StyrEL i Halland SLUTRAPPORT FRÅN KOMMUNERNA I HALLAND SEPTEMBER 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "StyrEL i Halland SLUTRAPPORT FRÅN KOMMUNERNA I HALLAND SEPTEMBER 2011"

Transkript

1 StyrEL i Halland SLUTRAPPORT FRÅN KOMMUNERNA I HALLAND SEPTEMBER

2 Slutrapport Styrel i Halland är framtagen av PACE Competence AB på uppdrag av: Falkenbergs kommun, Patrik Annervi Hamlmstads kommun, Helen Stened Hylte kommun, Elisabeth Johansson Kungsbacka kommun, Lars Berggren Laholms kommun, Petra Strokirk Varbergs kommun, Matilda Gustafsson Sammanställning och text: Pia Lundberg och Anna Envall Lundberg Layout och original: Anna Envall Lundberg Foto: Björn Otterdahl Illustrationer: Per Leveaux 2

3 Innehåll Uppdraget 5 Bakgrund en del av krisberedskapen i landet 5 Planeringsförutsättningar från Energimyndigheten och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap 6 Samhällsviktig verksamhet 6 Geografiska områdesansvaret 7 Privatoffentlig samverkan 7 Roller och ansvar 7 StyrEL arbetet i Halland 9 Mer än bara Halland 9 Politisk förankring 9 Arbetsgången över tid 9 Projektorganisation (ruta) 9 Utgångspunkter för Styrelarbetet i Halland (ruta) 10 Identifikation 10 Pilot 10 Tour-Halland 11 Gemensam arbetsmodell 11 Prioriteringsgrunder 11 Prioriteringsgrunder enligt MSB:s inriktningsdokument (ruta) 12 Sekretess 13 Kommunikation 13 Utfall StyrEL arbetet i Halland 14 Identifiering av samhällsviktiga objekt 14 Prioriteringsgrunder 14 Fripassagerare 15 Hallandsspecifika prioriteringar 15 Prioriteringsgrunder enligt Hallandsmodellen (ruta) 15 Dokumentationsstruktur och sammanställning av planeringsunderlag 16 Slutsatser av StyrEL-arbetet i Hallands kommuner 18 Ökad kännedom om krisberedskapen 18 Det geografiska områdesansvaret inte verkningsfullt 18 Hallandsspecifika resultat 19 Är StyrEL verkningsfullt? 19 Utvärdering projektet 19 3

4 Stamnät Idag Frånkoppling av hela eller delar av lokalnätet. I framtiden Möjlighet till frånkoppling av enstaka elledningar i lokalnätet. Lokalnät Lokalnät Regionnät Lokalnät Lokalnät Lokalnät Lokalnät Om det uppstår brist på el i Sverige riskerar eldistributionen att kollapsa. För att skydda hela det nationella elsystemet kan elanvändare i denna situation därför behöva kopplas bort. Bortkopplingen skyddar elnätet från kollaps, men tar inte hänsyn till användarnas behov, oavsett hur känsliga de är för elavbrott. Alla elanvändare inom stora geografiska områden drabbas av elavbrott. Även samhällsviktig verksamhet som sjukhus och anläggningar för elektronisk kommunikation riskerar att bli bortkopplade. StyrEL är ett system för att på lokal och regional nivå kunna prioritera så att de elanvändare som är kritiska för samhället får el även i en elbristsituation. Målet med Styrel är att de viktigaste funktionerna i samhället skall upprätthållas även vid en elbristsituation. Elanvändare som kan bli prioriterade är till exempel sjukvård, äldreomsorg, räddnings- och larmtjänst, vattenförsörjning och elektroniska kommunikationer. I praktiken betyder detta att säkerheten för medborgarna och samhällets funktionalitet kan upprätthållas även under en elbristsituation. Sammanfattning På uppdrag av Energimyndigheten har kommunerna i Halland under våren 2011 kartlagt vilka samhällsviktiga verksamheter i länet som ska prioriteras vid en elbristsituation. StyrEL Styrning av el till prioriterade användare vid bristsituationer är en del av krisberedskapen och ett landsomfattande planeringssystem vid en förutsedd eller kortvarig elbrist i syfte att skydda det nationella elsystemet. StyrEL ska införas i hela Sverige Kommuner, elnätsbolag, företag och myndigheter har under 2011 på olika sätt deltagit i arbetet med att ta fram underlag för vilka prioriteringar som bör göras. Arbetet har resulterat i ett så kalllat planeringsunderlag, det vill säga en lista med samhällsvikig verksamhet som kommer att prioriteras vid en elbristituation. Arbetet är en del i utvecklingen av ett säkrare samhälle och en del i de risk- och sårbarhetsanalyser som kommuner och länsstyrelser arbetar med. Kommunerna i Halland överlämnar resultaten av sina prioriteringar till länsstyrelsen i Halland i september

5 Effektbrist Effekt är ett mått på styrkan i systemet. Om en bil inte orkar köra upp för en backe är motorn för svag. Den ger inte tillräcklig effekt. Energibrist Energin är systemets uthållighet. Om bensinen inte räcker till nästa bensinstation stannar bilen, den behöver mer energi. Uppdraget Under våren 2011 har Hallands kommuner kartlagt vilka samhällsviktiga verksamheter i länet som ska prioriteras vid en elbristsituation. Arbetet har gjorts på uppdrag av Energimyndigheten och gjorts enligt Styrel inriktning för prioritering av elanvändare, som tagits fram av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Bakgrund en del av krisberedskapen i landet StyrEL Styrning av el till prioriterade användare vid bristsituationer är ett landsomfattande planeringssystem vid en förutsedd eller kortvarig elbrist* i syfte att skydda det nationella elsystemet. Energimyndigheten har det övergripande uppdraget för införandet av StyrEL i landet. StyrEL ska införas i hela Sverige Kommuner, elnätsbolag, företag och myndigheter har under 2011 på olika sätt deltagit i arbetet med att ta fram underlag för vilka prioriteringar som bör göras. StyrEL är en del av krisberedskapen. Störst risk för brist på eleffekt är det under mycket kalla vinterdagar, då elförsörjningen är ansträngd. Frånkoppling av el kan då genomföras som en sista utväg. I dagsläget kan Svenska Kraftnät beordra frånkoppling av elanvändare för att skydda själva elnätet vid akut effektbrist. Då drabbas alla elanvändare inom berörda/utpekade geografiska områden, utan hänsyn till om det skadar samhällsviktig verksamhet eller hotar liv och hälsa. Med StyrEL kommer samhällsviktiga elanvändare i större utsträckning än i dag att kunna prioriteras. Riksdagen antog i april 2011 ändringar i ellagen så att frånkoppling ska genomföras så att samhällsviktiga elanvändare prioriteras. Det möjliggörs praktiskt genom frånkoppling av enskilda elledningar i lokalnät (se illustration på nästa uppslag). Ändringarna i ellagen börjar gälla den 1 juli 2011 och StyrEL den 1 januari * Vad är elbrist? Elbrist kan uppstå om behovet av el av någon anledning inte kan tillgodoses av elproduktionen. Begreppet elbrist delas vanligtvis upp i elenergibrist och eleffektbrist. Elenergibrist är konsekvensen av en långsiktig brist på bränsle till elproduktionen eller brist på produktionsresurser. Elenergibrist kan till exempel uppstå vid torrår på grund av brist på vatten till vattenkraftverken, vid långvariga störningar i kärnkraftverk eller vid störningar i importen av el. Eleffektbrist uppstår när efterfrågan på el tillfälligt överstiger tillgången. Eleffektbrist kan uppstå som ett resultat av en elenergibrist eller på grund av ett akut problem i exempelvis överförings näten eller elproduktionen. Risken är störst vid sträng kyla. Även i en effektbristsituation måste balansen mellan elproduktionen och förbrukningen upprätthållas. I annat fall skulle elsystemet kollapsa med omfattande elavbrott som följd. Om en eleffektbrist skulle uppstå har Svenska Kraftnät ansvaret för att hantera denna. 5

6 Schematisk beskrivning av prioritering av elanvändare per lokalnät genom prioritering av olika utgående linjer från lokala fördelningsstationer. Regionnät Elanvändare som givits prioritet Lokalnät = Lågprioritet = Sjukvård = Industri = Säkerhet = Infrastruktur Lagändringen innebär i praktiken att Svenska Kraftnät bättre än idag kan prioritera användare vid elbrist. StyrEL innebär att kommuner och elnätsbolag tillsammans ska identifiera och föreslå vilka samhällsviktiga elanvändare som skall prioriteras vid en elbristsituation. Detta arbete är en del i utvecklingen av ett säkrare samhälle och en del i de risk- och sårbarhetsanalyser som kommuner och länsstyrelser arbetar med. Planeringsförutsättningar från MSB och Energimyndigheten Energimyndigheten har sammanställt en handbok som stöd i arbetet med StyrEL. Till sin hjälp har kommunerna även haft MSB:s inriktningsdokument (diarienummer , daterad ) som innehåller planeringsförutsättningar och rekommendationer. För det praktiska arbetet med att rapportera in prioriterad verksamhet har Energimyndigheten tagit fram excell-mallar som ska användas för att överföra information i de olika stegen. Samhällsviktig verksamhet I MSB:s inriktningsdokument finns definitioner och begreppsförklaring av begreppet samhällsviktig verksamhet. Samhällsviktig verksamhet ur ett krisberedskapsperspektiv är verksamhet som uppfyller ett av eller båda följande villkor: Verksamheten är av sådan betydelse för befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet eller våra grundläggande värden att den måste kunna bedrivas även vid en allvarlig händelse eller kris. Verksamheten är av särskild betydelse för att en pågående allvarlig händelse eller kris ska kunna hanteras med så små skadeverkningar som möjligt. 6

