Samlingen och det kompetenta barnet

Transkript

1 FAKULTET FÖR LÄRANDE OCH SAMHÄLLE Barn Unga Samhälle Examensarbete i fördjupningsämnet Barndom och lärande 15 högskolepoäng, grundnivå Samlingen och det kompetenta barnet - En studie om pedagogers styrning under samlingen och det kompetenta barnet Circle time and the competent child Sara Andersson Ida Ekdahl Förskollärarexamen, 210 hp Handledare: Martin Berzell Examinator: Åse Piltz Datum för slutseminarium:

2 Förord Detta har varit en intressant men stundtals mycket tuff period i vår utbildning. Det har varit en lång och intensiv process för oss båda, och vi är otroligt tacksamma för att vi gjort detta tillsammans. Vi har spenderat många dagar och ibland sena kvällar tillsammans, där vi alltid funnits för varandra och när det har behövts har vi pushat varandra. Det har varit ett stort stöd att alltid ha någon att diskutera och rådfråga när det varit kämpigt. Under resans gång har vi arbetat som ett team och kompletterat varandra på ett bra sätt. Vi väl även tacka våra familjer och vänner som haft tålamod och varit förstående med tiden vår studie har krävt av oss. Ett stort tack till de förskolor vi besökt under studiens gång, och även tack till alla de pedagoger som visat ett intresse till att medverka. Vi påbörjade studien med ett öppet sinne och känner att vi växt som människor. Ett stort tack för all god handledning under resans gång, vilket har bidragit till att vi har utvecklats som skrivare. Vi känner även att vi har fått en större förståelse i vårt yrke som blivande förskollärare. 2

3 Abstract Denna studie har som syfte att undersöka hur pedagoger styr barnen under en samling, men även att undersöka hur och vad som blir föremål för deras styrningsingripande. Vi kommer att titta på vilka tekniker pedagogerna väljer att använder sig av. Med studien vill vi få en förståelse för hur pedagogerna bemöter barn under samling för att hjälpa dem utvecklas. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi använt oss utav observationer med fältanteckningar samt samtalsintervjuer med ljudinspelningar som transkriberats. I denna studie har inte barngruppen varit det intressanta utan vårt fokus har varit på pedagogerna, och hur de möter styrnings situationer i samlingen, men även vad de själva har för bild av det. Den insamlade empirin analyserade vi med hjälp utav Foucaults teorier om makt och styrning. Vi har även använt oss av teorier om vad det kompetenta barnet är. Resultatet från analysen visar på att pedagogerna arbetar mot ett gemensamt mål, en utveckling av det kompetenta barnet. Ett mål som de arbetar mot med hjälp av olika styrningstekniker, som rutiner, normalisering, övervakning och en makt som är av god sort. Nyckelord: Det kompetenta barnet, förskola, makt, samling, styrning, utveckling 3

4 4

5 Innehållsförteckning Förord... 2 Abstract... 3 Innehållsförteckning Inledning Syfte och frågeställningar Teori Maktförhållanden och styrning Styrningstekniker Rutiner (tid och rörelse) Panoptism (övervakning) Normalisering Den pastorala makten (Den goda makten) Barndomskonstruktion Samhällets idealbarn Kritik mot samhällets nya idealbarn Tidigare forskning Samling Samlingens utformning Samlingens betydelse Läroplan för förskolan och samlingen Styrning i förskolan Förskolans betydelse för barns utveckling Metod Metodval Kvalitativ metod Observationer Förskolan Solgläntan Regnbågens Förskola Intervjuer Medverkande pedagoger

6 4.4. Urval Genomförande Etiska överväganden Analysmetod Resultat Resultat från intervjuer Resultat från observationer Regnbågens Förskola Solgläntans Förskola Analys Analys av intervjuer Samlingens betydelse Tidsschema och rutin Det kompetenta barnet Den goda makten Analys av observationer Önskvärt beteende Diskussion och slutsats Resultatdiskussion Metoddiskussion Förslag på framtida forskning Referenser Bilaga

7 1. Inledning Inom förskolan är pedagogernas styrning något återkommande och ett tillfälle där vi kände att detta kunde bli synligt var under samling. Men vad är det pedagoger styr inför och under samlingar? Förskolan följer idag under läroplanen och det talas mycket om barnens delaktighet och inflytande, och att barnen ska få chans till att utforska och bilda sig kunskap. Med denna undersökning ville vi se vad verksamma pedagoger i förskolan anser om begreppet det kompetenta barnet och vad det betyder för dem. Finns det pedagoger som ser svårigheter med detta begrepp eller har dess betydelse alltid en positiv innebörd? Förutom delaktighet och inflytande är samhörighet i barngruppen en viktig faktor i förskolans läroplan (Lpfö98/10). Barnen ska under vistelsen i förskolan få tillfälle att känna en gemensamhet och trygghet i gruppen. När man på avdelningen samlar hela barngruppen tillsammans med pedagogerna till samling kan det skapas en vi-känsla i gruppen, och det kan bli lättare för alla att bli sedda och hörda. Men samling är ofta en pedagogstyrd aktivitet, så har barnen då möjlighet till delaktighet och kan de på egen hand avgöra om de vill närvara? Vår tanke var att genom att observera samlingar se hur mycket och på vilket sätt barnen styrs. Den aktuella synen på barn innebär att alla barn är kompetenta (Åberg & Lenz Tagguchi 2005). Men innebörden av begreppet kan uppfattas olika beroende på vem man frågar. Och när det kommer till samlingssituationen finns det många gånger en tanke på hur det ska fungera. Med vår undersökning vill vi se hur pedagogerna agerar i samband med just samling för att styra barnen dit de önskar. Vi vill se hur pedagogerna planerar, hur samarbetet dem emellan fungerar och även hur de agerande under en pågående samling Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur pedagoger utövar styrning under samlingen. Detta examensarbete syftar till att besvara följande frågeställningar: Med vilka medel styr pedagogerna barnen i önskad riktning? 7

