Otrygga anställningar En genomlysning av yrkesgrupper inom post-, telekom- och spårtrafikbranschen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Otrygga anställningar En genomlysning av yrkesgrupper inom post-, telekom- och spårtrafikbranschen"

Transkript

1 Otrygga anställningar En genomlysning av yrkesgrupper inom post-, telekom- och spårtrafikbranschen Annika Ödebrink

2 2013 SEKO Facket för Service och Kommunikation Omslagsillustration: Max Gustafson Original: MacGunnar Information & Media Tryck: EO, Skarpnäck

3 Innehåll Otrygga anställningar...1 Inledning...5 Delrapport 1 Posten terminaler...15 Djupintervjuer...20 Öppen fråga...23 Delrapport 2 Telekombranschen...27 Öppen fråga...35 Djupintervjuer...38 Framtiden...43 Delrapport 3 Spårtrafik...45 Deltid är vanligast bland kvinnor och bland de yngsta arbetstagarna...50 Öppen fråga...55 Slutsatser...60 otrygga anställningar 3

4 4 otrygga anställningar

5 Inledning Huvudregeln på svensk arbetsmarknad är att anställningsavtal gäller tillsvidare. Under en följd av år har dock möjligheterna för att visstidsanställa ökat och en allt större del av arbetskraften har nu tidsbegränsade anställningar. Första kvartalet år 2011 var 14 procent av den svenska arbetskraften visstidsanställda. Tidsbegränsad anställning är vanligare bland icke fackligt anslutna, närmare bestämt har en fjärdedel av dessa en sådan anställning. Bland fackligt anslutna har en av tio tidsbegränsad anställning. Det är också främst bland unga, särskilt de ungdomar som inte är med i facket, som tidsbegränsade anställningar är vanliga. Vissa branscher utmärker sig speciellt, inom LOs områden är det framförallt Hotell och Restaurang som har en hög andel tillfälligt anställda men även Kommunal, Fastighet och Transport. Genomsnittligt har SEKO enligt LOs statistik åtta procent tidsbegränsat anställda. SEKOs senaste kongress slog fast, att problemet med otrygga anställningar inom SEKOs organisationsområden behöver utredas. I det sammanhanget är det inte bara anställningsformen, utan även tjänstgöringsgraden och förekomsten av inhyrd personal som bör kartläggas. Diagram 1. Tidsbegränsat anställda som andel av samtliga anställda efter ålder år år år år år år år Samtliga Källa: SCB samt egna beräkningar otrygga anställningar 5

6 Definition Enligt LAS finns två typer av anställningsformer: n Fast/tillsvidareanställning n Tidsbegränsad anställning avtal om tidsbegränsad anställning får träffas för: Allmän visstidsanställning Vikariat Säsongsarbete När arbetstagaren fyllt 67 år. Vår definition av otrygga anställningar innefattar dels tidsbegränsad anställning enligt LAS men också fasta anställningar som är korta, på en nivå som inte ger tillräcklig inkomst. Rapportens syfte Utvecklingstrenden och konsekvenserna för såväl individerna som facket, av otrygga anställningar, motiverar att vi studerar situationen för SEKOs medlemmar. Med syfte att: n få kunskap om förekomsten av otrygga anställningar bland SEKOs medlemmar. n utveckla en facklig strategi för att ta tillvara alla anställdas intressen, såväl tryggt som otryggt anställda. n höja den fackliga organisationsgraden bland de otryggt anställda. Eftersom vi ser att en hög organisationsgrad är en förutsättning för att skydda och utveckla arbetsvillkoren för alla. n hitta vägar att möta de krav och behov som även de med icke-fasta anställningar eller låg anställningsgrad har. Det svenska anställningsskyddet De lagar och regler som finns på arbetsmarknaden ska skapa en rimlig balans mellan arbetsgivare och anställda. Arbetsrätten utgör ytterst ett skydd för arbetstagarna, då det slås fast att arbetsgivaren inte kan bestämma allt. De viktigaste arbetsrättsliga lagarna genomfördes på 1970-talet. Men under senare år har en urholkning av arbetsrätten skett. Framför allt har det blivit enklare att anställa tidsbegränsat. 6 otrygga anställningar

7 Diagram 2. Tidsbegränsat anställda år Vikariat Säsongsanställning Provanställning Allmän visstidsanst Källa: Larsson, M, Anställningsformer år 2011 År 2007 ändrades Lagen om anställningsskydd, LAS, genom att möjligheten till allmän visstidsanställning infördes. Ett av syftena med denna ändring var att öka flexibiliteten och därmed öka företagens vilja att anställa. Införandet av allmän visstid innebar att arbetsgivaren inte längre behöver ange särskilda skäl för anställningsformen. Lagändringen innebar också att arbetsgivare som växlar mellan olika anställningsformer i princip kan ha en och samma person anställd i tidsbegränsade anställningar under väldigt många år. Tidsgränserna för de olika anställningsformerna i LAS räknas i dag separat. Det kan få effekten att samma person kan vara anställd i två år på allmän visstid och i två år på vikariat under samma femårsperiod innan anställningen övergår till tillsvidareanställning. Om det finns ett glapp på några veckor mellan de olika tre-, fyra-, eller sexmånaderskontrakten kan fem år ha förlupit och då börjar tideräkningen om på nytt igen. Detta innebär att det blir näst intill omöjligt för tim- och behovsanställda att uppnå tidsgränserna. Små utvecklingsmöjligheter i otrygga anställningar En viktig del av individens omställningsförmåga är kontinuerlig kompetensutveckling i arbetet men också att få ansvar och att vara delaktig i att fatta beslut över arbetets utformning, men erfarenheter från LO-fackens medlemmar visar på att tidsbegränsat anställda många gånger saknar utvecklingsskapande insatser. Bland SEKOs tidsbegränsat anställda har fyra av tio inte fått kompetensutveckling och otrygga anställningar 7

