Tolk av tidens tecken 2/2015. Ledarskap Rektorer får stanna trots reservationer. Dubbla karriärer Lundaprofessorn är sångare i kultband

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tolk av tidens tecken 2/2015. Ledarskap Rektorer får stanna trots reservationer. Dubbla karriärer Lundaprofessorn är sångare i kultband"

Transkript

1 2/2015 Tolk av tidens tecken Johanna Mesch undervisar på Sveriges första akademiska utbilding till teckenspråkstolk sid 32 Ledarskap Rektorer får stanna trots reservationer sid 4 Akademisk frihet Kritiken hårdnar kring Konfuciusinstituten sid 14 Dubbla karriärer Lundaprofessorn är sångare i kultband sid 26

2 LEDARE INNEHÅLL 2:2015 Utges av: Sveriges universitetslärarförbund (SULF). Adress: Box 1227, Stockholm. Besöksadress: Ferkens gränd 4, Gamla Stan. Telefon: växel. e-postadress: Hemsida: Redaktion: Anders Jinneklint chefredaktör och ansvarig utgivare, tel , Kajsa Skarsgård biträdande redaktör/reporter tel , Layout: Josefina Åsén, Lena Löwenmark-André, Anders Jinneklint Annonser och sekretariat: Lena Löwenmark-André, redaktionsassistent, tel , Produktannonser: Kompetenstillväxt Sverige AB, Anna Kreissl, tel , Pris: Helår 550 kronor inkl moms, gratis till medlemmar. Åsikter som framförs i signerade artiklar och recensioner står för författaren. Redaktionen tar ej ansvar för insänt, ej beställt material. All redaktionell text och bilder lagras elektroniskt av Universitetsläraren för att kunna publiceras på SULF:s hemsida. Medarbetare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar med detta förbehåll. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Box 928, Borås Medlem av föreningen Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad upplaga: ex Vad väntar vi på? E n frågestund med Jan Björklund i riksdagens interpellationsdebatt 29 april förra året avslutades med att han på Thomas Strands (S) direkta fråga sa att alla meriteringsanställda borde ha rätt till prövning för tillsvidareanställning. I debatten hänvisades rikligt till SULF:s publicering av SCB:s hårresande statistik: var tredje som undervisar eller forskar på ett lärosäte är tidsbegränsat anställd, doktorander oräknat. Enigheten över blockgränsen gjorde att SULF förväntade sig en snabb förordningsändring oavsett valutgången. Så blev inte fallet. Helene Hellmark Knutson medger att karriärvägar behövs men vill utreda innan beslut fattas. Så vi kommer att få vänta. Frågan varför är så många tidsbegränsade? har egentligen bara ett svar: för att det är möjligt. Staten har, som arbetsgivare, genom högskoleförordningen (HF) givit sig själv möjlighet att tidsbegränsat anställa undervisande och forskande personal på ett sätt som andra arbetsgivare inte kan. Det gäller dels meriteringsanställningarna, dels anställning av konstnärliga lärare. Tillsammans med Lagen om anställningsskydd (LAS) och postdoktorsavtalet ger HF möjlighet att tidsbegränsa mer än dubbelt så lång tid som är möjligt på andra håll på arbetsmarknaden. Som om det inte räckte försöker en del institutioner trixa ytterligare. Det här trixandet är sällan officiellt sanktionerat av lärosätesledningarna, men det fortgår. Idén att resursernas kortsiktighet kräver tidsbegränsning är ur arbetsmarknadssynpunkt märkligt. Få, om ens några, företag har kontrakt med sådan löptid att de vet att de kommer att ha behov av hela sin personal om något eller några år. Ändå tillsvidareanställer företagen. Lika märklig är idén att det är svårt att säga upp i staten. Uppsägningsprocesser ska följa LAS oavsett om det är i privat sektor eller i staten. Ovana och bristande arbetsrättsliga kunskaper hos chefer gör att uppsägningar uppfattas som krångligare än de faktiskt är. På några enstaka lärosäten har man försökt komma till rätta med det problemet genom att partsgemensamt ta fram överenskommelser om hur förhandlingsprocesser kring uppsägning ska se ut, men det är alltför få. Stressen som uppstår när man inte själv kan påverka sin framtid är förödande. Men de tidsbegränsade anställningarna påverkar också hela verksamheten negativt. Hur ska kvalitetsutveckling av undervisningen bedrivas när planeringen baseras på korttidsanställningar? Hur ska forskningen utvecklas om de yngre forskarna måste hålla sig väl med professorn för att få fortsatt anställning, eller om de inte vågar byta inriktning och lärosäte på grund av risken att halka efter i jämförelse med de som stannar kvar? Om alla meriteringsanställningar ledde till prövning för tillsvidareanställning mot i förväg kända, högt ställda krav skulle det vara till gagn för både undervisningen och forskningen. Det skulle dessutom leda till att de som inte ska stanna i akademin tidigare till exempel direkt efter postdoktorsperioden kan ta beslutet att gå till en annan karriär. Den gedigna utredningen Karriär för kvalitet (SOU 2007:98) föreslog ett hållbart karriärsystem för högskolan som till större delen skulle fungera även i dag. Frågan behöver inte utredas mer. Vad väntar vi på? git claesson pipping förbundsdirektör för sulf 4 Omstridda rektorer får förnyat förtroende 6 Diskriminerad lektor får rätt mot Mittuniversitetet 7 SLU-forskare förbättrar Wikipedia 8 Humtank anlitar pr-byrå för att nå genomslag 10 Regeringen tillsätter innovationsråd men forskningsberedning dröjer 12 De vill rädda högre utbildning med genomgripande reform 14 Allt fler kritiserar Konfuciusinstituten 18 Lektorer tillsätts via kontakter 19 Strid i EU om forskares rättigheter 20 Medveten bordsplacering ska öka jämställdheten 22 Moocar kan öppna för nya aktörer 23 Ett ljusår av vetenskap 24 Handbok visar vägen i upphovsrättslig snårskog 25 Lärarundantaget riskerar försvinna 26 Torssons frontman släpper aldrig forskningen 29 Med uppdrag att förändra 30 Försvunna lärarstudenter får Mexiko på fötter 32 Kandidatprogram banar väg för teckenspråksforskning DEBATT Foto: jojje olsson Foto: susanne kronholm PÅ GÅNG SULF kalendarium 46 SULF informerar Ledarskap Rektorer får stanna trots reservationer sid 4 Tolk av tidens tecken Johanna Mesch undervisar på Sveriges första akademiska utbilding till teckenspråkstolk sid 32 2/2015 Akademisk frihet Dubbla karriärer Kritiken hårdnar kring Lundaprofessorn är Konfuciusinstituten sångare i kultband sid 14 sid 26 Universitetsläraren nr 3/2015 har manus- och annonsstopp 27 mars foto: istock Foto: per jahnke 2 Universitetsläraren 2/2015 Universitetsläraren 2/2015 3

3 Omstridda rektorer får förnyat förtroende Linnéuniversitetets styrelse föreslår regeringen att förlänga rektor Stephen Hwangs förordnande till och med år 2018, trots reservationer från lärarrepresentanter. Ett liknande scenario spelas upp vid Gymnastik- och idrottshögskolan, där rektor Karin Henriksson-Larsén förordas för en ny period. text: kajsa skarsgård och marielouise samuelsson Saco-S vid Linnéuniversitetet ville se en utlysning av tjänsten med anledning av den återkommande kritiken mot Stephen Hwang rörande toppstyrning, inskränkning av kollegialiteten och bristande kommunikation. Två av tre lärarrepresentanter i universitetsstyrelsen reserverade sig mot beslutet att föreslå Stephen Hwang för ytterligare en period. I reservationerna underkänner de processen som lett till beslutet. Återigen kritiserar de ledningen för att ha toppstyrt arbetet och inte tagit professionens åsikter på allvar. I beslutet att föreslå Stephen Hwang som fortsatt rektor uppmanas ledningen att framöver särskilt beakta ansvarsfördelningen mellan rektor, dekan och prefekt, kommunikationsstrategier och behoven av kollegiala mötesplatser. Styrelsen ska också besluta om det ska göras en extern genomlysning av Linnéuniversitetets utveckling under sina första fem år. I sin reservation välkomnar en lärarrepresentant dessa åtgärder men menar att de borde ha gjorts innan styrelsen fattade rektorsbeslutet. Maria Olaussen är professor i engelska och den lärarrepresentant som röstade med övriga styrelsen för Stephen Hwang som fortsatt rektor. Hon håller med om att det funnits brister i kommunikationen, men säger att Stephen Hwang också lett en bra utveckling på lärosätet. Linnéuniversitetet har jobbat i ett svårt läge och kan visa väldigt positiva siffror, särskilt vad gäller forskningspublikationer och externa medel. Det foto: linnéuniversitetet Stephen Hwang, rektor vid Linnéuniversitetet. har gjorts ganska radikala satsningar på forskning, söktrycket från studenter är mycket högt och vi har även lyckats attrahera betalstudenter från andra länder, säger Maria Olaussen. Hon hör många positiva ord om Stephen Hwangs ledarskap, inte minst från de forskarmiljöer som gynnats av utvecklingen. Rörande kritiken om den bristande kollegialiteten har hon också ett annat perspektiv. Jag har jobbat inom många olika fakultetsorgan vid Växjö universitet och Linnéuniversitetet och problemet då var att beslutsvägarna var långa och krångliga och att det var svårt att få folk att ställa upp på uppdrag. Det är viktigt att foto: linus hallgren Karin Henriksson-Larsén, rektor vid Gymnastik- och idrottshögskolan. alla får information, vet var beslut fattas och kan vara med och påverka. Det behöver vi jobba mer med, säger Maria Olaussen. Även vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, har styrelsen, trots protester, föreslagit regeringen att ge sittande rektor ett nytt treårigt förordnande. En högskola som håller på att lösas upp in ifrån skriver de tre lärarrepresentanterna i GIH:s styrelse i en anmälan om avvikande mening till beslutet. Våra skäl till avvikande mening berör den problematiska situation som högskolan hamnat i med sjunkande kvalitet och brister i organisation och ledning, heter det vidare i lärarrepresentanternas reser vation, undertecknad av Eva Blomstrand, professor i näringsfysiologi och ombud för Saco-S, Suzanne Lundvall, docent i pedagogik och Anna Tidén, högskoleadjunkt och doktorand. Frågan om huruvida rektor Karin Henriksson-Larséns förordnande skulle förlängas med tre år, från juni 2015, aktualiserades under 2014, vilket kommenteras i reservationen: Hörandeprocessen av personalen har utsatts för hård kritik. Efter en lång tid har högskolans styrelse fått ta del av befintliga underlag rörande personalens bristande förtroende för sittande rektor. Inför styrelsemötet den 13 februari genomfördes en kompletterande kunskapsinhämtning från GIH:s personal som underlag för styrelsens beslut. 51 av GIH:s anställda medverkade i den anonyma enkäten och fick där ta ställning för eller emot ett omförordnande samt motivera och resonera kring sitt ställningstagande. Enligt den sammanställning som styrelsen fick ta del av framkom att av de 51 var 25 positiva och 24 negativa till ett omförordnande av rektor. I gruppen teknisk-administrativ personal var fyra positiva, fyra negativa och en neutral, i gruppen forskare var sju positiva och fyra negativa, i gruppen forskare/lärare var nio positiva och tio negativa, i gruppen lärare var fem positiva och sex negativa, medan en valde att inte ta ställning. Styrelsens ordförande Björn Eriksson säger att beslutet om omförordnande var lätt att fatta, men att det inte innebär att styrelsen tar lätt på den kritik som finns och att det finns behov av förändring, en åtgärdsplan ska också tas fram. Han ser också återkommande spar beting som något som bidragit till irritation och missnöje. Men styrelsen anser inte att man kommer tillrätta med problemen genom att byta ut rektor, GIH har ju också bytt rektor påfallande ofta, säger Björn Eriksson. Som jag tolkar det är det missnöje som finns koncentrerat till adjunkterna, som givetvis är en viktig grupp för högskolan, men också studenterna är viktiga och de ställer sig positiva till ett omförordnande. Saco-S vill avvakta med kommentar, till dess att utbildningsdepartementet som i sista hand avgör frågan, har fattat sitt beslut. l Karolinska institutet avskaffar utbildningsbidrag Karolinska institutet (KI) är sist i raden av statliga lärosäten som avskaffar utbildningsbidraget för att i stället anställa sina doktorander. Nu är det dags att ställa krav på forskningsfinansiärerna så att även postdoktorers villkor förbättras, menar Andreas Nyström, ordförande i Saco-S-föreningen vid KI. text: kajsa skarsgård foto: stefan zimmerman KI:s beslut att fasa ut utbildningsbidraget till den första juli 2016 förbättrar också stipendiedoktorandernas ersättning. Den får nämligen inte vara sämre än övriga doktoranders ersättning, enligt KI:s regler. Men till skillnad från de anställda saknar stipendiater fortfarande rätt till allmän sjukpenning, föräldrapenning och pension. Andreas Nyström tror inte att utfasningen av utbildningsbidraget kommer att leda Andreas Nyström, Saco-S-föreningen KI. till en ökning av stipendiedoktorander på KI. Våra stipendieproblem finns snarare på postdoktornivå. Jag tycker att Sacoförbunden borde ha en gemensam linje i den frågan och lobba mot anslagsgivarna snarare än mot lärosätena, säger Andreas Nyström. Precis som restauranger med kollektivavtal kan stoltsera med en schysta villkor -märkning i entrén, vill Andreas Nyström att forskningsfinansiärer ska uppmuntras att bli rättvisemärkta. Han berättar att många små finansiärer redan ändrat sina regler så att bidragen går till anställningar i stället för till stipendier, men att flera stora givare har en traditionell syn på forskares arbete. Robert Andersson, förhandlingschef på SULF, bekräftar att det finns ett starkt motstånd i frågan, både bland finansiärer och tunga personer inom akademin som drar nytta av den billiga arbetskraft som stipendiater utgör. För ett år sedan började SULF och Naturvetarna diskutera möjliga former för ett slags rättvisemärkning av forskningsfinansiering, men än så länge finns inget konkret förslag. Precis som det lokala fackliga arbetet har varit avgörande för avskaffandet av utbildningsbidraget tror Robert Andersson att det är viktigt att få varje lärosäte att självt ställa krav på finansiärerna i stipendiefrågan. Men vill man få bukt med det generella problemet får man ge sig på lagstiftningen så att den stänger öppningen för att ge stipendier i stället för lön som försörjning inom utbildning och forskning, säger Robert Andersson. l Svenska lärosäten klättrar Karolinska institutet och Uppsala universitet har klättrat uppåt på årets World Reputation Ranking, som Times Higher Education gör baserat på enkäter till seniora personer inom akademin. Med KI som 45:e lärosäte på listan har Sverige nått ett nytt rekord i ryktbarhet. Samtidigt gör Uppsala universitet entré på rankinglistan i gruppen av de bästa lärosätena. Harvard University behåller sin förstaplats, följt av Cambridge University och Oxford University. Kina och Ryssland uppmärksammas för att ha lärosäten som har stärkt sina positioner ordentligt sedan förra året. l 4 Universitetsläraren 2/2015 Universitetsläraren 2/2015 5

4 Diskriminerad lektor får rätt mot Mittuniversitetet SLU-forskare förbättrar Wikipedia Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har som första universitet i världen utvecklat ett program för att på ett organiserat sätt få forskare att medverka i Wikipedia. Nu engagerar sig flera andra svenska universitet i projektet. foto: centrum för rättvisa Eivind Torp, lektor och docent i juridik vid Mittuniversitetet blev diskriminerad när han varken fick möjlighet att söka eller få en bedömning av om han hade rätt till ekonomiskt stöd inför meriteringen till professor. Bara kvinnliga docenter fick information om meriteringsstödet. Det var fel, erkänner nu staten genom Arbetsgivarverket. Text: Björn Forsberg Det känns bra att staten har medgivit talan med tanke på att Mittuniversitetet hela tiden har förnekat diskriminering. Men universitetets sätt att bemöta anmälan har inneburit en belastning, säger Eivind Torp. Arbetsgivarverket erkänner nu att Mittuniversitetet har hanterat frågan på ett för Eivind Torp diskriminerande sätt. Ja, det finns brister i hanteringen, säger Hanna Schmidt, arbetsrättsjurist på Arbetsgivarverket. Det känns bra att staten har medgivit talan med tanke på att universitetet hela tiden har förnekat diskriminering, säger Eivind Torp, lektor och docent i juridik vid Mittuniversitetet som nu har fått ersättning efter det att arbetsgivaren har tillstått diskriminering. foto: Jenny Jarnstedt Genom att Arbetsgivarverket medger fel beträffande information om meriteringsstödet, och att Eivind Torp har missgynnats när han inte fick komma med i bedömningen, blir det ingen förhandling i den delen i Arbetsdomstolen. Däremot blir det förhandling om diskrimineringsersättningens storlek. Staten har godkänt kronor, vilket är hälften av de kronor som Eivind Torp har begärt. Ser man till praxis är kronor Målet visar hur viktigt det är att vara noggrann när man tillämpar positiv särbehandling, säger Marie Nordström på DO som företräder Eivind Torp. en relativt hög summa för den här typen av ärenden, säger Hanna Schmidt. Det är bara att beklaga att staten inte är beredd att betala den diskrimineringsersättning som DO anser bör utgå till Eivind Torp. Det har varit en tydlig överträdelse av lagen. Det finns både svensk och EU-rättslig praxis på området, säger Marie Nordström på DO som företräder Eivind Torp. Det var i juni 2013 som Mittuniversitetet utlyste två meriteringsstöd på vardera kronor. Stödet var riktat till forskare vid Fakulteten för humanvetenskap. Den som sökte skulle tillhöra det underrepresenterade könet i förhållande till gruppen professorer vid fakulteten. Syftet med stödet var att möjliggöra meritering till professor. Mittuniversitetet informerade endast kvinnliga docenter om möjligheten att söka stödet, och Eivind Torp fick ingen information. DO ansåg att universitetet har utsatt honom för direkt diskriminering, och stämde arbetsgivaren, vilket Universitetsläraren skrev om i nr 7/2014. Målet visar hur viktigt det är att vara noggrann när man tillämpar positiv särbehandling. Det är en legitimitetsfråga för jämställdhetsarbetet. Även om syftet är gott så måste man balansera intresset av att stödja det underrepresenterade könet som grupp mot intresset för den enskilde att inte bli diskriminerad, säger Marie Nordström. l text: per-olof eliasson Tidigare har Wikipedia huvudsakligen fyllts på genom enskildas initiativ, men nu visar de svenska universiteten att nätuppslagsverket också är ett fungerande verktyg för att sprida kunskap från forskare till allmänhet. Ett pionjärprojekt startade för ett par år sedan på pilotnivå på SLU. Upprinnelsen var att jag försökte ta reda på hur forskare använts som en resurs för att förmedla information på Wikipedia. Jag tittade på de stora universiteten i världen, som Stanford, Harvard och Oxford. Det visade sig att de inte hade gjort speciellt mycket och inte någon annan heller, säger projektets initiativtagare Olle Terenius, docent i biologi vid SLU. Efter kontakter med Wikimedia Foundation som ligger bakom Wikimedia började man på SLU att engagera forskare från doktorander och uppåt att bli aktiva på Wikipedia. Nu i vår ska även Göteborgs och Linköpings universitet, Karolinska institutet och Statens veterinärmedicinska anstalt komma igång med projektet som finansieras av forskningsrådet Formas. Olle Terenius menar att det för en forskare är en del av den tredje uppgiften att bidra till Wikipedia. En forskare som läser om sitt eget forskningsområde ser ofta tydligt att det saknas bitar eller innehåller felaktigheter. Vi vet att folk går till Wikipedia för att leta information. Då är det naturligt att vi forskare finns där, säger han. På Wikipedias sajt kan man se (visa historik/antal sidvisningar) att när ett pressmeddelande publiceras i massmedia så stiger genast antalet tittare på motsvarande ämne. Det finns ett intresse hos folk som ser en notis i tidningen att lära sig mer. Då är det naturligt att vi skriver på Wikipedia och hjälper till att lotsa dem foto: jenny svenås-gillner Det finns ett intresse hos folk som ser en notis i tidningen att lära sig mer. Då är det naturligt att vi skriver på Wikipedia och hjälper till att lotsa dem vidare, länkar till ursprungsartikeln och ger möjlighet att kontakta forskaren. Olle Terenius, projektets initiativtagare och docent i biologi vid SLU vidare, länkar till ursprungsartikeln och ger möjlighet att kontakta forskaren. Att forskare rättar till felaktigheter och fyller på information som saknas och lägger till referenser är också ett sätt att stärka Wikipedias trovärdighet. Olle Terenius påpekar att det på lärosätena skrivs många texter där man lagt ned stor energi på att få dem lättfattliga för en bredare publik, texter som ofta får alldeles för lite spridning. Det kan vara pressmeddelanden, bakgrunder i forskningsansökningar eller kappor till avhandlingar. De texterna är nästan bara att klippa och klistra, lägga ut och länka till ursprungstexten, till exempel avhandlingen. Dessutom är det framför allt i USA ganska vanligt att man använder Wikipedia som ett redovisningsverktyg. Så har till exempel studenter inom biologi och biomedicinsk vetenskap på Linnéuniversitetet utökat och skapat Wikipedia-artiklar som ett obligatoriskt examinationsmoment. Det projekt som startade på SLU har nära samarbete med Wikimedia Sverige, där finns expertis för hur man ska göra på Wikipedia. Förhoppningen är ju att projektet inte bara stannar på de här universiteten utan att det blir en nationell och helst global rörelse där forskare jobbar med Wikipedia och förbättrar kvaliteten, säger Olle Terenius. l Fotnot: Projektet nås på: internt.slu.se/wikipedia. 6 Universitetsläraren 2/2015 Universitetsläraren 2/2015 7

