Kommunicera, informera och modellera

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunicera, informera och modellera"

Transkript

1 Uppsala universitet Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats HT 2011 Kommunicera, informera och modellera Kommunikationsprocessen inom Clas Ohlson Författare: Daniel Bergwall Emma Lindgren Handledare: Susanne Åberg Datum:

2 Sammanfattning Kommunikation har stor påverkan på hur en organisation fungerar och hur väl den arbetar enhetligt mot sina uppsatta mål. Kommunikation är ett komplext ämne som kan vara svårt att förstå och beskriva. Övergripande finns två skolor vars synsätt ämnar angripa förklarandet av kommunikation. Det finns modeller som utifrån dessa skolor försöker beskriva och definiera kommunikation. Shannon och Weavers Transmission model och Kotlers Återkopplingsmodell är modeller som båda definierar kommunikation som en linjär process mellan sändare och mottagare. Det som skiljer dem åt är att Återkopplingsmodellen innehåller en återkopplingsfunktion vilket gör att den kan definiera information som kommuniceras. Således ger Transmission Model en definition på information som informeras. Intern kommunikation inom företag är något som får mer och mer uppmärksamhet och viljan att förbättra och utveckla den interna kommunikationen en ständig utmaning. En utmaning som faller på ledande roller inom företaget såsom ledning och chefer vilka förväntas fokusera på kommunikativt ledarskap. Clas Ohlson är ett stort svensk företag verksamma i ett flertal länder. Som i de flesta företag växer i regel den kommunikativa utmaningen i takt med storleken på företaget. Något som Clas Ohlson är medvetna om och de arbetar ständigt med deras interna kommunikation. I denna uppsats behandlas Clas Ohlson kommunikationsprocess från ledning till anställd. Uppsatsen ämnar beskriva huruvida kommunikationsprocessen inom Clas Ohlson kan definieras som att informera eller kommunicera, samt hur den utifrån de ovan givna modellerna kan beskrivas. För att få svar på detta har kvalitativa intervjuer genomförs på företaget. Genom intervjuer och sekundärdata har vi kunnat skapa en bild av kommunikationsprocessen i Clas Ohlson som tillsammans med kommunikations- och kommunikativt ledarskapsteori ligger som grund för uppsatsen analys. Efter analysering av empiri och teori kan uppsatsen slå fast att Clas Ohlsons kommunikationsprocess bör definieras som att kommunicera och att den kan beskrivas med en Utvecklad Återkopplingsmodell (Fig. 6.).! 2

3 Innehållsförteckning Inledning... 5! Problemformulering!...!7! Syfte och frågeställningar!...!8! Avgränsningar!...!8! Begreppsdefinitioner!...!9! Teori... 10! Kommunikation och information!...!10! Kommunikationsmodeller!...!12! Shannon och Weavers Transmission model!...!12! Kotlers Återkopplingsmodell!...!13! Organisationskommunikation!...!14! Kommunikativt ledarskap!...!16! Sammanfattning av teori!...!18! Metod... 19! Val av metod!...!19! Val av modeller!...!20! Sekundärdata!...!21! Primärdata!...!21! Studieobjekt!...!22! Operationalisering av teori!...!23! Genomförande av intervjuer!...!24! Etiska överväganden!...!25! Metoddiskussion!...!25! Empiri... 26! Clas Ohlson!...!26! Kommunikation inom Clas Ohlson!...!27! Kommunikationsaktörer!...!30! Kommunikation och information!...!30! Kommunikativt ledarskap!...!32! Analys... 33! Strategisk kommunikation och funktionell kommunikation inom Clas Ohlson!...!34!! 3

4 Kommunikationsskikt!...!35! Ledningsskikt!...!36! Chefsskiktet!...!37! Medarbetarskikt!...!37! Informationsskikt!...!38! Slutsats... 39! Förslag till vidare forskning... 41! Källförteckning... 42! Tryckta källor/böcker!...!42! Artiklar!...!43! Elektroniska källor!...!44! Muntliga referenser!...!44! Telefonintervjuer!...!44! Personliga intervjuer!...!45! Övriga källor!...!45! Bilaga 1 - Intervjuguide... 46!! 4

5 Inledning Who? Says what? In which channel? To whom? With what effect? (Fiske, 1997) Redan i mitten 1900-talet fastställde kommunikationsteoretikern Harold Lasswell att ovanstående frågor är relevanta att ställa sig när man vill beskriva och förstå kommunikation. Frågorna skvallrar om människans vilja och behov av att förstå vad kommunikation är, samt ämnets abstrakta natur (Larsson, 2008; Fiske, 1997). Två av människans äldsta, viktigaste och vanligaste beteenden är kommunikation och informationsbehandling (Hård Af Segerstad, 2002). Kommunikation är en aktivitet som alla känner igen men få kan definiera på ett vetenskapligt tillfredställande vis (Fiske, 1997). Inom kommunikationsforskning kan två skolor synsätt identifieras. I den ena, som ofta refereras till som något äldre, ses kommunikation som en linjär aktivitet från en enhet till en annan. I den andra, följaktligen kallad något nyare, ses kommunikation som en gemensam aktivitet där flödet av information mellan enheterna är mer cirkulär. Det har genom åren växt fram en rad modeller som behandlar kommunikationens struktur och förekomst ur såväl det äldre som det nyare synsättet (Fiske, 1997). En modell som bygger på kommunikationens grundtankar är Shannon och Weavers Transmission model. Denna utgör grunden för kommunikation som en linjär process där information skickas från en sändare till en mottagare, och har därför blivit representativ för envägskommunikation och att informera (Shannon & Weaver, 1949; Fiske, 1997). Philip Kotlers Återkopplingsmodell utgår från samma signal men med ett återkopplingsled som tillägg, vilket därför har gjort den representativ för tvåvägskommunikation och att kommunicera (Fiske, 1997; Kotler, 2003). Det är alltså av vikt att skilja på begreppen kommunikation och information och att kommunicera och informera, då de har olika innebörd. Kommunikationsmodeller är frekvent återkommande i kommunikationsforskning då de på ett tydligt och förenklat vis lämpar sig till att beskriva vilken kommunikation som förekommer och är önskvärd mellan individer men även inom organisationer, där kommunikation är av stor betydelse (Larsson, 2008). Alla typer av organisationer och så långt som hela vår verklighet skapas utifrån kommunikation och kommunikativa överenskommelser människor emellan (Hines,! 5

6 1988). Kortfattat kan sägas att organisationer är uppbyggda på ett fundament av organisering utifrån kommunikation. Dock så är kommunikation inom en organisation inte lika enkelt som kommunikation mellan endast två personer då den ter sig betydligt mer komplext på grund av att den förekommer mellan hierarkiska nivåer vilket kan komma att påverka kommunikationen. Kommunikativa utmaningar växer i takt med företagets storlek, utmaningar som huvudsakligen tillskrivs roller inom organisationen som har en ledarskapsfunktion (Nelson & Economy, 2008). Vikten av kommunikation inom olika organisationer är något som allt mer aktualiseras. Detta är något som påvisas i en studie utförd av Sveriges informationsförening där de undersöker synen och efterfrågan på informationsbranschens tjänster inom privat näringsliv och offentlig sektor. Denna visar på ett uppsving i status och efterfrågan på informationsfrågor och även att investeringar inom området har ökat betydligt de senaste åren (Sveriges informationsförenings hemsida, VD/GD-studie, ). Det finns en stor medvetenhet bland företagare att kommunikation är av omfattande betydelse när det kommer till framgången för ett företag. Trots detta är det allt för ofta som just en bristande kommunikation som begränsar företag i deras strävan att nå nya målsättningar, och då särskilt en bristande internkommunikation. Sverige är det land i Norden som placerar sig längst ner på listan av att på ett framgångsrikt vis kommunicera strategiska planer och mål inom företaget och därmed lyckas sämst med att uppnå dem (Svenska Dagbladet, ). Trots det stora behovet av kommunikation inom en organisation är det alltså allt för ofta något som inte sker lika effektivt och frekvent som önskvärt vore (Kikoski, 1993). Clas Ohlson är ett framgångsrikt företag inom detaljhandeln som idag sysselsätter drygt 3500 människor världen över. De nyanställer omkring 200 till 300 personer per år och skriver kontrakt för nyöppning av närmare 20 butiker per år. Detta påvisar det expansiva skede som företaget befinner sig i vilket leder till ett ännu större behov av en god internkommunikation utöver det behov som finns på grund av företagets storlek (Nelson & Economy, 2008). Clas Ohlson uttrycker själva att de befinner sig i ett utvecklingsstadium av utformningen av deras interna kommunikationsförmedlingsstrategi. Det senaste året har de fokuserat på utformningen av denna för att få den att fungera på ett tillfredsställande vis. Detta för! 6