8 Vilka olika styrningstekniker kan urskiljas i samlingen? 8

9 2. Teori I den kommande texten kommer vi redogöra några av Michel Foucaults styrningstekniker samt beskriva hur begreppet det kompetenta barnet växt fram och vad det innebär. Kapitlet innehåller även forskning kring det önskvärda barnet, där innebörden kan vara det samma men med ett annat begrepp Maktförhållanden och styrning När det talas om maktförhållanden och styrning kan detta kopplas till Michel Foucault ( ). Han var en av 1900-talets största filosofer. Även då Foucaults forskning kring makt framförallt är gjort på sjukhus och fängelser och inte på förskolor finns där likheter. Han menar att för att kunna utöva makt krävs det kunskap (Nilsson 2008). Foucaults intresse ligger i hur makten påverkar människan, han är då inte engagerad i vem som äger makten (Nilsson 2008). När någon utövar makt vet han oftast vad han gör eller vill göra, däremot kan han aldrig överblicka eller kontrollera de slutgiltiga konsekvenserna av sina handlingar. (Nilsson 2008, s.87). Foucault har beskrivit att det måste finnas en vilja för att kunna styra. Det bör finnas en bakgrundstanke med styrning som har för avsikt att forma och vägleda både andra människor och sig själv (Rose 1995) Styrningstekniker Foucault ansåg att den mest effektiva metoden för makt var genom disciplin. Han menade att disciplin inte handlar om någon slags tvång utan det är en mer elegant form för att få någon annan att göra som man vill. Den redogör för hur man skall kunna få grepp om andras kroppar, inte bara för att få dem att göra det man önskar utan för att få det att gå tillväga som man vill, med den teknik, den snabbhet och den effektivitet som man har bestämt (Foucault 2003, s. 140). Foucault talar om olika tekniker för att styra folk genom disciplin. Några av dessa är: Rutiner (tid och rörelse), Panoptism (övervakning), normalisering och Den pastorala makten (Den goda makten) (Foucault 2003). 9

10 Rutiner (tid och rörelse) Tidsschemat är något mänskligheten har använt sedan lång tid tillbaka (Foucault 2003). Den vilar på tre viktiga grundprinciper: införandet av tidsrytmer, obligatoriska arbetsuppgifter och förlopp som är regelbundet återkommande. Med hjälp av tidsscheman är syftet att skapa kontroll på de verksamheter det utövas på, såsom kloster, skolor och förskolor, militären och verkstäder. Det är dock inte bara att skapa kontroll på dessa verksamheter som är av stor vikt, utan att tiden som spenderas där är av kvalitet. Allt som ses som avvikande från det aktuella tidsschemats kvalitet avskaffas. Detta med hjälp av regelbundna kontroller av verksamheten. Rytmen över hur saker och ting ska göras blir till slut till en rutin, en handling som blivit rutinbaserad (Foucault 2003) Panoptism (övervakning) Foucault talar om Panopticon. En fängelsebyggnad med cellerna bredvid varandra i en cirkel och ett övervakningstorn i mitten av cirkeln. På detta vis kan övervakaren i tornet ha en bra överblick över alla fångarna i sina celler. Denna design på byggnad gör det möjligt för fåtal personer att övervaka många personer samtidigt (Foucault 2003). Fångarna i cellerna blir väl medvetna om att de är synliga hela tiden, vilket medför att de av sig själva anpassar sig till de regler som gäller eftersom de aldrig kan vara helt säkra på om de blir övervakade eller inte (Foucault 2003). Foucault beskriver det som att fångarna är inneslutna i en maktsituation som de själva uppbär (Foucault 2003, s. 202) Denna panoptiska idén gör det utförbart att upprätta rum där det är möjligt att oavbrutet kunna iaktta individer Normalisering Vilka normer som finns och vad som anses vara normalt beskriver vad som är acceptabelt beteende och vilka regler som ska följas i en social omgivning. Enligt Foucault (2003) så är normalisering en styrningsteknik där man pekar ut och belyser det som sticker ut från normen. Han menar att genom utpekning av den individ i gruppen som avviker från det normala kan inte bara individen själv se vad problemet är, utan hela gruppen med. I och med detta kan individen göra en korrigering av det avvikande beteendet, och resterande i gruppen ser vilket slags beteende som icke är önskvärt. 10

11 Foucault förklarar att utpekandet kan vara av både bestraffande och berömmande karaktär, samt av hela gruppen eller endast enstaka individer Den pastorala makten (Den goda makten) Den pastorala makten beskriver Foucault som en slags herdemakt. Herden är den som har makt över sin flock, och herden har goda intentioner med den. Att se till så flocken överlever, skydda den och har dess välmående i centrum. Foucault förklarar det som en styrningsteknik. När man skaffar sig kunskaper om individerna i flocken, dess förmågor, när man äger den kunskapen kan man använda det till att styra flocken (Foucault 2010) Barndomskonstruktion Synen på vad barndom är har konstruerats och förändrats mycket genom historien. Det var först under den senare delen av 1700-talet som barndomen uppfattades som en viktig och betydelsefull del av livet. Det var den franska reformpedagogen Jean Jacques Rousseau ( ) som bidrog med nya synsätt då han ansåg att barndomen var en speciell period i en människas liv, en tid man var nära naturen och ännu inte fördärvad av andra människors påverkan (Granberg 1998; Holmdahl 2000). Efter nya sätt att se på barnet började samhället ställa nya krav på barnen och forma dem till det som behövdes. Under 1800-talets industrisamhälle konstruerades barnen till det som samhället krävde, att de bidrog till familjens försörjning (Heywood 2005). I det moderna samhället har vi en syn på barndomen som en viktig tid. När vi idag tänker på vad barn är och vad vi bör göra med dem grundar vi oss i vad våra föreställningar om vad barndomen är. Vilket vi idag ser som en skyddad period fylld av lek, oskuld och beroende, och konstruerar den därefter (Mejsholm 2009; Trondman 2013). Börjesson och Palmblad (2003) har, från en diskursanalytisk ansats, studerat hur problembarn skildras i utredningar och testningar av barnen. I arkiverade journaler från 1950-talet har de sökt efter hur det normala barnet konstrueras och vad i barns beteende som definieras som ett problem och leder till åtgärder från samhället. De beskriver normalitet som att balansera på en vippbräda. Barn som inte lever upp till det som definieras som normalt för barn kan göra sig skyldiga till både underslag och överslag och därmed klassificeras som avvikande. 11