5 ( ) omslag_familjejur.indd :23 Att leda hälsoverksamheter med service i fokus Hur kan service bidra till bättre hälsa, effektivare verksamheter och tjänster med hög kvalitet? I vardagslivet såväl som på arbetet har det blivit allt viktigare att vara frisk, en utveckling som ställer nya krav på organisation av service och tjänster samt lagstiftning och ledarskap. Den här antologin förklarar vad det innebär att leda och organisera hälsoverksamheter utifrån ett serviceperspektiv health management. Health management vänder sig till dig som studerar företagsekonomi, service management, offentlig förvaltning och andra samhällsvetenskapliga discipliner. Boken är lika relevant för utbildningar inom hälsofrämjande verksamheter såsom folkhälsovetenskap, vård vetenskap och medicinsk ledning. Forskare verksamma vid Lunds universitet går igenom ekonomiska, juridiska, sociologiska och psykologiska sätt att förhålla sig till hälsa i tjänsteorganisationer. Vi kan läsa om vikten av serviceinnovationer, relevansen av juridisk kompetens och nödvändigheten av ömsesidig respekt i den dagliga verksamheten. ( ) isbn Att leda hälsoverksamheter med service i fokus Henrik Loodin & Lars nordgren (red.) Health_OMSLAG.indd :53 Humtank anlitar pr-byrå för att nå genomslag Tankesmedjan Humtank anlitar pr-byrån Westander för att synas mer i offentligheten. Därmed har Humtank valt samma väg som övriga forskarvärlden, högskolesektorn samt hela offentliga och ideella sektorn, att köpa extern hjälp att kommunicera. text: marielouise samuelsson foto: Eva Dalin Humtank, som bildades genom ett samarbete mellan tolv lärosäten för att visa på de humanistiska ämnenas betydelse för samhällsutvecklingen, behöver kommunikationsproffsens hjälp att uppnå det där som så många slåss om, så kallat genomslag i offentligheten. Idén till Humtank kom ursprungligen från Per-Olof Erixon, dekan vid humanistiska fakulteten vid Umeå universitet, som i en intervju i Universitetsläraren (nr 1/2014) sade att vår sociala värld konstrueras med ord och det är vi humanister som är specialister på det verktyg som ordet är. Men det räcker numera inte med att vara specialist på ord för att märkas i den offentliga budskapsträngseln, inte heller räcker det med aktivitet på sociala medier eller att det bland Humtanks medlemmar finns både medievetare och skribenter. Vi måste vara ödmjuka inför att vi är forskare i första hand, säger Fanny Forsberg Lundell, docent i franska vid Stockholms universitet, som har uppdraget för Humtank som del (tjugofem procent) av sin tjänst, vilket utgör lärosätets stöd till Humtank. Samma villkor har också Jonas Harvard, docent i historia vid Mittuniversitetet. De övriga Humtankmedlemmarna har tio procent av sina tjänster som bidrag från respektive lärosäten, som årligen bidrar med kronor vardera. Humtank anlitade förra året Westander inför sin medverkan i Almedalen i somras och vid Bok & Biblioteksmässan i Göteborg. Nu har pr-byrån också fått Vi riktar oss ju mot akademin, som är den värld vi behärskar, men också mot en större offentlighet där det kan behövas andra strategier än seminarier. Fanny Forsberg Lundell, docent i franska, Stockholms universitet ett mer generellt uppdrag att ta fram en handlingsplan för tankesmedjans utåtriktade kommunikation. Vi tycker att det är värt att prova, för att få hjälp att synas mer, säger Fanny Forsberg Lundell. Vi riktar oss ju mot akademin, som är den värld vi behärskar, men också mot en större offentlighet där det kan behövas andra strategier än seminarier. Humtank har sedan de bildades kontaktats av enskilda kommunikationskonsulter som erbjudit sig att arbeta pro bono, men det har man tackat nej till. Att Humtank är ett samarbete mellan tolv lärosäten bidrog till att man valde extern byrå, det blev lättare än att använda varje lärosätes kommunikationsavdelningar. Att köpa tjänster hos en pr-byrå för att synliggöra en verksamhet eller ett forskningsresultat är som förutnämnt numera etablerat inom akademin, liksom andra myndigheter. Örebro universitet och Universitetskanslersämbetet (UKÄ) tillhör dem som anlitar samma byrå som Humtank, en annan akademinära kommunikationsbyrå är Gullers grupp som nyligen redovisade den kampanj man genomfört på uppdrag av Södertörns högskola, i syfte att locka nya studenter till lärarutbildningen. Den sortens samarbeten är alltså självklarheter, men fenomenet är trots allt relativt nytt. Det är en stor samhällsförändring som har skett under de senaste decennierna, säger Hans Gennerud, nestor i kommunikationsbranschen, tidigare vd och numera styrelseordförande i Gullers grupp. Förändringen förklarar han med ökat intresse för och fokus på kommunikationsfrågor, som i sin tur kan härledas till 1990-talets forskning kring varumärken. Insikten om varumärkets betydelse, att det fanns ett samband mellan kännedom och acceptans kom att trigga en våldsam utveckling på 274 s hårdband det här området. Det började med den kommersiella marknaden och spreds därefter till den offentliga sektorn. Också intellektuella resultat, som forskning, har kommit att bli en del av varumärkestrenden. Den expansiva utvecklingen av varumärkestänkande har skapat motsvarande tillväxt av utbildningar för kommunikatörer. Det har inneburit att utbildningarna har professionaliserats och akademiserats, säger Hans Gennerud som ingår i advisory board för utbildning i strategisk kommunikation vid Lunds universitet, han har också varit expert i Högskoleverkets (nuvarande UKÄ:s) nationella utvärdering av medie- och kommunikationsbranschen. Sverige står sig oerhört väl internationellt, både när det gäller utbildningar och i kommunikationsbranschen i stort. Det hör samman med att vi har flera stora, internationellt verksamma företag och inte minst den stora offentliga sektor som efterfrågar kommunikationstjänster. l välfärdsgapet eu:s sociala utmaning europaperspektiv 2015 Ulf Bernitz, Lars Oxelheim, Thomas Persson (red) Kampen mot fattigdom och socialt utan förskap är en av eu:s topprioriteringar efter den globala finanskrisen. Utveck ling en i krisländerna har dock gått åt fel håll och de eko nomiska skillnaderna mellan eu:s medlemsstater ökar. Är ett bestående välfärdsgap på väg att etablera sig i Europa? Deltagande författare: Nicholas Charron, Johan Bo Davidsson, Jenny Julén Votinius, Ann-Cathrine Jungar, Anna-Sara Lind, Martin Ljunge, Lars Magnusson, Sofia Murhem, Jaan Paju, Bo Rothstein Familjejuridik Familjejuridik är en introducerande bok inom rättsområderätt, Familjerätt. Samborätt, Barnrätt samt Arvs- och testamentsrätt. Sist i Familjejuridik innehåller fem avsnitt: Personrätt, Äktenskaps- boken finns övningar med tillhörande facit. Familjejuridik vänder sig i första hand till juridik- och Boken innehåller socionomstudenter, men kan med fördel fem användas av den som arbetar med eller är intresserad av familjerätt. Familjejuridik är skriven av: ämnesområden: Gunilla Olsson, advokat och lärare vid Stockholms universitet universitet med inriktning på ekonomisk familjerätt. Personrätt Äktenskapsrätt Samborätt Barnrätt Arvs- och testamentsrätt. Familjejuridik innehåller även rättsfallsreferat, exempel på bodelningar samt övningar med tillhörande facit. Boken vänder sig i första hand till juridik- och socionomstudenter men kan med fördel användas av den som arbetar med eller är intresserad av familjerätt. Familjejuridik är skriven av advokaterna Gunilla Olsson, Johan Schüldt och Theddo Rother- Schirren. Författarna har lång erfarenhet av familjerättsliga frågor och undervisar även på Stockholms universitet. Juridik civilrätt, straffrätt, processrätt med inriktning på familjerätt. Theddo Rother-Schirren, advokat och universitetslektor vid Stockholms universitet med inriktning på ekonomisk familjerätt. Johan Schüldt, advokat och universitetslektor vid Stockholms Andra böcker av intresse Extern redovisning Familjejuridik Personrätt Äktenskapsrätt Samborätt Barnrätt Arvs- och testamentsrätt olof arwinge en introduktion till intern styrning och kontroll En introduktion till intern styrning och kontroll Gunilla Olsson Theddo Rother-Schirren Johan Schüldt Familjejuridik Health Management tel Universitetsläraren 2/2015 Universitetsläraren 2/2015 9

6 Regeringen tillsätter innovationsråd men forskningsberedning dröjer Regeringen eller åtminstore statsminister Stefan Löfven prioriterar innovation före forskning. Så går det att tolka lanseringen av det Nationella innovationsrådet under ledning av statsministern, samtidigt som tillsättandet av en forskningsberedning har dröjt. text: marielouise samuelsson foto: Martina Juber Forskningsberedningen, som är en rådgivande grupp av experter, har funnits sedan 1960-talet, då Tage Erlander tillsatte den allra första, men senare tiders statsministrar har överlåtit ordförandeskapet till utbildningsministrarna. Nuvarande minister för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson, kommer också hon att ha en forskningsberedning, men vid Universitetslärarens pressläggning var beredningens sammansättning fortfarande på planeringsstadiet. Detta trots att forskningsberedningen (till skillnad från innovationsrådet) har en konkret uppgift, nämligen att bistå när forskningspropositionen ska tas fram och att det rimligen börjar bli bråttom, om propositionen som planerat ska presenteras Dröjsmålet kan självfallet handla om administrativ arbetsbörda på departementet i kombination med att tilltänkta beredningsledamöter tackar nej. Men en annan tänkbar förklaring är att regeringen inte ville ha alltför täta lanseringar av två olika råd, samtidigt som begreppen innovation respektive forskning tenderar att kopplas samman, som i titeln på den förra forskningspropositionen, som fick titeln Forskning och innovation. Att begreppen innovation och forskning är närliggande framgår vidare av att Hellmark Knutsson ingår i Nationella innovationsrådet, tillsammans med statsråden Magdalena Andersson, Mikael Damberg och Åsa Romson. Man kan också notera att två av ledamöterna som ingick i Jan Björklunds forskningsberedning, Pam Fredman, rektor vid Göteborgs universitet och Charles Edquist, professor i innovation och föreståndare för Circle (Centre for Innovation, Research and Competence in the Learning Economy), vid Lunds universitet, nu återfinns i Löfvens innovationsråd. Ytterligare en representant för forskarsamhället är Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet. Pam Fredman ser fram emot att ingå i Nationella innovationsrådet och där bidra med inspel och perspektiv utifrån sina erfarenheter som forskare, rektor och före detta ordförande för Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF. Jag vill bland annat understryka Pam Fredman, rektor för Göteborgs universitet, ingår i Nationella innovationsrådet. sådant som att studenterna är vår kunskapsbas och att forskning och högre utbildning är grundläggande förutsättningar när vi talar om innovation och samhällsutveckling. Samverkan mellan näringsliv och akademi måste ske med respekt för varandra och för de olika rollerna. Begreppet innovation är ofta förknippat med konkreta produkter och tillverkningsindustri, men Pam Fredman påminner om att det lika gärna kan handla om sociala innovationer och processer inom samtliga samhällssektorer. Hon efterlyser också ett omvänt perspektiv när det kommer till den omtalade matchningen, där arbetsgivarna upplever problem med att hitta rätt kompetens när de söker arbetskraft. Om jag får önsketänka skulle jag gärna se att det inte enbart handlar om vilka utbildningar och studenter som högskolan ska tillhandahålla, utan också om att arbetsgivarna skulle ha mer öppna anställningsprocesser. Det är inte givet att en ingenjör ska ersättas med en ny ingenjör, det kan finnas annan kompetens som kan passa utmärkt och som bidrar till företagens utveckling och innovationskraft. Nationella innovationsrådet som, enligt regeringen, kommer att vara viktigt för att upprätthålla en löpande dialog mellan politik, näringsliv, akademi och fackföreningsrörelse, består förutom av statsminister och statsråd av tio ledamöter som ska medverka under en ettårsperiod. Utöver nämnda Pam Fredman, Charles Edquist och Johan Rockström ingår Ola Asplund, utredningschef, Industrifacket Metall, Mengmeng Du, marknadsdirektör, Spotify, Darja Isaksson, Ziggy Creative Colony, Karl-Henrik Sundström, koncernchef Stora Enso, Jane Walerud, vd, Teclo Networks, Hans Vestberg vd, Ericsson och Carola Öberg, projektledare, Innovationsfabriken. l Skenande medelålder bland Italiens universitetslärare text: kristina Wallin foto: istock Medelåldern bland de italienska universitetslärarna är 52,5 år. Och i hela Italien finns bara 15 universitetslärare som är under 30 år. Bara 18 av landets rektorer och ingen professor är under 35 år. Bland de drygt universitetslärarna i hela Italien är det bara knappt 500 lektorer och endast 36 professorer som är mellan 35 och 40 år. Medelåldern för forskar assistenterna, som hittills alltid varit låg, är i dag 47 år och inte ens en tredjedel av dem är under 40 år. Rektorernas organisation Crui, som tagit fram siffrorna, är oroade över utvecklingen, eftersom det anställs väldigt få nya lärare på de italienska universiteten just nu. Detta kommer, enligt organisationen, att kraftigt bromsa utvecklingen och forskningen på de italienska universiteten. Dessutom poängterar Crui att en lärare som börjar sin karriär i dag kommer att ha betydligt sämre lön. En professor tjänar i dag från kronor och uppåt per år, framtidens professorer kan inte räkna med mer än hälften. Cruis ordförande, rektorn Stefano Paleari, har föreslagit att regeringen ska anställa nya forskningsassistenter. Det hela kan, enligt honom, finansieras genom en extra bensinskatt. l Nya mål på gång för forskningen Arbetet med den forskningspolitiska proposition som ska presenteras år 2016 har börjat. I höst ska forskningsfinansiärerna Vetenskapsrådet, Vinnova, Energimyndigheten, Formas och Rymdstyrelsen lämna sina synpunkter till utbildningsdepartementet. Minister Helene Hellmark Knutsson bjuder även in lärosäten, företagarorganisationer, intresseföreningar och fackförbund att lämna förslag till propositionen. Den ska både ha ett fyraårigt och ett tioårigt perspektiv på forskning och innovation. SULF har meddelat att förbundets prioritet är ökade basanslag för forskning, för att ge lärosäten större möjligheter att skapa karriärvägar och fler tillsvidareanställningar. l Expertgrupp för jämställdhet utses Arbetet för en jämställd högskola går för långsamt, tycker Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning. Hon ska därför utse en expertgrupp som inom ett år ska ge sin syn på vad som behöver göras. Ministern vill bland annat att antalet kvinnliga professorer ska öka, att forskningsanslag ska fördelas mer jämställt och att könsstereotypa föreställningar inte ska påverka studievalen. Vilka som ska ingå i expertgruppen var vid denna tidnings pressläggning inte klart, men det ska vara personer både från akademin och utifrån. SULF välkomnar att jämställdhetsfrågan lyfts: Men det är med detta som med mycket annat. Vi vet ju. Det gjordes en stor utredning 2011 så mer kunskap är inte det som saknas. Här saknas handling. Det är dags nu! skriver förbundet på sin facebooksida. l UKÄ gör stickprov bland studieplaner Universitetskanslersämbetet, UKÄ, ska under hösten göra stickprov bland de individuella studieplaner som doktorander ska ha enligt högskoleförordningen. Bakgrunden är att UKÄ ibland sett brister i hur studieplanerna hanteras. Höstens granskning ska ingå som underlag i UKÄ:s kommande utvärderingar av forskarutbildningarna. l satsar Mistra och Formas på ett forskningsprogram inom miljöinriktad humaniora som ska ledas av Linköpings universitet. Inom programmet, som är den första svenska satsningen i sitt slag, ska forskarna undersöka miljöproblem ur humanistiska perspektiv, skriver Formas. l 10 Universitetsläraren 2/2015 Universitetsläraren 2/