7 att göra det möjligt för dem att expandera ytterligare utan att behöva släppa taget om den företagskultur, vision och kommunikation som de har arbetat fram. 2009/2010 genomförde Clas Ohlson en medarbetarundersökning för att mäta nöjd-medarbetarindex (NMI). Denna lyfte fram en efterfrågan från medarbetarna på mer och bättre interninformation gällande verksamheten som på något vis berörde deras arbete (Clas Ohlsons hemsida, ). Ett bra sätt att hantera internkommunikation är att överblicka, definiera och beskriva den. Det finns därför en relevans i att titta på Clas Ohlson ur perspektiven interkommunikation och kommunikationsteori; hur den kan definieras och hur den förmedlas genom organisationen. Problemformulering Utan internkommunikation kan inte mål, fakta och strategier flöda genom en organisation och därmed tappar man en enhetlighet som är nödvändig för att kunna leda sitt företag framåt på ett effektivt vis (Nelson & Economy, 2008). En kombination av Clas Ohlsons interna medarbetarundersökning, där mer interninformation efterfrågades, och det faktum att företaget just nu genomgår en expansionsfas aktualiseras det faktum att Clas Ohlson är i behov av en god internkommunikation (Clas Ohlssons hemsida; Intervju informationschef). Utifrån detta finner vi det intressant att undersöka den interna kommunikationsprocessen hos Clas Ohlson. Genom att utreda huruvida det informeras eller kommuniceras mellan ledning och anställda och att med hjälp av vetenskapliga kommunikationsmodeller beskriva informationsförmedlingen inom företaget. På så vis vill vi skapa en förståelse för hur en sådan kommunikationsprocess kan se ut i en så stor och komplex organisation.! 7

8 Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att utifrån Shannon och Weavers Transmission model och Kotlers Återkopplingsmodell kartlägga informationsförmedlingen, från ledning till anställd, inom företaget Clas Ohlson. Utifrån detta syfte kan följande frågeställningar formuleras: Kan förmedlingen definieras som att den, utifrån dessa modeller, informeras eller kommuniceras ut? Hur kan man, utefter givna modeller, beskriva kommunikationen inom Clas Ohlson? Avgränsningar Då denna uppsats fokuserar på Clas Ohlsons interna kommunikation är det viktigt att göra några avgränsningar då ämnet är av en både bred och komplex natur. För att göra undersökningen på ett adekvat sätt kommer uppsatsen behandla grundförutsättningar för respektive begrepp, det vill säga de grundkomponenter i varje modell vilka presenteras i teoridelen av denna uppsats. Det blir således naturligt att utesluta vissa företeelser som visserligen kan ha ett samband med information och kommunikation men inget kausalt sådant. Ett företags kommunikationsprocess påverkas av dess företagskultur och -klimat, hur man förmedlar olika typer av information, vilka man förmedlar den till och hur pass bekväm man är som anställd att kommunicera med andra inom organisationen (Kreps, 1990). I vår undersökning är vi medvetna om förekomsten av en sådan påverkan på förmedlingen av mål neråt i organisationen. Men då vi inte finner någon adekvat kausalitet mellan företagskultur och -klimat och själva förekomsten av kommunikation och information frångår det vårt syfte och kommer därför inte att studeras. Vi kommer heller inte att titta på vilken påverkan valet av kommunikationskanaler, i ren teknologisk bemärkelse, har på förmedlingen. Tal, skrift och olika typer av kommunikationsteknologier kan troligen komma att påverka förmedlingen av mål, men dock inte dess förekomst. En viss sorts teknologi kan vara mer eller mindre bra! 8

9 inom en viss organisation men har ingen kausalitet med kommunikationens vara eller icke vara. De tekniska kanaler som tas upp kommer alltså enbart att presenteras som just kanaler för förmedling av information. Clas Ohlson är en koncern verksam i flera länder och som just nu befinner sig i ett expansivt skede. Denna uppsats kommer dock enbart att behandla informationsförmedlingen inom Clas Ohlson i Sverige. Begreppsdefinitioner I detta stycke kommer vi att redogöra för hur vi definierar några vanligt förekommande begrepp i denna uppsats för att på sådant vis undvika misstolkningar och tvetydigheter. Kommunicera kommer genomgående i denna uppsats att definieras utifrån Kotlers Återkopplingsmodell, som är en typ av tvåvägskommunikationsmodell. Det finns en sändare och en mottagare med ett återkopplingsled. I denna modell förekommer dessutom kodning och avkodning av meddelanden som sänds. Informera är likställt med envägskommunikation, definierats utifrån Shannon och Weavers Transmission model. Saknar kodning- och avkodningsfunktion samt återkopplingsled. Kommunikation är ett samlingsnamn för såväl envägskommunikation som tvåvägskommunikation. Information är innehållet i kommunikation, själva meddelandet.! 9

10 Teori Teoriavsnittet i denna uppsats är uppdelat i tre delar; Kommunikation och information vilken ämnar definiera dessa två begrepp och deras användningsområden. Kommunikationsmodeller där vi kommer att presentera de två modellerna som vi har valt för att utreda kommunikationsprocesserna inom Clas Ohlson utefter: Shannon och Weavers Transmission model och Kotlers Återkopplingsmodell. Slutligen Organisationskommunikation där vi redogör för kommunikation inom organisationer samt kommunikationens funktion hos ledningen och ledarens behov av kommunikation. Kommunikation och information Kommunikation har en betydande roll i hela det mänskliga samhället då det är en grundförutsättning för skapandet av vår gemensamma verklighet (Hines, 1988). Några av kommunikationens viktigaste uppgifter är bland annat informationsöverföring, kunskapsutveckling och att etablera, utveckla och vidmakthålla sociala relationer. Det är tack vare besittningen av kommunikation och informationsbehandling som människan har kunnat skapa och utveckla komplexa och omfattande systemen av samarbete av olika slag (Hård Af Segerstad, 2002). Kommunikation och information är två begrepp som är direkt kopplade till varandra men som är viktiga att definitionsmässigt hålla isär för att inte skapa förvirrig eller oklarheter när det gäller interaktionen mellan individer eller grupper. Kommunikation kan ses som det primära vilken information skapas ur och är en förutsättning för att information ska kunna förädlas till kunskap. Bestämningen av kunskap är vetande som finns i en människas huvud. Information är kunskapens materiella form som kan lagras och distribueras och är på så vis en objektiv företeelse som existerar oberoende av det mänskliga medvetandet. Man kan säga att information är kunskapens råvara men för att kunskap ska uppstå krävs det ett medvetet intellekt som kan tolka och förstå den information som finns till förfogande (Larsson, 2008). Kommunikation är en förutsättning för information och därmed kunskapsutveckling (Hård Af Segerstad, 2002).! 10

11 Kommunikationen kan ske antingen genom envägskommunikation eller genom tvåvägskommunikation men grundkriteriet för båda är att det finns en sändare och en mottagare. Dock räcker detta nödvändigtvis inte för att etablera en tvåvägskommunikation, då ett kriterium för tvåvägskommunikation är att det även finns en kanal som möjliggör återkoppling från mottagaren till sändaren av meddelandet (Fiske, 1997; Larsson, 2008). De gånger då ett meddelande, information, inte når fram till mottagaren på tänkt vis beror det oftast på störningar kommunikationsprocessen. Dessa kan uppstå av flera anledningar och det är då sällan fel på själva innehållet där mer information löser problemet, utan det beror mer troligt på andra bristfälliga komponenter i kommunikationsprocessen. Bristande eller obefintliga relationer kan göra att information inte tas emot på önskvärt vis då det kan innebära att mottagaren har en mental blockering gällande viljan att ta emot informationen. Problemet kan lösas genom att arbeta med att skapa goda relationer individer och grupper emellan (Hård Af Segerstad, 2002). Störningar kan även uppstå om den som skickar informationen använder sig av ett språk som mottagaren inte förstår, antingen begreppsmässigt eller att informationen förmedlas på ett otydligt eller tvetydigt vis, att den kodas och avkodas felaktigt (Larsson, 2008). All information som framförs kodas. Dessa koder är en social konstruktion som är beroende av en överenskommelse mellan användarna och av en gemensam kulturell bakgrund, då koder och kultur har en direkt koppling. Vid mänsklig kommunikation är det främst kroppsspråket som står för dessa koder. Koder förekommer även i form av sändarens avsikt med informationen, mottagarens förväntningar på informationen samt språkbruk (Fiske, 2008; Drucker, 2008). Att tala med bönder på bönders vis är ett ordstäv som mycket förenklat exemplifierar kodning. Ifall informationen avkodas av mottagaren på annat vis än tänkt från sändaren uppstår störningar i kommunikationen. Studier visar på att enbart omkring 50 % av mottagare i en kommunikationsprocess tar emot ett meddelande på det vis som var tänkt från sändaren (Kikoski 1993). Som förmedlare av information är det viktigt att vara medveten om risken för förekomster av dessa störningar i en kommunikationsprocess. På så vis kan man! 11