8 hälften har inte fått löneförhöjning. Den tidsbegränsade personalen får istället ofta hoppa in när den ordinarie personalen ska kompetensutvecklas. De arbetsgivare som i stor utsträckning använder sig av numerisk flexibilitet, det vill säga en stor arbetskraftsreserv som plockas in vid produktionstoppar, har svaga incitament att vidareutbilda och kompetensutveckla personalen. Diagram 3. Skillnader mellan behovsanställda och övriga sysselsatta i andel som får del av vissa förmåner Fått betald utbildning Fått återkommande utbildning eller instruktioner Haft kontakt med företagshälsovården Kan påverka arbetstiderna Kan påverka uppläggningen av arbetet Övriga Behovsanställda m fl Källa: Wikman, 2002 En effekt av att en anställd får tillgång till utvecklingsinsatser och lärande är att dennes upplevda anställningsbarhet kan stärkas. Utvecklingen mot mer och mer osäkra anställningar gör att arbetskraften själv behöver upprätthålla och skaffa sig en viss anställningsbarhet. Om anställningsbarheten förbättras kan individens framtida ställning på arbetsmarknaden stärkas. Anställningsbarheten kan stärkas genom utbildning och kompetensutveckling i arbetet samt genom tillgång till stimulerande arbetsuppgifter som leder till utveckling. Det finns forskare som talar om en individualisering av arbetslivet. Olika delar av arbetskraften arbetar under olika villkor, men det gemensamma är att alla gruppernas villkor individualiseras. Ansvar och anställningsbarhet är i allt större utsträckning en fråga som individen själv måste hantera. Detta skapar en närmast paradoxal situation där arbetstagare å ena sidan ska vara flexibla och kunniga men samtidigt är det upp till individen själv att se till att så förblir. 8 otrygga anställningar

9 Om många företag samtidigt slutar ta ansvar för viss fortbildning, när allt fler förväntar sig att kompetensen finns att tillgå, uppstår till slut en kompetensbrist. De som har en tillsvidareanställning på arbetsmarknaden täcks många gånger av olika former av omställningsavtal. Omställningsstöd får en arbetstagare genom att företag och lokalt fack ansöker tillsammans om finansiering av omställningsstöd. Mellan LO och Svenskt näringsliv gäller avtal om omställningsförsäkring (TSL). Avtalet innehållet dels ett omställningsstöd som innehåller en hjälp att hitt nytt jobb, dels ett avgångsbidrag (AGB). En förutsättning för att få del av omställningsstödet är att den anställde blivit uppsagd på grund av arbetsbrist. TSLs målsättning är att 70 procent ska ha kommit till nytt arbete eller startat egen verksamhet inom 12 månader efter att anställningen upphörde. Under åren var andelen som fått nytt jobb 70 procent. Under 2010 sjönk denna andel till 60 procent. Omställningsstödet leder i flera fall till att individen får nytt arbete efter uppsägning. Detta är dock en förmån som tidsbegränsat anställda inte får ta del av. Figuren nedan illustrerar de olika anställningsformernas inplacerade i centrum periferimodell utifrån de olika kriterierna. Figuren ska tolkas som att ju längre från centrum anställningsformen är positionerad desto sämre är anställningsformen rangordnad utifrån aspekterna anställningens varaktighet, utbildning, lärande, chefsstöd, beslutsfattande och hälsa. Kärngruppen/fast anställda har bäst villkor utifrån aspekterna och placeras därför i mitten av cirkeln. Eftersom kvinnor är kraftigt överrepresenterade i de två anställningsformer (behovsanställda och vikariatsanställda) som är mest utsatta när det gäller anställningens varaktighet, utbildning och lärande beslutsinflytande har den ökande andelen tidsbegränsade anställningar på arbetsmarknaden en tydlig köns- och jämställdhetsdimension. Kvinnor, utrikes födda, lågutbildade, arbetare och deltidsanställda i tidsbegränsade anställningar får ta del av mindre kompetensutveckling än män, svenskfödda, högutbildade, tjänstemän och heltidsarbetande i tidsbegränsade anställningar, De stora skillnader som råder mellan olika typer av anställningskontrakt kan leda till en polarisering av arbetsmarknaden med två grupper av arbetstagare. För vissa grupper innebär korta och tidsbegränsade anställningar otrygghet och bristande kompetensutveckling som får en negativ påverkan på det fortsatta arbetslivet. För andra (ofta högutbildade) med kompetenser som efterfrågas även utanför det enskilda företaget innebär täta arbetsgivarbyten en strategi för den fortsatta karriären. otrygga anställningar 9

10 Diagram 4. Anställningsformer centrum periferimodell Objekt-/projekt/ provanställda Kärngruppen fast anställda Vikariatanställda Säsongs- och behovsanställda Källa: Aronsson m.fl En språngbräda mot tillsvidareanställning? Ett av syftena med att möjliggöra för en större andel tidsbegränsade anställningar är att dessa lösa anställningar ska fungera som en språngbräda mot tillsvidareanställning. Frågan är i vilken utsträckning tidsbegränsade anställningar leder till tillsvidareanställningar och om de tillfälligt anställda på sikt halkar efter och därmed med tiden får allt svårare att få fastare anställningar? Det finns teorier som argumenterar för att arbetsmarknaden är uppdelade i en primär kärnarbetsmarknad och en sekundär perifer arbetsmarknad. Den primära arbetsmarknaden präglas av kvalificerade arbeten med goda och trygga anställningsvillkor. Den sekundära präglas av arbeten med lägre kvalifikationer sämre löner, sämre anställningstrygghet och sämre utvecklingsmöjligheter. Enligt teorin är rörligheten mellan den primära och sekundära arbetsmarknaden låg. Det finns en risk för inlåsningseffekter i den sekundära arbetsmarknaden 1. Våra bearbetningar av SCB-statistik visar att det främst är arbetare, kvinnor unga och utlandsfödda som har tidsbegränsade anställningar. Att ålder är en faktor som påverkar anställningsformen är fullt rimligt. Det tar tid att få erfarenhet och kunskap inom ett visst yrke. För arbetsgivaren är möjlighet till tidsbegränsad anställning ett sätt att lära upp och se om individen passar in i orga- 1 Kantelius, otrygga anställningar