7 De vill rädda högre utbildning med genomgripande reform Extern betygsättning, enhetlig betygsskala och mer makt till universitetslärarna. Det är förutsättningar för att åstadkomma en genomgripande förändring av högre utbildning som efterlyses i den nyligen utgivna boken Universitetsreform! Så kan vi rädda och lyfta den högre utbildningen. text: marielouise samuelsson Reformförslaget är sprunget ur övertygelsen att studenternas kunskapsnivåer ofta är för låga, bland annat beroende på att universiteten har ekonomiska incitament att sänka betygskraven i syfte att öka genomströmningen och därmed lärosätenas intäkter. För att detta ska kunna förändras måste, enligt förslaget, universitetslärarna få eller snarare ta makten över och ansvaret för utbildningen. Kungstanken i reformförslaget är att professionen av universitetslärare har ansvaret för resultatet. Utbildningsministerns uppgift skulle därför bli att ge professionen handlingsfrihet och manöverutrymme samt att inrätta kontroll mekanismer, för att se till att professionen tar ansvar. Som det nu är skyller alla på alla, på studenterna som inte vill anstränga sig, på New Public Management som har översvämmat lärosätena med onödig byråkrati, på universitetslärare som inte vill utbilda utan bara forska, på allmänföreträdare i lärosätenas styrelser som inte ens vet hur man stavar till professionell kollegialitet, heter det i boken. Av de sex författarna är tre knutna till lärosäten, Inger Enkvist, professor i spanska vid Lunds universitet, Jonas Nycander, professor vid meteorologiska institutionen vid Stockholms och Gösta Walin, professor emeritus i oceanografi vid Göteborgs universitet. Övriga är Anders Björnsson, historiker och publicist, Magnus Henrekson, professor och vd för Institutet för näringslivsforskning, samt Patrik Engellau, styrelseordförande I Sverige blir studenterna grundlurade av ett system som inte är rättssäkert (gällande betygsättning) och som slänger åt dem en sex åtta undervisningstimmar i veckan i humaniora och samhällsvetenskap. Ebba Witt-Brattström, professor i nordisk litteratur, Helsingfors universitet för Den nya välfärden, en opinionsbildande tanke- och handlingssmedja. Om man frågar Patrik Engellau, initiativtagare till boken, hur någon alls kommer på idén att formulera något så pass omfattande som en omläggning av högre utbildning förklarar han det med att han, genom Den nya välfärden, är van att se det som självklart att det faktiskt går att påverka politiken och åstadkomma förändring. Tankesmedjan tillhörde exempelvis de som var drivande bakom införandet av skolpengen, en reform som Patrik Engellau i dag bara är nöjd med till hälften: Eftersom man inte har någon extern betygskontroll var friskolornas betygsinflation given. Man skulle kunna säga att Patrik Engellau har dragit lärdom av detta relaterat till universitetens HÅP-system (helårsprestation) och ersättning per student som också saknar extern betygskontroll. Betygsättningen skulle enligt förslaget alltså ske under extern kontroll, i stället för att bedömning görs av studentens egen lärare ska betyg sättas av eller tillsammans med lärare från andra lärosäten. I boken beskrivs också den nuvarande betygsättningen som ett bysantinskt sammelsurium och man vill se ett nytt, enhetligt betygssystem, förslagsvis Bolognasystemets sexgradiga skala från A till F. Andra förslag är att tillåta begränsade studieavgifter, exempelvis avgift för en andra omtenta och att införa ett propedeutiskt basår. Ebba Witt-Brattström, verksam som professor i nordisk litteratur vid Helsingfors universitet, tillhör dem som visserligen inte vill se studieavgifter men som i övrigt uppskattar förslagen i universitetsreformen, som extern kontroll av betygen. Så fungerar det ju i andra länder. I Finland är det två granskare av magisteruppsatser, handledaren och en utomstående lärare. Utifrån sina erfarenheter från Finland och tidigare Humboldtuniversitetet i Berlin är hon starkt kritisk till svensk högre utbildning och talar om hur universitet och högskolor har påverkats till det sämre genom politiska beslutsfattares brist på respekt för kunskap och akademiska meriter. Det som värdesätts är i stället administrativ kompetens och branding. Ebba Witt-Brattström ser följaktligen ett stort behov av att reformera högre utbildning, inte minst för studenternas skull: Jag önskar att de kunde skickas till Finland eller Tyskland I Sverige blir studenterna grundlurade av ett system som inte är rättssäkert (gällande betygsättning) och som slänger åt dem en sex åtta undervisningstimmar i veckan i humaniora och samhällsvetenskap. Universitetsreformens huvudpunkter har presenterats på DN Debatt (26 februari) och i tidningar och sociala medier fick förslaget omedelbart och förutsägbart både medhåll och mothugg. Till kritikerna hör Sveriges förenade studentkårer, SFS, vars vice ordförande Johan Alvfors menar att studentperspektivet saknas, SFS vill i stället att lärosätena satsar på pedagogik och utvecklar undervisningen efter studenternas behov. Reaktionerna på reformförslaget, både positiva och negativa, bekräftar hur som helst ett aldrig sinande engagemang för att diskutera den ofta (konflikt)laddade frågan om kvalitet i högre utbildning. l Tryggare för doktorander text: kajsa skarsgård Sverige sticker ut i OECD Sverige hamnar på åttonde plats sett till andel av BNP som satsas på forskning och eftergymnasial utbildning i länderna som ingår OECD, Organisation for Economic Co-operation and Development. Det visar en rapport från Universitetskanslersämbetet, UKÄ. Men Sverige och Schweiz sticker ut i toppligan för att en större del av den totala kostnaden går till forskning och inte till utbildning. För att kunna hävda sig i den internationella konkurrensen måste Sverige därför fortsätta att satsa på utbildningen parallellt med Andelen nya doktorander som får sin försörjning genom anställning vid lärosätet har ökat sedan Det visar en rapport från Universitetskanslersämbetet, UKÄ. Jeanette Lindberg, ordförande för SULF:s doktorandförening, SDF, är glad att arbetet för tryggare villkor har gett effekt. Men variationen mellan lärosäten är stor. Jeanette Lindberg tror att variationerna speglar lärosätets förhållningssätt till doktoranden, som antingen ses som någon under utbildning eller någon som utför ett arbete. Handelshögskolan i Stockholm har minst andel anställda doktorandnybörjare, medan Chalmers som också är en stiftelse ligger i topp. Chalmers arbete för att internationella stipendier ska gå via universitetet är positivt. Deras resonemang är att alla doktorander ska vara fullvärdiga medlemmar av forskningsmiljön, så då får man anställa dem på lika villkor, säger Jeanette Lindberg. UKÄ:s rapport visar också att antalet doktorander i Sverige har minskat. Den utvecklingen kommer Jeanette Lindberg att hålla ögonen på. Än så länge ligger det på en rimlig nivå men det är oroande om det fortsätter att minska, säger hon. l forskningen, menar universitetskansler Harriet Wallberg. Rapporten visar att kvinnor har högre utbildningsnivå än män i de flesta OECD-länder. I de nordiska länderna är könsskillnaderna stora. 41 procent av Sveriges kvinnor, men bara 30 procent av männen, hade minst två års eftergymnasial utbildning år I Sverige har andelen unga med högskoleutbildning stått stilla på 34 procent sedan I de flesta andra OECD-länder har andelen stadigt ökat, och genomsnittet ligger på 30 procent. l Tidningens nya kostym snart här Det här numret är det sista i Universitetslärarens nuvarande form. Nästa nummer, som kommer ut 27 april, kommer inte bara att se modernare ut, det kommer också att innehålla en del material som den inte gjort hittills. Fortsätt skriv debattartiklar, men skriv också gärna kortare insändare och ställ fackliga eller juridiska frågor till SULF:s experter. Allt skickas till Tidningen kommer även i fortsättningen att innehålla nyheter om högskole- och forskningssektorn och reportage om akademin i Sverige och utomlands. Håll också utkik efter tidningens nya webbplats och ett nytt digitalt nyhetsbrev. l 12 Universitetsläraren 2/2015 Universitetsläraren 2/

8 Allt fler kritiserar Konfuciusinstituten På kort tid har Kina etablerat hundratals Konfuciusinstitut vid universitet över hela världen. Syftet sägs vara att sprida kinesiskt språk och kultur, men kritiker ser instituten som ett hot mot akademisk frihet. Vid årsskiftet stängdes Stockholms Konfuciusinstitut, som 2005 var det första att öppna utanför Asien. text och foto: jojje olsson foto: ingmarie andersson I skuggan av Kinas ekonomiska uppsving finns en önskan om att även bli en kulturell stormakt. Konfuciusinstituten är ett viktigt steg i ledet för de kinesiska myndigheternas ambition att sprida soft power, och finns nu vid cirka 500 utländska universitet. Kineserna hjälper till med finansieringen, samt utbildar och betalar för de många lärare som skickas från Kina. Initiativet var välkommet vid många universitet som särskilt med tanke på finanskrisen inte hade råd att tillgodose den snabbt ökande efterfrågan på 14 Universitetsläraren 2/2015 studier i kinesiska. Instituten ägnar sig nämligen främst åt språkundervisning. Men de anordnar även andra kurser, seminarier, föreläsningar och kulturella evenemang. Dock är diskussioner om känsliga ämnen som Tibet, Taiwan och massakern vid Himmelska fridens torg bannlysta. Personalen vars arbetsgivare är kinesiska staten snarare än gästuniversitetet får heller inte ha kopplingar till organisationer som är olagliga i Kina. Upplägget mötte tidigt brett motstånd i Kanada, vars säkerhetstjänst redan Inrättandet av [Stockholms Konfuciusinstitut] för tio år sedan skedde under en period då Kina var på väg att öppna sig mot omvärlden. Det var positivt och en avgörande orsak till att vi beslutade att inrätta institutet, för att öka dialogen på universitetsnivå mellan Kina och Sverige. Astrid Söderbergh Widding, rektor vid Stockholms universitet 2007 varnade för att instituten fokuserade på att sprida en positiv bild av Kinas regim. University of British Columbia och University of Manitoba avböjde erbjudanden att öppna institut på grund av rädsla för censur. Det hela trappades upp då McMaster University stängde sitt Konfuciusinstitut sommaren 2013 efter att en lärare tvingats ljuga om sin relation till Falun gong för att bli anställd. I december samma år sade även Université de Sherbrooke upp avtalet med kineserna, och Kanadas fackförbund för universitetslärare uppmanade samma månad samtliga kanadensiska högskolor att göra likadant. Fackförbundet talade om instituten som en förlängd politisk arm av Kinas myndigheter, vars restriktioner av yttrandefriheten inte bör ha någon plats vid [kanadensiska] universitet. En avgörande skillnad från exempelvis British Council eller Goetheinstitutet som bedrivs fristående är den att Konfuciusinstituten vänder sig till utländska universitet med pengar, lärare och undervisningsmaterial för att sedan bedriva sin verksamhet direkt på campus. Kritiken fick vidare Toronto District School Board att i höstas skrota ett avtal med Konfuciusinstituten som skulle ha inneburit klasser i Kinas språk och kultur för hundratusentals grundskoleelever, ledda av Kinas utbildningsministerium. Konfuciustemplet i Peking är dedikerat Konfucius och är i dag ett populärt turistmål. I slutet av fjolåret meddelade också Astrid Söderbergh Widding, rektor vid Stockholms universitet, att hon inte avsåg förnya avtalet med Hanban som löpte ut vid nyår. Hanban är den kinesiska organisation som ansvarar för Konfuciusinstituten, och Söderbergh Widding menar att dess kopplingar till kinesiska staten är problematiska. Hon poängterar svårigheten för en svensk myndighet att integrera en organisation som styrs av en annan stat. I det ursprungliga avtalet, som tecknades för fem år sedan, ansvarade Stockholms universitet för hela institutets verksamhet och Söderbergh utsåg själv styrelsen. Men för Universitetsläraren berättar hon att det nya avtalet som Hanban erbjöd såg annorlunda ut, och inte var förenligt med hur svenska universitet sköts. Hanban ville nu att ledamöter, föreståndare och stadgar skulle bestämmas av Konfuciusinstitutets styrelse, som Stockholms universitet i sin tur skulle utse tillsammans med Hanban snarare än på egen hand, som tidigare. Vidare skulle institutet ha blivit ekonomiskt självständigt, och därmed även kunnat ta ut studieavgifter. Allt detta är oförenligt med svensk lagstiftning och det regelverk som styr högre utbildning, säger Astrid Söderbergh Widding. Stockholms universitet har i dag också etablerat samarbete med flera kinesiska universitet grundat på ömsesidiga utbytesavtal inom forskning och utbildning. Inrättandet av [Stockholms Konfuciusinstitut] för tio år sedan skedde under en period då Kina var på väg att öppna sig mot omvärlden. Det var positivt och en avgörande orsak till att vi beslutade att inrätta institutet, för att öka dialogen på universitetsnivå mellan Kina och Sverige, säger Söderbergh. Hon medger dock också att kritiken mot institutet spelar in i beslutet och att det inte är lätt att bedriva en verksamhet i motvind. Även om institutet fungerat problemfritt just i Stockholm så ser Söderbergh det inte som ett långsiktigt alternativ att vara värd för ett institut som drivs av en annan stat. Hanbans föreståndare Xu Lin vars ställning i kommunistpartiet motsvarar viceminister har inte heller gjort särskilt mycket för att få Konfuciusinstituten att framstå i god dager. I fjol drog hon till sig frän negativ uppmärksamhet internationellt vid två tillfällen. Under en akademisk konferens i Portugal i somras upprördes Xu av att en stiftelse som sponsrade konferensen beskrevs som taiwanesisk i programbladet. Enligt Kinas regering är Taiwan nämligen inte ett land utan en kinesisk utbrytarprovins. Xu beordrade genast sitt kinesiska följe att samla in programmen och ta dem till en lägenhet i närheten för korrigering. Organisatören blev givetvis irriterad men Xu Lin stod på sig. För att konferensen alls skulle kunna fortsätta nåddes en kompromiss; en av sidorna i fortsättning nästa sida Universitetsläraren 2/

9 foto: sofia ekelund När institutet grundades gjorde vi klart att den akademiska friheten är något vi aldrig kompromissar med, och det har våra kinesiska partners respekterat. Torbjörn Lodén, professor Staty av Kinas gamle nationalfilosof Konfucius i centrala Peking. programmet som refererade till stiftelsen skulle tas bort. Icke desto mindre såg Xu Lin till att fyra sidor rivits ut från samtliga programblad innan de två dagar senare gavs till de förvånade konferensdeltagarna. När hon senare träffade en grupp utländska akademiker i Shanghai som särskilt frågade om incidenten med de utrivna sidorna, förnekade Xu Lin rakt av att hon haft något med detta att göra. Händelsen kom också upp i en intervju med BBC, där hon inför en rullande kamera krävde att reportern skulle klippa bort frågan. Det brittiska tv-teamet hölls sedan kvar i studion i över en timme under fortsatta påtryckningar. Det andra tillfället rör University of Chicago, vars förhandlingar om en förlängning av sitt Konfuciusinstitut började kärva i höstas. Rektorn fick då plötsligt motta hotfulla brev och telefonsamtal från Xu Lin. På hemmaplan skrev Xu samtidigt i den statliga tidningen Jiefang Daily att hon läxat upp rektorn, och att en enda mening från henne vägde tyngre än de 100 av universitetets professorer som krävde att samarbetet med Hanban skulle upphöra. Beteendet fick dock motsatt effekt och University of Chicago avbröt omgående förhandlingarna med motiveringen att Xu Lins metoder omöjliggjorde ett samarbete på gemensamma grunder. Missnöjet från Kanada hade vid det här laget redan slagit rot i USA. I juni förra året utfärdade det nationella fackförbundet för universitetsprofessorer en uppmaning till landets högskolor att stänga sina Konfuciusinstitut, eller omförhandla kontrakten för att säkerställa den akademiska friheten. Liksom sin kanadensiska motsvarighet så talade amerikanerna om instituten som kinesiska statens förlängda arm. Ungefär samtidigt som Chicago meddelade även Pennsylvania State University nedläggningen av sitt Konfuciusinstitut, och en känslosam debatt har uppstått vid University of Oregon efter att en inflytelserik historieprofessor öppet motsatt sig institutet där. En annan inflytelserik professor är Torbjörn Lodén, som var föreståndare för Stockholms Konfuciusinstitut Han beklagar att verksamheten nu upphör. För Universitetsläraren berättar han att då avtalet med Hanban förnyades första gången 2010 såg det i princip likadant ut som Men i takt med sin globala expansion har Hanban utar betat ett standardavtal som de nu ville att också Stockholms universitet skulle övergå till: Då hamnade vi i ett utgångsläge för förhandlingar, men några sådana kom aldrig till stånd eftersom Stockholms universitet beslutade att verksamheten skulle upphöra. Lodén medger att det nya avtalet skulle ge Hanban betydligt mer inflytande över institutet. Men samtidigt tror han avtalet skulle gått att förhandla och inte nödvändigtvis ha inneburit någon politisk kontroll från Kinas sida: När institutet grundades gjorde vi klart att den akademiska friheten är något vi aldrig kompromissar med, och det har våra kinesiska partners respekterat, säger Lodén. Under de tio år som institutet var verksamt förekom heller aldrig några påtryckningar från Kina säger Lodén, men tillägger att det vore önskvärt om Hanban var självständig i förhållandet till statsmakten. Han påpekar också att den senaste tidens akademiska utveckling i Kina skadar Konfuciusinstitutens trovärdighet. I december sade president Xi Jinping att den ideologiska styrningen vid Kinas universitet måste öka, varpå landets utbildningsminister bannlyste böcker som främjar västerländska värderingar från klassrummen. Under det senaste året har också flera akademiker straffats i Kina. Ekonomiprofessorn Ilham Tohti dömdes exempelvis till livstids fängelse i september för separatism, efter att lärosalarnas övervakningskameror visat hur han uttryckt sig kritiskt om den repressiva politiken i muslimska provinsen Xinjiang. Tack vare förtjänsten vad gäller språkundervisning så välkomnar Lodén fler Konfuciusinstitut i Sverige. Han menar att personalen vid institutet tillhör de främsta lärare som undervisat i kinesiska i Sverige, samt att instituten kan utveckla kulturutbytet med Kina trots kopplingarna till staten: Det är inte bara [Hanban] som är en del av statsapparaten, utan också alla Kinas universitet. Och det vore fullständigt orimligt att därmed dra slutsatsen att vi inte ska ha något samarbete med universiteten. Då Stockholm nu har avslutat sitt samarbete med Hanban återstår tre Konfuciusinstitut i Sverige. Blekinge Tekniska Högskola och Karlstads universitet ingick sina samarbetsavtal med Hanban 2011, och har kontrakt som löper fram till Det finns också ett institut i Luleå som inrättades så sent som 2012 och därmed har ett samarbete som löper fram till Det är oklart vad som kommer att ske med dessa, men från Kinas sida är målsättningen att globalt öka antalet Konfuciusinstitut under 2015 och fortsätta expandera även i utländska gymnasieskolor. Detta trots att instituten redan nu beräknas kosta kinesiska staten över två miljarder kronor om året. Hanbans officiella uppdragsbeskrivning är att bidra till kulturell mångfald och harmoni. Kinas tidigare propagandachef Li Changchun sade dock 2009 att instituten är en viktig del av Kinas propagandaplan för utlandet. Den nya propagandachefen Liu Yunshan kallade dem nyligen för en andlig motorväg som uppstått vid precis rätt tillfälle. l Konfuciusinstituten Vid årsskiftet fanns 475 Konfuciusinstitut globalt, av vilka cirka 100 återfanns i USA och cirka 150 i Europa. Vidare fanns även 851 stycken Konfuciusklassrum vid gymnasieskolor i 126 olika länder. Det första Konfuciusinstitutet öppnade i Seoul Stockholms Konfuciusinstitut etablerades redan 2005 och blev därmed det första utanför Asien. Varje Konfuciusinstitut beräknas kosta Kina drygt en miljon kronor om året att driva; sammanlagt investeras cirka två miljarder kronor om året på instituten. Hanban som ansvarar för instituten beskriver sig som en icke vinstdrivande NGO (non-governmental organization). Den är dock ansluten till Kinas utbildningsministerium och finansieras av myndigheterna. Många i ledningen har höga poster inom kommunistpartiet. Hanban samarbetar med lokala universitet för att sätta upp Konfuciusinstitut som sedan sköts av en styrelse bestående av medlemmar från gästuniversitet och en kinesisk partnerskola. I regel utser gästuniversitetet föreståndaren. 16 Universitetsläraren 2/2015 Universitetsläraren 2/