12 2.4. Samhällets idealbarn Det var under 1970-talet som det skedde ett paradigmskifte där de vetenskapliga grunduppfattningarna på barnet förändrades på ett avgörande sätt (Sommer 2005). Från att innan 1970-talet sett barnet som en bräcklig och inkompetent novis som behöver införskaffa de kunskaper som krävs för att klara vuxenlivet växte synen om det motståndskraftiga och kompetenta barnet fram. Innebörden av det kompetenta barnet är ett barn som är anpassningsbart och kan gro oavsett vilken miljö den befinner sig i, ett barn som har en egen vilja och kan samspela med sin omgivning (Sommer 2007). Ett barn som är självständigt, kan ta ansvar för sig själv och sina egna handlingar, sköta sig själv och kan ta ansvar för sitt eget lärande, med stöd från vuxna (Brun Hansen 2006). Även då alla barn är kompetenta finns det alltid något att utveckla. Och detta innebär dock inte att barnet inte behöver vuxna, utan mer att det behöver vuxna som upptäcker med dem för att vidareutvecklas istället för någon som endast förmedlar kunskap, (Åberg & Lenz Tagguchi 2005) Kritik mot samhällets nya idealbarn Sedan denna syn på barn började utvecklas har det uppkommit många positiva saker angående betydelsen. Men med det positiva kommer nästan alltid något negativt. Det har kommit en del kritik då det kan vara lätt att misstolka hur man ska gå tillväga för att "uppfylla" det. Margarethe Brun Hansen (2006) skriver att vi "förväntar" oss för mycket av barn när vi "förväntar" oss att de kan ta vara på sig själva. Hon undrar var den så kallade omsorgsbiten tar vägen då? Hon nämner Daniel Sterns teori angående barns utveckling som visar att barn har medfödda kompetenser som bidrar till att de är aktiva och intresserade av sin omgivning. Dock menar hon att barn fortfarande behöver vuxna och att de inte är lika kompetenta som oss trots deras medfödda kompetenser (Brun Hansen 2006). En annan person som är kritisk är Bent Hougaard. Enligt hans mening så är barn inkompetenta och att det är tydligare och tydligare att se ju yngre barnet är. Han skriver att det är "synd och skam att göra barn kompetenta" (Hougaard 2004, s.21). Trots all kritik som finns väger synens positiva delar över. Det gäller bara att inte misstolka eller dra den för långt över kanten. Och att påminna sig själv och andra om att det fortfarande 12

13 bara är barn. Även om vi tror på att barn kan så ska vi inte beröva dem på en barndom och den hjälp som de fortfarande behöver. 13

14 3. Tidigare forskning Här följer en presentation av tidigare forskning som rör vad samling kan innebära för barnen och hur den har växt fram. Tanken är att synliggöra förändringarna som varit och belysa hur viktig samling för barnens utveckling är. Kapitlet innehåller även maktens centrala del i barnens vardag då vi senare kommer analysera makten och barnet utifrån observationerna 3.1. Samling Samlingar är en företeelse som har funnits på förskolan sedan 1800-talet, liksom samlingar fanns det andra aktiviteter såsom utevistelse och fri lek som var återkommande moment i förskolans verksamhet (Granberg 1999) öppnades en förskollärarutbildning i Berlin av Schrader-Breyman och det var här som de första svenska pedagogerna fick sin utbildning. Och det är under senare delen av 1800-talet som förskolans pedagogik spreds till Sverige (Rubenstein Reich 1993). Under 1970-talet ansågs samlingarna vara de enda aktiviteterna i förskolan som var planerade och som då hade ett pedagogiskt syfte (Rubinstein Reich 1993). Granberg (1999) tar upp att det var under samlingstillfällen som det ansågs vara ett lärande för barnen trots detta var ett moment som tog upp en mindre del av dagen. Då samlades hela barngruppen för en gemensam undervisning som liknade skollektioner. Redan under den tiden kan samlingarna påminnas om hur de är utformade i dagens samhälle. Innehållsmässigt finns det flera likheter till den pedagogik som Fredrich Fröbel använde sig av som tillexempel sång och musik, naturen och årstidernas växling. Även variationen mellan stillasittande och rörelse är inspirerat från Fröbel pedagogiken (Granberg 1999). Efter barnstugeutredningen som utkom 1972 kom samlingen till att tappa sitt värde och ordet hade nu blivit ett fult ord, detta med tanke på att många föräldrar hade som uppfattning att det endast var under dessa moment som deras barn lärde sig något. Det var den aktivitet som mest påminde om skolan och undervisning och det ansågs att om pedagogerna gjorde bra ifrån sig under samlingen spelade resterande dag mindre roll (SOU 1972:26). Rubinstein Reich (1996) håller med om att samlingen kom att få en negativ innebörd. Det ansågs vara bättre med en dialog mellan det enskilda barnet och en vuxen. Det vill säga ett dialog pedagogiskt arbetssätt. I det pedagogiska programmet som Socialstyrelsen gav ut 1987 nämns vikten av samlingens innebörd: syftet är att samla barnen och att skapa och utveckla en gruppkänsla, barnen ska få möjlighet att uttrycka sig och de ska lära sig att respektera andra i gruppen. Pedagogerna ska 14

15 vara väl förbereda vid alla samlingar och det ska dessutom finnas ett innehåll som är av barnens intresse (Socialstyrelsen 1987). Detta var något helt nytt som inte hade funnits med från de tidigare pedagogiska programmen (Rubinstein Reich 1996) Samlingens utformning Barnen placeras vanligtvis i en cirkel alternativt i en halvmåne, på det vis kan en gemenskap och gruppkänsla skapas då alla syns och får chans att vara lika delaktiga. Fröbel hade även en tanke om oändlighet när barnen placerades i cirkel. En samling skulle variera mellan rörelse och stillasittande, och för Fröbel fungerade cirkeln utmärkt, eftersom det mest praktiska sättet var att röra sig runt i ringen som ett tecken på det oändliga (Rubinstein Reich 1993) Vanligtvis förekommer samlingen som ett dagligt moment och upprepas vanligtvis vid samma tid, samlingens struktur är även den i stort sett uppbyggt på samma vis. Likt Rose (1995) tar upp var Foucaults tanke på tid och rum av stor vikt. Det bör finnas en struktur för att uppnå en bra aktivitet. Men det är inte vem som står för makten som avgör en god samling utan det handlar om vad makten gör med människan. I Charlotte Tullgrens avhandling: Den välreglerade friheten - Att konstruera det lekande barnet (2004) beskrivs Foucaults tankar angående maktförhållanden. Hon skriver att det då inte handlar om vem som erhåller makten och vem som inte gör det, utan det handlar om hur makten skapar människans beteende (Tullgren 2004). På de flesta förskolor hålls samlingar på morgonen, då den för det mesta pågår mellan minuter (Granberg 1999). Eftersom barnen ofta är aktiva och bär på energi när de blir lämnade på morgonen är det lämpligt att avvakta med samlingen stund in på förmiddagen, på det vis kan barnen få tillfälle till en stunds lek först (Rubinstein Reich 1996). Samlingen kan många gånger liknas vid hur undervisning i skolan vanligtvis ser ut, men eftersom barn lär genom att ha roligt är det viktigt att tänkta på att samlingen bör vara underhållande och inte efterlikna en undervisning. Men många gånger ses samling som den del av förskolan som till största del är till för att förberedda barnen inför skolan (Granberg 1999) Samlingens betydelse Även då samlingen upptar en relativt kort stund av den dagliga verksamheten har den stort inflytande. Det är här det skapas en känsla av trygghet då hela avdelningens barn är 15

