MATS JOBBAR MED GUBBJÄVELN

Transkript

1 HENRIK HAMNADE HALVNAKEN PÅ BODVÄGGEN NIN K ARTLÄGG G Allt FLER utländska byggare i Sverige BILLIG arbetskraft pressar löner Trendigt träslag kan ge ASTMA Här är lånen med lägst RÄNTA MATS JOBBAR MED GUBBJÄVELN SÅ SAMSAS TVÅ GENERATIONER I SAMMA BYGGLAG NUMMER 17 / 24 NOVEMBER 2005 /

2 NR ÅRGÅNG NOVEMBER 2005 Kenneth Petterson chefredaktör, ansvarig utgivare Anki Wetterstål debattredaktör Katarina Connheim allmänreporter, nyhetsansvarig Nina Christensen allmänreporter webbansvarig Ingemar Dahlkvist arbetsrätt, löner Margite Fransson arbetsmiljö, hälsa NYBYGGARNA NU BYGGER HELA VÄRLDEN I SVERIGE 51 utländska byggföretag finns i Sverige, visar Byggnadsarbetarens kartläggning. SID UTLÄNDSK KONKURRENS PRESSAR LÖNER SID LÄRLINGAR SOM TÖRS JOBBA MED FARSAN SID TRENDIGT TRÄSLAG HÄLSOFARA PÅ BYGGET SID PÅ JOBBET KOMMUNENS DYKARE VÄNTAR PÅ BYGGLÖN SID Elin jönsson allmänreporter elin.jonsson@byggnadsarbetaren.se Cenneth Niklasson allmänreporter cenneth.niklasson@byggnadsarbetaren.se Johan Sjöholm allmänreporter johan.sjoholm@byggnadsarbetaren.se Anki Sydegård reportageansvarig anki.sydegard@byggnadsarbetaren.se TS-kontrollerad upplaga 2004: Telefon: Postadress: Stockholm Besöksadress: Hagag. 2, 4 tr, Sthlm Adressändring, medlem i Byggnads: Kontakta din lokala avdelning Prenumeration: Datarutin, telefon Pris, helår: 297 kr Annons: Swartling & Wranding Media, telefon Repro: Grafit Tryck: Sörmlands grafiska, Quebecor DEBATT SID 4-5 Att välja vård är orättvist Efter avskaffandet av Bygghälsan är det i dag stora skillnader mellan vårdgivarna, skriver P. Jonsson och R. Ahl. GREJER & GREPP SID 36 Mätare avslöjar vibrationer Så mäts farliga helkroppsvibrationer. BYGGFOLK SID Dokusåpa-hus ställs ut på museum DINA PENGAR SÅ LÅNAR DU BILLIGAST TILL BILEN SID Betalda klämdagar i nytt byggavtal BYGGNYTT/ Betalda klämdagar vid nationaldagen 6 juni och särskilda satsningar på bil- och maskinförare. Det är några av nyheterna i årets nya avtal. SID 27 BYGGFOLK SID Då blir Spånga hård och ful Bandyspelaren och snickaren Patrik Spångberg lever på viljan. Han blir lite hårdare och fulare i matcherna med IFK Motala. 5 HAN & 5 HON SID 7 Henrik skriver naket om sin kärlek MÖTEN & SÅNT SID 42 SISTA ORDET SID 46 BILDKRYSSET SID 47 NR 17 NOVEMBER 2005 BYGGNADSARBETAREN 3

3 DEBATT FRÅGAN Vill du jobba för en utländsk firma i Sverige? Bo Rolander, 54, snickare, Skärholmen Det beror på betalningen. Så länge de följer svenska kollektivavtal kan jag tänka mig det. Arbetsmiljö och säkerhet måste också vara bra. Det är okej att prata engelska, men då måste alla kunna det. Om jag vill åka till Tyskland och jobba så dumpar inte jag några löner. Jag vill ju ha lika mycket betalt som tyskarna. Daniel Eriksson, 20, snickarlärling, Sollentuna Helst inte. Jag tycker att det skulle bli problem med språket. Men om jag skulle göra det vill jag i så fall inte vara lärling, utan fullbetald och tjäna lika bra som svenskar. De utländska arbetarna får ta sådana jobb som svenskar inte kan ta för att vi inte tjänar på det, eftersom vi har för hög lön. Robert Vainio, 29, rörläggare, Åkersberga Ja, men jag vill inte gå ner i lön. Om man kan få samma lön som på svenska firmor är det okej. Man måste också kunna kommunicera. Det är ju enklare om man pratar samma språk, men engelska skulle gå bra. Vi måste också ställa samma krav på säkerhet och arbetsmiljö som på svenska företag. Låt oss få Bygghälsan tillbaka Dagens system med att byggföretagen själva får välja företagshälsovård bland olika vårdgivare är orättvist. Efter avskaffandet av Bygghälsan, som hade stor kompetens om oss och vår arbetsmiljö, är det i dag stora skillnader mellan dagens vårdgivare. Förr, när alla betalade en liten procent av lönen till Bygghälsan, som alla var anslutna till, var det mer rättvist. Kunskapen på Bygghälsan byggdes efter hand ut till att omfatta fler och fler områden och yrken i byggbranschen. Är alla företag som erbjuder företagshälsovård anpassade för byggbranschen? I dag är det så att små företag ibland nekas att handla hälsovård på grund av att de har för få anställda. Skillnaderna i pris kan också variera mycket för samma tjänst. Det kan innebära att företag med låg kunskapsnivå om vad företagshälsovård är och ska innehålla får sämre skydd mot ohälsa. Ofta glömmer man bort att förebygga kommande 1991, när bilden togs, fanns Bygghälsan fortfarande kvar. problem i form av förslitningar, damm, kemikalier etc. Det var vår motpart, Sveriges Byggindustrier (BI), som sade upp avtalet om denna tjänst och förespråkade en privat lösning. Vi får i vårt jobb på avdelningen ofta frågan: Varför är inte Bygghälsan kvar? Den kommer från företagare, som vill teckna hängavtal, Höj traktamentet till 600 kronor Jag är medlem i Byggnads och jag och mina arbetskamrater är så ursinniga på er för att ni ingenting gör för att höja traktamentet. Det har legat på samma nivå i 15 år och det är verkligen dåligt. Många tänker gå ur Byggnads på grund av att ni inte verkar bry er om det som är så viktigt. Traktamentet borde vara minst 600 kronor/dag, skattefritt. Med dagens priser på bensin, rum och mat räcker inte 300 kronor långt. Be politiker åka ut och leva en vecka på 300 kronor/dag så får vi höra vad de tycker. Man ska väl inte behöva betala för att jobba, men det börjar bli så. En riktig uppstramning av er på facket behövs, annars står ni snart utan medlemmar. Vilka ska då betala era löner? KENNETH SANDSTRÖM Svar: Valfritt med traktamente Till er som kräver att traktamentet ska höjas: hur stor del som är skattefri bestämmer inte Byggnads. Det är väl valfritt att ligga ute på traktamente, och arbetsgivaren får betala mer än 300 kronor om han vill. Så ni får kräva mer av honom om ni inte är nöjda. STEFAN G. men även från företag, som är medlemmar i BI, som upplevde Bygghälsan som mycket bra, kompetent samt prisvärd. Även många medlemmar saknar det förra systemet med en rikstäckande hälsa. Vi anser att situationen i dag inte leder till en hel kropp efter ett helt arbetsliv. En ändring måste ske. P. JONSSON/R. AHL Vem betalar lönen? Vi vill att det i avtalets 7b lönespecifikationen, ska framgå vem som är arbetsgivare med organisationsnummer med mera. I byggnadsavtalet saknas arbetsgivaruppgifter som företagsnamn, organisationsnummer, adress och telefonnummer på lönespecifikationen när lön utbetalas under året. I dag får vi dessa uppgifter först på kontrolluppgifterna som avser årsinkomsten för kalenderår. Vad händer vid en eventuell konkurs, företagsuppköp eller nedläggning av företaget? Man vill ju vara säker på att man finns registrerad i företaget som anställd och att företaget gör inbetalning av A-skatt till skattemyndigheten. RAGNAR PERSSON PELLE LINDGREN SKRIV TILL OSS VI BJUDER PÅ PORTOT! Adressen är Byggnadsarbetaren, Svarspost , Stockholm. Du behöver inte sätta på något frimärke. Ring Faxa E-posta redaktionen@byggnadasarbetaren.nu Glöm inte uppge namn, adress och telefonnr (som hemlighålls mellan dig och redaktionen om du använder signatur). 4 BYGGNADSARBETAREN NR 17 NOVEMBER 2005