10 Lektorer tillsätts via kontakter Vid anställningen av nya universitetslektorer har det skett en återgång till rekryteringsprocessen till tiden innan Då prioriterades lärarförmågan och man valde ut nya kollegor som man kände före andra sökande. Det visar Ingegerd Gunvik-Grönbladh i en ny avhandling. Text: per-olof eliasson Ingegerd Gunvik-Grönbladh, forskare vid Uppsala universitet, vill med sin avhandling lämna ett bidrag till en fördjupad förståelse för granskningsprocessen. Hon har sökt efter drivkrafter i tillsättningen av universitetslektorat och har därför analyserat ett urval av tillsättningar vid Uppsala universitetet. Jag ville undersöka anställningar där det fanns både vetenskapligt och pedagogiskt sakkunniga som bedömde de sökandes meriter. För att kunna göra analysen har jag har gjort en indikatorförteckning för vetenskaplig och pedagogisk skicklighet utifrån Bourdieus teori och begrepp. Hon har kommit fram till att de sakkunniga genomförde sin granskning med utgångspunkt i alla formella regler och instruktioner. Men de har styrts av vad Ingegerd Gunvik-Grönbladh kallar det praktiska sinnet. Något varken sökande är medvetna om då de formulerar sin ansökan eller de sakkunniga då de granskar meriterna och väljer ut lämplig kandidat. De sakkunniga återfinner de meriter som de känner igen, och som de erkänner och tillerkänner värde i ett kollegialt sammanhang. Givetvis argumenterar de utifrån de regler som finns, men resultatet blir att de väljer i kraft av att veta och känna igen. Deras praktiska sinne vägleder dem vid granskning av meriterna. Motsvarande sker när sökande formulerar sin ansökan, säger Ingegerd Gunvik-Grönbladh. Dessa drivkrafter är möjligen toppen på ett isberg. I en annan undersökning som Ingegerd Gunvik-Grönbladh refererar till, har man funnit att under åren var det bara procent av alla forskare och lärare vid Uppsala universitet som tillsattes i konkurrens foto: Leif Grönbladh och med sakkunniggranskning. De övriga procenten gled in bakvägen via vikariat och inlasningar. Det var förvånande när jag upptäckte att det var så få som fick anställning via ett granskningsförfarande. Jag levde i tron att man verkligen sakkunniggranskade de lärare som skulle finnas i akademin. Det finns en betydelsefull grad av meritokrati i granskningen när den sker av sakkunniga, men i alla andra fall är det ju ingen granskning över huvud taget. Det är lite oroande. Personer som undervisar inom akademin ska ha gedigna meriter. Ingegerd Gunvik-Grönbladh har också studerat de senaste 150 årens debatt och utredningar om tillsättningen av tjänster vid akademin och funnit att det har varit en dragkamp mellan åsikter om vad som anses värdefullt. Diskussionen har böljat fram och tillbaka, i argument för vetenskaplig skicklighet respektive pedagogisk skicklighet, för att meriterna ska styra meritokrati respektive att Ingegerd Gunvik-Grönbladh. akademin själv ska välja sina medlemmar självselektion. Analysen i avhandlingen har frilagt ett antal motsättningar mellan företrädare för idén om ett examensuniversitet respektive ett forskningsuniversitet. Universitetens dubbla uppgift visar sig i att de två polerna över tiden har samexisterat på olika sätt vilket förklarar att granskningsprocessen av nya lektorer är synnerligen komplicerad. Det här är ju en kraftmätning som har pågått från mitten av 1800-talet. De som förespråkar en forskningsakademi kan i dag betecknas som utmanarna i massuniversitetet och examensakademin. Ingegerd Gunvik-Grönbladh anser att en meritokratisk granskning är nödvändig. Det behövs sakkunniga och det borde vara fler sakkunniggranskningar. Annars blir akademin alltför lik en vanlig arbetsplats, där man väljer någon som passar in, och då får vi inte det som akademin ska stå upp för. Hon menar att konsekvenserna är olyckliga och följden kan bli att kopplingen mellan forskning och undervisning försvagas. Det ger givetvis effekter på innehållet i undervisningen och i den absoluta fortsättningen finns det en risk att undervisningen blir mer instrumentell, man håller sig till de kursmål som finns och så levererar man det som ska levereras och studenterna får inte lära sig att tänka, säger Ingegerd Gunvik-Grönbladh. l Ingegerd Gunvik-Grönbladhs avhandling, Att bli bemött och att bemöta: En studie om meritering i tillsättning av lektorat vid Uppsala universitet Cecilia Wikström (FP) företräder EU-parlamentet i förhandlingarna om direktivet om utomeuropeiska studenter och forskare. Strid i EU om forskares rättigheter För att locka och behålla kompetens ska EU enas om rättigheter för studenter och forskare som kommer från länder utanför Europa. Men förslaget riskerar att urvattnas av medlemsländerna i ministerrådet. text och foto: kajsa skarsgård EU måste förstå att vi inte är ett paradis på jorden utan att vi är utsatta för konkurrens, säger EU-parlamentarikern Cecilia Wikström (FP) som företräder EU-parlamentet i frågan om det nya direk tivet om utomeuropeiska studenters och forskares rättigheter. Dagen innan förhandlingarna med EU-kommissionen och ministerrådet börjar är hon i Europahuset i Stockholm för att på ett lunchseminarium berätta om sin kamp. För en kamp är just vad förhandlingarna kommer att bli. I flera frågor vill EU-parlamentet utöka rättigheterna i kommissionens liggande förslag medan rådet vill begränsa dem kraftigt. Det handlar om huruvida man ska ha minst 6, 12 eller 18 månader på sig att söka jobb i EU efter avslutade studier eller forskning, om man har rätt att få svar på ansökningar till lärosäten inom 30, 60 eller 90 dagar, om rättigheter också ska omfatta medföljande familj och om man ska få röra sig fritt i EU. En inbjuden doktorand i Sverige som vill gå på ett forskarseminarium i Frankrike kan i dag behöva söka visum, och det kanske inte blir klart förrän konferensen sedan länge är slut, säger Cecilia Wikström. Hon är besviken på rådets position, och säger att Tyskland är den största bromsklossen. På grund av arbetslösheten är det svårt att driva den här frågan även i Sverige, Grekland och Spanien, men har man någon intellektuell redbarhet måste man stå upp för detta. Hur ska vi lösa problemet med den åldrande befolkningen om vi inte välkomnar folk från andra länder? säger Cecilia Wikström. Inför arbetet med att ta fram EU-parlamentets position reste hon runt och träffade lärosäten och fackförbund i Europa. I Sverige skrev både Saco och SULF i stort sett positiva remissvar på kommissionens förslag för ett par år sedan. Men i övrigt har inte Cecilia Wikström märkt att fackförbund eller lärosäten höjt sina röster för att påverka EU-reglerna i den generösare riktningen. Robert Andersson, förhandlingschef på SULF, berättar att förbundet på nationell nivå sedan länge drivit frågan om utökade rättigheter för utländska doktorander. Lagen som kom förra året och som möjliggör permanent uppehållstillstånd för doktorander och utökade rättigheter för medföljande familj är en framgång. I vissa hänseenden rörande doktorander har Sverige därför redan gått längre än kommissionens förslag. Men om regleringarna på EU-nivå kan täppa till andra luckor som finns kan det bli aktuellt för SULF att uppmärksamma direktivet igen. l 18 Universitetsläraren 2/2015 Universitetsläraren 2/

11 foto: istock foto: lena hed Medveten bordsplacering ska öka jämställdheten Lisbeth Söderqvist och John Tumpane, analytiker vid Vetenskapsrådets avdelning för forskningspolitisk analys. Vår mening är verkligen inte att kritisera forskarna. Framför allt är det viktigt att inse att jämställdhet är en fråga om kvalitet och om vi inte kan övertyga om det faller det på oss. John Tumpane, Vetenskapsrådet Vetenskapsrådet vill finslipa bordsplaceringen i de beredningsgrupper som granskar ansökningar om forskningsanslag. Detta för att motverka bland annat kotteri. text: marielouise samuelsson Bordsplaceringen är bara ett i en rad av förslag som förväntas leda till en mer formaliserad bedömningsprocess och därmed motverka informella strukturer som har negativ inverkan på jämställdhet. Medveten placering innebär påbjuden spridning i mötesrummet, för att undvika kotteribildningar av ledamöter som känner varandra, som har likartade erfarenheter och meriter, som att tillhöra samma lärosäte eller vara verksamma inom samma forskningsområde. Placeringsstrategin ingår i de rekommendationer som nyligen presenterades i Vetenskapsrådets andra rapport om jämställdhetsobservationer som sedan 2012 genomförs genom deltagande observation under beredningsgruppernas möten. Huvudspåret är att undersöka om män och kvinnor har samma förutsättningar att få forskningsmedel, men nu breddas jämställdhetsbegreppet till jämlikhet och andra maktordningar som kan påverka bedömningen. De informella strukturerna togs upp i den första rapporten (se Universitetsläraren nr 16/2013), som tendenser att relatera till sökandens ålder och privata relationer. I den nya rapporten återkommer det informella lika med irrelevanta som exempel på problem. Det kan vara vädjanden om positiv bedömning med hänvisning till att någon sökande har haft det tufft, säger Lisbeth Söderqvist, vid Vetenskapsrådets avdelning för forskningspolitisk analys, som är en av fyra observatörer. Men i så fall måste man genomgående ta hänsyn till sådant, det skulle krävas enkäter över vilka som har haft en tuff period. John Tumpane, som också ingår i observatörsgruppen, tillägger att det självfallet är mänskligt att vädja om förståelse. Den som gör det är säkert inte heller riktigt medveten om att den sortens undantag inte går att tillämpa som grund för fördelning av medel. Den nya rapporten visar också (anonymiserade) exempel på brist på respekt för regelverk och riktlinjer om jämställdhet, som då och då kommer till uttryck i beredningsgruppernas diskussioner. Bristen på respekt kan yttra sig i sådant som att ordföranden i en berednings grupp solidariserar sig med granskare som bryter eller protesterar mot Vetenskapsrådets regelverk. Om forskningssekreteraren i den aktuella gruppen samtidigt har försökt att avbryta granskare som protesterar mot regelverket innebär det att ordföranden i fråga underminerar forskningssekreterarens auktoritet. Ordföranden och forskningssekreteraren är två väldigt viktiga personer, om de ger motstridiga signaler om vad som gäller skapar det osäkerhet i gruppen, säger Lisbeth Söderqvist, som beskriver protester som en kulturkrock mellan en statlig myndighet och forskarsamhället. Forskare ska vara kritiska och självständiga, samtidigt måste Vetenskapsrådet som myndighet tillämpa regeringens jämställdhetspolitiska mål och då finns det inte utrymme att ifrågasätta de riktlinjer som gäller. Vetenskapsrådet är också en av arton pilotmyndigheter som under 2014 med stöd från Nationella sekretariatet för genusforskning arbetat med jämställdhetsintegrering. Observatörerna betonar att det är Vetenskapsrådet som har ansvaret för att medvetandegöra beredningsgrupperna och mildra eventuella kulturkrockar, att det är en pedagogisk uppgift att förmedla att jämställdhetsarbetet är en ofrånkomlig del av myndighetsutövningen. Vår mening är verkligen inte att kritisera forskarna. Framför allt är det viktigt att inse att jämställdhet är en fråga om kvalitet och om vi inte kan övertyga om det faller det på oss, säger John Tumpane. De uppfattar inte heller att protester och ifrågasättanden dominerar, tvärtom, och den förra rapporten fick mycket positiv respons, externt och internt. Det pågår en levande diskussion om jämställdhet, regeringen har jämställdhet högt på sin agenda och vår förra rapport används som handbok internt, här finns en samlad erfarenhet,säger Lisbeth Söderqvist. Observatörsgruppen har alltså lämnat förslag på förbättringar och på hur man kan gå vidare med jämställdhetsarbetet. Formaliseringen är ett nyckelbegrepp, mer konkret handlar det, förutom bordsplacering, om att samtliga beredningsgrupper ska eftersträva jämn könsfördelning och internationell representation. Man vill också se tydligare riktlinjer för beredningsmötets struktur och samtalsordning. Ordförandens roll och ansvar bör, enligt rekommendationerna, förtydligas med detaljerade instruktioner för hur mötet ska ledas. Vidare föreslår man att information om Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi ska ske redan i samband med rekrytering till beredningsgrupperna och att en utbildning i jämställdhetsfrågor blir obligatorisk för alla som deltar i beredningen. Styrelsen har godkänt rapporten, vilka av de föreslagna rekommendationerna som kommer att prioriteras blir en fråga för Vetenskapsrådets ledning. l 20 Universitetsläraren 2/2015 Universitetsläraren 2/

12 Moocar kan öppna för nya aktörer Digitaliseringen av undervisningen leder till genomgripande förändringar för USA:s högre utbildning och att en rad nya aktörer tar sig in på marknaden. Stora förändringar väntar också i Sverige. Det visar en rapport från forskningsinstitutet Ratio. Ett ljusår av vetenskap 2015 har av Unesco utsetts till ett internationellt år för ljus och ljusbaserade teknologier. Året ska vara ett tillfälle att uppmärksamma alla typer av ljus, synligt och osynligt, att öka medvetenheten om hur det påverkar våra liv och ligger till grund för många olika områden inom vetenskap och teknik. text: PER-olof eliasson bild: ljusåret text: PER-olof eliasson foto: Labe Allwin Rapporten understryker att digitaliseringen av högre utbildning kan få mycket stora konsekvenser. Resultaten visar att onlineutbildning inte bara kan ge billigare utbildning utan också gör det möjligt att utveckla affärsmodeller och en annorlunda pedagogik vilket skapar öppningar för nya typer av lärosäten. I Sverige har man mest diskuterat för och emot moocar. Då har man missat väldigt mycket vad det handlar om, nämligen att digitaliseringen skapar helt nya möjligheter, helt nya sätt att undervisa och nya sätt att skapa värde för studenterna, säger Christian Sandström, docent vid Chalmers tekniska högskola och forskningsinstitutet Ratio och en av författarna till rapporten Mer än bara MOOC:s hur onlineutbildning påverkar den amerikanska universitetssektorn. Huvuddelen i rapporten är en studie av nya aktörer på den amerikanska utbildningsmarknaden. En viktig del är det vi kallar unbundling, det vill säga separation av olika delar av en verksamhet, säger Christian Sandström. Traditionella universitet har en organisation som omfattar alla delar av verksamheten, man har egna lärare som också forskar, administration och campus med bibliotek och andra funktioner. Nu ser vi ökad specialisering, till exempel att nya lärosäten har en supportfunktion där personer som inte är lärare sköter kontakterna med studenterna och ringer och frågar hur det går med studierna, sådant som jag inte hinner när jag är kursansvarig. De nya lärosätena behöver inte bära stora fasta kostnader utan hyr eller köper olika funktioner bara när de behöver dem. Den här unbundlingprocessen, som sker i alla branscher som digitaliseras, minskar med automatik inträdesbarriärerna för nya aktörer. De lärosäten som har studerats i rapporten har olika sätt att utnyttja digitaliseringen. Southern New Hampshire University, SNHU, har undervisning företrädesvis online med flippad klassrumspedagogik och erbjuder sina studenter personliga rådgivare, både under utbildningen och efter examen. I stället för att anställda lärare skapar sina egna kurser utvecklar inhyrda ämnesexperter kurser som kan användas av flera olika lärare. Som flera av Christian Sandström docent, Chalmers. de nya aktörerna har SNHU relativt få fast anställda och ett stort antal affilierade lärare och experter. I SNHU:s fall 130 anställda och 987 affi lierade lärare. Andra aktörer, som Apollo Group, erbjuder individualiserade studieplaner och större integration med arbetsmarknaden. Christian Sandström menar att digitaliseringen frigör resurser och att man måste välja hur de ska användas, till exempel för att skapa billiga kurser eller att skapa hög kvalitet. Så har The Minerva Project, som startades hösten 2014, affärsidén att konkurrera med Ivy League-universiteten. Man har undervisning primärt via moocar och fokuserar på aktivt deltagande, kritiskt tänkande och kommunikation. Studenterna erbjuds personligt stöd och rådgivning. Forskare och lärare kontrakteras periodvis vid behov. I rapporten hävdar man att rätt använd innebär digitaliseringen stora möjligheter att förbättra den svenska högre utbildningen, med lägre kostnader, högre kvalitet och också bättre matchning mot arbetsmarknaden. Frågan är om det också finns öppningar för nya aktörer i Sverige. Legalt finns det egentligen inget utrymme, man behöver tillstånd att utfärda examina och man får inte ta betalt för utbildningen, säger Christian Sandström. Men på lite sikt behöver det inte vara så. Ofta gör ny teknik det möjligt att skapa saker som man egentligen inte får göra. Ta spelmonopolet, det finns bara på papperet; jag har Betson och Unibet rakt in i min mobil. Det var samma sak med tv-monopolet under 1980-talet när Jan Stenbeck började sända satellit-tv till de svenska hushållen från England. Christian Sandström tror att i spänningen mellan en nationell lagstiftning och en global utbildningsmarknad kan det hända något. Den svenska utbildningen är ju subventionerad men digitalisering leder till lägre priser. Det kan dyka upp aktörer som är jättebilliga men ändå är tillräckligt bra för att konkurrera med vanliga universitet i USA. Och kanske även med svenska universitet. l Att just 2015 är lämpligt att vara internationellt ljusår beror på flera olika saker, menar Ann-Marie Pendrill, nationell kontakt för det svenska ljusåret och föreståndare för Nationellt resurscentrum för fysik. För jämt tusen år sedan, år 1015, publicerade Ibn al-haytham en bok om optik i sju band. Ibn al-haytham är en av de giganter på vars skuldror Newton och Galileo står. Hans verk är ett av skälen till att år 2015 utsetts av Unesco till ett internationellt år för ljus och ljusbaserade teknologier, säger hon. Ibn al-haytham är inte helt obekant för en svensk allmänhet. Många svenska lärare kom i kontakt med Ibn al-haytham, och den muslimska gyllene ålder då han verkade, på utställningen 1001 uppfinningar som bland annat visades under NO-biennalen och på Värmlands museum 2013 (se se/1/ /802/1). Ann-Marie Pendrill deltog vid invigningen av Internationella ljusåret 2015, IYL 2015, på Unesco i Paris och berättar att utställningen 1001 uppfinningar fanns med som en del av invigningshögtiden. Betydelsen av Ibn al-haythams verk och optiska instrument för konsten lyftes också fram, bland annat i presentationen om Light for Humanity and Culture av Charles M Falco, säger hon. Men inte bara Ibn al-haythams bok om optiken, utan flera andra ljusrelaterade upptäckter jubilerar 2015: insikten att ljus är en vågrörelse (Fresnel, 1815), den elektromagnetiska teorin för ljusets utbredning (Maxwell, 1865), den allmänna relativitetsteorin (Einstein, 1915), upptäckten av den kosmiska bakgrundsstrålningen (Penzias and Wilson, 1965) och möjligheten att använda fibrer för optisk kommunikation (Charles Kao, 1965). För de flesta fysiker är ljus en självklar del av forskningen, från studiet av ljusets grundläggande egenskaper och växelverkan med materia, till ljus som informationsbärare från mikrokosmos, vardag och universum, säger Ann-Marie Pendrill. Ljusfattigdom är ett begrepp som var viktigt på invigningen i Paris av Internationella ljusåret 2015, alltså att många fattiga delar av världen saknar elektriskt ljus. Ett initiativ som lyftes fram var Gogla, Global Off-Grid Lighting Association, där man strävar efter att kunna erbjuda belysning även i områden som inte är anslutna till elnätet så att barn får möjlighet att läsa läxor även under dygnets mörka timmar samtidigt som förbrukningen av dyrt fossilbränsle minskar. Ett annat projekt är A Litre of Light där man med hjälp av en petflaska kan få in solljus i enkla bostäder med tak av plåt. Jag blev också starkt berörd av projektet One Dollar Glasses, som på några år har gett hundratusentals människor möjlighet att för första gången se sin omvärld skarpt, säger Ann-Marie Pendrill. Hon påpekar att i vår del av världen råder det snarare belysningsöverskott vilket till exempel gör det svårt för oss att se svagare stjärnor på natthimlen. Även här kan modern belysningsteknik vara en del av lösningen. I Sverige samlar Ljus 2015 aktörer från många olika områden, som naturvetenskap, teknik, fotonik, miljöpsykologi, belysningsbranschen och ljusdesigners, lärare, museer och science center. Olika aktiviteter med ljustema genomförs under hela året, kalendariet på www. ljus2015.se uppdateras kontinuerligt (tipsa gärna om fler aktiviteter). På webbplatsen lägger man också upp bilder och material med olika tema för varje månad, både för allmänheten och som lektionsförslag för skolor. Vi arbetar för en ökad medvetenhet om på hur många olika sätt ljus och ljusteknologier kommer in i våra liv. Året har redan inneburit många nya kontakter och spännande möten för alla inblandade, säger Ann-Marie Pendrill. l 22 Universitetsläraren 2/2015 Universitetsläraren 2/

