Elbilen Snart en självklar del i samhället?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Elbilen Snart en självklar del i samhället?"

Transkript

1 Umeå Universitet Energilagringsteknik 7,5 hp Elbilen Snart en självklar del i samhället? Madeleine Hagelberg Antonios Stephanopoulos Handledare: Lars Bäckström Åke Fransson

2 Sammanfattning Att merparten av samhället vill bort från beroendet av fossila bränslen såsom kol och olja är ingen nyhet. Forskare och företag försöker febrilt hitta nya lösningar som kan lösa våra energibehov inom olika områden. Denna rapport jämför den bensindrivna bilen med en elbil samt undersöker elbilens förutsättningar att kunna leva upp till samhällets krav. För att uppnå detta studerades olika examensarbeten, vetenskapliga artiklar, litteratur från Umeå Universitets bibliotek, olika återförsäljares produktuppgifter, intervju med Svenska Elfordonsintressenternas Riksförbunds ordförande mm. Analytiska energiberäkningar som gjorts visar på att elbilen Tesla Roadster förbrukar 1.99 kwh/mil jämfört med en Volvo S60 som förbrukar mer än det femdubbla, 10.2 kwh/mil. Detta beror på att den elektriska drivlinan i en elbil är mycket effektivare än drivlinan i en bensinbil, då förbränningsmotorn har väldigt låg verkningsgrad. Dock kunde Volvo S60 gå mer än dubbla sträckan jämfört med Teslan. Teslans specifika energi på batteriet beräknades till 155Wh/kg vilket skulle behöva förbättras till nästan 400Wh/kg för att på en laddning nå samma körsträcka som Volvon på en bensintank. Med dagens el- och bensinpriser kostar Tesla Roadster ungfär 2kr/mil att köra, medans en konventionell bil ligger på ungefär 5-15kr/mil. Observera att då tas endast hänsyn till el- och bensinkostnader, ingen hänsyn är tagen till reparationkostnader. Men den konventionella bilen har en kritisk fördel gentemot elbilen, dess lagringskapacitet. En bensintank har en specifik energi på 10kWh/kg, tack vare bensinens höga energiinnehåll, medans dagens batterier ligger nånstans mellan Wh/kg. De få elbilstillverkare som finns idag kompenserar detta tillkortakommande genom att montera in enorma batterier i sina bilar. I t.ex. Tesla Roadster utgör batteriet nästan 40% av bilens totalvikt, vilket har resulterat i en körsträcka på 35mil/laddning. Batteriets specifika energi höjs sakta men säkert tack vare mycket forskning, men batteriernas material är dyra. Precis som mycket annan forskning vill man hitta effektivare lösningar, men även billiga lösningar, vilket kan verka paradoxalt. Det är det också, vilket är en orsak till den långsamma utvecklingen. Några av de batterityperna som kan komma att vara aktuella att använda i massproducerade elbilar är t.ex. NiCd-, NiMH- och Litiumjon-batterier. Det sistnämnda är det batteri som i dagsläget ser ut att ha ljusast framtid, där dess största problem just varit materialkostnaderna. Men genom att byta ut katodmaterialen från kobolt till den betydligt billigare metallen järn har priserna på dessa batterier pressats avsevärt. Helst får en elbil bara kosta så mycket mer än en konventionell bil så att ägaren har en chans att tjäna in mellanskillnaden i form av sparade bränslekostnader. Med tanke på elbilens överlägsna verkningsgrad på motorn, nollutsläpp samt teknikens framfart på batteriet anses framtiden se ljus ut. De som talar emot, anser vi är samhällets okunskap samt svårigheter att se på personbilen ur nya perspektiv. 2

3 Innehållsförteckning Inledning, syfte, metod De olika begreppen för biltyper Konventionell bil Hybridbil Laddhybrid/Plug-in-hybrid Bränslecellsbil Batteribil/Elbil Samhällets krav på elbilen Elbilen idag Drivlinor Konventionella drivlinan Elektriska drivlinan Energilagring Bränsletank Batteri Bly-syra batteri NiCd batteri NiMH batteri Li-jon batteri Energiomvandling Ottomotor Elmotor Energieffektivitet Elbil Bensinbil Andra faktorer som påverkar framdrivningsenergin Rullmotstånd Luftmotstånd Fordonets vikt Resultat Bensinbil Elbil Framtiden Diskussion Slutsats Referenser

4 Elbilen har länge varit på framfart men har än så länge inte fått så stor genomslagskraft. Den var dock med redan i bilens barndom och konkurrerade om marknadsandelar tillsammans med ångmotorn och bensinmotorn. I slutet av 1800talet var elbilen nära att få stor genomslagskraft eftersom att den ansågs lättstartad och lättkörd samt var tystgående till skillnad från bensinbilarna. Elbilen utkonkurrerades dock av bensinbilens längre räckvidd och efter 1920 dominerade bensinbilen marknaden totalt kom första oljekrisen vilket väckte ett visst intresse för elbilen igen men efter andra oljekrisen, 1979, sjönk oljepriset igen och intresset för elbilen svalnade åter talet väcktes dock intresset åter då flera städer fick upp ögonen för de miljöproblem som bensinbilen åstadkommit. Smog och oacceptabel luftkvalitet i storstäderna gjorde att elbilens ansågs som en nollutsläppslösning eftersom att den inte släpper ut någonting lokalt utan förskjuter problemet till elproducenterna. Kraven på införandet av nollutsläppsfordon har med åren ökat och i dagsläget är det enbart den rena elbilen samt hybridbilen med bränslecell som har potential att klara de krav. ZEV 1 har satt som mål att mellan skall 11 % av Californiens totala fordonsförsäljning vara nollutsläppsfordon. Mellan skall målet ökas till 12 %. Det finns idag ett antal större och forsknings- och utvecklingssamarbeten mellan industrin, universitet och stat för att ta fram teknik som gör elbilen marknadsmässigt gångbar. I Japan exempelvis har MITI och JEVA verkat länge med målet att ta fram en elbil som uppfyller dessa krav. I USA bedrivs batteriforskning under USABC, United States Advanced Battery Consortium, och i Frankrike bedriver bl.a. företaget SAFT avancerad batteriforskning. [1,2]. Syftet med arbetet är att ta reda på hur långt bort vi i dagsläget är från att en ren elbil ska kunna leva upp till samhällsbehoven och bli konkurrensmässig med dagens vanligaste bil, nämligen bensinbilen? Hur mycket energi bör batteriet i en elbil kunna lagra för att kunna uppnå en kapacitet jämbördig med bensinbilen? Hur är dagens kapacitet på de batterier som används i elbilar med avseende på energieffektivitet, specifik energi, specifik effekt och livslängd? Hur ser utvecklingen ut för dessa batterier? Syftet är även att få förståelse för hur en elbil fungerar samt vilka fördelar respektive nackdelar den har jämfört med bensinbil? För att uppnå detta studerades olika examensarbeten, vetenskapliga artiklar, litteratur från Umeå Universitets bibliotek, olika återförsäljares produktuppgifter mm. Detta för att få förståelse för de olika bilsorternas huvudprinciper samt få aktuella produktdata att använda i energieffektiviseringsanalys samt hur framtiden ser ut. Intervju med Svenska Elfordonsintressenternas Riksförbunds ordförande, Håkan Joelsson, för att få en ökad förståelse för vilka möjligheter vi har i Sverige i dagsläget för att kunna köpa en elbil samt hur han ser på elbilens möjligheter och begränsningar. En samhällsundersökning genomförd av Fotrum användes för att öka uppfattningen av hur Svenska folket ser på elbilen. Michael Bradley, lektor och docent på Umeå Universitet bistod med kunskaper inom klassisk mekanik. 1 California's Zero Emission Vehicle (ZEV) regulation 4

5 1. De olika begreppen för biltyper Det finns idag en hel del olika begrepp vad gäller drivmedel och biltyp. Här nedan följer en kortfattad beskrivning. 1.1 Konventionell bil En bensin- eller dieseldriven bil som endast har en förbränningsmotor under motorhuven. Utgör i dagsläget ca 99 % av världens bilar. 1.2 Hybridbil En bil som kombinerar en bensin- eller dieselmotor med eldrift. Batteriet är dock inte lika stort som i rena elbilar. Många hybridbilar låter bilen drivas av el under låga hastigheter, för att låta förbränningsmotorn ta över då en viss hastighet överskrids. Batteriet laddas upp från förbränningsmotorn, inte från elnätet. 1.3 Laddhybrid/Plugg-in hybrid Denna bil har ett större batteri än hybridbilen och kan framföras helt på el under kortare sträckor och förbränningsmotorn fungerar endast som en reserv om batteriet töms. Batteriet kan laddas från elnätet. 1.4 Bränslecellsbil En bil som tankas med vätgas. Vätgasen omvandlas sedan till elektricitet för att driva bilens elmotor. Ofta kombineras vätgasdriften med ett batteri som buffert. 1.5 Batteribil/Elbil En bil som helt framförs på el. Batteriet laddas från elnätet och har alltså ingen förbränningsmotor [3]. I denna rapport kommer alltså den konventionella bensinbilen att jämföras med elbilen. 2. Samhällets krav på elbilen Vad kräver det svenska folket av elbilen? När är svenskar beredda att ta steget från den konventionella bensindrivna bilen och i stället investera i en bil driven av el? Vad är viktigast för befolkningen när en ny bil skall köpas? Vad elbilen bör ha för prestanda är givetvis individuellt och varierar kraftigt efter varje individs behov. Men ett försök att få en samlad uppfattning om svenskarnas inställning till elbilen gjordes av Fortum år 2008 [4]. I deras undersökning lät de 1006 bilägare i åldern 18-80år svara på 20 frågor om deras syn på elbilen m.m. Enligt undersökningen ska ca 53 % ha svarat att de någon gång under det senaste året funderat på att köpa en elbil. Över 80 % av de tillfrågade svarade att det som i första hand måste förbättras är körsträckan per laddning. Ca 60 % tyckte även att priset på bilarna måste sänkas. Ungefär 40 % vill se att bilens snabbhet utvecklas medans ca 30 % vill att bilarna skall byggas större. Ca 25 % tyckte att bilarna måste bli snyggare och ca 20 % ville se nya lagar och subventioner. Tre av fyra tyckte att staten borde finansiera en utbyggnad av laddstationer och de allra flesta, 92 %, vill ha möjlighet att kunna ladda bilen hemma. 2.1 Elbilen idag I dagsläget säljs inga elbilar i Sverige, dock har en hel del olika hybridbilar och laddhybrider utvecklats. Att införskaffa en ren elbil är väldigt svårt i dagsläget. Svenska Elfordonsintressenternas Riksförbund för privatpersoners ordförande, Håkan Joelsson, ville dock visa att det går och fabrikskonverterade en Subaru till elbil i en fabrik i Finland. Bilen är av årsmodell 1995, enkel minibuss variant. Först använde han bly-syra batterier men han tyckte att batteriet självurladdades väldigt lätt, samt åldrades ganska snabbt. Han beställde därför ett begagnat Li-jon batteri från Kina, nypris ca kr, 78V vilket han är mycket mer 5