12 undvika glapp i kommunikationen och därmed minimera risker för misstolkningar (Drucker, 2008). Kommunikationsmodeller Shannon och Weavers Transmission model Shannon och Weavers Transmission model presenterades 1949 och är erkänd som en viktig grund till kommunikationsteorier. Trots att deras modell utgår ifrån en högst teknologiskt kommunikation via telefonkablar och radiovågor är det ändå en modell som har inspirerat ett flertal senare modeller för kommunikation mellan individer. Enligt Shannon och Weavers modell består kommunikation av en enkel linjär process från sändare till mottagare (Shannon & Weaver, 1949; Fiske, 2008). I modellen presenteras tre olika problemnivåer: 1. Tekniska problem - Hur exakt kan kommunikationssymbolerna överföras? 2. Semantiska problem - Hur noggrant uttrycker de överförda symbolerna den önskade betydelsen? 3. Effektivitetsproblem - Hur effektivt påverkar den mottagna informationen beteendet på önskat sätt? Informationskällan ses som en beslutsfattare, vilken beslutar vilket meddelande som skall sändas. Detta meddelande skall sedan genom sändaren omvandlas till en signal som i sin tur sänds via kanalen till mottagaren. I ovanstående fall med telefonkablar och radiovågor består kanalen av en ledning och signalen av elektrisk ström som går i ledningen, sändaren och mottagaren är då telefonapparater. Vid mänsklig kommunikation är däremot munnen sändare, ljudvågor signalen och örat mottagare. Brus är den enda delen i modellen vars innebörd inte framgår direkt men det kan! 12

13 definieras som allt tillägg som ges signalen men som inte avsetts av informationskällan. Brus förvanskar, oavsett vad det orsakas av, alltid avsikten från sändaren. Bruset kan således påverka på ovan nämnda problemnivåer. Brus kan förvränga betydelsen i kommunikationsprocessen och kan påverka mottagningen av informationen. Shannon och Weavers Transmission model bygger i grunden på att optimera kommunikation rent tekniskt. Modellen har dock använts flitigt även inom kommunikationsteorin mellan individer. Modellen exemplifierar också på ett adekvat sätt de frågor som Lasswell lyfte angående beskrivning och förståelse av kommunikation: Who? Says What? In which channel? To Whom? With what effect? (Fiske, 1997). Shannon och Weavers modell har dock fått kritik för att den skulle vara för ensidig och för tekniskt för att kunna beskriva den komplexa processen i mänsklig kommunikation, förutom gällande telefon och radiokommunikation vilket var den ursprungliga tanken. Tillsammans med kritiken har också behov av en mer adekvat modell uttryckts (Bowman & Targowski, 1987). En komplettering har sedermera gjorts till Transmission model i form av en återkopplingsfaktor, även kallad feedback. Detta ger mottagaren en möjlighet att svara sändaren. En konsekvens av detta blir att det brus som tidigare enbart uppträdde i kanalen nu uppträder i hela processen. Utöver detta har den utökade modellen även tillförts begreppen kodning och avkodning som närmare behandlar meningen i meddelandet som sänds. Kodningen syftar till sändarens mening med meddelandet och avkodning syftar till mottagarens uppfattning av meddelandet (Larsson, 2008). Förutsatt att det finns en kanal för återkoppling så är det mottagaren som möjliggör kommunikation genom att ta emot och behandla den information som har givits till den. Sändaren står för ett yttrande men utan en aktiv mottagare uppstår ingen kommunikation (Kikoski, 1993). Kotlers Återkopplingsmodell Philip Kotler presenterar i boken Marketing management (2003) en kommunikation som är en utbyggnad av Shannon och Weavers Transmission model. I denna modell återfinns funktionerna kodning och återkoppling. Modellen presenteras som en! 13

14 grundmodell för effektiv kommunikation där sändare och mottagare är parterna i kommunikationen. Meddelande och media står för verktygen i kommunikationen. Kodning, avkodning, respons och återkoppling svarar för kommunikationens funktioner. Bruset i denna modell påverkar hela kommunikationskedjan (Se fig.2). Sändaren måste veta vilken publik den vill nå samt veta vilken typ av respons och återkoppling den kan tänkas få tillbaka. Sändaren måste dessutom koda informationen i meddelandet så att mottagaren kan avkoda det. Slutligen måste sändaren välja att sända meddelandet genom en kanal så att denne vet att mottagaren kan ta del av det samt skapa kanaler som möjliggör återkoppling. Utöver detta finns också ett antal generella faktorer som påverkar effektiviteten i kommunikationen; sändarens inflytande på mottagaren, hur väl informationen i meddelandet överensstämmer med mottagarens befintliga värdering och uppfattningar, vilken trovärdighet och vilket mått av expertis mottagaren anser att sändaren har och slutligen den sociala kontexten. Mottagaren är mer trolig att acceptera informationen i meddelandet effektivt om sändaren kommer från en, för mottagaren, socialt accepterad grupp (Kotler, 2003). Organisationskommunikation Förhållandet mellan organisation och kommunikation kan ges som att kommunikationen skapar organisationen och inte tvärt om. Organisationskommunikation definierar företags kommunikativa handlingar och interaktioner. Kommunikation är det fysiska och psykiska nätverk som knyter ihop personer och funktioner inom organisationen. I första hand är organisationers mål att generera vinst eller nå uppsatta mål. Intern kommunikation har enligt Kreps (1990) fyra funktioner, sett från ledningens och! 14

15 organisationens perspektiv, nämligen att; sprida och genomsyra mål, koordinera organisationens aktiviteter, förse ledningen med information gällande tillståndet i organisationen samt introducera medarbetarna i organisationens kultur. Större delen av kommunikation inom företag sker med olika frekvens i fyra olika format: lyssna, tala, skriva och läsa (Kreps, 1990; Nelson & Economy, 2008). Till skillnad från vardaglig kommunikation mellan individer så sker kommunikation inom företag via hierarkiska nivåer. Detta ger något annorlunda och mer komplexa förutsättningar eftersom sändare och mottagare har olika roller inom organisationen och har således olika uppgifter och befogenheter (Larsson, 2008). Organisationskommunikationen kan delas in i tre olika strukturer som ofta existerar parallellt; intern- och extern som skiljer på kommunikation inom och utom företaget, formell och informell där formell syftar till de kommunikativa aktiviteter som exempelvis ledningen förutsätter skall bli verkställda utefter en strategi och informella syftar till den kommunikation som per automatik etableras medarbetare sinsemellan. Slutligen verbal och icke-verbal vilket berör kommunikationens form där verbal kommunikation är sådant som skrivs eller sägs och icke-verbal är av mer abstrakt natur till exempel kroppsspråk, uppträdande och beteende. Intern-formell kommunikation innefattar mål, regler och riktlinjer medan extern-informell kommunikation innefattar informella mediekontakter och informella avtal (Larsson, 2008). Internkommunikation har potential att lyfta eller sänka en organisation beroende på hur väl den fungerar. Väl fungerande internkommunikation kan skapa en motivationshöjande känsla av delaktighet hos medarbetare och kan således påverka företagets resultat. Forskning som visar på vikten av att involvera och kommunicera med personal har satt grunden för modern organisationsteori där internkommunikation och kommunikation som styrmedel har fått en stor betydelse (Hård Af Segerstad, 2002). Kommunikation kan förekomma på olika nivåer beroende på antalet deltagare. Kommunikation med din egen person kallas intrapersonell nivå där vi tolkar, skapar information och resonerar. När två personer kommunicerar ansikte mot ansikte eller! 15