13 Lärarundantaget riskerar försvinna Om inte universitetslärare och fack ser upp kan lärarundantaget försvinna. Lärarundantaget är en sedvana och om praxis förändras kan sedvanan vara svår att upprätthålla. Det menar Margareta Hellström vid KTH. text: per-olof eliasson foto: Lars-Erik byström Handbok visar vägen i upphovsrättslig snårskog Upphovsrätten är snårig, full av gråzoner och förändras hela tiden. Men nu finns Legala handboken 2.0 som reder ut hur det ligger till. Text: per-olof eliasson foto: istock När den första Legala handboken som lanserades av Myndigheten för Sveriges nätuniversitet våren 2004 släcktes ner 2009 tog författarna initiativ till en ny upplaga. Med stöd från Internetfonden kunde man hösten 2014 lansera en ny mer omfattande digital version av Legala handboken, Margareta Hellström, IKT-pedagogisk rådgivare och konsult vid KTH har tillsammans med juristerna Christine Kirchberger och Katarina Renman Claesson vid Stockholms universitet skapat innehållet i Legala handboken 2.0. Universitetslärares rätt till sitt undervisningsmaterial har blivit så politiskt infekterad och parterna har så olika syn. Därför är det viktigt att Legala handboken försöker vara opartisk och tala om fakta, säger hon. Sajten vänder sig till både universitetslärare, rektorer, administratörer och andra. Margareta Hellström menar att för de allra flesta lärare är det positivt att synas på nätet. Men det är viktigt att känna till sin upphovsrätt och veta hur man får använda det som andra skapat och har rätt till. Det finns en okunskap på alla nivåer på lärosätena så behovet av vägledning är stort. Legala handboken har svaret på över 200 frågor, och hittar man inte ett svar kan man ställa en fråga till oss via vår Facebooksida så försöker vi besvara den, säger Margareta Hellström. Här är några exempel på frågor som Legala handboken reder ut. Filmade föreläsningar har delad upphovsrätt. Även om läraren och forskaren har ett lärarundantag har inte övrig personal något motsvarande. Så om arbetsgivaren har beordrat teknisk personal att göra en inspelning så har lärosätet rättigheter till produktionen. Men det innebär inte att universitetet får visa inspelningen utan att läraren godkänner det. Läraren har ju fortfarande upphovsrätt till sin föreläsning. I gengäld kan inte läraren lägga upp föreläsningen på en egen sajt, eller sälja den på dvd, utan tillstånd från universitetet. Och i förhållande till studenter behöver lärare veta begränsningarna. Studentarbeten är studentens egendom. Om man vill använda dem ska man fråga och gärna skriva i ett mejl eller något sådant som visar att det finns en överenskommelse, om det skulle uppstå en diskussion. Numera är det möjligt att legalt använda material från nätet. Ett nytt kopieringsavtal med Bonus Copyright Access gör det möjligt för lärare att använda copyrightskyddat material även digitalt. Men det är ganska okänt att den så kallade regeln gäller även digitalt material. Den innebär att man bara kan ta motsvarande 15 A4-sidor per år från samma källa. Och du kan bara använda dem bakom ett personligt lösenordsskydd, som inom väggarna för en lärplattform och inte fritt på nätet på exempelvis en kurshemsida. En lärare får använda material från Youtube med vissa begränsningar. Enligt ett nytt EU-domslut räknas det som länkning att bädda in en film från Youtube på en blogg eller en öppen kurshemsida eftersom man inte visar den för en ny publik, man har bara pekat på den och hemsidans besökare kunde lika gärna ha sett filmen direkt på Youtube. Men däremot är det inte okej att visa samma film i klassrummet, då måste man kolla om den är licensierad enligt Creative Commons, annars krävs det tillstånd från upphovsmannen. Upphovsrätten är en hel snårskog. Det är därför Legala handboken 2.0 är så omfattande. På de flesta frågorna går det inte att ge ett rakt svar, utan det beror på situationen. Därför behövs den här vägledningen, säger Margareta Hellström. l Med introduktionen av moocar ställs frågan om rätten till undervisningsmaterialet på sin spets. Men redan med ett SUHFseminarium 2009 om Upphovsrätt i viss akademisk verksamhet började arbetsgivarna flytta fram sina positioner. Nu vill man med hjälp av moocar marknadsföra lärosätena och det digitala materialet, säger Margareta Hellström, IKT-pedagogisk rådgivare vid KTH samt projektledare för Legala handboken 2.0 (se artikel här intill). Och då kan lärarundantaget vara ett hinder för arbetsgivaren. Men det upphovsrättsliga lärarundantaget ingår i den akademiska friheten. Universitetsläraren och forskaren behåller rätten till det hon skriver, om det inte producerats på direkt beställning från arbetsgivaren, säger Margareta Hellström. Frågan om att avskaffa lärarundantaget har varit föremål för utredning flera gånger, men det har fått vara kvar. Lärarundantaget är en sedvana och är varken fastslagen i lagstiftningen eller genom ett prejudikat i domstol. Därför har en del lärosäten på senare tid ensidigt deklarerat att de äger rättigheterna till undervisningsmaterialet. Så har exempelvis Chalmers tekniska högskola i ett rektorsbeslut bestämt att lärosätet har nyttjanderätt till undervisningsmaterial som lärarna framställer i tjänsten, se Universitetsläraren nr 20/2011. Det har varit en debatt länge och jag vet att SULF har försökt driva fall för att få klarhet, vi behöver ju prejudikat. Men vad jag förstår verkar arbetsgivaren ha valt en annan linje genom att ta så kalllade myndighetsbeslut, säger Margareta Hellström. Hon påpekar att vissa lärosäten som Umeå universitet har gått en annorlunda väg. Där har man formulerat ett färdigt avtal som man vill att läraren ska skriva under, men då skriver man bort sina rättigheter, så i Legala handboken kan vi inte rekommendera att skriva på. Sammantaget gör de här omständigheterna att man inte riktigt vet vad som gäller i dag. Det finns en risk som SULF, och också enskilda universitetslärare, borde tänka på. Myndighetsbesluten på Chalmers och andra lärosäten har funnits i flera år nu och om de får ligga fast under lång tid utan protester kan man ju säga att en ny sedvana har införts. Margareta Hellström, IKT-pedagogisk rådgivare vid KTH samt projektledare för Legala handboken 2.0 Det finns en risk som SULF, och också enskilda universitetslärare, borde tänka på. Myndighetsbesluten på Chalmers och andra lärosäten har funnits i flera år nu och om de får ligga fast under lång tid utan protester kan man ju säga att en ny sedvana har införts. I och med det har arbetsgivaren vunnit utan att ta rättslig strid eller förhandla. Katarina Renman Claesson, jurist och doktorand i upphovsrätt vid juridiska institutionen på Stockholms universitet och expert hos Legala handboken 2.0, utvecklar frågan. Lärarundantaget har i många år, i Sverige och andra länder, varit en accepterad tolkningsregel för bestämningen av forskares och lärares rättigheter till sitt eget material. Den är bekräftad i vetenskaplig litteratur och diskussioner. Om frågan skulle prövas i domstol i dag anser Katarina Renman Claesson att lärarundantaget skulle ha betydelse för tolkningen av rättighetsfördelningen mellan den anställda forskaren/läraren respektive arbetsgivaren. Men den som vill ändra en oskriven tolkningsregel kan börja med att tydligt ange någon annat, till exempel i en policy, säger hon. Och ju längre tid en policy finns utan att bli ifrågasatt, desto större blir tveksamheten kring vad som egentligen gäller. Bästa sättet att undanröja osäkerheten är att förhandla och komma överens om vad som ska gälla framöver. En överenskommelse är starkare än både policys och en oskriven tolkningsregel. I teorin är det den enskilde upphovsmannen, det vill säga forskaren och läraren, som förfogar över sina rättigheter, men med stöd av sina medlemmar bör facket i vart fall kunna diskutera med arbetsgivare hur osäkerheten ska undanröjas, säger Katarina Renman Claesson. l 24 Universitetsläraren 2/2015 Universitetsläraren 2/

14 Torssons frontman släpper aldrig forskningen Bo Åkerström är sångare och låtskrivare i rockbandet Torsson och professor i medicinsk kemi vid Lunds universitet. Hans barn vill inte följa med honom på stan, det tar för lång tid när han stannar och pratar med var och varannan människa. text: Lisa Beste Foto: per jahnke Det är lördagskväll i slutet av oktober. Män, gubbar, killar och några enstaka tjejer minglar i baren och väntar på att bandet Torsson ska äntra scenen på Katalin i Uppsala. Äntligen. Roligt att vara här! Uppsala och Lund är ju så här, säger sångaren Bo Åkerström och håller upp en hand med två korslagda fingrar. Publiken skrattar. Bandet spelar klassiker som Det spelades bättre boll och Sverige och nyare låtar som I bilen. Det låter oerhört tight alltihop. Torsson är mest av allt ett riktigt bra liveband. Framför scenen dansar publiken och sjunger med. Några dansar i ring med armarna runt varandras axlar. På en stol vid en pelare sitter en man i vitt skägg och ropar Spela Bröderna Holm! Spela Bröderna Holm!. Det hörs inte ända fram. Om mannen vetat hur man mutar bandet skulle han tagit fram en sedel ur plånboken, skrivit låttiteln på den och kastat upp den på scenen. Efter konserten stannar Bo Åkerström kvar och pratar med några i publiken, före detta kollegor som flyttat från Lunds universitet till Uppsala universitet. 26 Universitetsläraren 2/2015 Det är 40 år sedan han började som doktorand i Lund. Vid sidan om studierna var Bo Åkerström engagerad i Lilla Teatern i staden och en fredagskväll 1976 fanns det ingen som kunde uppträda på teatergruppens musikafton. Då bestämde sig några killar för att bilda ett band och spela själva. Sedan dess har Bo Åkerström haft två karriärer, en på musikscenen och en på universitetet. Torssons popularitet har hållit i sig parallellt med Bo Åkerströms akademiska arbete. Sedan 15 år tillbaka är han professor i medicinsk kemi, har en forskargrupp på ett tiotal personer och har startat företag. Ibland har han känt att familjen kommit i kläm, när tiden inte räckt till. Men, vem är Torsson? Det är en påhittad figur. Eller, det är ingen figur heller, det är bara ett namn. Vi hade många förslag och Torsson blev en kompromiss, ett namn som inte störde någon, säger Bo Åkerström. Det spelades bättre boll och Klippans centrum hör till bandets mest kända låtar. Torssons texter innehåller glimtar ur vardagen, små historier om verkliga och påhittade människor och företeelser. Det är både enkelt och smart. Det stora i det lilla. Jag gillar själv brittisk och amerikansk rockmusik och berättelserna som finns i countrymusiken. Jag har också börjat gilla rytmen i brasiliansk musik. Min svärdotter är brasilianska, berättar Bo Åkerström. Blodomloppet är en av Torssons tidiga låtar, inspirerad av sångarens kunskaper från läkarlinjen. Hos alla människor finns i blodet, en mycket liten cell. Det är en röd blodkropp, och dess uppgift är lite speciell. Den transporterar syre från lungorna till resten av vår kropp. Det finns miljarder av de små kropparna i vårt blodomlopp. Bo Åkerström visste redan i 15-årsåldern att han ville forska om livets kemi, det som driver livet och organismer. Jag trodde först att det var biokemi men insåg att jag skulle komma snabbare fram till pudelns kärna på medicinsk utbildning. Han vill dock inte forska om vad som helst. Han har varit besatt av ett specifikt mål ända sedan doktorandtiden, att ta reda på så mycket som möjligt om ett visst protein i människokroppen, alfa- 1-mikroglobulin (A1M). Det känns som om det proteinet är jag. Jag har blivit tillfrågad om att börja jobba på andra lärosäten och läkemedelsföretag men aldrig i livet. Jag måste jobba med det här proteinet annars kan forskningen lika gärna vara. Det har varit lite berg- och dalbana under åren men Bo Åkerström har ändå aldrig tänkt att han ska lämna den akademiska karriären. Min fru har alltid sagt att jag inte skulle bli lycklig om jag slutade forska. Och hon har nog rätt. Malin Åkerström är professor hon också, i sociologi vid Lunds universitet. Proteinet som Bo Åkerström är intresserad av verkar vara som gjort för att motverka havandeskapsförgiftning. Tillsammans med några kollegor har han startat två företag, Preelumina Diagnostics och A1M Pharma. De utvecklar en diagnostiseringsmetod och ett läkemedel mot sjukdomen, baserat på proteinet. Det var i och med en omorganisation på universitetet som Bo Åkerström hamnade i samma hus som en forskargrupp fortsättning sidan 28 Namn: Bo Åkerström Ålder: 62 Familj: Frun Malin Åkerström, fyra barn och tre barnbarn Karriärer: Sångare i bandet Torsson, professor i medicinsk kemi vid Lunds universitet och en av grundarna av företagen Preelumina Diagnostics och A1M Pharma Förebilder: Musik: Bob Dylan och Evert Taube Forskning: Torvard laurent och Frederick Sanger Universitetsläraren 2/

15 Ibland behöver jag komma bort från det. Jobbet liksom pushar in mig i musiken där jag får andrum. foto: Lisa Beste Med uppdrag att förändra När en vän varit nära att dö i ett försök att göra en abort bestämde sig Sarah Thomsen för att bli folkhälsovetare. Men efter att ha jobbat en vända på utrikesdepartementet har hon insett att hon också behöver bli mer av en aktivist för att skapa förändring. text: KAJSA SKARSGÅRD Bo Åkerström, sångare och låtskrivare i rockbandet Torsson och professor i medicinsk kemi vid Lunds universitet som studerar just mekanismerna bakom havandeskapsförgiftning. Professor och överläkare Stefan Hanson är ledare i den andra gruppen. I det slumpartade samarbetet mellan de två uppstod tankegångarna som ledde till slutsatser om proteinets funktion. Bo Åkerström har ett intensivt arbete med både forskningen och företagen. Ibland behöver jag komma bort från det. Jobbet liksom pushar in mig i musiken där jag får andrum, säger han. Han beskriver musiketablissemanget som en bransch där människor är ungefär som stöpta i samma form. När vi är ute och spelar, spelar in plattor, eller diskuterar med distributörer och skivproducenter, då är jag en utböling och blir betraktad som amatör. Och det är bra! Då får man hjälp och blir positivt bemött. Jag ses inte som en konkurrent. Frågor som Vad är den här apparaten till för? blir tillåtna. Han tycker att musiken ger en hälsosam distans till forskningen. Det blir inte så blodigt, jag blir inte så ledsen när jag inte får forskningsanslag. Det är nog så att jag känner mig lite utanför forskaretablissemanget också. Bo Åkerström beskriver bandet Torsson som ett slags symbol för amatörmusik. Vi låter och kanske beter oss som om vi vore vilka som helst, ett kvartersband. Ungefär som att så här kan det bli om man själv startar ett band, men så är ju inte alls fallet. Torsson har ju hållit på och övat i många år och det är därför det låter bra, säger han. Vad är roligast med bandet? Allt är roligast, skriva och öva in nya låtar, spela in skivor. Nu när vi har en turné då är det att stå på scenen som är roligast. Torsson kallar sig själva det fjärde bästa bandet i Lund (efter The Sinners, Langhorns och Damn!). De spelar oftare i södra Sverige, åker mer sällan norrut. Men det kommer alltid en publik i Uppsala och Stockholm som är lika insatt i våra texter som vilken skånsk publik som helst, säger Bo Åkerström. Torssons framgångar hänger ihop med att Lundabandet i slutet av 1970-talet och början av 1980-talet fick mycket stor uppmärksamhet i olika medier. De fick spela i tv och blev kända i hela Sverige. Och tack vare det får vi spelningar än i dag. Jag har haft en fantastisk tur med det här bandet, det känns som en gåva, säger Bo Åkerström. Torsson brukar kallas för kultband. Vad är ett kultband? Ja, vad är det? Det är väl någonting positivt? Det har i alla fall den effekten att mina barn inte behövt skämmas över att jag spelar musik och håller på och larvar mig. Deras kompisar säger att vi är ett kultband och då är det okej. Bo Åkerström har fyra barn i 17- till 30-årsåldern, och tre barnbarn. Barnen har varit med på spelningar allihop och tycker det är skoj. Vi har ju hela tiden haft ett slags lekfullhet. Om bandet skulle bli för viktigt då skulle det inte funka, då skulle det falla. Vi vill förstås att det vi gör ska bli jättebra men hela paketet får inte bli för pretentiöst. I början kände han sig obekväm när det fanns kollegor från universitetet i publiken, han ville ha en anonym publik. Men nu har jag vant mig och tycker i stället att det är kul att känna igen och kommunicera med publiken, säger han. Att skriva låtar är också ett arbete, det handlar inte bara om avkoppling. Man måste jobba hårt för att få ihop en text. Visst bör man vara på rätt humör men det handlar snarare om koncentration än inspiration. Texten kommer inte som ovanifrån. Jag måste sätta mig ner ordentligt och koncentrera mig och bestämma att nu ska jag få ihop det här. Första versen är en barriär, sedan fixar man lätt att skriva resten av verserna. Det handlar om att få fram en idé. Att sedan få ihop rytmen och rimmen brukar lösa sig. I Torssons texter finns namn och ord som väcker frågor. Vem är Sven Tall? Och Hagelbergs i Motala? Vad betyder bifurkation? Som låtskrivare tycker jag att det ska finnas sådana frågetecken som sätter igång läsarens eller lyssnarens fantasi. Det är säkert en grundregel för vilken författare som helst, säger Bo Åkerström. l Forskare och aktivist kan man vara det utan att förlora sin trovärdighet? Ja, menar Sarah Thomsen, som är docent vid Karolinska institutet och deltar i ett forskningsprojekt om hiv-prevention i Sydafrika. Nyligen avslutade hon en tjänst som expert inom sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter på utrikesdepartementet. Där insåg hon hur hon, och många forskare med henne, lever i sin egen värld. För att nå fram med sin kunskap räcker det inte att bara skicka in sina forskningsresultat, skriva en insändare eller begära ett möte med ministern. Man måste få ner hela sitt budskap på högst en sida och ha en återkommande kontakt med makthavarna. Jag rekommenderar att forskare kopierar aktivisterna: gör en maktanalys och nätverkar. Vem är det som bestämmer egentligen? Det kanske inte är ministern utan den som ger ministern råd. Om man inte orkar göra det arbetet själv får man liera sig med organisationerna som kan det här, säger Sarah Thomsen. För nära kontakt med politisk aktivism kan göra att man blir stämplad som oseriös eller subjektiv i forskningsvärlden. Inte alla vill förändra världen, vissa vill bara sitta bakom sitt mikroskop. Men jag är folkhälsovetare och det är min uppgift att förbättra hälsan hos befolkningen. Jag tycker inte att man kan låtsas att någon forskare är neutral. Vi har alla en anledning till varför vi forskar på det vi gör, säger Sarah Thomsen. För egen del har hennes två år som volontär i Tchad på 1980-talet spelat en stor roll. Det var där hennes kompis, Jag tycker inte att man kan låtsas att någon forskare är neutral. Vi har alla en anledning till varför vi forskar på det vi gör. Sarah Thomsen, docent, Karolinska institutet en trebarnsmamma som höll på att läsa in gymnasiet, nästan dog när hon försökte framkalla en abort genom att äta malaria profylax. Under sju års tid forskade Sarah Thomsen också på sexuell och reproduktiv hälsa och hiv i Kenya, Tanzania och Uganda. Jag tycker inte att det är farligt att säga att jag som forskare och människa vill stoppa spridningen av hiv, att jag tycker att det är viktigt att alla har lika tillgång till behandling, samtidigt som jag inte vill förlora fokus på prevention, säger Sarah Thomsen. Därför försöker hon få igång en diskussion om forskarens roll i samhället i stort, och uppmärksamma forskare på hur de kan jobba för att få utrymme för sin forskning. Vad jag har förstått har statens pengar till hiv-forskning strypts kraftigt, och då får forskarna antingen byta ämne och Sverige förlorar sin kompetens på området, eller så får de visa besluts fattarna att detta är en fråga som är viktig för Sverige. För att inte förlora trovärdighet för sitt samarbete med organisationer och lobby grupper är det viktigt att forskaren inte bara lyfter fram sina egna resultat. Man ska kunna sammanfatta ämnet i stort, till exempel vilka som är de främsta hiv-frågorna idag. Har man ett nätverk av hiv-forskare kanske två tre av dem är duktiga kommunikatörer och då kan de ta fram en strategi tillsammans med civilsamhället som jobbar med samma frågor, som Noaks Ark, RFSL och RFSU, säger Sarah Thomsen. Hon tycker att fler inom akademin, inte minst alla masterstudenter och dokto rander inom folkhälsovetenskap, borde få gå en kurs i hur man når beslutsfattare med sin forskning. Då kan man åtminstone själv aktivt ta beslutet om man vill sitta bakom sitt mikroskop, eller om man brinner så för sitt område att man vill påverka. Alla forskare är inte duktiga på att kommunicera, men alla är beroende av vad besluts fattarna bestämmer sig för att satsa på, säger Sarah Thomsen. l 28 Universitetsläraren 2/2015 Universitetsläraren 2/

16 Försvunna lärarstudenter får Mexiko på fötter Kriget mot knarket har förts ut på gatan, medan kartellerna har tagit sig djupare in i maktens korridorer. När 43 lärarstudenter försvann i höstas var det droppen som fick fackförbunden och mexikanerna att enas för förändring. text och foto: kajsa skarsgård På sjätte våningen i telekomarbetarnas förbundsbyggnad har fackliga och sociala organisationer samlats under namnet Frente Amplio Social, FAS Bred social front. Högst upp på agendan står frågan om vad som ska göras härnäst i fallet med de 43 försvunna lärarstudenterna. En annan punkt på dagordningen handlar om att ta fram förslag till ändringar i Mexikos konstitution. Drivande för att skapa FAS ett par år tidigare var fackförbundet Stunam. Det organiserar anställda, varav akademiker, på ett av landets främsta universitet, Universidad Nacional Autónoma de México, Unam. FAS kom till som en reaktion på en lag som enligt förbundet begravde arbetarnas rättigheter, men paraply organisationen agerar brett på Mexikos ekonomiska, politiska och sociala kris. Stunams chef för yttre relationer, Carlos Galindo, smiter ut från mötet för prata med Universitetsläraren. Landets sociala sönderfall speglas i de senaste händelserna med de försvunna lärarstudenterna, säger han. Studenterna är så kallade normalistas, från normalskolorna som inrättades efter den mexikanska revolutionen 1917 för att nå ut med utbildning till folket. Med filosofen och pedagogen John Dewey som förebild skulle stads- och bybor utbildas inte bara till lärare, utan också till lokala ledare för social förändring. Konceptet kom att lyckas lite för bra i statspartiet PRI:s ögon eftersom normalskolorna blev plantskolor för Carlos Galindo, Stunams chef för yttre relationer. oppositionella. På 1970-talet började staten slå ner mot studentledare för deras band till radikala rörelser och gerillor. Sedan dess har många skolor stängts med olika argument, men några har genom hård kamp kunnat fortsätta. En av dem är normalskolan i Ayotzinapa i delstaten Guerrero. På det internatet utbildar sig runt 500 unga män från den fattiga landsbygden till låg- och mellanstadielärare. Flera av 1900-talets viktiga ledare för sociala rörelser och gerillor har gått där. Den 26 september förra året stal skolans studenter bussar i grannstaden Iguala. De skulle låna dem för att ta sig till Mexico City och årsdagen av Tlatelolcomassakern 1968 då hundratals protesterande studenter sköts ner av militären. Men på kvällen blev de stulna bussarna stoppade av den lokala polisen. En student sköts ihjäl, några skadades och en stor grupp arresterades och fördes bort. Ytterligare en buss, med både studenter och lärare, åkte till platsen för att hjälpa dem som var kvar och prata med media. De och en buss med ett fotbollslag som bara råkade köra genom området blev också beskjutna. Totalt dödades sex personer den kvällen och över 20 skadades. Dagen efter var de 43 som arresterats försvunna. Riksåklagaren fann snart att kommunala polismän lämnat över studenterna till drogkartellen Guerreros Unidos. Igualas borgmästare och hans fru flydde staden, men kunde efter en dryg månad gripas, anklagade för att ha beordrat attackerna på lärarstudenterna. Den federala polisen har hittat flera massgravar i sökandet efter dem men där låg andra mördade människor. Det är alltså den här makabra historien, toppen av ett mexikanskt isberg, som fackförbundet Stunam och andra organisationer har samlats för att agera mot. Vi planerar att göra manifestationer tillsammans för att visa regeringen att missnöjet växer. Vi kräver att de ansvariga ställs till svars och att studenterna hittas vid liv, säger Carlos Galindo. Det ökade missnöjet har inte bara synts i antalet stora demonstrationer. Det har spillt över till politisering och solidaritetshandlingar även i andra frågor. Som när ingenjörsstudenterna vid lärosätet Politécnico till folks förvåning gick ut i strejk mot försämrade studieplaner, och rivaluniversitet Unam snabbt stod bredvid dem på gatorna. Människor vittnar också om att även den vanlige mexikanen fått nog. Att den fattige visserligen fortsätter att ta emot I solidaritet med de 43 försvunna står det på banderollen på fackförbundsbyggnaden där representanter från ett stort antal organisationer samlats för att agera gemensamt på Mexikos kris. Liknande manifestationer syns över hela Mexiko. brödet men inte längre accepterar skådespelet. Vad är då fackförbundens roll i det krisande Mexiko? Att ifrågasätta den ekonomiska, politiska och sociala modell nyliberalismen som sedan 30 år har tvingats på landet och inte minst arbetarna, säger Carlos Galindo. Så långt ifrån gud, och så nära USA. Det är ett gammalt mexikanskt uttryck som fått ytterligare en innebörd i och med den stora efterfrågan på droger i USA. Regeringens modell erbjuder inga möjligheter till utveckling för ungdomarna, den erbjuder bara konkurrens och ojämlikhet. De kriminella organisationerna erbjuder i sin tur snabba pengar, säger Carlos Galindo. Alla nyheter om mord, försvinnanden och korruption till trots, pågår också ett vardagsliv. Några kvarter från FAS möte sitter kostymklädda män på en bänk och käkar lunch. Studenter dricker öl i solen på en uteservering. Några av alla de miljoner mexikaner utan anställning eller skola går runt och säljer vad de kan för att tjäna några hederliga pesos. Precis som för många systerförbund är Stunams egna utmaningar den höga andelen osäkra anställningar (70 procent bland akademikerna) och de få karriärvägarna. Våldet i Mexiko slår mot hela samhället och mot enskilda, men inte direkt mot Stunam, berättar Carlos Galindo. Stunam är visserligen landets största universitetsfack på landets mest politiskt högröstade lärosäte, men det har också sin bas i Mexico City där makten inte är lika infiltrerad av kartellerna som i vissa andra delstater. Vad har hänt med studenterna? Säkerhetskollapsen och straffriheten i Mexiko angår ändå alla, och hela världen. Så vad kan fackförbund i andra länder göra? Hålla sig välinformerade och inte tro på allt vår regering säger. Sätta press på sina regeringar och de multi nationella institutionerna så att de i sin tur sätter press på den mexikanska regeringen, säger Carlos Galindo och skyndar tillbaka till mötet om kampen för Mexikos framtid. l Den 27 januari förklarade riksåklagaren att utredningen visar att den kommunala polisen lämnade över de 43 studenterna till kartellen Guerreros Unidos som körde dem till Igualas soptipp. De som inte redan var döda sköts i huvudet. Kropparna brändes och askan dumpades i en flod. Detta enligt vittnesmål från flera av de inblandade. En mängd benrester ska ha hittats både på soptippen och i floden, men de har bränts i så höga temperaturer att bara ett DNA-spår har kunnat säkras. Det tillhörde en av de försvunna studenterna. Även andra spår på soptippen sägs stödja vittnesmålen. Enligt riksåklagaren var Igualas borgmästare och hans fru hjärnorna bakom brottet och har styrt staden tillsammans med drogkartellen. De är anhållna, liksom ledaren för Guerreros Unidos och flera underhuggare. Studenternas föräldrar, med stöd av delar av civilsamhället, menar att riksåklagaren snabbt vill avsluta fallet, glömma och gå vidare. De köper inte teorin om att studenterna dödats på soptippen och misstänker att även militären varit inblandad. Föräldrarna försöker få internationella människorättsorgan att engagera sig i fallet. 30 Universitetsläraren 2/2015 Universitetsläraren 2/

17 teckenspråk teckenspråk Kandidatprogram banar väg för teckenspråksforskning Sveriges första akademiska utbildning till teckenspråkstolk banar väg för forskning inom ett föga upplyst fält. Den krävande utbildningen är en utmaning för både lärarna och studenterna, men entu siasmen är stor. text: GUNNEL ÅHLANDER Foto: Susanne Kronholm Sedan hösten 2013 finns landets första kandidatprogram i teckenspråk och tolkning vid Stockholms universitet. 200 sökte till de 40 platserna. Samhället behöver forskning om teckenspråkstolkning. En akademisk utbildning är en förutsättning. Därför är kandidatprogrammet en viktig början, säger Ingrid Almqvist, föreståndare för Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) vid Stockholms universitet, där utbildningen ges. Stockholms universitet har länge bedrivit utbildning i teckenspråk, men någon utbildning till teckenspråkstolk har inte funnits inom högskolan, däremot vid sju av landets folkhögskolor. Den utbildningen är på fyra år, kandidatprogrammet på tre. En akademisk utbildning till teckenspråkstolk har länge varit efterfrågad, och nu är den alltså inne på sin tredje termin. Utbildningen sker i nära samarbete mellan Avdelningen för teckenspråk vid Institutionen för lingvistik, samt Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) vid Institutionen för svenska och flerspråkighet på Stockholms universitet. Inga förkunskaper i teckenspråk krävs för att komma in på programmet. Det innebär att de första terminerna har 32 Universitetsläraren 2/2015 fokus på just det svenska teckenspråket. För studenterna gäller det att nå en hög nivå av språkfärdighet på kort tid. Ingrid Almqvist välkomnar det nya kandidatprogrammet, som omfattar 180 högskolepoäng. På sikt hoppas hon även på ett magisterprogram: Men nu har vi kommit så här långt och det är en bra början. Det ska omsider bli spännande att läsa kandidatuppsatserna, som kommer att utgöra de första byggstenarna för det fortsatta arbetet i ämnet inom akademin. Ingrid Almqvist ser den nya utbildningen som en utmaning: Ingrid Almqvist, föreståndare för TÖI. En akademisk tolkutbildning måste rymma både den mängdträning som behövs för att uppnå den praktiska färdigheten men också inskolning i det vetenskapliga arbetssättet. Bland lärarna behöver det därför också finnas erfarna tolkar som komplement till institutionernas lärarkollegium. För att bli professionell tolk krävs en exceptionellt god språkbehärskning i de språk man tolkar mellan. Dessutom måste man kunna överföra information på ett språk till ett annat språk i en mängd olika kommunikativa situationer. En teckenspråkstolk arbetar dessutom simultant, det vill säga tolkar samtidigt som den hörande parten talar eller den döva tecknar. Det ställer stora krav på simultankapacitet. Det krävs med andra ord många års utbildning och yrkeserfarenhet för att bli tolk på professionell nivå, säger Ingrid Almqvist. Många tolksituationer kräver också ofta specialkunskaper inom exempelvis juridik, medicin och samhällsförvaltning. Ser du några risker med att det kan uppstå ett framtida A- respektive B-lag av teckenspråkstolkar apropå folkhögskolornas utbildning kontra det akademiska alternativet? Framtiden kommer att utvisa hur arbetsgivarna ser på de olika utbildningarna. Det gäller att förstå att de är olika. Det som är speciellt med vår utbildning är att den ska göra det möjligt att gå vidare i det akademiska utbildningssystemet. Det är självklart en utmaning Den största utmaningen med att undervisa i teckenspråk är att lära ut en narrativ berättarteknik. Det menar Johanna Mesch, som är den första döva kvinnan som doktorerat i Sverige. Hon undervisar på kandidatprogrammet i teckenspråk och tolkning vid Stockholms universitet. att utbilda teckenspråkstolkar på tre år i stället för fyra, när utbildningen också ska innehålla teoretiska kurser och ett examensarbete. Kandidatprogrammet är dessutom nytt och kommer som alla nya utbildningar att behöva några år på sig innan det har funnit sin form. Vi skulle också gärna vilja ha en fyraårig högskoleutbildning, gärna en som leder till yrkesexamen, men någon sådan finns inte för tolkutbildningar ännu. Johanna Mesch är den första döva som antagits som docent i Sverige. Hon disputerade 1998 på avhandlingen Teckenspråk i taktil form turtagning och frågor i dövblindas samtal på teckenspråk. Hon är föreståndare för avdelningen för teckenspråk vid Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet, och undervisar på kandidatprogrammet. Universitetsläraren ställer frågor till henne per mejl. Du är den första döva kvinnan som doktorerat i Sverige. Vad handlade din avhandling om? En liten grupp döva som har växt upp med teckenspråk har en ärftlig synnedsättning. När synen försämras förändras den visuella kommunikationen till den taktila. Kortfattat betyder det att de tecknar och känner av tecknen i varandras händer. De har speciella turtagningsregler, de kan känna vems tur det är att teckna. Jag kan se deras språk men inte känna av eller förstå hur de tänker. Det har krävts en del arbete för att kunna beskriva dessa språkliga fenomen. Vad betyder det att det sedan höstterminen 2013 finns ett kandidatprogram i teckenspråk och tolkning? Kandidatprogrammet i teckenspråk och tolkning lyfter vår verksamhet i teckenspråk. Vi står för färdighetsövningar och teorier i teckenspråk och Tolk- och översättningsinstitutet för färdighetsövningar och teorier i teckenspråkstolkning. Vilka är skillnaderna mellan utbildningen på folkhögskolorna respektive den på universitetet? Fördelen med kandidatutbildningen är att man får högskolepoäng och kan ta en akademisk examen. Det ger också möjlighet att studera vidare till avancerad nivå och kanske också ta andra kurser i exempelvis engelska och juridik. Det är en fördel att tolkar har högskoleutbildning och kan jobba som utbildningstolkar inom högskolesektorn. Därtill är forskning i teckenspråkstolkning efterfrågad. Vilka är utmaningarna med att lära ut teckenspråk/teckenspråkstolkning när man är döv och studenterna inte har några förkunskaper? Det är viktigt och nödvändigt med fler lärarledda lektioner jämfört med andra språkutbildningar. Det krävs många fler praktiska moment som läses parallellt med teoretiska moment. Teckenspråket saknar skriftform, det kan i stället läras ut genom samtal och videoavläsning. Teckenspråk kan arkiveras och läsas i form av videomaterial. fortsättning nästa sida Universitetsläraren 2/

18 teckenspråk teckenspråk Rikare än verbala språk För studenten Frida Hassel Borowski har teckenspråket öppnat dörren till en helt ny, visuell värld. Nu ser hon framför sig ett yrkesliv som tolk eller forskare. text: GUNNEL ÅHLANDER Foto: Susanne Kronholm Vilka är de allra största utmaningarna skulle du säga? Den största utmaningen är att lära ut en narrativ berättarteknik hur man använder teckenrummet framför den tecknande, där personer och föremål tänks befinna sig på olika avstånd och höjd i förhållande till varandra. Då skapas för mottagaren ett slags mental scen. Oftast är det lättare att avläsa berättelser på teckenspråk än att uttrycka dem själv. Stämmer det att Sverige ligger i täten vad gäller teckenspråksutbildning vid en internationell jämförelse.? Ja, vi driver sedan över 40 år forskning i teckenspråk, och teckenspråksutbildning för döva fanns på grundnivå redan 1981, sedan 1987 finns det också för hörande. Vi ligger bra till internationellt När jag ser mina döva lärare teckna kommer jag nära såväl det som berättas som den som berättar. Den visuella dimensionen berikar. Frida Hassel Borowski, student på kandidatprogrammet i teckenspråk och tolkning vid Stockholms universitet sett när det gäller teckenspråksutbildning, men det saknas forskning. Teckenspråket blev officiellt erkänt 1981, då riksdagen erkände dövas rätt till teckenspråk som modersmål, vilket innebär att i undervisningen i dövskolorna använder man teckenspråk som första språk. Sedan 2009 är det svenska teckenspråket reglerat i en språklag. Det är en tydlig signal om att samhället respekterar teckenspråket och teckenspråkiga. Har det officiella erkännandet 1981 någon betydelse? Det betyder väldigt mycket. Vi döva känner oss mer delaktiga i samhället som medborgare än tidigare. Teckenspråket används inom allt fler områden och har exempelvis utvecklats mycket som undervisnings- och mediespråk. l fakta Enligt Institutet för språk och folkminnen använder omkring personer i Sverige det svenska teckenspråket. Språket har sin egen grammatik och sitt eget teckenförråd. Teckenspråket används på samma sätt som hörande använder talspråk. Det finns inget gemensamt internationellt teckenspråk utan varje land har sitt. I juli 2009 trädde språklagen i kraft. Den reglerar även svenskt teckenspråk och innebär att staten, landstingen och kommunerna har ett särskilt ansvar att skydda och arbeta för teckenspråket. Teckenspråket, som för den oinvigde kanske mest ser ut att bestå av en uppsättning gester och mimik, är i själva verket ett mycket rikt språk. Ibland känns det till och med rikare än de talade språken. Det säger Frida Hassel Borowski, 21, student som just nu går sin tredje termin på kandidatprogrammet i teckenspråk och tolkning vid Stockholms universitet. Frida Hassel Borowski bestämde sig tidigt. Hon skulle bli språklärare. Under tiden på det internationella gymnasieprogrammet International Baccalaureate (IB), där all undervisning är på engelska, läste hon även en hel del tyska och kan sedan tidigare också lite polska, eftersom hennes pappa är från Polen. Hon har alltid fascinerats av möjligheten till kommunikation på olika språk. Lite erfarenhet från vården fick henne än mer fascinerad av alternativa former av kommunikation så när hon fick veta att ett kandidatprogram i teckenspråk skulle starta på universitetet var valet givet. Hon sökte och kom in full av förväntningar. Frida Hassel Borowski var en av studenterna utan förkunskaper. Hon har ingen i sin familj eller släkt som är döv. Jag var den enda i klassen som inte kunde bokstavera mitt eget namn på teckenspråk den första dagen. Så utbildningen var en stor utmaning för mig. Men nu är hon inne på tredje terminen och hennes berättarglädje om programmet går inte att ta miste på. Lovorden om engagerade, entusiasmerande och kunniga lärare och upplägget av programmet är många. Teckenspråket tar en in i en helt ny, visuell värld. För en hörande som aldrig kommit i kontakt med teckenspråket kan det kanske te sig lite märkligt, eftersom det involverar en del kropps- och ansiktsrörelser, som kan kännas ovana. Många har fördomar kring grimaserandet och tolkar språket som fattigt och simpelt. Tack vare just uttrycken med ansikte och kropp har språket så många fler möjligheter och känns oerhört levande och rikt, ibland till och med rikare än de verbala språken. När jag ser mina döva lärare teckna kommer jag nära såväl det som berättas som den som berättar. Den visuella dimensionen berikar. Men Frida Hassel Borowski sticker inte under stol med att studierna ibland varit och är tuffa. Både en och två gånger har hon övervägt att ge upp. Men möjligheten och upplevelsen av att överbygga språkbarriärer är snudd på euforisk. Jag känner att jag valt rätt. Var det inte svårt att komma igång med studierna med tanke på att du inte hade några förkunskaper i teckenspråk? I början hade vi tolk på lektionerna med döva lärare. Vi elever använde oss alltså av svenska och lärarna av teckenspråk när vi kommunicerade. De första lektionerna innehöll enkla uppgifter, som till exempel att träna på handalfabetet eller att bokstavera sitt namn. Vi har i efterhand fått frågan från lärarna om vi hellre hade varit helt utan tolk från start. Jag kan ärligt svara ja på den frågan eftersom jag tror på den inlärningsmetoden och att man behöver utsättas för språket man ska lära sig direkt, utan genvägar. Tolken blev ibland en bekväm undanflykt för att slippa göra pinsamma fel på teckenspråk. Kan man läsa sig till tecknen? Nej, teckenspråket har inget skriftspråk som svenskan, utan är enbart ett talspråk så det går inte att läsa sig till tecken, men däremot har vi ett bra teckenspråkslexikon på internet, där man kan söka på svenska ord och få upp videoklipp med en person som utför motsvarande tecken. En del tror felaktigt att det svenska skriftspråket även är teckenspråkets skriftspråk, men så är det inte. Språken är helt fristående från varandra. Däremot använder sig många döva av det svenska skriftspråket vid skriftlig kommunikation med hörande och andra döva. Efter avslutat program tänker sig Frida Hassel Borowski en framtid som kontakttolk inom yrkes-, fritids- och vardagslivet. Hon funderar också på att vidareutbilda sig inom olika metoder för alternativ- och kompletterande kommunikation för exempelvis människor med autism. Att forska kan bli en annan väg. Det här är ett ungt forskningsområde med mycket obeträdd mark, säger hon. l fakta Arbetsmarknaden för utbildade teckenspråkstolkar anses vara god, särskilt i storstadsregionerna, enligt flera bedömare som Universitetsläraren talat med. Landstingen är fortsatt stora arbetsgivare även om en förändring skett de senaste fem till tio åren, då privata teckenspråksföretag ökat stort i antal. Mycket mer tolkning skulle behövas men besparingar sätter ofta stopp för det. Uppgifterna om lön skiftar. Enligt Evelina Alenäs, ordförande för Sveriges teckenspråkstolkars förening (STTF) ligger ingångslönen på cirka kronor efter fyra års utbildning. Enligt uppgifter från Myndigheten för yrkeshögskolan har de tolkar som är anställda på högskolor/universitet för att tolka i utbildningssammanhang bäst betalt, ofta runt kronor. 34 Universitetsläraren 2/2015 Universitetsläraren 2/

19 debatt Prisma hjälper inte svensk forskning Vetenskapsrådet, Vinnova och Forte har infört ett nytt ansökningssystem, av någon döpt till Prisma. Om vi för stunden bortser från det i dessa övervakningstider synnerligen olyckliga namnvalet, vill jag här framföra några synpunkter på skapelsen. Syftet är inte att klaga på att systemet är buggigt ; det finns det tydliga tecken på att råden är smärtsamt medvetna om, trots att det provkördes innan det öppnades på allvar i början av året. Syftet är att peka på hur tre statliga myndigheter infört ett system som inte är anpassat till vare sig användarna eller föremålet. Handläggarna på forskningsråden har tydligen länge sett fram emot Prismas tillblivande och införande. Det är givetvis på sin plats att gratulera byråkraterna till deras nya administrativa system, som säkert kommer att underlätta deras mödor. Till en kostnad av 40 miljoner kronor får man hoppas att så kommer att bli fallet. Men samtidigt som många byråkrattimmar verkar ha frigjorts så har många fler forskningstimmar gått åt för att först tränga in i systemet och sedan navigera runt och noga uppfylla alla tekniska krav som ställs för att också ta sig ut ur detsamma. Det skulle vara mig helt främmande och inte så lite förmätet att låta påskina att en forskartimme skulle vara mer värd än en byråkrattimme, men det är inte utan att man efter att ha bökat runt i Prisma får en känsla av bekräftelse på det man länge misstänkt, nämligen att forskarna finns till för förvaltarna. 36 Universitetsläraren 2/2015 Att vi i dag lever i en alltmer IT-baserad tillvaro där inget tycks vara för obetydligt för att inte kunna administreras via en hemsida kan ha sina fördelar. Att via nätet fylla i en försäkringsanmälan, boka tågbiljetter eller välja elleverantör, för att bara nämna tre vanliga sysslor för den moderna människan, kan ofta på ett fördelaktigt sätt göras på det maskinmässiga sätt som informationstekniken tyckt vara bäst. Men att applicera samma metod på forskningsansökningar kan ha sitt pris. Att beskriva ett forskningsprojekt låter sig inte alltid göras på det standardiserade sätt som moderna IT-baserade administrativa system kräver. Att säga att en sådan inte får överstiga, säg, tio sidor kan vara rimligt, men att gå så långt som råden gör med Prisma, där omfattningen på textens olika delar anges ner på teckennivå visar på bristande förståelse för forskningsprocessen: Din metodbeskrivning omfattar tecken; anpassa dig till Systemet och korta ner till max 5 000! En beskrivning av ett framtida forskningsprojekt kan inte liknas vid en myndighetspromemoria. Att myndigheter inte alltid besitter tillräcklig kompetens för det de är satta att förvalta är förvisso ingenting ovanligt. Men när detsamma drabbar forskningen finns det anledning till oro. Att kalla Prisma för den sista spiken i den svenska forskningens kista vore nog att ta i. Men att låta hårt angivna tekniska krav styra utformningen av en forskningsansökan är riskabelt. I en miljö som den svenska forskningen, som sedan många år befinner sig i ett halkigt utförslut, är detta knappast en risk värd att ta. Även om tanken att ha ett för de tre stora forskningsråden gemensamt ansökningssystem är rimlig, så är Prisma ett steg i fel riktning som det nu är utformat och kommer inte att leda till bättre ansökningar. Tvärtom, det är ännu ett exempel på hur svansen tillåts vifta med hunden. Härvidlag kan man också se Prisma som en naturlig förlängning av en lång (politisk) process som verkar ha haft som huvudmål att sakta krympa utrymmet för långsiktig, högklassisk forskning. Men forskarsamhället borde här försöka återta befälet och inte låta sig styras av byråkrater vars främsta mål är att finna för dem själva smidiga administrativa lösningar, men som riskerar att suga den sista musten ur användarna. Ett första steg kunde vara att, precis som när man lyckats byta elbolag eller beställa sin biljett, kräva att när man loggar ut ur Prisma så kommer en liten ruta upp där man kan ange hur man upplevde sin Prisma-erfarenhet i dag. Men med tanke på att Forte blivit tvunget att för varje utlysning då Prisma använts förlänga ansökningstiden då systemet fungerat så dåligt, kanske de ansvariga redan anar vad resultatet av en sådan undersökning skulle bli? Björn Ekman Forskare, Lunds universitet Replik från Vetenskapsrådet och Forte Prisma det nya ansöknings- och ärendehanteringssystemet som har utvecklats gemensamt av Vetenskapsrådet, Forte och Formas är ett system som ska stödja olika utlysningar och flera typer av funktioner. Det ska finnas där för användarna, det vill säga för forskare som söker forskningsmedel och för forskare som granskar ansökningar av forskningsmedel, för handläggare på respektive myndighet som ska svara upp mot de återrapporteringskrav som regeringen ålagt respektive finansiär och för handläggare på de universitet, högskolor och forskningsinstitut som ska förvalta forskningsmedel. För att vara heltäckande måste data vara sökbart och möjligheten till olikheter byggas in i systemet. Det tar tid att utveckla ett system som Prisma och tittar vi i backspegeln finns det självklart delar som hade kunnat forts. forts. Det finns studenter såväl som personal i den högre utbildningen som kränker varandra i de sociala medierna. Också inom sjukvården, socialtjänsten, skolan och flera andra områden har yrkesföreträdare fortsatt att kränka varandra på bloggar och twitter. Det behövs nu ett rejält förebyggande arbete mot kränkningar och näthat. Respekten måste införlivas i de nya medierna för att det goda samtalet ska kunna äga rum. Därför borde all högskoleutbildning införa mediehantering och etik på schemat. I vårt välfärdssamhälle har ett nytt fenomen uppmärksammats under senare år. Det handlar om kränkningar och så kallat näthat på Internet. Det är i de sociala medierna som det fula språket, kränkningarna, näthatet och även beteenden som påminner om stalkningsbrott äger rum. I mycket höga hastigheter sprider vår tids samhällstroll (oetiska bloggare) oro runtom i samhället. Många tycks tro att det är fritt fram att skriva vad som helst, ogenomtänkt, och samtidigt publicera texterna tillsammans med bilder i de sociala medierna. Det kan handla om Facebook, bloggar eller mikrobloggar (twitter). Det synes vara så att alla vill vara publicister och följa sin egenetik och att texter skrivs ogenomtänkta för att håna, kränka och skada sina medmänniskor. Få tycks inse vilka skador och konsekvenser dessa kränkningar får för de som drabbats av dem. Vem ska betala för dessa skador? Vem ska ta hand om de som drabbats efter alla kränkningar på nätet? I press, radio och tv har journalister under senare tid granskat kränkningar i sociala medier, bland annat Flashback Forum. Sådana granskningar är alltid bra. Kränkningarna och näthatet kommer nämligen aldrig att upphöra av sig självt. Det behövs därför en ny utbildning i de här frågorna. Som forskare menar jag att all högskoleutbildning i Sverige måste införa mediehantering i sociala medier och nätetik för studenter som börjar den högre utbildningen. Jag blev förvånad i min granskning när jag fann att välutbildade läkare, sjuksköterskor, socialarbetare, poliser, lärare och präster använde de nya medierna i tjänsten på ett otillbörligt och kränkande sätt. De kränkningar och villfarelser som finns hamnar ibland i ärenden hos disciplinnämnder vid högskolor och universitet men allt anmäls säkerligen inte. Dessa mörkertal måste också tas på allvar. Men vad ska vi göra av erfarenheterna från de olika kränkningsfallen? Jag menar att de mycket väl kan användas i utbildningen så att liknande händelser inte uppstår i framtiden. Skicka dina debattinlägg till Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera texten. debatt Inför nätetik i all högskoleutbildning göras bättre. Vi borde ha prioriterat accep tanstesterna av systemet bättre och på så sätt undvikit flera av buggarna och ökat användarvänligheten, vi borde lagt mer tid mellan den första utlysningen ( provkörningen ) och de senare för att hinna omhänderta de synpunkter som kom in från forskarna. Vi borde också ha informerat bättre om Prisma och hur det fungerar för respektive användare. Det är naturligt att det tar tid att lära sig att använda ett nytt system som Prisma och att förstå hur exempelvis formulären är uppbyggda. Det som efterfrågas för respektive ansökan skiljer sig åt beroende på vilken utlysning och vilken finansiär som gäller. Alla utlysningar har alltid haft begränsningar i omfattning för att skapa enhetlighet, ofta med detaljer kring font med mera. Därför har vi nu ett enhetligt system, där antal tecken utgör begränsningar som varierar mellan olika utlysningar. I årets utlysningar hos Forte och Vetenskapsrådet efterfrågar vi i princip samma information med samma textutrymme som tidigare. Att omfattningen av en ansökan har begränsningar är en följd av att vi lyssnat på de forskare som granskar ansökningar. De har i många års tid efterfrågat en funktion i ansökningssystemet som hindrar sökande att bifoga mer information än vad som Säkerligen är det lätt för många att bli förblindade och därmed fartblinda för de nya medierna. Vem som helst kan ju börja blogga under arbetstid och publicera inlägg och fotografier som står helt och hållet i strid med den anställdes kritikrätt. Det behövs med andra ord mer kunskap om hur sociala medier ska hanteras och vilka etiska system och krav man måste förhålla sig till. För att professionsetiken ska kunna utvecklas inom det här området är det också viktigt att yrkes- och professionsförbunden följer med i utvecklingen och följer upp sina policys om sociala medier. Det finns inget som i dag talar för att hastigheten i de sociala medierna kommer att minska. För att reducera hastigheten i själva användandet av medierna fordras att det finns tid för etik och reflektion. Där måste den högre utbildningen vid högskolor och universitet gå i fronten och bygga upp en god utbildning. JÖRGEN LUNDÄLV Docent i socialt arbete, Göteborgs universitet och Docent i trafikmedicin, Umeå universitet Fotnot: Jörgen Lundälv är författare till boken Blogga tryggt. Nya medier i tjänsten (2015) där han bland annat presenterar forskningen som detta debattinlägg bygger på. efter frågas. Det vill säga, de som läser och följer instruktionerna i utlysningstexter ska inte missgynnas. Det handlar om likabehandlingsprincipen och i det arbetet är Prisma en hjälp. Vi tar nu lärdom av erfarenheterna hittills och fortsätter utveckla Prisma för att på bästa sätt möta användarnas behov. Maria Thuveson chef för avdelningen för forskningsfinansiering vid Vetenskapsrådet Lars Wärngård planeringschef vid Forte Universitetsläraren 2/

20 debatt debatt Forskningsanknytning grund för lärarens legitimitet Forskningsanknytning är oumbärlig för kvaliteten i utbildningen. Utan forskningsanknytning fallerar värderingar och pedagogiska verktyg, såsom ifrågasättande, perspektivväxling, problematisering och kritisk hållning. Därmed äventyras universitetslärarens legitimitet och auktoritet. Forskningsanknytning är ett tacksamt ämne att debattera. Delvis skyldig till det är högskolelagen som redan i kap 1 2, p1 kungör att utbildning ska vila på vetenskaplig grund samt i 3 att det ska finnas ett nära samband mellan forskning och utbildning. Vad som menas med forskningsanknytning är inte kristallklart. Däremot finns en tendens att etikettera alla åtgärder som syftar till att stärka sambandet mellan forskning och utbildning. Det finns olika sätt att forskningsanknyta. Ett sätt är att utbildningen genom förs av forskningsaktiva lärare. Det bygger på antagandet att till exempel lärare som har disputerat eller publicerar sig i akademiska journaler också kan nå forskningsanknytning i sin lärargärning. Återigen finns det en oklarhet vad som menas med forskningsaktiva lärare. Är exempelvis en professor som inte har publicerat något de senaste fem åren forskningsaktiv? Ett annat sätt är att kurslitteratur omfattar forskningsartiklar publicerade i journaler som forskarsamfundet anser är viktiga. Lika viktigt är böcker som upplyser om klassiker inom ett område eller har en gedigen genomgång av teorier. Underförstått krävs alltså forskningsaktiva lärare som kan göra lämpligt litteraturval i sin undervisning för att uppnå en forskningsanknytning i utbildningen. Ett tredje sätt att forskningsanknyta är att låta undervisningen fokusera på forskningsresultat och forskningsprocesser, till exempel genom att låta studenterna diskutera vetenskapliga texter eller studier. 38 Universitetsläraren 2/2015 Oavsett sättet att nå forskningsanknytning verkar det finnas värderingar som styr. Perspektivväxling, problematisering, ifrågasättande och teorikoppling hör till favoriterna. Uppfattningen om att forskningsanknytning handlar om vetenskapligt förhållningssätt är rådande: kritiskt tänkande, vetenskaplig metodträning, förmågan att arbeta självständigt, identifiera och lösa problem anses ledande. Jag anser att utbildningens forskningsanknytning kan stärkas på ett antal olika sätt. För det första är det viktigt att definiera institutionella ramar för att kvalitetssäkra forskningsanknytning. Det handlar inte bara om rekrytering av disputerade lärare eller om det i kursplaner finns stycken som borgar för forskningsanknytning. Finns det en strategi för forskningsanknytning? Vilka incitament ges för att stödja utbildningens forskningsanknytning? Har alla lärosäten en bredd i sin forskning för att skapa forskningsanknytning i den utbildningsbredd som ges? Hur kopplas utbildning och forskning till varandra? Det är olika logiker som styr utbildning och forskning vilket inte alltid underlättar ett konstruktivt samspel. Utbildningens forskningsanknytning beror på forskningens utbildningsanknytning. För det andra måste utbildningens forskningsanknytning och lärarens kompetensutveckling knytas till varandra. Det handlar inte bara om hur stor andel av tjänsten som är avsatt för forskning utan också hur kompetensutveckling ska borga för utbildningens forskningsanknytning. I dagens system för meritering väger forskningsmeriter tyngre än pedagogiska meriter och forskningens finansiering kan leda till att viss personal får möjligheter att uteslutande forska. Detta kan leda till att tillgång av forskningsaktiva lärare minskar i utbildningen och därmed äventyras forskningsanknytningen. Pedagogiken är central i lärarens kompetensutveckling. Den ska fokusera inte bara på ämneskunskaper utan också på att läraren utvecklar en pedagogik i syfte att stödja studenten att nå forskningsanknytning. För det tredje måste progression tydliggöras i forskningsanknytningen. Därmed är svaret på frågan när det ska forskningsanknytas given: löpande under utbildningens gång. Hur ska forskningsanknytning tillämpas på olika utbildningsnivåer? Progression i forskningsanknytning ställer krav både på forskningens bredd och djup. Det ställer krav på att lärare har goda ämneskunskaper och goda kunskaper i aktuell forskning och i forskningsprocessens steg och vedermödor. Avslutningsvis måste det även betonas att det är en akademisk utbildning som ges. Yrkesexamina ökar påfrestningen vad gäller forskningsanknytning. För att stärka anställningsbarheten ställs beprövad erfarenhet och praktisk kunskap i centrum. Teoretisk kunskap anses värdelös om den inte kopplas till praktisk erfarenhet. Läraren ska i sin pedagogik uttala vilken teoretisk utgångspunkt man har i olika illustrationer och berättelser samt lyfta fram vilka teorier som åsyftas. Därigenom kan studenten förstå varför och hur teoretiska kunskaper är relevanta i praktiken och varför kritiskt tänkande och akademisk metodträning är viktigt. Detta höjer i sin tur utbildningens kvalitet i allmänhet och studentens anställningsbarhet i synnerhet. Nikos Macheridis, Studierektor, Företagsekonomiska institutionen, Lunds universitet Skicka dina debattinlägg till Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera texten. En dubbelbottnad kritisk strategi En debatt om studenters oro över sin framtida anställningsbarhet i relation till uppsatsskrivande med en kritisk ansats har förts i Universitetsläraren nr 12/2014 och nr 1/2015. Cecilia Jansson berättar om studenter som riskerar att bli misskrediterade av framtida potentiella arbetsgivare om de kritiskt granskar den organisation där de möjligen skulle kunna få anställning efter examen. Även Christer Persson känner igen denna oro, men har inte märkt av att det faktiskt skulle finnas något egentligt fog för oron hos dessa studenter. Även jag har uppmärksammat detta för många studenter högst påtagliga dilemma. En pusselbit till består av att vi som universitetslärare gärna aktivt uppmanar studenter att ha ett kritiskt perspektiv när de skriver sina uppsatser, det är så att säga en integrerad del av det akademiska förhållningssättet. Det är inte svårt att då föreställa sig att studenter hamnar i en ambivalent position då många av dem troligtvis har valt att läsa en universitetsutbildning just med siktet inställt på en framtida önskvärd plats i arbetslivet, hos någon organisation de upplever som en spännande och intressant potentiell arbetsplats. Vi bör också ha i beaktande det tryck som finns på dagens medborgare, inte minst unga inom högre utbildning, att göra sig själva anställningsbara. Expertråd och tips från jobbcoacher om allt från optimerat CV-skrivande till hur du ska se ut och vad du ska säga på en anställningsintervju förekommer frekvent i såväl dagspress som fackpress. Dessa karriärexperter finns också inom universiteten i form av karriärcentrum och liknande verksamheter riktade direkt till studenterna. Det anordnas temakvällar om exempelvis CV-skrivande och studenter kan själva vända sig till dessa med allehanda frågor kring hur de kan framstå som mer anställningsbara inför framtida arbetsgivare. Efter att ha studerat olika anställningsbarhetsexperter under ett antal år så är mitt intryck att de budskap som serveras är allt annat än präglade av kritiska perspektiv. Därför är det förstås viktigt att vi som verkar inom akademin inte tummar på det kritiska förhållningssättet, som är det som särskiljer vår verksamhet från mycket annat. Självklart är det också viktigt att vi på ett respektfullt vis erkänner studenters oro inför sina framtidsutsikter inom arbetslivet. Jag tror att en väg framåt i denna fråga är att anamma ett slags dubbelbottnad pedagogisk strategi som går ut på att i undervisningen uppmärksamma de normer och värderingar som genomsyrar verksamheter som förmedlar tips och råd kring hur vi kan bli mer anställningsbara. För det är högst normativa verksamheter eftersom vad som anses vara en anställningsbar människa i sig är något normativt, och med normer kommer alltid inkludering och exkludering såväl som sortering och kategorisering. Om detta belyses ur ett kritiskt perspektiv under utbildningens gång ökar möjligheten för studenterna att se på sin egen anställningsbarhet med en mer nyanserad blick. Som tidigare nämndes är det även av vikt att bemöta studenters funderingar kring sin framtida anställningsbarhet med respekt. De kommer ofrånkomligen att bli serverade normativa och okritiska tips om hur de ska agera för att bli framgångsrika i arbetslivet. Men laddade med även en kritisk blick på detta kan de göra mer initierade val kring vilka råd som är lämpliga att lyssna på och agera utefter de får en kompetens att så att säga både spela spelet och kritiskt granska detsamma. För att en sådan dubbelbottnad kritisk strategi ska kunna bli möjlig krävs det av oss som universitetslärare att vi sätter oss in i de normer och värderingar kring anställningsbarhet som studenter tar del av. Viktor Vesterberg, Doktorand i etnicitet och migration, REMESO, Linköpings Universitet PROOFREADING Success in academia is dependent on how well written ideas and research are presented. Have your thesis, article, research paper, etc. proofread by a Native English SPRÅKGRANSKNING Förbättra engelskan i era akademiska dokument! Success in academia is dependent on how written ideas and research are presented. Native English Speaker / California / Attorney Attorney with with proofreading experience. I focus on spelling, punctuation, grammar, sentence structure, word choice, and clarity. Price: kr/tim. (exkl moms) STRÖMQVIST LEGAL AND LANGUAGE SERVICES (Information in English and Swedish) Speaker. California attorney with experience proofreading in UK and US English. Focus on spelling, punctuation, grammar, sentence structure, and word choice to ensure conciseness, clarity, and consistency. Meet journal requirements for reference style. Quick Turnaround. Priser: 450 kr/tim (exkl. moms) språkgranskning 1.25 kr/ord (exkl. moms) översättning STRÖMQVIST LEGAL AND LANGUAGE SERVICES Tel: (Information in English and Swedish) Universitetsläraren 2/

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-5630 87 27 mikael.herjevik@uka.se Uppsala universitet Rektor Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Högre utbildning i Sverige

Högre utbildning i Sverige Högre utbildning i Sverige Totalt 48 anordnare av högre utbildning, varav 31 statliga Inga avgifter för studenter från EU/EES Inkomst för utbildning och forskning ca 70 miljarder Av dessa 70 miljarder

Läs mer

Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag

Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet.

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet. UF 23 SM 1301 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2012 Higher Education. Employees in Higher Education 2012 I korta drag Personalen allt mer välutbildad Den forskande och undervisande

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Uppsala universitets åtgärder efter ett beslut fattat av Överklagandenämnden för högskolan

Uppsala universitets åtgärder efter ett beslut fattat av Överklagandenämnden för högskolan BESLUT 1(5) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mattias Wande 08-563 087 34 Mattias.Wande@uk-ambetet.se Uppsala universitet Rektor Uppsala universitets åtgärder efter ett beslut fattat av Överklagandenämnden

Läs mer

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor , www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Rapportnummer: 2014:3 Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2014 Pontus

Läs mer

Föreskrifter om pensionerade professorers verksamhet

Föreskrifter om pensionerade professorers verksamhet BESLUT 1 2009-12-17 Dnr LS 2009/542 Rektor Föreskrifter om pensionerade professorers verksamhet Bakgrund Lunds universitet vill ha tydliga regler för pensionerade professorers fortsatta verksamhet. För

Läs mer

Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010

Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010 Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010 Rapport från IDAS Helen Peterson Institutionen för Tema, Linköpings universitet Helen.Peterson@liu.se

Läs mer

Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för (PM 2012-04-19)

Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för (PM 2012-04-19) SULF är universitetslärarnas, forskarnas och doktorandernas fackliga och professionella organisation. SULF är partipolitiskt obundet och anslutet till Saco, Sveriges akademikers centralorganisation. Utbildningsdepartementet

Läs mer

Protokoll fört vid föredragning för rektor 2015-06-11

Protokoll fört vid föredragning för rektor 2015-06-11 1 (8) Protokoll fört vid föredragning för rektor 2015-06-11 Ärende 1. Förslag till ledamot i styrelsen för Stiftelsen Karl Jeppssons Minne (dnr SU FV-1.2.2-1935-15). Föredragande: Anna Riddarström, Ledningskansliet.

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005)

Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005) Lunds universitet Rektor Box 117 221 00 Lund Juridiska avdelningen Teresa Edelman Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005) Anmälan Lunds Doktorandkår

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 UF 21 SM 1501 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 Third-cycle students and third-cycle qualifications 2014 I korta drag Antalet doktorandnybörjare i stort sett oförändrat

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat

Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat Karin Axelsson, projektledare & vicerektor för samverkan 15 november 2012 Högskolan i siffror 1977 grundas Mälardalens högskola (MDH) 30 utbildningsprogram

Läs mer

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet

Läs mer

Jämställdhetsplan 2011 2013

Jämställdhetsplan 2011 2013 Jämställdhetsplan 2011 2013 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll Jämställdhet mellan kvinnor och män... 2 Ansvarsfördelning... 2 Jämställdhetsplanen antagen 2007... 3 Läget vt- 11... 3

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se 2011-12-09 2012/1 Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter I analysen

Läs mer

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar 1. Med samverkan i fokus Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar och långsiktigt utveckla lärosätenas forskning och

Läs mer

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning.

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. 1 Undantag kan förekomma, exempelvis vid tillämpning av bestämmelserna i Lagen om anställningsskydd (LAS). 2 Undantaget

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Linköpings universitet Rektor. Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn BESLUT 2005-05-31 Reg.nr 31-88-05

Linköpings universitet Rektor. Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn BESLUT 2005-05-31 Reg.nr 31-88-05 Linköpings universitet Rektor Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn Kostnader för uppsatser vid ekonomiska institutionen, Linköpings universitet Anmälan N N har anmält Linköpings universitet för att det

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola 1(5) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsdatum: 2013-04-04 Beslutande/Titel: Rektor Stefan Bengtsson Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentansvarig/Funktion: Kommunikationschef Diarienummer:

Läs mer

Meritering för anställning

Meritering för anställning Personalsektionen BILAGA 1. 2011-12-08 Handläggare Frida Proos Meritering för anställning Mallen Meritering för anställning ska användas av sökande till anställning som professor, adjungerad professor,

Läs mer

HÖGSKOLESTYRELSEN PROTOKOLL Fört vid sammanträde 2006-09-08

HÖGSKOLESTYRELSEN PROTOKOLL Fört vid sammanträde 2006-09-08 Tid 09.30 12.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Faculty Club, Högskolan Andersson Thorsten, ordf Anne-Marie Brodén Cumtell Anna Lena Enmark Romulo Gaspes Veronica Nilsson Katarina Norén Johan

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18. Korrigering 2012-06-18 Tabell 4B på sidan 62 har korrigerats i sin helhet.

Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18. Korrigering 2012-06-18 Tabell 4B på sidan 62 har korrigerats i sin helhet. UF 23 SM 1201 Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18 Personal vid universitet och högskolor 2011 Higher Education. Employees in Higher Education 2011 I korta drag Korrigering 2012-06-18 Tabell

Läs mer

DET SVENSKA NÄTVERKET FÖR EUROPARÄTTSFORSKNING INBJUDER TILL: Europarättsdagar. 25-26 augusti, 2014. Museum Gustavianum, Akademigatan 3, Uppsala

DET SVENSKA NÄTVERKET FÖR EUROPARÄTTSFORSKNING INBJUDER TILL: Europarättsdagar. 25-26 augusti, 2014. Museum Gustavianum, Akademigatan 3, Uppsala DET SVENSKA NÄTVERKET FÖR EUROPARÄTTSFORSKNING INBJUDER TILL: Europarättsdagar 25-26 augusti, 2014 Museum Gustavianum, Akademigatan 3, Uppsala Nätverket för Europarättsforskning inbjuder till Europarättsdagar,

Läs mer

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Sida 1(5) Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Ansökan ska vara disponerad enligt nedanstående mall. Ansökan med bilagor, 1 ex av åberopade

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Förslag till process för rekrytering av rektor

Förslag till process för rekrytering av rektor Sid 1 (7) Förslag till process för rekrytering av rektor Föredragande Ordförande Lennart Evrell Bakgrund Föreliggande dokument utgör handläggningsordning och tidsplan för processen att rekrytera rektor

Läs mer

En doktorands rätt att disputera

En doktorands rätt att disputera Lunds universitet, rektor Box 117 221 00 Lund Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Teresa Edelman 8534 teresa.edelman@hsv.se

Läs mer

2014:27. Forskningsanslagen ur ett jämställdhetsperspektiv

2014:27. Forskningsanslagen ur ett jämställdhetsperspektiv 2014:27 Forskningsanslagen ur ett jämställdhetsperspektiv MISSIV DATUM DIARIENR 2014-12-01 2013/257-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2013-11-14 U2013/6713/JÄM Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Universitetskanslersämbetet och SCB 28 UF 23 SM 1401 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för

Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för Promemoria U2012/2475/UH 2012-04-19 Utbildningsdepartementet Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för Sammanfattning

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

Yttrande Carl Larsson Utbildningsansvarig 2014-09-12. Umeå naturvetar- och teknologkår samt Umeå Medicinska Studentkår

Yttrande Carl Larsson Utbildningsansvarig 2014-09-12. Umeå naturvetar- och teknologkår samt Umeå Medicinska Studentkår UKÄ:s reg.nr: 32-205-14 Svaren nedan är från (härefter benämnt som US ) och avser Umeå universitet (härefter benämnt som UmU ) generellt, samt i vissa avseenden de organisatoriska delar av Umeå universitet

Läs mer

Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola

Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola BESLUT 1(2) 8 Avdelning Utvärderingsavdelningen Jana Hejzlar Till rektor 08-563 088 19 Jana.hejzlar@uka.se Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Introduktion till den svenska högskolan

Introduktion till den svenska högskolan Introduktion till den svenska högskolan Uttryckt i antal anställda är högskolan den största statliga verksamheten i Sverige, och cirka 415 000 studenter studerade på heltid eller deltid läsåret 2012/13.

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Läs mer

Policy och föreskrifter gällande stipendiefinansiering för försörjning under utbildning eller för förkovran efter avlagd doktorsexamen

Policy och föreskrifter gällande stipendiefinansiering för försörjning under utbildning eller för förkovran efter avlagd doktorsexamen BESLUT 1 2013-06-27 Dnr PE 2013/356 Rektor Policy och föreskrifter gällande stipendiefinansiering för försörjning under utbildning eller för förkovran efter avlagd doktorsexamen Bakgrund Rektor fattade

Läs mer

Aktuella frågor. Viktoria Mattsson Forskningspolitiska enheten. Utbildningsdepartementet. viktoria.mattsson@regeringskansliet.se

Aktuella frågor. Viktoria Mattsson Forskningspolitiska enheten. Utbildningsdepartementet. viktoria.mattsson@regeringskansliet.se Aktuella frågor 150602 Viktoria Mattsson Forskningspolitiska enheten viktoria.mattsson@regeringskansliet.se Utbildningsminister Gustav Fridolin Minister för högre utbildning och forskning Helene Hellmark

Läs mer

Anställningsformer för doktorander

Anställningsformer för doktorander 2007-04-02 BESLUT LiU 455/07-50 1(1) Anställningsformer för doktorander Med hänvisning till föreliggande skriftligt underlag beslutar universitetsstyrelsen härmed att utbildningsbidrag fr o m 1 juli 2007

Läs mer

Luckor i lagen. Examensbevis i fokus

Luckor i lagen. Examensbevis i fokus Luckor i lagen Examensbevis i fokus En granskning av 23 lärosäten utförd våren 2011 SFQ och författarna bakom denna granskning. Sveriges Förenade HBTQ-studenter är riksförbundet för homosexuella, bisexuella,

Läs mer

Högskolan Dalarna Rektor

Högskolan Dalarna Rektor BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Anna-Karin Malla 08-563 086 66 anna-karin.malla@uka.se Högskolan Dalarna Rektor Högskolan Dalarnas ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen

Läs mer

Strategiska rekryteringar 14

Strategiska rekryteringar 14 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar. Stödformen innebär

Läs mer

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Rektor Umeå universitet Juridiska avdelningen Verksjurist Pontus Kyrk Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Bakgrund Högskoleverket har uppmärksammat att Handelshögskolan

Läs mer

'utbildningsdepartementet.registrator@regeringskansliet.se' Ämne: Synpunkter på förslag angående ändring i högskoleförordningen

'utbildningsdepartementet.registrator@regeringskansliet.se' Ämne: Synpunkter på förslag angående ändring i högskoleförordningen Carl Larsson Från: Carl Larsson Skickat: den 15 oktober 201418:16 Till: 'utbildningsdepartementet.registrator@regeringskansliet.se' Ämne: Synpunkter på förslag angående ändring

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Meritportfölj Till hjälp för sökande till läraranställningar och för lärare som söker befordran har Högskolan i Skövde utformat nedanstående förslag på hur man kan sortera sina handlingar i en meritportfölj.

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut III:5 Utbildningsdepartementet 2014-12-22 U2014/7521/SAM (delvis) U2014/6413, 7553/UH Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor 8bilagor Riksdagen

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics)

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Fastställd av filosofiska fakultetsstyrelsen 2007-11-15. Studieplanen gäller för studerande som avslutar

Läs mer

Remiss av Högskolestiftelser en ny verksamhet för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Remiss av Högskolestiftelser en ny verksamhet för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) YTTRANDE 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Teresa Edelman 08-5630 8534 teresa.edelman@uk-ambetet.se Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss av Högskolestiftelser

Läs mer

AKADEMINS ROLL NÄR NÄRINGSLIVET FINANSIERAR OCH KRÄVER?

AKADEMINS ROLL NÄR NÄRINGSLIVET FINANSIERAR OCH KRÄVER? AKADEMINS ROLL NÄR NÄRINGSLIVET FINANSIERAR OCH KRÄVER? Changing universities in a changing world PAM FREDMAN, REKTOR GÖTEBORGS UNIVERSITET, 2 MARS 2015 Intresset ökar för akademin Grundfrågor: Vilken

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg

Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Caroline Cruz caroline.cruz@hsv.se

Läs mer

Fackförbundet ST. ST om forskningspolitik

Fackförbundet ST. ST om forskningspolitik Fackförbundet ST ST om forskningspolitik ST 2011. Produktion: Fackförbundet STs Kommunikationsenhet. Fackförbundet ST Fackförbundet ST om forskningspolitik I denna skrift behandlas, utifrån ett fackligt

Läs mer

HAREC verksamhetsberättelse 2014

HAREC verksamhetsberättelse 2014 HAREC verksamhetsberättelse 2014 Bakgrund HAREC är en centrumbildning vid Lunds universitet som drivs gemensamt med Högskolan i Kristianstad, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Malmö högskola och Sveriges

Läs mer

Biträdande. universitetslektor

Biträdande. universitetslektor Doktorand Post doktor Junior universitetslektor Biträdande universitetslektor Universitets- lektor Biträdande professor Professor Universitets- adjunkt Extern rekrytering Kompetensprövning för befordran

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Universities in Sweden

Universities in Sweden Universities in Sweden Blekinge tekniska högskola Office/Enheten för Externa Relationer Postadress: Blekinge Tekniska Högskola, 371 79 Karlskrona Telefon: 0455-38 50 00 Fax: 0455-38 52 07 Enhetschef: Lena

Läs mer

Akademikerförbundet SSR:s skrivelse om tillgång till lärosätenas lokaler för de högskolestuderandes fackliga organisationer

Akademikerförbundet SSR:s skrivelse om tillgång till lärosätenas lokaler för de högskolestuderandes fackliga organisationer Akademikerförbundet SSR Box 128 00 112 96 Stockholm Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Jörgen Yng 08-56308758

Läs mer

1 Hantering av individärenden

1 Hantering av individärenden Sida 1 av 5 HÖGSKOLAN I BORÅS BESLUT fattat av rektor 25 maj 2010 Dnr 290-10-92 RUTINER VID DISKRIMINERING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH ANDRA TRAKASSERIER AV ANSTÄLLDA VID HÖGSKOLAN I BORÅS 1 Hantering av

Läs mer

Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder

Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Varför arbeta med studenternas arbetsmiljö? Vi måste se studentgruppen för vad den är. Studenter är vuxna människor, och många studenter

Läs mer

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Projektplan Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Revisionsinformation Utgåva Datum Kommentar Projektplan 1.0 140123 Ursprunglig version Projektplan 1.1 140128 Gunilla Lilie

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Uppföljning av masterexamen i industriell ekonomi vid Kungl. Tekniska högskolan

Uppföljning av masterexamen i industriell ekonomi vid Kungl. Tekniska högskolan BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Charlotte Ejsing 08-563 087 68 charlotte.ejsing@uka.se Till rektor Uppföljning av masterexamen i industriell ekonomi vid Kungl. Tekniska högskolan

Läs mer

Proposition. Projektplan 20 % arvoderad ordförande 2015-2016

Proposition. Projektplan 20 % arvoderad ordförande 2015-2016 Proposition. Projektplan 20 % arvoderad ordförande 2015-2016 BAKGRUND Agronomförbundet grundades 1921 med syfte att främja den lantbruksvetenskapliga forskningen och undervisningen samt hävda dess betydelse

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology)

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2008-09-10. Reviderad 2010-03-11: punkt 2.3. Reviderad 2010-10-28: p 2.3 och

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

Högskolelyft. Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013

Högskolelyft. Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013 Högskolelyft Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013 Innehåll Den högre utbildningens utveckling Högskolelyftets sex delar Ökad efterfrågan på högutbildade 2500000 Prognos: efterfrågan

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

STYRELSEN PROTOKOLL 2010/2011:9 1 (5)

STYRELSEN PROTOKOLL 2010/2011:9 1 (5) 1 (5) Närvarande styrelseledamöter: Ella Brodin Johan Gärdebo Michael Jonsson Niclas Karlsson (t o m 6) Lukas Klingsbo Eric Lennerth Pontus Sandström Frånvarande: Karin Nordlund Presidiet: Gabriel Ledung

Läs mer

Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter Dnr 1-538/2014 Ersätter Dnr 03316/2012-238. Universitetsförvaltningen, 2014-10-01

Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter Dnr 1-538/2014 Ersätter Dnr 03316/2012-238. Universitetsförvaltningen, 2014-10-01 Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter Dnr 1-538/2014 Ersätter Dnr 03316/2012-238 Universitetsförvaltningen, 2014-10-01 Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter Dnr 1-538/2014 Innehållsförteckning

Läs mer

Samverkan mellan universitet och kommunen stärker regionen. Jens Schollin, rektor Staffan Isling, kommundirektör

Samverkan mellan universitet och kommunen stärker regionen. Jens Schollin, rektor Staffan Isling, kommundirektör Samverkan mellan universitet och kommunen stärker regionen Jens Schollin, rektor Staffan Isling, kommundirektör Örebro en av de snabbast växande kommunerna 142 000 invånare 2014 Vi växer ca 2 000 invånare

Läs mer

Verksamhetsidé, mål, inriktning och strategier är kända och accepterade i organisationen.

Verksamhetsidé, mål, inriktning och strategier är kända och accepterade i organisationen. Lokalt kollektivavtal för lärare vid NHV Dnr A15/05:335 Parterna enas om följande grund för arbetstider för universitetslärare vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV). Detta avtal ersätter

Läs mer

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet 1 (6) 2009-06-25 Dnr SU 31-0587-09 Linda Stridsberg Utredare Ledningskansliet Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet Ett gemensamt kvalitetsarbete Studenternas inflytande

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Open Access - nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Aina Svensson, Enheten för digital publicering Uppsala universitetsbibliotek

Läs mer

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS 1 (7) 1.3.2012 Principer och fyrstegsmodellen för undervisnings- och forskningspersonal vid Helsingfors universitet Anvisning är en sammanställning av principer som gäller undervisnings- och forskningspersonalen

Läs mer