11 Diagram 5. Flöden på arbetsmarknaden, tal. Kv kv Glidande medelvärde 4 kvartal. Ålder Från arbetslös till tidsbegränsad Från arbetslös till tillsvidare Från arbetslös till otrygg anst, skattad kurva 0 kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv Från arbetslös till trygg anst, skattad kurva Källa: SCB AKU samt egna bearbetningar nisationen. Dock är det inte rimligt att de tidsbegränsade anställningarna pågår under, för individen, väldigt lång tid. Faktum är att 26 procent av de anställda i åldersgruppen hade en tidsbegränsad anställning år År 1990 var motsvarade siffra 12,2 procent. För de personer som under längre perioder är tidsbegränsat anställda, och därmed rent generellt får mindre ansvar i arbetet samt mindre vidareutbildning på arbetet, kan det vara svårt att göra sig anställningsbar. På sikt torde det därför bli svårare för dessa individer att konkurrera om de trygga tillsvidareanställningarna. På svensk arbetsmarknad sker ständigt ett flöde mellan arbetslöshet, tidsbegränsad anställning och tillsvidareanställning. I genomsnitt gick cirka personer från arbetslöshet till anställning varje kvartal från första kvartalet 2006 till tredje kvartalet Den största delen arbetslösa, i genomsnitt cirka , gick till en tidsbegränsad anställning. Under samma period var det i genomsnitt personer som varje kvartal gick från visstidsanställning till tillsvidareanställning. Nästan gick varje kvartal från visstidsanställning till arbetslöshet. Diagrammet visar att det är mer vanligt att individen går från tidsbegränsad anställning till tillsvidareanställning än från tidsbegränsad anställning till arbetslöshet. I genomsnitt under perioden kvartal till kvartal var det cirka otrygga anställningar 11

12 Diagram 6. Flöden från visstids- till tillsvidareanställning tal. Kv kv Glidande medelvärde 4 kvartal. Ålder Från tidsbegränsad till tillsvidare Från tidsbegränsad till arbetslös Från otrygg till trygg, skattad kurva kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv Källa: SCB AKU samt egna beräkningar 11 procent som gick från tidsbegränsad anställning till tillsvidareanställning. 7 procent gick från tidsbegränsad anställning till arbetslöshet varje kvartal (Svenskt Näringsliv, 2012, s ). Resultatet visar därför att tidsbegränsad anställning oftare leder till tillsvidareanställning än arbetslöshet. Det resultatet inte ger svar på är om det stora antalet arbetslösa som går till tidsbegränsad anställning, i stället för till tillsvidareanställning, beror på ett genuint behov från företagens sida att anställa tillfälligt. Eller om det endast beror på att företagen har möjlighet att anställa tidsbegränsat. Det finns dock stor skillnad i möjligheten att få tillsvidareanställning beroende på vilken form av tidsbegränsad anställning som används. Resultat visar 2 att provanställda i mycket stor utsträckning övergår till fast jobb. Tre av fyra provanställda övergår till fast jobb inom två år. Behovs- och säsongsanställningar samt ferieanställningar leder i minst utsträckning vidare till fast jobb. Bland behovsoch säsongsanställda har knappt en tredjedel övergått till fast jobb inom två år. Vikariat och objekts-/projektanställningar leder till viss del vidare till fast jobb men dessa grupper är också till viss del rörliga, det vill säga de går från vikariat till vikariat eller från projekt till projekt. Ungefär 40 procent av vikarierna och 2 Håkansson otrygga anställningar

13 de objekts-/projektanställda har övergått till fast jobb inom två år. Detta innebär alltså, trots att de projektanställdas villkor på många sätt liknar de fast anställdas, att projektanställning inte i särskilt stor utsträckning leder vidare till tillsvidareanställning. Det skiljer sig också i möjligheter mellan kvinnor och män. Kvinnor och utrikes födda har svårare att gå från tidsbegränsad anställning till tillsvidareanställning. Vidare framkommer att arbetstagare i åldersgruppen mer sannolik, än andra åldersgrupper, går från tidsbegränsad anställning till tillsvidareanställning. Att arbeta inom den offentliga sektorn minskar också sannolikheten för övergång till tillsvidareanställning för alla typer av tidsbegränsade anställningar 3. Det kan alltså konstateras att språngbräda för tillsvidareanställning främst gäller för provanställningar medan den inte gäller i samma utsträckning för behovsanställningar, säsongsanställningar och ferieanställningar. Mitt emellan befinner sig vikariat och objekts-/projektanställningar som varken utgör språngbräda eller innebär segmentering. 3 Wallette, 2005 & Håkansson, otrygga anställningar 13

14 14 otrygga anställningar

15 Delrapport 1 Posten terminaler Som ett första steg i kartläggningen av otryggt anställda inom SEKOs organisationsområden valde vi att skicka ut en enkät till alla medlemmar inom Posten terminaler inom områdena: Brevterminal, ODR-terminal, Paketterminal och Pall Hub. Insamlingen av enkätsvaren pågick mellan den 3 juni och den 9 juli En påminnelse skickades ut. I enkäten ställdes en rad frågor kring ålder, kön, arbetsplats, anställningsform, anställningstid och arbetstidsmått. De som svarat att de arbetar deltid eller har en tidsbegränsad anställning har fått frågan, om de fick möjligheten, om de då skulle vilja jobba heltid eller mer respektive ha en fast anställning. Vi ställde också frågor kring mer- och övertid samt vikten av att ha en trygg anställning och vad som är den viktigaste enskilda faktorn för trygghet i arbetslivet. Svarsfrekvens medlemmar svarade på den enkät som skickades till terminalarbetare. Totalt har drygt 40 procent av de tillfrågade svarat. Dock varierar svarsfrekvensen beroende på de svarandes ålder, liksom åldersgruppernas storlek. Störst är Diagram 7. Andel svarande Foto: Anna Ledin Wirén 0 Källa: SEKO Alla 40-talister 50-talister 60-talister 70-talister 80- och 90- talister Antal medlemmar Antal svarande otrygga anställningar 15