4 LEDARE En avdelning i Skåne räcker Är det meningen att de få som sitter på makten i Skånes avdelningar, arbetsutskotten, ska bevaka sina egna positioner i stället för att ta till vara medlemmarnas intresse, som är en efterlängtad Skåneavdelning. Detta kommer att innebära en bättre medlemsservice och ekonomiska förbättringar för alla medlemmar i Skåne. I Skåne finns fyra avdelningar, som blir en avdelning vid en sammanslagning. Där finns fyra ordförande, fyra kassörer, fyra mätningsföreståndare och fyra styrelser. Detta borde man omorganisera så att vi får en ordförande, en kassör, en mätningsföreståndare och en styrelse. De personer som inte blir till exempel kassör, går då in i organisationen och stärker medlemmarnas intressen, framför allt då på mätningssidan, som vi måste flytta fram positionerna för för att behålla och utveckla vårt lönesystem. Även på den administrativa sidan bör man omorganisera och där kommer man då att få ett visst överskott på tjänster. Det kommer att stärka oss organisationsmässigt och ekonomiskt. Medlemmarna måste agera och driva dessa frågor i ett repskap, då de som sitter på makten inte gör tillräckligt för att få ut den bästa medlemsservicen. Inför gemensam EU-skatt BODTOMTEN Skönt med nytt avtal. Nu får vi påökt även när vi är lediga SKÅNEPÅG Skatterna inom EU måste harmoniseras. Som det är i dag beskattas det svenska folket högt och våra surt förvärvade kronor skickas till länder, som inte beskattar sitt eget folk som Sverige gör. De förväntar sig att andra länder ska skjuta till pengar för uppbyggnad av deras infrastruktur och välfärd. Vi, det svenska folket, vill gärna vara solidariska med de europeiska folken. Men först får de beskatta sitt eget folk. Inför därför samma nivå på inkomstoch bolagsskatterna inom EU. DANIEL HAVDELIN Lönesmitare borde kollas Som arbetssökande vill man känna sig trygg när man söker arbete. Speciellt när man är tvungen att stå till arbetsmarknadens förfogande, då man annars riskerar att bli utan ersättning. Arbetsförmedlingen borde ha en skyldighet att se till att arbetsgivare, som söker arbetskraft, är seriösa och betalar såväl löner som sociala avgifter och skatter. Detta borde vara en självklarhet då vi vill värna om den enskilde individen, men även för att skydda vårt välfärdssystem. VI SOM BRYR OSS TYCK DIREKT PÅ NÄTET! På vår hemsida kan du publicera insändare direkt på nätet. Gå in på ANDERS FRIMAN Flextid och klämdagar Efter två månaders avtalsrörelse fick byggnadsarbetare ett nytt avtal. Uppgörelsen blev klar på natten 9 november, efter sedvanlig nattmangling och en dryg vecka efter det att det gamla avtalet löpte ut. Ingen större dramatik alltså, i varje fall inte utåt, till skillnad från 2001 då byggnadsarbetare strejkade i två dagar innan avtalet skrevs på. I reda pengar betyder det nya avtalet drygt tre kronor mer i timmen, vilket är i nivå med andra LO-grupper. Byggnads låglönegrupper, bil- och maskinförare samt dykare, får välförtjänt lite mer, drygt fyra kronor i timmen. Förändringar blev det också när det gäller arbetstiden. Nu kan arbetsgivaren och de anställda göra upp om hur arbetstiden ska läggas ut. Det innebär i Byggarbetsgivarna vill förhandla direkt med laget. praktiken en öppning för flextid också i byggbranschen. I gengäld fick Byggnads igenom kravet på betalda klämdagar kring nationaldagen den 6 juni. Men en av de riktigt svåra frågorna kvarstår olöst. Det gäller vem som ska ha makten över lönerna. Byggnads kräver att ombudsmännen ska vara förhandlingspart också vid lokala ackordsförhandlingar för anläggningsarbetare, till exempel på broar och tunnlar. Så sker i dag på bostads- och kontorshusbyggen. Byggarbetsgivarna vill förhandla direkt med laget utan medverkan av Byggnads ombudsmän. Den brännheta frågan hänvisades till en arbetsgrupp, som ska försöka lösa tvisten under avtalsperioden som löper till den 31 mars Läs mer om avtalen på sidorna För några år sedan var det ovanligt med utländska byggföretag i Sverige. Före EU:s utvidgning blev det ofta ett fall för polisen eftersom det vanligtvis handlade om enskilda byggnadsarbetare som vistades illegalt i Sverige. I dag är läget som bekant annorlunda. Nu finns ett stort antal utländska byggföretag i Sverige, och i vad mån de har hängavtal med Byggnads så gäller det nya avtalet även dem. Vi har kartlagt de största. Läs mer på sidorna Nästa nummer utkommer den 15 december. På återseende! KENNETH PETTERSON CHEFREDAKTÄR NR 17 NOVEMBER 2005 BYGGNADSARBETAREN 5