6 nöjd med. Jag laddar batteriet i ett vanligt 230V uttag och det tar ungefär 1h/mil. Dock använder jag enbart bilen till korta sträckor, ca 5mil så det är inga problem. Den hinner laddas under en arbetsdag säger Håkan. Hans ambition är att samhället ska utformas så att vi använder små, lätta eldrivna bilar för kortare sträckor medan man för längre sträckor kan åka tåg, eller utforma spårbilar eller varför inte gå med i en bilpool. Ett amerikanskt företag, Tesla motors, har däremot börjat sälja en elbil som skall ha väldigt hög prestanda. Den klarar av att köra ca 35 mil på en laddning, har en maxhastighet som är mer än 200km/h samt gör 0-100km/h på 4 sekunder. Dess hastighet och acceleration är betydligt högre än de konventionella bensindrivna bilar som de flesta kör idag. Också körsträckan på 35mil/laddning täcker de flesta privatpersoners dagsbehov. Skall man köra längre sträcka måste man stanna vid en laddstation och ladda batteriet och här kommer bilens första nackdel in; det tar ca 3,5 timmar att ladda batteriet. Detta kan jämföras med att fylla en bensintank med bensin som tar ungefär 1-2 minuter. Bilens andra nackdel är priset. Tesla Roadster kostar över 1 miljon kronor, dock får man ha i åtanke att bilen klassas som en sportbil och sportbilar i överlag är ganska dyra, oavsett drivmedel. Våren 2009 förväntas de första europeiska exemplaren levereras.[5] Tesla planerar även att lansera en halvkombi under slutet av 2010 som endast kostar tusen kronor. [6] Sommaren 2007 planerade en norsk biltillverkare att lansera elbilen Think. Bilen skulle ha en topphastighet på 100km/h, en körsträcka på 18mil/laddning och vara tillgänglig för ca tusen kronor, exklusive en månadshyra för batteriet. Det såg till en början väldigt ljust ut och man planerade att tillverka 3500 bilar per år. Men något gick snett. Lanseringen blev uppskjuten av den norska regeringen för att de hade problem att bestämma vilka lagar och bestämmelser som skulle gälla för elbilar. Jag kom hit för att få bilen produktionsklar. Nu jobbar jag dag och natt för att rädda företaget. Situationen är kritisk, så mycket kan jag säga, säger Thinks vd Richard Canny till Dagens Næringsliv.[7] Hur det går för Think är alltså ännu oklart, men redan i dag testkörs 20st Think-bilar av utvalda familjer i Gävle och Sandviken[8]. 3. Drivlinor Med drivlina avses vanligtvis de delar av bilen som får bilen att rulla, dvs. från motorns kolvrörelser till däckens rotation. Men i detta fall jämförs bensinbilen med en elbil, där fokus i huvudsak ligger på elbilens energilagring, batteriet. Så med drivlina i detta fall avses hela steget, från påfyllning av drivmedel till rotation på drivaxel/däcken. 3.1Konventionella drivlinan, bensindriven En konventionell bil fylls på med bensin som vanligtvis tillgodoses av en bensinmack. I Sverige finns ca 3800 bensinstationer. Bensinen lagras i en tank som oftast sitter i bilens bakre del. Att fylla en tank med bensin tar ungefär 1-2 minuter. För att mäta mängden bränsle i tanken används en nivågivare, även kallat flottör. Bränsleinsprutningssystemet (förr användes förgasare) blandar bensinen med luft och fördelar det över motorns cylindrar. Beroende på temperatur, belastning m.m. reglerar systemet mängden bensin/luft-blandning för att motorn alltid ska få rätt mängd bränsle. Detta ger en jämnare gång och minskar avgasutsläppen något. Bränslet antänds i cylindern som via vevstaken får vevaxeln att rotera. Beskrivet i stora drag, överförs kraften från vevaxeln via växellådan till drivaxeln som får hjulen att rotera. 3.2Elektrisk drivlina En elektrisk drivlina består i huvudsak av laddare, energilagrare, styrning och motor [1]. Laddaren omvandlar växelströmmen i eluttaget till likström med den spänning batteriet behöver för att laddas. I ett svenskt vägguttag är det vanligtvis spänning 230V och frekvensen 50Hz. I en racerbil kan batterispänningen ligga upp mot 800V. Laddaren behöver ca 10-20% 6

7 högre spänning än vad som levereras till batteriet. Detta för att laddaren ska kunna övervinna batteriets inre elektriska motstånd samt för att bryta isär molekylerna inuti batteriet [9]. Batteriet lagrar energin och motsvarar den konventionella drivlinans bränsletank. Batteriet har ett övervakningssystem som ser till att batterier inte över- eller underladdas vilket kan jämföras med en bränslemätare. Motorstyrningen gör om likströmmen från batteriet till passande form för motorn (likström till likströmsmotor och växelström till asynkron- eller synkronmotor). Motorstyrningen motsvarar gaspedalen. Motorn omvandlar elektrisk energi till mekanisk energi som driver elbilen framåt. Figur 1: Schematisk bild över elbilens alla delar [9] 4. Energilagring 4.1 Bränsletank I bensinfordon lagras energin kemiskt i form av bensin i bränsletanken medan det i en elbil lagras elektrokemiskt i ett batteri. En normal bränsletank rymmer mellan 40-70liter bensin. Bensin har en specifik energi på 12kWh/kg och densitet 800 kg/m 3 vilket motsvarar en total energimängd i en 70 liters tank på 672kWh. En normal tank väger ca 12kg och fulltankad med bensin väger den ca 68kg. Detta ger en specifik energi på hela energilagret på ca 10kWh/kg. Bensin har alltså en betydligt bättre specifik energi än dagens använda batterier som ligger kring 110Wh/kg [10]. Dock utnyttjas den lagrade energin i batteriet betydligt effektivare än den energin som är lagrad i en bensintank, se avsnitt Batteri Batteriets låga specifika energi, livslängd och kostnad har länge varit elbilens stora problem. Vanliga batterier för elbilar har varit bly/syra, NiCd och NiMH men nu börjar även Lijon/polymer batterier att komma, med ungefär dubbelt så hög energitäthet[11]. Rent allmänt består ett batteri av flera celler där varje cell består av en positiv och en negativ elektrod. Den positiva elektroden består ofta av en oxid eller sulfid medan den negativa ofta består av en metall eller legering. Elektroderna är hopkopplade genom elektrolyt, som kan vara både i fast eller flytande form. Elektrolyten leder joner men måste samtidigt vara en bra elektrisk isolator så att självurladdning undviks. Batteriet består även av en separator vars enda uppgift är att hålla de båda elektroderna separerade. Vid varje elektrod sitter det strömtilledare som har till uppgift att leda strömmen till tänkta lasten [1,12]. 7

8 Figur 2: Schematisk bild över hur ett Li-jon batteri fungerar, både vid upp- och urladdning. [13] Vid laddning sker en oxidation vid den positiva elektroden, dvs. den avger elektroner. Elektronerna strömmar i en extern ledare som sedan tas upp av den negativa elektroden, dvs. reduktion. I den schematiska bilden, figur 2, har Li-jon batteri använts. Där kan man se hur elektroner flödar från plus till minus vid laddning av batteriet. När en elektron avges från pluspolen bildas en positiv Li-jon som flödar från katoden till anoden, dvs. till den negativa polen. Förenklat kan man säga att när batteriet är fulladdat har de aktiva ämnena i batteriet tvingats separera och energi lagrats. När man sedan kopplar in batteriet till t.ex. motorn sker en spontan reaktion och elektronerna flödar från minus till plus, tack vare att varje cell har en elektromotorisk kraft, emk. De aktiva ämnena vill reagera med varandra. Dock är alltid strömriktningen motsatt elektronernas riktning dvs. från plus till minus.[1, 9, 12] De tekniska aspekterna som är viktigast för den elektriska drivlinan är batteriets specifika energi (Wh/kg), specifika effekten (W/kg) samt energieffektivitet dvs. hur stor del inmatad energi som kan nyttiggöras vid urladdning. Specifika energin är det som främst har begränsat elbilen, dvs. mängden energi som kan lagras i batteriet vilket indirekt betyder bilens räckvidd. Specifika effekten är batteriets förmåga att leverera effekt. Vissa batteriers specifika effekt är starkt beroende av hur urladdat batteriet är. Energieffektivitet påverkas främst av spänningsförluster och kapacitetsförluster. Spänningsförluster sker både pga. överpotentialer och inre resistans. Överpotentialer minskar den effektiva spänningen vid både upp- och urladdning. Inre resistans är summan av cellens alla resistansbidrag. För att minska detta måste elektrolyten vara så konduktiv som möjligt så att jonerna ska kunna hitta till rätt plats. Kapacitetsförluster orsakas av så kallade parasitprocesser som stjäl ström från den nyttiga processen. Ett exempel är laddning av ett batteri med vattenlöslig elektrolyt. Då åtgår en del av strömmen till elektrolys av vatten till vätegas och syre. [1] Livscykel definieras som antal gånger ett batteri kan laddas upp och laddas ur. När batteriet inte kan hålla en laddning över 80 % anses det förbrukat. Batterikostnad räknas i kr/kwh. Det totala inköpspriset för en elbil är starkt beroende av denna faktor.[9] 8