16 gruppen 50-talister totalt 1 115, den gruppen hade också den högsta svarsfrekvensen (47 procent). I den näst största gruppen, 60-talister, totalt 791 personer, var svarsfrekvensen (39 procent). Den tredje största gruppen, 80 och 90-talister, hade den lägsta svarsfrekvensen (29 procent). Könsfördelningen bland de svarande är relativt jämn, 54,4 procent är män och 45,6 procent är kvinnor. De flesta jobbar på en brevterminal, är fast anställda och har månadslön. 4 av 10 jobbar deltid. Anställningsformer Nästan alla eller 97 procent av de svarande har en fast anställning, de flesta tidsbegränsat anställda återfinns i gruppen år. På frågan om de skulle vilja ha en fast anställning om det erbjöds dem svarade alla ja. Deltid vanligast bland unga och bland kvinnor Drygt 35 procent av alla svarande arbetar mindre än 32 timmar i veckan och drygt 12 procent jobbar halvtid eller mindre. I åldersgruppen år arbetar 78 procent deltid, nästan hälften av dem (46 procent) arbetar mellan timmar i veckan. I åldersgruppen år arbetar 54 procent heltid och 46 procent arbetar deltid. Flest heltidsarbetande finns i åldersgruppen år (73 procent). Diagram 8. Heltid och deltid Alla Män Kvinnor år år år 60 år Heltid Deltid Källa: SEKO 16 otrygga anställningar

17 Drygt hälften (54 procent) av kvinnorna arbetar deltid jämfört med tre av tio bland männen. Om vi exkluderar dem som fyllt 60 år, svarar majoriteten i alla åldersgrupper och både kvinnor och män, att de vill arbeta mer. Tabell 1. Fråga till dem som svarat att de jobbar deltid: Skulle du hellre arbeta mer tid eller heltid om du fick den möjligheten av din arbetsgivare Alla % Man % Kvinna % år % år % år % 60 år % Ja, jag skulle gärna arbeta något mer Ja, jag skulle gärna arbeta heltid Nej, jag är nöjd med min arbetstid Vet ej Alla Vilka är otrygga och vari ligger otryggheten? Om otrygghet i arbetslivet skulle definieras enbart utifrån anställningsformen, skulle vi inte ha många otrygga bland SEKOs medlemmar inom Posten termina- Diagram 9. Hur viktigt är det att ha en trygg anställning? Inte alls viktigt Ganska viktigt Mycket viktigt Absolut krav Vet ej år 2 5 år 5 10 år år > 20 år Källa: SEKO otrygga anställningar 17

18 ler. Lägger vi däremot till anställningsgrad som en del av definitionen på otrygga anställningar blir bilden en annan. 40 procent av dem som svarat på vår enkät arbetar deltid och drygt 60 procent av dem vill jobba mer, eller ha heltid. På frågan om vilken faktor som är absolut viktigast för att känna sig trygg i arbetslivet svarar 39 procent av alla, en fast anställning. Bland medlemmar i åldersgrupperna 18 29, år och bland kvinnor svarar 44, 34 respektive 35 procent att det viktigaste för deras trygghet är att de kan leva på sin lön. Nästan alla tycker att det är mycket viktigt eller ett absolut krav att ha en trygg anställning. Ingen svarar att en trygg anställning inte är viktig. Hur viktig är en trygg anställning För dem som varit anställda i mer än två år prioriteras en trygg anställning väldigt högt, bara några enstaka procent anser att en trygg anställning bara är ganska viktigt. Men även bland dem som varit anställda i mindre än 2 år anser åtta av tio att en trygg anställning är mycket viktigt eller ett absolut krav. De enskilt viktigaste faktorerna för att känna sig trygg på jobbet är att man har en fast anställning och att kunna leva på sin lön. Vilka missade vi och varför? Andelen som kan förväntas ha en otrygg anställning enligt vår definition är underrepresenterade i enkätsvaren. Drygt fyrtio procent av dem som svarat har jobbat i mer än 20 år. Sammanlagt 63 procent har jobbat i 10 år eller mer. Bara drygt tre procent av de svarande har jobbat mindre än två år. Det är ungefär lika många som uppger att de inte har en fast anställning. Till detta ska läggas att ytterligare cirka anställda inte är medlemmar i SEKO och därför inte har fått enkäten eller haft möjlighet att svara på den. Enligt SCBs Arbetsmarknadsundersökningar (AKU) är andelen tidsbegränsat anställda 11 procent bland organiserade arbetare och hela 27 procent bland oorganiserade. Enligt SEKO Postens egen undersökning 4 av organisationsgraden bland tidsbegränsat anställda på områdena Meddelande och Logistik är SEKOs organisationsgrad sex respektive 13 procent. Den totala organisationsgraden för båda områdena är sju procent. Dessa siffror bygger uteslutande på anställningsform och inte på vår andra otrygghetsparameter, till exempel låg anställningsgrad. 4 SEKOs organisationsgrad inom regionerna, SEKO Posten, september otrygga anställningar

19 Tabell 1. Vad av följande är absolut viktigast? Tot intervjuer Att ha: Fastanställda pers. Procent Visstidsanställda 26 pers. Procent Extra 6 pers. Procent 1. En fast anställning möjlighet att jobba heltid jag kan leva på min lön jag kan skaffa ett eget boende 8 5. jag kan låna pengar i bank 6. jag trivs med mina arbetskamrater jag har en juste chef 1 8. det finns en fackförening som stödjer mig om jag behöver 2 9. det finns lagar och regler som motverkar godtycke i arbetslivet jag får kontinuerlig kompetensutveckling i mitt jobb min chef ringer och ber mig komma när han behöver mig 12. jag får arbeta extra när det behövs 13. jag kan styra mina arbetstider och jobba så mycket som jag själv vill jag är med i a-kassan om jag skulle bli arbetslös jag har en bra utbildning jag kan avsluta min anställning när jag själv vill 17. jag har bra arbetskamrater som ställer upp för mig 18. Annat/vet ej 3 otrygga anställningar 19