5 5 HAN 5 HON TILL VEM? Elektrikern och författaren HENRIK KOLBJÈR, 27 ÅR från Sundbyberg. VARFÖR? Han HAR SKRIVIT BOKEN HON OCH HAN tillsammans med sin sambo Annika Sundbaum-Melin. DE SATTE UPP EN BILD DÄR VI VAR HALVNAKNA 1 Hur kommer det sig att ni skrev den här boken? Det var Annikas idé från början. Hon ville veta hur en man tänker. Hon föreslog att vi skulle skriva vartannat kapitel. Jag tyckte det var en intressant idé för jag har inte läst något sådant förut. Det fungerade lite som terapi för oss. 2 Hur har dina arbetskamrater reagerat sedan boken kom ut? Boken har de inte reagerat så mycket på. Jag tror inte att de har läst den än. Men strax innan vi släppte boken gick Annika och jag en sexkurs Gudomlig njutning för Expressens räkning. Det roade mina arbetskamrater. De satte upp en bild i boden där Annika och jag var halvnakna och kramades. Men de har inte sagt något elakt. De tycker att det är rätt kul och spännande. 3 Vad är den värsta gliring du fått? Det var någon som frågade om han kunde kalla mig Malena. 4 Du skriver att du ångrar att du blev elektriker. Varför det? Jobbet är okej och jag trivs med arbetskamraterna. Men jag känner ibland att jag inte hamnat i det yrke jag vill jobba i resten av mitt liv. 5 Hur skulle du vilja att ditt liv ser ut om tio år? Jag har en sommarstuga. Och jag jobbar nog med något annat, som heltidsförfattare eller journalist. Helst frilans så att jag kan jobba på landet. Henrik Kolbjèr har skrivit den delvis självbiografiska Hon och han tillsammans med sin sambo, journalisten Annika Sundbaum-Melin. FRÄCKISEN Det var en man som ringde till doktorn. Hjälp, min femårige son har svalt en kondom. Vad ska jag göra? Lugn, sa doktorn, jag kommer om en stund och hjälper till. Efter en liten stund, när doktorn ska åka, ringer mannen igen. Ta det lugnt, du behöver inte komma. Jag hittade en annan kådis. ANDERS LINDH 1 Tycker du inte att det är pinsamt när Annika beskriver ert sexliv så detaljerat? Nej. Sexskildringar har man sett i litteraturen förut. Man kan alltid hävda att det delvis är fantasier. Vi har inte varit så noga med att allt ska vara autentiskt. 2 Vad är fördelarna med att leva tillsammans med en kvinna som är 16 år äldre? Hon är en erfaren tjej, även sexuellt. Man behöver inte springa på minor som man kan göra när man är unga båda två. Jag tycker det är skönt med en kvinna som har en karriär och jobb. Då blir det ett jämlikt förhållande. 3 Vad är nackdelarna? En dag kanske jag vill ha egna barn. Jag vill inte ha barn nu och Annika vill inte ha fler nu. Socialt är hennes två barn mina också. 4 Hur ska en kvinna vara för att du ska bli kär i henne? Ögonen är viktiga, det första man ser. Hon ska helst ha långt hår. Hon ska vara utåtriktad, livfull, ha allmän utstrålning, inte vara för tillbakadragen, utan kunna ta tag i saker. Jag vill ha en fyllig tjej med lite former. 5 Vad är viktigast för att få en relation att fungera? Ärlighet och engagemang. Om man bara går runt och inte bryr sig dör nog förhållandet till slut. Det är viktigt att man har gemensamma drömmar och mål. Vår dröm är en sommarstuga att fly till. ANKI WETTERSTÅL NR 17 NOVEMBER 2005 BYGGNADSARBETAREN 7

6 NYBYGGARNA 8 BYGGNADSARBETAREN NR 17 NOVEMBER 2005

7 Skanska, NCC, JM och Peab är inte längre ensamma på hemmaplan/ Över 50 utländska byggföretag slåss om entreprenaderna i Sverige, visar Byggnadsarbetarens kartläggning. På bygget av Citytunneln i Malmö samsas till exempel byggföretag från minst fyra länder. TEXT NINA CHRISTENSEN OCH KATARINA CONNHEIM FOTO ANDRÉ DE LOISTED NU BYGGER HELA VÄRLDEN I SVERIGE Citytunneln i Malmö byggs av konsortiet MCG, där företag från Tyskland, Danmark och ingår. NR 17 NOVEMBER 2005 BYGGNADSARBETAREN 9

8 NYBYGGARNA 51 utländska bolag bygger i Sverige/ dominerar med 19 byggföretag på plats. Tyskland satsar också på Sverige och några företag kommer så långt bortifrån som Kina och Thailand. Byggnadsarbetaren har kartlagt de stora utländska byggföretagen, de som har minst tio anställda på byggen i Sverige. Granskningen visar att 51 företag är i Sverige just nu, eller har varit det under det senaste året. De flesta bolag finns i södra Sverige. Bara i Malmö har det funnits minst 14 utländska firmor med fler än tio byggnadsarbetare på plats. Fem av dessa bolag är stora och har mellan anställda byggnadsarbetare verksamma i Malmö. Praktiskt taget alla bolag i granskningen tar med sig arbetskraft från hemlandet eller anlitar underentreprenörer från ett tredje land, ofta låglöneländer, som exempelvis. Cirka hälften av företagen, 24 stycken, kommer från det forna östeuropa. Det land som dominerar bland östländerna är med 19 bolag. 13 kommer från Tyskland. Bakom flera av de polska företagsnamnen döljer sig i själva verket tyska transnationella företag som till exempel Rheinhold & Mahla, Bilfinger Berger och Siemens. Isoleringskoncernen Rheinhold & Mahla äger exempevis R&M Industrial Service Polska, R&M Izomar, samt R&M Plettac. Rheinhold & Mahla äger för övrigt också det välkända isoleringsföretaget Isenta. Rheinhold & Mahla köptes upp av tyska Bilfinger Berger De har i sin tur åtagit sig flera infrastrukturprojekt i Sydsverige: Svinesundsbron, Götatunneln i Göteborg och Citytunneln i Malmö. Polska rörföretaget Wibrem, som har gjort jobb i Gästrikland, ägs i själva verket av tyska koncernen Siemens. Sammanfattningsvis är två av tre företag i kartläggningen medelstora eller mycket stora i sina hemländer. Byggföretag i Tyskland har sedan flera år tillbaka mer och mer polsk arbetskraft, eller polska underentreprenörer, vilket lett Polska företag betalar lägst lön, cirka 109 kronor i timmen. till ökad arbetslöshet bland tyska byggnadsarbetare. Detta mönster, att tyska byggbolag väljer polska underentreprenörer, kan skönjas när det gäller vissa företag i Sverige. Bilfinger Berger använder polska byggnadsarbetare, bland annat från bemanningsföretaget Eurotec i flera av sina stora projekt. Tyska Althammer, som åtagit sig rörjobb på Stora Enso i Dalarna, använde ungersk och polsk arbetskraft. Aug. Prien använder polska byggnadsarbetare när de bygger lägenheter i Malmö. Men svenska koncerner använder också arbetskraft från forna östeuropa på svenska byggen. NCC har till exempel sålt ut anläggningsarbetet till NCC Polska, på byggen i Jönköping och Malmö. De utländska företagen finns i de flesta sektorer av byggbranschen, men vissa sektorer dominerar: hälften av bolagen finns antingen inom rör, eller husbyggnad. Alla företag har kollektivavtal eller förhandlar om sådana. Två av tre bolag betalar timlöner till sina anställda, övriga ackordslön. Finska rörföretag betalar mest i lön till sina finska arbetare, 160 kronor i timmen. Polska företag betalar lägst lön, cirka 109 kronor i timmen. Det är den så kallade stupstockslönen som enligt avtalet bara ska användas vid vissa speciella tillfällen, exempelvis när förhandlingarna strandat, eller vid permission, dvs när byggnadsarbetarna sitter på lådan. Byggnads har i flera fall upptäckt att det finns skuggavtal. Men att regelmässigt kontrollera att utländska byggnadsarbetare verkligen får avtalsenlig lön, är svårt. Då krävs det att Byggnads får tillgång till information om löneutbetalningar i hemländerna. Båda bilderna: Citytunnelni Malmö. 10 BYGGNADSARBETAREN NR 17 NOVEMBER 2005

