Utvecklingsplan för användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen inom utbildningstjänsterna i Borgå

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvecklingsplan för användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen inom utbildningstjänsterna i Borgå"

Transkript

1 Utvecklingsplan för användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen inom utbildningstjänsterna i Borgå

2 Utvecklingsplan för användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen inom utbildningstjänsterna i Borgå Innehåll Inledning... 3 Vision... 4 Tyngdpunkter... 4 Nuläge... 5 Utrustningsresurser... 5 Inlärning, undervisning och bedömning... 6 Personalens professionella utveckling... 6 Utveckling av inlärningsmöjligheter... 7 Förskoleundervisning... 8 Årskurser Mångsidig kompetens i årskurs Mångsidig kompetens i årskurs Årskurser Mångsidig kompetens i årskurs Gymnasium Specialundervisning och förberedande undervisning Rektorernas insats Delad kompetens Utbildningstjänsternas ledning Utveckling av läroplanen Elevernas utveckling och inlärningssyn Inlärningssyn Undervisningspersonalens färdighetsnivåer Undervisningsinnehåll Resurser Inlärningsmiljö Lärarens digitala arbetsbord Digitala inlärningsmiljöer Mobilt lärande Sociala medier Nätundervisning IKT-personal Stödpersoner i skolorna

3 Tekniskt stöd Information Utvecklingsprojekt Oppijat-projekt Verksamhetskultur inom förskoleundervisning och grundläggande utbildning Specialunderstöd Samarbete Samarbete mellan kommunerna Uppföljning av utvecklingsplanen

4 Inledning Syftet med utbildningstjänsterna i Borgå är att producera högklassiga tjänster för sin målgrupp, dvs. barn och ungdomar i Borgå. Lagen om grundläggande utbildning och läroplanen reglerar vår kärnuppgift och dess centrala mål. Målet för denna utvecklingsplan är att stödja uppnåendet av dessa mål och hitta sätt att uppnå dem. När kommunernas ekonomiska läge blir stramare ska också utbildningstjänsterna undersöka möjligheter att effektivera verksamheten och hitta sätt att producera tjänster med allt mindre resurser så att kraven i läroplanen kan uppfyllas. Vi måste kunna hitta nya verksamhetssätt som uppfyller dagens krav samtidigt som det ekonomiska läget blir stramare. Då vi försöker hitta sätt att förnya skolornas utrustning, förbättra trådlösa nätverk och erbjuda lärarna kompletterande utbildning måste vi hålla alla dörrar öppna och på riksnivå fästa uppmärksamhet vid andra kommuners goda praxis och i tillämpliga delar också genomföra pilotprojekt i anslutning till dem också i Borgå. Med tanke på pilotprojekt och reformer är det viktigt att utbildningstjänsterna samarbetar med IT-tjänsterna och centralen för förvaltningstjänster. Det är nödvändigt att föra dialog med dessa samarbetspartner för att kunna bemöta behov som är väsentliga med tanke på undervisningsarbetet och som avviker från de övriga sektorernas behov. Denna plan fokuserar på behov hos våra elever och undervisningspersonalen i skolorna och på att bemöta dessa behov. Flera olika aktörer har utrett hur personalen vid utbildningstjänsterna i Borgå upplever nuläget för undervisningen i informations- och kommunikationsteknik (IKT) och vilka möjligheter det finns för att ge undervisning enligt läroplanen (bl.a. inlärningsmiljöteamets verksamhetsberättelse läsår , Porvoon opettajien ammattiyhdistys Ry:s ställningstagande om användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen våren 2015 och en enkät till ICThandledare vid utbildningstjänsterna hösten 2015). Enligt dessa är ett av de viktigaste utvecklingsbehoven att dataförbindelserna och utrustningen inte räcker till när det gäller att uppfylla läroplanens krav i undervisningsarbetet. Man upplever att nuläget är oflexibelt och att läraren inte har mycket valfrihet i fråga om val av program och applikationer som används i undervisningen. Enligt inlärningsmiljöteamets verksamhetsberättelse upplever man att en central administration av programvaror oskäligt försvårar undervisningsarbetet. Utbildningstjänsterna strävar efter att lösa de nuvarande utmaningarna under den pågående strategiperioden så, att man kan bemöta de utvecklingsbehov som man lyft fram. 3

5 Vision Varje elev har rätt att studera och använda informations- och kommunikationsteknik som stöd för inlärningen. Varje lärare är skyldig att ge undervisning i informations- och kommunikationstekniken och stödja användningen av den. Användningen av informations- och kommunikationstekniken i undervisningen i Borgå stad möter under strategiperioden både de nationella och de internationella utmaningarna men också utmaningarna i fråga om den nya teknologin, medier och inlärningssyn. Detta kräver satsning i utrustning, nätverk, program samt ledningens och personalens engagemang, och dessutom bör personalen utbildas. Ett tekniskt och pedagogiskt stöd och samarbete mellan alla parterna främjar denna planerade utveckling. Utbildningstjänsterna svarar på kraven i den nya läroplanen enligt följande: Ett av de övergripande inlärningsmålen är digital kompetens. Digital kompetens är en viktig medborgarfärdighet både i sig och som en del av multilitteraciteten. Den är alltså både föremål och redskap för lärandet. Den digitala kompetensen ska utvecklas inom fyra huvudområden: 1. Eleverna får lära sig att förstå centrala begrepp och principerna för hur digitala verktyg används och fungerar och ges möjlighet att utveckla sin praktiska digitala kompetens när de utarbetar egna produkter. 2. Eleverna får handledning i hur man använder digitala verktyg på ett ansvarsfullt, tryggt och ergonomiskt sätt. 3. Eleverna får lära sig att använda digitala verktyg som hjälpmedel i informationshantering och i undersökande och kreativt arbete. 4. Eleverna får erfarenheter och övning i att använda digitala verktyg för att kommunicera och bilda nätverk. Det centrala i arbetet är eleverna och deras möjligheter att använda informations- och kommunikationsteknik samt att utveckla sina kunskaper i den. För arbetet behöver vi stark vilja och resurser för att garantera en likvärdig verksamhet. Utrustning, program och nätverksteknik som utvecklas ställer utmaningar för vår verksamhet. Ibruktagandet av system som utvecklats främjas genom att uppdatera strategin årligen. Tyngdpunkter 1. Trådlösa lösningar (t.ex. koppling till projektor) 2. Mångsidiga apparater, dvs. möjlighet att välja rätt verktyg för varje uppgift. Olika apparater, program, digitala lärplattformar och tjänster möjliggörs (LP 2016) 3. Uppdaterade mobila apparater 4. Klanderfritt fungerande öppna nätförbindelser 5. Välutbildade lärare 4

6 Nuläge Utrustningsresurser Man strävar efter att byta ut utrustningen vart fjärde år i alla läroanstalter, se kapitel 13 Resurser. Med utrustningsresurserna garanterar man under denna strategiperiod för åren : - Ett digitalt arbetsbord till lärarna med alla applikationer och utrustningar för undervisningen i nätet och den nya teknologin. - En möjlighet till eleverna att lära sig att använda informations- och kommunikationstekniken som stöd för inlärningen. - Rätten för eleverna att använda de möjligheter de sociala medierna bjuder för gemensamt lärande och anskaffning av kunskaper. - Inom utbildningstjänsterna införs ny undervisningsteknologi och nya undervisningsverktyg. Nätverk och upprätthållande Varje läroanstalt ska ha ett fungerande och stabilt nätverk som får stöd av snabba, omfattande och trådlösa WLAN-lösningar. En väsentlig del av denna strategi är att använda trådlösa nätverk som stöd för undervisningen. Varje läroanstalt ska ha ett effektivt, tidsenligt och trådlöst datanät. WLAN-lösningar och mobila lösningar (3G, 4G och följande generationer) är tillräckligt snabba för undervisningen och användningen av dessa lösningar kräver inte upprepade inloggningar under skoldagen. I slutet av strategiperioden ska varje skola ha ett trådlöst nätverk som besökare kan logga in. Detta gör det möjligt att besökande utbildare och lärare kan logga in på läroanstaltens WLAN-nätverk med egna bärbara datorer och mobila apparater. När mobil undervisning utvecklas ska eleverna ha en begränsad tillgång till läroanstalternas gästnätverk (BYOD-undervisning, se Mobilt lärande nedan). Nätverket upprätthålls av centralen för förvaltningstjänster. Personalresurser Den viktigaste personalresursen inom undervisningen i informations- och kommunikationstekniken är den väl motiverade och utbildade undervisningspersonalen. Vår uppgift är att stöda personalen med utbildningar, närstöd och genom att kontinuerligt upprätthålla deras kunskaper. En effektiv och tidsenlig utbildning av undervisningspersonal gör det möjligt att effektivt ta i bruk nya undervisningsteknologier. Det är inte undervisningspersonalens uppgift att lösa tekniska problem, utan den ska kunna koncentrera sig på pedagogiken för undervisningen i informations- och kommunikationstekniken. Därför spelar en fungerande utrustning, ett snabbt tekniskt stöd samt en pedagogisk handledning och utbildning en central roll. Till bildningssektorn bör anställas en IT-planerare. I januari 2016 gör vi en kartläggning av hur mycket personalen använder IKT och på vilket sätt och vilka färdighetsnivåer personalen har. Som redskap används Opeka-enkäten. Programapplikationer för läroanstalternas förvaltning: Dynasty, Primus, Kurre, Rondo, Wilma samt 5

