Anställning på lika villkor?

Transkript

1 Anställning på lika villkor? Fakta och debatt: En jämförande studie om orsakerna till det stora antalet tillfälliga anställningar i äldre- och handikappomsorgen. En rapport av Elisabeth Schantz

2 1 Anställning på lika villkor? En jämförande studie om orsakerna till det stora antalet tillfälliga anställningar i äldre- och handikappomsorgen.

3 2 Fakta och debatt Rapporter publicerade under det senaste året: 3. Jobb eller inte jobb. En rapport om arbetslösheten bland Kommunals medlemmar under 1990-talet, av Elisabeth Schantz och Bodil Umegård. 4. I stressens spår. En rapport om ohälsan under 90-talet av Yeshiwork Wondmeneh 5. De äldre och sjukvården. Klarar sjukvården att vi blir allt äldre? En rapport av Tor Hatlevoll. 6. Anställningskostnad. En kalkylmodell för redovisning av kostnader vid timanställning. En rapport av Paula Liukkonen. Produktion: Kommunals press-och informationsenhet, Hemma och Starck Design AB Art.nr

4 INNEHÅLL 3 Innehåll Sid Förord 4 Inledning 5 Om kommunerna 8 Läget i Kommunerna 13 Tillfälliga anställningar 22 Beslutsprocessen 31 Fackets roll 39 Arbetsförmedlingens roll 42 Arbetsorganisationen och lösningen på problemet 44 Sammanfattning 57 Slutsatser 62

5 4 FÖRORD Förord Under 1990-talet har antalet personer med tidsbegränsade anställningar ökat. I november 2001 hade cirka personer en tidsbegränsad anställning bara i kommunerna. Som regel är dessa anställningar förknippade med otrygghet och låg lön. Forskning belägger även påståendena, att timanställda mår sämre än anställda på uthyrningsföretag, att en tillfällig anställning är ett hinder för lån och hyreskontrakt, att en större andel bland tillfälligt anställda har kunskapsbrister, åsidosätts i nödvändig utbildning och har svårare att framföra arbetsmiljökritik och att dessa behovsanställda har påtagligt mer hälsobesvär än personer som är fast anställda. För Kommunal är det en angelägen uppgift att arbeta för att medlemmarna har goda anställningsvillkor. Men bra villkor är också en förutsättning för att kommuner och landsting ska klara rekryteringen av framtida medarbetare och för att utveckla välfärden. Därför tillsatte förbundet projektet Tillfälliga anställningar. Syftet med projektet är att visa hur de olika aktörerna (medlemmar, fackliga representanter, tjänstemän och politiker) har agerat i frågan om tidsbegränsade anställningar och beskriva drivkrafterna bakom dessa anställningar. I en tidigare rapport, Anställningskostnad en kalkylmodell för redovisning av anställningskostnader vid timanställning, visar forskaren Paula Liukkonen vad det kostar att ta in timavlönad personal jämfört med att satsa på fasta anställningar. I rapporten Anställning på lika villkor? studerar Elisabeth Schantz bl.a. orsakerna till det stora antalet tillfälliga anställningar, beslutsprocessen och fackets roll. Rapporten bygger på intervjuundersökningar i tre kommuner. Vi vill rikta ett stort tack till alla som har deltagit i undersökningen! Vi vill också tacka alla kamrater som har bidragit med värdefulla synpunkter. Rolf Andersson Utredningschef