20 Djupintervjuer Unga organiserade och oorganiserade Eftersom endast tre procent varit anställda mindre än två år och bara 74 personer tillhörde gruppen födda på 80- eller 90-talet valde vi att komplettera den kvantitativa undersökningen med en kvalitativ undersökning i form av djupintervjuer, för att förtydliga bilden av de otryggas situation på arbetsmarknaden och hur det påverkar deras liv i stort. Undersökningen gjordes via personliga djupintervjuer under januari Totalt genomfördes 10 intervjuer med unga mellan år, två personer var över 30 år på Posten-terminaler i Stockholm och i Uppsala. Rekryteringen gjordes via den lokala fackliga organisationen. Fackligt medlemskap har inte varit ett krav, tvärtom har vi sett ett värde i att nå även oorganiserade. Bland de intervjuade var hälften tidsbegränsat anställda på 65 procent eller mindre, två hade slutat på Posten och de övriga var tillsvidareanställda på 85 procent. Intervjuerna byggde på samma frågeställningar som i den kvantitativa undersökningen men här fick vi möjlighet att ställa följdfrågor och fördjupa oss i frågeställningar som vi känt en osäkerhet kring, exempelvis hur de upplevde sin osäkra arbetssituation, på vilket sätt den påverkade andra delar av livet och vad de hade för framtidsplaner. En fast anställning En trygg anställning är för de intervjuade, lika med en fast anställning och heltid. En fast anställning ger en trygghet som övriga anställningsformer inte ger. Några nämner att de känner en större tillhörighet med gruppen och upplever att de har mer att säga till om vid en fast anställning. Man kan pusta ut. Jag tror jag skulle sova bättre om nätterna. Tidsbegränsad anställning Är en anställningsform som de intervjuade inte är särskilt positiva till även om de flesta uppskattar den mer än timanställning. Nackdelen är att man aldrig kan slappna av. Man känner sig pressad att alltid visa vad man går för, så att man får kontraktet förlängt samtidigt som man känner sig pressad att söka nytt jobb om det inte blir förlängt. En av de intervjuade tyckte att tidsbegränsat var värre 20 otrygga anställningar

21 än timanställning eftersom man då hade ett slutdatum och det inte finns någon garanti för att man kommer att få förlängt. Timanställning Osäkerheten om huruvida man får jobba eller inte och att aldrig veta hur mycket pengar det blir varje månad upplevs väldigt negativt. Att vara beroende av att arbetsgivaren ringer och ber en komma in och jobba, gör fritiden mindre fri. Det gäller både för de timanställda och för dem som jobbar deltid men som vill jobba mer. Jag hatar det. Man måste vänta vid telefonen hela tiden. Om de ropar så är det positivt. Prioriteringar Överst bland prioriteringarna i arbetslivet hamnade, att man har en bra utbildning. Därefter kom ha en fast anställning, möjlighet att arbeta heltid och att kunna leva på sin lön, i nämnd ordning. Prioriteringarna stämmer ganska väl med den kvantitativa undersökningen, bortsett från en bra utbildning, som inte prioriteras så högt av de äldre som redan är etablerade på arbetsmarknaden. En skillnad gentemot den kvalitativa undersökningen är att frågorna om en fackförening som stödjer mig om jag behöver och medlemskap i a-kassan som prioriteras betydligt lägre här än i den kvantitativa undersökningen. De flesta tycker dock att frågorna är viktiga men att de hamnat lågt i deras prioritering eftersom de ännu inte känt att de varit beroende av dem i arbetslivet ännu eller att de vet för lite om vad facket kan göra för dem. När det gäller a-kassan prioriteras den högt av några som menar att det är en självklarhet medan andra är mer osäkra på vilken funktion och roll a-kassan har. Framtiden Drygt hälften av de tillfrågade hoppas att de studerar om två år, några tror att de hittat ett annat jobb och endast ett fåtal tror att de kommer att vara kvar på Posten. De flesta verkar osäkra på vad de vill med sitt liv just nu och inom den närmaste framtiden. Önskemålen för de flesta är ganska modesta så som att kunna gå ut med kompisarna, skaffa sig ett körkort och kanske en bil samt göra någon semesterresa. I förlängningen handlar drömmarna om eget boende och familj. otrygga anställningar 21

22 För många är jobbet på Posten inte drömjobbet utan ett jobb man hamnat på då man är trött på att plugga eller för att kombinera studier och jobb. För min hälsas skull är jag förhoppningsvis inte kvar på Posten. Men om jag inte har något annat jobb så stannar jag kvar. Relationen till Fackföreningen Kunskapen om vad facket gör är generellt sett låg. Ändå anser majoriteten av de intervjuade att det är bra att vara med i facket. Men det är viktigt att man ser att det händer något, vilket man inte alltid ser. Flera av dem som inte var med i facket kan tänka sig att gå med, men man säger att man vill ha mer kunskap om vad facket är och vad de gör. Jag vet inte så mycket om dem. Det kan ju vara bra. En annan viktig faktor när det gäller att gå med/stanna kvar i facket är direkt kopplad till representanterna på arbetsplatsen. De som tar upp saker och vågar säga till är man positiv till medan de som säger att de inte haft tid att ta upp saken eller som kanske inte vågar säga ifrån är man negativ till. Det som är nära kopplat till den enskildes situation på arbetsplatsen känns viktigt. Men för att det ska kännas värdefullt att vara med måste representanterna informera om vad de gjort och vad resultatet blev. Några av de intervjuade ser inte någon mening med facket eller a-kassan. just nu prioriterar jag inte det alls. Jag tycker att a-kassan ska vara för dem som behöver det. Jag bor hemma och jag har inga utgifter. Det är väl för dem som har barn och familj. Det är väl i så fall om du vet att du inte jobbar så bra eller om du tar det lugnt och snackar och inte gör det du ska. Facket har inte så stor roll längre. 22 otrygga anställningar