16 via tekniska hjälpmedel benämns detta som interpersonell kommunikation. Mindre möten och dylikt benämns som smågruppsnivå vilket ger möjlighet till nära kontakt deltagarna emellan. Ju fler deltagare mötet har desto mindre blir möjligheten till en nära kontakt. Stor- och flergruppnivå uppnås vid konferens och liknande evenemang och ger liten möjlighet till en jämlik kommunikation. På samma vis som ett mötes storlek påverkar möjligheten till nära kontakt påverkar storleken på företaget möjligheten till en likvärdig kommunikation mellan anställda (Larsson, 2008). Intern organisationskommunikation sker i flera riktningar och huvudsakligen kan fyra typer av kommunikationsströmmar urskiljas. Den första, nedåtriktad kommunikation, består av kommunikationen från ledning till anställd. Denna typ av kommunikation måste finnas men med rådande ideal gällande gemenskap och dialog så ställs krav på en motsatt ström uppåt vilket ger den andra typen av kommunikationsström. Den tredje, horisontell kommunikation, är bland de vanligaste och består av kommunikation mellan arbetskamrater på samma nivå. Som den fjärde finns tvärgående kommunikation som dock inte har någon koppling till organisationens struktur men förekommer i organisationer där det arbetas med exempelvis tillfälliga gruppbildningar över enhetsgränser och ledare har en mer informell kontakt med underordnade (Larsson, 2008). Kommunikativt ledarskap Ledningen är det organ som har verkställande makt inom ett företag. Beslut angående huruvida det skall byggas en ny fabrik, varslas medarbetare eller frågor gällande kundservice så är det beslut, uppgifter och ansvar som faller inom ramen för ledningens uppgifter (Drucker, 2009). Ledningen sätter upp mål och bedömer vilka mål som är eftersträvansvärda inom varje område inom företaget. För att kunna operationalisera målen måste dessa kommuniceras genom berörda delar av organisationen. Genom konstant kommunikation med mellanchefer och underordnade kan ledningen motivera och organisera. För att sedan kunna ta relevanta beslut måste ledningen mäta och följa upp resultat av uppsatta mål (Drucker, 2008). I en organisation som arbetar med målstyrning är det av betydelse att i kommunikationsleden ha en återkopplingsfunktion. Detta för att ledningen på så vis skall kunna utvärdera hur pass väl de har kommunicerat nedåt i organisationen! 16

17 (Casstevens, 1979). Att föra och möjliggöra en effektiv kommunikation inom sin organisation är en av ledningens viktigaste och kanske mest tidskrävande aktivitet. Ledningen använder mer tid till att kommunicera än någon annan aktivitet under sin arbetsdag, upp till 75 % av deras dagliga arbete är kommunikationsrelaterat (Kikoski, 1993). Detta går hand i hand med att ledningen initialt ansvarar för förmedlingen av mål och strategier till underordnade, vilket är en viktig del av en organisations kommunikation (Drucker, 2008; Nelson & Economy, 2008). Kommunikation kan ses som organisationens blodomlopp, med andra ord en viktig funktion för att få ut information genom hela verksamheten (Nelson & Economy, 2008). I medarbetarundersökningar är det inte ovanligt att det finns en uppfattning bland de anställda att de får för lite information. Lösningen är då sällan mer information då det troligtvis skulle leda till ett överflöd som gör det svårt för mottagarna att skaffa sig rätt information. Den bästa, men kanske mindre enkla, är att ge rätt person, rätt information, i rätt tid (Larsson, 2008). Att etablera kommunikation har länge varit ett problem inom organisationer. Uppfattningsförmåga, förväntningar, krav samt det faktum att kommunikation och information är olika saker som är beroende av varandra är fyra fundamentala delar av kommunikation. Först och främst så är det mottagaren som kommunicerar. Sändaren yttrar information och om ingen finns där för att ta emot den, finns ingen kommunikation. Det går bara att kommunicera på mottagarens språk. Oavsett medium så måste kommunikationen befinna sig inom ramen för mottagarens uppfattningsförmåga (Drucker, 2008). Därför bör man som chef fokusera mindre på själva sändandet av meddelandet och mer på hur det mottas av medarbetare för att på så vis skapa en effektiv kommunikation. Effektiv kommunikation är eftersträvansvärt i samtliga steg i organisationella processer. Just effektiv kommunikation uppstår när meddelandet har uppfattats, det vill säga när det både har skickats och tagits emot på ett klart och tydligt vis (Kikoski, 1993). Den andra fundamentala delen är vetskap gällande mottagarens förväntningar. Innan kommunikation etableras bör sändaren kartlägga vad mottagaren förväntas se och höra. Vidare så ställer kommunikation inom organisationen alltid krav. Krav att mottagaren skall göra någonting, kliva in i en roll eller tro på någonting. Den fjärde fundamentala delen av kommunikation är faktumet att kommunikation och information är olika saker som är beroende av! 17

18 varandra. Om kommunikation är uppfattningsförmåga så är information logik. Den är således rent formel och har ingen mening. Ju mer den kan befrias från känslor, förväntningar och uppfattningsförmåga desto med trovärdig blir den. Information förutsätter dock kommunikation då den alltid är kodad och koden måste vara känd för mottagaren för att kunna nå fram. Detta kräver en tidigare överenskommelse, etablerad kommunikation, vilken alltså inte är beroende av information för att fungera. En av orsakerna till att kommunikation inte fungerar inom organisationer är att det alltför ofta fokuseras på att kommunicera nedåt. Även om det är viktigt att ledningen arbetar med vad de säger och skriver så är det minst lika viktigt att nå ut till underordnade, fokusera på kommunikationen uppåt ; vad som är relevant och intressant för de underordnade att få reda på. Att lyssna är ett krav för fungerande kommunikation. Även om det inte räcker att lyssna för att etablera kommunikation, så är det ingen dum idé att se till att mottagaren av information finns med redan i det initiala skedet av kommunikationsprocessen (Drucker, 2008). Bra tidsanvändning inom chefskap är att spendera mer tid på kommunikation uppåt inom organisation, än på kommunikation nedåt. Det är bra att kommunicera nedåt men då som en produkt av kommunikation uppåt. Det vill säga att behärska kommunikationen så att underordnade har lätt att tala om problemen de upplever snarare än att kommunicera chefskapsproblem nedåt (Drucker, 1993). En chef måste helt enkelt utveckla kommunikativ kompetens för att kunna lyckas med planering, ledarskap, organisering och kontroll (Bell, 2011). Sammanfattning av teori Kommunikation är en förutsättning för förmedling av information. Kommunikation och information är två begrepp som bör hållas isär. Kommunikation är en beskrivning av processen kontakt mellan individer och information är innehållet i den processen. Informera är envägskommunikation och kommunicera är tvåvägskommunikation. För att kartlägga och förstå kommunikation och information kan vetenskapliga modeller användas. Med hjälp av dessa kan processen följas från sändare till mottagare för att se hur informationen skickas, kodas, avkodas och, i fallet kommunikation, skickas tillbaka i form av respons och återkoppling. Med hjälp av modeller går det också att! 18