6 INLEDNING 5 Inledning Denna rapport grundar sig på intervjuundersökningar i tre kommuner, en glesbygdskommun, en industrikommun och en förortskommun. Vi har intervjuat politiker samt personal inom vården och omsorgen. Syftet var att försöka besvara följande frågeställningar. Hur går det till när tidsbegränsade anställningar inrättas, tillsätts, avvecklas och förlängs? Vem/vilka tar initiativ, godkänner, beslutar och verkställer? Finns det någon typ av kalkyler eller rationella överväganden bakom? Är exempelvis tillfälliga anställningars utbredning resultatet av en väl övervägd strategi (exempelvis för att spara pengar) eller har den skett som ett resultat av många små steg enligt principen minsta motståndets lag för att lokalt lösa akuta problem med brist på personal? Hur är samspelet mellan lokal och central nivå? Genomförs lokalt beslut om tillfälliga anställningar som tagits på politisk nivå i kommunen? Hur ser beslutssituationen ut för den enskilde enhetschefen? I rapporten redovisas även strukturella uppgifter som kommunernas ekonomi och lokala arbetsmarknad. Metod Vi har utfört fallstudier i tre kommuner med hjälp av utförliga intervjuer. Vi ville pröva några probleminriktade frågeställningar. Under undersökningens gång har vi successivt kunnat precisera dessa. Vi gjorde relativt utförliga intervjuer som tog mellan en och två timmar per person. Av tidsskäl måste vi därför begränsa antalet intervjuer. Sammanlagt intervjuades 37 personer i tre olika kommuner; en industrikommun, en förortskommun till Stockholm och en glesbygdskommun. De flesta intervjuerna genomfördes som enpersonsintervjuer. I ett par fall intervjuades av praktiska skäl två personer tillsammans. Eftersom intervjuerna främst var faktainriktade spelade detta inte någon större roll för resultaten. Intervjuerna genomfördes med en öppen och sökande kvalitativ metod för att försöka förstå hur problemet med tidsbegränsade

7 6 INLEDNING anställningar ser ut från olika håll. Vi utgick från en intervjuguide där vi hade listat ett antal probleminriktade frågeställningar. Vi brukade visa intervjuguiden och förklarade att vårt syfte med intervjuerna var att försöka förstå hur problemet ser ut inom kommunens vård och omsorg. Vi lovade anonymitet både för intervjupersonerna och kommunerna. Beroende på intervjupersonens erfarenheter och kännedom om problemet kom tyngdpunkten att ligga på olika frågeställningar. I flertalet intervjuer fick vi svar på alla frågor. Successivt under undersökningens gång kunde vi precisera frågorna. Med andra ord har vi genomfört tre kvalitativa fallstudier. Det begränsade antalet kommuner och den kvalitativa metoden medger inte att vi generaliserar resultaten till att omfatta exempelvis opinionen bland de vårdanställda i respektive kommun eller till situationen i andra kommuner och landet som helhet. Intressant är emellertid att vi via ett begränsat antal intervjuer fick mycket samstämmiga bilder av hur de tidsbegränsade anställningarna används i respektive kommun. Redan efter 6 10 intervjuer med politiker, chefstjänstemän, vårdpersonal och fackliga representanter började svaren på frågorna att bekräfta varandra och ge en sammanhängande trovärdig bild av hur exempelvis besluten går till, den ekonomiska situationens betydelse, och rekryteringsläget för vårdpersonal. Endast i ett par fall fick vi motstridiga informationer. Dessa kan förklaras av att intervjupersonerna hade olika erfarenheter och därmed skilda utsiktspunkter. Vårt bestämda intryck är att de intervjuade bemödade sig om att ge utförliga och sanningsenliga svar. De samstämmiga resultatet till trots är vi medvetna om att den tillämpade metoden har sina begränsningar. Andra metoder behövs för att exempelvis kunna bedöma hur situationen generellt ser ut i landets kommuner. Definitioner av begrepp När vi i rapporten skriver om tillfälliga anställningar eller tidsbegränsade anställningar, menar vi alla anställningsformer som inte är tillsvidareanställningar. Med timavlönad, i dagligt tal timanställd eller timvikarie, menar vi korta anställningar, som avlönas per timme. (Se bild nästa sida) I texten förekommer även begreppet behovsanställning. I Statis-

8 INLEDNING 7 tiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar används detta begrepp, som betyder att arbetsgivaren ringer och erbjuder arbete när behov uppstår. När vi hänvisar till Ams statistik förekommer begreppet tillfällig timanställning, vilket är ett arbete av tillfällig karaktär där omfattning eller tidsperiod inte kan förutsägas. Tidsbegränsad Tillsvidareanställning anställning Visstidsanställning Timavlönad Korta vikariat som avlönas per timme Månadsavlönad Vikariat längre än tre månader

