrater är helt öppna med att prata med varandra om de har för mycket att göra. Dessutom har vi varje morgon ett fem minuter långt möte där vi pejlar läget med varandra om hur mycket vi har på våra bord. Det är jätteviktigt att vara ärlig, och det finns acceptans hos både chef och kolleger att säga hur man har det. Nu synliggör vi problemen och ger stöd åt varandra. TRE TIPS FRÅN PERSONALEN Synliggör problemen. Våga säga vad du tycker. Ha tålamod. Carina Carlsson med sina jobbarkompisar Annika Jonsson och Madeleine Nordström, på kommunen i Linköping. 36

20 Snabbkurs Hoppar du från uppgift till uppgift utan att göra klart? Sliter du hårt men känner dig ändå ineffektiv på jobbet? Planering och prioritering kan vara lösningen på dina problem. text Niklas Lindstedt illustration Mia Nilsson Bli av med tidstjuvarna på jobbet ARBETSLIVET HAR FÖRÄNDRATS i grunden. Allt färre av oss går till jobbet och ägnar förmiddagen helt och hållet åt en arbetsuppgift och fortsätter med samma uppgift resten av dagen. Numera hinner du knappt komma till jobbet innan kakafonin är igång. Telefonen ringer, du kollar mejlen, störs av några kolleger som babblar i det öppna kontorslandskapet och så börjar du planlöst hoppa mellan olika arbetsuppgifter som en groda mellan näckrosbladen. Du må ha en omväxlande arbetsdag, men nackdelarna med ditt ostrukturerade arbetssätt är många. Effektiviteten minskar, risken för misstag ökar och stressnivån stiger. Om du bara springer på brandkårsutryckningar tappar du kontrollen över ditt 38 Antalet inkommande signaler har ökat dramatiskt samtidigt som chattar och sociala medier har gjort att nya arbetsuppgifter tillkommer. Helén Vedlé Det säger Helén Vedlé, utbildare och effektivitetsexpert, som i nästan 20 år har lett kurser i planering och prioritering på jobbet. Under den tiden har hon på nära håll sett hur de anställda blivit allt mer splittrade av den ökade stressen. LÄSTIPS Klart bli superstrukturerad på 31 dagar! av David Stiernholm (2012). Effektiv tidshantering få mer gjort på kortare tid av Bosse Angelöw (2014). Planera smartare få tid till det viktiga av Helén Vedlé och Rune Nilsson (2014). DET ÄR ALLTSÅ ingen slump att det finns ett stort utbud av kurser och böcker på temat planering, prioritering och effektivitet. Tillsammans med Rune Nilsson har Helén Vedlé nyligen kommit ut med boken Planera smartare få tid till det viktiga. Det bärande temat i den och flera av böckerna är att så kallad multitasking att jobba med flera bollar i luften samtidigt minskar effektiviteten och ökar stressen. Receptet är att avsätta tid för att jobba mer sammanhängande med vissa arbetsuppgifter. Genom att dela upp arbetstiden i olika block kan man eliminera tidstjuvarna. Till exempel kan man avsätta tid i almanackan för särskilt viktiga arbetsuppgifter, för att förbereda sig inför ett möte och för att läsa och svara på mejl. För att kunna ta hand om oväntade uppgifter måste man även ha obokad tid i sin almanacka, enligt Helén Vedlé. Det händer alltid oförutsedda saker som måste lösas, men om du bara springer på brandkårsutryckningar tap- par du kontrollen över ditt arbete. När du går hem kommer du att uppleva att du inte har fått något gjort. ATT SKAPA NYA och bättre rutiner på jobbet är inte så svårt. Tricket är att hålla fast vid dem när vardagen kommer och den otåliga mejlnarkomanen i dig tittar fram igen. Förr eller senare kommer alltid ett bakslag då man går tillbaka till gamla vanor. Det är naturligt. Då är det bara att försöka igen. Du lyckas när du har förändrat ditt gamla beteende och ersatt det med ett effektivare arbetssätt. Helén Vedlés råd är att ta det lite försiktigt i denna förändringsprocess, allt kan inte göras på en gång. Då är risken för bakslag överhängande, varnar hon. Försök i stället hitta en sak som du tror kommer göra stor skillnad. Kanske kan du vika en timme om dagen och fokusera fullt ut på din allra viktigaste arbetsuppgift. När du klarat det är du kanske redo för ytterligare en utmaning. TRE TIPS TILL BROR DUKTIG Gör en arbetsuppgift i taget! Kan du hålla många bollar i luften samtidigt? Det låter måhända som en utmärkt talang, men flera studier visar att multitasking dramatiskt minskar effektiviteten och ökar stressen. Ägna dig åt mejlen en, eller högst två gånger per dag! Har du 100 procent koll på din mejlbox under hela arbetsdagen? Ingen borde bli imponerad. Om du får 40 mejl om dagen och jobbar åtta timmar blir du i snitt avbruten var tolfte minut. När ska du hinna jobba? Det är okej att säga nej! Säger du alltid ja när någon ber dig om något? Du är kanske inte så duktig som du tror. Ett nej till en sak kan vara ett ja till något som har högre prioritet. Hallå där! Är du effektiv på jobbet? JONNA KÄLLSTRÖM BÖRESSON utbildningsansvarig på Centrum för alla i Söderhamns kommun Ja, det skulle jag nog säga. Jag sitter i ett öppet landskap och folk stannar till om de vill diskutera någonting. Men om jag ska skriva en text och behöver fullt fokus sätter jag på mig hörlurarna eller jobbar hemifrån. För att vara effektiv brukar jag sätta upp egna mål och egna deadlines. Skulle något göra dig mer effektiv? Jo, om jag fick lite tydligare direktiv ibland. Det händer att jag inte riktigt vet vad jag förväntas producera och då blir inte resultatet så bra som det skulle kunna bli. YVONNE MARTINSSON trafikplanerare i Tingsryds kommun Intressant fråga. Hos oss är det lite otydligt vad som egentligen ingår i mitt jobb. Jag brukar diskutera med min chef vad förvaltningen och politiken har för mål och vad man förväntar sig av mig, men det är inte alltid glasklart. Något annat än tydligare mål som skulle göra dig mer effektiv? Jag möter och har kontakt med många människor i mitt jobb föräldrar, lärare och chaufförer. På sista tiden har jag insett att jag inte kan vara tillgänglig för möten och samtal hela dagen. Om jag ska hinna med mitt jobb måste jag stänga av ibland. KARIN LÖWENBORG utvecklingsledare på vuxenförvaltningen i Eskilstuna kommun Somliga dagar definitivt, andra dagar får jag nästan ingenting gjort. När jag får arbeta ostört och betar av det som ligger på måste-listan, då kommer den där behagliga känslan av att nu är jag effektiv. Skulle något göra dig mer effektiv? Förväntningar om att man ska ge snabba besked och svar på mejlen sprider en känsla av ineffektivitet. Jag försöker intala mig själv att det är bättre att ta det lite lugnt och svara genomtänkt än att rafsa ner ett snabbt svar på ett mejl som jag inte läst ordentligt. 39