9 HÄR ÄR ALLA UTLÄNDSKA BYGGFÖRETAG: Dessa är de utländska byggföretag i Sverige som tagit med sig minst tio anställda. Alla har varit här det senaste året. I kartläggningen ingår inte de byggföretag som blivit integrerade på den svenska marknaden, till exempel Veidekke och YIT. Avdelningar Malmö (Högskola) Malmö (Högskola) Malmö (Högskola) Malmö (Högskola) Malmö (Högskola) Malmö (Högskola) Malmö (Högskola) Malmö (Högskola) Malmö (Citytunnel) Malmö (Citytunnel) Malmö (Citytunnel) Malmö (Citytunnel) Malmö (Citytunnel) Malmö Malmö Malmö Malmö Malmö Malmö Malmö Norrköping Norrköping Norrköping Nyköping Piteå Värmland Värmland (Skoghalls bruk) Värmland (Skoghalls bruk) Värmland (Skoghalls bruk) Värmland (Skoghalls bruk) Väst Väst (Preemraff) Väst (Preemraff) Väst (Preemraff) Väst (Preemraff) Väst (Preemraff) Dalarna Dalarna Dalarna Dalarna Dalarna Gästrikland Gästrikland Gästrikland Gästrikland Göteborg Göteborg (Götatunneln) Göteborg (Götatunneln) Helsingborg Jönköping Kalmar Kalmar Kalmar Kalmar Linköping Lund Lund Företag Konsortium = Bauunternehmung E. Heitkamp GmbH + Martin Oetken GmbH Objekt und Plan Szameitat GmbH Sahin Wandputz GmbH De Nieuwlander Estrich-Bau Böck GmbH & Co. KG Bau Union Wissmar Origoszer B.T. FT Montage Bilfinger Berger = konsortium = MCG Per Aarsleff A/S = konsortium=mcg E Pihl & Son A/S = konsortium= MCG NCC Polska Eurotec Combinatie Snelbouw B.V Eko-Bud Grzelczyk, Woreta P.B Calbud Sp.z.o.o. Toplux Spolka z.o.o. Alumen Bruckner Grundbau GmbH Möbius J Bau-Aktiengesellschaft Primekss R&M Industrial Service Polska Kormal Lizmontageens Empresa de Montage NM Novmar ltd R&M Industrial Service Polska Sp.z.o.o Mostostal Pulawy R&M Izomar Sp.z o.o. Drawbridge Instraco Sefaco IREM R-M Plettac Semisul Vinc Placement Instraco KPA Teollisuusputkistot Nostokonepalvelu Mostostal Pulawy Althammer Complex Montage 98 kft China Lixi Industrial Group Termokor Wibrem Möbius PPUH Drevnokor Bilfinger Berger+ Anjobygg (sv) = konsortium Eurotec Twintec Scandinavia AB NCC Polska D.E.C. Suomen Malmi Oy Kvaerner Pulping ACSS Best Spolka Acynja Muniak JGS Länder Tyskland Tyskland Tyskland Tyskland Tyskland Tyskland Ungern Tyskland Tyskland Danmark Danmark Nederländerna Tyskland Tyskland Lettland Portugal Tjeckien Tjeckien Italien Portugal Thailand Tjeckien Finland Finland Tyskland Ungern Kina Tyskland Tyskland Belgien Belgien Finland Norge Tyskland Bransch bygg bygg fasadarbeten (isolering o. puts) bygg golv bygg gipsväggar montering/betong anläggning anläggning anläggning betong betong montering bygg bygg/betong betong montering av fasader anläggning muddring betonggolv isolering husbyggnad ugnsmurare rör isolering industrirör isolering ställning ställning industrirör vvs ställningar ställning/vvs vvs ställningar industrirör kran industrirör arbetsledning industrirör husbygge rör rör anläggning bygg o. mur anläggning armering gjuter betonggolv anläggning muddring borrare rör stenläggare mur o. puts husprod. renovering Källor: Byggnads 31 avdelningar, uppgifterna gäller fram till och med september NR 17 NOVEMBER 2005 BYGGNADSARBETAREN 11

10 NYBYGGARNA INGEN HAR KOLL PÅ UTLÄNDSKA BOLAG Myndigheterna agerar bara om det hänt en olycka / Utländska byggföretag som är aktiva i Sverige använder ofta arbetskraft från låglöneländer. De flesta har kollektivavtal, men varken arbetsgivarna eller facket har koll på om de efterföljs. Företag från låglöneländer har lägre nivå på löner, arbetsmiljö och arbetsrätt än vad svenska konkurrentföretag har, menar många bedömare. Niklas Bruun (bilden), professor i EU arbetsrätt, anser att staten bör ta mer ansvar för efterlevnaden av kollektivavtalen i de utländska företagen. Företagens förflyttningar över nationsgränserna ställer nya krav på fackförbund och arbetsgivarorganisationer. Särskilt när det gäller att se till att kollektivavtalen efterlevs. Statsmakterna bör definitivt ta ett större ansvar än vad man gör i dag, bland annat när det gäller regler om kontroll. Man bör också tillhandahålla information om hur vårt avtalssystem ser ut. Det är man skyldig till enligt EG rätten, säger han. Niklas Bruun hänvisar till att EU:s inre marknad inte fungerar på rätt sätt om inte samma krav ställs på utländska och svenska företag i Sverige, när det gäller arbetsrätt och arbetsmiljö. Statsmakterna bör definitivt ta ett större ansvar än vad man gör i dag. Christer Wälivaara, Byggnads internationelle sekreterare, jämför med marknaden i Tyskland. Där har polska företag, som har lägre nivå på arbetsmiljö, facklig organisering och arbetsrätt, konkurrerat ut de tyska bolagen. Arbetslösheten bland tyska byggnadsarbetare är hög nu. Man talar om Berlineffekten. Vi kan få en Berlineffekt här också, säger han. Christer Wälivaara anser att social dumpning sker så länge utländska byggnadsarbetare inte integreras i det svenska samhället eller går med i facket. De är utlämnade till sina arbetsgivare. De förstår inte språket, de bor isolerat, blir utfodrade och bussade till sina arbetsplatser. De är i en utsatt situation, säger han. Lars Lindström, arbetsmiljöansvarig och regionalt skyddsombud i Byggnads Malmöavdelning, menar att kontrollen av hur de utländska företagen sköter arbetsmiljöfrågor, är obefintlig. Det svenska systemet för övervakning när det gäller arbetsmiljön, bygger på att det finns skyddsombud som känner till svensk arbetsmiljölagstiftning, säger han. I företag, där Byggnads inte har några medlemmar, kan ett regionalt skyddsombud från Byggnads avdelning inte heller ingripa, även om arbetsgivaren bryter mot lagen. Och myndigheterna, arbetsmiljöverket, agerar bara om det har hänt en olycka, säger Lars Lindström. Få företag i vår kartläggning är med i en svensk arbetsgivarorganisation. Detta trots att det bara är de största utländska bolagen som är med i kartläggningen. Att bolagen inte är med i arbetsgivarorganisationer, har betydelse för hur arbetsgivaren följer och tolkar svenska regler. Detta eftersom arbetsgivarorganisationerna bistår sina medlemmar med information och vägledning, menar juristen Bo Adling vid Sveriges Byggindustrier (BI) (bilden). Vår organisation har ett ansvar att se till att alla i branschen arbetar efter likvärdiga villkor. Det är ett problem att de inte blir medlemmar, eftersom de inte får kunskap om svenska regler, säger han. Ofta har bolagen svenska affärsjurister som agerar som ombud i Sverige och de är oftast inte insatta i arbetsrätt, tillägger Bo Adling. BI har ganska dålig koll på vilka utländska företag som är verksamma i Sverige. Byggnads har desto mer kunskap eftersom man tecknar kollektivavtal. Men efterlevnaden av avtalen är desto svårare för facket att få grepp om. Det är svårt för oss att kontrollera att de verkligen får avtalsenlig lön, när den betalas ut i hemlandet, säger Willy Hulthén, ombudsman på Byggnads. 10 AV DE STÖRSTA NYBYGGARNA I SVERIGE: Aug. Prien: Tysk huvudentreprenör som bygger 28 lägenheter i Västra hamnen i Malmö. Ett av de största ingenjörsbyggnadsföretagen i Nordtyskland. Har bred byggverksamhet. Vägbygge, hus, stålbyggnationer, broar och hamnbyggnader, vvs, sanering och renovering. Omsättningen är 1, 5 miljarder kronor. I företaget abetar 220 tjänstemän och 530 yrkesarbetare. Bruckner Grundbau GmbH: Tyskt företag som gör grundläggningsarbete på citytunneln i Malmö. Företaget har flera dotterbolag och 250 anställda. Är specialiserat på grund- och anläggningsarbete.företaget har en omsättning på 475 miljoner kronor. Har för tillfället inga planer på att inrätta någon filial eller dotterbolag i Sverige. E. Heitkamp GmbH: Tyskt företag som tillsammans med Martin Oetken GmbH har byggt Malmö högskola.startade 1892 som Tiefbaufirma E. Heitkamp. Företagets verksamhet delas in i tre delar; byggprojekt med total entreprenad, anläggnings- och infrastruktur. E.Heitkamp har flera dotterbolag 12 BYGGNADSARBETAREN NR 17 NOVEMBER 2005