16 tillsammans, barnen får även öva på turordning, att ta hänsyn och respektera andra i sin omgivning (Granberg 1999). Genom regelbunden samling får barnen övning i den sociala delen redan i förskolan (Socialstyrelsen 1972). Att tala inför andra kan för många vara en utmaning men en del av barnens utveckling och en nödvändig del när barnen kommer upp i skolåldern. Samlingen ses som ett tillfälle där hela eller delar av barngruppen är tillsammans och alla får en chans att få sina tankar hörda och att komma till tals kan för många barn vara en skön känsla. (Olofsson 2010). "Därför handlar det inte om att stärka de starka barnen utan om att stärka de svaga. Att lägga till, och inte dra ifrån." (Olofsson 2010, s 15). Rubinstein Reich (1996) menar även hon att det är av stor vikt för de mer blyga barnen att öva på sin sociala kompetens i gruppens gemenskap. I många hem saknas det dessutom utrymme för att lyssna och samtala med barnen, samlingen kan då bli ett komplement till detta (Rubinstein Reich 1996) Läroplan för förskolan och samlingen Förskolans läroplan tar upp vikten att förskolan ska fungera som ett komplement till hemmet Lpfö 98/10. Men det står ingenting specifikt om samling i läroplanen för förskolan däremot står det på ett flertal ställen om hur gruppens betydelse är viktiga inslag för varje enskilt barns utveckling. Barn i förskolan ska få övning i sin sociala förmåga, kunna skapa relation till sin omgivning och andra människor och känna tillhörighet och trygghet i gruppen. Barnen ska även få möjlighet till att dela tankar och erfarenheter och få en utveckling av kunna kommunicera med andra. Så trots att det inte går att finna något specifikt om samling i Lpfö 98/10 så finns det en hel del punkter som går att koppla till dess fördel Styrning i förskolan En person som forskat om styrning i förskolan är Charlotte Tullgren (2004), lektor i pedagogik. Hon har studerat leken i förskolan utifrån Foucaults styrningstekniker och syftet med hennes studie var att observera vad i leken som blir objekt för pedagogernas styrningsingripande, samt att se vilka olika tekniker de använder. Tullgrens resultat visar att pedagogernas styrning är riktat mot barnens framtid. Pedagogerna uppmuntrar den goda leken till skillnad från de lekar som stör miljön och är otrevliga korrigeras och sållas bort. Resultatet visar att pedagogerna ofta deltar i lekarna och med hjälp av deras styrning i dem kan barnen leka på rätt sätt och den goda leken inträffar (Tullgren 2004). 16

17 3.3. Förskolans betydelse för barns utveckling I studien Five years old & competent (1996) från Nya Zealand gjord av Cathy Wylie nämns en undersökning för att se vad förskolan kan ha för betydelse för utvecklingen av det kompetenta barnet. Det framkommer i studien att de barn som började i förskolan vid en tidig ålder och får tillfälle att umgås i grupp med andra barn har utvecklat en högre kompetens inom en rad ämnen som bland annan den sociala delen, än de barn som började i förskolan senare eller inte alls var närvarade där. Och Wylie (1996) menar att barn besitter en mängd kompetenser som de använder i sin vardag precis som vi vuxna gör. 17

18 4. Metod I detta kapitel kommer vi att redogöra för och beskriva uppsatsens metod, förberedelse samt våra observationers och intervjuers struktur och utförande. Vi kommer även att presentera förskolorna och de deltagande pedagogerna som medverkat i studien Metodval Under observationerna var vi båda två medverkande och vi använde oss utav fältanteckningar. Vi placerade oss medvetet i olika delar av rummet för att kunna ta in så mycket som möjligt av samlingen Kvalitativ metod Kvalitativ metod innebär att man bildar sig en helhetsbild av det som undersöks. Till skillnad från kvantitativ där formulär kan skickas ut i form av till exempel diagram, använder man sig här av intervjuer där man träffar den intervjuade öga till öga. Uppstår det oklarheter kan det då redas ut lättare. I en kvalitativ metod kan även observationer ingå. Observatören kan välja att vara medverkande eller icke medverkande i det som ska observeras (Larsen 2009). Vi genomförde kvalitativa intervjuer i form av samtalsintervjuer. Under en kvalitativ intervju är syftet att få den intervjuades egna tankar och åsikter, därför ställs färdigt formulerade frågor placerade i en specifik ordning som den intervjuade i sin tur får svara på med egna ord (Patel & Davidson 2011) Observationer Vi valde att utföra två observationer på två helt olika förskolor, som vi tidigare hade en god relation till och som gärna ställde upp och hade ett intresserade av att delta. Vi bestämde oss för att genomföra icke deltagande observationer Förskolan Solgläntan Den ena observationen utfördes på Förskolan Solgläntan som är beläget centralt i en stor stad. På förskolan finns det tre avdelningar, den vi valde att genomföra observationen på är en

19 års avdelning vilket är den vi är mest bekanta med och som vi vet har regelbunden samling. Under det aktuella observerade samlingstillfället var 6 pedagoger närvarande med 18 barn Regnbågens Förskola Den andra observationen gjordes på Regnbågens Förskola där vi även gjorde intervjuer med pedagoger. Förskolan är nybyggd sedan några år tillbaka och ligger i en mindre kommun utanför en stor stad. På denna förskola valde vi att utföra observationen på en 3-års avdelning som visste har samling ofta. Vid tillfället då vi observerade en samling var det 2 pedagoger och 14 barn på plats Intervjuer Sammanlagt har sju pedagoger medverkat i intervjuer. Samtliga pedagoger är personer som vi på ett eller annat sätt har en anknytning till sedan tidigare Medverkande pedagoger Ellen och Siv är båda utbildade förskollärare med flera års yrkeserfarenhet, de var även de som höll i den observerade samlingen på Regnbågens förskola. Susanne är ytterligare en pedagog från Regnbågens förskola som intervjuades. Hon arbetar på en annan avdelning som även har samling ofta. Susanne är den enda intervjuade som inte har någon utbildning inom yrket, dock har hon lång erfarenhet inom förskolans verksamhet och därför valde vi att även fråga om hennes deltagande. Louise och Amanda är två pedagoger som arbetar på samma förskola, men olika avdelningar. Vi känner sedan tidigare Louise som jobbar på en avdelning med 4-åringar och det var via henne som vi fick kontakt med Amanda som arbetar med 5-års gruppen. Både Louise och Amanda är utbildade förskollärare, men relativt nya inom yrket. Vid ett tillfälle då vi diskuterade vårt kommande arbete med Louise visade hon intresse och nyfikenhet för det och därför frågade vi henne om hon ville vara med i undersökningen. Amanda hade hört om vår studie från Louise och var även hon intresserad av att delta. Nina och Majken är båda relativt nya förskollärare som arbetar på olika förskolor. Vi känner de då vi har vikarierat på deras arbetsplatser ett flertal gånger. Nina arbetar på en 3-5 års 19