7 intranätet som reformeras. Man strävar efter att också lärarna kan använda intranätet utan en förbindelse till förvaltningsnätet. Målet är att inloggningarna sker enligt lärarnas profiler. Inlärning, undervisning och bedömning Vi vill försäkra oss om att vi siktar högt: alla elever ska ha en möjlighet att utveckla sina färdigheter i användningen av IKT alltid då de anser att det är till nytta i deras inlärning. Eleverna ska känna sig säkra då de väljer digitala redskap och omfattande digitala resurser som de anser att är ändamålsenliga, och också vara av den åsikten att det är rimligt och tryggt att använda dem i arbetet. Eleverna ska lära sig att möta utmaningar i arbets- och studielivet på 2000-talet. Resultatet av det informella lärandet integreras i undervisningen för att effektivisera den. Lärarna använder IKT i sitt arbete i klassrummet för att stöda och effektivisera inlärning, undervisning och inklusion. Användningen av de sociala medierna som hjälp för inlärning stöds kraftigt. Vi satsar på medieundervisning och -fostran enligt de krav som det växande mediefältet och läroplanen ställer. Undervisningsteknologi i förändring ställer krav också på undervisningsarbetet. Pilotprojekt genomförs med nya verktyg och program och dessa testas och tas i bruk inom ramen för de begränsningar som IT-förvaltningen ställer. Elevernas ambitionsnivåer uppdateras hela tiden, och man följer hur de uppnås och ger stöd om det är svårt att nå dem. Varje elev ska ha samma möjligheter att uppnå ambitionsnivåerna. Det är inte läraren som väljer om man använder IKT som stöd för undervisningen. Skolornas rektorer ser till att varje elev har samma möjligheter att använda IKT i sitt arbete. Verksamheten kan stödas bl.a. med lärarnas kunnande genom att lärarna ibland undervisar varandras elever. Bedömning Kunskapsstrategin är en del av uppföljningen och bedömningen av utbildningstjänsternas kvalitet. Bedömningen används som stöd för utvecklingsarbetet. Uppföljning av inlärningsmiljöteamet, enkäter samt diskussioner med elever och lärare är redskap för bedömningen. Responsen på utbildning hjälper till i utvecklingsarbetet. Eleverna utvecklar sig vid användningen av IKT och vid att tillämpa den i olika inlärningssituationer. Eleverna och lärarna vet sina starka och svaga sidor och känner till de standarder som de ska sträva efter vid målsättningen. Vi använder pålitliga kvalitetsmått och diskussioner mellan elever och lärare. En effektiv bedömning och uppföljning av verksamheten hjälper lärarna att planera och utveckla hela skolans verksamhet. Bedömningen och redskapen för den uppdateras regelbundet. Vi uppmuntrar och stöder elevernas självvärdering. Också grupputvärderingen är ett viktigt redskap. Digitala portföljer, bloggar om den egna utvecklingen och digitala inlärningsdagböcker stöder självvärderingen. Möjligheter som de sociala medierna ger används för att stöda elevernas utveckling. Bedömningsmetoderna uppdateras. Personalens professionella utveckling En regelbunden och systematisk uppföljning av skolans verksamhet ger redskap för utvecklingen av personalens kunskaper i IKT. Utöver lärarnas kunskaper ska också hela skolgemenskapens kunskaper utvecklas. Varje skola har en utbildad pedagogisk stödperson som ger stöd och handledning i pedagogiska problem. En stödperson kan vara gemensam för flera skolor. 6

8 Man utarbetar en plan för lärarnas utbildning som uppdateras regelbundet och följs målmedvetet. För utbildningarna reserveras tillräckliga ekonomiska resurser och vikarier. Kunskapen som fås i utbildningarna delas effektivt vidare till andra lärare till exempel i lärarnas pedagogiska caféer. Både allmän utbildning och utbildning för enskilda läroanstalter kommer att ges. Detta stöds genom att ordna utbildning av pilotlärare i samband med olika utvecklingsprojekt. Regional IKT-utbildning kommer att ordnas inom ramen för Kunnig-projektet. TVT-utbildning ges för hela undervisningspersonalen, inte bara lärarna. Olika personalgrupper har olika utbildningsbehov (rektorer, lärare, biträden, elevvård). Den nya kunskapen som lärarna får i internationella utbildningar överförs genom utbildningar och gruppstöd till en så stor del av kommunens undervisningspersonal som möjligt. Rektorn stöder denna verksamhet och delar resurserna så att man uppnår jämlikhet och de mål som ställs i läroplanen. Rektorn ska också följa verksamheten och beakta de elever vars lärare av någon anledning inte kan främja dessa mål. Utveckling av inlärningsmöjligheter Inlärningen sker i tätt samarbete mellan skolan, hemmet och gemenskapen. Inlärningsmiljön är stabil och trygg och material finns att tillgå oberoende av tid eller plats. Inlärningsmiljön möjliggör gemensamt och individuellt lärande, höjer målen och ökar motivationen. Skolorna har effektiva, kompatibla och uppdaterade arbetsprogram. Tjänsten Peda.net har förnyats. Bildningssektorns nya Peda.net-sidor har öppnats och alla skolorna börjar använda tjänsten från hösten Inlärningsmiljön omfattar skolans fysiska, digitala och mentala (mellan människor) miljö. I och med att teknologin utvecklas utvidgas inlärningsmiljön utanför de traditionella metoderna inom undervisningstänkandet och skolan. Användningen av egen IT-utrustning (t.ex. smarttelefoner) som stöd för undervisningen utvecklas inom ramen för de begränsningar som kravet på jämlikhet ställer. Detta utvidgar inlärningsmiljön både som begrepp och i praktiken. Vi alla måste fokusera på att fundera på vilka studiefärdigheter eleverna behöver på 2000-talet, inte på vilka verktyg den teknologiska utvecklingen erbjuder. Undervisningen ska stöda utvecklingen av multilitteraciteten som anges i den nya läroplanen. Multilitteraciteten utvecklas under hela den grundläggande utbildningen som del av alla läroämnen. Detta förutsätter att elevens kommunikativa färdigheter utvecklas också i multimediala lärmiljöer. I olika läroämnen utnyttjas digitala verktyg samt medierna i den grundläggande utbildningens alla årskurser. Detta mål och de övriga målen enligt den riksomfattande läroplanen styr vår kunskapsstrategi. 7

9 Serviceprogram för utbildningstjänsterna I serviceprogrammet ingår utvecklingsmål i anknytning till informations- och kommunikationsteknik och inlärningsmiljöer, mål och åtgärder. Utvecklingsmål: Mångsidiga undervisningsmetoder och arbetssätt Mål: Eleven har möjlighet att för sina studier utnyttja arbetssätt som är mångsidiga och moderna och stöder en bred inlärning. Åtgärder: 1. Vi erbjuder alla elever möjlighet till en smidig användning av informations- och kommunikationsteknisk utrustning, skapar fakultetsöverskridande helheter samt använder metoder som främjar delaktighet och aktiverar eleverna. 2. Vi aktiverar undervisningspersonalen att diskutera och att tillsammans utveckla mångsidiga undervisningsmetoder och arbetssätt i olika nätverk. 3. Vi ökar kompanjonundervisningen samt inlärningen från medstuderande. 4. Vid planeringen och reformeringen av inlärningsmiljöer beaktar vi möjligheterna till mångsidiga arbetssätt och samarbete mellan lärare. 5. Vi uppmuntrar skolorna att prova olika lösningar för att utveckla inlärningen, t.ex. ändringar i skoldagens struktur och gemensamma lärare. Förskoleundervisning I förskoleundervisningen bekantar man sig med olika informations- och kommunikationstekniska redskap, tjänster och spel. Förskoleundervisningens uppgift är att lära barnen att använda datateknik och medier aktivt och selektivt. Datatekniken som används vid förskoleundervisningen möjliggör inspirerande inlärning genom att göra och undersöka, utvecklar kunskaper att tolka kritiskt, stöder utvecklingen av en positiv själv- och världsbild samt ökar glädjen och belåtenheten som man får från medierna. Grunden för mediefostran ska skapas redan inom småbarnsfostran i samarbete mellan hemmen och daghemmen. Inlärningsmiljöns utrustning inom förskoleundervisningen ska stöda barnets utveckling till en del av det moderna informationssamhället. I förskoleundervisningen ska barnen erbjudas möjlighet att bekanta sig med digitala verktyg och att öva användningen av dem. Datorn ska vara en naturlig del av barnets inlärningsmiljö i förskoleundervisningen, så att den är ett redskap precis som pysseltillbehör, böcker, byggblock osv. Vid arbetet med datorn har barnet möjlighet att öva sina kunskaper i problemlösning, kommunikation och grupparbete. Som alternativt redskap kan datorn motivera barnet och göra det möjligt att genom olika sinnen behandla materialet som lärs samt hjälpa barnet att tillämpa olika inlärningsprocesser. Fostringspersonalen ska utveckla sina kunskaper i datateknik och utbildningen ska göras mer enhetlig. 8