11 Snickare Magnus Nilsson (mitten), utsättare Olof Sjödahl (tv) och utsättare Carsten Pedersen på bygget av Citytunneln i Malmö. NR 17 NOVEMBER 2005 BYGGNADSARBETAREN 13

12 NYBYGGARNA Ulrich Pohland är vd för Martin Oetken Norden, ett av de utländska byggföretag som etablerat sig i Sverige AV DE STÖRSTA NYBYGGARNA, (FORTS) med stor internationell verksamhet. De många dotterbolagens verksamhet är bland annat tunnelbyggnad, järnvägar, prefab, motorvägar och pipelines. Antal anställda: Martin Oetken GmbH Martin Oetken har hittills bara funnits på den tyska marknaden. Nyligen bildades Martin Oetken Norden, ett nytt dotterbolag som har för avsikt att åta sig byggprojekt i Norden. Totalt har företaget 300 anställda och bolaget har fem dotterbolag. Åtar sig stora projekt; husbyggnad, brobyggen, tunnelbyggen, vägbyggen etc. Omsättningen är 565 miljoner kronor. R& M Izomar Sp.zo.o HÄRIFRÅN KOMMER FÖRETAGEN: Övriga 16 st Finland 3 st 19 st Tyskland 13 st Polskt företag som gör isoleringsjobb på Skogshalls bruk i Värmland.Har sitt huvudkontor i Warszawa. Är specialiserat på bygg- och montering inom industrin och anläggning. Över 500 anställda och en omsättning på 150 miljoner svenska kronor. R&M Plettac Sp. zo.o Polskt företag som bygger ställningar på Preemraff i Lysekil.Specialiserad på montering, försäljning och uthyrning av ställningar. Har 220 anställda och en omsättning på 44 miljoner svenska kronor. Rheinhold & Mahla R&M Izomar och R&M Plettac ingår i Rheinhold & Mahla som är en stor tysk koncern. Den är specialiserad på rörarbeten inom industrin. och har över anställda. Sedan 2002 ingår Rhein hold&mahla i Bilfinger Berger. Bilfinger Berger: Är en jättekoncern med säte i Tyskland. Företaget har omkring anställda och ett stort antal kontor i de flesta länder i världen. Bilfinger Berger har fått flera beställningar på byggjobb i Sverige; Svinesundsbron, Götatunneln i Göteborg och Citytunneln i Malmö. Har flera verksamhetsområden; husbyggnad, industribyggnad, installation och reparation inom kraftindustrin och IT. Omsättning: 57 miljarder. Mostostal Pulawy S.A Ett polskt företag som gör rörjobb på Skogshalls bruk i Värmland och i Dalarna. Är medlem av Mostostal Warszawa Group S.A. Är specialiserat inom stålkonstruktioner, montering, tekniska installationer, broar och viadukter. Företaget har 550 anställda och en omsättning på 168 miljoner kronor. P.B Calbud Sp. zo.o Ett polskt företag som bygger bostäder i Malmö, vilket är det första jobbet i Sverige. Gör olika slags byggverksamhet; både för industrin och husbyggnad. En avdelning i Tyskland. Har 200 anställda och en omsättning på 160 miljoner kronor. Kormal: Ett polskt byggföretag som har byggt sex villor norr om Söderköping. Har 350 anställda. Kormal arbetar både på den inhemska marknaden och utomlands, särskilt i Tyskland. Tre verksamhetsområden; byggoch anläggning, rostskydd inom industrin samt svetsning i skeppsvarv och raffinaderier. Källor: Företagens hemsidor, exportrådet i och intervjuer med företagen. 14 BYGGNADSARBETAREN NR 17 NOVEMBER 2005