20 avdelning och Majken på en 1-2 års avdelning. De blev tillfrågade om att vara med i vår studie då vi var medvetna om att de båda har samling regelbundet Urval Inför studien gjorde vi ett antal urval om vem och vilka som skulle delta i undersökningen. Observationerna valde vi att göra på två olika förskolor som ligger i södra Sverige och som vi båda har tidigare relation till, dock är det endast en av dessa där personal även deltagit i intervjuer. Två utav de intervjuade pedagogerna var även med i ett av observationstillfällena och de övriga intervjuade deltagarna är personer vi haft kontakt med tidigare som inte arbetar på någon av de två förskolorna vi observerat Genomförande Innan besöken på förskolorna ägde rum för genomförandet av den tänka studien krävdes en del förberedelse (Patel & Davidson 2011). Vi började med att ta kontakt med de aktuella förskolorna för att ge den information som krävdes, där vi bland annat förklarade syftet med undersökningen. Vi blev positivt bemötta och kunde då fortsätta. Vi valde att observera samlingstillfällen på förskolorna där vi använde oss utav verktyget fältanteckningar. Valet av att göra observationer var för att vi själva ville se och skaffa oss en uppfattning om vad det är som blir föremål för pedagogers styrning, vilka tekniker de använder samt varför de ingriper. Enligt Patel & Davidson (2011) är observationer den naturliga tekniken för en undersökning när det gäller att få kunskap om människans beteende. När man observerar en händelse innebär det även att man under tiden eller efteråt för anteckningar av det som hände (Larsen 2009), vi valde att föra anteckningar både under och efter observationen. En observation kan genomföras på olika sätt. Eftersom vi var intresserade av hur pedagogerna använde sig av styrningstekniker under samlingar blev det självklara valet att utföra en icke deltagande observation. Vilket innebär att den som vill undersöka händelsen håller sig i bakgrunden för att synas så lite som möjligt och att det innan observationen genomförs är bestämt vad det är som ska belysas (Löfdahl, Hjalmarsson & Franzen 2014). Genom att delta vid samlingar som observatörer bildade vi vår egen uppfattning av vad som egentligen händer 20

21 där. Vi fick då se händelser som pedagogerna kanske inte själva är medvetna om att de gör. Men när pedagogerna använder sig utav en styrning finns det oftast en tanke med det, dock är det i stort sätt omöjligt att veta hur det slutgiltiga resultatet blir. När vi skrev frågorna till den kvalitativa intervjun var det viktigt och tänka på att de inte var för svåra eller lätta att missuppfatta för den intervjuade (Patel & Davidson 2011). Eftersom att vi var intresserade av att få den intervjuades synpunkter och bilda oss en djupare förståelse för ämnet genom personernas egna erfarenheter blev intervjuerna till samtalsintervjuer (Larsen 2009), vilket handlar om långvariga, intensiva intervjuer där intervjuaren är intresserad av att nå en djupare förståelse av en persons beteende och agerande, motiv, erfarenheter och upplevelser (Larsen 2009, s.85). Vi gör detta för att få deras syn och tankar angående styrning under samlingen samt dess påverkan för en utveckling av det kompetenta barnet. När intervjuerna skulle genomföras en och en var det pedagogerna själva som fick välja var vi skulle sitta. Alla intervjuerna tog cirka 30 min och för att vara säkra på att inte missa något och behålla ett bra flyt under intervjuerna gjordes ljudinspelningar som i efterhand transkriberades Etiska överväganden Det finns flera riktlinjer och etiska grundregler att tänka på inför forskning i Sverige, dessa går att finna på Vetenskapsrådet. De fyra etiska överväganden att ta hänsyn till är sekretess, tystnadsplikt, anonymitet och konfidentialitet (Hermerén 2011). Vi presenterar hur vi har uppnått dessa i den kommande texten. Vi tog i god tid kontakt med de respektive förskolorna som observationerna skulle genomföras på och förklarade vårt syfte, vi fick då positiv respons till att komma ditt. Även pedagogerna som skulle medverka i en intervju fick information om vad det skulle handla om innan själva intervjuerna ägde rum. Pedagogerna fick även en lapp av oss med information till föräldrarna att sätta upp i hallen. När kom ut till de båda förskolorna, vilket vi gjorde tidigt på morgonen, träffade vi samtliga föräldrar när de lämnade sina barn. Vi presenterade oss och förklarade vad vi hade för syfte med vårt besök och vad det var vi ville observera i dagens samling. Vi såg då till att få godkännande av alla föräldrar innan vi startade. För barnen berättade vi vad vi gjorde där och 21

22 fick deras godkännande. De aktuella barngrupperna som medverkade i observationerna är vi sedan tidigare båda bekanta med, vilket vi kände var en fördel och kan ha bidragit till att hela barngruppen ville delta. När det handlade om intervjuerna fick de deltagande pedagogerna information om att det givetvis var frivilligt att delta, och även att de när som helst under samtalsintervjun kunde avbryta eller pausa om de önskade. De pedagoger som deltog i observationerna och intervjuerna blev informerade om att de kommer vara anonymiserade, vilket innebär att all insamlad empiri endast är för oss och fingerade namn används i arbetet, men att vi själva vet vem som har angett oss de specifika svaren (Patel & Davidson 2011). Vi var även noga med att informera alla medverkande om att materialets enda syfte var till vår studie Analysmetod Eftersom vi ville få med så mycket som möjligt av vad som hände under en samling valde vi att båda skulle medverka under observationerna. Direkt efter det att vi hade genomfört en observation satte vi oss ner tillsammans för att gå igenom våra fältanteckningar. Vi analyserade och diskuterade tillsammans vad vi upplevt och sett. När det kom till intervjuerna valde vi även här att båda medverka. Och som tidigare nämnt valde vi att spela in intervjuerna så att vi då kunde ha full fokus på samtalet med den intervjuade. Precis som med observationerna valde vi att så snart som möjligt sätta oss ner tillsammans och gå igenom hur vi upplevt intervjuerna. Vi delade sedan upp intervjuerna för att transkribera det insamlade materialet, och diskuterade mycket under loppets gång. Med allt insamlat empiri kunde en hel del kopplingar dras till Foucaults styrningstekniker och även upplevelser från observationerna kunde vi koppla ihop med svar från intervjuerna. 22