7 Geografiska områdesansvaret Det geografiska områdesansvaret en av hörnstenarna i samhällets krisberedskap är en organisatorisk förutsättning för att bedriva StyrEL-arbetet. Samhällets planeringsmodell har ett tydligt underifrånperspektiv och följer krisberedskapens grundläggande ansvars-, närhets- och likhetsprinciper. MSB:s inriktningsdokument och Energimyndighetens handbok byggde ursprungligen på kommunernas geografiska områdesansvar. Kommunerna fick i uppgift att samla in och sammanställa samtliga uppgifter om de samhällsviktiga objekt som ingår i deras geografiska områdesansvar på lokal nivå. Detta har dock under arbetets gång förändrats så tillvida att länsstyrelsen med sitt regionala områdesansvar fått huvudansvaret. Anledningen är bland annat att flera centrala myndigheter inte har varit villiga att leverera information till kommunerna. Som en följd därav har länsstyrelsens roll i planeringsprocessen väsentligen utökats medan kommunernas samlade ansvar för att identifiera och prioritera objekten minskat i motsvarande grad. Denna förändring av en väsentlig planeringsförutsättning har hanterats och utvecklats i StyrEL Halland i nära samarbete mellan handläggarna i kommunerna, länsstyrelsen och konsulterna. Den givna planeringsprocessen har anpassats efter verkligheten i realtid. Privatoffentlig samverkan StyrEL:s planeringsprocess förutsätter privatoffentlig samverkan mellan främst kommuner, elnätsföretag och länsstyrelser och i viss mån centrala myndigheter. Denna samverkan har fungerat på ett föredömligt sätt i länet, mycket beroende på projektplanering, god lokal kännedom och korta informationsvägar. Roller och ansvar Energimyndigheten har det övergripande uppdraget för införandet av StyrEL i landet. Energimyndigheten projektleder StyrEL tillsammans med MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). Geografiskt områdesansvar: Det geografiska områdesansvaret innebär att det inom ett geografiskt område finns ett organ som verkar för inriktning, samordning och prioritering av tvärsektoriella uppgifter som behöver utföras före, under och efter en krissituation. Områdesansvaret utövas av regeringen på den nationella nivån, av länsstyrelsen på den regionala nivån och av kommunen på den lokala nivån (prop. 2005/06:133). Underifrånperspektiv: Krishanteringssystemet innebär att perspektivet på hot och risker ska anläggas underifrån. Krishanteringsförmågan ska byggas upp från lokal nivå via regional nivå till nationell nivå (prop. 2005/06:133). Ansvarsprincipen: den som ansvarar för en verksamhet i normalsituationen ska göra det även under en kris. Närhetsprincipen: en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. Likhetsprincipen: verksamheten vid en kris ska likna den normala i så stor utsträckning som möjligt. En lag och en förordning reglerar specifikt krishanteringen i Sverige: Lag (2006:544) om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting Reglerar den lokala krishanteringen i kommuner och landsting. Enligt lagen är kommuner och landsting skyldiga att förbereda sig och ha en plan för hur extraordinära händelser ska hanteras. Lagen säger också att alla kommuner och landsting ska ha en särskild krisledningsnämnd som kan ta över de vanliga kommunala nämndernas och styrelsernas uppgifter under en kris. Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap Denna förordning styr länsstyrelsernas och övriga myndigheters arbete med förberedelser och krishantering. Andra lagar vid krissituationer Kommunallagen Polislag (1984:387) Smittskyddslag (2004:168) Socialtjänstlag (2001:453) Hälso- och sjukvårdslag Lag (2003:78) om skydd mot olyckor 7

8 Arbetsgång enligt inriktningsdokumentet Steg 8 Svenska Kraftnät beslutar om effektuering av frånkoppling vid elbrist med beslutsunderlaget som utgångspunkt. Steg 7 Elnätsföretagen genomför detaljplanering och meddelar länsstyrelsen och Svenska Kraftnät när den är klar. Steg 6 Länsstyrelsen sammanställer och lämnar efter samverkan ett länsövergripande beslutsunderlag till Svenska Kraftnät och elnätsföretagen. Steg 5 Kommunerna tar fram och lämnar ett planeringsunderlag till länsstyrelsen. Steg 4 Kommunerna och elnätsföretagen klarlägger praktiska prioriteringsmöjligheter. Steg 3 Kommunerna klarlägger vilka typer av verksamheter och vilka enskilda elanvändare de vill prioritera. Steg 2 Länsstyrelsen initierar, leder och samordnar arbetet i länet. Steg 1 Centrala myndigheter initierar och inriktar planeringen samt lämnar underlag för arbetet till länsstyrelserna. Länsstyrelsen initierar, samordnar och leder StyrELplaneringen inom sitt län. Länsstyrelsen ger också inriktning för kommunernas planering och säkerställer att man tillsammans med näraliggande län har en gemensam syn på planeringen, bland annat om vad som är samhällsviktig verksamhet och hur den ska prioriteras. Eftersom elnäten inte följer kommun- eller länsgränser och prioriteringen av samhällsviktig verksamhet bör vara så likvärdig som möjligt är det nödvändigt att samordna planeringen mellan näraliggande kommuner och län. Kommunen klarlägger vilka elanvändare den anser bör prioriteras i händelse av kortvarig elbrist. Tillsammans med elnätsföretagen klarlägger kommunen de praktiska prioriteringsmöjligheterna på lokal nivå och sammanställer ett planeringsunderlag till länsstyrelsen. Underlaget ska bland annat innehålla en rangordning av de elledningar som finns i respektive lokalnät och, i förekommande fall, en förteckning över elanvändare som bör få ingå avtal om effektreduktion. 8

9 Projektorganisation Arbetet i Hallands län har skett under hösten 2010 och våren Kommunerna överlämnar resultaten till Länsstyrelsen i september StyrEL-arbetet i Halland Mer än bara Halland Arbetet med Styrel visar tydligt på vikten av att ta hänsyn till samband och beroenden utanför det egna geografiska området. Under arbetets gång har därför, efterhand, nödvändiga och värdefulla kontakter tagits med handläggare och övriga intressenter utanför länet. Ett exempel utgör Sydlänssamverkan* i vilken länsstyrelsen i Halland medverkat och samordnat planeringen av Styrelarbetet med de näraliggande länen. Politisk förankring Medan Hallands kommuner strävat efter konsensus i bedömningsfrågan har beslutsgången i kommunerna, i enlighet med MSB:s inriktningsdokument, hanterats som en enskild kommunal beslutsfråga. Arbetsgången över tid StyrEL i Hallands kommuner har, enligt Energimyndighetens handboks struktur, inneburit att genomföra följande steg: Steg 2 Länsstyrelsen initierar, leder och samordnar arbetet i länet Steg 3 Kommunerna klarlägger vilka typer av verksamheter och vilka enskilda elanvändare de vill prioritera. Steg 4 Kommunerna och elnätsföretagen klarlägger praktiska prioriteringsmöjligheter. Steg 5 Kommunerna tar fram och lämnar ett planeringsunderlag till länsstyrelsen. Länsstyrelsen initierade StyrELarbetet i januari 2010 med REX N-gruppen (kommunchefer, länspolismästare och landstingsdirektör). Nästa träff var med Regionala Rådet i april En första utbildning och genomgång av StyrEL skedde på länsstyrelsens initiativ den 2 september 2010, då även en styrgrupp** tillsattes. På utbildningen deltog säkerhetssamordnarna från samtliga kommuner, representanter från elbolagen representerade i länet och Region Halland (sjukvård, kollektivtrafik m.m.). Nästföljande utbildningsomgång genomfördes 22 november Säkerhetssamordnarna i respektive kommun handlade inför genomförandefasen av StyrEL- Länsstyrelsen Länsstyrelsen har initierat samordnat och lett StyrEL-arbetet samt under projektets gång också fått huvudansvaret för resultatet i kraft av det regionala områdesansvaret. Kommunerna Säkerhetssamordnarna i de sex halländska kommunerna har valt att engagera externa konsulter från PACE Competence AB för: Samordning koordination med intressenter ex länsstyrelsen i Halland, MSB; Energimyndigheten, aktuella elnätsbolag med flera, och för framtagande av det planeringsunderlag som lämnas till länsstyrelsen innehållande information om prioriterade samhällsviktiga objekt och elnätsinformation * Sydlänsamverkan Sydlänssamverkan är ett samarbetsprojekt mellan de enheter som arbetar med krisberedskapsfrågor på länsstyrelserna i Jönköping, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Skåne, Halland och Västra Götalands län. * * Styrgrupp Länsstyrelsen och de sex kommunerna inrättade en styrgrupp bestående av Ulla-Britt Pettersson Länsstyrelsen Halland Lars Berggren Kungsbacka kommun Jan-Erik Bengtsson, E.on elnät Externa konsulter: Pia Lundberg och Anna Envall Lundberg adjungerades till gruppen under våren