9 4.2.1 Bly-syra batteri Katoden består av bly, Pb och anoden av blyoxid, PbO 2. Elektrolyten består av svavelsyra. Det som utmärker sig för bly-syra batteriet är att det är väldigt tungt, vilket medför att den specifika energin på 30Wh/kg är ganska låg. Dessa typer av batterier tappar väldigt fort sin ursprungskapacitet p.g.a. den bildade blysulfaten är svårlöslig och kan lägga sig som en vit beläggning på katoden vilket påverkar livslängden negativt NiCd batteri I dagsläget ett av de mest använda batterierna. Elektroderna består av nickel och tungmetallen kadmium. Dess största begränsningar är att kadmium är både giftigt och dyrt. Klarar av relativt hög belastning vilket gör dem populära i apparater som förbrukar mycket effekt. Dess specifika energi ligger runt 45Wh/kg NiMH batteri Nickelmetallhydrid batteriet är en mer miljövänlig variant av NiCd batteriet. Elektroderna består av nickelhydroxid och metallhydrid(en legering bestående av mangan, magnesium, aluminium och kobolt). Den har högre specifik energi, 60Wh/kg än NiCd-batteriet. Då batteriet är fulladdat stiger temperaturen kraftigt, vilket gör att laddningen måste övervakas av ett övervakningssystem. Både NiMH- och NiCd-batterier har en relativt hög självurladdning Li-jon batteri Detta är batteriet som fått elbilsintresserade att på allvar drömma om en helt eldriven bil. Anoden består oftast av grafit, medans katoden vanligtvis är en metalloxid, t.ex. litiumcoboltdioxid, LiCoO 2. Den har en väldigt hög specifik energi i dagsläget, Wh/kg, och nya framsteg görs hela tiden. Dess största nackdel är priset, då elektrodmaterialen är väldigt dyra. Därför försöker forskare idag ta fram billigare lösningar, se avsnitt 9. Li-jon batteriet har låg självurladdning och ingen icke önskvärd minneseffekt Data över dessa olika batteriers egenskaper samt en mer schematisk bild över hur långt de olika batterierna kan driva en personbil ses i figur 3 samt tabell 1. En elbils förbrukning brukar approximeras till 2kWh/mil.[1, 9, 14, 16]. Li-jon ( Wh/kg) NiMH (60Wh/kg) NiCd (45Wh/kg) Bly-syra (30Wh/kg) km Figur 3: Schematisk bild över hur långt en personbil kan gå med ett 200kg batteri och förbrukningen 2kWh/mil. Tabell 1: Sammanfattning av de olika batteritypernas egenskaper. Siffrorna är ungefärliga [15, 16] Batterityp Blysyra NiCd NiMH Litiumjon Specifik energi (Wh/kg) Specifik effekt (W/kg) Livslängd(Antal cykler) Laddningstid(h)

10 5.Energiomvandling 5.1 Ottomotorn Motorerna som sitter i dagens bensindrivna bilar heter Ottomotorer. Vanligast består en bilmotor fyra cylindrar som tillsammans driver en vevaxel, där varje cylinder jobbar enligt Ottocykeln. Den innebär att bränsleblandning sprutas in i cylindern. Kolven trycks upp och komprimerar bränslet. Med hjälp av tändstiftet antänds bränslet och expanderar, vilket driver kolven nedåt som trycker ut förbränningsgaserna. Verkningsgraden i en ottomotor beror på många faktorer, bl.a. hur mycket bränslet kan komprimeras utan att självantända, friktionsoch värmeförluster m.m. Om man jämför det mekaniska arbetet som fås ut ur motorn med energiinnehållet som tillförs så landar verkningsgraden i en förbränningsmotor på ungefär 15-20%. [1, 20] 5.2 Elmotor En elmotor konverterar elektrisk energi till mekanisk energi, oftast genom att utnyttja elektromagnetism. Statorn, som är den fasta delen i motorn, skapar ett magnetfält då den matas med elektrisk ström. Magnetfältet driver i sin tur en rotor som roterar inuti statorn och från rotorn kan man ta ut det mekaniska arbetet. Likströmsmotorer är lätta att varvtalsreglera, eftersom deras varvtal är proportionellt mot dess matspänning. Exempel på likströmsmotorer är permanent-, serie-, shunt- och separatmagnetiserad. Växelströmsmotorer är billiga och har hög verkningsgrad. Exempel på växelströmsmotor är synkron- och asynkronmotorn[21]. 6. Energieffektivitet Siffrorna nedan är ungfärliga siffror. Siffrorna varierar beroende på olika typer av produktionssätt, olika batterier, motorer mm. Dock har medelvärden baserat på olika sorters produkter och källor i största mån tagits fram. 6.1Elbil Vid de olika stegen i drivlinan sker diverse förluster. Laddaren omvandlar växelström från laddningsstationen till likström med den spänning som batteriet behöver. =94% [17] Batteriet lagrar energin, samt levererar när motorn behöver det för att driva hjulen. =90% [1,12, 18, 19] Om motorn är en växelströmsmotor krävs en omvandlare som transformerar likström till växelström. =94% [17] Elmotor: =93% [3, 17] Kraftöverföringen från motorn till hjulen där enbart en reduktionsväxel krävs för att klara av alla påfrestningar i en körcykel. ö ö =98% [1] = , =72% Om man som exempel antar att framdrivningsenergi dvs. tillförd nyttig energi till hjulen vid något tillfälle är 100 kwh. Det elektriska drivsystemet kan återvinna en del av bromsenergin som annars skulle ha blivit värmeförluster. Tack vare bromsåtervinning återförs ca 5 % av den tillförda energin [1] dvs. att det enbart krävs 95kWh tillförd energi till hjulen. Verkningsgraden för den elektriska drivlinan beräknades till 72 % vilket betyder att tillförd energi som behövs till drivlinan blir ö å =. =131kWh 10

11 En nackdel för elbilen jämfört med bensinbilen är att extra last i form av exempelvis kupévärme, fläkt, elektronik m.m. måste tas direkt från batteriet. Bensinbilen kan nyttja en del spillvärme från motorn till detta. 17 % uppskattas denna extra belastning till, dvs. systemet behöver ytterligare 17kWh[1]. Total energieffektivitet för elbilen enligt dessa antaganden blir: ö h ö = =68% 6.2 Bensinbil Motor: =18% [1, 3] Kraftöverföring i form av 5-växlad växellåda: ö ö =92 % [1] = =17% Jämförelsevis antar vi även här att tillförda energin till hjulen är 100kWh. Ingen bromsåtervinning Drivlinans verkningsgrad: =17% Tillförd energi till drivlinan =588kWh. Extra last i form av kupévärmning mm. 10 % [1] Tomgångskörning kräver i snitt 12% 2 av tillförda energin till drivlinan[1] dvs = 71kWh. Total energieffektivitet för bensinbilen enligt dessa antaganden:, ö h ö 7. Andra faktorer som påverkar framdrivningsenergin = =15% Andra faktorer som påverkar framdrivningsenergin är rullmotstånd, luftmotstånd och kinetisk energi som bromsas bort. Lasterna är relativt jämt fördelat. Dock beror dessa tre komponenters inverkan av om man kör stadstrafik eller landsvägskörning. Vid mycket landsvägskörning dominerar luftmotståndet medan det vid mer stadskörnings är den kinetiska trögheten (bromsning) och rullmotståndet som dominerar. Vikten på fordonet spelar också in i dessa faktorer. 7.1 Rullmotstånd Den energin som förbrukas när däckets form ändras vid kontakt med vägen. Med hjälp av däckets konstruktion och materialval går det att påverka formförändringen och därmed energiförbrukningen som den kräver. Ju högre friktionstal desto tyngre rullar däcket. Friktionstalet definieras som, = + = å å ä så rullmotståndet kan uttryckas = (1) v: hastighet (m/s) x, y: friktionskoefficienter : samlingsuttryck för + Detta betyder att rullmotståndet är direkt proportionellt mot vikt och hastighet. Det som påverkar rullmotståndskoefficienterna beror på däckets konstruktion och dimension, vägytan och väglaget. Ca 85 % av rullmotståndet uppkommer mellan däck och underlag 2 Procentsatsen är framtagen från hur mycket energi från bränslet som åtgår vid stadskörning (17 % av tillförda energin till hjulen) resp. landsvägskörning (4 % av tillförda energin till hjulen). Detta har sedan viktats det andelen procent av trafiken som körs i stadstrafik resp. landsväg. Det har antagits att 55 % av trafiken sker i stadstrafik och 45 % landsväg[1]. 11

12 medan 15 % kommer från lagerfriktion dvs. interna friktioner. Moderna däck har ett friktionstal på cirka 1,0 1,2 % förutsatt att vägytan är relativt slät och torr [1, 3, 22, 23]. 7.2 Luftmotstånd Luftmotståndet är direkt proportionell mot frontarean på bilen samt kvadratiskt proportionell mot hastigheten. å = ( /2) (2) A: Tvärsnittsarean (m 2 ) δ: Luftens täthet (kg/m 3 ) C: luftmotståndkoefficient V: hastighet (m/s) [22] 7.3 Fordonets vikt Fordonets kinetiska energi är direkt proportionell mot vikten. Även rullmotståndet är starkt beroende av fordonets vikt. Detta är alltså en stor faktor för minskning av energianvändningen. PNGV 3 har satt upp diverse mål för fordonsindustrin. Ett mål är att en fullstor bil, fem passagerarplatser inte ska dra mer än 0,3liter/mil, konventionell bil. För att nå detta måste medelvikten ned från dagens 1470kg till 890kg. Nya material som aluminium, magnesium och fiberförstärkt plast forskas på i dagsläget. Elbilen har ett vikthandikapp jämfört med konventionella bilar pga. det tunga batteriet. En ren elbil med ett bly/syra batteri blir ungefär 150 till 300kg tyngre än motsvarande konventionell bil.[1, 24] 8. Resultat Jämförelse Volvo S60 mot Tesla Roadster Nedan följer en teoretiskt beräknad jämförelse mellan en Volvo S60 och elbilen Tesla Roadster. De båda bilarna antas köra på en torr, slät väg. De accelererar upp från stillastående till 100km/h varvid de sedan håller konstant hastighet. En jämförelse av de båda bilarnas räckvidder genomförs samt en analys av hur mycket mer energi batteriet i Teslan skulle behöva lagra för att kunna nå samma räckvidd som Volvon. 8.1 Bensinbil Volvo S60 2,4liters motor Maxhastighet 210km/h (stryps) m=1550kg A=2m 2 approximation av bilens frontarea Acceleration: 0-100km/h på 10,7s Bensinförbrukning: Landsväg 0,65liter/mil Stadskörning 1,6liter/mil C luftmotståndskoeff = 0,4 C friktion = 0,01 =1,204kg/m 3 [22, 23, 25, 26] Steg 1: Acceleration 0-100km/h Antag konstant acceleration Blandad körning 0,84liter/mil 3 Partnership for a New Generation of Vehicles 12

13 = + (3) = = ,7 =2,6 / = + =0 10,7+ 2,6 10,7 =149 2 Framdrivningsenergin som krävs att accelerera fordonet 0-100km/h, = + + De olika komponenterna beräknas enligt följande: För att beräkna det arbetet som krävs för att övervinna luftmotståndet integrerar man (2) över sträckan.,,, = = = = = ( ) (5) =1,204 0,4 2,6 10,7 4 =27738 = =0, ,82=152,2 (1) Enligt teorin kommer 85 % av rullmotståndet från hjul och underlaget. Det betyder att kraften för hela rullmotståndet blir följande = 0,85 =179,1 Det arbete som krävs för att accelerera bilen beräknas genom att integrera accelerationskraften över sträckan., = = = ( ) (6) =1550 2,6 (10,7 0) = Framdrivningsenergin för accelerationen blir, = ,1 149=654,2 Steg 2: Kör 100km/h landsväg Tankens storlek på 60liter och en bensinförbrukning på 0,65liter/mil betyder att sträckan som går att köra på en tank är = 60 0,65 / =92 =92 10 Dock åtgår en del av bränslet till accelerationen vid starten, så antar att bensinbilen kan köra 90mil på full tank. Den tid det tar från att bilen kommit upp i konstanta hastigheten 100km/h tills att den har kört 90mil blir = =32400 dvs. 9h. ( /, ) Den energi som behöver tillföras för att köra denna sträcka med konstanta hastigheten 100km/h blir den energi det krävs för att övervinna luftmotståndet samt rullmotståndet. = = ( ) (7) =1,204 (100/3,6) 0, =334,4 Antar att rullmotståndskoefficienten är den samma som ifall 1 vilket ledet till samma värde på arbetet för att övervinna rullmotståndet. (4) 13

14 Framdrivningsenergin som krävs för att driva fordonet tills tanken är tom blir = + =334, , =485,6 I avsnitt 7.2 resonerades bensinbilens totala energieffektivitet fram till =15%. Detta betyder alltså att köra en bensinbil 100km/h på en landsväg till dess tank är tom skulle kräva en tillförsel av energi enligt följande ö = +, 8.2 Elbil Tesla Roadster Asynkronmotor 248hk=185kW Maxhastighet 210km/h (elektroniskt strypt) m fordon =1238kg A=2m 2 approximation av bilens frontarea Batteriets egenskaper: Li-jon med 6831 celler m batteri =450kg livslängd 4-5år eller 16093mil Bilens räckvidd: Ca35mil mellan laddningarna Acceleration: 0-60mph, 0-97km/h på 4s[5] C luftmotståndskoeff =0,4 =1,204kg/m 3 C friktion =0,01 Steg 1: Acceleration 0-100km/h Antag konstant acceleration =3308 =919,1 h = = =6,7 / (3) Detta betyder att det tar = = =4,15 att uppnå 100km/h., =0 4,15+,, =57,7 (4) Framdrivningsenergin som krävs, = + + Det arbete som krävs för att övervinna luftmotståndet, rullmotståndet samt det accelererande arbetet beräknas på samma sätt som i steg 1 för bensinbilen, dvs. ekvation 1, 5, och 6. Framdrivningsenergin för accelerationen blir, = ,7=497,6 Steg 2: Kör 100km/h landsväg Enligt Tesla Roadsters hemsida så går bilen ca 35mil mellan laddningarna. = =12600 dvs. 3,5h. ( /, ) Den energi som behöver tillföras för att köra denna sträcka med konstanta hastigheten 100km/h beräknas på samma sätt som i steg 2 för bensinbilen, ekvation 1, 5 och 7. = + =130, =180,1 I avsnitt 7.1 resonerades elbilens totala energieffektivitet fram till =68% 14

15 Detta betyder alltså att för att köra en Tesla Roadster, 100km/h på en landsväg till dess att batteriet är urladdat skulle kräva en tillförsel av energi enligt följande ö = +, =267,6 =74,3 h Hur mycket energi batteriet måste kunna lagra blir då =74,3 0,94=69,9kWh. Detta eftersom att står för hela bilens energieffektivitet, dvs. även verkningsgraden för laddaren är inräknad. Den verkningsgraden blir aktuell då bilens skall laddas, dvs. att den tillförda energi som är beräknad motsvarar hur mycket energi som bilen måste uppta från laddningsstationen. Men den tillförda energi som vi vill veta är vad laddaren avger till batteriet, som batteriet i sin tur lagrar tills bilen skall köra. Den energimängd som batteriet i Tesla Roadster har haft lagrad i sig för att sedan kunna transportera bilen enligt ovan är alltså 69,9kWh. Batteriet vägde 450kg vilket betyder att batteriet måste ha en specifik energi på 155Wh/kg. Detta betyder också att dess energiförbrukning blir 1,99kWh/mil. Med samma beräkningssätt som ovan med ökar sträckan att köra till 90mil, samma sträcka som bensinbilen kan gå på en tank, skulle kräva en tillförsel av energi på 190,8kWh varvid 179,4kWh som batteriet behöver kunna lagra. Om batteriet fortfarande skulle ha samma vikt skulle detta leda till en specifik energi på 399kWh/kg samt en energiförbrukning på 1,99kWh/mil. Tabell 2: Sammanfattning över hur mycket energi de olika bilarna förbrukar. Volvo S60 (90mil) Tesla Roadster (35mil) Tesla Roadster (90mil) Energi tillförd kwh ,3 191 Energi lagrad i batteriet kwh 69,9 179 Specifika energin Wh/kg Förbrukning kwh/mil 10,2 1,99 1,99 9. Framtiden Bränslekostnaderna för en elbil är betydligt lägre än för en konventionell bil. Tittar man enbart på energiförbrukningen kostar en elbil ungefär 1-2kr/mil vilket kan jämföras med bensinbilens driftkostnad på ca 5-15kr/mil. Detta verkar ju jättebra, men det är nog inte tillräckligt för konsumenterna. En förutsättning för att elbilarna ska kunna etablera sig på marknaden och klara av att konkurera med dagens bensindrivna bilar är att även kostnaden för själva bilen sjunker, inte bara bränslekostnaderna. I avsnitt nämndes att Li-jon batteriets elektroder ofta består av grafit, respektive en metalloxid som LiCoO 2. I vardagselektronik som exempelvis mobiltelefoner ses inte den dyra kobolten, Co, som ett lika stort bekymmer, eftersom katoden inte väger mer än ett par gram. I ett bilbatteri däremot som kräver en katodvikt på flera kilo uppstår ett kostnadsproblem. Forskare vill alltså byta ut cobolten mot ett billigare material för att sänka kostnaden på batteriet för på så sätt möjliggöra produktionen av storskaliga Li-jon batterier. Vid Uppsala Universitet har en forskare vid namn Anton Nytén bytt ut de traditionella cobolt-baserade katoderna mot betydligt billigare katoder som består av litiumjärnfosfat (LiFePO 4 ) och litiumjärnsilikat(li 2 FeSiO 4 ). Järn är i dagsläget ungefär 2-300ggr billigare än cobolt [27, 28]. Fördelarna med litiumjärnfosfat förutom priset är att det är miljövänligt och har stor termisk 15

16 och mekanisk stabilitet. Med dessa nya katoder som används i experimentet klarar batteriet av att behålla över 97 % av sin ursprungskapacitet efter 100 cykler. Denna forskare menar att dessa järn-baserade Li-jon batterier går en ljus framtid till mötes. [18] En av fördelarna som elmotorn har jämfört med förbränningsmotorerna är att den går att effektivisera på sätt som tidigare inte varit möjligt. Redan idag sitter generatorer i bilen som använder bilens bromskraft för att ladda upp batteriet i stället för att slösas bort i form av värme. Även forskning på elgenererande stötdämpare är i full gång. Studenter vid MIT University i USA har tagit fram en stötdämpare som de testat på amerikanska militärfordon. De påstår att de lyckats sänka fordonens energiförbrukning med 10 % på vanlig landsväg. [29] 10. Diskussion Den beräknade jämförelsen mellan Volvo S60 och Tesla Roadster visar tydligt hur mycket mer energieffektivt det är att köra en elbil jämfört med en bensinbil. 10,2kWh/mil jämfört med 1,99kWh/mil är nästan 5 ggr så mycket. Tesla Roadsters hemsida angav inget värde på batteriets specifika energi men det beräknade värdet på 155Wh/kg låter troligt om man jämför med tabell 1. Batteriet väger dock väldigt mycket, 450kg, så här finns förbättringar att göra. Totala tjänstevikten på bilen ligger dock lägre än medelbilen samt lägre än den jämförda Volvo S60 vilket betyder att denna vikt på batteriet ändå kan leda till en godtagbar slutvikt på fordonet. Dock kan de kompenserande lättviktsmaterialen i Teslans ha påverkat det relativt dyra priset. Det är lite synd att den elbil vi har använt i jämförelsen är mer av en sportbil än en klassisk personbil som var huvudtanken. Dock gick det inte direkt att göra på annat sätt eftersom att det knappt har släppts några fler rena elbilar. I beräkningarna har vi använt ganska pessimistisk siffra på batteriets verkningsgrad, 90 %. Det har forskats fram batterier med en verkningsgrad på 97 % varvid det ute på marknaden i dagsläget går att få tag i batterier med i alla fall en verkningsgrad på 95 %. Detta betyder att skillnaden i energieffektivitet skulle ha blivit ännu större, elbil kontra bensinbil. I avsnitt 6 resonerades en total energieffektivitet ut för de båda bilarnas drivlinor inklusive extra laster, tomgångskörning, bromsåtervinning mm. Dock användes ett medel på dessa tomgångskörningen resp. bromsåtervinningen. I mer stadskörning skulle elbilens bromsåtervinning bli större pga. alla start och stopp, vilket gynnar driftslängden. Bensinbilens tomgångskörning skulle även den bli större vilket skulle påverka dess resultat negativt. Detta betyder att i stadskörning har elbilen ännu mer fördelar i energieffektivitet jämfört med bensinbilen. Det faktum att den är tystgående samt har inga lokala utsläpp (för att elbilen ska vara så miljövänlig som möjligt krävs att elen producerats under miljövänliga former) ger elbilen stora fördelar. Det som talar emot är priset samt att dess räckvidd fortfarande inte riktigt kanske lever upp till de behov exempelvis norrlänningarna har. Här vinner nog bensinbilen tack vare dess långlivade teknik och driftssäkerhet samt dess enkelhet att tanka, jämfört med elbilens möjlighet till laddningsstationer. Dock har bensinbilen starka negativa sidor med CO 2 utsläpp samt att olja inte är förnyelsebar. Forskningen om litiumjärnfosfat (LiFePO 4 ) och litiumjärnsilikat(li2fesio4) bådar gått för att priserna för elbilen skall kunna sjunka. För att Tesla Roadster skulle kunna köras lika långt som Volvo S60 krävdes en specifik energi på batteriet på nästan 400Wh/kg ännu mer om batteriets vikt skall sänkas. Detta anser vi inte vara någon omöjlighet. Det som skulle kunna vara ett hinder är hybridbilarnas framfart. Batterierna i dessa bilar behöver inte ha någon bättre kapacitet än vad som finns i dagsläget eftersom att en förbränningsmotor hjälper till. Om behovet av forskningen minskar, pga. att samhället nöjer sig med enligt oss en halvlösning finns viss risk att batteriets utveckling kommer att stanna. 16