13 DUMPADE LÖNER TVINGAR UT TYSKAR Polsk arbetskraft tar över på hemmaplan/ Ulrich Pohland är glad att Sverige finns. På den svenska marknaden har hans företag konkurrenskraft. Alla stora bolag i Tyskland tar in arbetskraft från det forna östeuropa, vi kan inte konkurrera med dem längre, säger han. Ulrich Pohland arbetar på byggföretaget Martin Oetken som är familjeägt och startades på 1850 talet i Tyskland. Han är vd för ett nytt dotterbolag: Martin Oetken Norden AB. Bolaget har nyligen etablerat sig i Sverige och har bland annat byggt högskolan i Malmö, ett parkeringshus åt HSB i Malmö, och snart startar bygget av cirka 100 lägenheter i Västra Hamnen. Strategin är att växa på den svenska marknaden. Vi är ett konservativt företag som vill behålla vår egen personal. Vi har problem på den tyska marknaden. Det beror på att de stora företagen inte längre använder egna byggnadsarbetare, utan anlitar exempelvis polska, ungerska och rumänska arbetare i stället. Oetken har byggt högskolan i Malmö, som blev klar i höstas, i samarbete med ett annat tyskt företag, Heitkamp GmbH. Heitkamp vann upphandlingen i konkurrens med fyra andra bolag, Skanska, NCC, samt ett franskt och ett norskt företag. Oetken stod för stommen och Heitkamp projektledning, ekonomiska beräkningar, teknik. Vi bygger alltid stommen med egen personal. Vvs, el, rör, fasad, golv, gipsväggar och liknande använder vi underentreprenörer till, säger Ulrich Pohland när han visar upp den enorma glasbyggnaden. I biblioteket på den översta våningen i den 155 meter långa byggnaden kan man njuta av en hisnande utsikt över havet och över Malmö stad. Oetkens underentreprenörer kommer i de flesta fall från Tyskland och dessa tar med sig sin egen arbetskraft. Det är oftast frågan om underentreprenörer, som företaget samarbetat med i tidigare projekt. Men också svenska underentreprenörer har deltagit i bygget av högskolan, exempelvis Flexfasader från Örebro, Sydtotal och Midroc. Den huvudsakliga marknaden för Oetken finns fortfarande i Tyskland. Etableringen i Sverige är en ny strategi, ett sätt att överleva. Antalet anställda på Oetken i Tyskland har minskat från 650 till 300 på tio år procent av arbetarna i företaget är med i tyska byggfacket, i likhet med övriga företag i Tyskland Det borde vara 80 procent så att man vet vilka man förhandlar Visst kan det bli aktuellt att anställa svenskar på sikt. med. Jag är tacksam att Byggnads är en så kraftfull fackförening, som kan stoppa lönedumpningen här i Sverige. Vi vill betala våra anställda bra löner, löner som de kan leva på i Tyskland, säger han. Till svenska beställare vill Ulrich Pohland höja ett varningens finger. Att bara fokusera på de anbud som ligger lägst, kan påverka samhällsekonomin på lång sikt, om köpkraften bland svenska byggnadsarbetare minskar på grund av arbetslöshet. Polacker konsumerar inte varor i Sverige. De gör av med pengarna i. Det är illa om svenskarna inte längre kan konsumera i sitt eget land. Arbetarna måste få löner som de kan leva på i sitt eget land, säger han. De tyska byggnadsarbetarna i Oetken har avtalsenliga löner, enligt Byggnads avdelning i Malmö, men skatt och pension betalas in i Tyskland. Arbetarna är här bara 181 dagar, de klassas som gästarbetare, säger Ulrich Pohland. Efter det måste de betala full skatt i Sverige. Bolaget Oetken Norden betalar dock skatt i Sverige, eftersom man har varit här längre än ett år. Företaget är, trots 2,5 år i Sverige, inte med i Sveriges Byggindustrier. Så har Ulrich Pohland inte heller någon direkt koll på svensk arbetsrätt. När Byggnadsarbetaren ställer några testfrågor, visar det sig att han inte vet vad turordningsreglerna i Las är, hur svenska MBL fungerar, eller vilka myndigheter man ska kontakta om det händer en olycka. När det gäller svenska arbetsrättsregler, hänvisar han efter en stunds diskussion till tyska varianter av de svenska reglerna. Tyska byggnadsarbetare får avtalsenliga löner och dessutom traktamenten, blir det inte dyrt? Kommer ni att anställa svenskar? Visst, tyskarna är något dyrare. Men de arbetar effektivt med prefabdelarna. De frågar ingenting, de vet exakt vad de ska göra, och vi vet vad de kan. Men visst kan det bli aktuellt att anställa svenskar på sikt, om det går bra för oss här i Sverige. NR 17 NOVEMBER 2005 BYGGNADSARBETAREN 15

14 Bygglön dröjer för k 16 BYGGNADSARBETAREN NR 17 NOVEMBER 2005

15 ommunens dykare I Karlskrona finns Sveriges enda kommunalanställda dykare. Tre byggnadsarbetare som år efter år arbetar under vatten för att underhålla hamnar och ledningar åt kommunen och kommunala bolag. Vi känner till vattnet och vi drar ledningarna själva. Det gör att vi jobbar effektivare än många dykfirmor, säger dykaren Mattias Hellberg. TEXT ELIN JÖNSSON FOTO JÖRGEN RAGNARSSON Staffan Svensson packar upp och kontrollerar reservtuberna som han måste ha med sig, utifall att den vanliga luftlinan inte fungerar. Klockan är åtta på morgonen och i slutet av oktober har solen ännu inte orkat hela vägen upp. I Karlskrona blåser det friskt. Den klara luften skvallrar om ovädret och skyfallet som drog genom staden kvällen före. Ute i oljehamnen står tre män, tre kommunalanställda dykare. Staffan Svensson ska gå ner i tung utrustning för att jobba. Magnus Lejhall följer med, med lättare utrustning för att fotografera, bara för Byggnadsarbetarens skull. Mattias Hellberg är, trots att det blåser kallt, glad att han får stå på land. Det är inte kul att dyka i det här vädret, säger han, vilket också visar sig när de andra har kommit under ytan. I en monitor på land kan vi följa Magnus undervattenskamera och man ser inte långt. Gårdagens oväder har rört upp botten och gjort vattnet genomgrumligt. Dagen var egentligen vikt för ett annat jobb ute i skärgården. Karlskrona består av trettiotre öar och på de flesta bor det folk. Till exempel ska de boende i hela östra skärgården få färskvatten indraget. Över tolv kilometer är det till de yttersta öarna från fastlandet och nu håller dykarna på att dra rör hela vägen. Om det inte hade varit för ovädret och blåsten skulle de ha gjort det även i dag, men planen fick göras om. Det är väldigt sällan vi måste stuva om på grund av vädret. När det har handlat om akuta grejer, som en läcka till exempel, har vi alltid kunnat fixa det, även om det har blivit lite struligt med flakmopeder på isen för att hitta läckan, säger Mattias Hellberg. Han är den pratgladaste av de tre och också den som har arbetat längst. I fem år har han varit anställd av Karlskrona kommun. Innan dess körde han färja åt ett byggföretag i Stockholm och hade då kontakt med flera dykfirmor. Trots att han tycker att kommunen är en seg arbetsgivare där det tar lång tid innan något händer och där man inte får köpa sin utrustning var man vill, trivs han med sitt arbete. Han är glad att han kan bo hemma och inte behöver ligga ute på jobb på annan ort. Även om det häromdagen var nära att NR 17 NOVEMBER 2005 BYGGNADSARBETAREN 17