10 Göteborg Kungsback ka E6 E20 41 Borås Veddinge Varberg Ullared Jönköping Tvååker Falkenberg Torup Hyltebruk Rydöbruk 26 Unnaryd E6 E20 Oskarström 25 Växjö/Kalmar Simlängsdalenn Halmstad Knäred Laholm Malmö Våxtorp 24 Örkelljunga Utgångspunkter för StyrEL-arbetet i Halland MSB`s Inriktningsdokument, dat , har legat till grund för arbetet med Energimyndigheten utvecklingsprojekt Styrel. Inriktningsdokumentet har varit till stöd för arbetet men har dessvärre också visats ha brister och vara ofullständigt. De sex kommunerna och länsstyrelsen har haft som utgångspunkt att genomföra StyrEL under en gemensam arbetsmodell med en gemensam identifieringsmodell av samhällsviktiga objekt med gemensamma prioriteringsgrunder genom att hantera sekretessen på ett rättssäkert sätt där kommunikationsaspekterna behandlas parallellt med genomförandet av projektet med en gemensam dokumentationsstruktur och en gemensam slutrapport, och där resultatet av StyrEL, det s.k. planeringsunderlaget utformas och överlämnas till länsstyrelsen på ett likartat sätt. Det är av stor vikt att StyrEL skall vara Hallands-specifik och baserad på de för Halland unika förutsättningarna. Alla utfall skall vara baserade på motsvarande indata och därmed vara jämförbara. gemensamt upp extern konsulthjälp. Avtal med PACE Competence AB och konsulterna Pia Lundberg och Anna Envall Lundberg slöts 11 januari Under januari 2011 startade kommunerna sitt arbete ledda av konsulterna. På stormötet i Halmstad deltog projektorganisationerna från Halmstad, Laholm och Hylte inklusive representanter från aktuella elbolag. På stormötet i Varberg deltog motsvarande från Falkenberg, Varberg och Kungsbacka. I fokus under startmötena: Prioriteringsbedömningar Hallandsspecifika objekt och bedömningar, (t.ex. lantbruk) Sekretessfrågor Genomförande av test/pilot Arbetsformer/tidsplaner Ett gemensamt avstämningsmöte hölls 31 januari på Länsstyrelsen i Halland där prioriteringsbedömningarna diskuterades vidare i samråd med länsstyrelsen och Region Halland. Identifikation Under februari inleddes och slutfördes arbetet med att identifiera de samhällsviktiga objekten i en bruttolista. Länsstyrelsen tillhandahöll i förekommande fall de centrala myndigheternas objekt. Säkerhetssamordnarna samlade in respektive kommuns prioriterade objekt, i form av geografisk information inklusive de unika EAN-koderna för respektive elanläggning. De hade stor glädje av innehållet i de egna risk- och sårbarhetsanalyserna och av samarbetet med de egna förvaltningarna och fastighetsavdelningarna. Informationen fördes in i Energimyndighetens mallpaket mallar för planeringsprocessen ett exceldokument som i sin uppbyggnad följer planeringsprocessen och som steg för steg konkretiserar och för över information om objekt och elnät/fack från kommun till elleverantör till Länsstyrelsen. Parallellt initierades dialogen med elnätsbolagen i syfte att underlätta kopplingen av objekt och elnätskartor. Pilot Under mars-april genomfördes en Pilot i respektive kommun. Piloten innebar att alla samhällsviktiga objekt, med preliminära prioriteringar, fästes på elnätskartorna. Utfallet övervägdes 10

11 noggrant och ledde till ifrågasättanden av och modifieringar av prioriteringsgrunderna. Tour-Halland Som avslutning på Piloten genomfördes i varje kommun en heldag StyrEL under ledning av konsulterna. Med varierande sammansatta grupper bestående av säkerhetssamordnare, representanter från elbolagen, handläggare inom kommunerna från Socialförvaltning, Hemtjänst, Barn och utbildning, Miljö, Kommunikation/ Information, Näringsliv, Fastighetsförvaltning, Vatten & Avlopp, IT/Teknik, GIS med flera diskuterades prioriteringsgrunderna. Värdefulla insikter vanns med hjälp av applicerad GIS-teknik som kunde utvisa bland annat hur flera samhällsviktiga objekt i vissa fall låg på samma lina. Vidare gick det att identifiera att ett rimligt antal livsmedelsbutiker, apotek, bensinmackar och bankomater kommer att vara strömsatta då de hänger med som fripassagerare på en lina där det finns ett eller flera prioriterade objekt. Under dessa möten presenterades också utfallen i varierande grad av den första Piloten, det vill säga av resultatet av den första preliminära matchningen av objekt och elnät. Gemensam arbetsmodell MSB:s föreslagna arbetsgång visade sig dessvärre inte i alla delar vara genomförbar i praktiken. De centrala myndigheternas bristande förmåga att leverera in indata till länsstyrelsen i tid och därefter till kommunerna ansträngde de ursprungliga redan snålt tilltagna tidsplanerna. De av Energimyndigheten tillhandahållna metodstöden visade sig inte heller vara testade och fungerande, något som var frustrerande för alla inblandade parter. Genomförandet av Piloten visade sig därför vara värdefull, såväl vad gäller test av metodstöd som av tillämpade prioriteringsgrunder. Avstämningen som skedde genom Piloten bidrog också till en kvalitetssäkring av såväl indata som av slutresultatet i det så kallade planeringsunderlaget till Länsstyrelsen. Prioriteringsgrunder Arbetet fortskred under april Arbetsgång enligt inriktningsdokumentet Steg 8 Svenska Kraftnät beslutar om effektuering av frånkoppling vid elbrist med beslutsunderlaget som utgångspunkt. Steg 7 Elnätsföretagen genomför detaljplanering och meddelar länsstyrelsen och Svenska Kraftnät när den är klar. Steg 6 Länsstyrelsen sammanställer och lämnar efter samverkan ett länsövergripande beslutsunderlag till Svenska Kraftnät och elnätsföretagen. Steg 5 Kommunerna tar fram och lämnar ett planeringsunderlag till länsstyrelsen. Steg 4 Kommunerna och elnätsföretagen klarlägger praktiska prioriteringsmöjligheter. Steg 3 Kommunerna klarlägger vilka typer av verksamheter och vilka enskilda elanvändare de vill prioritera. Steg 2 Länsstyrelsen initierar, leder och samordnar arbetet i länet. Steg 1 Centrala myndigheter initierar och inriktar planeringen samt lämnar underlag för arbetet till länsstyrelserna. 11

12 Prioriteringsgrunder enligt MSB:s inriktningsdokument Prioriteringsklass 1. Elanvändare som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa. Exempelvis akutsjukvård, akuttjänstgörande polis och räddnings tjänst och omsorg om utsatta grupper. Prioriteringsklass 2. Elanvändare som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet. Exempelvis ledningsfunktioner, drivmedelsförsörjning, vatten, och avlopp, vissa finansiella system, radio/ TV, elektroniska kommunikationer och vissa transporter. Prioriteringsklass 3. Elanvändare som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa. Exempelvis primärvård, dagmottagningar och läkemedelsförsörjning. Prioriteringsklass 4. Elanvändare som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet. Exempelvis betalningsförmedling, transporter och livsmedelsförsörjning. Prioriteringsklass 5. Elanvändare som representerar mycket stora ekonomiska värden. Exempelvis massa- och pappersindustri, gruvor, raffinaderier, järn-, stål- och större verkstadsindustri. Prioriteringsklass 6. Elanvändare som har mycket stor betydelse för miljön. Exempelvis sophantering och kemisk industri. Prioriteringsklass 7. Elanvändare som har mycket stor betydelse för sociala och kulturella värden. Exempelvis arkiv, museer och objekt på UNESCO:s världsarvslista. Prioriteringsklass 8. Övriga elanvändare. Exempelvis boende och små till medelstora företag. Elanvändare i prioritetsklass 8 är lägst prioriterade. Göteborg Kungsback ka E6 E20 Veddinge 41 Varberg Borås Tvååker månad då bland annat enighet nåddes kring en gemensam Hallandsspecifik prioriteringslista och formerna för hur den politiska förankringen skulle gå tillväga sattes. Ett möte med Region Hallands och samtliga kommuners kommunikatörer genomfördes i slutet av april. Länsstyrelsen inbjöd slutligen till ett stormöte i Falkenberg den 12 maj, där representanter från Region Halland, samtliga kom- Ullared Falkenberg E6 E20 Malmö Torup Hyltebruk 25 Simlängsdalenn Halmstad Laholm Rydöbruk Oskarström Jönköping 26 Knäred Våxtorp 24 Örkelljunga Unnaryd Växjö/Kalmar muner och elnätsbolag samlades för en slutlig avstämning och tidsplanering inför överlämnandet av planeringsunderlaget till Länsstyrelsen. I varje kommun träffades därefter säkerhetssamordnare samt representanter för elnätsbolagen och gick igenom utfallet av prioriteringarna, det vill säga gick igenom och prioriterade om bland objekten där så bedömdes rimligt och där ett väl avvägt utfall eftersträvades. 12