17 Elmotorns överlägsna verkningsgrad, 93 % jämfört med förbränningsmotorns 18 % borde dock tala för att den rena elbilen bör satsas på. Under projektets gång har funderingar uppkommit om varför vi fortfarande använder förbränningsmotorer? Det är ju ett sådant otroligt slöseri med energi. Sett ur ett sådant perspektiv är det nästan skandal att en bil med förbränningsmotor får klassas som miljöbil. Frågan är om politikerna vet skillnaderna på de olika miljöbilarna? När man får se hur överlägsen elmotorn är samt hur pass bra batterierna i dagsläget faktiskt är så känns det väldigt konstigt att det inte satsas mer på elbilen. Beror detta på okunskap, oljebolagens stora påverkan eller att samhället helt enkelt är så inpräntade i den traditionella bilens samhällsstruktur? Nu när elbolagen börjar se en enorm vinstpotential i elbilen, genom att få sälja el till elbilsägare, kanske vi snart får se en omstrukturering. I stället för bensinmackar i varje stadsdel och by vill elbolagen hellre se laddstolpar vid varje parkeringsplats, vilket förhoppningsvis får dem att agera. Fortum har redan tagit första steget, genom att börja placera ut laddstolpar i Stockholms innerstad. Helt enkelt verkar det som att elbilen kommer att få draghjälp av de som kan tjäna pengar på dess succé, nämligen elbolagen. Med tanke på elbilens svaghet i körsträcka, vad är det som säger att vi måste kunna köra 90mil i sträck innan bilen får stå ett tag? Det är egentligen väldigt sällan de behoven behöver uppfyllas. Oftast är det kortare sträcker som körs och här, anser vi, skulle elbilen konkurera ut den konventionella bilen, om samhället bara vågade släppa in elbilen på marknaden. Om fler skulle få upp ögonen för elbilen skulle troligen efterfrågan öka vilket i sig skulle leda till lägre priser. För dessa kortare sträckor skulle inte ens de absolut bästa och dyraste batterierna behöva användas vilket skulle sänka kostnaderna ytterligare. Längre sträckor skulle kunna lösas med tåg, bilpooler mm. Dessa bilpooler skulle kunna satsa på lite dyrare och bättre elbilar som klarar längre sträckor. På så sätt skulle antalet bilar kunna minskas samt att alla elbilar inte skulle behöva vara superelbilar. Vi anser att det egentligen bara finns två nackdelar. Att elbolagen måste skärpa sina miljökrav samt att litium metallen inte heller, precis som oljan, finns i oändliga mängder. Men med argumenten ovan skulle eventuellt batterier med NiMH finnas i de enklare stadsbilarna. Sedan finns det ingenting som säger att det slutgiltiga, optimala batteriet är just Li-jon batteriet. Det kanske kommer att forskas fram någonting ännu bättre i framtiden. En annan nackdel är om elbilen skulle börja massproduceras, skulle nya system behövas för återvinningen av batterierna men detta anses vara ett mindre problem. 11. Slutsats Elmotorn har en överlägsen verkningsgrad jämfört med förbränningsmotorn vilket resulterar i en avsevärt mycket bättre verkningsgrad för den elektriska drivlinan, 72 % jämfört med den konventionella, 17 %. I jämförelsen mellan bensinbilen Volvo S60 och elbilen Tesla Roadster kunde man tydligt se att elbilen är mycket mer energieffektiv 1,99kWh/mil jämfört med bensinbilen 10,2kWh/mil. Teslans batteris specifika energi beräknades till 155Wh/kg. Dock kunde Teslan enbart köras i 35mil på en laddning jämfört med Volvons 90mil. För att Teslan skulle kunna gå lika långt skulle batteriets specifika energi behöva ökas till 399Wh/kg. Den batterityp som har störst framtidspotential är Li-jon batteriet där ett eventuellt forskningsgenombrott för prissänkning har gjorts. Vi anser att elbilen har kommit så pass långt i utvecklingen att det är dags för den att på allvar komma ut på marknaden. Detta tror vi är fullt möjligt om politier, elbolag, samt biltillverkare får ökad insikt i elbilens alla fördelar samt börjar samarbeta mot ett gemensamt mål. 17

18 12. Referenser [1] Teknik för energieffektiva personbilar av Max Åhman, Lund, [2] California's Zero Emission Vehicle (ZEV) regulation, California, [3] Remissvar från Elfir och Sweva på Oljekommissionens rapport På väg mot ett oljefritt Sverige, Eva Håkansson, [4] Fortums elbilsundersökning Svenskarnas elbilstankar, Visby, [5] Tesla motors, California, [6] Tesla planerar halvkombi: Bilsport, Johan Eriksson, [7] Norska tidningen Dagens näringsliv om Think, 2009: [8] Think testkörs i Gävle/Sandviken, Ny Teknik, Lars Anders Karlberg, Gävle, [9] EV World, Sverige, [10] Elfirnytt, Nr 4, [11] Miljömagasinet, [12] Ibrahim Dincer och Marc A. Rosen, Thermal Energy Storage, Wiley, West Sussex, 2002 [13] Bild på ett Litiumjon batteri, [14]Batteriföreningen, Stockholm, [15] Eldrivna fordon, Carlos Sousa, 2009, [16] Håkan Joelsson, Ordförande i Elfir samt lärare på Umeå Universitet, 2009, privat kommunikation [17] Brusa, Sennwald, 2009, [18] Anton Nytén, Low-Cost Iron-Based Cathode Materials for Large-Scale Battery Application, Uppsala, 2006, ISBN [19] Shelly Brown, Diagnosis of the Lifetime Performance Degradation of Lithium-Ion Batteries, Stockholm, 2008, ISBN [20] Yunus A. Cengel och Michael A. Boles, Thermodynamics 5th edition,mcgraw-hill, New York, 2006, ISBN [21] Elektroteknik, Kim Rancken, [22] Vägverket, 2009, [23] Nokian, 2009, [24] Partnership of a new generation of Vehicles Organization, 2009, [25] Yunus A. Cengel, Heat And Mass Transfer 3rd edition, McGraw-Hill, New York, 2006, ISBN- 13: [26] Data om Volvo S60, Teknikens Värld, 2009, [27] Metalprices.com, 2009, [28] Aktiekurs.nu, 2009, [29]Renewableenergyworld.com om regenererande stötdämpare, 2009, 18

ryckigt Kör 28 PORSCHEMAG

ryckigt Kör 28 PORSCHEMAG PorscheMag17_28-33_Jarlmark.qxp:Layout1 11-03-03 Kör 12.59 Sida 28 ryckigt Vad går all bensin egentligen åt till när vi kör? Dagligen tar ingenjörerna hos Porsche väldigt avancerade beräkningar till hjälp

Läs mer

Bränslecell. Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12

Bränslecell. Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12 Bränslecell Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12 Innehållsförteckning S. 2-3 Utvinning av energi S. 4-5 Kort historik S. 6-7 Energiomvandlingar S. 8-9 Miljövänlighet S.

Läs mer

Elbilens utmaningar och möjligheter. Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25

Elbilens utmaningar och möjligheter. Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25 Elbilens utmaningar och möjligheter Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25 Verkningsgrad hos elbil % Transmissionsförluster på nätet 8 Förluster vid laddning av batterierna 5 Batteriernas självurladdning

Läs mer

10 Elmotordrift av bilar

10 Elmotordrift av bilar MMK, KTH 10. Elmotordrift av bilar Uppgifter sid 10-1 10 Elmotordrift av bilar U 10 :1 Ett laddningsbart batteri, Duracell NiMH size AA, är märkt 050 mah samt 1,V. Med scopemeter och några yttre motstånd

Läs mer

Framtidens miljöbilar

Framtidens miljöbilar Framtidens miljöbilar Namn: William Skarin Datum: 2015-03-02 Klass: TE14B Gruppmedlemmar: Christian, Mikael, Linnea och Simon. Handledare: David, Björn och Jimmy. Abstract The aim of this study is to describe

Läs mer

Eco driving, på svenska sparsam körning, är en körteknik som kan ge 10-20% lägre bränsleförbrukning.

Eco driving, på svenska sparsam körning, är en körteknik som kan ge 10-20% lägre bränsleförbrukning. Sparsam körning Eco driving, på svenska sparsam körning, är en körteknik som kan ge 10-20% lägre bränsleförbrukning. men det finns flera sätt att spara bränsle och miljö! Bilens egenskaper Bilen har en

Läs mer

Framtidens transporter sker med biogas och el

Framtidens transporter sker med biogas och el E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de

Läs mer

ELBILAR som kommer till Sverige 2010 2011

ELBILAR som kommer till Sverige 2010 2011 ELBILAR som kommer till Sverige 2010 2011 en sammanställning av de bilmodeller som presenterades av billeverantörer på Vattenfalls och Stockholms stads elbilsseminarium 12 april 2010. Informationen i dokumentet

Läs mer

Elbil Fiat 500 E, Arbetsfordon Nimbell Trigo, elcykeln EcoRide, batteridriven trimmer, el scooter. www.etcab.se 2012-05-09 Carl Johan Rydh

Elbil Fiat 500 E, Arbetsfordon Nimbell Trigo, elcykeln EcoRide, batteridriven trimmer, el scooter. www.etcab.se 2012-05-09 Carl Johan Rydh Program onsdagen den 9 maj 2012 kl 10:00-15:00 10:00 Introduktion, Göran Johansson och Carl Johan Rydh, ETC AB 10:05 Batterimarknaden, Robert Aronsson, ETC AB 10:15 Lagar och standarder för batteridrivna

Läs mer

Konstruera en eldriven snöskoter

Konstruera en eldriven snöskoter Konstruera en eldriven snöskoter Författare: Martin Olofsson Handledare:Håkan Joëlson 1 Förord Jag vill tacka min mentor Håkan Joëlson för hans vägledning och engagemang genom kursen och de personer som

Läs mer

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning 4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning Det samhälle vi lever i hade inte utvecklats till den höga standard som vi ser nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM PRIUS LADDHYBRID

FRÅGOR OCH SVAR OM PRIUS LADDHYBRID FRÅGOR OCH SVAR OM PRIUS LADDHYBRID INTRODUKTION 1. Hur fungerar Prius Laddhybrid? Prius Laddhybrid tillhör gruppen Plug-in Hybrid Electric Vehicles (PHEV) och är en laddbar parallellhybrid. I en parallellhybrid

Läs mer

Svar: Extra många frågor Energi

Svar: Extra många frågor Energi Svar: Extra många frågor Energi 1. Vad menas med arbete i fysikens mening? En kraft flyttar något en viss väg. Kraften är i vägens riktning. 2. Alva bär sin resväska i handen från hemmet till stationen.

Läs mer

Stellan Bergman (stellan.bergman@uadm.uu.se) Intresserad av elfordon sedan...? Citroen Berlingo Electrique 2001

Stellan Bergman (stellan.bergman@uadm.uu.se) Intresserad av elfordon sedan...? Citroen Berlingo Electrique 2001 Stellan Bergman (stellan.bergman@uadm.uu.se) Civ. Ing. Uppsala F 1980 Intresserad av elfordon sedan...? Äger/kör: Mini-el 1987 Berix Eloped ca 1990 Citroen Berlingo Electrique 2001 Varför elbil? 1) Verkningsgraden!

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Bränslen/energi Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Vad driver utvecklingen mot en miljövänligare fordonsflotta? Medelhavsklimatet kommer en meter närmare varje timme.

Läs mer

teknik inte till sin rätt utan blir bara ett tomt ord på bakluckan och i reklambroschyren.

teknik inte till sin rätt utan blir bara ett tomt ord på bakluckan och i reklambroschyren. teknik TEXT: JONAS JARLMARK, BILD PORSCHE AG Hybridtekniken tar snabba kliv framåt när Porsche skräddarsyr den för sina modeller. Porsche 918 Spyder Porsche Cayenne S Hybrid Porsche 911 GT3 R Hybrid HYBRID.

Läs mer

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING Energin i vinden som blåser, vattnet som strömmar, eller i solens strålar, måste omvandlas till en mera användbar form innan vi kan använda den. Tyvärr finns

Läs mer

Simrishamn, VPS, David Weiner, dweiner Utfärdardatum: 2011-08-19 Sida 1

Simrishamn, VPS, David Weiner, dweiner Utfärdardatum: 2011-08-19 Sida 1 Sida 1 Miljöpåverkan från transporter Vilka är alternativen Volvos miljöbilar Elsattsningen One Tonne Life Säkerhet i alla faser Sida 2 Utställda bilar C30 DRIVe (115 hk) Bränsleförbrukning 0,38 l/mil

Läs mer

Volvo Personvagnar AB

Volvo Personvagnar AB Volvo Personvagnar AB C30 Electric Annelie Gustavsson, Produkt chef Page 1 Drive towards zero Varför elektrifiering C30 Electric Utmaningar Page 2 Drive Towards Zero Vision : Att konstruera bilar som inte

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014 WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014 Tävlingsuppgifter (Kvalificeringstävlingen) Riv loss detta blad och häfta ihop det med de lösta tävlingsuppgifterna. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla. Fyll i uppgifterna

Läs mer

Vi föreslår istället ett nytt koncept som man kan kombinera med dagens system så att övergången från gårdagen till morgondagen inte blir så radikal.

Vi föreslår istället ett nytt koncept som man kan kombinera med dagens system så att övergången från gårdagen till morgondagen inte blir så radikal. Förbränningsmotorns utsläpp av koldioxid, CO2, påverkar klimatet negativt. Vi försöker minska användandet av våra bilar för att komma bort från problemet. Vi föreslår istället ett nytt koncept som man

Läs mer

Linköpings Universitet. Matematiska institutionen/optimeringslära 140915 Kaj Holmberg IT Termin 5. IT Termin 5 2014. Vinjetter

Linköpings Universitet. Matematiska institutionen/optimeringslära 140915 Kaj Holmberg IT Termin 5. IT Termin 5 2014. Vinjetter Linköpings Universitet Vinjetter Matematiska institutionen/optimeringslära 0915 Kaj Holmberg IT Termin 5 IT Termin 5 20 Vinjetter Inledning Miljöaspekter blir allt viktigare att ta med i beräkningen vid

Läs mer

Fotoelektriska effekten

Fotoelektriska effekten Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar

Läs mer

Rapport elbilar Framtidens fordon

Rapport elbilar Framtidens fordon Teknikprogrammet Klass TE14. Rapport elbilar Framtidens fordon Namn: Joel Evertsson Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about electric car. We have worked with future vehicles and with this report

Läs mer

Hur räknar man energimängden i en batteribank?

Hur räknar man energimängden i en batteribank? 22.4.2012, s. 1 Hur räknar man energimängden i en batteribank? 1) Jämför först med vilken tömningstid (urladdningstid) försäljaren meddelar batterikapaciteten. Det oftast använda värdet är 20-timmarsvärdet,

Läs mer

BMW X5. När Sheer du älskar. www.bmw.com. allt annat än statisk elektricitet.

BMW X5. När Sheer du älskar. www.bmw.com. allt annat än statisk elektricitet. Annons Hela denna bilaga är en annons från BMW Annons BMW The all-new i BMW X5 www.bmw.com När Sheer du älskar Driving att köra Pleasure allt annat än statisk elektricitet. BILEN SOM ÄR BYGGD AV KOL ISTÄLLET

Läs mer

Bli en elbilsvänlig bostadsrättsförening Så här enkelt kan ni ladda elbilar i er fastighet!

Bli en elbilsvänlig bostadsrättsförening Så här enkelt kan ni ladda elbilar i er fastighet! Bli en elbilsvänlig bostadsrättsförening Så här enkelt kan ni ladda elbilar i er fastighet! 2 Elbilarna kommer är ni? redo De senaste 12 månaderna har antalet elfordon ökat med över 140 procent i Sverige.

Läs mer

Mål 2020: 20% av Mitsubishi Motors produktion ska vara elbilar

Mål 2020: 20% av Mitsubishi Motors produktion ska vara elbilar Anders Erngren PR- och produktchef Mitsubishi Motors: Miljövision 2020 Utveckla elbilstekniken n Mål 2020: 20% av Mitsubishi Motors produktion ska vara elbilar (300 000 bilar) Reducera miljöpåverkan under

Läs mer

TACK FÖR ATT DU KÖR EN TOYOTA PRIUS.

TACK FÖR ATT DU KÖR EN TOYOTA PRIUS. TACK FÖR ATT DU KÖR EN TOYOTA PRIUS. Skandinaviens mest nöjda bilägare i mellanbilsklassen kör Toyota Prius 2007-2010. - AUTOINDEX 2011 Hybridåret 2012. Smygpremiär 3 X Prius. Som Priusägare är du redan

Läs mer

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Pronpimol Pompom Khumkhong TE12C Laddningar som repellerar varandra Samma sorters laddningar stöter bort varandra detta innebär att de repellerar varandra.

Läs mer

Hyper Bus Laddbussen Hybrid and Plug-in ExtendedRange Bus system

Hyper Bus Laddbussen Hybrid and Plug-in ExtendedRange Bus system Hyper Bus Laddbussen Hybrid and Plug-in ExtendedRange Bus system Fältprov av laddhybridbussar i Göteborg 2013-09-03, tf projektledare, BRG Om Projektet Projektperiod sept 2011 höst 2014 Totalbudget 32

Läs mer

Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva

Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva och 7 sanningar Vad vet du om gräsklippning, motorer och deras påverkan på miljön? I över 100 år

Läs mer

***** Testa laddbara batterier

***** Testa laddbara batterier ***** Testa laddbara batterier Kort version Ett laddbart batteri laddar man upp med energi från solceller eller från elnätet. Men får man tillbaka lika mycket energi som man stoppar in? Så här kan du göra

Läs mer

Toyota Prius & Plug in hybrider. Peter Åstrand UppLYSning 2007 10 02

Toyota Prius & Plug in hybrider. Peter Åstrand UppLYSning 2007 10 02 Toyota Prius & Plug in hybrider Peter Åstrand UppLYSning 2007 10 02 Agenda Första delen: Toyota Hybrid Synergy Drive Paus Andra delen: Plug in hybrider Om mig Intresserad av... Teknik i alla dess former:

Läs mer

Teknisk manual NASA BM-1C Kompakt Batterimonitor

Teknisk manual NASA BM-1C Kompakt Batterimonitor 1 1 Teknisk manual NASA BM-1C Kompakt Batterimonitor 2 2 Innehållsförteckning Läs detta först... 3 Sammanfattning... 3 Teknisk data... 3 Installation... 4 Varning-viktigt... 4 Display-enhet... 4 Shunt-och

Läs mer

Hur mycket kommer den svenska fordonstrafiken att elektrifieras?

Hur mycket kommer den svenska fordonstrafiken att elektrifieras? Hur mycket kommer den svenska fordonstrafiken att elektrifieras? Per Kågeson IVA Vägval El 2015-04-14 Innebörden av elektrifiering Energiåtgången i fordonet reduceras med 50-75 % jämfört med en konventionell

Läs mer

trafik&miljöfordon Lars Bern och Maria Strömberg från Business Region Göteborg termer, säger Lars Bern på BRG och pekar

trafik&miljöfordon Lars Bern och Maria Strömberg från Business Region Göteborg termer, säger Lars Bern på BRG och pekar Nyhetsbrev nr 2. 2013 I samverkan mellan Gatubolaget, Renova, Parkeringsbolaget, Miljöförvaltningen, Göteborg Energi, BRG och Trafikkontoret trafik&miljöfordon BRG ska sprida Göteborgs miljöfordonskunnande

Läs mer

10 punkter för grönare bilkörning

10 punkter för grönare bilkörning Kampanjen Gör Bilen Grönare syftar till att reducera bilarnas negativa effekt på miljön och hjälpa förarna att tänka och köra grönt. 10 punkter för grönare bilkörning Köp grönt en bil med låga koldioxidutsläpp

Läs mer

Vad kan vätgas göra för miljön? H 2. Skåne. Vi samverkar kring vätgas i Skåne!

Vad kan vätgas göra för miljön? H 2. Skåne. Vi samverkar kring vätgas i Skåne! H 2 Skåne Vi vill öka den skånska tillväxten inom miljöteknikområdet och med stöd från den Europeiska regionala utvecklingsfonden arbetar vi i projektet Vätgassamverkan i Skåne. Genom nätverkande och gemensamma

Läs mer

Vilka är vi. Varför Arvika

Vilka är vi. Varför Arvika Vilka är vi. Varför Arvika Vad är YH-utbildning Yrkeshögskoleutbildning är sedan 2009 en ny eftergymnasial utbildningsform med stark arbetslivsanknytning. Utbildningarna är utformade utifrån arbetslivets

Läs mer

LADDAT FÖR ELEKTRIFIERING GÄVLE 2014-10-23 OLLE JOHANSSON VD, POWER CIRCLE

LADDAT FÖR ELEKTRIFIERING GÄVLE 2014-10-23 OLLE JOHANSSON VD, POWER CIRCLE LADDAT FÖR ELEKTRIFIERING GÄVLE 2014-10-23 OLLE JOHANSSON VD, POWER CIRCLE OM POWER CIRCLE PARTNERFÖRETAG/FINANSIÄRER GÄVLE DÄR ALLT BÖRJADE? ELBILSVERIGE 2009 166 laddbara fordon i Sverige 50-tal laddstolpar

Läs mer

v a r f ö r? v a d ä r t e k n i k e n b a k o m? h u r f o r t k o m m e r d e t a t t g å? v a r s t å r s v e n s k i n d u s t r i?

v a r f ö r? v a d ä r t e k n i k e n b a k o m? h u r f o r t k o m m e r d e t a t t g å? v a r s t å r s v e n s k i n d u s t r i? t i l l v ä x t k r ä v e r n y a l ö s n i n g a r, v ä r l d e n v ä l j e r e n e r g i s t r a t e g i, s m a r t a s t ä d e r o c h t r a n s p o r t e r b l i r e n k o n s e k v e n s m e n v a

Läs mer

Blockbatterien Industri Batterier / / Motive Power TENSOR.»Det nya optimerade batteriet för högsta prestanda och maximal lönsamhet«

Blockbatterien Industri Batterier / / Motive Power TENSOR.»Det nya optimerade batteriet för högsta prestanda och maximal lönsamhet« Blockbatterien Industri Batterier / / Motive Power»Det nya optimerade batteriet för högsta prestanda och maximal lönsamhet« Motive Power > Det unika högeffektbatteriet för maximalt ekonomiskt utbyte Prestanda

Läs mer

På följande sidor kan du läsa om hur en vanlig bilist kan spara tusenlappar och samtidigt bidra till att dämpa växthuseffekten.

På följande sidor kan du läsa om hur en vanlig bilist kan spara tusenlappar och samtidigt bidra till att dämpa växthuseffekten. spara pengar och dämpa växthuseffekten Med rätt tryck i däcken rullar bilen bättre. Det minskar bränsleförbrukningen. Det tjänar du pengar på. Samtidigt minskar du dina utsläpp av växthusgasen koldioxid.

Läs mer

Välj elbil! Ladda bilen hemma en guide till dig som bor i villa eller hyresrätt

Välj elbil! Ladda bilen hemma en guide till dig som bor i villa eller hyresrätt Välj elbil! Ladda bilen hemma en guide till dig som bor i villa eller hyresrätt 2 Välj eller Mycket har hänt i teknikväg de senaste åren en utveckling som gjort det både enklare och billigare att ladda

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se FFF på FFI Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. av Trafikverket och utredningen för

Läs mer

Perspektiv på eldrivna fordon

Perspektiv på eldrivna fordon Perspektiv på eldrivna fordon Perspek'v på elfordon Elbilens historia Varför är elfordon bra? Kommer vi kunna göra så många elfordon som vi vill? Elfordon och energiproduk'on Elfordon och infrastruktur

Läs mer

Konsten att bli en omtänksam, grön och smart bilist. Kampanjen för ett vettigare sätt att röra sig i trafiken

Konsten att bli en omtänksam, grön och smart bilist. Kampanjen för ett vettigare sätt att röra sig i trafiken Konsten att bli en omtänksam, grön och smart bilist. Kampanjen för ett vettigare sätt att röra sig i trafiken Att köra en stor stadsjeep istället för vanlig bil under ett år, ger upphov till lika stort

Läs mer

Vägen mot en grönare framtid

Vägen mot en grönare framtid Vägen mot en grönare framtid Arbetshästen drevs av havre. Men under de senaste 120 åren har bensin och diesel fått världen att rulla. Resor till länder långt borta, varor som fraktas, maskiner som ska

Läs mer

BILENS ELFÖRSÖRJNING. DEL 2: GENERATORN

BILENS ELFÖRSÖRJNING. DEL 2: GENERATORN BILENS ELFÖRSÖRJNING. DEL 2: GENERATORN Att elförsörjningen fungerar är viktigt för att bilen ska fungera bra. Förra avsnittet handlade om batteriet, och nu ska vi fortsätta med generatorn. Precis som

Läs mer

Brabil. Smartbil. Miljöbil. ELBIL! Ambitionen är att Dalarna ska bli en föregångare för elfordon. elbildalarna.se

Brabil. Smartbil. Miljöbil. ELBIL! Ambitionen är att Dalarna ska bli en föregångare för elfordon. elbildalarna.se Brabil. Smartbil. Miljöbil. ELBIL! Ambitionen är att Dalarna ska bli en föregångare för elfordon. elbildalarna.se Vi tror att el kommer att vara ett självklart drivmedel för bilar i framtiden Elbil Dalarna

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2008, 102 med tillägg den 26 oktober 2009, 145.

Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2008, 102 med tillägg den 26 oktober 2009, 145. Taxa för parkering Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2008, 102 med tillägg den 26 oktober 2009, 145. För parkering på allmän plats inom de områden som markerats på den karta som ingår som bilaga

Läs mer

Bilarnas utsläpp av olika hälsovådliga

Bilarnas utsläpp av olika hälsovådliga Historiskt sett har Sverige dominerat den skandinaviska biltillverkningen. Men nu kan saker och ting vara på väg åt ett annat håll. Medan de svenska bilmärkena krisar och försöker hinna ikapp i miljöbilsracet,

Läs mer

7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser

7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser 7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser Sedan 1800 talet har man forskat i hur energi kan överföras och omvandlas så effektivt som möjligt. Denna forskning har resulterat i ett antal begrepp som bör

Läs mer

Spara pengar och på miljön. med lågemissionsbilar

Spara pengar och på miljön. med lågemissionsbilar Spara pengar och på miljön med lågemissionsbilar Parkeringsrabatt för lågemissionsbilar Du får en rabatt på 50 procent på din parkeringsavgift i Helsingfors ifall du äger en personbil som uppfyller kriterierna

Läs mer

Man har mycket kläder på sig inomhus för att hålla värmen. Kläderna har man oftast tillverkat själv av ylle, linne & skinn (naturmaterial).

Man har mycket kläder på sig inomhus för att hålla värmen. Kläderna har man oftast tillverkat själv av ylle, linne & skinn (naturmaterial). ENERGI Bondefamiljen för ca 200 år sedan (före industrialismen) i februari månad, vid kvällsmålet : Det är kallt & mörkt inne i timmerhuset. Fönstren är täckta av iskristaller. Det brinner i vedspisen

Läs mer

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras

Läs mer

* Elförsörjning med solceller

* Elförsörjning med solceller * Elförsörjning med solceller Kort version Denna utrustning får endast demonstreras av personal. Vad kan man använda elenergin från solcellen till Vad händer med elenergin från solcellen om man inte använder

Läs mer

Dyrt för företagen välja miljöbilar efter nyår listan på alla modeller som klarar de tuffa kraven

Dyrt för företagen välja miljöbilar efter nyår listan på alla modeller som klarar de tuffa kraven Ynnor AB, oberoende rådgivare för företagens bilar. Pressmeddelande 2012-12-03 Dyrt för företagen välja miljöbilar efter nyår listan på alla modeller som klarar de tuffa kraven Ny teknik för att klara

Läs mer

dagar utan kontaktuttag! Den bästa mobila energiförsörjningen HUSBIL BÅT STUGA

dagar utan kontaktuttag! Den bästa mobila energiförsörjningen HUSBIL BÅT STUGA 365 dagar utan kontaktuttag! Den bästa mobila energiförsörjningen HUSBIL BÅT STUGA HUSBIL BÅT STUGA En EFOY COMFORT laddar upp ditt förbrukningsbatteri helautomatiskt. Detta garanterar att du alltid har

Läs mer

TRANSPORTER. BILEN står för ca 25% av energianvändningen. (50% går till vår mat och 25 % till uppvärmning och varmvatten)

TRANSPORTER. BILEN står för ca 25% av energianvändningen. (50% går till vår mat och 25 % till uppvärmning och varmvatten) TRANSPORTER BILEN står för ca 25% av energianvändningen i ett normalhushåll. (50% går till vår mat och 25 % till uppvärmning och varmvatten) Bilens utsläpp av ämnen som påverkar den lokala miljön och klimatet

Läs mer

Smarta elnät För ett hållbart samhälle

Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Dagens kraftnät baserar sig på att elen produceras i stora kraftanläggningar och att flödet i transmissionsoch distributionsnäten

Läs mer

Elbilar och laddhybrider du kan köpa nu. Chevrolet Volt laddhybrid

Elbilar och laddhybrider du kan köpa nu. Chevrolet Volt laddhybrid Elbilar och laddhybrider du kan köpa nu Här hittar du de bilar som du kan gå in i en bilaffär och beställa nu. Vi har inte tagit med fordon som klassas som mopeder, arbetsredskap eller fyrhjuliga motorcyklar.

Läs mer

Fortsatt jakt på låga utsläpp

Fortsatt jakt på låga utsläpp Ingen räckviddså Fortsatt jakt på låga utsläpp Politikerna vill få oss att köra miljövänligare bilar så fort som möjligt för att minska våra utsläpp av koldioxid. Det sker med både piskor och morötter.

Läs mer

FORSKNING & UTVECKLING

FORSKNING & UTVECKLING FORSKNING & UTVECKLING Forskningscentrum för framtidens miljöbilar REDUKTION Effektiv körning minskar bränsleförbrukning MILJÖKOMPENSATION Kompensation av dina CO2-utsläpp KIA Navigate: Tre vägar till

Läs mer

Förnybar energi i trafiken

Förnybar energi i trafiken Förnybar energi i trafiken Nils-Olof Nylund Energikonferens- Vilja, vision och verklighet 15.10.2009 Hanaholmen, Esbo Utmaningar i transportsektorn Innehåll Bilarna idag Projektioner för framtiden Biodrivmedel

Läs mer

Vindkraft, innehåll presentation

Vindkraft, innehåll presentation Vindkraft. Vindkraft, innehåll presentation Vad är vindkraft? Vad är el? Energiläget i Sverige och mål Typer av verk Projektering Byggnation Äga Planerade etableringar i Sverige Projektgarantis erbjudande

Läs mer

Eurocharger Bruksanvisning

Eurocharger Bruksanvisning Batteriladdare till mobiltelefonen Eurocharger Bruksanvisning 4 12 13 LZTA 804 3258, 96-03 Översikt Grön: laddaren är på Telefon med batteri Röd: batteriet laddas Ljusgrön: batteriet är laddat Rödgul blink:

Läs mer

Lagring av energi. Hanna-Mari Kaarre

Lagring av energi. Hanna-Mari Kaarre Lagring av energi Hanna-Mari Kaarre Allmänt Lagring av energi blir allt viktigare då förnybara energikällor, som vind- och solenergi, blir vanligare Produktionen av förnybar energi är oregelbunden, ingen

Läs mer

Laborationer i miljöfysik. Solcellen

Laborationer i miljöfysik. Solcellen Laborationer i miljöfysik Solcellen Du skall undersöka elektrisk ström, spänning och effekt från en solcellsmodul under olika förhållanden, och ta reda på dess verkningsgrad under olika förutsättningar.

Läs mer

Elfordonsintressenternas Riksförbund Framtiden är eldriven!

Elfordonsintressenternas Riksförbund Framtiden är eldriven! Elfordonsintressenternas Riksförbund ramtiden är eldriven! På plats här idag: jell Cederberg styrelseledamot va Håkansson redaktör ELFIR-nytt och Gröna Bilisters elbilsexpert o Hall styrelseledamot, tidigare

Läs mer

El som drivmedel. Sten Karlsson. Energi och Miljö Chalmers. Snabbladdningsstation Östersund april 2011

El som drivmedel. Sten Karlsson. Energi och Miljö Chalmers. Snabbladdningsstation Östersund april 2011 El som drivmedel Sten Karlsson Energi och Miljö Chalmers Snabbladdningsstation Östersund april 2011 Presentation 13 Sept 2011 vid Fossiloberoende Transportsektor år 2030 och vägen dit El som drivmedel

Läs mer

Fastighetsägare i framkant Satsa på elfordonen sätt upp laddstationer

Fastighetsägare i framkant Satsa på elfordonen sätt upp laddstationer Fastighetsägare i framkant Satsa på elfordonen sätt upp laddstationer 2 elfordonen kommer är ni? redo De senaste 12 månaderna har antalet elfordon ökat med över 140 procent i Sverige. Överallt dyker nya

Läs mer

Egen Sol och Vind. Hybridsolcellssystem med batterilagring. Fördelar jämfört med et vanligt solcellssystem:

Egen Sol och Vind. Hybridsolcellssystem med batterilagring. Fördelar jämfört med et vanligt solcellssystem: Egen Sol och Vind Hybridsolcellssystem med batterilagring Fördelar jämfört med et vanligt solcellssystem: 40% bättre totalekonomi i systemets livslängd 50-70% mer energibesparingar, med betydligt högre

Läs mer

Resistansen i en tråd

Resistansen i en tråd Resistansen i en tråd Inledning Varför finns det trådar av koppar inuti sladdar? Går det inte lika bra med någon annan tråd? Bakgrund Resistans är detsamma som motstånd och alla material har resistans,

Läs mer

Lagring av energi från vindkraft

Lagring av energi från vindkraft EXAMENSARBETE 15 P Datum (2012-04-15) Lagring av energi från vindkraft Bild: ABB Elev:Axel Lumbojev Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Vindkraften är en intermittent kraftkälla, den fungerar bara

Läs mer

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år VOLVO GASLASTBIL Från koncept till verklighet på bara tre år UPP TILL 80% LÄGRE CO 2 - UTSLÄPP MED METANDIESELTEKNIK Volvo Lastvagnar är första tillverkare att genomföra kommersiella fältprov med metandieselteknik

Läs mer

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator

Läs mer

Miljöbil på villovägar. Per Kågeson SNS Förlag 2009

Miljöbil på villovägar. Per Kågeson SNS Förlag 2009 Miljöbil på villovägar Per Kågeson SNS Förlag 2009 Är vi på rätt väg? Europa menar att 10% biodrivmedel kanske är mer än miljön tål satsar på låginblandning Men Sverige vill nå 100% i kombination med Europas

Läs mer

Solpaneler. Solpanelssystem: Solpanelssystemet består av: Solpanel Regulator Batteribank

Solpaneler. Solpanelssystem: Solpanelssystemet består av: Solpanel Regulator Batteribank Solpaneler Solpanelen är en anordning som omvandlar solenergin till elektricitet. Solljuset absorberas av solcellsmaterialet därefter sparkas elektroner ut ur materialet, dessa leds i en externkrets och

Läs mer

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15 Fusionsreaktor Innehållsförteckning Historia bakom fusionsreaktor 2-3 Energiomvandling som sker 4-5 Hur fungerar en fusionsreaktor 6-7 ITER 8-9 Miljövänlig 10 Användning av Fusionsreaktor 11 Framtid för

Läs mer

2006-09-23 Vägverket 1. Köpa bil? tips och råd till den smarta bilköparen Malmö 14 september 2006.

2006-09-23 Vägverket 1. Köpa bil? tips och råd till den smarta bilköparen Malmö 14 september 2006. Vägverket 1 Köpa bil? tips och råd till den smarta bilköparen Malmö 14 september 2006. Vägverket 2 Proportioner CO2 - påverkan Höjning från 90 till 110 på 10km väg med 10 000 ådt motsvarar 500-1000 FFV-bilar.

Läs mer

Fö4 Vägtransporter. Agenda. Fordon och begränsningar (1) Johanna Törnquist Krasemann. Vägtransporters förutsättningar

Fö4 Vägtransporter. Agenda. Fordon och begränsningar (1) Johanna Törnquist Krasemann. Vägtransporters förutsättningar Fö4 Vägtransporter Agenda Vägtransporters förutsättningar Resursutnyttjande och betalande frakt Farligt gods på väg ADR Klimatpåverkan och tekniska lösningar Vägverket, politiska styrmedel och avgifter

Läs mer

Svänghjul i elnätet 2011-03-16. Linn Björ My Rudsten Elin Wiglöv

Svänghjul i elnätet 2011-03-16. Linn Björ My Rudsten Elin Wiglöv Svänghjul i elnätet Linn Björ My Rudsten Elin Wiglöv 011-03-16 Institutionen för Tillämpad fysik och elektronik Handledare: Lars Bäckström & Åke Fransson Sammanfattning Syftet med projektet var att få

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

** Bygg en bil som laddas av solceller

** Bygg en bil som laddas av solceller ** Bygg en bil som laddas av solceller Kort version Prova Låt solcellerna ladda batteriet i 5 minuter Hur länge kör bilen på en laddning Hur långt kör bilen på en laddning 1 ** Bygg en bil som laddas av

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Det handlar om hybrid. HybrId systemet

Det handlar om hybrid. HybrId systemet Det handlar om hybrid HybrId systemet det HaNdLar Om HybrId sedan 2003 geesinknorba erbjuder hybridsystem för sina geesinknorba baklastare. under 2009 vann Hybrid plug-in systemet CIWm recycling Award

Läs mer

Vem skulle vilja äga en el-bil om dom kommer till Sverige?

Vem skulle vilja äga en el-bil om dom kommer till Sverige? Vem skulle vilja äga en el-bil om dom kommer till Sverige? My Nörrelökke 9c, 19/5 2010 Innehållsförteckning Inledning: s.2 Bakgrund: s.2 Syfte: s.2 Metod: s.2 Resultat: s.2 Slutsats: s.5 Felkällor: s.

Läs mer

OBS!! För att kunna få chans på priset måste du ha skapat ditt konto, fyllt i dina referenser och gjort inläsningar av mätardata för hela februari.

OBS!! För att kunna få chans på priset måste du ha skapat ditt konto, fyllt i dina referenser och gjort inläsningar av mätardata för hela februari. På www.toptensverige.se och energimyndigheten hittar du bra produkter. * värsta = används många timmar (h) per dag och använder mycket energi (kwh) OBS!! För att kunna få chans på priset måste du ha skapat

Läs mer

Vattenfall och Design open?

Vattenfall och Design open? Vattenfall och Design open? 20090528 Göteborg Camilla Feurst Information It is possible to replace the image on the dividing slide if desired (menu command Insert > Picture > From File ). Afterwards, set

Läs mer

Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken

Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken Sid. 269 13.1 Vad menas med att en metall ar adel? Den reagerar inte sa latt med andra amnen, den reagerar inte med saltsyra. 13.2 Ge exempel pa tre oadla metaller. Li, Mg, Al, Zn, Fe, Pb 13.3 Ge exempel

Läs mer

Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar.

Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23 Eleonora Lorek Ström Ström är flöde av laddade partiklar. Om vi har en potentialskillnad, U, mellan två punkter och det finns en lämplig väg rör sig laddade partiklar i

Läs mer

Company Presentation

Company Presentation Company Presentation E x i d e En av världens största tillverkare av energi lagringssystem (bly-syra batterier) Omsättning 19 miljarder SEK, varav 1,5 miljarder SEK i Norden. Vi har verksamhet i mer än

Läs mer

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Diesel eller Bensin? 10.05.19 Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Innehållsförteckning: Inledning: Sida 3 Bakgrund: Sida 3 Syfte/frågeställning: Sida 4 Metod: Sida 4 Resultat: Sida 5 Slutsats: sida 5/6 Felkällor:

Läs mer