9 8 OM KOMMUNERNA Om kommunerna Förortskommunen Det tar cirka 30 minuter att ta sig till förortskommunen med pendeln från Stockholms Central. Kommunen är vackert belägen och rymmer både villaområden och höghus. Cirka personer bor i kommunen. Medelåldern är låg med förhållandevis få äldre och många barn. De flesta jobbar med handel och distribution, andelen som jobbar inom vård och omsorg är lägre än genomsnittet för riket. I några områden bor många svenskar med utländsk bakgrund, i andra områden bor nästan bara svenskar födda i Sverige. Industrikommunen Kommunen ligger mycket vackert nära havet. Den har varit en typisk bruksort med ett dominerande företag inom industrin. Cirka personer bor i här. Relativt få personer är i åldrarna år medan andelen äldre är större än genomsnittet i riket. De flesta jobbar med tillverkning, andelen som jobbar inom vård och omsorg är lägre än genomsnittet för riket. Glesbygdskommunen Kommunen ligger i ett vackert landskap ute på landsbygden och har karaktären av bruksort. Antalet invånare är cirka 7000 personer. Andelen personer över 65 år är högre än riksgenomsnittet. Jord- och skogsbruk har länge varit huvudnäringen. Numera jobbar de flesta med tillverkning. Andelen inom vård och omsorg är högre än genomsnittet i riket. I samtliga kommuner är ordföranden i kommunstyrelsen socialdemokrat. Tabell 1. Kommuninformation Förort Industri Glesbyggd Genomsnitt riket Antal invånare Andel som jobbar med vård och omsorg (1999) 16% 15% 22% 18% Kommunstyrelsens ordf. S S S Källa: SCB

10 OM KOMMUNERNA 9 Kommunernas ekonomi Tabell 2. Resultat före extraordinära poster, kr/invånare Resultat före extraordinära poster kr/invånare Förort Industri Glesbygd Källa: SCB Förortskommunen Förortskommunen har de senaste tre åren uppnått ett positivt resultat, före extraordinära poster. Skattesatsen år 2002 ligger under riksgenomsnittet. Det byggs nya skolor och äldreboenden, planer finns även på fler bostäder. Det finns inte längre några tomma lägenheter. Vård- och omsorgsnämndens verksamheter, som vi är extra intresserade av, har dock gått med underskott, cirka sju procent av budgeten. Det är äldreomsorgen som står för underskottet, de övriga verksamheterna avviker inte nämnvärt från budgeten. Vi vet vad det beror på, säger en av politikerna som vi intervjuat. Vi köper platser i andra kommuner för medicinskt färdigbehandlade från landstinget, som vi inte kan ta om hand. Det är också brist på sjuksköterskor, det kostar att hyra in sjuksköterskor. Vi har mängder av vikarier, dubbelbemanningar och hög sjukfrånvaro. (Enligt bokslutet beror en del av underskottet även på ökad vårdtyngd). I intervjuerna på verksamhetsnivå framkommer att det har varit svårt att hålla budgeten i äldreomsorgen. Enhetschef i äldreomsorgen: Den nya schemaläggningen leder till en helt annan personaltäthet. Men vi får inte mer pengar, säger hon irriterat. Det ska klaras inom befintlig budget. Jag får inte anlita timvikarier eller låta personalen arbeta övertid. Men människor kan faktiskt inte jobba mer än heltid. Jag är förbannad på att förvaltningsfolk inte fattar. På 1980-talet fanns det pengar, i dag finns det inga pengar. Inom handikappomsorgen har man i stort sett klarat sig inom sina budgetramar. Så här säger en av enhetscheferna inom handikapp-