23 5. Resultat I det kommande kapitlet kommer vi att redogöra vilka resultat vi sett i studien. Vi kommer att presentera olika situationer från intervjuer och observationer. Under våra olika observationer och intervjuer kunde vi registrera ett antal olika sätt som pedagogerna styr barnen på Resultat från intervjuer Under intervjun med Ellen från Regnbågens förskola ställde vi frågan Hur ofta har ni samlingar? Ellen: Ehm, ja det är ju en, vad kan vi säga. Vi har alltid klockan 9 på morgonen, eftersom vi kallar oss för nomadavdelning eftersom vi har inte riktigt en lokal att vara i.. Intervjuare 2: Åh just det Ellen:..varje dag som är vår Intervjuare 2: Ni är på olika ställen Ellen: Så därför känns det som att för vi ska veta när vår grupp tid börjar, vår grupp, nu är det vi, nu är vi inte bland den små eller bland dem stora eller nu, nu är de vi. Och då brukar vi sätta oss på en samling vid 9 Ellen berättade att de alltid har en samling innan de kör igång med dagens aktiviteter. Hon markerade även samlingens betydelse för att barnen ska känna en känsla av gruppens tid tillsammans samt förstå vad som komma skall. Ellen nämnde att de gärna väntar en stund med att ha samlingen då detta ökar chansen för att alla barn ska ha anlänt till förskolan och att barnen efter en stunds fri lek uppskattar en styrd aktivitet. Eller: Ja morgnarna är ju som jag lite kort beskrev i mailet att nio ska vi börja men där är många som släntar in kvart tjugo över Intervjuare 2: Mm ja som blir lämnade senare 23

24 Ellen: Ja och då är vi oftast färdiga men då har dem blivit omnämnda i sin frånvaro Intervjuare 2: Jaja Ellen: För att ni vet "de är på väg" Intervjuare 1: Ja En annan fråga vi ställde till personerna som blev intervjuade var vad de personligen ansåg om begreppet det kompetenta barnet. Detta var en fråga som fick varierande svar. Intervjuare 1: Vad tycker du personligen om begreppet det kompetenta barnen? Ellen: Jag tycker det är spännande Intervjuare 1: Spännande? Ellen: Mm. Det öppnar ett seende liksom, ehm ja som man kan gräva vidare i Intervjuare 1: Mm Ellen: och tänka till hur man själv lär ut för att få det kompetenta barnen eller för att Intervjuare 2: som en motivation liksom? Ellen: Ja precis Vi ställde samma fråga till Nina för att få hennes personliga tankar om begreppet. Nina: Jag tycker inte om det, det är för stort, kan ju lika bra heta smarta barn. Det sätts press med begreppet det kompetenta barnet. Nina var dock den enda som hade en negativ inställning till begreppet, hon tycker inte om att använda det. En annan fråga vi ställde under intervjuerna handlade om hur pedagogerna väljer sin styrningsteknik under samling. Tanken var att se om det förekom några likheter respektive olikheter beroende på avdelning och vem som intervjuades. Majken som arbetar på en småbarnsavdelning belyste att styrning för henne handlade om att ha en samling som var rolig och lockande. Och för henne handlade det mycket om en inspirerande och närvarande pedagog som inbjuder till samling. Majkens svar är likvärdigt till Susanne, som även hon 24

25 jobbar med mindre barn. Hon pratar om en intressant samling där det krävs pedagoger som överdriver sitt engagemang och använder sitt kroppsspråk. Susanne: Det måste vara liksom (klapp med händerna) Nu ska vi se! Titta här! Det måste vara lockande. Det måste hända något nytt. När det handlar om deras svar på frågan om styrningstekniker ligger deras fokus på planering inför själva samlingen. De framhäver även vikten av ansvaret som pedagogerna besitter för att skapa en stämningsfull atmosfär. För de här pedagogerna handlar styrning om pedagogernas roll. De andra vi intervjuade svarar att de lägger fokus på när de går in och styr under själva samlingen, som till exempel när barnen inte sitter ner eller pratar i mun på varandra. Majken och Susanne är de som lägger stor vikt vid förberedelse för att skapa den ultimata samlingen. För dessa pedagoger ligger intresset i att i förväg planera en samling som är givande för barnen, medans Ellen säger att det för dem är sällsynt att planera. Ellen: Sen vet jag inte hur, för det ordnar vi sällan om, jag och Siv, vi har aldrig bestämt vem som ska hålla i samlingen (skratt) Intervjuare 1: Ni gör det tillsammans? Ellen: Vi bara, ja vi vara bestämmer. Ska du ta det idag? Ja. Och så kan du ta över för nu behöver jag ta en liten toa paus, ja, och så hoppar vi in och ibland är jag där och avbryter när hon säger nått så hör jag kanske, hon missade den informationen den kommer inte barnen ta till sig om de inte hört den meningen också. För dem handlar det om att improvisera. Eftersom de säger sig ha en bra samhörighet pedagogerna emellan på deras avdelning hjälps de åt under en samling och de känner snabbt av när de behöver stötta varandra. Ellen och Siv stöttar dels varandra men samtidigt hjälper de varandra att hålla barnen fokuserade och skapa en lustfylld stund för gruppen. Men Ellen förklarade under intervjun att även då de sällan planerar inför en samling samtalar de ofta tillsammans om både gruppen men även barnen som individer. De diskuterar mycket vad i verksamheten eller hos dem själva som kan stärka barnen för deras utveckling. 25

26 När vi frågade Majken hur ofta hennes avdelning har samling svarade hon att de har det minst en gång om dagen. Hon berättade också att de på hennes arbetsplats ibland säger styrd aktivitet istället för samling. Majken: Vi har samlingar, styrd aktivitet är ett annat ord vi brukar kalla det för, minst en gång om dagen. Av de sju pedagoger vi intervjuade var det endast Majken som tog upp att de brukar benämna samling vid ett annat ord. På de avdelningar vi gjorde observationerna på hörde vi enbart beteckningen samling användas, både av de vuxna men även när barnen ropade in varandra. Så även om det är vanligt med andra begrepp var det inget vi uppmärksammade från mer än vid en intervju Resultat från observationer Vi har gjort observationer på två olika förskolor, Regnbågens förskola och Solgläntans förskola, en på varje förskola. Här nedan kommer vi redovisa dessa två observationer Regnbågens Förskola Ellen berättade i intervjun att barnen oftast uppskattar en styrd aktivitet efter en stunds fri lek. Trots detta var det ett flertal av barnen under en samling vi observerade på Regnbågens förskola som tappade intresset och valde att inte medverka. Samlingen började med att de två pedagogerna kallade på barnen med fraser som dags för samling! och kom nu alla barn, vi ska ha samling!. Detta resulterade i att alla barnen och de två pedagogerna samlades i mitten av rummet i en cirkelform. Barnen satte sig på prickar med deras namn på som var fasttejpade på golvet. Pedagogerna började med att räkna upp vilka barn som var närvarande och berättade sedan hur schemat för dagen såg ut. Samlingen fortsatte med en rörelse del med en cd-skiva som spelade upp olika låtar. De barnen som inte medverkade på denna del stannade i rummet där samlingen ägde rum och det uppfattades till en början inte som ett störande moment. Men medan tiden gick och fler barn valde att inte medverka reagerade pedagogerna genom att uppmana dem till att komma tillbaka, Kom var med och Nu skakar vi på rumporna var uppmanande fraser. Pedagogerna uppmuntrade även de barn som var med genom att säga Bra! Så duktig du är. Detta resulterade i att några barn återigen var med i 26

27 samlingens aktivitet, medan andra fortfarande inte ville. Pedagogerna bad då dem att inte vara i vägen eller störa resterande grupp, Håll er där borta då så ni inte är i vägen. Under en större del av samlingen var det ungefär hälften av barnen som inte deltog, men pedagogerna höll igång aktiviteten med en positiv attityd och under hela samlingen deltog de båda pedagogerna. Mestadels låg deras fokus och koncentration på de barn som var med i aktiviteten. Förskolläraren Siv som medverkade i samlingen och som vi sedan intervjuade förklarar att de känner alla barn väl, och har då lärt sig vilka man kan pusha på mer eller mindre. Siv förklarade vidare att alla barn ska få chans till att bli sedda och hörda under en samling, men även att barnens inflytande blir synligt genom att de själva till viss del kan avgöra om de vill delta eller inte I slutet av den här samlingen där stillasittande kombinerades med rörelse samlades gruppen återigen sittande i en cirkel. Pedagogerna diskuterade nu gemensamt med barnen vad de tyckte var bra och mindre bra med samlingen, Vad tycker ni om samlingen idag?. Genom att få in barnens tankar framkom att en stor del av gruppen inte intresserade sig för rörelsebiten med tanke på att de ansåg att det var dags att byta musik. Även i början av samlingen var det några barn som protesterade mot pedagogernas plan. Här var det ett barn som gick runt i ringen för att räkna antalet i gruppen. Då valde några att sätta händerna för ansiktet för att försvåra situationen. När de fick frågan Varför gör ni så med händerna? blev förklaringen att det betydde stopp. Tillsammans fördes ett samtal med gruppen om hur de tyckte man kunde göra istället och pedagogerna lovade att testa andra metoder framöver. Utifrån denna observation kan vi upptäcka en form av uppmanande styrning från pedagogerna när de själva är med i aktiviteten samt när de försöker locka barnen till att återigen vara med. Pedagogerna styr även barnen när de sen innan har planerat hur samlingens struktur ska se ut, till exempel var i cirkeln barnen har sin plats. På Regnbågens förskola avslutades samlingen med att återigen samla alla på sina prickar i cirkeln för en fruktstund. Här förklarade pedagogerna vad som skulle hända därefter. En 27

28 flicka försökte vid upprepade tillfällen kalla till sig pedagogen Ellens uppmärksamhet för att förklara vad hon vill. Men Ellen pekar bara på hennes prick och ber henne om och om igen att sitta ner och vara tyst, Nej inte nu, du får vänta tills vi är klara. Eller nej vi ska ändå klistra så det är inte nödvändigt att tvätta händerna nu. I denna situation styr pedagogen barnet via en direkt order om vad barnet ska göra. Det är tydligt vem det är som har auktoritet och att det är dennes ord och vilja som gäller. Kontinuerligt under hela samlingens gång kunde man höra verbala tillrättavisningar från pedagogerna till barnen när de tappade koncentrationen. Pedagogerna använde uttryck som Sätt dig ner, Vi sitter upp, Sssshh, Sitt på pricken och även barnens specifika namn med avsikt att barnet skulle förstå vad som var det icke önskvärda beteendet i situationen de befann sig i Solgläntans Förskola Samlingen på Solgläntans förskola var stillasittande under hela tiden, även här hade barnen prickar att sitta på. Innan samlingen börjat observerar vi att pedagogerna letar med blicken efter vissa barn och väljer sedan att sätta sig bakom några utvalda. En pojke som anlände till förskolan efter att samlingen hade börjat gick tyst och stilla in och satte sig på sin bestämda plats. Barnen satt ner på sina platser under hela samlingen, förutom när ett barn i taget fick gå runt och räkna hur många de var. Barnen fick räkna antalet pojkar, flickor och vuxna på sina respektive modersmål. Därefter fick några andra barn välja vilka sånger de ville sjunga. Vid ett tillfälle lämnade en pojke rummet, utan att någon pedagog kommenterade detta. Efter ett par minuter kom han in och satte sig utan att störa. Ett antal barn fick vid upprepande tillfällen tillsägelse att sitta stilla på sina platser. Pedagogerna använde fraser som Sitt ner, Sitt still eller endast ett ord som Nej!. I den här samlingen var det sex pedagoger som medverkade, en av dem höll i den medans de andra satt utsprida i halvmånen. Även i den här observationen styr pedagogerna barnen när de förbestämt hur samlingens struktur ska se ut, samt när pedagogerna genom korta och tydliga tillrättavisningar säger till barnen. Vid upprepade tillfällen styrde pedagogerna barnen till att sitta på sina bestämda prickar. Det förekom i stort sätt att alla medverkande pedagoger i samlingen sa ett barns namn med avsikt att denna skulle sitta på sin prick. Några av barnen fick dessutom höra sitt namn vid upprepade tillfällen. Pedagogerna använde sig av det verbala 28

29 språket både på ett trevligt sätt och behövdes det så med en allvarligare ton i rösten, men ibland kunde man observera en blick mot en individ för att visa på att barnet skulle återinta sin plats. 29