13 Informationssäkerhet Arbetsmaterial Upprättas Sekretess Handling inkommer till myndighet Allmän handling Sekretessmarkering ( varningstriangel ) Begärs ut Sekretessen prövas Sekretessbeläggning inte alls, delvis eller helt Offentlig handling En handling som upprättats på en myndighet eller en handling som inkommit på en myndighet blir en allmän handling (Tryckfrihetsförordningen 2 kap. 3) En allmän handling kan enligt lag begäras ut av en svensk medborgare; offentlighetsprincipen (Tryckfrihetsförordningen 2 kap. 1) I sekretesslagen föreskrivs vilka uppgifter det är förbjudet att lämna ut och som därför ska sekretessbeläggas. Sekretessen gäller för uppgifterna och inte för handlingen i sig (Tryckfrihetsförordningen 2 kap. 2, Offentlighets- och sekretesslagen) I arbetet med finjustering och rangordning har länsstyrelsens säkerhetssamordnare deltagit varvid de centrala myndigheternas objekt tillförts och en slutlig rangordning kommit till stånd. Överlämning av slutprodukten det vill säga ett förslag till rangordning av de elledningar med prioriterade objekt som finns i respektive elnät, har skett under augusti-september Sekretess Styrel innebär att fakta om samhällsviktiga verksamheter sammanställs. Såväl arbetsmaterial som allmänna handlingar kan innehålla känsliga uppgifter om viktiga samhällsfunktioner, anläggningar som rör rikets säkerhet, elnäten och affärshemligheter. Informationssäkerheten har förutsatt en genomtänkt hantering av allt material under hela processens gång. Allt material har hanterats i enlighet med gällande sekretessbestämmelser. Inget sammanställt material har sänts via e-post eller andra icke-krypterade elektroniska media. Samtliga personer som hanterat information har registerkontrollerats hos Säpo. Sekretessförbindelser har upprättats och utväxlats. Den insamlade informationen har hanterats av ett fåtal personer och förvarats på separat media på kodade usb-minnen i enlighet med Energimyndighetens krav för att garantera sekretess. Kommunikation En kommunikationsplan har tagits fram för själva planerings-/ identifierings- och prioriteringsprocessen och dialog har förts med kommunernas kommunikatörer. En akut krisplan har efterfrågats, men här avvaktar kommunerna Energimyndighetens och länsstyrelsernas inriktningsskrivelser. 13

14 Utfall StyrEL-arbetet i Halland Risk- och sårbarhetsanalyser Enligt lag är kommunen skyldig att genomföra risk- och sårbarhetsanalyser. Kommunens verksamheter ska analysera vilka extraordinära händelser som kan inträffa, hur de kan påverka verksamheten och på vilka sätt sårbarheten kan minskas. Analysen ska sedan ligga till grund för en övergripande plan som kommunfullmäktige ska anta för varje ny mandatperiod. Det arbete Hallands kommuner redan tidigare gjort har varit till stor hjälp i StyrEL-arbetet. Skillnaden är dock att risk- och sårbarhetsanalyserna utgår från vad som är skyddsvärd verksamhet, medan StyrEL utgår från vad som är samhällsviktig verksamhet. GIS-teknik Ett geografiskt informationssystem (GIS) är ett datorbaserat system för att samla in, lagra, analysera och presentera geografiska data. Vad är EAN/GS1? European Article Number, förkortat EAN, är ett nummersystem som används världen över för att märka varor. EAN-nummer heter numera GS1-nummer då organisationen tidigare bytt namn till GS1. GS1 är en internationell organisation. När amerikanska UCC och dess kanadensiska motsvarighet gick samman med EAN beslöt man att ändra namn till GS1. GS1 finns idag i fler än 100 länder med egna kontor. Likställighetsprincipen Likställighetsprincipen innebär att kommuner och landsting inte får särbehandla vissa kommunmedlemmar annat än på sakliga grunder. Identifiering av samhällsviktiga objekt Innehållet i kommunernas riskoch sårbarhetsanalyser utgjorde en värdefull grund för StyrEL-arbetet. Många av de objekt som i risk- och sårbarhetsanalyserna bedömdes som skyddsvärda är i sig också självklart samhällsviktiga. I samband med heldagarna i respektive kommun då representanter från kommunernas förvaltningar deltog konkretiserades och kompletterades listan av objekt. Dessa förvaltningsövergripande dialoger var också mycket värdefulla för prioriteringsarbetet och utformande av prioriteringsgrunderna. Länsstyrelsen tillförde de centrala myndigheternas objekt. I nära samarbete med Länsstyrelsen tillfördes också de objekt företag och lantbruk som bedömdes vara av stor samhällsvikt och därför skulle prioriteras. Med stöd av GIS-teknik och övrig god lokal kännedom i respektive kommun har kommunerna kunnat verifiera att ett rimligt antal livsmedelsbutiker, bensinmackar och bankomater kan komma att vara i funktion även i de situationer då endast de allra högst prioriterade objekten tillförs el. Tack vare den goda lokala kännedomen har även kommuns- och länsöverskridande aspekter, till exempel de så kallade RDS-sändarna i anslutning till Ringhals, objekt som stödjer inflygningen till Landvetter m.m. kunna vägas in i objektsidentifieringsfasen, trots att dessa inte redovisats från Centrala myndigheter. I identifieringsarbetet har också ingått att beskriva varje objekt med den geografiska adressen och den för elanläggningen specifika EAN/GS1-numret (se förklaring i rutan till vänster). Prioriteringsgrunder Det stod tidigt klart att MSB:s prioriteringsgrunder inte i alla delar gick att följa. En inledande fråga var att förstå vad som menades med elanvändare som redan på kort eller lång sikt har stor betydelse för liv och hälsa respektive samhällets funktionalitet det vill säga hur många timmar som avsågs med kort och lång sikt. Hallands kommuner enades om att, i brist på specificering från MSB och Energimyndighe- 14

15 ten, kort sikt var under 24 timmar och resterande var lång sikt. MSB:s inriktningsdokument rekommenderar att företag som på längre sikt är viktiga för samhällets funktionalitet eller består av stora ekonomiska värden, skall få prioritetsklass 5. Hallands kommuner och länsstyrelsen har med hänvisning till de för Halland specifika förutsättningar av att vara en lantbruksbygd och med många små/medelstora företag samt några få mycket stora företag valt att avvika från inriktningsdokumentets klassificering. Med stöd av den kommunala likställighetsprincipen har vi förhållit oss till de vägledande prioriteringsförutsättningarna. Det har inneburit att vi, i denna pionjäromgång av StyrEL, inte identifierat några företag eller lantbruk såvida dessa inte utgör en fara för samhällets funktionalitet och liv och hälsa. Miljölagstiftning och tillsynsverksamheten inom Länsstyrelsen har säkrat att vi kunnat identifiera verksamheter som, om de inte har tillgång till el, skulle kunna utgöra fara för samhällets funktionalitet och liv och hälsa. En förutsättning i de givna planeringsförutsättningarna var att inte ta hänsyn till förekomsten av reservkraft. Detta har således inte noterats särskilt i sammanställningarna av objekt. Det ligger dock i sakens natur att vetskapen om förekomst av aggregat särskilt i lantbrukssektorn (där det är ett försäkringskrav) och för stora elberoende företag är betryggande att känna till. Fripassagerare Genomförandet av Piloten har också resulterat i ett utfall av ett rimligt antal strömförsörjda butiker, apotek, bensinmackar och bankomater, så kallade fripassagerare. Hallands kommuner har därmed försäkrat sig om att samhällets funktionalitet inte slås ut i sin helhet. Hallandsspecifika prioriteringar Hallands kommuner har tillsammans och i samarbete med Länsstyrelsen i Halland arbetat fram Hallands-specifika och gemensamma prioriteringsgrunder. Dessa skiljer sig åt från MSB:s inriktningsdokument på bl.a. följande punkter: Prioriteringsgrunder enligt Hallandsmodellen Prioriteringsklass 1. Elanvändare som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa. Exempelvis akutsjukhus, servicehus/sjukhem/äldreboende/palliativ vård/vård där vårdtagaren kräver särskild hänsyn, tillsyn och omsorg, sjukhusapotek, ambulans-/brandstationer, räddningstjänst, polisstationer. larmoperatöre, tele- & IT-verksamhet, kommunikationssystem inkl. noder för samband och larmning (Rakel etc.), vattenproduktion och -distribution, avloppssystem inkl. pumpstationer. Prioriteringsklass 2. Elanvändare som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet. Exempelvis kommunal, landstingskommunal och annan myndighetsledning relaterad till krisledningsfunktioner, drivmedelsförsörjning utryckningsorganisationer, lokalradio, lokal/regional TV (för akut nyhetsinformation), teracoms sändaranläggningar, utomhusvarningsanläggningar VMA, fjärrvärmeproduktion och -distribution. Prioriteringsklass 3. Elanvändare som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa. Exempelvis vårdcentraler, akuttandvård, värmestugor/mottagningsplats/ stödcentra, centrala tillagningskök, hemsjukvård och sjukvård som bedrivs på gruppboenden. Prioriteringsklass 4. Elanvändare som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet. Exempelvis drivmedelsdepåer, livsmedel grossist/central, tidningsproduktion och -distribution, transporter, kommunal socialförvaltning, myndighetskontor ex Skatteverket/ PPM/FK, förskole-/daghemsverksamhet, grundskolor, kommunala förvaltningsledningar. Prioriteringsklass 5. Elanvändare som representerar mycket stora ekonomiska värden. Inga objekt kommunala likställighetsprincipen. forts. på nästa uppslag. 15

16 Prioriteringsklass 6. Elanvändare som har mycket stor betydelse för miljön. Exempelvis sophantering, Sevesoanläggningar, 2:4 anläggningar elbortfall som kan leda till miljöstörning, lantbruk som enligt miljöinspektion har A- tillsyn. Anmärkning: Näringsidkare som bedriver djurhållning lyder under särskild lagstiftning i detta avseende och har, när det gäller gris- och fjäderfäbesättningar, enlig Djurskyddslagen (1988:534) och Djurskyddsförordningen med kompletterande bestämmelser skyldighet att ha egen reservkraft, medan andra frivilligt eller av verksamhetsskäl har anskaffat sådan till djurstallar. Prioriteringsklass 7. Elanvändare som har mycket stor betydelse för sociala och kulturella värden. Exempelvis arkiv, museer och objekt på UNESCO:s världs-arvslista. Inga objekt i Halland som kräver el. Prioriteringsklass 8. Övriga elanvändare. Prioriteras ej. Prioriteringsklass F. Fripassagerare. För att säkerställa ett fungerande samhälle identifieras och jämförs elnätsbolagets elförsörjda prioriterade linor med kommunens GIS-information för bensinstationer, livsmedelsbutiker, apotek och bankkontor/bankomater m.m.. NOT: Boende i den inre beredskapszonen runt Ringhals kärnkraftsverk har utrustats med en RDS-mottagare. Dessa kommer inte att prioriteras på enskild nivå utan information till boende i den inre beredskapszonen kommer att tryggas genom VMA funktionaliteten. Alla VA-relaterade objekt har prioriterats i klass 1 Alla objekt som har flera beroendeförhållanden, exempelvis akutsjukhus som behöver elkraft och fungerande VA har prioriterats upp till närmaste klass med kriterium liv och hälsa Endast företag som är miljöklassade enligt Seveso eller 2:4 anläggningar har getts prioritet i klass 6 Alla lantbruk som har A-tillsyn enligt miljölagstiftningen har getts prioritet i klass 6 Alla VMA-anläggningar har identifierats och klassats in Hallands prioriteringsgrunder får därmed, i StyrEL 2011, anses vara väl avvägda och rimliga utifrån samhälleliga aspekter gällande liv och hälsa samt samhällets funktionalitet (och den för Styr- EL givna förutsättningen att det bör vara ytterst sällsynt att en effektbrist kan komma att uppstå). Dokumentationsstruktur och sammanställning av planeringsunderlag StyrEL Halland har sammanställt och dokumenterat all information på ett för länet specifikt sätt. MSB:s inriktningsdokument saknar en tydlig rekommendation om hur den politiska förankringen och beslutsfattandet skall ske på kommunal nivå. Säkerhetssamordnarna och konsulterna identifierade denna fråga på ett tidigt stadium. Efterhand som arbetet fortskred och efter kontakter med ansvariga tjänstemän fann vi att den politiska förankringen skulle gälla för de för Hallandskommunerna specifika prioriteringsgrunderna. Respektive kommun har under maj och juni på den för kommunen specifika beslutsnivån KSAU och/eller KS fattat beslut om de för Hallands specifika prioriteringsgrunderna. Beslutet har också inneburit att kommundirektören givits ansvar att slutföra rangordningen av elledningar tillsammans med elnätsbolagen och slutligen överlämna förslaget till länsstyrelsen. Överlämningen har skett vid möten mellan länsstyrelsens och kommunens säkerhetssamordnare under augusti och september

17 StyrEL-arbetet i Halland har resulterat i att varje kommun har säkerställt samhällets rubusthet. Samhällsviktiga objekt har identifierats och ett rimligt antal samhällsviktiga funktioner har därigenom blivit strömförsörjda. Nedan en schematisk bild av fripassagerare i Falkenberg. Arbetsgång enligt inriktningsdokumentet Uttagsautomat Apotek Steg 8 Svenska Kraftnät beslutar om effektuering av frånkoppling vid elbrist med beslutsunderlaget som utgångspunkt. Livsmedel Bensin Steg 7 Elnätsföretagen genomför detaljplanering och meddelar länsstyrelsen och Svenska Kraftnät när den är klar. Steg 6 Länsstyrelsen sammanställer och lämnar efter samverkan ett länsövergripande beslutsunderlag till Svenska Kraftnät och elnätsföretagen. Steg 5 Kommunerna tar fram och lämnar ett planeringsunderlag till länsstyrelsen. Steg 4 Kommunerna och elnätsföretagen klarlägger praktiska prioriteringsmöjligheter. Steg 3 Kommunerna klarlägger vilka typer av verksamheter och vilka enskilda elanvändare de vill prioritera. Steg 2 Länsstyrelsen initierar, leder och samordnar arbetet i länet. Uttagsautomat Apotek Livsmedel Bensin Steg 1 Centrala myndigheter initierar och inriktar planeringen samt lämnar underlag för arbetet till länsstyrelserna. I exemplet ovan Ullared ser vi att elförsörjningen är koncentrerad till tätorten. 17

18 Slutsatser av StyrEL-arbetet i Hallands kommuner Arbetsgång enligt inriktningsdokumentet Steg 8 Svenska Kraftnät beslutar om effektuering av frånkoppling vid elbrist med beslutsunderlaget som utgångspunkt. Steg 7 Elnätsföretagen genomför detaljplanering och meddelar länsstyrelsen och Svenska Kraftnät när den är klar. Steg 6 Länsstyrelsen sammanställer och lämnar efter samverkan ett länsövergripande beslutsunderlag till Svenska Kraftnät och elnätsföretagen. Steg 5 Kommunerna tar fram och lämnar ett planeringsunderlag till länsstyrelsen. Steg 4 Kommunerna och elnätsföretagen klarlägger praktiska prioriteringsmöjligheter. Steg 3 Kommunerna klarlägger vilka typer av verksamheter och vilka enskilda elanvändare de vill prioritera. Steg 2 Länsstyrelsen initierar, leder och samordnar arbetet i länet. Steg 1 Centrala myndigheter initierar och inriktar planeringen samt lämnar underlag för arbetet till länsstyrelserna. Ökad kännedom om krisberedskapen Det arbete med Risk- och sårbarhetsanalyser som Hallands kommuner redan tidigare gjort har varit till stor hjälp i StyrELarbetet. Skillnaden är dock att risk- och sårbarhetsanalyserna utgår från vad som är skyddsvärd verksamhet, medan StyrEL utgår från vad som är samhällsviktig verksamhet. StyrEL-arbetet i Hallands kommuner har gett ökad kännedom om krisberedskapen i den egna kommunen, i länet och i förhållande till angränsande kommuner och län. Projektorganisationerna i varje kommun har fått tillfälle att diskutera samhällets sårbarhet och samhällsviktiga objekt och fått en ökad förståelse för vad en elbristsituation är och hur den kan drabba samhällsviktig verksamhet, enskilda och företag. Dessa samtal har lett till att flera kommuner sett brister i robustheten av bland annat ITförsörjningen. Genomgående saknas eller satsas det för lite på den strukturella uppbyggnaden av IT. Projektet visar med stor tydlighet att en robust IT-försörjning med reservkraft är av stor betydelse för att säkerställa driften och bibehålla hanteringsförmågan vid en kris (exempelvis hemsidor för kommunikation). Vårens katastrofer i Japan visade att det var just utbyggnaden och rubustheten i IT-nätet som gjorde att internet fungerade när ingenting annat fungerade. Det geografiska områdesansvaret inte verkningsfullt Tyvärr har projektet inte förts så långt att vi har kunnat säkerställa den totala belastningen och effektförbrukningen per lina. Detta dels på grund av att denna aspekt togs bort i mallpaketet, dels på grund av att Centrala Myndigheter inte till fullo redovisade de samhällsviktiga objekt som fanns inom kommunens geografiska områdesansvar. Som exempel kan nämnas kommunikationsnoder, RAKELsändare etcetera som är avgörande för samhällets funktionalitet. Således bör det antas att det finns ett mörkertal/en gråzon som faller inom det egentliga geografiska områdesansvaret. Vi får förutsätta att dessa aspekter beaktas i särskild ordning det geografiska samhällsansvaret till trots. 18