23 Öppen fråga Vilket var det viktigaste skälet till att du gick med i facket? Den utskickade enkäten innehöll en öppen fråga, som besvarats av 952 medlemmar av totalt inskickade enkätsvar, totalt har 68 procent besvarat den öppna frågan vilken var den viktigaste orsaken till att du gick med i facket?. För att få struktur på svaren har de delats in i fem olika kategorier: gul, orange, grön, blå och vit. Nedan följer en beskrivning av kriterierna för sorteringen. Gul: Försäkringstagarna Gruppen gul, har vi kallat försäkringstagarna. De ser facket som en trygghet, framförallt i samband med arbetslöshet eller om det skulle uppstå konflikter på jobbet. Nyckelorden är trygghet och a-kassa, två ord som tillsammans upprepas utan någon ytterligare kommentar i 15 procent av svaren. Gemensamt för försäkringstagarna är också att deras förhållningssätt till det fackliga medlemskapet påminner om relationen till ett försäkringsbolag och det formuleras alltid i jag och dom, aldrig i vi eller tillsammans. Här följer några exempel: Att facket stödjer mig om jag behöver deras hjälp. Man, född A-kassan. Kvinna, född Jag gick med i facket för att kunna få a-kassa om jag blir arbetslös. Plus, att det är bra att vara med i facket om det skulle bli någon tvist på arbetsplatsen, då kan facket ställa upp för mig och hjälpa mig. Man, född Orange: De solidariska Gruppen orange har vi kallat för de solidariska. De har svarat att facket behövs som en motvikt till arbetsgivaren oftast med formuleringar som att tillsammans blir vi starkare men också bara, med ordet solidaritet. Här följer några exempel: Vara med och påverka på min arbetsplats. Man, född Att vi är många och starka när det behövs. Kvinna, född Trygghet, kollektivavtalet, solidaritet. Kvinna, född otrygga anställningar 23

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Ständigt standby. - en rapport om visstidsanställdas villkor. Rapport av Emma Ölmebäck, Kommunal 2011

Ständigt standby. - en rapport om visstidsanställdas villkor. Rapport av Emma Ölmebäck, Kommunal 2011 Ständigt standby - en rapport om visstidsanställdas villkor Rapport av Emma Ölmebäck, Kommunal 2011 Innehåll Sammanfattning 3. 4 Om rapporten 4. 5 Begrepp i rapporten...4. 5 De otrygga anställningarna

Läs mer

Enkät bemanning. november 2011

Enkät bemanning. november 2011 Enkät bemanning november 2011 Enkät bemanning november 2011 Syfte Generell kartläggning av de bemanningsanställdas situation Ge bemanningsanställda möjlighet att med egna ord berätta om hur de ser på sin

Läs mer

Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda.

Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda. Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda. Är det här ok? - en rapport om de visstids- och timanställdas verklighet av Annakarin Wall, Kommunal 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning 25 januari 2007 a06-2406 YT/gih Näringsdepartementet Jakobsgatan 26 103 33 Stockholm Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning Svenska Kommunalarbetareförbundet har givits möjlighet

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

Otrygghet och flexibilitet

Otrygghet och flexibilitet Otrygghet och flexibilitet Om anställningsvillkor och konsekvenser av arbetsgivares bemanningspolitik i handeln Handels utredningsgrupp Josefine Boman & Anton Strömbäck Maj 2014 Innehåll Sammanfattning

Läs mer

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Gemensam kommentar Anställning av journalister i bemanningsföretag Anställningsavtal Varken lag eller kollektivavtal innehåller regler för hur

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös?

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös? Är du MELLAN JOBB eller riskerar du att bli arbetslös? 1 Innehåll Ekonomin mellan jobb 4 A-kassa 5 Inkomstförsäkring 6 Avgångsersättning (AGE) 7 Från TRR 8 Från TRS 9 Råd och stöd från TRR 10 Råd och stöd

Läs mer

TSL 2013:6 Hur gick det sen?

TSL 2013:6 Hur gick det sen? TSL :6 Hur gick det sen? Tre år efter jobbcoachning Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb.

Läs mer

Anställningsformer år 2011

Anställningsformer år 2011 ARBETSMARKNAD Anställningsformer år 211 Fast och tidsbegränsat anställda efter klass och kön år 199 211 Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning...2 = 1 Inledning...4 2 Anställningsformer

Läs mer

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik!

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! För mer information gå in på: www.lo.se/stockholmsmodellen Facket ska jobba för att individen får mer inflytande. Man 38 år, Byggnads Sluta jaga sjuka.

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

Om du förlorar ditt jobb

Om du förlorar ditt jobb Om du förlorar ditt jobb 2013 Om du förlorar ditt jobb Full sysselsättning är ett självklart mål för facket men också trygghet för den enskilda medlemmen i omställningssituationen. Därför finns det en

Läs mer

kort om Rapport 5 av 7 2007 Kort om: RappoRt 5 av 7 2007 Röster om facket och jobbet Ungdomar och facket En sammanfattning av den femte rapporten

kort om Rapport 5 av 7 2007 Kort om: RappoRt 5 av 7 2007 Röster om facket och jobbet Ungdomar och facket En sammanfattning av den femte rapporten Kort om: kort om Rapport av 7 7 RappoRt av 7 7 En sammanfattning av den femte rapporten De vanligaste skälen för unga arbetare att inte vara med i facket är medlemsavgiftens storlek, att man har tillfällig

Läs mer

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL SÅ ANSTÄLLER DU Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL VAD SKA JAG TÄNKA PÅ DÅ JAG ANSTÄLLER EN PERSON? Tänk noga igenom vilka kvaliteter, kvalifikationer och personlighetstyp du vill ha till

Läs mer

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun 1 ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun Rekryteringsordning Rekryteringsordningen anger i vilken ordning olika kategorier och behov skall beaktas, innan

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Förbundskrav utväxlade den 5 februari 2010. 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden. En lön att leva av

Förbundskrav utväxlade den 5 februari 2010. 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden. En lön att leva av Förbundskrav utväxlade den 5 februari 2010 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden En lön att leva av Utvecklingen för svensk besöksnäring har under de senaste tio åren varit

Läs mer

Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ.

Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ. ISSP 2005 Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ. Först några frågor om arbete i allmänhet Fråga 1 Föreställ Dig att Du kunde förändra hur Du använder Din tid, och ägna mer tid åt vissa saker

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

Medlemsrekrytering. Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning

Medlemsrekrytering. Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning Medlemsrekrytering Medlemsrekrytering Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning Facklig introduktion Information till alla nyanställda (t ex i samband med företagets introduktion):

Läs mer

Kort om anställningsskyddet

Kort om anställningsskyddet Kort om anställningsskyddet Kort om anställningsskyddet Landsorganisationen i Sverige 2006 Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2006 art.nr 999-1359 lo 06.01

Läs mer

Välkommen som medlem. 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också.

Välkommen som medlem. 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Handels är ett av Sveriges mest framgångsrika fackförbund. Vi ökar och har idag cirka 156 000 medlemmar.