30 6. Analys I kapitlet som följer kommer vi analysera resultaten som vi presenterade i det förra kapitlet. När det gäller observationerna kommer fokus ligga på hur vi har tolkat pedagogernas styrningstekniker. Intervjuerna analyseras utifrån det relevanta i de givna svaren från de intervjuade Analys av intervjuer Samling i förskolan är en aktivitet som har förändrats mycket med tiden, genom intervjuer med pedagoger ville vi få fram deras tankar om hur den kan se ut i dagens förskola. Samtliga pedagoger som vi samtalade med säger att de har samling dagligen, och de belyser det positiva med att minst en gång per dag samla hela barngruppen Samlingens betydelse När vi intervjuade Ellen, från Regnbågens förskola, markerade hon vilken betydelse samlingen har för att barnen ska känna en känsla av gruppens tid tillsammans samt förstå vad som kommer ske. Förskolläraren Siv, som medverkade både i den observerade samlingen på Regnbågens förskola och i en intervju, berättade att de känner alla barn väl och har lärt sig vilka man kan pusha på mer och mindre. Barnens kunskaper och sociala färdigheter kan skiljas åt i alla situationer. En anledning till detta kan vara att de barn som gått på förskola en längre tid har fått fler chanser att utvecklas än de som nyss börjat Tidsschema och rutin När pedagogerna berättar att de dagligen har en samling vid ungefär samma tid och på samma plats tolkar vi det som att de försöker ge barnen en känsla av rutin och ett mål som pedagogerna har en tanke med, något som barnen kan bli bättre på (Rose 1995). Till exempel siffror när de ska räkna de närvarande barnen. Genom att ha samling dagligen skapas en struktur som över tid blir en rutin. Efter upprepade tillfällen blir det ett tidsschema som barnen är vana vid och känner väl till (Foucault 2003). 30

31 6.1.3 Det kompetenta barnet Pedagogerna som blev intervjuade fick en fråga som handlade om vad deras personliga åsikt angående begreppet det kompetenta barnet för just dem var. Och på just den här frågan gavs det olika svar på, ett utav dem var: Intervjuare 1: Vad tycker du personligen om begreppet det kompetenta barnen? Ellen: Jag tycker det är spännande Intervjuare 1: Spännande? Ellen: Mm. Det öppnar ett seende liksom, ehm ja som man kan gräva vidare i Intervjuare 1: Mm Ellen: och tänka till hur man själv lär ut för att få det kompetenta barnen eller för att Intervjuare 2: som en motivation liksom? Ellen: Ja precis I citaten här över får vi Ellens tanke angående begreppet det kompetenta barnet, och för Ellen som har flera års erfarenhet känns begreppet endast positivt. Hon vänder på det och ser det som att det är hon som förskollärare som får motivation av att tänka på det kompetenta barnet. Och på så sätt finna utmaningar för att möta barnen. Ellen kände att hon fick en drivkraft att diskutera med sitt arbetslag hur de hela tiden kunde förbättra deras verksamhet för barnens utveckling. Och hon förklarar att även då det kan finnas barn som på något sätt är speciella känner hon att alla är de kompetenta utifrån sin egen nivå och där de befinner sig just nu. De flesta vi pratade med var positiva till begreppet. Men det fanns en pedagog vi intervjuade som var lite mer negativt till begreppet, det var Nina. Hon ansåg att det var ett för stort begrepp. Och vi upplevde det som att Nina mer eller mindre fastnade på själva termen och inte innebörden. Nina, som är relativt ny inom yrket är inte van vid användningen av begreppet. Det kan vara lätt att misstolka innebörden av det och Nina kände att det kunde bli ett för stort ansvar att lägga på ett barn. När vi pratar vidare med Nina förklarar hon till exempel hur hon kan se och uppleva barnen i deras utvecklingsfas. Så även då hon inte är bekväm med uttrycket det kompetenta barnet, får vi uppfattningen om att hon är medveten om 31

32 vad innebörden står för. Nina sammankopplade begreppet med att man ansåg barnen som smarta. Men samtidigt förklarar hon en process där det är viktigt att titta på barnens lärande över tid där hon som pedagog kan finnas till för att barnens behov ska tillfredsställas. Vi tolkar Ninas svar som att hon ser att barn är kompetenta men att de behöver den vuxnas stöd för att kunna vidareutvecklas Den goda makten Under intervjuerna med Majken och Susanne framgick det att deras styrningstekniker till största del låg i det förarbete de gör inför en samling. Deras mål med den var att det skulle vara en stämningsfull och rolig atmosfär som lockade barnen. Pedagogerna framhävde vikten av att som pedagog överdriva sitt engagemang och tydligt använder sitt kroppsspråk. De här pedagogerna tog inte alls upp att de under själva samlingens gång tillrättavisar barnen på något sätt. Det kan antingen handla om att det inte behövs eller anser de att fokus inte bör ligga på det, utan snarare pedagogernas ansvar att få en samling som är rolig för barnen. Då vi inte utförde observationer på deras avdelningar kan vi inte veta hur bra deras metod av styrning fungerar under själva samlingen, vi kan heller inte veta om de behöver använda sig av någon teknik när de håller i samling som de själva inte kanske tänker på. Majken och Susanne är de pedagoger som lägger störst vikt vid förberedelserna som krävs för att skapa den ultimata samlingen. För Majken och Susanne finns det ett stort intresse i att lägga tid på att i förväg planera en samling som de anser är givande för barnen. Ellen är å andra sidan en pedagog som säger att det i hennes arbetslag är sällsynt att planera samlingen i förväg, utan för dem handlar det om att improvisera. Också eftersom det enligt Ellen finns en god samhörighet mellan pedagogerna på hennes avdelning så hjälper och stöttar de varandra under tiden som samlingen pågår. De kan även snabbt känna av när den andra behöver hjälp. Ellen och hennes kollega Siv stöttar dels varandra men samtidigt hjälps de åt att hålla barnen fokuserade och skapa en lustfylld stund för gruppen. Men Ellen förklarade under intervjun att även då de sällan planerar inför samling samtalar de ofta tillsammans om både gruppen men även barnen som individ. De diskuterar mycket vad i verksamheten eller hos dem själva som kan stärka barnen för deras utveckling. Så trots att Ellen uttrycker att det inte förekommer planerade samlingar kan man tänka sig att genom att de lägger fokus på att varje individs kompetens ska utvecklas kan det speglas i en givande samling. Vi tolkar det som att dessa två 32