11 10 OM KOMMUNERNA omsorgen, när vi frågar om hon har hållit budgeten: Ja, den har hållits rätt bra. Övertiden är dock ett spöke. Industrikommunen Industrikommunen har lyckats vända ett negativt resultat till ett positivt. Skattesatsen ligger marginellt över genomsnittet i landets kommuner. Under fem års tid har kommunen fått anpassa sig till en lägre intäktsnivå. Tretton procent av intäkterna försvinner p.g.a. skatteutjämningssystemet. Detta har påverkat personaltätheten, som nu är lägst i länet, säger en av politikerna. Det är de senaste årens ekonomiska bekymmer som gör att det ser ut som det gör idag. Men nu har det vänt. Vi vågar prova nya lösningar. Men det har varit hårt att spara si och så många miljoner, säger hon. En politiker i vård- och omsorgsnämnden beskriver hur det stod mellan skola och äldreomsorg när man skulle skära ner på verksamheterna: Vi har inte lyckats med budgetberedningen och kommunfullmäktige har inte gått på vår linje, säger hon. I budgetdebatten har vi pläderat för ökade resurser. Vi har en jämförelsevis dyr skola och en billig äldreomsorg. Det kan inte fortsätta så. Nu har även skolan varit tvungen att spara. I årets budgetarbete har vi bett verksamhetscheferna att de ska belysa behoven. En tjänsteman på kommunkontoret påpekar att det är första året som man har kunnat lägga mer pengar på vård och omsorg. Vi har också fått medel för att öka personaltätheten. Det har varit hemskt att behöva spara. I intervjuerna på verksamhetsnivå framkommer det också att man har genomfört besparingar. Verksamhetschef i äldreomsorgen: Ja, budgeten är balanserad, men det är på bekostnad av verksamheten. Vi har väldigt låg personaltäthet. Liten fast anställd personal. Vi har stoppat in vikarier istället. Vi märker inte att ekonomin har blivit bättre. En anställd har uppfattningen att man drar ner hela tiden: Jag har hört att förr kunde man åka iväg med de boende. Det går inte längre. Personalen räcker inte till och de boende har blivit sämre.

12 OM KOMMUNERNA 11 Enhetschef hemtjänsten: Hemtjänsten har alltid klarat sin budget. Däremot har man stramat åt biståndsbedömningen. Man beviljar inte längre pengar för sociala aktiviteter. Den fackliga representanten, som även sitter med i vård- och omsorgsnämnden, understryker att det har varit betydande nedskärningar: Det ekonomiska läget är svårt, så man har knaprat in på tjänster. Vi har inte talat om det så mycket i vård- och omsorgsnämnden, eftersom det tidigare var en beställare/utförareorganisation. Men jag försöker påpeka det, säger hon. Tjänstemännen har utfört besparingarna i köp och sälj -systemet. Glesbygdskommunen Glesbygdskommunen har de senaste tre åren haft negativa resultat före extraordinära poster. Skattesatsen ligger över genomsnittet för landets kommuner. När vi frågar en tjänsteman på kommunen om det ekonomiska läget, säger hon att personalkostnaderna 2001 var sex miljoner högre än budgeterat. När vi frågar politikern, menar han att en del av förlusten 2001 inte borde räknas som förlust, då det var en åtgärd man vidtagit som hade genererat intäkter till kommunen. Underskottet år 2000 ska rättas till i 2002 års budget. Kommunen kan inte uppfylla balanskravet. Nu måste man börja låna. Men om man börjar låna till driften är man illa ute, menar politikern. Kommunen får både generella och riktade statsbidrag. Det riktade bidraget fick man för att höja personaltätheten i skolan. Kommunen får även bidrag via utjämningssystemet. Enligt politikern har man ej skurit ned på antalet anställda under 1990-talet. Men anställningarna har inte heller ökat i den takt man har velat. Enligt en annan politiker var vård- och omsorgsnämnden den enda nämnd som höll sin budget: - De är duktiga, våra anställda. De är vana vid att ta eget ansvar, säger hon. Hon är också medveten om att ett av äldreboendena har för låg bemanning. Vi gör också vissa satsningar, säger hon, bl a på en ny högstadieskola. I intervjuerna på verksamhetsnivå talar man ej mycket om besparingar, men det framkommer att det på slutet av 1990-talet har skett en viss minskning av personalstyrkan på några boenden inom vården och omsorgen, delvis p g a färre boenden infördes också ett tidsbegränsat stopp för att sätta in vikarier vid ledigheter.