Läs mer

Jobba med oss! Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Jobba med oss! Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Jobba med oss! Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun Ludvika kommun satsar mycket resurser på utveckling av arbetsmiljö och hälsa,

Läs mer

Byggnads inkomstförsäkring

Byggnads inkomstförsäkring Byggnads inkomstförsäkring www.byggnads.se ditt skyddsnät när det gäller Från den 1 juli 2008 har alla medlemmar, som även är med i a-kassan och har en ersättningsgrundande inkomst* mellan 18 700 kr och

Läs mer

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet Facklig introduktion du, facket och kollektivavtalet Landsorganisationen i Sverige 2010 Illustrationer: Pontus Fürst, Pipistrello AB Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet,

Läs mer

SR om unga och visstidsanställningar

SR om unga och visstidsanställningar SR om unga och visstidsanställningar September 2014 Erik O. Thyselius Innehåll 1. Inledning och metod sid. 3 2. Disposition sid. 3 3. Undersökning av inslagen sid. 3 4. Sammanställning av antalet problemformuleringar

Läs mer

EN HJÄLP TILL NYTT JOBB

EN HJÄLP TILL NYTT JOBB EN HJÄLP TILL NYTT JOBB EN HJÄLP TILL NYTT JOBB ALLA VERKSAMHETER FÖRÄNDRAS. FÖR- ÄNDRING ÄR EN FÖRUTSÄTTNING FÖR ETT DYNAMISKT NÄRINGSLIV. VISSA FÖRETAG UTVECKLAS OCH VÄXER, ANDRA KRYMPER OCH EN DEL AVVECKLAS.

Läs mer

Unga röster om facket. Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor

Unga röster om facket. Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor Unga röster om facket Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor Lars Wennberg, Öhrlings PricewaterhouseCoopers och Lars Ericson, Swedbank September 2009 Innehåll INNEHÅLL...

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Trygghetsrådet TRS ökar tryggheten i arbetslivet

Trygghetsrådet TRS ökar tryggheten i arbetslivet Trygghetsrådet TRS ökar tryggheten i arbetslivet 2 Vi ökar tryggheten i arbetslivet Trygghetsrådet TRS ökar tryggheten i arbetslivet genom att ge stöd till omställning och kompetensutveckling, både till

Läs mer

Varför ska du vara med i facket?

Varför ska du vara med i facket? Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor

Läs mer

LOs yttrande över Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013:64)

LOs yttrande över Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013:64) HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Ekonomisk politik och arbetsmarknad Ulrika Vedin 2014-03-31 20130514 ERT DATUM ER REFERENS 2013-12-18 A2013/3986A Arbetsmarknadsdepartementet Arbetsmarknadsenheten

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun Sida 1 av 10 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för Valdemarsviks kommun Sida 2 av 3 Ordlista... 3 Nulägesbeskrivning Bakgrund... 4 Kommunpolicy:... 4 Personalstruktur... 5 Hälsa... 5 Sjukfrånvaro... 5 Jämställda

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Facket för Service och Kommunikation. Gott & blandat inför yrkeslivet

Facket för Service och Kommunikation. Gott & blandat inför yrkeslivet Facket för Service och Kommunikation Gott & blandat inför yrkeslivet Det här är SEKO 3 Vi tror på solidaritet! 5 Kolla avtalen 7 Åldern inne? 8 Sommarjobbet 9 Jobb utomlands 10 Mer info 10 Försäkra dig!

Läs mer

Ska du vara föräldraledig?

Ska du vara föräldraledig? Ska du vara föräldraledig? Information om vad man ska tänka på när man ska vara föräldraledig Ska du vara föräldraledig? När du är föräldraledig sänks din medlemsavgift till Handels gäller inte avgiften

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Anställningsformer och arbetstider 2005

Anställningsformer och arbetstider 2005 Anställningsformer och arbetstider 2005 Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 64 Löne- och välfärdsenheten, LO SVEN NELANDER och INGELA GODING Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 ANSTÄLLNINGSFORMER...

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige

5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige 5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige Mars 213 Innehåll Inledning... 2 Bakgrund: Kraftigt försämrad arbetslöshetsförsäkring...

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem

Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Välkommen som medlem Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för

Läs mer

Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med nedsatt rörelseförmåga En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete

Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med nedsatt rörelseförmåga En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med nedsatt rörelseförmåga En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete En studie finansierad av Arvsfonden Innehåll Framgångsfaktorer

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet 2 Röster om facket och jobbet Rapport 2 av 5 2011 Det fackliga medlemskapet Medlemskapets värde Skäl att inte vara medlem i facket Orsak till att lämna facket Kan tänka sig bli medlem Avgörande skäl att

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Så gör du vid besked om uppsägning

Så gör du vid besked om uppsägning Så gör du vid besked om uppsägning Frågor och svar om varsel och uppsägning 4 Omställningsförsäkringen din hjälp på vägen 9 Försäkring om avgångsbidrag AGB 13 Så fungerar a-kassa och arbetsförmedling 14

Läs mer

Maj 2010. Turordningsreglerna missgynnar unga

Maj 2010. Turordningsreglerna missgynnar unga Maj 2010 Turordningsreglerna missgynnar unga Innehåll Sammanfattning och bakgrund... 3 Unga upplever att turordningsreglerna missgynnar... 4 Så gjordes undersökningen... 4 Slutsatser och policydiskussion...

Läs mer

Språngbräda eller återvändsgränd? Struktur och utveckling av de atypiska anställningsformerna. Johan Kreicbergs September 2011

Språngbräda eller återvändsgränd? Struktur och utveckling av de atypiska anställningsformerna. Johan Kreicbergs September 2011 Språngbräda eller återvändsgränd? Struktur och utveckling av de atypiska anställningsformerna Johan Kreicbergs September 2011 Förord 1 Förord Jobben är ständigt i fokus i den politiska debatten i Sverige.

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär Föräldraledighet En guide för anställda och chefer och karriär Citat. Medlemmar om föräldraledighet: Det är svårt att vara föräldraledig på deltid för att arbetsuppgifterna inte reduceras utan man förväntas

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret 204-07-24 (0) I lagen om anställningsskydd finns regler om anställning och uppsägning. Lagen syftar till att ge arbetstagarna ökad trygghet i anställningen. Lagen kompletteras med bestämmelser i kollektivavtal.

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 2014:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning; Yngre anställda passar illa!... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor...

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Välkommen till Handels!

Välkommen till Handels! Välkommen till Handels! Välkommen till Handelsanställdas förbund, eller Handels som vi brukar säga. I den här broschyren vill vi berätta lite mer om förbundet och vad ditt medlemskap innebär och vad vi

Läs mer

CIRKULÄR 07:72. Frågor och svar om LAS. Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik

CIRKULÄR 07:72. Frågor och svar om LAS. Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik 2007-12-14 1 (5) CIRKULÄR 07:72 Arbetsgivarpolitik: 07-2:23 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Arbetsrättssektionen Christina Madfors Sara Kullgren Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem

Läs mer

Regional strategi för arbetsgivarpolitik

Regional strategi för arbetsgivarpolitik Regional strategi för arbetsgivarpolitik Vår vision Socialdemokratisk arbetsgivarpolitik ska stärka personalens arbetsvillkor och arbetsmiljö. Det är viktigt både för den enskilde men också för kvaliteten

Läs mer

Ledarskap i äldreomsorgen. En rapport från Kommunal och Vision

Ledarskap i äldreomsorgen. En rapport från Kommunal och Vision Ledarskap i äldreomsorgen En rapport från Kommunal och Vision Innehållsförteckning Förord 4 Inledning 5 Hur upplever cheferna förutsättningarna för ledarskap? 6 Vad anser medarbetarna? 7 Slutsatser och

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

Nummer 3-juli 2004 eva.adolphson@lansforsakringar.se

Nummer 3-juli 2004 eva.adolphson@lansforsakringar.se Trygghetsutsikter Nummer 3-juli 2004 Eva Adolphson är Länsförsäkringars expert på social- och avtalsförsäkringar eva.adolphson@lansforsakringar.se Telefon 08-588 408 31, 073-96 408 31 Orimligt stora skillnader

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Utarbetad eller utbytbar?

Utarbetad eller utbytbar? Utarbetad eller utbytbar? Hur otrygga jobb påverkar arbetsmiljön i detaljhandeln Handels utredningsgrupp November 2012 Josefine Boman, Stefan Carlén & Anton Strömbäck Innehåll Sammanfattning 1. Inledning

Läs mer

TSL 2014:4 Uppsagd men inte arbetslös

TSL 2014:4 Uppsagd men inte arbetslös TSL 2014:4 Uppsagd men inte arbetslös TSL-rapport mars 2014 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt

Läs mer

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud Fakta och tips till dig som är förtroendevald i Handels Välkommen som fackombud Välkommen som fackombud Att vara fackombud innebär att du är Handels kontaktperson på arbetsplatsen. Du har fått förtroendet

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Arbetsmiljö Inflytande Utveckling

Arbetsmiljö Inflytande Utveckling ST Arbetsmiljö Inflytande Utveckling 1 2 Arbetsmiljö Arbetsmiljö är summan av flera faktorer på arbetsplatsen. Det handlar bland annat om lön, ledarskap, jämställdhet och mångfald. En bra arbetsmiljö är

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

Barn, kompetens och karriär

Barn, kompetens och karriär Barn, kompetens och karriär 1 2 Förord Ett föräldravänligt arbetsliv gynnar alla. Unionen har tidigare publicerat ett flertal rapporter för att kartlägga småbarnsföräldrars vardag och mäta föräldravänligheten

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Den gränslösa arbetsplatsen

Den gränslösa arbetsplatsen Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers

Läs mer

En stark a-kassa för trygghet i förändringen

En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen När den moderatledda regeringen tillträde hösten 2006 inledde man med att snabbt försvaga arbetslöshetsförsäkringen.

Läs mer

Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004

Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004 Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004 Ökad arbetslöshet bland nyexaminerade ingenjörer Arbetslösheten bland ingenjörer ett år efter examen var våren 2004 ännu högre än året innan. 14 procent

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Checklista för idrottens arbetsgivare. - små till medelstora föreningar med upp till fem anställda där styrelsen är ideellt engagerad

Checklista för idrottens arbetsgivare. - små till medelstora föreningar med upp till fem anställda där styrelsen är ideellt engagerad Checklista för idrottens arbetsgivare - små till medelstora föreningar med upp till fem anställda där styrelsen är ideellt engagerad Innehåll Arbetsgivaransvar Medlemskap i arbetsgivarorganisation Kollektivavtal

Läs mer

Anställa eller anställas

Anställa eller anställas Anställa eller anställas är ett rollspel som syftar till att på ett lekfullt sätt få igång tankeprocesser om vägen till en anställning. Hur tänker de som intervjuar dig? Hur tänker du som söker Spelet

Läs mer

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE Studenter behöver relevanta extrajobb på schyssta villkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom 10 år PLUGGJOBB

Läs mer

Varsel och dess samband med arbetslösheten

Varsel och dess samband med arbetslösheten Fördjupning i Konjunkturläget december 28 (Konjunkturinstitutet) 16 Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Diagram 15 Varsel Tusentals personer 2 2 Varsel och dess samband med arbetslösheten 15 1 15

Läs mer

Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan. Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672

Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan. Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672 Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672 *Om du är under 30 betalar du endast 100 kr för hela första året Vi är fackförbundet

Läs mer

Det ska löna sig att vara medlem i Handels. Dina medlemsförmåner

Det ska löna sig att vara medlem i Handels. Dina medlemsförmåner Det ska löna sig att vara medlem i Handels Dina medlemsförmåner Dina medlemsförmåner Välkommen som medlem i Handels. För dig och alla som valt att gå med i Handels vill vi göra vårt yttersta för att det

Läs mer

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor En annan bild av Sverige. 3 Klubbslaget som hjälpte änkorna Berättelsen om oss börjar med ett klubbslag i förhandlingsbordet mellan arbetsmarknadens parter

Läs mer

36 beslut som har gjort Sverige kallare

36 beslut som har gjort Sverige kallare 36 beslut som har gjort Sverige kallare Källa: LO-TCO Rättsskydd Årsredovisning 2009 19 förändringar i sjukförsäkringen Mindre pengar och tuffare bedömningar Januari 2007 Sänkt tak i sjukförsäkringen Var

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer