Aleforsstiftelsen. 25 år

Transkript

1 Aleforsstiftelsen 25 år

2 Morgans ledarsida Aleforsstiftelsen 25 år På bilden till vänster dr Clas Sjöberg, medicinskt ansvarig på Aleforsstiftelsen sedan starten och Britt Carlström, föreståndare 1987 t o m 2001 då Morgan Karlsson tog över ledarskapet. Morgan var dessförinnan biträdande föreståndare och var med och startade upp Aleforshemmet. /lhö 1987 startade Aleforsstiftelsen sin verksamhet med behandling av beroendesjuka med utgångspunkt från Anonyma alkoholisters 12-stegsprogram. I år har vi bedrivit verksamhet i ett kvarts sekel! Under dessa 25 år har vi genomfört mer än enskilda behandlingar, lika många anhöriga har på olika sätt deltagit i familjeprogram, och ett stort antal personer från patienternas arbetsplatser, socialtjänst och kriminalvård har genomgått vårt arbetsplatsprogram. För de flesta av dessa patienter och anhöriga har behandlingen inneburit en vändpunkt, där man fått möjlighet att bygga upp ett fungerande liv från en situation där alkohol och/eller droger hindrat detta. Under våra första verksamhetsår lade vi mycket arbete på att argumentera för det vi upplevde som det viktigaste inslaget i 12-stegsbehandlingen nämligen sjukdomsbegreppet. I dag känns det märkligt att motståndet mot att se alkohol- och drogberoende som en sjukdom var så starkt. Under vår verksamhetstid har vi kunnat se att enigheten om att beroendetillstånden är en sjukdom har blivit allt större. För våra patienter innebär detta att vi kan bearbeta skuld- och skamkänslor på ett bättre sätt. Det innebär också att det är möjligt att bygga upp regelverk och rutiner för hur beroendet bäst kan behandlas. 12-stegsbehandling grundar sig på antagandet att alkoholism är en andlig och medicinsk sjukdom. Innehållet i behandlingsformen överensstämmer med innehållet i Anonyma Alkoholisters 12-stegsprogram. Förutom fokus på total nykterhet syftar behandlingsformen till att patienten ska delta i AA:s verksamhet. Vi ser fram emot att kunna fortsätta hjälpa beroendesjuka med denna behandlingsmodell. Morgan Karlsson, Föreståndare Aleforsstiftelsen

3 Lennarts historia -berättad för Jan Efter avslutad 28- eller 35-dagars primärbehandling på Aleforshemmet tar eftervården vid. Under ett helt år träffar patienten regelbundet sin eftervårdsgrupp. Kontinuiteten i träffarna liksom gruppens stöd i det nya nyktra livet är viktiga för tillfrisknandet. Under ett eftervårdstillfälle delar patienten med sig av vad som hänt sedan sist gruppen träffades och fokus läggs på tillfrisknandet. Vad har varit bra för nykterheten? Vad har varit svårt att möta i det nya livet? Aleforsstiftelsen erbjuder två varianter av eftervård. Antingen en gång i veckan i någon av våra veckogrupper i Göteborg, Alingsås, Borås eller Trollhättan eller om man reser långväga en eftervårdsträff per månad på Aleforshemmet i Alingsås, fast då under fler antal timmar per gång jämfört mot veckogruppernas 2 timmar per gång. I varje eftervårdsgrupp finns en eller två eftervårdsledare, män och kvinnor som själva en gång i tiden gått igenom Aleforsstiftelsens behandlingsprogram och som idag har flera års erfarenhet av att leva nyktra. Möt Lennart - en av Aleforsstiftelsens engagerade eftervårdsledare Det är fredag morgon på Aleforshemmet och klockan har blivit halv nio när dörren till rådgivarnas kontor öppnas och Lennart kliver in. Som alltid med ett pillemariskt leende på läpparna. - Hallå Lennart! Hur är det? - Jodå, de é la bra. Och så skrattar vi. Lennart är omtyckt av såväl personal som patienter. Han är på Aleforshemmet för att leda eftervården för en av sammanlagt tre grupper som träffas en gång i månaden. Han är här i god tid innan de första patienterna hinner anlända och vi sätter oss ner med en kopp kaffe för en pratstund. Lennart föddes i Göteborg där han fram till tonåren bodde i stadsdelen Masthugget tillsammans med mamma, pappa och en äldre bror. Pappan arbetade som mekaniker och mamman arbetade halvtid på RFSU:s mottagning på Sociala Huset i Göteborg. - Jag minns min barndom som bra med massor av kamrater, berättar Lennart. Idrott var ett stort intresse och jag ägnade mig åt såväl fotboll som handboll. När Lennart fyllde tretton gick familjens flyttlass till en annan del av staden - Högsbo. Nu tog tonårslivet vid. Två år in i tonåren gjorde Lennart alkoholdebut, men än var det många år kvar till utvecklandet av en beroendesjukdom. Som sextonåring arbetade Lennart under ett år på Pååls bageri i Göteborg. Lusten till att se sig om i världen fanns där och kartboken över jordens länder kunde han utantill. Så efter ett års knegande på brödfabriken for Lennart ensam en vecka till Paris för att med egna ögon och hopsparade pengar få uppleva hur åtminstone en del av den stora världen såg ut. Den unge Lennart fick blodad tand. Hemkommen till Göteborg efter Parisäventyret tog Lennart anställning på hamnarbetskontoret. Han stannade i två år. Återigen växte önskan att få se världen sig stark. Arton år gammal tog Lennart mönstring på Svenska Amerikalinjen.

4 - Jag blev medlem av ett lag som skalade potatis. När vi var klara med dagens beting fick vi ledigt och på fritiden såg jag mig om på destinationen där båten lagt till, minns Lennart. Det var underbart att få se världen. Vi gjorde resor till Sydamerika och Västindien. Vi anlöpte många platser. Särskilt minns jag inseglingen till Rio de Janeiro hamn med kristusstatyn och sockertoppen i blickfånget. Panamakanalen med alla sina slussar var också en stor upplevelse. Sedan skulle jag vilja komma tillbaka till Buenos Aires. En häftig stad. Den vill jag se mer utav. Tiden till sjöss var intressant. Under mina två som sjöman existerade det knappt någon alkohol och det är jag glad för idag. Då hade jag inte haft samma utbyte av denna tid i mitt liv. Tjugo år fyllda och tillbaka på fast mark i Sverige. Livet till sjöss är över och Lennart börjar som vaktmästare på Sahlgrenska sjukhuset. Nu börjar Lennart dricka alltmer. Livet blir en fest. Arbetet sköter han. Men alkoholen får en större och större roll i livet. En till två gånger per år går turen till Ibiza, där festen står i centrum och dessa resor pågår under en tioårsperiod. - Såhär i efterhand kan jag se hur mitt omdöme minskade i takt med konsumtionen av alkohol, berättar Lennart. Allt oftare under dessa år körde jag bil på fyllan. Lennart drog ner på sitt drickande när han några år efter trettio gifte sig. Ett äktenskap som skulle vara i tjuguett år och inom vilket Lennart skulle bli pappa till två barn. Under äktenskapets första år gick Lennart tillbaka till en mer normal konsumtion. Han arbetade som säljare, ett yrke inom vilket tillgången till alkohol var stor. Lennart åkte på säljresor, ibland utomlands och då dracks det. Första veckan på Aleforshemmet kände sig Lennart vilsen. - Anonyma Alkoholister kombinerat med eftervården blev till ett tillfrisknande i sig. Sakta började gamla konsumtionsmönster komma tillbaka. Toleransen ökade. - I de sista tio åren av mitt äktenskap drack jag varje dag och till slut behövde jag dricka en liter starksprit om dagen, reflekterar Lennart. Familjemedlemmarna mådde allt sämre. Men Lennart tyckte att livet lekte och kunde inte se några problem med drickandet och förmådde heller inte ta till sig hur frun och barnen påverkades. Alkoholen dominerade Lennarts liv. Och så fortsatte det. Vändningen skulle komma så försiktigt. - Till slut mådde jag skit helt enkelt. Jag sökte hjälp när jag befann mig på bottnen av mitt missbruk. Jag kunde inte sluta på egen hand, kommenterar Lennart. Livslögnen började krackelera. Det var svårt att släppa spriten. Lennart fortsatte att dricka. Under sina första trettio möten hos Anonyma Alkoholister var han påverkad av alkohol och Lennart hade svårt att se sig själv som alkoholist. Tyckte att andra mötesdeltagare var värre än vad han var. Så småningom fick Lennart insikt om att skulle han ta sig ur sitt missbruk, då var han tvungen att göra en behandling. Innan dess hade Lennart sökt sig till alkoholpolikliniken Nordhemskliniken i Göteborg mars 2002 ställde jag äntligen bort flaskan, berättar en leende Lennart. Nu var det slutdrucket. Det var förutsättningen för att jag skulle få en behandling betald av socialtjänsten. Första veckan på Aleforshemmet kände sig Lennart vilsen. Därefter började han landa så sakta och fick insikter i sin beroendesjukdom.

5 Efter behandlingen fortsatte Lennart att gå på möten hos Anonyma Alkoholister. Han besökte flera möten i veckan. Anonyma alkoholister kombinerat med eftervården blev till ett tillfrisknande i sig. Lennart berättar att genom Anonyma Alkoholister fick han till sig att om hans nykterhet skulle bestå så var det nödvändigt att göra förändringar i livet. Lennart bestämde sig för att inte fortsätta inom ett yrke där alkoholen hade spelat en så stor roll. Han slutade som säljare. Vidare drog sig Lennart ur kretsen av tidigare dryckeskamrater. Året efter behandlingen på Aleforshemmet gick Lennart en utbildning till motivatör på Nordhemskliniken och samma år efter avslutad eftervård började han själv att leda en av Aleforsstiftelsens eftervårdsgrupper. Nästa år har han arbetat med eftervården i tio år. - Det ultimata för tillfrisknandet är att kombinera eftervården med möten i någon nykter gemenskap, exempelvis Anonyma Alkoholister eller Anonyma Narkomaner. I eftervården får man som patient övning på att sitta i grupp, berättar Lennart. Det ger mig mycket att få följa det tillfrisknande som under eftervårdsåret kommer till majoriteten av patienterna. Det märks att Lennart tycker om sin omgivning. Att han uppskattar alla dessa möten med människor i eftervården. Det utgör inget hinder för Lennart att när reslusten faller på ta en paus från arbetet. Ofta reser han ensam. Snart bär det av till Kanarieöarna. Trevlig semester! Jan Ivarsson alkoholrådgivare Aleforshemmet Några viktiga telefonnummer: AA:s telesvar Bemannad alla dagar, året runt, kl samt kl ACA servicetelefon Vuxna barn till alkoholister och andra dysfunktionella familjer Al-Anon, Alateen En gemenskap av anhöriga och vänner till alkoholister NA hotline Nordhemskliniken Stadsmissionen

6

7 Eftervården - en del i behandlingen Efter behandlingen på Aleforshemmet följer ett års eftervård. Syftet med eftervården är att hjälpa patienten i den fortsätta tillfrisknandeprocessen, bland annat genom praktisk tillämpning av Anonyma Alkoholisters 10:e steg. Den ordinarie eftervården består av gruppträffar 1 kväll/vecka i ett år, cirka 2 tim/gång. Ordinarie eftervård finns i Göteborg, Trollhättan, Borås och Alingsås. För dem som av olika anledningar (t ex lång resväg) inte kan delta i den ordinarie eftervården finns en alternativ eftervård som består av gruppmöten 1 dag/fjärde fredag i ett år, 4-5 tim/tillfälle på Aleforshemmet i Alingsås. En eftervårdsgrupp består av patienter, som slutfört sin grundbehandling och leds av en eftervårdsledare, f d patient vid Aleforshemmet, med flera års drogfrihet bakom sig. Eftervårdsledarna handleds kontinuerligt enligt ett rullande schema vid 4 tillfällen/år. Eftervårdsträffarna består av en fast del, som utgår från 10:e steget och en fri del där gruppen och gruppledaren tillsammans enas om ett tema eller aktuellt ämne för mötet. Det fasta inslaget består av en känslorunda där man talar om veckan som varit och vad den inneburit på ett känslomässigt plan. Diskussionsämnen som återkommer i eftervårdsgrupperna utgör underlag för att utveckla befintliga teman eller skapa nya. Eftervårdsträffarna är en obligatorisk del i behandlingen. Frånvaro noteras och rapporteras till kontaktpersonerna. AA:s 10:e steg: Vi fortsatte vår självrannsakan och erkände genast när vi hade fel. Allt deltagande i eftervården förutsätter total nykterhet/drogfrihet. Nykterhetskontroller genomförs då och då i samband med mötena. Efter ett återfall krävs kontroller avseende alkohol/drogkonsumtion under minst tre månader. Vid upprepad misskötsamhet såsom oanmäld frånvaro eller upprepade återfall blir man utskriven från eftervården. Fungerar eftervården? Tre av fyra slutför eftervården och stiftelsens utvärderingar visar att de allra flesta är mycket nöjda med sitt eftervårdsår. En utvärdering lämnas i samband med att eftervården avslutas. Här följer resultat och några kommentarer från de senaste (94 st) utvärderingarna 1) utbytet av eftervården 3,8 2) uppläggning och genomförande 3,6 3) eftervårdsledaren 3,8 där 4 = mycket bra, 3 = bra, 2 = mindre bra och 1= dåligt. Många lämnar egna kommentarer och många, många upplever det mycket positivt att eftervårdsledaren är gammal aleforsare och rehabiliterad missbrukare. Exempel på kommentarer: Lätt att prata med, lugn och sansad, bra lyssnare. Eller: Han vet vad han pratar om och förstår andra. De flesta uttrycker också att utbytet av eftervården varit bra: Man får stöd av varandra. Har varit en ventil fått både lyssna och dela. Det har givit mig en trygghet och ett stöd. En fast punkt i livet efter de skyddade 28:a dagarna. Lizbeth H Örnefors, Aleforshemmet

8 Artikeln var införd i AleforsNytt i samband med Aleforsstiftelsens 20-årsjubileum Minnesotamodellens intåg i Sverige Tiden går och vi med den. Ja, det gamla uttrycket tycker jag passar bra ihop på såväl Aleforsstiftelsen som på mig själv. Det är kanske inte så många som känner Britt Carlström idag men jag var chef och initiativtagare till Aleforsstiftelsen, som nu fyller 20 år. Hur började det hela? Sommaren 1982 kom jag första gången i kontakt med Minnesotamodellen då jag besökte sjukhus och behandlingshem i New York och i Philadelphia. Jag ville fördjupa mina kunskaper om Minnesotamodellen och besökte1983 Hazelden ett av USA:s mest framgångsrika rehabiliteringscenter för missbrukare och med 30 års erfarenhet av Minesotamodellan. Anläggningen ligger nära Minneapolis i delstaten Minnesota. Jag fick skriva in mig som patient och godkänna de regler som fanns där. Vi fick tömma våra väskor och lämna ifrån oss eventuell medicin. Efter genomgånget familjeprogram fick jag tillräckligt med impulser och information för att kunna föra idéerna vidare i Sverige. Jag fick här lära mig att alkoholism inte bara drabbar den som dricker, utan hela familjen berörs. Britt Carlström, Aleforsstiftelsens föreståndare sina känslor fick bära omkring på en stor nallebjörn under dagen även i matsalen. En annan metod var att mycket pratsamma personer, som inte kunde vara tysta när andra pratade, fick en tejpremsa över munnen. Aleforshemmet var före 1987 ett rehabiliteringshem för patienter som kom från Lillhagens sjukhus. På våren 1987 var det fortfarande patienter på Aleforshemmet. De ockuperade hemmet i protest mot att vår verksamhet skulle ta över. Det gick t o m så långt att man måste ta till åtgärder som avstängning av både el och vatten för att få patienterna därifrån. Men det politiska beslutet stod fast och man startade ett Minnesotabehandlingshem i Alingsås I Sverige var Minnesotamodellen en stor nyhet och många ville starta denna nya behandlingsmetod. Monica Getz från USA var draghjälp och eldsjäl för Minnesotamodellens introducerande i Sverige. Det nya med Minnesotamodellen var att man hade byggt upp en pedagogisk modell som grundar sig på Anonyma Alkoholisters ideologi, dessutom var hälften av personalen nyktra alkoholister som ledde programmen. I juni 1987 var jag på ett annat rehabiliteringshem i USA, närmare bestämt The Meadows i Arizona. Programmet här var mycket tuffare än på Hazelden men gav mycket att lära. Exempel på hur man arbetade där, var när en person som hade svårt att visa Stora villan. År 1988 besökte Morgan Karlsson och jag ett isländskt Minnesotabehandlingshem i Reykjavik. Det blev således denna isländska variant som mest låg till grund för vårt svenska Minnesotaprogram.

9 Invigningen av Aleforshemmet var den 27 augusti Den 1 september tog vi emot våra första patienter på Aleforshemmet. Sjukvården i Göteborg ställde Aleforshemmet i Alingsås till stiftelsens förfogande under en 3-års period. Det var mycket att styra med administrativt som anskaffning av filmer, böcker och uppläggning av scheman och program. Rent praktiskt var det också mycket att göra. Jag tänker på alla stora järnsängar som vi fick köra till miljöstationen. Nya fräscha sängar levererades från Ikea. Här bör nämnas MOTIVATONSPROGRAMMET som jag startade tillsammans med Nordhemskliniken. Alla patienter som besökte kliniken fick en chans att gå igenom detta program ca 1 tim/dag i en veckas tid. Meningen var att patienten sedan själv skulle ta ställning till fortsatt behandling. Gunnar Simonsson, Per Martinsson och Irma Wright har haft stor betydelse för Minnesotamodellens etablering i Västsverige. Med en engagerad personal och Morgan Karlsson som bitr chef var entusiasmen att lyckas med vårt projekt stor. År efter år har patienter/klienter gått igenom våra program på Aleforshemmet i Alingsås, vilket har resulterat i att många nyktra alkoholister har kommit tillbaka till sina arbetsplatser och idag lever ett bra liv. Jag tänker även på alla våra eftervårdsledare som troget och entusiastiskt arbetat med patienterna i eftervårdsgrupperna. Aleforsstiftelsens tidskrift AleforsNytt har funnits sedan Här har vi försökt att delge nyheter inom missbruksvården och presenterat våra olika program till våra samarbetspartners. Jubileumsnumret 1997 gav en återblick på de första 10 åren av vår verksamhet. En milstolpe var år 2000 då Aleforshemmet som första behandlingshem i Sverige, blev kvalitetssäkrat enl. ISO Kontor, matsal, kök Det är många personer som har betytt mycket för att få igång denna verksamhet. Jag vill speciellt omnämna några: Clas Sjöberg, chef för Nordhemskliniken i Göteborg, Gösta Carlson, informationschef på sjukvårdsförvaltningen och Inga-Britt Falkman personalman på Volvo. Styrelsen som då bestod av representanter från Volvo, SKF, Telia, Posten, Göteborgs Hamn, Marks stiftelse och Sjukvårdsförvaltningen i Göteborg, var en gemensam kraft som stod bakom igångsättningen och leddes av ordförande Bernt Johannisson, Sjukvården. Politiker som År 2001 lämnade jag över rodret till Morgan Karlsson, då jag gick i pension. Det är med glädje jag träffar personalen och alla gamla patienter. Jag tycker att mitt arbete på Aleforsstiftelsen har burit frukt och förhoppningsvis skall även stiftelsen i framtiden ge stöd och hjälp åt göteborgare och västsvenskar med missbruksproblem. Göteborg i april 2007 Britt Carlström Nya villan t v och Stora villan t h

10 Möjliggörare eller moralpolis? - en serie halvdagskonferenser hösten Aleforsstiftelsen i samarbete med Västra Götalandsregionen. Föreläsare Romana Powidzka Casserblad, alkoholrådgivare och samtalsterapeut Aleforsstiftelsen Vårt vanligaste missbrukspreparat är alkohol och dilemmat med detta preparat är att 1) alkohol är en del av vår kultur 2) det är svårt att ta till sig sjukdomsbegreppet 3) fördomar - man ser alkoholisten som en svag människa när det egentligen är mycket starka personer. 4) moraliserande. En studie som genomförts av Göteborgs universitet, psykologiska institutionen har visat att en vanlig patient är socialt etablerad, c:a 47 år, 91 % har eget boende, har genomgått grund- och gymnasieskola. 76 % har ett arbete, övriga har pension, är arbetslösa eller långtidssjukskrivna. 11 % har kriminell bakgrund (inkl rattfylleri). Alkoholisten är med andra ord en vanlig svensson men med en genomsnittlig konsumtion av 4 flaskor starksprit per vecka. 46 % har provat narkotika och 17 % har gjort självmordsförsök. Det tar i genomsnitt 13 år av problematiskt drickande innan man kommer på behandling. Vem reagerar först? Familjen reagerar först. Arbetsplatsen är den sista som får reda på problemet. Familjens regler i en alkoholistfamilj: 1) Inte tala (om problemet). 2) Inte lita (på alkoholisten). Tilliten är det sista som en tillfrisknad missbrukare får tillbaka från familjen. 3) Inte känna efter. Det är stor risk att familjemedlemmarna utvecklar stress, fibromyalgi, kronisk huvudvärk m m. Konsekvenserna på arbetsplatsen blir i första skedet försämrad arbetsinsats, ströfrånvaro och humörsvängningar. Sena Romana Powidzka Casserblad föreläste tecken är alkoholpåverkan t ex man luktar alkohol, bakfylla, personlighetsförändringar, signaler från utomstående, rattfylleri, vårdbehandling (tillnyktring, avgiftning). Det har visat sig att 4 av 10 arbetskamrater inte säger något till chefen. Det är svårt att prata om problemet. Det är lika vanligt med medberoende på arbetsplatsen som i hemmet. Snabbaste vägen till medberoende på arbetsplatsen: 1) prata inte 2) lita inte 3) känn inte efter dvs samma mönster som familjen utvecklar. Romana menar att det motiverande samtalet skapar en bra grund för att komma tillrätta med problemet. Dess fem faser är: 1) Att skapa kontakt mest lyssna, ha tålamod 2) Neutralt utforskande lyssna, ställa öppna frågor 3) Perspektivutvidgande vara mer aktiv, informera om regler, hålla sig till fakta 4) Lösningsfokuserande delta i en dialog 5) Beslut Gemensam handlingsplan. Kanske 12-stegsbehandling. Låta personen ta konsekvensen av sitt val - även de dåliga. Släppa taget. Slutligen - Återkoppling Hur gick det? Behövs mer hjälp? Ny handlingsplan? En mycket viktig punkt som tyvärr ofta glöms bort. Före föreläsningen berättade representanter från AA (Anonyma Alkoholister) och NA (Anonyma Narkomaner) om dessa organisationer och i pausen och efter föreläsningen kunde man få informationsbroschyrer och ställa frågor till dem. Lizbeth Hallberg Örnefors Aleforshemmet

11 De senaste 10 åren har cirka personer dött och cirka skadats svårt i alkoholrelaterade olyckor. Det innebär att tals svenskar har påverkats genom att anhöriga och vänner drabbats av rattfylleriet. Trafiknykterhetens dag, 29 september 2011, vill försöka hindra mängden alkoholrelaterade trafikolyckor. Tom Bjerver från MHF som är huvudarrangör för Trafiknykterhetens dag säger att det räcker att vara nykter bakom ratten för att vi ska slippa massor av döda och svårt skadade varje år. - Kör inte alkohol- eller drogpåverkad och vägra åka med en onykter förare och hindra andra från att köra fulla. Det handlar om att rädda liv, säger Brith Rundgren, vice ordf i MHF:s lokalförening i Alingsås. Fakta om rattfylleri - Varje timme dygnet runt görs cirka 500 rattfyllerikörningar. - Gränsen för rattfylleri går vid 0,2 promille. - Tre av tio omkomna förare av personbil är alkoholpåverkade Källa: Alingsåskuriren 4/ Lizbeth Hallberg Örnefors, Aleforshemmet Kvinnor får hjärnskador av alkohol på kortare tid Det är känt sedan länge att kvinnor är känsligare än män för alkoholens skadeverkningar. Nytt är att även de kemiska ämnena i hjärnan är mer lättpåverkade berättar Kristina Berglund, Göteborgs universitets representant för en tvärvetenskaplig studie. Redan efter fyra år hade kvinnors serotoninsystem försämrats med 50 % medan det tog tolv år för männen. Serotoninfunktionen reglerar bland annat impulskontroll och sinnesstämning. Orsaken till kvinnors större känslighet är att alkohol är vattenlösligt och att alkoholen blir mer koncentrerad i kvinnokroppen som är mindre och består av mer fett än hos männen. Kvinnor och män bryter dessutom ner alkoholen på olika sätt i kroppen. De personer som ingick i studien drack lika mycket alkohol oavsett kön cirka 12 flaskor vin i veckan. I den tvärvetenskapliga studien som utförts vid Sahlgrenska akademin och Psykologiska institutionen i Göteborg har 42 personer med alkoholberoende ingått och dessa har jämförts med en kontrollgupp bestående av 28 personer. Resultaten kommer att publiceras i tidskriften Clinical and Experimental research under Källa: Göteborgs-Posten

12 Rachel getting married När Kym (Anne Hathaway) återvänder hem till familjen Buchman för att fira sin syster Rachels (Rosemarie DeWitt) bröllop, tar hon även med sig en lång historia av personliga kriser, familjekonflikter och tragedier. Filmen kryllar av de djupa och annorlunda karaktärer som är Jonathan Demmes signum och målar upp ett hjärtligt, insiktsfullt och stundtals dråpligt familjeporträtt.. When Love is not Enough berättar den sanna historien om Bill, en av grundarna av Anonyma Alkoholister och hans fru Lois Riley, en av grundarna av Al-Anon under 1930-talet. Filmen följer paret i efterkrigstidens USA, genom depressionen och förbudsåren då Bill som ett resultat av slagfältens fasor tappar kontrollen över sitt kopiösa drickande.. I huvudrollerna ser vi Barry Pepper och Winona Ryder. Ett gripande drama om beroende, svek, andra chanser och den verkliga innebörden i villkorslös kärlek. Lätt att gå i gamla fotspår En ung kvinna skulle göra söndagsstek tillsammans med sin nya sambo. Innan hon stoppar in steken i ugnen kapar hon av en bit i båda ändar. Varför gör du så?, frågar sambon. Min mamma gjorde alltid så, svarar kvinnan. En tid senare är de hemma hos kvinnans mamma som serverar en stek som är kapad i båda ändar. Paret frågar mamman: Varför gör du så?. Min mamma gjorde alltid så, svarar mamman. De bestämmer sig för att fortsätta undersöka saken och ringer upp mormor och frågar henne varför hon alltid kapade steken i båda ändar. Vi hade en så liten gryta att steken inte fick plats annars, svarar hon. Så lätt är det att ta över beteenden och värderingar utan att reflektera över dem. Det är först när vi gör nya saker och lämnar gamla invanda fotspår som vi lär oss något nytt. Källa: Tidningen Arbetsliv aug 2009 Hillevi Wahl: Kärleksbarnet - en berättelse om alkohol, bingo och brutna löften. Lina Erkelius: Kanske i morgon - en berättelse om frihet, ansvar och skuld. Åsa Lindeborg: Mig äger ingen - en berättelse om en pappa, manlighet och klass. Moa Herngren: Jag ska bara fixa en grej i köket - om en kvinna som till synes viljelöst super bort sitt liv. PO Enquist: Ett annat liv Tommy Hellsten: Flodhästen i vardagsrummet: Om medberoende och mötet med barnet inom oss.

13 Vem kommer på behandling? Aleforsstiftelsen tog emot sina första patienter på Aleforshemmet hösten 1987 och har under sina snart 25 verksamhetsår tagit emot nästan patienter på Aleforshemmet och 300 i öppenvården (som startade på försök i liten skala 2003). Stiftelsen har ett 50-tal medlemsföretag och ramavtal med socialtjänsten i ett 30-tal kommuner samt kriminalvården. Vem skickar patienter till Aleforshemmet? År 2011 tog Aleforshemmet emot 161 patienter enligt nedan: Stiftar- och medlemsföretag 27 % Övriga företag 25 % Kriminalvården 15 % Socialtjänsten 26 % Privat betalning 7 % Av de 161 patienter som skrevs in under 2011 fullföljde 97 % (156 st) behandlingen. Blev remittenter och patienter nöjda? Vid utvärderingarna 2011 gav remittenter/kontaktpersoner oss 3,7 (Aleforshemmet) resp 3,8 (öppenvården) i genomsnitt på frågor om helhetsintryck, tillgänglighet, tillförlitlighet, kompetens, serviceberedskap och kommunikation där 4=mycket bra, 3=bra, 2=mindre bra, 1=dåligt. Patienterna under samma period gav ett genomsnitt på 3,4 respektive 3,5 på diverse frågor från förberedelse/inskrivning, behandling och boende (endast Aleforshemmet). Samma skala som ovan har tillämpats. Stiftelsen anlitar också ett externt företag, Skandinavisk sjukvårdsinformation, som räknar fram ett kvalitetsindex. Vid senaste mätningen fick stiftelsen omdömet 8,5 av 10 möjliga. Indexet räknas fram efter intervjuer med remittenter från socialtjänst och kriminalvård. Aleforsstiftelsen i Göteborg Första Långgatan Göteborg Tfn: 031: ,140992, Aleforshemmet Aleforsvägen Alingsås Tfn: info@aleforsstiftelsen.com

14 Vad gör Aleforsstiftelsen? Aleforsstiftelsens huvuduppdrag är att erbjuda behandling/utbildning enligt 12-stegsmodellen (där AA:s 12-stegsprogram är en central del i behandlingen). Alla behandlingsprogram bygger på helnykterhet och drogfrihet. Stiftelsen bedriver förutom behandlingsprogrammen utbildningsverksamhet. Aleforsstiftelsen har verksamhet i Göteborg och Alingsås. Aleforsstiftelsen i Göteborg Mottagning för bedömningssamtal, nykterhetskontroller och samtal Öppenvård (40-veckors program) Eftervårdsgrupper Eftervårdsadministration Körkortsmottagning Anhörigprogram Utbildningar Aleforsstiftelsen, Första Långgatan 21, Göteborg tfn: , Aleforshemmet i Alingsås Behandling i internatform Eftervårdsgrupper Informationsföreläsningar (7 tillfällen/år) Utbildningar Behandlingsprogrammen på Aleforshemmet: 28-dagars primärprogram (alkohol som grundproblem) 35-dagars läkemedel- och narkotikaprogram 10-dagars återfallsprogram Samtliga program i internatsform åtföljs av 1 års eftervård, antingen i ordinarie eftervård som Aleforshemmet, Aleforsvägen 11, Alingsås tfn: innebär möte 1 kväll/vecka eller eftervård på Aleforshemmet en dag var fjärde vecka. Den senare varianten erbjuds dem som, av olika anledningar, inte kan delta i ordinarie eftervård. Utbildningar Aleforsstiftelsen har utbildningsverksamhet främst som konsultuppdrag på företag och i kommuner men även konferenser (se nästa sida). Morgan Karlsson

15 Från frånvaro till tillfrisknande I en studie vid Göteborgs Universitet (Björnman, 2007/2008) av medarbetare med upprepad korttidsfrånvaro uppvisade hälften en förhöjd alkoholkonsumtion som sannolikt kunde kopplas till frånvaron. Samtidigt finns andra studier som visar att medarbetare i genomsnitt själv upplevt att man haft problem med sin alkoholkonsumtion i 13 år innan behandling sätts in (Berglund, 2008). När behandling väl sätts in kan de flesta sedan återvända till arbete som en fungerande och tillfrisknande medarbetare. Välkommen till en kostnadsfri konferens där vi berättar hur du som arbetsgivare kan fånga upp alkohol- och drogproblematik i ett tidigare skede. En tydlig alkohol- och drogpolicy är inte bara ett lagstadgat arbetsmiljökrav utan även ett gott stöd för såväl arbetsgivare som medarbetare. Men även med en väl formulerad policy kan man stöta på svårigheter när det kommer till att sätta in åtgärder, som många gånger kan vara av arbetsrättslig art. Under en eftermiddag går vi igenom arbetsgivarens respektive medarbetarens skyldigheter och rättigheter vid missbruk i arbetslivet. Vi går även igenom den process som följer av att en medarbetare uppvisar tecken på beroendesjukdom. Oanmäld frånvaro kan här utgöra en startpunkt där relevant behandling sätts in och på ett strukturerat sätt följs upp för att bäst möjliggöra ett tillfrisknande. Föreläsare är Morgan Karlsson, behandlingschef och vårdlärare. Han arbetar, förutom i behandlingsprogram, med arbetsplatsutbildningar för chefer, medarbetare och skyddsombud. Jag vill anmäla mig och väljer nedanstående konferenstillfälle: Ort Plats Datum Tid Göteborg HSB, Första Långg. 28A kl Uddevalla Regionens Hus, Kilbäcksg kl Skövde Ambulansstationen, Gruvg. 2A, Skövde kl Göteborg Läppstiftet Konferens, Lilla Bommen kl Borås Regionens Hus, Ekenäsg. 15 (Solhem) kl Namn: Organisation/avd: Telefon: E-post: Anmälan skickas till: Aleforsstiftelsen, Aleforsvägen, Alingsås eller till fax Det går även bra att anmäla sig på webben: Antalet platser är begränsat. Vänligen meddela ev förhinder till per.ohman@aleforsstiftelsen.se Har du frågor, ring Per Öhman på telefon

16