19 100% 75% 50% 25% 0 Falkenberg Varberg Halmstad Hylte Övr. ej angivna FEAB e.on Varbergs energi Varbergsorten HEM Uppgifter saknas: Södra Hallands Kraft, Fortum och Vattenfall Hallandsspecifika resultat Hallands kommuners StryrELarbete visar att merparten av elförsörjningen koncentreras till städerna. Genom att identifiera så kallade fripassagerare (ett rimligt antal strömförsörjda butiker, apotek, bensinmackar och bankomater) har kommunerna kunnat säkerställa att samhället vid en elbristsituation är robust att dess funktionalitet inte slås ut i sin helhet. Hallandslistan innehåller objekt i prioriteringsklass 1 4 samt 6. Med hänvisning till likställighetsprincipen har Hallands kommuner valt att inte prioritera något företag framför ett annat eller någon näringsgren framför en annan. Beslutet grundade sig även på miljöaspekten liv och hälsa. Jordbruk som av länsstyrelsens tillsynsmyndighet klassas som A-jordbruk, anläggningar av Seveso-karaktär, samt de företag som lyder under lagen om skydd mot olyckor klassades däremot i prioritetsklass sex. En annan för Halland specifik aspekt var att vi valde att lyfta upp vatten och avlopp till 1:or eftersom de ofta har ett intimt beroendeförhållande med kriteriet liv och hälsa exempelvis akutsjukhus som behöver elkraft och fungerande VA har prioriterats upp från tvåor till ettor. Är StyrEL verkningsfullt? När kommunerna och elnätsföretagen klarlade de praktiska prioriteringsmöjligheterna i den lista där alla elledningar med prioriterade objekt hos respektive elnätsföretag var rangordnade, visade såväl utfallet för flera mindre eleverantörer som för större elbolag med koncentration i centralorterna att upp till 100% av elledningarna har prioriterade objekt. Detta trots att Hallands prioriteringslista enbart innehåller prioritetsklass 1-4 samt 6. Vår bedömning är att StyrEL i praktiken inte är verkningsfullt om Svenska Kraftnät inte tar hänsyn till detta och vid en beordrad frånkoppling inte solidariskt kräver en effektneddragning. Utvärdering projekt Energimyndigheten kallar StyrELprojektet för ett pionjärprojekt, vilket vi dessvärre fått erfara och således är benägna att hålla med om. StyrEL har visat sig vara otydligt och fullt av oklara Diagrammet ovan visar på resultatet av prioriterade objekt per elbolag i tre olika kommuner. Utfallet för flera elleverantörer är alarmerande upp emot 100% av de totala antalet elledningar på orten har prioriterade objekt. I Falkenberg har såväl Falkenbergs Energi som e.on prioriterade objekt på alla sina ledningar. 80% av Falkenbergs energis elledningar har 0:or och 1: or och samtliga (d.v.s. 100%) av e.ons elledningar i Falkenberg har 0:or och 1:or. Vi ställer oss frågan om StyrEL är verkningsfullt om elbolag på mindre geografiska områden (ofta i centralorterna) inte i praktiken kan koppla bort någon elledning utan att säkerheten för medborgarna och samhällets funktionalitet sätt ur spel. planeringsförutsättningar något som kostat mycket tid och kraft. Effekterna av StyrEL i form av ökad kännedom om den egna kommunens risksituation och utsatta elberoende, om beroendesamband i den kommunala och regionala verksamheten med mera har varit mycket positiva. Ett mycket värdefullt grundmaterial kommer att förvaltas och förädlas i det fortsatta arbetet med kommunernas riskoch sårbarhetsanalyser och krishantering. 19

20 20

Styrels planering för Kalmar kommun 2015-2018

Styrels planering för Kalmar kommun 2015-2018 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Peo Carlsson 2015-07-17 KS 2015/0648 57576 Kommunstyrelsen Styrels planering för Kalmar kommun 2015-2018 Förslag till beslut Kommunstyrelsen fastställer

Läs mer

Välkomna till möte om Elprio och Styrel

Välkomna till möte om Elprio och Styrel Välkomna till möte om Elprio och Styrel 18 augusti 2014 Syfte och mål med dagens möte Syfte: Redovisa utvärdering av samverkansövning El Prio 2013 Information och samtal kring den andra planeringsomgången

Läs mer

Styrel i Stockholms län

Styrel i Stockholms län Rapport 2012:12 Styrel i Stockholms län planeringsprocessen 2011 Rapport 2012:12 Styrel i Stockholms län planeringsprocessen 2011 Utgivningsår: 2012 ISBN: 978-91-7281-490-5 Avdelningen för samhällsskydd

Läs mer

Symposium om Styrel. 26 november 2009 World Trade Center, Stockholm

Symposium om Styrel. 26 november 2009 World Trade Center, Stockholm Symposium om Styrel 26 november 2009 World Trade Center, Stockholm Inledande anförande Eva Liljegren, Energimyndigheten Välkomna! Deltagare 108 representanter från kommuner, elnätsföretag och länsstyrelser

Läs mer

Slutsatser från utvärderingen

Slutsatser från utvärderingen Slutsatser från utvärderingen Jonatan Jürisoo 4C Strategies Presentationen följer här i PPT-format. För att se presentationen i Preziformat, vilket användes på seminariet, klicka här! Syfte med utvärderingen

Läs mer

Strategi för krisberedskap inom F-samverkan. Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018

Strategi för krisberedskap inom F-samverkan. Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018 Strategi för krisberedskap inom F-samverkan Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018 Version 1.0 (2015-01-28) Strategi för krisberedskap inom F-samverkan - Lokal och regional nivå i Jönköpings

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

UPOS Växjö. Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun

UPOS Växjö. Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun UPOS Växjö Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun Säkerhetschef Bo Tenland www.vaxjo.se/upos 1 (7) Postadress Box 1222, 351 12 Växjö Besöksadress

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Strategi för Risk- och krishantering

Strategi för Risk- och krishantering Strategi för Risk- och krishantering Antagen av Kommunfullmäktige 18 december 2012, KF 186 Giltighetstid: 1 januari 2013 tills vidare Inledning Varbergs kommun ska vara och uppfattas som en trygg och säker

Läs mer

Informationsbrist vid elavbrott

Informationsbrist vid elavbrott Informationsbrist vid elavbrott Kommunikationsutmaningar vid omfattande elavbrott svenska erfarenheter från stormarna Gudrun och Per Mikael Toll Chef enheten för trygg energiförsörjning Energimyndigheten,

Läs mer

Krishantering för företag

Krishantering för företag Krishantering för företag 1 Det svenska krisberedskapssystemet Samhällets krisberedskap bygger på att alla myndigheter, företag, kommuner och individer med flera har ansvar för var sin del och arbetar

Läs mer

Säkerhetspolicy för Tibro kommun

Säkerhetspolicy för Tibro kommun Datum Beteckning 2010-07-29 2010-000262.16 Säkerhetspolicy för Tibro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27 46 Tibro kommun Kommunledningskontoret Postadress 543 80 TIBRO Besöksadress Centrumgatan

Läs mer

Årsplan för säkerhetsarbetet 2015

Årsplan för säkerhetsarbetet 2015 Årsplan för säkerhetsarbetet 2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Årsplan för säkerhetsarbetet Plan/Program Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Plan. Krisledningsplan. Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 KS14-281 003. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente.

Plan. Krisledningsplan. Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 KS14-281 003. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente. KS14-281 003 Krisledningsplan Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13 41 Innehållsförteckning

Läs mer

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport.

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport. Greger Nyberg Yrkesrevisor 044-309 3207, 0768-87 00 04 greger.nyberg@skane.se 1 (8) Granskning av Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport., Höganäs kommun,

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden 2012-11-21 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2012/133-809 Fritidsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till protokollet Sammanfattning Kommunfullmäktige

Läs mer

Vägledning för samhällsviktig verksamhet. Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid

Vägledning för samhällsviktig verksamhet. Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid Vägledning för samhällsviktig verksamhet Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid Vägledning för samhällsviktig verksamhet Att identifiera samhällsviktig

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Malmö stad Pilotstad Styrel SLUTRAPPORT AUGUSTI 2009

Malmö stad Pilotstad Styrel SLUTRAPPORT AUGUSTI 2009 Malmö stad Pilotstad Styrel SLUTRAPPORT AUGUSTI 2009 1 1. SAMMANFATTNING 3 2. INLEDNING 4 3. REDOVISNING AV GENOMFÖRT ARBETE 5 4. PRIORITERINGSARBETET 7 4:1 Identifiering av samhällsviktig verksamhet i

Läs mer

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s vision Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Olyckor och kriser har inga gränser. De sker även om vi inte vill. Vi lever i en tid där samhället förändras snabbt. Plötsligt händer det oväntade.

Läs mer

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Konferens om risk- och sårbarhetsanalyser 2014 Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Mette Lindahl Olsson Chef på enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

Styrel: Länsförsök Dalarna 09 Slutrapport

Styrel: Länsförsök Dalarna 09 Slutrapport Styrel: Länsförsök Dalarna 09 Slutrapport 1 1. Sammanfattning... 4 1.1 Sammanfattande beskrivning av arbetet... 4 1.2 De viktigaste slutsatserna... 4 1.2.1. Förslag till enklast möjliga planeringsprocess...

Läs mer

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg 18 juni Nina Åkermark Nya högre krav! Uppdraget i verksamhetsplanen Strategisk kommunikationsplanering

Läs mer

Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten

Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten IHR - Malmö hamn som karantänshamn (CMP) Malmö stad involverade 2011

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN FÖR HULTSFREDS KOMMUN

KRISHANTERINGSPLAN FÖR HULTSFREDS KOMMUN KRISHANTERINGSPLAN FÖR HULTSFREDS KOMMUN 2013-2014 1 (2) 2013-10-25 Innehållsförteckning 1. Inledning..........................................2 1.1 Grundprinciper 2 1.2 Riskbild Hultsfreds kommun 2 1.3

Läs mer

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun RAPPORT Datum 1(8) Kommunledningsförvaltningen Kenth Svensson, 0435-55007 kenth.svensson@orkelljunga.se Krisledningsplan för Örkelljunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-08-24 c:\users\kommun\desktop\kris\krisledningsplan

Läs mer

SAS Radisson Royal Viking Hotel, Vasagatan 1, Stockholm

SAS Radisson Royal Viking Hotel, Vasagatan 1, Stockholm Beredskap och säkerhet Thord Eriksson Elberedskapsrådet 2011-03-25 MINNESANTECKNINGAR Sammanträde Elberedskapsrådet Tid: 2011-03-24, kl 1000-1200 Plats: Närvarande: SAS Radisson Royal Viking Hotel, Vasagatan

Läs mer

Behov av utveckling för ökad samverkan om skydd av samhällsviktig verksamhet

Behov av utveckling för ökad samverkan om skydd av samhällsviktig verksamhet samhällsskydd och beredskap 1 (16) ROS-SSV SKYDD AV SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET Behov av utveckling för ökad samverkan om skydd av samhällsviktig verksamhet Ett delprojekt inom ramen för genomförande av

Läs mer

Bilaga 4: Användarhandledning för planeringsdokument i styrel. Användarhandledning

Bilaga 4: Användarhandledning för planeringsdokument i styrel. Användarhandledning Bilaga 4: Användarhandledning för planeringsdokument i styrel Användarhandledning Innehåll 1 Inledning... 3 Bakgrund... 3 2 Innan du börjar använda planeringsdokumenten... 3 Systemkrav... 4 Sekretess...

Läs mer

Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet. En modern säkerhetsskyddslag 1

Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet. En modern säkerhetsskyddslag 1 Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet Under denna gransknings gång har två pågående utredningar haft i uppdrag att hantera mer övergripande frågor som

Läs mer

MSB roll och uppgift i stort och inom informationssäkerhet

MSB roll och uppgift i stort och inom informationssäkerhet MSB roll och uppgift i stort och inom informationssäkerhet Information för EKO på Södertuna slott den 24 maj 2012 Michael Patrickson Kort om MSB Vi är cirka 850 anställda Vi finns i Karlstad, Kristinehamn,

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun 2015-05-25 Innehållsförteckning Plan för trygghetspunkt vid kris... 3 Beslut... 3 En fungerande Trygghetspunkt kräver... 4 Bemanning... 4 Frivillig resursgrupp

Läs mer

Rakel är Sveriges nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning. I vardag och kris. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Rakel är Sveriges nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning. I vardag och kris. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Rakel är Sveriges nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning. I vardag och kris. Vad är speciellt med Rakel? Den politiska förankringen Robustheten Täckning som kan förstärkas vid behov

Läs mer

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet De största hoten och riskerna i vårt län En folder om det svenska krishanteringssystemet Omslagsbild Översvämning i Brattforsen 2013. Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län/björn Olofsson. Utgiven av Länsstyrelsen

Läs mer

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23)

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) REMISSVAR DNR: 5.1.1-2015- 0781 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) Riksrevisionen

Läs mer

Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige

Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige Kontaktmøte om beredskap i kraftforsyningen 29. oktober 2008 Anna Fridén Energimyndigheten anna.friden@energimyndigheten.se Erfarenheter från stormarna Gudrun

Läs mer

En trygg, säker och störningsfri region

En trygg, säker och störningsfri region Bilaga till avsiktsförklaring En trygg, säker och störningsfri region - modell för regional samverkan Samverkan i en växande region En snabb expansion under senare år har gjort Stockholm till en av Europas

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Thomas Hall 2013-05-07 KSN-2012-0584

Handläggare Datum Diarienummer Thomas Hall 2013-05-07 KSN-2012-0584 KS 6 22 MAJ 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Thomas Hall 2013-05-07 KSN-2012-0584 Kommunstyrelsen Gasturbin för reservkraft Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

Internetdagarna 2003-10-07--08. Staffan Karlsson. Informationssäkerhetsenheten. Enhetschef

Internetdagarna 2003-10-07--08. Staffan Karlsson. Informationssäkerhetsenheten. Enhetschef Internetdagarna 2003-10-07--08 Staffan Karlsson Enhetschef Informationssäkerhetsenheten Bakgrund Sårbarhets- och säkerhetsutredningen 2001 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret Prop. 2001/02:10 Samhällets

Läs mer

Utveckling av krisberedskapen lokalt och regionalt under mandatperioden 2015-2018

Utveckling av krisberedskapen lokalt och regionalt under mandatperioden 2015-2018 Utveckling av krisberedskapen lokalt och regionalt under mandatperioden 2015-2018 Björn Myrberg Ekonomi-och planeringsdirektör 2014-11-12 Gynnsamt läge för utveckling Ny mandatperiod Justerad överenskommelse

Läs mer

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser Upprättare: Carina Clemin Revisionsnr Diarienr. 1(6) Granskare: Stefan Jakobsson Fastställandedatum 2011-02-03 Fastställare: Landstingsstyrelsen Giltigt t.o.m. 2015-02-03 Reglemente och plan för krisledningsnämnden

Läs mer

Post- och telestyrelsen

Post- och telestyrelsen Post- och telestyrelsen Joakim Aspengren Nätsäkerhetsavdelningen Post- och telestyrelsen Saker du kanske inte visste om PTS våra brevdetektiver hittar avsändare eller adressat till 70 000 brev per år som

Läs mer

Inriktning informationsuppdrag 2014

Inriktning informationsuppdrag 2014 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) ROS-ENSK Christina Andersson 010-240 41 58 christina.andersson@msb.se Inriktning informationsuppdrag 2014 Uppdraget I MSB:s regleringsbrev för

Läs mer

händelse av dammbrott

händelse av dammbrott 1(5) STYRDOKUMENT DATUM 2014-03-12 Mottagande av utrymda från Jokkmokks kommun i händelse av dammbrott Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Mottagande av utrymda

Läs mer

foi:s modell för risk- och sårbarhetsanalys (forsa)

foi:s modell för risk- och sårbarhetsanalys (forsa) foi är ett av europas ledande forskningsinstitut inom försvar och säkerhet. Myndigheten är uppdragsfinansierad och ligger under Försvarsdepartementet. FOI:s kärnverksamhet är forskning samt metod- och

Läs mer

Bilaga 3 Säkerhet. Bilaga 3 Säkerhet. Dnr 93-25-09 Kommunikation som tjänst - A

Bilaga 3 Säkerhet. Bilaga 3 Säkerhet. Dnr 93-25-09 Kommunikation som tjänst - A 2 (8) Innehållsförteckning 1 Allmänt 3 2 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 4 2.2 Allmänna tekniska säkerhetskrav 7 3 (8) 1 Allmänt 4 (8) 2 Tele2 bedriver en verksamhet vars produktion till största delen

Läs mer

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Projektorganisation Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Tillsammans blir vi starka. När samhället skakas av kriser sluter

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Krisledningsplan - Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Plan Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2014-05-12, Kf 30/2014 Ansvar Säkerhetschef Krisledningsplan

Läs mer

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB samhällsskydd och beredskap 1 (5) Ert datum Er referens Avdelningen för utvärdering och lärande Tillsynsenheten Jenny Selrot, 010 240 51 22 jenny.selrot@msb.se Eleonor Storm, 010 240 53 76 Regeringskansliet

Läs mer

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2015-04-14

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2015-04-14 samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Enheten för farliga ämnen Narges Teimore 0102405402 Narges.teimore@msb.se Konsekvensutredning avseende förslag till myndigheten för samhällskydd och

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting LS 1112-1733 Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting 2013-02-01 Beslutad av landstingsfullmäktige 2013-03-19 2 (7) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Mål... 4 3 Omfattning... 4 4

Läs mer

HYLTE. Revisionsrapport "Skyddad identitet" 2012-03- 1 9 2012-03-09

HYLTE. Revisionsrapport Skyddad identitet 2012-03- 1 9 2012-03-09 HYLTE Kommunrevisionen 2012-03-09 Ki-loYLTE KOMMUN I mm9iiingskontor 2012-03- 1 9 _'idnerir Till Kommunstyrelseii- Hylte kommun Revisionsrapport "Skyddad identitet" Ernst & Young har, på revisorernas uppdrag,

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2008-06-10 137

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2008-06-10 137 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2008-06-10 137 Plats och tid Förvaltningsbyggnaden, Hyltebruk, klockan 08.30-11.30 Beslutande Lennart Ohlsson (c) ordförande Micael Arnström (s) vice ordförande Krister Mattsson

Läs mer

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter 2010-08-24 Handläggare Anders Langemark Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter Deltagande kommuner I detta projekt medverkar individ och familjeomsorgen (IFO)

Läs mer

Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet

Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet Bilaga 3 Säkerhet Säkerhet 2 (8) Innehållsförteckning Bilaga 3 Säkerhet 1 Allmänt 3 2 Säkerhet 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 4 2.1.1 Basnivå för informationssäkerhet 4 2.1.2 Uppföljning och kontroll

Läs mer

Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet

Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet Dnr UFV 2010/424 Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet Fastställda av Universitetsdirektören 2010-03-31 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Ansvar 3 3 Underlåtelse 3 4 Definitioner 3

Läs mer

Överenskommelse om hemsjukvården i Region Halland 2015

Överenskommelse om hemsjukvården i Region Halland 2015 Överenskommelse om hemsjukvården i Region Halland 2015 I enlighet med 18 Hälso- och sjukvårdslagen överlåter Region Halland till kommunerna i Halland skyldigheten att erbjuda de som vistas i respektive

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Sammanställning av förslag i Miljösamverkan Sveriges rapport Regional tillsynsvägledning Planering och utveckling

Sammanställning av förslag i Miljösamverkan Sveriges rapport Regional tillsynsvägledning Planering och utveckling Sammanställning av förslag i Miljösamverkan Sveriges rapport Regional tillsynsvägledning Planering och utveckling Problembeskrivning Åtgärdsförslag Vem och hur 1. Begreppet tillsynsvägledning är indelat

Läs mer

Informations- och IT-säkerhet i kommunal verksamhet

Informations- och IT-säkerhet i kommunal verksamhet Informations- och IT-säkerhet i kommunal verksamhet En kommuns roll i trygghets och säkerhetsarbetet och var informations- och IT-säkerheten kommer in i detta Vad, vem och hur man kan arbeta med informations-

Läs mer

Projektplan för Optimal tillsynsplan, antagen av styrgruppen 2010-06-08

Projektplan för Optimal tillsynsplan, antagen av styrgruppen 2010-06-08 Projektplan för Optimal tillsynsplan, antagen av styrgruppen 2010-06-08 Uppdrag Bakgrund Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag åt miljövårdsdirektörernas tillsynsgrupp att driva Miljösamverkan Sverige och

Läs mer

Kravställning på e-arkiv från informationssäkerhetsperspektiv

Kravställning på e-arkiv från informationssäkerhetsperspektiv Kravställning på e-arkiv från informationssäkerhetsperspektiv Författare: Delprojektgruppen informationssäkerhet Årtal: 2014 Författare: Delprojektgruppen informationssäkerhet Sammanfattning Inom ramen

Läs mer

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014 Nyhetsbrev nr 4 Den 28 oktober 2014 I det här nyhetsbrevet kan du läsa om satsningen i Program för samverkan Stockholmsregionen där flera samhällsaktörer tillsammans stärker förmågan att samverka vid olika

Läs mer

Protokoll Datum 2010-12-02 Primärkommunala nämnden

Protokoll Datum 2010-12-02 Primärkommunala nämnden 38 Organ Plats och tid ande Övriga deltagare Utses att justera Regionförbundets kansli, Nygatan 34, Kalmar Torsdagen den 2 december kl. 9.00-12.00 Roland Åkesson, ordförande Bo Bergman Lisbeth Lennartsson

Läs mer

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Inledning och läsanvisning Kommunallagen reglerar inte arbetsuppgifter och ansvar för kommunens ledande tjänsteman kommundirektören/kommunchefen.

Läs mer

Va-planeringens roll i samhället

Va-planeringens roll i samhället Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp

Läs mer

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Jämtland och Härjedalen en stor del av Sverige 126 000 personer Glest befolkat Många små orter utspridda i länet Befolkningen

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Elberedskapslag Förändringar i lag & föreskrifter

Elberedskapslag Förändringar i lag & föreskrifter Elberedskapslag Förändringar i lag & föreskrifter Elberedskapsrådet Malin Stridh & Isabelle Auvray 2012-09-19 Innehåll > Hur arbetar vi praktiskt utifrån nuvarande föreskrifter? > Bakgrund till lagändring

Läs mer

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12)

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Lednings- och informationsplan vid kriser och extraordinära händelser (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Salems kommun Kommunstyrelsens stab Antagna av KF 2008-06-12, 37 Lednings- och informationsplan

Läs mer

30. AU 5:21 Dnr. KS 2015/0173

30. AU 5:21 Dnr. KS 2015/0173 Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-05-06 0 Öste rå 30. AU 5:21 Dnr. KS 2015/0173 Revidering av reglemente för Krisledningsnämnden Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M)

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M) Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Plats och tid Kommunhuset den 12 juni 2015 kl. 08.00 10.00 Beslutande Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M) Lars Hollner (S) Ann Petersson

Läs mer

Styrelmail januari 2015

Styrelmail januari 2015 Styrelmail januari 2015 Då har vi gått in i ett nytt år. Alla har nu fått er kommuns USB-sticka med uppgifter från våra centrala myndigheter. Några uppgifter saknas fortfarande, men vi har sagt att vi

Läs mer

Överenskommelse om kommunernas krisberedskap

Överenskommelse om kommunernas krisberedskap 1 (18) Överenskommelse om kommunernas krisberedskap - Precisering av mål och ersättning för uppgifter i LEH Denna överenskommelse reglerar kommunernas ersättning för de uppgifter kommunerna har enligt

Läs mer

Kommunalt Rakelforum

Kommunalt Rakelforum Kommunalt Rakelforum Samling & genomgång av praktikaliteter Lunch Inledning Presentation av respektive deltagare, - Namn och Roll - Nuläge Rakelanslutning - Planer framöver - Förväntningar Forum/nätverk

Läs mer

Regional krissamverkan i Jönköpings län

Regional krissamverkan i Jönköpings län Regional krissamverkan i Jönköpings län Innehållsansvarig: Daniel Lilja, hälso- och sjukvårdsavdelningen, Landstingets kansli, daniel.lilja@lj.se. Produktion: Informationsavdelningen, Landstingets kansli,

Läs mer

Krishanteringsplan. Plan för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier.

Krishanteringsplan. Plan för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier. 10Sidan 1 av 10Sidan 1 av 10110101 Krishanteringsplan Plan för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier. Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-16, 101 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Arbetsbeskrivning för. Skåne Nordvästs. Kommunikatör i Beredskap (KiB)

Arbetsbeskrivning för. Skåne Nordvästs. Kommunikatör i Beredskap (KiB) Arbetsbeskrivning för Skåne Nordvästs Kommunikatör i Beredskap (KiB) 0 Detta dokument utgör slutrapport på projektet Kriskommunikation Skåne Nordväst. Dokumentet utgör ett förslag på beredskapsorganisation

Läs mer

SAMÖ 2016. Informationsmöte den 27 januari 2015. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240

SAMÖ 2016. Informationsmöte den 27 januari 2015. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240 Informationsmöte den 27 januari 2015 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240 Länsstyrelsen Västra Götalands län Postadress: 403 40 Göteborg, telefon:

Läs mer

Offentlighetsprincipen och allmänna handlingar

Offentlighetsprincipen och allmänna handlingar Offentlighetsprincipen och allmänna handlingar 2010 07 01 Producerat av Avdelningen för juridik, Region Skåne Form: Christian Andersson, Region Skåne Tryck: Servicelaget i Kristianstad 2010 Offentlighetsprincipen

Läs mer

Krishanteringsplan. Styrdokument 1(13) 2013-03-06 KS 2013/169

Krishanteringsplan. Styrdokument 1(13) 2013-03-06 KS 2013/169 Styrdokument 1(13) 2013-03-06 KS 2013/169 Krishanteringsplan Ledningsplan för hur Kumla kommun ska hantera extraordinära händelser samt beredskapsförberedelser enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings

Läs mer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Riktlinjer om urvalstjänster 2012:1 beslutade den 24 september 2012 Definition av begreppet urvalstjänster Urvalstjänster är de uppdrag som Rekryteringsmyndigheten utför

Läs mer

Särskild förmågebedömning 2011

Särskild förmågebedömning 2011 Särskild förmågebedömning 2011 1. Generell förmågebedömning 2. Störningar i elförsörjningen 3. Kärnteknisk olycka Sektorns förmåga Svar på vissa av de indikatorer som är i stort sett oberoende av händelse

Läs mer

Delredovisning av uppdrag

Delredovisning av uppdrag BESLUT 2011-01-27 Handläggare: Stig Isaksson Telefon: 08-799 4186 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: SSM 2010/2632 Er referens: M2010/3091/Mk Ert datum: 2010-07-01 Delredovisning av uppdrag

Läs mer

Pandemiplan Vännäs kommun. Antagen Ks 2009 05 04, 81

Pandemiplan Vännäs kommun. Antagen Ks 2009 05 04, 81 Pandemiplan Vännäs kommun Antagen Ks 2009 05 04, 81 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...3 1.1 Lagstiftning Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd

Läs mer

Information och kriskommunikation

Information och kriskommunikation Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Hantering av handlingar i Sandvikenhus AB och Sandviken Energi AB

Hantering av handlingar i Sandvikenhus AB och Sandviken Energi AB GranskningsPM Hantering av handlingar i Sandvikenhus AB och Sandviken Energi AB Sandvikens kommun Pär Månsson Hanna Franck Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Metod 1 2 Offentlighetsreglerna

Läs mer