19 förklara var eventuellt brus i processen kan uppstå. Inom organisationer är kommunikation ett måste och kan ha stor påverkan på organisationens resultat. Vid en överblick av kommunikationskedjan, från ledning till anställd, så är det ledningen som har den initialt mest kommunikativa funktionen, men utan en aktiv mottagare av den sända informationen kan inte kommunikation uppstå. Metod Val av metod Uppsatsens syfte är att titta på förmedlingen av information genom Clas Ohlsons organisations olika nivåer i termer av information och kommunikation, från ledning ner till butikerna. För att göra detta har vi valt att först studera företaget utifrån sekundärdata. Vi har använt oss av internt material gällande Clas Ohlsons organisationsstruktur samt tittat på den information företaget går ut med gällande sin verksamhet på bland annat deras hemsida. Detta för att skapa och tillgodose oss en relevant förståelse av och kunskap om företaget och dess arbete i stort för att på så vis kunna genomföra mer precisa och djupgående intervjuer, vilka står för uppsatsens primärdata. Dalen (2008) trycker på vikten av att vara påläst men öppen och flexibel i sina kvalitativa intervjuer för att på så vis kunna fånga upp och ta hänsyn till olika typer av svar och reaktioner, på så vis får man en mer grundlig och givande undersökning. Intervjuerna, primärdatan, är av kvalitativ karaktär, vilket vi anser lämpar sig bäst för att skapa en så heltäckande bild av studieobjektens åsikter och tankar som möjligt, vilket en enkätundersökning inte möjliggör på samma vis. Kvalitativa intervjuer ansåg vi vara nödvändiga då samtliga Studieobjekt sitter på olika positioner inom företaget och därför ges olika förutsättningar till att besvara våra frågor. Med en kvalitativ metod kan frågorna utformas mer skräddarsytt, mer anpassat efter de aktuella studieobjekten. Dessutom ges möjligheten till uppföljning i form av följdfrågor och att föra dialog vilket skapar en mer fullständig bild av den situation intervjuobjektet vill återge och minskar risken för feltolkningar från oss, författare, vid återskapelse av intervjuerna i uppsatsens empiri. Det ger även möjlighet till att utkristallisera ett! 19

20 möjligt mönster i studieobjektens svar i förhållande till varandra, samt att registrera svar som kan ses som oväntade (Esiasson et al, 2010). Val av modeller Då kommunikation är ett väldigt brett och komplext ämne är det svårt att utveckla en adekvat modell som tar tillhänsyn samtliga tänkbara variabler på ett logiskt vis (Cochran & Gibson, 1979). Dock så finns det ett flertal olika modeller som kartlägger kommunikation på olika nivåer. Dessa modeller kan delas upp i två skolor, den ena som har något ett äldre ursprung definierar kommunikation i enlighet med Shannon och Weavers Transmission model som en linjär process från sändare till mottagare. Den andra skolan, som också ses som den nya, definierar kommunikation mer enligt en interaktionsmodell och som en gemensam aktivitet deltagare emellan snarare än sändare och mottagare (Larsson, 2008; Fiske, 2008). Shannon och Weavers Transmission model har fått mycket kritik för att inte vara representativ för kommunikation mellan individer då den inte behandlar kommunikation som en ren interaktionsaktivitet på lika villkor (Pauly, 1977; Fiske, 2008.). Kommunikation mellan ledning och anställd sker från en hierarkisk nivå till en annan. Detta gör det betydligt svårare att som utgångspunkt ha samma jämlika och förutsättningslösa kommunikation som mellan individer på ett vardagligt plan, vilket också har varit en viktig bevekelsegrund vid valet av kommunikationsmodeller. Förutsättningarna och även syftet med förmedling av information inom en organisation har en primär funktion som inte bottnar i det sociala. Vi har valt att låta Shannon och Weavers Transmission model ligga till grund för informationsförmedling, envägskommunikation, då den behandlar kommunikationens grundläggande kriterier. Detta ser vi som ett måste då en mer interaktionsorieterad modell inte tar hänsyn till organisationskommunikationens primära syfte och mål och inte heller organisationens struktur. Då kommunikation inom en organisation inte enbart sker genom envägskommunikation är det relevant att även lyfta in en modell som behandlar ämnet på en något högre interaktionsnivå. Att ta in en modell med en likvärdig kommunikation mellan individer skulle inte spegla den hierarkiska verklighet en! 20

21 organisation befinner sig i. Att därför använda sig av Kotlers Återkopplingsmodell, som grundar sig i Shannon och Weavers Transmission model men med ett utökad återkopplingsled, ger den mest adekvata speglingen av en organisations tvåvägskommunikation. Sekundärdata Insamlad sekundärdata består i första hand av interninformation som vi har tagit del av via Clas Ohlson. Denna information kommer från Clas Ohlsons hemsida som innehåller mycket utförlig information gällande företagets historia, arbetssätt och storlek. Vi har även tagit del av Clas Ohlsons interntidning, CO-bladet, som kommer ut fyra gånger per åt till de anställda. Tidningen behandlar på olika vis Clas Ohlsons verksamhet med bland annat reportage från olika arbetsavdelningar i koncernen. Primärdata Uppsatsen är av utforskande natur då den syftar till att definiera och beskriva Clas Ohlsons kommunikationsprocess. Med anledning av detta har vi valt att göra semistrukturerade kvalitativa intervjuer (Saunders, 2009). Detta gav tillfälle att ställa följdfrågor som från en början inte var tänkta och även möjlighet till att under intervjuns gång ställa frågorna i den ordning som vi, för det aktuella tillfället, fann mest lämpligt (Teorell & Svensson, 2007). Genom att använda denna struktur har vi också möjlighet välja mängden material varje studieobjekt skall få ta del av innan varje intervju. Vi fick också möjlighet att kontrollera tidslängden på varje intervju (Saunders, 2009). Före intervjuerna genomfördes fick intervjuobjekten ta del av ett e- postmeddelande där vi som uppsatsförfattare introducerade oss själva och syftet med vår uppsats. Med i detta e-postmeddelande fanns även förberedande information angående det som vi ville ha svar på under intervjuns gång, formulerat på ett övergripande sätt för att låta intervjuobjektet skapa sig en bild av intervjun men utan att riskera att få inövade svar. Denna förberedelse är av vikt för att intervjuobjekten ska känna sig trygga och bekväma i sin roll och därmed skapa så goda förutsättningar som möjligt för intervjun (Dalen, 2008). I texten kommer studieobjekten inte att benämnas med namn då det är deras roll inom! 21

22 Clas Ohlson i sig och dess funktion som vi vill ha beskriven, och inte studieobjektens åsikt eller uppfattning av den rollen. Vi är dock medvetna om att deras åsikter och uppfattning kan ha en påverkan på resultatet, och därmed delvis även dess validitet. Då ingen av dem önskade att vara anonyma möjliggjordes det att i texten benämna dem vid titel, vilket medföljs av möjligheten att finna personerna via exempelvis internet då vissa av studieobjekten är ensamma på sin position inom företaget. Möjligheten till anonymitet var dock något som gavs samtliga studieobjekt. Utöver dessa studieobjekt så har vi nyttjat en av dem, informatör Clas Ohlson, som informant. Genom detta har vi kunnat få ytterligare deskriptiv information till uppsatsen. Studieobjekt Uppsatsen syftar till att utreda huruvida förmedlingen av information genom organisationens olika nivåer kan benämnas som kommunikation eller information och hur denna process kan beskrivas. Vi har därför valt studieobjekt som genom sin position har en nyckelroll i kommunikationskedjan och således också är delaktiga i förmedlingen av försäljningsmål nedåt inom Clas Ohlson. Vi har valt att utföra kvalitativa intervjuer enligt tabellen nedan. Tabell 1. Studieobjekt Clas Ohlson Studieobjekt Ledning Studieobjekt Information/Informant Studieobjekt Chef Studieobjekt Butik 1. Informations- och IR chef 2. Informatör 3. Sverigechef 6. Butiksanställd 1 4. Butikschef Stockholm 7. Butiksanställd 2 5. Butikschef Uppsala 8. Butiksanställd 3 9. Butiksanställd Butiksanställd Butiksanställd Butiksanställd Butiksanställd 8! 22