16 Enligt Arbetsmiljöverket ska all dykutrustning vara CE-märkt. Den regeln följer långt ifrån alla dykföretag men Karlskrona kommun är ett undantag. AH5 CE 0088 står det på Staffan Svenssons hjälm. de tvingades övernatta i en av båtarna, efter att Mattias körde på grund. Klockan var åtta på kvällen och det tog över fyrtio minuter innan vi kom loss. Det är lätt att föreställa sig den goda stämningen i arbetslaget vid sådana tillfällen. Men största nackdelen med att vara anställd av kommunen är inte byråkratin, utan lönen. Vi tjänar kronor i månaden. Det är ungefär fyra tusen mindre än andra med samma kompetens och erfarenhet, säger Mattias Hellberg. En anledning till att lönerna inte går upp är att det inte är klart i vilket förbund som dykarna ska organisera sig. Byggnads och dykarna själva vill att de ska tillhöra Byggnads. Kommunen och Kommunal vill att de ska höra till Kommunal. Konflikten har pågått sedan Kommunal kan ingenting om dykning. Vi är bara tre man: hur intresserade är de av att hjälpa oss? frågar sig Mattias retoriskt. Samtidigt är han besviken på uppbackningen från Byggnads. Han trodde nog att konflikten skulle lösa sig på kortare tid, men nu har det gått fyra år och organiseringen är ännu inte klar. Under tiden har jag begärt individuell löneförhandling med personalkontoret, men de vägrar att förhandla med mig. Ställ dig upp! ropar Mattias till Staffan strax innan han ska gå i vattnet, men han får inget svar. Knack knack på hjälmen och en tumme upp framför ansiktet fungerar bättre. Staffan ställer sig upp och lutar sig framåt för att få hjälp att få på sig tuber med luft. Tuberna är bara i reserv, utifall att den vanliga luftlinan skulle strula. Magnus och Staffan går i vattnet medan Mattias lever lyxliv på land. I windstopper-fleece, rejäla byxor och handskar är det uthärdligt. Under ytan kontrollerar Staffan zinkanoder. Oljepiren vilar på pelare av stål. För att se till att de inte rostar monterar man fast anoder, zinkblock, på varje pelare. Eftersom zinken är mindre ädel än stål, korroderar den först och skyddar därmed stålpelarna från att rosta. Men zinkblocken måste bytas ut med jämna mellanrum för att fortsätta skydda pelarna, och det är det dykarna gör i dag. Ungefär halva arbetstiden, 20 timmar i veckan, arbetar de under vatten. Det är mycket att göra i en kommun som består av öar och det är också därför som Karlskrona, ända sedan 1940-talet, valt att ha fast anställda dykare. Jan-Olof Ekstrand ansvarar för kommunens hamn- och stuveriverksamhet och är dykarnas närmsta chef. Vårt arbete skulle inte kunna skötas av ett utomstående bolag. Vi svetsar avloppsrör, drar elledningar, reparerar hamnarna. Vi har en oslagbar lokalkännedom eftersom vi jobbar i vattnet hela tiden. Vi drar rören själva och vet exakt var de ligger, säger han. Han jämför med inhyrda företag som, enligt honom, inte tar sitt uppdrag på samma allvar. De lämnar två års garanti på utfört jobb medan vår garanti är livslång. Vi anstränger oss mycket för att slippa åka ut och reparera en ledning bara två år efter att vi har dragit den. Ett resultat av det kontinuerliga arbetet är att de lyckats vidareutveckla flera branschlösningar, så att det passar Karlskronas skärgård bättre. Till exempel har de utvecklat en ny typ av vikter, det vill säga betongblock som ska hålla ledningarna på plats på botten. Tidigare klagade yrkesfiskarna på att näten fastnade i vikterna. Med en ny konstruktion är det färre bultar som sticker ut. Vikten blir slätare och fiskarna nöjdare. Som dykare är de ständigt beroende av massor av andra grupper. Skärgårdsborna har synpunkter på vilken typ av arbeten som behövs. De berättar om en äldre man som inte vill ha rinnande vatten och avlopp: Har jag klarat mig i 70 år hittills, ska det nog gå bra ett par år till, lär han ha sagt. Vid ett annat tillfälle var det mindre lustigt. Det kommunala elbolaget behövde borra i havsbotten och ville då veta var huvudströmmatningen fanns, så att de kunde undvika den. Kommunens dykare hyrdes in för att hitta ledningen. Enklaste sättet skulle vara att börja vid land och spola fram den med brandpump, till den punkt man letar efter. Men det fick vi inte för länsstyrelsen för det förstör fisket. I stället ville de använda metalldetektor för att hitta på ett ungefär var ledningen var, men sedan fick jag gå runt på botten, med dy upp till midjan och försöka gräva fram den med händerna, berättar Magnus Lejhall. Jag såg ingenting och blev helt desorienterad av all dy. Det var jobbigt. Dessvärre hittade de aldrig kabeln utan processen ska börja om igen, en dag som passar. I dag är det dags att packa ihop. Kommunikationsradio, dräkter, kamera och annan utrustning lassas in i släpvagnen som har ett extremt illalåtande inbrottslarm. In med allt i bilen, och iväg på nästa jobb. Den här gången med båt. FAKTA KARLSKRONA BYGGDYKARE Vad byggs: kommunens underhållsarbete av hamnar, ledningar och annat under vatten mellan fastlandet och de 33 öarna. Antal byggnadsarbetare: tre byggoch anläggningsdykare Beställare: Karlskrona kommun Lön: kronor 18 BYGGNADSARBETAREN NR 17 NOVEMBER 2005

17 TJÄNA PÅ ATT VÄLJA Här är bästa räntorna/ Behöver du pengar till en bättre begagnad bil eller en plasmaskärm? Du kan tjäna tusenlappar på att välja rätt lån. De lägsta räntorna för lån utan säkerhet ligger på drygt 5 procent och de högsta på nästan 13 procent. TEXT CENNETH NIKLASSON FOTO ANKI SYDEGÅRD SEB Medlemslån (Föreningssparbanken/Nordea) Handelsbanken GE Moneybank Lånebelopp kronor kronor. För två som lånar tillsammans (FS-banken) Valfritt (Nordea) kronor kronor. Återbetal ningstid Max 12 år Max 10 år (FS-banken) Max 12 år (Nordea) Max 10 år Max 12 år. Krav 18 år. Fast anställning med en årsinkomst på kronor eller mer och vara fri från betalningsanmärkningar. Sedvanlig kreditprövning. Medlem i Byggnads i minst 6 månader. Man måste ha ett konto i banken. Sedvanlig kreditbedömning. Inga betalningsanmärkningar. 18 år. Fast anställning sex månader/pensionär. Årsinkomst: minst kronor. Inga betalningsanmärkningar. Mantalsskriven i Sverige. Sedvanlig kreditprövning år. Ha fast anställning eller vara pensionär och en deklarerad inkomst av tjänst eller pension. Inga betalningsanmärkningar. Sedvanlig kreditbedömning. Uppläggningsavgift 500 kronor. 595 kronor. 400 kronor. Aviseringsavgift 25 kronor/månad Övrigt Försäkring som täcker kostnader för efterlevande vid dödsfall ingår. Räntan är rörlig och bestäms individuellt och varierar beroende på lånebelopp. Ränta Upp till kronor: 5,95 procent kronor: 5,25. 5,64 procent 5,85 procent och kr: 8,75-12,95 procent och kr: 5,75-8,70 procent. Effektiv ränta För ett lån på kronor och med räntesatsen 5,95 procent, upplagt på 5 år blir den 6,33 procent. 5,79 procent LÅG RÄNTA 6,3 procent 7,35 procent för lån på kronor baserat på 6,75 procents årsränta. Allt fler lånar utan borgen. Förra åren omsatte den typen av lån cirka 100 miljarder kronor. Men det gäller att låna hos rätt kreditgivare. Det finns många som lockar med snabba lån. Konsumentverket har flera gånger varnat för lån hos vissa kreditinstitut. Det viktiga för kunden är oftast inte att få pengarna snabbt, utan att kostnaden blir så låg som möjligt, säger Annika Hernodh, jurist på konsumentverket. Hon vill inte avråda någon från att låna någonstans, utan säger att det viktigaste är att jämföra räntor och andra kostnader och att man är medveten om att pengarna faktiskt ska betalas tillbaka. Under de senaste åren har det skett en viss förändring på marknaden när det gäller blancolån. Tidigare var konkurrensen dålig och det fanns i princip bara två möjligheter. De så kallade medlemslånen för fackligt anslutna eller lån hos nischade kreditinstitut. Men nu erbjuder även de vanliga bankerna lån utan säkerhet. Det som skiljer de stora bankerna och kreditinstituten åt är att i bankerna får alla som klarar kreditbedömningen samma ränta. De sätter räntan i förhållande till reporäntan eller den så kallade Stiborräntan. Kreditinstituten, som är mer inriktade på 20 BYGGNADSARBETAREN NR 17 NOVEMBER 2005

18 RÄTT LÅN ICA Citibank Wasa Kredit kronor. Upp till kronor. Upp till kronor. PharmaNord Inom 10 år, dock senast vid 70 år. Max 12 år. Max 10 år. 18 år, ha fast inkomst och var utan betalningsanmärkningar. Vid lån över kronor: högra krav. Sedvanlig kreditbedömning. 20 år. Fast inkomst på minst kronor. Mantalskriven i Sverige sedan 3 år. Inga betalningsanmärkningar. 20 år. Fast anställning sedan 6 månader.mantalsskriven i Sverige i 3 år. Inga betalningsanmärkningar. Sedvanlig kreditprövning 400 kronor. 350 kronor kronor. 35 kronor/månad. Man behöver inte ha ICA-kort. BRA VILLKOR Individuell bedömning av dig och av lånets storlek när räntan ska sättas. Räntan sätts individuellt beroende på betalningsförmåga. 6,4 procent (5,2 procent över kronor). Lägst 5,95 procent. 6,95-12,95 procent. Upp till kronor: 6,59 procent. Över kronor är räntan 5,2 procent, vilket ger en effektiv ränta på 5,33 procent. Effektiv ränta blir vid lån på kr och 5 år 8,11 procent beräknad på en ränta på 7,75 procent. Vid ett lån på kronor på 10 år med en ränta på 8,45 blir den effektiva räntan 10,9 procent. HÖG RÄNTA att låna ut kapital utan säkerhet, anpassar däremot räntan efter kundens betalningsförmåga. Grundprincipen som gäller är: ju högre osäkerhet när det gäller återbetalningsförmågan, desto högre ränta får kunden betala. De fackliga medlemslånen är ofta ett bra alternativ för dem som är med i facket och som måste låna utan säkerhet. Räntan är ofta förhållandevis låg och det finns inga uppläggnings eller aviavgifter. Det viktigaste att se på när man tar lånet är den effektiva räntan. Där är alla kostnader inbakade: ränta på ränta-effekten, aviavgifter, uppläggningskostnad och naturligtvis själva räntan som ska betalas. NR 17 NOVEMBER 2005 BYGGNADSARBETAREN 21

19 TRENDIGT TRÄ GER SKADOR FÖR LIVET Snickaren Martti Ruotsi fick astma av röd ceder/ Nu varnar arbetsmiljöverket för arbete med träslaget. Ändå ska Skanska använda det på ytterligare ett projekt i Göteborg. TEXT MARGITE FRANSSON FOTO CHRISTER OLOFSSON Martti stod i ett stort tält, en fältverkstad, och andades in damm när han sågade i röd ceder; ett ädelträ som blivit allt populärare. Han och kollegorna kapade bitar som fogades samman till färdiga husväggar. Jobbet började i november och ett par månader senare började han bli ordentligt dålig med ständiga förkylningar. Och som du hostade, det var inte måttligt. Det lät som om du skulle hosta upp lungorna, säger kollegan Lars-Göran Hassel. Martti fick också andnöd vid flera tillfällen och var oändligt trött. Han var sjukskriven och gick till läkare i olika omgångar. Men diagnoserna skiftade, från influensa till lunginflammation. Men inga mediciner hjälpte. Jag upptäckte att jag blev lite bättre, när jag var hemma från jobbet. När jag kom tillbaka och stod i tältet och sågade, tog hostan fart igen, berättar han. Det gick 4-5 månader innan han fick klart besked. Han hade fått astma och läkaren på allergologen kände till flera andra fall där arbetare fått astma av damm från cederträ. I dag går Martti på medicin för att få bukt med astman. Han inhalerar läkemedel morgon och kväll. Jag är mycket trött, men tror att det beror på medicinen. Läkaren har sagt att jag aldrig mer får jobba med ceder, men han tror att jag kan bli bättre, säger han. Martti har också blivit känsligare mot lukter, parfymer, bilavgaser och vissa blommor. Även kollegan, Lars-Göran Hassel, fick problem med cederträ. Av en flisa i fingret blev en millimeterstor bit kvar. Ett par dagar senare var fingret tre gånger så stort och det pulserade. Jag har fått flisor i händerna förut, men aldrig upplevt något som liknar detta, säger Lars-Göran, som varit snickare i 25 år. På vårdcentralen fick han hjälp att skära bort flisan. Byggnadsarbetarna på arbetsplatsen i Göteborg tycker att kollegorna skadades i onödan. Vi hade hört att JM slutat använda ceder för att folk blivit sjuka av materialet. Vi var tveksamma och frågade högre upp i Skanska om riskerna, innan vi började jobba med det. Men vi fick besked att det skulle hanteras som vanligt trä och trädamm, berättar skyddsombudet Bertil Fagersson. Efter att Martti blev sjuk tycker han att företaget har tagit riskerna på allvar, även om han anser att det borde skett tidigare. Men han tycker också att arbetsmiljöverket borde varnat tidigare och att importörerna ska informera om faran. Det är sanslöst det som kommit fram nu i efterhand om träslaget, säger han. UNDERHÅLLSFRITT TRÄSLAG Bara några timmars exponering av damm från cederträ kan leda till hosta och andningsproblem. Men det är vanligare att det tar längre tid. I en kanadensisk uppföljning av 75 arbetare som fått astma av röd ceder, hade bara hälften tillfrisknat långt efter att de fått astman. Allergiska personer ska inte jobba med materialet alls och de som jobbar med det ska ha ventilation, utsug och andningsskydd med minst p3-filter. Röder ceder är populärt eftersom det anses vackert och underhållsfritt. Det används bland annat i ytterpanel och altangolv. När Martti blivit sjuk fick Skanskas arbetsmiljöingenjör Hans-Erik Lundholm kännedom om fallet. Han utredde frågan och kontaktade arbetsmiljöverket, som varnar för hälsoriskerna med materialet. Verket anser att det helst inte ska användas alls och om man gör det måste man ha rätt skyddsutrustning. JM förbjöd 2002 användningen av röd ceder, efter att en av företagets snickare hade fått astma. I USA och Kanada är röd ceder ett vanligt byggmaterial och riskerna väl kända. Redan på 1970-talet upptäcktes 100-tals fall av astma hos sågverks- och byggnadsarbetare i Kanada, som utsatts för cederträdamm. Detta innehåller plikatinsyra som är ett högallergent ämne. Sverige har ett gränsvärde för trädamm, men inget speciellt för damm från cederträ. Det finns däremot i USA och det är mycket lägre än det svenska gränsvärdet för trädamm. Men arbetet med cederträ är inte slut på Skanska. På bygget där Martti arbetar ska det återupptas i början av nästa år, då ett 20- tal hus byggs med cederträ som ytterpanel. Orsaken är, enligt Skanska, att husen redan är sålda. Efter larmet om hälsoriskerna har de som vill fått hälsoundersökningar. I dag bearbetas andra träslag i fältverkstaden. Dammet mäts för att man sedan ska kunna reglera utsug och skyddsutrustning inför arbetet med ceder. Förberedande åtgärder görs med ventilation, utsug och personlig skyddsutrustning, säger Hans-Erik Lundholm. Nu varnas för röd ceder damm och stickor kan ge skador. De som drabbas värst får astma. På gamla Torslanda flygfält utanför Göteborg byggs hus i det trendiga träslaget. 22 BYGGNADSARBETAREN NR 17 NOVEMBER 2005

20 Lars-Göran Hassel och Martti Ruotsi. Bertil Fagersson. NR 17 NOVEMBER 2005 BYGGNADSARBETAREN 23