13 12 OM KOMMUNERNA Sammanfattning Sammanfattningsvis har förortskommunen en något bättre ekonomi än de andra två kommunerna, om man enbart tittar på resultatet de senaste åren och skattesatsen. Intressant är att glesbygdkommunen och industrikommunen som båda hade ett negativt resultat 1999 har gått åt olika håll. Industrikommunen har genomfört tuffa besparingar och erhållit positivt resultat medan underskottet har ökat för glesbygdskommunen.

14 LÄGET I KOMMUNERNA 13 Läget i kommunerna I detta kapitel redovisar vi hur intervjupersonerna ser på kommunernas organisation och på rektryteringsläget. Dessutom presenteras några nyckeltal för äldreomsorgen. Kommunernas organisation Förortskommunen I förortskommunen organiseras vården och omsorgen i tre grenar, äldreomsorgen, handikappomsorgen och hemtjänsten. Organisationen beskrivs som att tidigare ha varit en stuprörsorganisation, vilket innebar att de olika grenarna inte samarbetade med varandra. Detta ville man ändra på. Man är just nu inne i en omorganisation. Ledningsgrupperna jobbar mycket med frågan om hur samarbetet mellan verksamheterna ska öka. I den nya organisationen ska även chefsstrukturen förändras. I äldreomsorgen ska man inrätta fler ledande funktioner och i handikappomsorgen tas ett chefsled bort. Förändringarna är bland annat ett resultat av en genomgång av organisationen, som gjordes av en extern konsult. En ny förvaltningschef har rekrytrats då den tidigare chefen bad att få andra arbetsuppgifter. Även andra chefer har slutat. Initiativet till översynen togs eftersom vård och omsorg hade svårt att hålla budgeten och att få fram underlag. Man ville undersöka om man gjorde rätt saker. Det hela hänger ihop med den låga medelåldern, säger en av politikerna. Äldreomsorgen har inte haft någon framträdande plats, ungdomssidan har prioriterats. -Nu får vi fler äldre, så organisationen vi hade var lite ur fas, säger politikern. Det har även tillsatts arbetsgrupper för olika ämnesområden, bl.a. en grupp där man fokuserar på det goda arbetet. I samband med detta upptäcktes det att vikariekostnaderna var höga. Det gick ut signaler från politikerna att man måste jobba stenhårt med detta. Arbetsgruppen ska även se över fast och tillfälligt anställda. Det upptäcktes nämligen också att det finns anställda som har en anställning på halvid på ett ställe och en fast timanställning på en annan arbetsplats. Detta har varit en tyst överrenskommelse mellan Kommunal och arbetsgivaren. Det blir dock helt fel med ersättningsformen, så detta ska åtgärdas.

15 14 LÄGET I KOMMUNERNA I en av intervjuerna framkommer det att ett kvalitetsarbete genomförts inom vården och omsorgen. Man skulle jobba med kvalitetsmål där alla skulle vara med. Detta arbete leddes av en extern konsult från ett stort välkänt bolag. Konsulten skulle utbilda chefer som sedan skulle handleda andra. De som skulle vara handledare förstod inte sin uppgift, så de kunde inte förklara för de andra. Därför misslyckades arbetet, menar en av enhetscheferna. En enhetschef för handikappomsorgen understryker det goda samarbetet med handikappchefen, med MAS:en samt med personalsamordnaren. Det finns också en önskan om gott samarbete med facket och det fungerar bra. Industrikommunen I industrikommunen arbetade man mellan 1992 och 2000 efter beställare/utföraremodellen. De vi intervjuar är väldigt kritiska till modellen. Den ledde bl a till att det inte fanns några bemanningsplaner. Varje produktionsområde lade upp egna rutiner och var självständiga enheter. Den centrala styrningen var minimal, ekonomin styrde. Vård- och omsorgsnämnden skrev överenskommelser med de lokalt ansvariga, inom en viss ekonomisk ram. Centralt hade man ingen överblick. Det blev splittrat, över- och underskott mellan olika delar av verksamheten. I köp- och säljsystemet hade vi inget ansvar för produktionen, säger en av politikerna. Men personalen kom till oss och talade om att man hade det svårt, säger hon. Under de senaste åren har man varit tvungen att skära ned på tjänsterna. Vi har inte talat så mycket om besparingarna i vård- och omsorgsnämnden, eftersom det tidigare var en beställare/utförareorganisation, säger den fackliga representanten. Det är tjänstemännen som har utfört besparingarna i köp och sälj systemet, fortsätter hon. I köp och säljsystemet, var det prislappar på allting, säger en av enhetscheferna. Vi blev väldigt prismedvetna, först var jag motståndare, men sedan gick jag in för det. Annars har det varit ovisst, ingen visste var besluten skulle tas, besluten vandrade runt. Man visste inte om det var tjänstemännen eller politikerna som beslutade.

16 LÄGET I KOMMUNERNA 15 Det har även funnits problem med sjuka och överansträngda chefer. En del har hoppat av, bl a vård- och omsorgschefen. Det har varit tufft p g a väldiga besparingar de senaste åren. Just nu är det en konsult som är vård- och omsorgschef i väntan på en ny. Det är kommunstyrelsen som ansvar för personalfrågor, men i praktiken är det vård- och omsorgsnämnden, menar en av politikerna. En annan politiker är kritisk mot personalavdelningen: Det händer ingenting. Besluten drivs inte. Det fastnar någonstans på vägen. Det går långsamt. Vi ser inga effekter. Kanske är det så att tjänstemännen har för mycket att göra, eller också prioriterar de fel, säger politikern. De tidigare landstingsanställda har inte vant sig vid den nya kommunala kulturen, menar en av enhetscheferna. På den enheten är nästan alla gammal landstingspersonal. En del går fortfarande klädda i landstingets kläder. På den tiden var bemanningen lite högre och det fanns mer resurser. Glesbygdskommunen Glesbygdskommunen har precis infört en ny nämndorganisation. Vård- och omsorgsnämnden har slagits ihop med individ- och familjeomsorgsnämnden till en nämnd, nämligen socialnämnden. Där ingår familjeomsorg, äldre- och handikappomsorg. Vi hade en utredning under 2001, berättar en av tjänstemännen. Det var ett konsultföretag som fick i uppgift att se över kommunens ekonomi och organisation. Konsulten föreslog bl a den nya organisationen (nämndorganisationen är klar, den nya förvaltningsorganisationen startar i september 2002). Efter utredningen beslutades det också att biståndshandläggningen skulle lyftas bort från arbetsledarna, i stället skulle speciella biståndsbedömare tillsättas. En av tjänstemännen säger att man har lyckats överleva utan att skära ned på vården och omsorgen. Det finns en samsyn, menar hon, att beslut inte kan komma uppifrån. Det var en stegvis utvecklingsprocess. Denna process stöddes av ett konsultföretag. Projektet lade grunden till att man utvecklade ett arbetssätt som innebär att det finns en bra kom-munikation mellan olika grupper; politiker, tjänstemän och personal.

17 16 LÄGET I KOMMUNERNA Nu har man jobbat med bemanning och arbetstider. Där det finns en mognad i organisationen går det bättre. En av enhetscheferna, som var ensam arbetsledare för 65 personer ville inte eller förmådde inte att driva utvecklingsarbetet. Tjänstemannen berättar att denna enhetschef ersattes av två platschefer. Men det har inte varit smärtfritt i uppbyggnadsskedet. Det var problem med två chefer, så nu är man på väg tillbaka till en chef (troligtvis också p g a att den ena chefen tog tjänstledigt av familjeskäl). Vissa delar av omorganisationen var mindre lyckade. En utvärdering har gjorts. Där framkom kritik för att omorganisationen gick för fort och att vissa bitar inte blev som man tänkt sig. T.ex. är det inte bra med att ha alla tunga vårdfall på ett ställe. Nu har visserligen den berörda personalen fått mer utbildning. Nu är de motiverade. De har också handledning för sin arbetssituation. Med tanke på omständigheterna har vi det ganska bra ändå. Det är många starka kvinnor i många led, platschefer m fl., säger en av politikerna. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan vi konstatera att de organisatoriska utmaningarna som tas upp av de intervjuade ser mycket olika ut i de tre kommunerna. Förortskommunen har en betydligt mer omfattande verksamhet än de båda övriga och har framför allt problem med samordning av olika verksamheter. Industrikommunen lider fortfarande av sviterna av besparingar och ett experiment med köp- och säljsystem. Glesbygdskommunen har erfarenhet av organisatoriskt utvecklingsarbete under personalens medverkan och har främst behov av att få ekonomin att gå ihop samt anpassa sin organisation till ett krympande befolkningsunderlag. Rekryteringsläget i kommunerna Förortskommunen Småföretagen dominerar förortskommunens näringsliv, men det finns också några stora företag bl a inom tillverkningsindustrin. Även kommunen och landstinget tillhör de stora arbetsgivarna. Kommunen har en stor in- och utpendling, inpendlarna är flest. Andelen öppet arbetslösa och arbetslösa i program är cirka fyra procent, vilket är mer än länsgenomsnittet men mindre än riksgenomsnittet.

18 LÄGET I KOMMUNERNA 17 Cirka 5 procent av Kommunals medlemmar är deltidsarbetslösa eller har en tillfällig anställning, vilket är mindre än riksgenomsnittet 1. Det finns en stor medvetenhet hos politiker, tjänstemän och fackligt förtroendevalda om rekryteringsproblemet. I intervjuerna framkommer det att ett personalförsörjningsprogram har utarbetats. Man har även utsett ambassadörer för vårdyrkena som är ute i skolorna och berättar om hur det är att jobba i vården. Politikerna, tjänstemännen och de fackligt förtroendevalda understryker vikten av att vara en attraktiv arbetsgivare, man vill skapa det goda arbetet. Här är det bl.a. viktigt med ledarutveckling. Men en av politikerna pratar också om att erbjuda fler fast anställning. Det kommer att behövas för att knyta upp den anställde, det är ofarligt. När vi frågar enhetscheferna ute i verksamheterna hur rekryteringsläget är i dag, får vi skilda svar. Hemtjänstchefen säger att det är hur lätt som helst att få tag på folk, utbildad personal är det svårare att få tag på. En chef på ett gruppboende inom handikappomsorgen säger att det är svårt att få tag på folk, mycket svårare än i slutet av 1990-talet. Även chefen för äldreboendet har svårt att få folk, framför allt vikarier. Ansökningarna till vårdutbildningarna minskar. Det känner vi av, säger hon. Sammanfattningsvis är det inom vården och omsorgen svårt att få tag i utbildad personal. Av de medlemmar i Kommunals a-kassa som sökte jobb i inom vården och omsorgen i förortskommunen har cirka hälften inte utbildning i det sökta yrket 2. Enligt Länsarbetsnämndens prognos för 2003 kommer det att vara stor brist på omsorgsassistenter, personliga assistenter och undersköterskor. Det kommer också att vara brist på mentalskötare, vårdbiträden och barnskötare i länet. Med en ökad personalomsättning som följd. Industrikommunen Kommunens näringsliv består till största delen av tillverkningsindustrier. Ett stort företag dominerar, men det finns också ett hundratal små och medelstora företag. 1 Egen bearbetning av AMS statistik, som visar deltidsarbetslösa och tillfälligt timanställda som har anmält till arbetsförmedlingen att de vill jobba mer. 2 AMS statistik från september 2002.

19 18 LÄGET I KOMMUNERNA Andelen öppet arbetslösa och arbetslösa i program är cirka fem procent, vilket är mindre än länsgenomsnittet och mindre än riksgenomsnittet. Arbetslösheten är låg och det har den alltid varit, påpekar en av politikerna. Cirka 15 procent av Kommunals medlemmar är deltidsarbetslösa eller har en tillfällig anställning, vilket är mer riksgenomsnittet 3. Politikerna och de fackliga representanterna menar att det är svårt att få tag på folk, framför allt sjuksköterskor som man har fått hyra in. Nu har man startat ett bemanningsföretag med sjuksköterskor och undersköterskor, tillsammans med några andra kommuner. Det blir billigare att ha en sådan pool i egen regi, säger en av politikerna. En annan politiker säger att lågkonjunkturen skapade arbetsgivarens marknad. Folk fick sitta hemma och vänta. Nu är det svårare att få folk. Hon har själv upplevt situationen som anställd. Under lågkonjunkturen var vikarielistan hur lång som helst. I dag är det är svårt att få tag i utbildad personal. Unga tjejer med utbildning borde man ta in i en fast vikariepool, säger hon. Tjänstemannen på kommunen menar att rekryteringssituationen är relativt bra. Om vi går ut med en annons och söker undersköterskor, får vi många svar, säger hon. Däremot är det mer bekymmersamt när det gäller sjuksköterskor. Man har fått många svar på en annons om sommarjobb. Enhetscheferna lokalt säger att det börjar bli svårt att hitta personal med utbildning. En timavlönad inom hemtjänsten som inte har någon vårdutbildning säger att de får slåss om timmarna. En annan timavlönad beskriver hur hon får pussla ihop timmarna och inte vågar säga nej till något pass, för då finns det risk att de inte frågar igen. Sammanfattningsvis går svaren i sär något när det gäller rekryteringsläget inom vården och omsorgen i kommunen. Läget upplevs dock som något bättre än i förortskommunen. Av de medlemmar i Kommunals a-kassa som sökte jobb i inom vården och omsorgen i industrikommunen har cirka 80 procent utbildning i det sökta yrket 4. Enligt länsarbetsnämnden råder det stor brist på sjuksköterskor, 3 Egen bearbetning av AMS statistik, som visar deltidsarbetslösa och tillfälligt timanställda som har anmält till arbetsförmedlingen att de vill jobba mer. 4 AMS statistik från september 2002.

20 LÄGET I KOMMUNERNA 19 läkare, undersköterskor, sjukgymnaster, skötare m fl 2003 väntas brist på i stort sett samtliga yrkeskategorier inom vårdsektorn. Glesbygdskommunen Kommunens näringsliv består till största delen av tillverkningsindustri. Det finns ett hundratal företag i kommunen bl a inom tillverkningsoch livsmedelsindustrin. Andelen öppet arbetslösa och arbetslösa i program är cirka sex procent, vilket är i nivå med länsgenomsnittet men högre än riksgenomsnittet. Cirka 4 procent av Kommunals medlemmar är deltidsarbetslösa eller har en tillfällig anställning, vilket är mindre än riksgenomsnittet 5. Vi har inte märkt av någon lågkonjunktur. Vi har inte haft med IT att göra. När IT-industrin rasade, ökade industrin, säger en av politikerna. Av intervjuerna framgår det att det är svårt att få tag på folk till vården. Industrin konkurrerar med bättre lön. En del kommer dock tillbaka till vården, säger en politiker. De tar tjänstledigt för att jobba på ett livsmedelsföretag, men sedan kommer de på att de hellre vill jobba med människor än med en produkt. Rekryteringsläget har helt nyligen varit uppe i vård- och omsorgsförvaltningens ledningsgrupp. Sjuksköterskor och arbetsterapeuter är svårast att rekrytera, undersköterskor och övrig vårdpersonal lättare. Vi söker ganska många och försöker ordna så att man får en fast anställning. Enhetschefen på ett av äldreboendena upplever det som förhållandevis lätt att hitta vikarier. Det är många som söker sig hit. Det är en mycket liten andel som kommer via arbetsförmedlingen. De flesta ringer hit och frågar om det finns något jobb. Annonserar ni, när ni söker vikarier? Enbart sommarvikariat annonseras ut. Annars har vi en jämn tillströmning av nya vikarier, säger enhetschefen. Tabell 3. Öppet arbetslösa och arbetslösa i program, september 2002 För- Länet Industri- Länet Glesbygds- Länet Riket orten kommunen kommunen Öppet arbetslösa och program 4% 3% 5% 6% 6% 6% 5% Källa: AMS 5 Egen bearbetning av AMS statistik, som visar deltidsarbetslösa och tillfälligt timanställda som har anmält till arbetsförmedlingen att de vill jobba mer.