23 Studieobjekt 1 och 2, informationschef och informatör, har fått besvara frågor gällande deras arbete med förmedling av information i stort, samt planeringsarbete, syfte, strategi och deras arbete ur ett deskriptivt perspektiv. Studieobjekt 3, Sverigechef, har fått besvara frågor gällande implementeringen av mål samt frågor om dennes arbete generellt. Studieobjekt 4 och 5, butikschefer, har fått besvara frågor gällande deras arbete mot uppsatta mål samt deras kontakt med de anställda och sina överordnade. Studieobjekt 6 till 13, butiksanställda, har fått besvara frågor gällande de mål som sätts inom Clas Ohlson och hur de uppfattar dem samt frågor om deras dagliga arbete. Eftersom studieobjekt 6 till 13 inte har någon initial roll gällande planeringen av mål var dessa intervjuer mer fokuserade på hur de tar emot informationen och hur de behandlar den. Utöver dessa studieobjekt har tidigare nämnd informant, som genom sin roll på Clas Ohlson, kunnat ge oss en adekvat bakgrundsbild av vilka aktörer som är inblandade i kommunikationskedjan inom Clas Ohlson. Utifrån detta har vi sedan kunnat välja ut relevanta studieobjekt samt tillsammans med vår teori kunnat utforma relevanta intervjufrågor som skall kunna hjälpa oss att besvara uppsatsens syfte. Operationalisering av teori Till utformningen av intervjufrågorna och vår empiriska studie har vi utgått från vårt syfte vilket i sin tur behandlas genom kommunikationsmodellerna som utgår ifrån teorin. För att kunna applicera modellerna på empirin så behöver den behandlas på ett sådant sätt att den kan placeras inom kommunikationsmodellernas funktioner. Därför har vi valt att först ta del av sekundärdata för att kunna skapa oss en övergripande bild av Clas Ohlsons kommunikation för att sedan utforma relevanta intervjufrågorna. Genom att utröna vem som förmedlar information, till vem, på vilket sätt och med vilken avsikt kan vi lyfta in rätt person i rätt funktion inom kommunikationsmodellerna och därefter testa deras förekomst. Genom att utforma frågor som dels utgår ifrån studieobjektens kommunikativa arbete och funktionerna inom kommunikationsmodellerna kan vi skapa oss en bild av såväl arbetet utifrån studieobjekten som arbetet i förhållande till modellerna. Detta kan exemplifieras genom frågorna: Vad är din roll på företaget? och vad är syftet med informationen! 23

24 du förmedlar? I den första frågan får studieobjektet en möjlighet att presentera sitt arbete. I den andra presenterar studieobjektet också sitt arbete men utifrån funktionen kodning. Genom detta får vi alltså en möjlighet av skapa oss en adekvat bild av empirin. För intervjuguide med intervjufrågor se bilaga 1. Genomförande av intervjuer De intervjuer vi har genomfört kommer, tillsammans med relevant sekundärdata och information från vår informant, möjliggöra den empiriska appliceringen av kommunikationsmodeller på kommunikationskedjan inom Clas Ohlson. Intervjuerna varade mellan femton och trettio minuter, vilket beslutats utifrån en vilja att ha en balans mellan mängden data och relevansen i den samma. Intervjuerna genomfördes på så vis att en av uppsatsförfattarna ställde frågor och den andra antecknande studieobjektens svar samtidigt som intervjuerna spelades in med diktafon, efter ett medgivande om detta från det aktuella studieobjektet. Detta för att kunna återge den information som framgick på ett så korrekt vis som möjligt. Detta torde leda oss till en slutsats gällande huruvida förmedling av information, från ledning till anställd, informeras i enlighet med Transmission model eller kommuniceras den i enlighet med Kotlers Återkopplingsmodell. Samt hjälpa oss att beskriva kommunikationsprocessen. Före intervjuerna genomfördes fick intervjuobjekten ta del av ett e-postmeddelande där vi som uppsatsförfattare introducerade oss själva och syftet med vår uppsats. Med i detta e-postmeddelande fanns även förberedande information angående det som vi ville ha svar på under intervjuns gång, formulerat på ett övergripande sätt för att låta intervjuobjektet skapa sig en bild av intervjun men utan att riskera att få inövade svar. Denna förberedelse är av vikt för att intervjuobjekten ska känna sig trygga och bekväma i sin roll och därmed skapa så goda förutsättningar som möjligt för intervjun (Dalen, 2008). Intervjuerna med Informationschef, Informatör och Sverigechef genomfördes via telefon till skillnad från intervjuerna med resterande studieobjekt som vi träffade personligen. Dock märktes ingen skillnad i resultaten av intervjuerna som kunde härledas till det sätt intervjuerna genomförts.! 24

25 Etiska överväganden Vid forskning bör man alltid beakta olika etiska aspekter för att undvika att sätta sig själv eller den man intervjuar i en obekväm situation. Detta särskilt vid utförandet av kvalitativa intervjuer då dessa ofta är mer djupgående och risken för komma in på känsliga områden är större. I Vetenskapsrådets bok (2002) presenteras fyra huvudkrav som man som forskare bör ha i åtanke utförandet av sin undersökning: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Vi har som uppsatsförfattare och intervjuare tagit hänsyn till dessa för att på så vis få så detaljrik information som möjligt från studieobjekten med en minimerad risk för att agera stötande. Utifrån informationskravet har studieobjekten informerats om intervjuernas och uppsatsens syfte innan genomförandet av intervju, även om var de senare kan återfinna uppsatsen efter dess godkännande. Samtliga har ställt upp frivilligt med vetskap om att de när som helst under intervjuns gång kan neka till att svara på frågor eller att deltaga i undersökningen, enligt samtyckeskravet. Med en grund i konfidentialitetskravet informerades studieobjekten om att intervjumaterialet kommer att hanteras konfidentiellt och efter att uppsatsen har färdigställts kommer det även att kasseras. De erbjöds även avidentifiering i uppsatsens text för att på så vis kunna svara så uppriktigt som möjligt på ställda frågor utan att behöva riskera negativa konsekvenser av deras deltagande, dock så avstod samtliga från detta. Uppsatsen avser inte att användas till annat än vetenskapliga syftet och uppfyller på så vis nyttjandekravet (Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, 2002, ) Metoddiskussion Vid val av kvalitativ datainsamling kan det förekomma en större utsatthet gällande validiteten i den data vi tillskansat oss än vad som vore fallet vid kvantitativ datainsamling. Då vi ämnar utreda och beskriva en situation vid ett givet tillfälle har vi dock inte samma behov av att data skall vara upprepningsbar. Detta tillsammans med väl förbereda intervjuer och adekvat sekundär dataanvändning minskar denna utsatthet gällande validiteten (Saunders, 2009).! 25

26 Shannon och Weavers Transmission model har kritiserats för att vara inadekvat för att beskriva kommunikationsprocessen mellan människor. Detta då den från en början är utformad för att beskriva kommunikation utifrån ett perspektiv där tekniska hjälpmedel, så som telefoner, används och därmed hur dessa tenderar att påverka kommunikationsprocessen, och inte själva interaktionen mellan två individer (Bowman & Targowski, 1987). Trots detta anser vi att den lämpar sig bra som utgångsmodell i vår uppsats, dels för att beskriva en envägskommunikation och dels då kommunikation mellan ledning och anställd sker med andra förutsättningar än vardaglig kommunikation mellan individer. Inte sällan sker dessutom kommunikation mellan ledning och anställd via tekniska hjälpmedel vilket ytterligare motiverar Shannon och Weavers Transmission model. Då valet av modeller föll på de som tillhör den något äldre skolan blev en konsekvens att de artiklar som behandlar modeller i uppsatsen är något äldre. Detta då nyare artiklar som behandlar modellerna är få och inte gör det på ett tillfredställande sätt, speciellt inte i förhållande till ramen av uppsatsen. För intervjuer av butikschefer och butiksanställda besökte vi två butiker. Det finns en risk att med ett mindre urval träffa på extremfall. Förvisso finns det en risk att båda butikerna är extremfall men risken anses som mycket liten, och då intervjuerna till största del handlat om deskriptiva frågor gällande arbetsuppgifter och arbetet i stort så bör det anses som att vi genom besöken av två butiker skyddat oss mot detta. Empiri Clas Ohlson I Insjön 1918 startade Clas Ohlson som ett postorderföretag som sålde tekniska handböcker. Utbudet breddades snart med alltifrån lövsågar till ritningar. Företaget fortsatte med framgång sin bana som postorderföretag fram till 80-talet då Clas Ohlson öppnade sin första detaljhandelbutik i Insjön expanderade Clas Ohlson som postorderföretag även till Norge och 1989 öppnades den första butiken utanför Insjön. Sedan dess har framgången varit ett faktum och Clas Ohlson har idag 139! 26

27 butiker i Sverige, Norge, Finland och Storbritannien och sysselsätter omkring 3500 personer. De säljer fortfarande sina produkter via distans, dock numer via internet. Clas Ohlson har fortfarande sitt centrallager och huvudkontoret i Insjön dit också nyanställda kommer för att få sin grundutbildning som ska ge dem en grundläggande och övergripande insyn i och förståelse för Clas Ohlsons som organisation och dess arbetssätt. Dock så ligger koncernens flaggskeppsbutik nu för tiden i centrala Stockholm. Clas Ohlson är ett välkänt företag och de ständigt ökande försäljningssiffrorna skvallrar om att konceptet med centrala butiker som erbjuder ett brett sortiment av diverse hemprodukter är populärt (Clas Ohlsons hemsida, ). Kommunikation inom Clas Ohlson Kommunikation är som bekant något som förekommer inom alla typer av mänskliga gruppsammansättningar, och då även inom organisationen och företaget Clas Ohlson. För att förstå Clas Ohlsons kommunikation bör man först bekanta sig något med deras organisationsschema (Fig. 3.). Clas Ohlson är en koncern som är verksam i fyra länder. Grundläggande information gällande affärsplaner och strategier beslutas på ledningsnivå och implementeras sedan på nationsnivå. De olika länderna har dock kontinuerlig kontakt med varandra och främst med Sverige då det är där ledningen för koncernen sitter (Informatör). Fig. 3. Clas Ohlsons organisationsschema (Informant).! 27

Kommunikation och Interaktion

Kommunikation och Interaktion Kommunikation och Interaktion Innehåll Kommunikation Vad är Kommunikation? Kommunikationsmodeller Interaktion Vad är interaktion? Interaktionsmodeller Vad är kommunikation? Överföring av information från

Läs mer

Internkommunikation inom Landstinget i Värmland.