10 Årskurser 1 6 I lågstadieskolorna använder man informations- och kommunikationstekniken mångsidigt som en naturlig del av undervisningen i de olika läroämnena. Skolorna har tillräckliga förutsättningar för fortlöpande användning av informations- och kommunikationstekniken i undervisningen och inlärningen. Man fäster hela tiden uppmärksamhet vid utveckling av lärarnas grundläggande kompetens och möjligheter att utbilda sig. Lärarna ska ha tillräckliga färdigheter i datateknik så att de kan lära sina elever att använda informations- och kommunikationstekniken vid inlärningen och studierna. Lärarna har tillgång till högklassiga digitala läromedel vilka används motiverat. Genom användningen av informations- och kommunikationstekniken stöder man utvecklingen av elevernas färdigheter att skaffa och hantera information. I lågstadieskolan får eleverna goda grundläggande färdigheter i datateknik. De kan tillämpa det som de har lärt sig och använder informations- och kommunikationstekniken mångsidigt också i sina studier. Datasäkerheten och upphovsrätten lyfts fram redan på grundskolans lägsta klasser. Eleverna fördjupar sina kunskaper i medierna även genom att producera innehåll själv. En ökad mobil undervisning stöder denna utveckling. Skolorna med åk 1 6 spelar en central roll för framgångsrika studier i högstadieskolan, det andra och tredje stadiet samt övriga framtida studier. Eleverna får i lågstadieskolan grundläggande färdigheter i användningen av IKT för studier och arbete. I högstadieskolan och efter den används dessa färdigheter redan som ett arbetsredskap. Mångsidig kompetens i årskurs 1 2 Eleverna ska få öva grundläggande färdigheter i informations- och kommunikationsteknik och lära sig att använda dem som verktyg i studierna. Samtidigt ska eleverna lära sig centrala begrepp. Eleverna ska också få reflektera över användningen av digitala verktyg i närmiljön och dess betydelse i vardagen. De ska få öva sig att använda utrustning, program och tjänster. De ska få lära sig att använda tangentbord. De ska få erfarenheter av att programmera på ett för åldern lämpligt sätt. Spelifiering ska användas för att främja lärandet. Man ska tillsammans med eleverna utarbeta trygga arbetssätt och god nätetikett för användningen av digitala verktyg. Man ska fästa uppmärksamhet vid att hälsosamma arbetsställningar och lämpligt långa arbetspass inverkar på välbefinnandet. Eleverna ska handledas att använda centrala söktjänster. Eleverna ska få erfarenheter av sociala medietjänster som stödjer lärandet. Eleverna ska öva sig att använda digitala verktyg i olika kommunikationssituationer. Mångsidig kompetens i årskurs 3 6 Digitala verktyg ska mångsidigt användas i olika läroämnen och i det övriga skolarbetet och det kollaborativa lärandet ska stärkas. Samtidigt ska eleverna ges möjligheter att söka, pröva och använda sådana arbetssätt och -redskap som bäst lämpar sig för deras lärande och arbete. Man ska tillsammans fundera över hur tekniken påverkar den egna vardagen och ta reda på hur tekniken kan användas på ett hållbart sätt. Eleverna ska lära sig att använda olika apparater, program och tjänster. Eleverna ska få bekanta sig med programmering för att lära sig att tekniska funktioner beror på mänskliga lösningar. Eleverna ska lära sig ansvarsfull och trygg användning av digitala verktyg. 9

11 De ska öva användningen av olika meddelandesystem och de sociala medietjänster som används i undervisningen. Eleverna ska öva sig att söka information i olika källor med hjälp av söktjänster. Eleverna ska uppmuntras att hitta lämpliga sätt att uttrycka sig på och att använda digitala verktyg för att dokumentera och utvärdera arbetet och sina alster. Eleverna ska få erfarenheter av att använda digitala verktyg för att kommunicera med aktörer utanför skolan, även internationellt. Årskurser 7 9 Målet är att barn och unga får tillräckliga färdigheter i informations- och kommunikationstekniken för att kunna upprätthålla, utveckla och tillämpa sina kunskaper i olika situationer. Kunskaper i medier och informationsanskaffning I det utvecklande informationssamhället behövs mediekompetens. Mediekompetensen omfattar ett kritiskt förhållningssätt till informationen som medierna producerar och ansvar för innehållet i det man själv producerar. I och med att informations- och kommunikationstekniken har utvecklats har utbudet och tillgången på information ökat. Detta möjliggör nya och effektiva verksamhetssätt som utnyttjas också i undervisning och utbildning. En del av mediekompetensen är att kunna skaffa information mångsidigt och tryggt. Denna kunskap kan utnyttjas på olika sätt bl.a. i undervisningen och vardagsinformationen. Användning av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen Användningen av informations- och kommunikationstekniken i undervisningen grundar sig på praktisk verksamhet, beaktande av elevens förutsättningar samt ett omfattande stöd för användningen vid inlärningen. Färdigheterna i informations- och kommunikationsteknik är både föremål och redskap för lärandet. Lärarna i högstadieskolorna använder informations- och kommunikationsteknikens inlärnings- och undervisningsmiljöer i undervisningen då de anser att det är pedagogiskt lämpligt. Därför ska lärarna ha tillräckliga färdigheter i datateknik. Mångsidig kompetens i årskurs 7 9 Användningen av digitala verktyg ska utgöra en naturlig del av elevens och gruppens lärande. Eleverna ska fördjupa sina färdigheter och utnyttja det de lärt sig utanför skolan. De ska få en bild av hur digitala verktyg kan utnyttjas i undervisningen i olika läroämnen, i senare studier och i arbetslivet samt för att verka och påverka i samhället. I samband med skoluppgifterna funderar man över betydelsen av informations- och kommunikationsteknik i samhället och hur informationsoch kommunikationstekniken påverkar hållbar utveckling. Eleverna ska lära sig att på eget initiativ använda digitala verktyg i olika skoluppgifter och välja lämpliga arbetssätt och verktyg för olika uppgifter. De ska öva sig att systematisera, organisera och att dela filer samt att skapa olika digitala produkter självständigt och tillsammans med andra. Eleverna ska öva sig att programmera som en del av studierna i olika läroämnen. Eleverna ska lära sig att använda digitala verktyg på ett tryggt och etiskt hållbart sätt. De ska lära sig hur man skyddar sig mot eventuella informationssäkerhetsrisker och undviker att information försvinner. Eleverna ska öva sig att vara källkritiska och lära sig att bedöma sitt eget och andras sätt att arbeta och producera information samt hur olika söktjänster och databaser fungerar och producerar information. Sociala medietjänster ska användas i undervisningen för att eleverna ska inse vad samarbete och kommunikation betyder för lärandet, för undersökande arbete och för att kunna skapa något nytt. Undervisning i datateknik Syftet med undervisningen i informations- och kommunikationsteknik är att stärka och utveckla elevens olika samhällskunskaper enligt målen i utvecklingsplanen för informations- och 10

12 kommunikationsteknik som utbildningstjänsterna i Borgå har utarbetat. Med utvecklingsplanen strävar man efter att undervisning i informations- och kommunikationstekniken genomförs på de olika skolnivåerna så att inlärningsstigen blir tydlig. Medieundervisning och sociala medier Det växande mediefältet samt de nya redskapen och applikationerna lämpar sig bäst för att stöda undervisningen i årskurs 7 9. Utbildningstjänsterna följer denna utveckling på nära håll och börjar i tillämpliga delar använda ny teknik. Samarbete mellan hem och skola En ökande användning av informations- och kommunikationstekniken har förbättrat skolans interna och externa information, kontakter och interaktion. När det gäller allmän information används programmet Wilma, och vid behov också Peda.net-sidorna. Gymnasium Eleverna ska handledas att använda digitala studiemiljöer och verktyg. Efter grundskolan borde eleverna ha goda grundläggande färdigheter i datateknik. De kan tillämpa det som de har lärt sig och använder informations- och kommunikationstekniken mångsidigt också i sina studier. Datasäkerheten och upphovsrätten har lyfts fram redan på grundskolans lägsta klasser, och behandlas också på gymnasiet. I gymnasiet använder man informations- och kommunikationstekniken som en del av undervisningen i de olika läroämnena. Gymnasierna ska ha tillräckliga förutsättningar för fortlöpande användning av informations- och kommunikationstekniken i undervisningen och inlärningen. Elevernas egen datautrustning kan användas som stöd för lärandet på de sätt som man kommer överens om med studerande och vårdnadshavare. Samtidigt ser man till att alla studerande har möjlighet att använda digitala verktyg. Lärarnas grundläggande färdigheter och möjligheter till utbildning stöds fortgående. Lärarna ska ha tillräckliga färdigheter i datateknik så att de kan lära sina elever att använda informations- och kommunikationstekniken vid inlärningen och studierna. Lärarna har tillgång till högklassiga digitala läromedel vilka används motiverat. Lärarna ska också ha möjlighet att få utbildning i producering av eget elektroniskt material. Genom användningen av informations- och kommunikationstekniken stöder man utvecklingen av elevernas färdigheter att skaffa och hantera information. För att uppnå dessa mål ska också utrustningen och programmen uppdateras regelbundet i fråga om både kvantitet och kvalitet. Elektroniska studentskrivningar inleds på hösten 2016 då tre prov skrivs på dator. Därefter ökar man så småningom antalet prov som skrivs på dator så att man på våren 2019 skriver alla studentexamensprov på dator. Därför ska staden bereda sig på detta genom att anskaffa utrustning och utbilda lärare. Detta innebär också att det inte är endast studentskrivningar som förändras utan också undervisningen och studierna. Nätundervisning Gymnasierna bör erbjuda tillräckligt med nätundervisning i skolämnen som lämpar sig för detta ändamål. 11

13 Med denna verksamhet stöds elevernas möjligheter att vänja sig vid nätstudier med tanke på fortsatta studier samt möjligheter att koncentrera sig på mediestudier, vilka räknas som merit för många fortsatta studier. Samarbetet mellan kommunerna spelar en central roll i denna verksamhet. Med effektivt samarbete kan man garantera ett tillräckligt antal högklassiga nätkurser i olika ämnen. Möjligheter som de mobila apparaterna och de sociala medierna erbjuder ska utnyttjas som stöd för studierna. Specialundervisning och förberedande undervisning I specialundervisningen utnyttjar man de möjligheter som informations- och kommunikationstekniken erbjuder som en väsentlig del av undervisningen. Lärarnas kunskaper i datateknik upprätthålls med regelbundna utbildningar. För elever inom specialundervisningen på småklasser i högstadieskolor erbjuds grund- och fortsättningskurser i datateknik. Rektorernas insats Rektorn svarar för att läroplanen förverkligas, vilket förutsätter att han eller hon kan följa hur digitala verktyg används och att han eller hon vid behov lär och handleder lärarna i användningen och erbjuder utbildning. Rektorn ska veta hur mycket IKT-miljön används och vid behov skaffa handledning, stöd och utbildning. Dessutom följer rektorn aktivt IKT-verksamheten och strävar efter att med sin verksamhet upprätthålla och främja den. Studiemiljöer som stöder den grundläggande utbildningen och som produceras av den tredje parten ingår inte i vår läroplan. Rektorerna följer hur undervisningen i IKT enligt läroplanen genomförs och ordnar vid behov stödåtgärder, såsom utbildning och gruppstöd och också undervisning av andra lärares elever. Rektorerna följer också användningen av IKT-resurserna, vilket är väsentligt därför att man på det sättet kan styra oanvända resurser dit de aktivt används. Rektorerna har en viktig roll vad gäller införandet och utvecklingen av mobil undervisning. Vi kan påverka detta genom att aktivt utbilda rektorerna. Varje rektor ser till att alla elever använder digitala verktyg enligt läroplanen minst en timme per vecka som stöd för den grundläggande utbildningen. Delad kompetens Man delar med sig av de kunskaper som man fått i utbildningar och genom eget intresse, så att hela lärgemenskapen får nytta av dem. Undervisningspersonalen delar med sig av information som de fått från utbildningar med hjälp av en plattform som grundats för detta ändamål. I plattformen samlas allt föreläsnings- och utbildningsmaterial som finns. I och med den centraliserade administrationen av utrustning blir det onödigt att ha egna expertlärare i informations- och kommunikationsteknik i skolorna. Denna uppgift slopas och ersätts med en uppgift som pedagogisk expertlärare. Läraren kan få betalt för denna uppgift. 12

14 Utbildningstjänsternas ledning Cheferna för de finskspråkiga och svenskspråkiga utbildningstjänsterna fungerar effektivt på alla nivåer och har förbundit sig till att främja användningen av IKT. Varje skola har en vision för inklusion. Detta innebär att cheferna inser tydligt vilken potential digitala verktyg har som stöd för skolarbetet. Att förstå denna vision är en viktig del av planeringen av utvecklingen av skolan. Cheferna främjar och stöder användningen av digitala verktyg som stöd för lärande och undervisning och som del av utvecklingen av förvaltningen. I den noggranna ekonomiska planeringen beaktar man alla kostnader, också kostnaderna för utvecklingen på lång sikt. Skolorna använder effektivt administrativa datasystem, uppföljning av verksamheten och IKT för att förbättra informationsgången. Skolorna satsar på främjande av en trygg och laglig användning av IKT. Rektorerna får utbildning och handledning i ledning och utveckling av en pedagogisk användning av IKT. Stadens inlärningsmiljöteam informerar rektorerna via IKT-lärarna. Ledningen för utbildningstjänsterna och rektorerna använder de sociala medierna effektivt för att upprätthålla samarbetet och för informeringen. Utveckling av läroplanen En uppgift för IKT-arbetsgruppen, som arbetar under inlärningsmiljöteamet, är att uppdatera kunskapsstrategin för utbildningstjänsterna. Varje skola har en ändamålsenlig läroplan för IKT som grundar sig både på den nationella och den kommunala läroplanen och som erbjuder eleverna tillräckliga möjligheter att använda IKT för att effektivisera genomförandet av läroplanens olika delar. En effektiv planering och vedertagen praxis i skolorna hjälper eleverna att använda sina kunskaper i IKT för att producera inspirerande och kreativa inlärningserfarenheter. Elevernas utveckling till medlemmar i det digitala samhället i det nya årtusendet stöds jämlikt. Verkställandet av läroplanen följs regelbundet. Läroanstalternas rektorer följer utvecklingen av IKT-undervisningen och planerar tillsammans med kolleger lämpliga verksamhetsmodeller för den. Elevernas utveckling och inlärningssyn Användningen av informations- och kommunikationstekniken är inte ett skolämne utan ett redskap. Detta tillsammans med användningen av medierna och speciellt de sociala medierna kan främja genomförandet av vår läroplan för grundläggande utbildning. Vi använder IKT som redskap för ett produktivt arbete. Användningen av material för nätstudier av förlag och övriga tredje parter kan inte anses som produktivt arbete, vid vilket eleven använder IKT som stöd för sitt eget arbete. Elevernas färdigheter i IKT blir bättre varje år. Vi erbjuder eleverna möjlighet att utveckla sig till säkra och självständiga användare av IKT. Skolorna kan använda IKT också till att hjälpa svaga elever att utveckla sig till minst nöjaktig nivå. Eleverna erbjuds möjlighet att använda IKT kreativt för studier inom läroplanens alla delar. IKT främjar elevernas möjligheter att undersöka, lösa problem, finslipa arbetet, lära sig av sina misstag 13

15 och reflektera. Eleverna använder IKT för gemensamt arbete och kan förhålla sig finkänsligt och respektfullt till andras arbete. De visar intresse, entusiasm och nyfikenhet. Eleverna ska ta mobila lösningar som en del av sina verktyg för studier. Förverkligandet av jämlikhet spelar en central roll i verksamheten. Inlärningssyn Vi håller på att övergå från en bokbaserad inlärningssyn till en modern syn. Detta ställer krav på undervisningsarbetet, och dessa krav möts med att utveckla undervisningen i IKT. Enligt nuvarande inlärningssyn skaffar och bygger eleven upp ny information aktivt. Så som förut, bygger inlärningen på tidigare information och ny information byggs på den gamla informationens botten. Informationskällorna och metoderna har ändrats. Nu bygger man upp kunskaper gemensamt och genom att använda omfattande nätbaserade informationskällor. Det är inte ändamålsenligt att lagra information i elevens minne utan vårt mål är att lära eleverna att skaffa, bedöma, samla, hantera och dela och utveckla information. Användningen av de nya medierna vid informationsanskaffning och -hantering, och i synnerhet vid informationsdelning, ställer nya krav på lärarna. Lärarna ska själva ha dessa kunskaper och uppmuntra eleven till ansvarsfull, effektiv och entusiastisk informationshantering. Lärarna ska handleda eleverna till kritisk informationsanskaffning och -delning, gemensamt uppbyggande av kunskaper. Eleverna fostras i ansvaret som följer med informationshanteringen. Mobilteknologin ställer utmaningar för skolan och vi försöker bemöta dessa utmaningar inom resursramarna. Elevernas informella lärande används som stöd för undervisningsarbetet. Elever som lärare I de flesta fall kan eleverna använda digitala verktyg bättre än sina lärare. Då bör läraren uppmuntras till att be eleverna om hjälp för undervisningen i stället för att genom olika svepskäl fly undan situationen. Stödverksamhet som eleverna erbjuder kommer att utvecklas bl.a. med hjälp av projektet Oppilasagentti (elevagenter). Undervisningspersonalens färdighetsnivåer Man strävar efter att höja undervisningspersonalens färdighetsnivåer under strategiperioden till en nationell, om inte till och med en internationell nivå. I detta spelar utbildningen och i synnerhet läroanstalternas ledning en mycket central roll. Också utrustningen bör vara på en nivå som möjliggör detta. Det är väsentligt att undervisningspersonalens färdigheter i IKT blir sådana att varje lärare kan använda IKT som stöd i sitt undervisningsarbete så att alla väsentliga resurser på nätet används. Läraren ska också känna till applikationerna och utrustningen så väl att han eller hon kan använda dem för att åskådliggöra sin undervisning. Varje lärare ska också se till att eleverna har möjlighet till att använda IKT som stöd för inlärningen. Detta betyder en möjlighet att använda IKT minst en timme per vecka (inte nybörjarundervisning). Detta omfattar inte användningen av tredje parters läromedel (t.ex. förläggares nättjänster) t.ex. i matematik. Undervisningspersonalens färdighetsnivåer kartläggs och beskrivs årligen. Dessa tas också i 14

16 beaktande vid utvecklingssamtal. Färdighetsnivåer hos rektorer och IKT-stödpersoner i skolorna har kartlagts på våren Lärarnas färdighetsnivåer kartläggs med hjälp av Opeka-enkäten i januari Personer som ger handledning och gruppstöd bildar en gemensam sakkunnigpool, och via sakkunnigpoolen kan användarna vid behov hitta den rätta personen och ta kontakt med henne eller honom. Undervisningsinnehåll IKT- och medieundervisning är inte ett läroämne utan en undervisningshelhet som är integrerad i all undervisning. IKT är inte ett värde i sig utan ett redskap som stöder undervisningen. Eleverna behöver detta redskap i alla sina studier och i arbetslivet. Undervisningsinnehållen uppdateras hela tiden då tyngdpunkten flyttas mot medieundervisningen, de sociala medierna och den mobila undervisningen. Undervisningsinnehållen ingår i kommunens IKT-läroplan. Resurser Följande mål ska uppnås före år 2017: 1. I skolorna och läroanstalterna används utrustning som byts ut vart fjärde år. Målet är att öka utrustningen för förskoleundervisning och grundläggande utbildning inom ramen för budgeten. 2. AV-utrustningen i klassrum och på lärarnas arbetsbord ska moderniseras så att ett högklassigt audiovisuellt system kan användas som stöd för undervisningen. Detta görs genom att skaffa högklassig utrustning med lång livscykel. Överföringskapaciteten för videobild dimensioneras för högklassig digital bildöverföring. I systemen utnyttjar man möjligheten att centraliserat styra utrustningen och att det färdiga systemet är lätt att använda men också mångsidigt, effektivt och lämpligt för undervisningen. Vi satsar på trådlös dataöverföring i alla nya objekt och i objekt som ska förnyas. 3. Stadens varje klassrum har likadan inlärningsmiljö. Varje skolas resurser har en miniminivå för utnyttjande av informations- och kommunikationstekniken i undervisningen. Varje skola ska också erbjuda möjlighet till gruppundervisning. I bästa fall har varje läroanstalt ett lugnt och mångsidigt IKT-klassrum, där det finns minst 20 arbetsstationer för elever och en för läraren. Utrustningen ska ha samma nivå som i klassrum. Skolorna ska ha tillräckliga IKTlösningar, t.ex bärbara nätarbetsstationer, vilket är lämpligast att ordna med vagnar eller skåp. Detta underlättar att ladda och tryggt flytta arbetsstationerna, att använda ett trådlöst nätverk samt att printa. Vid undervisningen används de resurser som finns på nätet, så som tjänster för att spara, bearbeta och dela texter och övrigt innehåll, varvid printandet minimeras. På det sättet främjar man också hållbar utveckling. Office 365-systemet erbjuder ett tillräckligt stort lagringsutrymme och en möjlighet att dela innehåll elektroniskt. Detta minskar behovet att printa. 15

17 Rektorn, den eventuella skolsekreteraren och lärarna ska ha åtminstone en förvaltningsdator eftersom de anställda ska ha tillgång till intranätet. Lärarna ska ha tillgång till intranätet utan en förvaltningsdator. Detta ger besparingar eftersom sådana arbetsstationer som bara är avsedda för användningen av intranätet inte längre behövs. Också kuratorer, psykologer osv. ska ha tillgång till förvaltningsnätet med egna bärbara datorer. Inom specialundervisningen behövs arbetsstationer för elever. Dess utrustning beror på behovet av undervisning. Alla undervisnings- och förvaltningslokaler ska ha tillräckligt med kontakter och ett omfattande, snabbt och trådlöst nätverk som tål belastning. Det trådlösa nätverket ska stöda användningen av mobila apparater och möjligheten att besökande utbildare kan ansluta sig till nätverket. Inlärningsmiljö Inlärningsmiljön omfattar alla resurser som ansluter sig till undervisningen, från klassrummet till nätmiljöer och internet och molntjänster. I detta kapitel koncentrerar man sig på de tre sistnämnda. Utbildningstjänsterna har effektiva nätmiljöer, så som en applikation för grupparbete för lärare, klassrum och elever (Office 365). Med hjälp av WLAN-gästnätverket i skolorna kan lärare, elever och besökande utbildare använda egna smarta apparater som stöd för undervisningen (BYOD, Bring Your Own Device). Inlärningsmiljöteamet stödjer denna utveckling tillsammans med IKT-gruppen. Lärarens digitala arbetsbord Varje lärare ska ha moderna arbetsredskap så att de kan använda IKT som stöd för undervisningen. Lärarens arbetsstation har följande utrustning: - Arbetsstation med nätanslutning eller mobil- eller hybridapparat som läraren valt - Projektor eller stor pekskärm, kan flyttas vid behov - Dokumentkamera - Högtalare - Whiteboardtavla - I specialfall fast eller mobil aktivtavla som option. Lärarnas digitala arbetsbord kommer att förändras mycket när undervisningsteknologin utvecklas. Inom utbildningstjänsterna i Borgå kan man hoppa över skedet med bärbara arbetsstationer för lärare och övergå direkt till mobilteknologi. Detta innebär att lärarnas fasta arbetsstationer ersätts med mobila lösningar, varvid lärarens arbetsstation i ett visst rum ersätts med lärarens personliga mobila apparat. För tillfället gör de mobila lösningarna möjligt att lärarna kan byta ut lärarens fasta arbetsstation mot en mobil apparat. Detta har både pedagogiska och ekonomiska fördelar. 16

18 Digitala inlärningsmiljöer Skolorna ska ha digitala inlärningsmiljöer, såsom Peda.net-sidorna som nu används. Peda.netinlärningsmiljön har ändrats så att den är en personlig inlärningsmiljö enligt PLE-modellen (Personal Learning Environment). Ibruktagandet av sidorna sker på hösten Elever och lärare samarbetar i Office 365-arbetsmiljön för utbildningstjänsterna. Office 365- arbetsmiljön ska utvecklas så att den uppfyller funktionen som en smidig inlärningsmiljö för elever och lärare. Under perioden för utvecklingsplanen ska användningen av inlärningsmiljön bedömas. Mobilt lärande Läroanstalterna ska börja använda mobila apparater som stöd för undervisningen. Med mobil avses i vår strategi elever och inlärningsmiljöer, inte bara apparater. Man kan stöda undervisningen med elevernas egna mobila apparater, man kan till exempel samla bilder som eleverna tagit med sina kameratelefoner till elevernas egna projekt och för internetanvändning osv. Därför ska det finnas en begränsad tillgång till skolornas datanätverk med egna apparater (BYOD Bring your Own Device ). Enligt läroplanen som träder i kraft år 2016 ska varje skola erbjuda en sådan möjlighet. Mobil undervisning gör det lättare att använda digitala verktyg som stöd för de olika läroämnena. Digitala verktyg används inte som separata verktyg i IKT-klassrummet utan användningen av dem blir integrerad i alla läroämnen. Användningen av mobila apparater ger stora besparingar då skolorna kan avstå från fasta apparater som används sällan eller inte alls. Lämpliga apparater och operativsystem samt program och nätförbindelser i anslutning till dem ska kartläggas och testas innan man börjar använda dem. En effektiv användning av mobila apparater förutsätter omfattande och stabila WLAN-lösningar där lärarens och elevens mobila arbetsstation kan användas oberoende av platsen både inne i läroanstalten och genom fria externa nätresurser. Därför ska det i varje läroanstalt finnas ett omfattande och tillräckligt snabbt nätverk (WLAN) som kan användas som gästnätverk med hjälp av mobila apparater. Dessutom undersöks möjligheten att skaffa mobilroutrar som kan användas i undervisningen både inne i skolbyggnaden och utanför skolbyggnaden. Sociala medier Det blir allt vanligare att använda de sociala medierna som stöd för undervisningen. Användningen av de sociala medierna bygger för tillfället på Wikier och bloggar. Användningen av virtuella inlärningsmiljöer är ännu marginaliskt. Skolorna kan använda nätbaserade inlärningsmiljöer som lärarna valt och lagligt godtagbara sociala nätverkstjänster som lämpar sig för undervisningen. Användarerfarenheter från pilotprojekt förankras i de övriga skolorna. Användningen av många sociala medier (t.ex. Facebook) som stöd för undervisningen är begränsad på grund av åldersgränsen och dess genuina pedagogiska värde. 17

19 Nätundervisning Nätundervisning kan inte ersätta sådan grundläggande utbildning som sker ansikte mot ansikte men den kan stöda undervisningen på ett effektivt sätt. I början och slutet av högklassig nätundervisning ordnas närträffar där man planerar utbildningen/undervisningen och bekantar sig med lärplattformen. Grundläggande utbildning stöds med nätundervisning som omfattar bl.a. delning av elevernas arbeten, samarbete och kommentering av uppgifter. Eleverna kan, åtminstone på andra stadiet, lämna in arbeten som de producerat tillsammans till läraren utan att skriva ut dem. Personlig respons kan också ges utan att ordna en träff, vilket är möjligt med hjälp av Office 365-tjänsten. Denna verksamhet ersätter dock inte personliga träffar. Genom nätundervisning kan man effektivt stödja elever som tillfälligt inte kan delta i skolarbetet, t.ex. på grund av resor eller sjukdom. Våra utbildningstjänster främjar nätundervisning genom att utbilda lärare för att ordna nätkurser samt genom att ordna personlig handledning. Kompletterande utbildning för lärare ordnas också som nätkurser inom ramen för Kunnig-projektet. IKT-personal Stödpersoner i skolorna Utbildningstjänsterna satsar mycket på att utveckla ett nätverk av lokala stödpersoner för skolorna genom att reservera tillräckliga resurser för detta ändamål. Verksamheten inleddes hösten 2015 genom att införa ett system för stödpersoner och genom systematisk utbildning. Stödpersonernas kunskaper ska uppdateras när utrustning, system och program utvecklas i snabb takt. Skolorna har en pedagogisk stödperson, som kan få betalt för sitt arbete. År 2015 ska alla skolorna ha en IKT-stödperson. I små skolor finansieras detta med projektbidrag från Utbildningsstyrelsen. Den fortsatta finansieringen ska ordnas på något annat sätt i fortsättningen. Stödpersonen följer verksamheten i skolan och ger gruppstöd och handledning. Stödpersonen kan också ordna gruppundervisning och pedagogiska caféer. Skolornas stödpersoner har ett tätt samarbete. O365-tjänsten används som plattform. Stödpersonerna får effektiv utbildning för att upprätthålla kunskaperna. Stödpersonerna svarar för stödet för upprätthållande av skolans nätmiljöer och webbplats samt övervakar användningen av dessa. Inlärningsmiljöteam Inlärningsmiljöteamet och IKT-arbetsgruppen planerar bl.a. utbildning samt hur informations- och kommunikationstekniken tillämpas vid undervisningen och förvaltningen. Dessutom utvecklar teamet användningen av IKT, medieundervisning och de pedagogiska färdigheterna hos rektorer, lärare och övrig undervisningspersonal samt utarbetar en utvecklingsplan. Teamet och arbetsgruppen arbetar effektivt för att aktivera användningen av IKT i undervisningen. Arbetsgruppen samarbetar med skolornas pedagogiska stödpersoner och styr stödverksamheten. Ambulerande IKT-lärare och IKT-handledare Stadens ambulerande IKT-lärare (finskspråkig) och IKT-handledare (svenskspråkig) är med i IKT- 18

20 arbetsgruppen och främjar utvecklingen av undervisningen i informations- och kommunikationsteknik inom utbildningstjänsterna. De är de ledande pedagogiska stödpersonerna och planerar och koordinerar utbildningar i IKT tillsammans med utbildningsplaneraren. IKT-läraren är den pedagogiska koordinatorn mellan skolorna, rektorsmötet, utbildarna och vid behov mellan stadens olika team. IKT-läraren och IKT-handledaren fungerar också som stöd- och kontaktperson för användare av Office 365-inlärningsmiljön och övervakar i skolorna med vissa ansvarspersoner att dessa applikationer används på ett tryggt och lagenligt sätt. IKT-läraren och IKT-handledaren undersöker och testar nya program och presenterar dem för utbildningsdirektören, rektorerna, inlärningsmiljöteamet och IKT-arbetsgruppen. De hjälper med pilotprojekt och andra projekt. IKT-läraren främjar elevernas jämlika möjligheter genom att ge handledning i IKT-undervisningen i skolorna. Han eller hon stöder lärarna med utvecklingen av IKT i undervisningen. Klassens egna lärare är på plats alltid då det är möjligt. Då lärarnas kunskaper blir bättre, kan IKT-läraren koncentrera sig på medieundervisningens viktigare innehåll. IKT-läraren och IKT-handledaren utbildar undervisningspersonalen i skolorna genom personlig handledning eller i smågrupper. De hjälper också till då nya program tas i bruk och ger övrigt pedagogiskt stöd. Tekniskt stöd För det tekniska stödet till utbildningstjänsterna ansvarar centralen för förvaltningstjänster. Stödförfrågningar görs i centralens Helpdesk-tjänst, när det gäller förvaltningsnätet, det öppna nätet och tekniska problem i anslutning till Office 365-tjänsten. I akuta fall används Helpdesktelefontjänsten. Personalen vid centralen för förvaltningstjänster kan delta i pedagogiska seminarier som gäller datateknik, så att de får en uppfattning om hur digitala verktyg kan användas som stöd för undervisningen samt vilka särskilda krav undervisningsarbetet ställer. Information Information ges bl.a. via elektroniska medier, såsom Wilma, Peda.net och Borgå stads webbplats. Varje skola har en person som upprätthåller dessa. Lärarna upprätthåller klassernas sidor. Vid informationen följs stadens allmänna principer för information. Stadens alla anställda har en personlig e-postadress. Varje skola har enligt stadens anvisningar en egen e-postadress, som vanligen används av skolans kanslist, biträdande rektor eller rektor. Posten ska läsas så ofta att den som skickat e-post får svar så snabbt som möjligt. Skolornas interna information För skolornas interna information används i huvudsak elektronisk information, t.ex. Wilma och Peda.net. Skolornas externa information För skolornas externa information används Peda.net. 19

Utvecklingsplan för användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen inom utbildningstjänsterna i Borgå 2015 2017

Utvecklingsplan för användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen inom utbildningstjänsterna i Borgå 2015 2017 Utvecklingsplan för användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen inom utbildningstjänsterna i Borgå 2015 2017 2015 Utvecklingsplan för användningen av informations- och kommunikationsteknik

Läs mer

SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET

SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET Principer för verksamheten 2011-2015 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Klubbverksamhet... 3 Samarbete... 3 Mål... 4 Kvalitetskriterier... 4 Tidpunkt och längd... 4 Ansvar och försäkringar...

Läs mer

SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET

SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET Principer för verksamheten från 1.8.2016 1 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Klubbverksamhet... 3 Samarbete... 3 Mål... 4 Kvalitetskriterier... 4 Tidpunkt och längd... 4 Ansvar och

Läs mer

Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo

Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo REVIDERAD IKT-STRATEGI LÄROPLAN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN SDU Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo Informations- och kommunikationsteknik integreras

Läs mer

Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? För kunskap och bildning

Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? För kunskap och bildning Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? ELEVHÄLSA GENOM SAMARBETE OCH DELAKTIGHET Lag om elev- och studerandevård 1287/2013 Nationella dagar för elev- och studerandevård

Läs mer

IT-STRATEGI FÖR DE SVENSKSPRÅKIGA SKOLORNA I ESBO. 1. Strategiska riktlinjer på riksnivå

IT-STRATEGI FÖR DE SVENSKSPRÅKIGA SKOLORNA I ESBO. 1. Strategiska riktlinjer på riksnivå IT-STRATEGI FÖR DE SVENSKSPRÅKIGA SKOLORNA I ESBO 39 1. Strategiska riktlinjer på riksnivå Statsrådet har fastställt planen för utveckling av utbildning och forskning åren 1999-2004. I utvecklingsplanen

Läs mer

Informationsstrategi för skolväsendet i Sibbo

Informationsstrategi för skolväsendet i Sibbo 2016-04-18 1 (10) Informationsstrategi för skolväsendet i Sibbo Godkänd: Uppdatering: 2 (10) Innehåll 1. ALLMÄNT... 3 1.1. Edu-IT... 3 1.2. Uppgifter som Edu-IT-gruppen handhar... 4 2. PEDAGOGISKA MÅL...

Läs mer

Helsingin kaupunki Pöytäkirja 6/2012 1 (5) Opetuslautakunta OTJ/6 05.06.2012

Helsingin kaupunki Pöytäkirja 6/2012 1 (5) Opetuslautakunta OTJ/6 05.06.2012 Helsingin kaupunki Pöytäkirja 6/2012 1 (5) 91 Utbildningsnämndens utlåtande till stadsstyrelsen gällande fullmäktigeledamot Björnberg-Enckells m.fl. budgetmotion om ITstrategi för skolorna HEL 2012-004357

Läs mer

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 KAPITEL 15 ÅRSKURS 7 9 15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 Övergången mellan årskurs 6 och 7 Övergången från årskurs sex till årskurs sju förutsätter systematiskt samarbete

Läs mer

LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar. Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande 20.3.2015

LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar. Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande 20.3.2015 LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande 20.3.2015 Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Utbildningsstyrelsen godkände grunderna

Läs mer

Kunskapskartläggning för IKT i undervisningen (gymnasier)

Kunskapskartläggning för IKT i undervisningen (gymnasier) 6. kan använda i 5. kan tillämpa i av 3. kan visa för eleverna 2. kan själv 1. kan inte själv / Kunskapskartläggning för IKT i undervisningen (gymnasier) Skolans namn: Kollektiv kunskapsutveckling Denna

Läs mer

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär

Läs mer

HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag

HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag HUSLIG EKONOMI Läroämnets uppdrag Läroämnet huslig ekonomi har som uppdrag att stödja elevens tillväxt och utveckling till en konsument som tar hand om de grundläggande förutsättningarna för att underhålla

Läs mer

53 09.12.2015. Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53

53 09.12.2015. Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53 Svenska förskoleverksamhetsoch utbildningsnämnden 53 09.12.2015 Principer för förskoleundervisningen från och med 1.8.2016. 337/12.00.01/2015 Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53 Den

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag SAMHÄLLSLÄRA Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i samhällslära är att stödja elevens tillväxt till en aktiv, ansvarsfull och företagsam person. Elevens vägleds att agera enligt demokratins värden

Läs mer

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Namn Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kommun Lappträsk Skola Kapellby skola Träder i kraft Innehållsförteckning 1. Uppgörandet, uppföljningen och utvecklingen

Läs mer

DIARIENUMMER UN VALLENTUNA GYMNASIUM. IT-plan Antagen av utbildningsnämnden

DIARIENUMMER UN VALLENTUNA GYMNASIUM. IT-plan Antagen av utbildningsnämnden DIARIENUMMER UN 2016.040 VALLENTUNA GYMNASIUM IT-plan 2017-2020 Antagen av utbildningsnämnden 2016-12-08 87 IT-plan 2017-2020 Innehåll IT-plan Vallentuna gymnasium 2017-2020... 1 1 Inledande ord... 1 2

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola www.ops-tyokalupakki.fi/vasa En välmående skola Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola helhetssyn på lärandet 15.4.2015 Helsingfors 16.4.2015 Åbo

Läs mer

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp För en bättre dagvård - utvecklande av specialdagvården inom småbarnsfostran i Västra och Mellersta Nyland Barnets behov

Läs mer

LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) Barn- & utbildningsförvaltningen 2015-12-31 DELRAPPORT IT

LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) Barn- & utbildningsförvaltningen 2015-12-31 DELRAPPORT IT LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) 2015-12-31 DELRAPPORT IT LULEÅ KOMMUN 2 (7) Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 4 IT... 4 Sammanfattning... 7 LULEÅ KOMMUN 3 (7) Bakgrund Elever ska ha tillgång till

Läs mer

Storvretaskolans IT-plan 2013/14

Storvretaskolans IT-plan 2013/14 s IT-plan 2013/14 I det moderna samhället blir informationsteknik och datorer allt vanligare. Vi vill skapa förutsättningar för våra elever att lyckas i dagens samhälle och använder oss därför av IT i

Läs mer

HUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9

HUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9 HUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i huslig ekonomi är att stödja eleverna att utveckla kunskaper, färdigheter,

Läs mer

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att behärska en slöjdprocess i sin helhet. Slöjd är ett läroämne där eleverna med hjälp av många olika slags material

Läs mer

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER ANSVARSPERSON: Undervisningsdirektör Jari Alasmäki EKONOMISKT RESULTAT (Excel-tabell) VERKSAMHETSIDÉ Resultatenhetens ändamål är att ge kommuninvånarna en högklassig

Läs mer

KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE

KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE Vi önskar att ni i skolorna tar ställning till frågorna i rött. Alla behöver inte göra allt, ni får gärna dela upp arbetet. Svara på det som ni har en åsikt om! KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE 6.8 Lokala

Läs mer

Bildkonst årskurserna 7 9

Bildkonst årskurserna 7 9 Bildkonst årskurserna 7 9 Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt mångskiftande verklighet. Genom att producera

Läs mer

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 1 UTBILDNINGSSTYRELSEN REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 31.1.2013

Läs mer

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD Syfte och mål Syftet med denna plan är att skapa gemensamma verksamhetsförutsättningar och principer för ordnande av handledning. Detta grundar sig på respekt för den handleddes

Läs mer

Handlingsplan för digitalisering av grundskolan för åren

Handlingsplan för digitalisering av grundskolan för åren SID 1 (7) Handlingsplan för digitalisering av grundskolan för åren 2016-2018 Innehåll Vision... 2 Solna stads vision... 2 Barn och utbildningsförvaltningens vision... 2 Barn och utbildningsförvaltningens

Läs mer

IKT- strategi

IKT- strategi IKT- strategi 2016-18 SKOLAN SKALL GARANTERA ALLA ELEVER EN DIGITAL KOMPETENS. Digital kompetens är färdigheter, kunskap, kreativitet och förhållningssätt som behöv för att kunna nyttja digitala medier

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning

Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning Vilka slags medborgare behöver Finland i framtiden? Aktiva och innovativa Kreativa och skickliga i att tillämpa sina färdigheter Mångkunniga

Läs mer

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen Beskrivning

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9 SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att

Läs mer

Utbildningsnämndens arbetsutskott Utbildningsnämnden godkänner förslaget till IT-plan för Vallentuna gymnasium

Utbildningsnämndens arbetsutskott Utbildningsnämnden godkänner förslaget till IT-plan för Vallentuna gymnasium VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Utbildningsnämndens arbetsutskott 2016-12-01 80 IT-plan Vallentuna gymnasium 2017-2020 (UN 2016.040) Beslut Arbetsutskottet beslutar att föreslå att: Utbildningsnämnden

Läs mer

Ledarskap nödvändigt för att synliggöra läroplanen i vardagen. Barbro Högström Svenska bildningstjänster, Esbo stad

Ledarskap nödvändigt för att synliggöra läroplanen i vardagen. Barbro Högström Svenska bildningstjänster, Esbo stad Ledarskap nödvändigt för att synliggöra läroplanen i vardagen Barbro Högström Svenska bildningstjänster, Esbo stad Bildningssektorn Suko Suva Kultur Idrotts- och ungdomstjänster Svebi 9.9.2016 2 Enhetlig

Läs mer

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola www.ops-tyokalupakki.fi/vasa En välmående skola Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola helhetssyn på lärandet 15.4.2015 Helsingfors 16.4.2015 Åbo

Läs mer

Kyrkslätts bildningsväsendes informations- och kommunikationsteknikstrategi

Kyrkslätts bildningsväsendes informations- och kommunikationsteknikstrategi SFUN 1/27.1.2016 3 Dnr 22/07.00.00/2016 Kyrkslätts bildningsväsendes informations- och kommunikationsteknikstrategi 2016-2019 Inledning Med informations- och kommunikationsteknik (IKT / ICT) avses all

Läs mer

ANSÖKNINGSMEDDELANDE 43/

ANSÖKNINGSMEDDELANDE 43/ ANSÖKNINGSMEDDELANDE 43/2013 1 10.4.2013 Ärende ANSÖKNINGSMEDDELANDE 2013 Allmänbildande utbildning Statsunderstöd för utveckling och differentiering av lärmiljöerna Statsunderstöd för användning av informations-

Läs mer

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning

Läs mer

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Helsingfors 2.12.2014 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Arbetet med läroplansgrunderna 2012 2013 2014 2015 Allmänna riktlinjer Läroämnen/innehåll

Läs mer

A2. LP2016: Att skapa en digital verksamhetsmiljö hur och varför. Utvecklingsdagarna 8.12.2014 Christina Anderssén Kristian Smedlund

A2. LP2016: Att skapa en digital verksamhetsmiljö hur och varför. Utvecklingsdagarna 8.12.2014 Christina Anderssén Kristian Smedlund A2. LP2016: Att skapa en digital verksamhetsmiljö hur och varför Utvecklingsdagarna 8.12.2014 Christina Anderssén Kristian Smedlund LP2016 Barnets/elevens roll förändras - att göra tillsammans, att delta

Läs mer

Förnyandet av grundskolans läroplan i Finland

Förnyandet av grundskolans läroplan i Finland Förnyandet av grundskolans läroplan i Finland NLS sektormöte för grundskola 24.4.2014 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Presentation av Utgångspunkter för undervisning och lärande i en värld som

Läs mer

Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola

Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola Nordiskt skolledarseminarium Helsingfors 28.1.2016 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 SKOLANS LÄROPLAN och årsplanen som bygger på den KOMMUNENS

Läs mer

IKT- och mediepedagogisk plan

IKT- och mediepedagogisk plan IKT- och mediepedagogisk plan Barn och unga Ödeshögs kommun 2014-2016 Bakgrund Vi lever i en digital värld. En värld som förändras hela tiden och där allting finns inom räckhåll. Överallt. Hela tiden.

Läs mer

Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen

Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen LPstöd2016 Modul 2.3 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Bedömningen baserar sig på synen på lärande Verksamhetskultur

Läs mer

Hur ser gymnasie- och yrkesutbildningen ut ur lärarnas perspektiv? Resultat från OAJ:s enkät till lärare inom andra stadiet

Hur ser gymnasie- och yrkesutbildningen ut ur lärarnas perspektiv? Resultat från OAJ:s enkät till lärare inom andra stadiet Hur ser gymnasie- och yrkesutbildningen ut ur lärarnas perspektiv? Resultat från OAJ:s enkät till lärare inom andra stadiet Målgrupp och genomförande Ett slumpvist urval på 2000 personer bland OAJ:s medlemmar

Läs mer

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet

Läs mer

IKT-plan. Bosgårdsskolan 2015-2016. Upprättad 2012. Senast reviderad 2015-08-11.

IKT-plan. Bosgårdsskolan 2015-2016. Upprättad 2012. Senast reviderad 2015-08-11. IKT-plan Bosgårdsskolan 2015-2016 Upprättad 2012. Senast reviderad 2015-08-11. Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Vision... 2 Syfte... 2 Mål... 3 Information... 3 Dokumentation... 3 Kommunikation... 3

Läs mer

Policy för IKT och digital kompetens i undervisningen på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Policy för IKT och digital kompetens i undervisningen på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Policy för IKT och digital kompetens i undervisningen på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik 1 Antagen av prefekt och institutionsstyrelse 2012-03-26. Författad av Viktor Aldrin. Grafisk form:

Läs mer

Lärarakademins kriterier

Lärarakademins kriterier s kriterier 1. Pedagogisk skicklighet och handledning fortlöpande kompetensutveckling Utmärkta färdigheter kommer till uttryck t.ex. i att läraren systematiskt utvärderar och utvecklar sin undervisning

Läs mer

Läroämnets uppdrag Lärmiljöer och arbetssätt

Läroämnets uppdrag Lärmiljöer och arbetssätt 1 ELEVHANDLEDNING ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Elevhandledningen har en central betydelse ur såväl elevernas och skolans som ur samhällets perspektiv. Handledningsverksamheten ska bilda en sammanhängande

Läs mer

IKT-handlingsplan för Vallhovskolan

IKT-handlingsplan för Vallhovskolan IKT-handlingsplan för Vallhovskolan Inledning HT-13 gick Vallhovskolan in i kommunens 1-1 satsning och våra elever från åk.1 fick en egen dator. Satsningen på 1-1 är en del av kommunens strategi för ökad

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

LÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL

LÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL LÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL 1 LÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL Innehåll Förbundet Hem och Skola i Finland rf. 2016 Denna broschyr utgår ifrån Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 och Utbildningsstyrelsens

Läs mer

IT-plan för Förskolan Äventyret

IT-plan för Förskolan Äventyret IT-plan för Förskolan Äventyret 2015-2016 Inledning Idag är multimedia ett självklart verktyg i vardagen, både på arbetet och fritiden, på samma sätt som papper, penna och böcker. Vi använder datorn både

Läs mer

+1 (6) Krusboda skola. Lokal IT plan HT2013 VT2014

+1 (6) Krusboda skola. Lokal IT plan HT2013 VT2014 +1 (6) Krusboda skola Lokal IT plan HT2013 VT2014 +2 (6) En likvärdig skola IT planen ska garantera alla elever i Tyresö kommun en likvärdig digital kompetens. Elever i behov av särskilt stöd ska garanteras

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA Eftermiddagsverksamheten skall stödja och förebygga barnets välmående, samt genom meningsfull och mångsidig verksamhet skapa förutsättningar för växande

Läs mer

Anordnarna av gymnasieutbildning 37/520/2010

Anordnarna av gymnasieutbildning 37/520/2010 Datum 26.5.2010 Anordnarna av gymnasieutbildning Dnr 37/520/2010 Ärende ANSÖKAN TILL PILOTPROJEKTET FÖR STUDIEHANDLEDNING I GYMNASIET OCH FINANSIERING SOM HÄNFÖR SIG TILL DEN Undervisnings- och kulturministeriet

Läs mer

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6 Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt mångskiftande verklighet. Genom att producera och

Läs mer

Alla elever ska vara förtrogna med och på ett enkelt sätt kunna hantera våra digitala verktyg.

Alla elever ska vara förtrogna med och på ett enkelt sätt kunna hantera våra digitala verktyg. 2013-09-01 It-plan NKC Lokal IT-strategi Nättrabyskolans övergripande målsättning med användandet av digitala verktyg är att förbereda våra elever inför framtida studier och arbetsliv. Samt vara väl förtrogna

Läs mer

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING Projekt- och teamarbete

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING Projekt- och teamarbete Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING Projekt- och teamarbete Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014 Publikationen har

Läs mer

MUSIK. Läroämnets uppdrag

MUSIK. Läroämnets uppdrag 1 MUSIK Läroämnets uppdrag Musikundervisningens uppdrag är att skapa förutsättningar för mångsidig musikalisk aktivitet och ett aktivt kulturellt deltagande. Undervisningen hjälper eleven tolka musikens

Läs mer

Vi7 workshop

Vi7 workshop Vi7 workshop 4-5.9.2015 Innehåll UBS Vi7 LP 1.8.2016 Mitt gymnasium Arbetssätt Det lokala läroplansarbetet Ge en tydlig grund för gymnasiets lokala läroplansarbete Digitalt läroplansverktyg som utbildningsanordnarna

Läs mer

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning

Läs mer

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som

Läs mer

IKT-plan för lärande. Förskola, grundskola och grundsärskola. Härryda kommun 2011-2013

IKT-plan för lärande. Förskola, grundskola och grundsärskola. Härryda kommun 2011-2013 IKT-plan för lärande Förskola, grundskola och grundsärskola Härryda kommun 2011-2013 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesbeskrivning... 4 Digital teknik och infrastruktur... 5 Lärande... 6 Kommunikation

Läs mer

Den trygga inlärningsstigen. Information till vårdnadshavare och till dem som arbetar med barn

Den trygga inlärningsstigen. Information till vårdnadshavare och till dem som arbetar med barn Porvoo - Borgå Utbildning Den trygga inlärningsstigen Information till vårdnadshavare och till dem som arbetar med barn Den trygga och enhetliga inlärningsstigen I Borgå vill man trygga barn och ungdomars

Läs mer

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper

Läs mer

egrunder - en dynamisk läroplan

egrunder - en dynamisk läroplan egrunder - en dynamisk läroplan LPstöd 9-11.2.2015 i Helsingfors, Åbo och Vasa Charlotta Rehn, Utbildningsstyrelsen Mm m http://www.oph.fi/webbtjanst_for_larande 2 utvecklas stegvis 3 Vad är egrunder?

Läs mer

Handledning i enlighet med nya läroplanen handledning är alla lärares sak. Kohur Sonja Andersson

Handledning i enlighet med nya läroplanen handledning är alla lärares sak. Kohur Sonja Andersson Handledning i enlighet med nya läroplanen handledning är alla lärares sak Kohur 28.04.2016 Sonja Andersson De nya läroplansgrunderna och lärarens roll Värdegrunden, synen på lärande och verksamhetskulturen

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

Läroplan för den grundläggande utbildningen Helsingfors

Läroplan för den grundläggande utbildningen Helsingfors 2016 Läroplanfördengrundläggande utbildningenhelsingfors Helsingfors stad 1.8.2016 Innehåll (ansvarsområden markerade i själva texten) KAPITEL 1. LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I HELSINGFORS...

Läs mer

IT-strategi för bättre lärande. Värdegrund. Utveckling & Lärande. Kompetens & Omvärld

IT-strategi för bättre lärande. Värdegrund. Utveckling & Lärande. Kompetens & Omvärld IT-strategi för bättre lärande Utveckling & Lärande Värdegrund Kompetens & Omvärld PYSSLINGEN SKOLORS IT-STRATEGI FÖR BÄTTRE LÄRANDE 2016 1 BAKGRUND Den svenska skolan och även Pysslingen Skolor står inför

Läs mer

Svenskspråkiga utbildningssektionen Svenskspråkiga utbildningssektionen 30 03.05.2016 45 07.06.2016 FÖRSKOLANS LÄROPLAN SVUBS 03.05.2016 30 Beredning och tilläggsuppgifter: utbildningsdirektör Rikard Lindström

Läs mer

ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD

ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD BILAGA 6/011/2014 ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD 4.3 Studerandevård Målet med studerandevården i gymnasiet är att främja de studerandes lärande,

Läs mer

Nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målet för undervisningen är att Fysisk funktionsförmåga

Nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målet för undervisningen är att Fysisk funktionsförmåga GYMNASTIK Läroämnets uppdrag Målet med gymnastikundervisningen är att påverka elevens välbefinnande genom att stöda såväl ett positivt förhållningssätt till den egna kroppen som den fysiska, sociala och

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematiskt tänkande hos eleverna. Undervisningen

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

SEMINARIUM FÖR DET SVENSKA NÄTVERKET FYREN Utbildningsstyrelsen

SEMINARIUM FÖR DET SVENSKA NÄTVERKET FYREN Utbildningsstyrelsen SEMINARIUM FÖR DET SVENSKA NÄTVERKET FYREN 7.9.2017 Utbildningsstyrelsen Vad är Fyren? Fyren nätverket för skolutveckling Fyren nätverket för skolutveckling är ett samarbetsnätverk för skolor inom den

Läs mer

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Läsåret 2016-17 PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Bakgrund Den svenska skolan och även Pysslingens skolor står inför stora utmaningar. Alla elever når inte skolans mål och skillnaderna är många

Läs mer

Programmering i skolan var kan man börja och hur gå vidare? Ohjelmointia koulussa mistä aloittaa ja miten edetä? Linda Mannila

Programmering i skolan var kan man börja och hur gå vidare? Ohjelmointia koulussa mistä aloittaa ja miten edetä? Linda Mannila Programmering i skolan var kan man börja och hur gå vidare? Linda Mannila linda@digismart.fi @lindamannila Ohjelmointia koulussa mistä aloittaa ja miten edetä? Vad menar vi egentligen? Mitä tarkoitetaan?

Läs mer

IT-planen ska garantera alla elever i Tyresö kommun en likvärdig digital kompetens.

IT-planen ska garantera alla elever i Tyresö kommun en likvärdig digital kompetens. Datum 2009-03-09 1 (6) Krusboda skola Lokal IT-plan HT2009-VT2010 2 (6) En likvärdig skola IT-planen ska garantera alla elever i Tyresö kommun en likvärdig digital kompetens. Elever i behov av särskilt

Läs mer

LÄROPLANEN 2016. Regionalt gymnasiesamarbete SIBOLOKO Tiina Välikangas

LÄROPLANEN 2016. Regionalt gymnasiesamarbete SIBOLOKO Tiina Välikangas LÄROPLANEN 2016 Regionalt gymnasiesamarbete SIBOLOKO Tiina Välikangas REGIONAL LP2016-ORGANISATION Styrgrupp Rikard Lindström, Borgå Thomas Grönholm, Lovisa Hannu Ollikainen, Sibbo Anders Nordström, Kotka

Läs mer

1. Kontaktinformation * Förnamn. Efternamn. Mobiltelefon. E-post. Postort. Organisation. Kommun

1. Kontaktinformation * Förnamn. Efternamn. Mobiltelefon. E-post. Postort. Organisation. Kommun KT i skolorna 2013 Enkäten IKT i skolorna 2013 är en del av en omfattande IT-kartläggning som riktar sig till kommunerna och samkommunerna. Den här enkäten gäller kommunala skolor och läroanstalter som

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

3 UNDERVISNINGEN. 3.1 Synen på lärande

3 UNDERVISNINGEN. 3.1 Synen på lärande 3 UNDERVISNINGEN 3.1 Synen på lärande Grunderna för läroplanen bygger på en syn på lärande, där lärandet är ett resultat av den studerandes aktiva, målinriktade och självstyrda arbete. Lärare strävar efter

Läs mer

egrunder -utbildning 4-6.5.2015 i Helsingfors, Åbo och Vasa

egrunder -utbildning 4-6.5.2015 i Helsingfors, Åbo och Vasa egrunder -utbildning 4-6.5.2015 i Helsingfors, Åbo och Vasa Program kl. 09.00 Kaffe 09.30 Utbildningsdagens innehåll och mål, praktiska ärenden 09.45 Presentation av tjänsten egrunder och lp-verktyget

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

SLÖJD. Läroämnets uppdrag

SLÖJD. Läroämnets uppdrag 1 SLÖJD Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att hantera slöjdprocessen på ett heltäckande sätt. I detta ingår självständig eller gemensam planering och framställning av

Läs mer

Workshop Visioner för den nya grundskolan

Workshop Visioner för den nya grundskolan Workshop Visioner för den nya grundskolan Undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen i Vasa 24.3.2017 #uusiperuskoulu Finland är ett ledande land inom utbildning, kompetens och modernt lärande.

Läs mer

Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande

Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande WOW; Working On the Work, P.C Schlechty Översättning och bearbetning, T Hortlund VersionRektor a. Jag är övertygad om att så är fallet

Läs mer

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING Fastställda 6.4.2011 för försöksperioden 2011-2015 ÅLR 2011/2564 Grunder för förberedande utbildning för grundläggande

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Konstuniversitetets strategi

Konstuniversitetets strategi 2017 Konstuniversitetets strategi 2020 Konstuniversitetets strategi 20172020 KONST- UNIVERSITETETS UPPGIFT Konstuniversitetets strategi 20172020 / Konstuniversitetets uppgift Bildkonstakademin, Sibelius-Akademin

Läs mer

Målen för lärarutbildningen 2013 2016

Målen för lärarutbildningen 2013 2016 SOOL Finlands Lärarstuderandes Förbund - SOOL, är en nationell takorganisation för alla studenter på lärarutbildningar i Finland. I avsikt att förbättra lärarutbildningen strävar SOOL efter att befordra

Läs mer

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper,

Läs mer

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal IT-plan för Risebergaskolan rev. 2014-06-16 Malmö stad Risebergaskolan IT-plan för Risebergaskolan Vision och målsättning Vårt mål är att ge alla våra elever grunden i den digitala kompetens som de kommer

Läs mer