Internkommunikation inom Landstinget i Värmland. Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2017 Titel: Internkommunikation inom Författare: Sara Wall Uppdragsgivare: Tina Andersson Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh

Läs mer

(Grundkurs i medier och kommunikation vid Tammerfors Universitet, Finland) 1.1 Kommunikation

(Grundkurs i medier och kommunikation vid Tammerfors Universitet, Finland) 1.1 Kommunikation (Grundkurs i medier och kommunikation vid Tammerfors Universitet, Finland) 1.1 Kommunikation Definitioner Ordböckerna ger flera olika betydelser för ordet kommunikation. Kommunikation betyda flera saker:

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte MEDIEKOMMUNIKATION Ämnet mediekommunikation behandlar journalistikens, informationens och reklamens innehåll, villkor och roll i samhället. Inom ämnet studeras kommunikationsprocessens olika steg utifrån

Läs mer

ORGANISATION och KOMMUNIKATION

ORGANISATION och KOMMUNIKATION ORGANISATION och KOMMUNIKATION Mats Heide Institutionen för kommunikationsstudier Lunds universitet Mats.Heide@iks.lu.se 1 Vad ska vi diskutera?! Kommunikationsbegreppet! Perspektiv på kommunikation! Relationen

Läs mer

Prestation Resultat Potential

Prestation Resultat Potential Arbetsblad Prestation Resultat Potential Ett arbetsblad för att bedöma och skapa dialog om prestation, resultat och potential. Arbetsblad Prestation, resultat och potential För att bedöma prestation och

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process En essä i kursen Produktutveckling med formgivning, KN3060 Patrick Larsson, Mälardalens högskola, 2007-04-26 Inledning Kommunikation definieras som överföring

Läs mer

Xxxx Kommunicera förändring

Xxxx Kommunicera förändring Kommunicera förändring Sida 1 Kommunicera förändring, syfte Skapa förståelse för förändringen och det bakomliggande behovet Skapa vilja till förändring T Ä N K P Å Om programarbetsformen används, så arbetar

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Riktlinjer för Internkommunikation Stockholms läns landsting 2004

Riktlinjer för Internkommunikation Stockholms läns landsting 2004 Riktlinjer 1(6) Riktlinjer för Internkommunikation Stockholms läns landsting 2004 Kompletterande dokument till Kommunikationspolicy för Stockholms läns landsting 2004 Riktlinjer 2(6) Introduktion Internkommunikation

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Beteendevetenskaplig metod. Metodansats. För och nackdelar med de olika metoderna. Fyra huvudkrav på forskningen Forskningsetiska principer

Beteendevetenskaplig metod. Metodansats. För och nackdelar med de olika metoderna. Fyra huvudkrav på forskningen Forskningsetiska principer Beteendevetenskaplig metod Ann Lantz alz@nada.kth.se Introduktion till beteendevetenskaplig metod och dess grundtekniker Experiment Fältexperiment Fältstudier - Ex post facto - Intervju Frågeformulär Fyra

Läs mer

Decision Dynamics Beslutsstilsmodell. StyleView Komplexitetsmotivation 25 september 2009

Decision Dynamics Beslutsstilsmodell. StyleView Komplexitetsmotivation 25 september 2009 Decision Dynamics Beslutsstilsmodell StyleView 1983-2009 Decision Dynamics. Alla rättigheter förbehålles. www.decisiondynamics.se Decision Dynamics är ledande inom metoder och verktyg för strategisk personalutveckling

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Intervjuer: konsten att lyssna och fråga 2010-04-26 Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10 ferdinando.sardella@lir.gu.se Översikt Vad är en intervju Intervjuandets

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Det moderna ledaroch medarbetarskapet

Det moderna ledaroch medarbetarskapet Det moderna ledaroch medarbetarskapet En sammanfattning av de senaste teorierna kring modernt ledar- och medarbetarskap. Skriften bygger på information från rapporten Förändring och utveckling ett konstant

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Kritiska frågor vid internkommunikation Utgångspunkter och möjligheter Föreläsning GU:s informatörsnätverk Lena Anderson JMG 24 april 2008

Kritiska frågor vid internkommunikation Utgångspunkter och möjligheter Föreläsning GU:s informatörsnätverk Lena Anderson JMG 24 april 2008 Institutionen för journalistik och masskommunikation Medie- och kommunikationsvetenskap MKV Göteborgs universitet Lena Anderson 2008-04-24 Kritiska frågor vid internkommunikation Utgångspunkter och möjligheter

Läs mer

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun sid 1 (7) Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun Postadress: Kommunledningskontoret, informationsenheten, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post:

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Kvalitativa metoder II. 4.

Kvalitativa metoder II. 4. Kvalitativa metoder II. 4. Ann-Sofie Smeds-Nylund annssmed@abo.fi Åbo Akademi Strandgatan 2 65100 Vasa 9.11.2015 1 Kvalitet Etik God kvalitet och god etik vid kvalitativa studier KVALITET qualitas (lat)

Läs mer

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen En essä i kursen Produktutveckling med formgivning Charlotta Sjöström, INPRE 4, 2006-04-27 En het potatis Hans Folkesson som är chef

Läs mer

Utvecklande samtal - chefens viktigaste verktyg! Författare: Anna Ahrenfelt

Utvecklande samtal - chefens viktigaste verktyg! Författare: Anna Ahrenfelt Utvecklande samtal - chefens viktigaste verktyg! Författare: Anna Ahrenfelt För några generationer sedan var uppfattningen att personlig mognad var att ha utvecklat sin förmåga att samtala. Nu har vi levt

Läs mer

Intern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen

Intern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen Sida: 1 av 6 Intern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen Riktlinjer för hur arbetet med internkommunikation ska bedrivas i organisationen, samt principer för fördelning av ansvar. Inledning Kommunikation

Läs mer

Extended DISC Coachande ledarskap

Extended DISC Coachande ledarskap Utbildningen sträcker sig totalt över 8 utbildningsdagar och riktar sig till chefer som vill utveckla sitt ledarskap och lära sig och stärka sitt coachande förhållningssätt. Grunderna i utbildningen är

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Bläddra vidare för fler referenser >>>

Bläddra vidare för fler referenser >>> Ulla Simonsson, VD Simonsson & Widerberg Lean Consulting Det Torbjörn har byggt upp är ett fundament av kunskap som många företag slarvar med. Ju fler ledningsgrupper som inser att Utvecklingssamtalet

Läs mer

Ökad intranätsanvändning

Ökad intranätsanvändning Södertörns högskola Institutionen för Ekonomi och Företagande Kandidatuppsats 15 hp Företagsekonomi C Vårterminen 2012 (Frivilligt: Programmet för xxx) Ökad intranätsanvändning Anställda i fokus Av: Robin

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

Kommunikationspolicy för Svenska Skidskytteförbundet

Kommunikationspolicy för Svenska Skidskytteförbundet Kommunikationspolicy för Svenska Skidskytteförbundet Inledning Kommunikation handlar inte bara om att prata, det handlar också om att lyssna samt att kunna ta till sig information genom de olika kanaler

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Fastställd av rektor 2013-09-03 1 INNEHÅLL Inledning ledarskapets strategiska roll 3 En policy för alla chefer och ledare 4 Ditt uppdrag 5 Förhållningssätt

Läs mer

Kompetenskriterier. för chefer i Göteborgs Stad

Kompetenskriterier. för chefer i Göteborgs Stad Kompetenskriterier för chefer i Göteborgs Stad Kompetenskriterier på operativ och strategisk nivå Utveckling av chefskapet i Göteborgs Stad är en strategiskt viktig fråga. Synsättet präglar stadens arbete

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Proposition 2 - Förslag på elevrörelsens principer

Proposition 2 - Förslag på elevrörelsens principer Proposition 2 - Förslag på elevrörelsens principer Bakgrund Sedan Kongressen 2012 har Sveriges Elevkårer och elevkårerna i Sverige 6 respektive 10 vägledande principer. Principerna som lades fram 2012

Läs mer

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll Professionella samtal verktyg för effektiv kontroll Kontroll är möte mellan människor Det viktigaste verktyg vi har är samtalet Nå företagarna Målet positiva möten, men ändå kontroll Få fram information,

Läs mer

Umeå universitet Arkitekthögskolan

Umeå universitet Arkitekthögskolan Umeå universitet Arkitekthögskolan Sammanfattning av arbetsmiljökartläggning Hösten 2015 Anneli Karlsson Bengt Larsson Uppdraget Umeå universitet har, genom Rektor vid Arkitekthögskolan, Dekan vid Teknisk

Läs mer

Vad söker annonsörer i sökordsmarknadsföring?

Vad söker annonsörer i sökordsmarknadsföring? Uppsala Universitet 2 januari 2009 Företagsekonomiska institutionen Företagsekonomi D Magisteruppsats Handledare: Konstantin Lampou Vad söker annonsörer i sökordsmarknadsföring? - en fallstudie om Google

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator version 2017-08-21 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande lärare Uppsatsens titel

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kemi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod KEMKEM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov Kemi B, Andersson, Sonesson m.fl, Liber. Kap. 2-4 och 7-14 Ett skriftligt

Läs mer

APL-matris personlig assistent/stödassistent Elev:

APL-matris personlig assistent/stödassistent Elev: Pedagogisk kompetens Handledarens kommentar: visar vilja att orientera sig om verksamheten Eleven följer sin handledare och visar intresse för alla arbetsuppgifter. uppvisar ett lämpligt och ansvarsfullt

Läs mer

APL-matris personlig assistent/stödassistent Elev:

APL-matris personlig assistent/stödassistent Elev: Pedagogisk kompetens visar vilja att orientera sig om Eleven följer sin handledare och visar intresse för alla arbetsuppgifter. visar initiativförmåga i Eleven visar intresse att genomföra arbetsuppgifter

Läs mer

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Miniskrift På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Skrift två i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna (ovan) i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad

Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad Umeå Universitet Institutionen för omvårdnad Riktlinjer 2012-10-23 Rev 2012-11-16 Sid 1 (6) Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Boomerang 360 ID: Ensize International AB (dev) Henrik Wigh Sofielundsvägen Sollentuna

Boomerang 360 ID: Ensize International AB (dev) Henrik Wigh Sofielundsvägen Sollentuna Boomerang 360 ID: 1972 Totalt har 6 av 9 slutfört analysen (67 %) Analysdatum: 2008-11-05 Utskriftsdatum: 2017-01-24 Ensize International AB (dev) Henrik Wigh Sofielundsvägen 4 191 47 Sollentuna +46-8-791

Läs mer

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Syfte med föreläsningen Problemformulering Forskningsdesign Forskningsprocessen

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

Mentorskap ett sätt att utvecklas. Region Halland, Laholms kommun och Halmstads kommun

Mentorskap ett sätt att utvecklas. Region Halland, Laholms kommun och Halmstads kommun Mentorskap ett sätt att utvecklas Region Halland, Laholms kommun och Halmstads kommun 1. Vad är mentorskap? Historia Begreppet mentor har sin bakgrund i den grekiska mytologin. Mentor var den person som

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

Metoduppgift 4 Metod-PM

Metoduppgift 4 Metod-PM LINKÖPINGS UNIVERSITET Metoduppgift 4 Metod-PM Statsvetenskapliga metoder 733g22 VT 2013 Problem, syfte och frågeställningar Informations- och kommunikationsteknik (IKT) får allt större betydelse i dagens

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter

Läs mer

Organisationskommunikation2 7,5hp, Organisationer är dynamiska. Organisationsteorin förändras MKGB20 HT10. strukturen. aktör

Organisationskommunikation2 7,5hp, Organisationer är dynamiska. Organisationsteorin förändras MKGB20 HT10. strukturen. aktör Organisationskommunikation2 7,5hp, MKGB20 HT10 Organisationer är dynamiska struktur aktör Aktörernas handlingsutrymmet är ofta större i nya organisationer än i gamla Organisationsteorin förändras struktur

Läs mer

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap Kriterier för utvärdering projektet Geovetenskap och kulturgeografi Område används som synonymt med huvudområde genomgående i dokumentet. Skillnaden mellan huvudområden begränsas till beskrivningen av

Läs mer

Nyckeln till framgång

Nyckeln till framgång Nyckeln till framgång 1 2 En liten bok om Industrilås värderingar att bära nära hjärtat. 3 När vi på Industrilås ville formulera vilka vi är och vad vi står för skapade vi begreppet En filosofi, många

Läs mer

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar Vig23119439-1 ESLÖVS KOMMUN Carin Svensson 0413-621 71 Utlåtande 2011-12-01 Vård- och omsorgsnämnden,t. INVESTOR IN PEOPLE Informationsstrategi Vård och Omsorg Förslag till beslut Förvaltningen föreslår

Läs mer

Chefens glasögon och två områden för framgång

Chefens glasögon och två områden för framgång Chefens glasögon och två områden för framgång Författare Anna Ahrenfelt Chefens uppgift är att leda och utveckla verksamheten för att nå önskade resultat. Det finns en uppsjö av teorier, modeller och verktyg

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Utformning av resultatdiskussion

Utformning av resultatdiskussion Utformning av resultatdiskussion Den vetenskapliga textens retorik Argumentera i text utforma diskussionskapitlet En praktisk argumentationsmodell Avdelningen för fackspråk och kommunikation God professionell

Läs mer

Förändringskommunikation gör det svåra enkelt

Förändringskommunikation gör det svåra enkelt Förändringskommunikation gör det svåra enkelt Förändringskommunikation gör det svåra enkelt Catrin Johansson Docent Mittuniversitetet Omfattning kontinuerliga små förändringar omvälvande stora förändringar

Läs mer

Redovisning av uppdraget Utvärdering av fadderverksamhet

Redovisning av uppdraget Utvärdering av fadderverksamhet Arbetsmarknadsförvaltningen Enheten för flykting och nationella minoritetsfrågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-06-02 Handläggare Annika Rosbring Telefon: 08-508 35480 Karolina Landowska Telefon: 08-508

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas BUMERANG 360 visar om din uppfattning stämmer med kollegornas ID: 65572 Totalt har 6 av 6 slutfört analysen (100 %) Analysdatum: 2013-02-26 Utskriftsdatum: 2013-03-22 Ensize International AB Martin Jansson

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Decision Dynamics Karriärmodell. CareerView Karriärrapport 07 maj 2013

Decision Dynamics Karriärmodell. CareerView Karriärrapport 07 maj 2013 Decision Dynamics Karriärmodell CareerView Karriärrapport 1983-2009 Decision Dynamics. Alla rättigheter förbehålles. www.decisiondynamics.se Decision Dynamics är ledande inom metoder och verktyg för strategisk

Läs mer

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data 5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data Inledning En bärande idé i Mälardalen Innovation Index (MII) är att innovationsdriven tillväxt skapas i ett

Läs mer

Bris strategi

Bris strategi Bris strategi 2013-2016 1 Bris löfte till barn All verksamhet inom Bris utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen): Bris är en barnrättsorganisation där alla arbetar för att stärka

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 3, 33, 25, 8 DEFINITION, TEORI OCH CENTRALA BETEENDEN Catrin johansson Vernon D. Miller Solange Hamrin CORE COMMUNICATION, ORGANIZATION, RESEARCH, EDUCATION DEMICOM DEPARTMENT OF

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll 3.6 Moderna språk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer