Års & Hållbarhets redovisning JÄMTKRAFT AB 2014

Transkript

1 Års & Hållbarhets redovisning JÄMTKRAFT AB 2014

2 Soliditet, % Räntabilitet på eget kapital före skatt, % Resultat, Mkr Självfinansieringsgrad, % Resultat före skatt Rörelseresultat Nyckelfakta Rörelsens intäkter, kkr Resultat före skatt, kkr Räntabilitet på eget kapital före skatt, % 5,4 3,0 13,3 13,9 Räntabilitet på eget kapital efter skatt, % 3,2 0,6 15,2 10,0 Räntabilitet på totalt kapital, % 4,1 4,8 5,8 6,5 Soliditet, % 30,5 29,4 30,2 36,3 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital, kkr Investeringar, kkr Producerad egen elenergi, GWh Producerad energi, värme, GWh Elcertifikat från elproduktion, antal Levererad elenergi, GWh Levererad värme, GWh

3 INNEHÅLL 2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB 3 Nytt elnät till Hosjöbottnarna 18 VD har ordet... 4 Koncernen... 6 Våra medarbetare... 8 HR & Kommunikation Affärsstöd...12 Elhandel...14 Elproduktion Elnät Värme Ekonomi & finans Kunden i centrum 12 Hållbarhetsredovisning Bokslut Underskrifter Revisionsberättelse Utlåtande Hållbarhetsredovisning

4 VD HAR ORDET / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB Paradigmskiftet innefattar i hög grad också elnäten Att arbeta med hållbarhet har blivit en hygienfaktor för företag inom energibranschen, något som tas för givet att vi alla gör. Men vad betyder det egentligen? Hållbarhet något som håller i längden. För oss är det ett etiskt förhållningssätt till det vi gör. Att vi värnar om människor och miljö och att vi har med oss den omtanken i alla våra beslut, i alla våra affärsområden. Då håller också besluten i längden. Då blir vi företaget som överlever. För våra ägare; kommunerna Åre, Östersund och Krokom har målet alltid varit långsiktig vinst för både företaget och de samhällen där vi verkar. På så sätt anser jag att vi har arbetat med hållbarhet långt innan det blev ett modeord, en hygienfaktor, och att arbetssättet är väl grundat i företaget. Därför känns det också extra bra att vi i denna årsredovisning även integrerar vår hållbarhetsredovisning precis så som det fungerar i vårt dagliga arbete. Jämtkraft har varit en överlevare i 125 år nu. Vi började med förnybar elproduktion redan 1889, då vi tände den första gatubelysningen i Östersund. Då tänkte vi i första hand på att lamporna skulle skapa ljus och trygghet, idag fokuserar vi på att elen ska komma från förnybara energikällor. Under året har vi också invigt två stora investeringar i förnybar energi. På Mullberget står vår nya vindkraftspark som kommer att producera förnybar el till hushåll. I Hissmofors har vi invigt en ny vattenkraftstation. En investering på en miljard kronor som kommer att ge el till hushåll. Sammantaget är det viktiga steg mot ett mer hållbart samhälle. FÅR UT HELA POTENTIALEN Vattenkraften är stommen i Jämtkrafts förnybara elproduktion. 80 procent av vår produktion kommer från vattnet, ungefär 930 GWh per år. Vattenkraften är också stommen i det nationella energisystemet. Den ger en stabil och trygg energiförsörjning med försumbar klimatpåverkan. Dessutom gynnar vattenkraften annan förnybar energi. Den regntunga eller vindstilla dagen då varken solen eller vinden ger energi finns vattnet där. Det ger oss möjlighet att få ut hela potentialen i de andra förnybara energislagen som vi just nu storsatsar på i Sverige. Vattnet i magasinen gör att vi kan balansera effekten i elnätet under de kraftiga variationerna i vår dagliga elanvändning. Omställningen till det hållbara samhället är alltså beroende av vattnets reglerkraft. Behovet av reglerkraften kommer att bli ännu större i framtiden. BEHÅLLA KVALITET OCH SÄKERHET Inom energibranschen har vi haft några tunga år nu, när vi har sett historiskt låga elpriser som drivs på av bland annat utvinningen av skiffergas i USA, en global lågkonjunktur och utbyggnaden av vindkraft. Vi står nu inför något som liknar ett paradigmskifte där utbudet är större än efterfrågan och priserna inte kommer att återgå till den nivå vi har varit vana vid. Paradigmskiftet innefattar också i hög grad elnäten. De byggdes en gång i tiden för att transportera el långa sträckor mellan stora kraftverk och de områden där konsumenterna fanns. Nu ser vi ett förändrat produktionsmönster. Allt fler konsumenter är samtidigt producenter och kunderna blir mer delaktiga. Utmaningen ligger i att kunna hantera elproduktion från flera små enheter, som till exempel solcellsanläggningar, och samtidigt behålla kvalitet och säkerhet i leveranserna. Det här är ingen regional, eller ens nationell angelägenhet, utvecklingen är snarare global och syns redan tydligt i bland annat Tyskland, USA och Sydkorea. SKAPA HANDLINGSUTRYMME Jämtkraftkoncernen har under de senaste tre åren arbetat hårt för att möta upp mot de utmaningar vi har sett komma. Det handlar om att effektivisera vår organisation men också om att vara proaktiv, och skapa handlingsutrymme, för att kunna agera när det uppstår nya möjligheter till följd av det skifte vi är inne i. En del beslut har varit tuffa att fatta och genomföra, men jag är övertygad om att det har varit beslut som är långsiktigt hållbara och som kommer att göra oss till överlevare i minst 125 år till. Anders Ericsson Vd Jämtkraft AB

5 VD HAR ORDET 2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB 5 INVIGNING MULLBERGS VINDPARK DEN 26 AUGUSTI INVIGDES Mullbergs Vindpark i Rätan. Mullberg är en av Sveriges större vindkraftsparker med sammanlagt 26 vindkraftverk. Produktionen beräknas till 247 GWh per år, vilket motsvarar förnybar el till hushåll. Varje verk är 179 meter högt och väger 600 ton. PARKEN HAR BYGGTS AV JÄMTKRAFT och Skanska som tillsammans bildade bolaget Mullbergs Vind AB. Vindkraftverken har fått namn av skolbarnen i Rätan. Dunder, Duster, Duggregn, Åskar och Storm är några exempel. Under arbetet med Mullbergs Vindpark har social och miljömässig hållbarhet stått i centrum. HÅLLBARHET BETYDER BLAND ANNAT att projektet är förankrat i bygden. Vi har fått väldigt fin respons från de som bor här och mycket tack vare deras engagemang har vi lyckat förverkliga det här stora projektet på fyra år, säger Melcher Falkenberg, vd Mullbergs Vind. Mikael Hagman ställer frågor till skolbarnen från Rätan.

6 KONCERNEN / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB Jämtländsk energikoncern med Norden som marknad Östersunds elektriska belysningsaktiebolag tände de första gatljusen för 125 år sedan, med en vedeldad ångpanna som kraftkälla i Östersunds hamn. De som kunde få ljus var de som bodde nära kraftverket. Företaget som idag heter Jämtkraft, har fortfarande sin ryggrad i Jämtland men är en energikoncern som levererar energitjänster i Norden. Historien börjar alltså med en strävan att få lamporna att lysa. I början av seklet växte nya kraftkällor och belysningsföreningar fram i Jämtland. De har undan för undan samlats under Jämtkrafts tak. Idag är fokuset bredare, företaget strävar efter att leverera energi som gör livet bättre. Det handlar om el och värme från förnybara energikällor, fiberoptiskt bredband och elnät rustat för framtidens krav. Men det handlar också om att vara en källa till energi, att leverera kunskap och hållbara energilösningar i Norden. Idag erbjuder Jämtkraft alla kunder förnybar energi i sitt elavtal. På så sätt bidrar Jämtkrafts kunder till mer hållbara energisystem. I blickpunkten finns energiomställningen övergången till förnybara energislag och utfasningen av de fossila bränslena. Från 2009 har Jämtkraft siktat på att fördubbla den egenproducerade energin från förnybara källor inom de närmsta åren. Samtidigt som företaget höjer ambitionerna, skärps också arbetet med att se över den påverkan och de risker energiproduktionen medför. EGEN FÖRNYBAR ELPRODUKTION Stommen i Jämtkrafts förnybara energiproduktion är vattenkraft från Jämtland. Utbyggnaden av ny elproduktion kommer framförallt att ske inom vindkraft och etableringarna görs där vindförhållandena är goda och där det går att producera el till en rimlig kostnad. Vindkraftetableringar finns idag från Sjisjka, nära Gällivare i norr, till Kyrkberget i Dalarna i söder. El och värme från bioenergi produceras i Jämtkrafts kraftoch fjärrvärmeverk i ägarkommunerna Åre, Krokom och Östersund. Solenergi är det senast tillkomna energislaget. Egna solcellsanläggningar som kopplas ihop med elnätet erbjuds till kunder i hela Sverige. Ägarna JÄMTKRAFTS ÄGARE är de tre kommunerna Östersund, Åre och Krokom. Uppdraget till bolaget är att säkerställa hållbar energi till en rimlig kostnad. Jämtkraft ska vara det ledande energibolaget i regionen och ha en skälig avkastning för att trygga långsiktig överlevnad. Jämtkraft vill bidra till samhällsnytta, bland annat till regionens tillväxt och konkurrenskraft genom att erbjuda rimliga priser på förnybar el och värme liksom elnätstjänster i regionen. Information om de delägda bolagen finns på sidan 72 i förvaltningsberättelsen.

7 KONCERNEN Jämtkraft på kartan Jämtkraft säljer el i Sverige, Norge och Finland. I Jämtland erbjuder företaget också värme, elnät och bredband via fibernät. Företagets huvudkontor finns i Östersund etablerades ett Jämtkraftkontor i Örebro. I koncernen finns flera dotterbolag som säljer el inom sina egna varumärken: Dalakraft med säte i Rättvik och Malung, Enkla Elbolaget i Karlshamn samt Scandem i Örebro och Helsingfors. Dalakraft har sin marknad framförallt i Dalarna, Enkla Elbolaget säljer el på Sverigemarknaden och Scandem vänder sig till stora elanvändare på Nordenmarknaden / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB 7 JÄMTKRAFT I JÄMTLAND Jämtkraft AB H Huvudkontoret Helägda dotterbolag: Jämtkraft Elnät AB Jämtkraft Telecom AB Jämtkraft Park Management AB Åre Fjärrvärme AB Produktionsanläggningar: 17 vattenkraftverk, två vindkraftsanläggningar och ett kraftvärmeverk. K FAUSKE K NARVIK K TROMSÖ V GÄLLIVARE JÄMTKRAFT I NORDEN Jämtkraft AB K Örebrokontoret V Hornbergets vindpark (Malå) Helägda dotterbolag: V Kyrkberget Vindkraft AB (Mora) K Scandem AB (Örebro) K Scandem Market AB (Örebro) K Scandem OY (Helsingfors) Delägda dotterbolag: K Dalakraft AB (Rättvik, Malung) och dess helägda dotterbolag K Enkla Elbolaget (Karlshamn) Delägda intressebolag: V Sjisjka Vindpark (Gällivare) K TKFE (Tromsö) K Nordkraft (Narvik) K SKS (Fauske) H ÖSTERSUND Huvudkontor Sverige V MALÅ Finland Norge MORA V K MALUNG K RÄTTVIK HELSINGFORS K ÖREBRO K H HUVUDKONTOR K KONTOR V VINDKRAFTSANLÄGGNING KARLSHAMN K

8 VÅRA MEDARBETARE / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB Kompetens Attrahera IN Bemanna UT Utveckla I Behålla Bengt-Anders Wikström började på Jämtkraft i år. Barbro Hed har bytt från administration till kommunikation. Hans Ellmin har blivit projektledare på Faveo Projektledning. VAD JOBBAR DU MED? Jag jobbar som kundtekniker och främst med nyanslutningsärenden till elnätet. Jag förbereder arbetet för montörerna genom att söka de tillstånd som behövs och beställa materialet samt fakturera när anslutningen är klar. Vi får in i snitt 4 5 ärenden om dagen, det är en jämn ström under året men lite lugnare under vintern. HUR LÄNGE HAR DU JOBBAT PÅ JÄMTKRAFT? Jag blev fast anställd i september men då hade jag redan jobbat som kundtekniker i drygt ett år, jag kom in sommaren 2013 för att jobba under semesterperioden. När sommaren var slut blev jag erbjuden att fortsätta jobba och det gjorde jag på villkoret att jag fick lägga upp jobb och studier som jag själv ville, så jag jobbade cirka timmar per vecka tills jag tog examen i juni. VILKEN UTBILDNING GICK DU? Jag läste till högskoleingenjör inom elkraft på distans och jag kan definitivt rekommendera utbildningen. Att läsa på distans har ju både för- och nackdelar, man har större frihet men det ställer samtidigt högre krav på dig. Jag kombinerade utbildningen med heltidsjobb några terminer och några terminer med föräldraledighet. HUR KOMMER DET SIG ATT DET BLEV JUST JÄMTKRAFT? Jag hade precis läst klart en kurs när jag råkade se en rekryteringsannons på Jämtkrafts hemsida. Men redan innan jag läste kursen hade jag siktet inställt på Jämtkraft. Jag hade hört mycket gott om Jämtkraft, man kan säga att ett gott renommé förde mig hit. VAD HAR DU JOBBAT MED PÅ JÄMTKRAFT? Jag började som assistent på avdelningen Elnät Teknik i mars 1998, jag blev anställd som vikarie för att täcka upp under en långtidssjukskrivning. När så den ordinarie assistenten kom tillbaka på halvtid efter två år fortsatte jag jobba på avdelningen som assistent på 50 procent. Den andra halvtiden ägnande jag åt leverantörsbyten och annat på Marknad Kundtjänst. I juni 2000 började jag jobba som vd-assistent där jag förutom traditionella assistentuppgifter även jobbade i projekt, med bland annat vår grafiska manual och upphandling av intranät och hemsida. Jag samlade också information till och skrev ihop interna infoblad, eftersom vi inte hade något intranät i den bemärkelsen på den tiden. September 2001 blev jag mamma till tvillingpojkar och var föräldraledig till någon gång i början av VAD GJORDE DU EFTER FÖRÄLDRA- LEDIGHETEN? Under tiden jag var föräldraledig genomgick Jämtkraft en omorganisation och då passade jag på att söka jobb på Kommunikation, eller Information som avdelningen hette då. Under årens lopp har avdelningen förändrats och utvecklats, både efter vilka personligheter som jobbar här men även uppdraget ser lite annorlunda ut nu. TROR DU ATT DU VILL BYTA ARBETE SNART? Jag tycker att det är bra att det finns möjligheter att utvecklas inom Jämtkraft, både kompetensmässigt och personligt. Men just nu trivs jag för bra med mina kollegor och med arbetsuppgifterna för att vilja byta! HUR LÄNGE JOBBADE DU PÅ JÄMTKRAFT? 18 år och lite till. Min första kontakt med Jämtkraft var somrarna 1987 och 1988 när jag gjorde min gymnasiepraktik där. Därefter feriearbetade och praktiserade jag i omgångar under åren Sommaren 1995 började jag göra mitt exjobb men lade det åt sidan vid årsskiftet då jag istället började jobba på försäljningsavdelningen. Senare under året blev jag erbjuden fast anställning, på villkoret att jag gjorde färdigt exjobbet och tog examen. Att Jämtkraft ställde det villkoret är jag tacksam över idag. Jag blev färdig våren 1997, fick jobb på Elnät och där blev jag kvar tills jag slutade VAD GJORDE DU PÅ JÄMTKRAFT? Efter jobbet som försäljare började jag jobba med mätning och avräkning. Samtidigt hade jag förmånen att gå runt och jobba några månader på olika avdelningar, vilket var ett bra sätt att komma in i företaget. Mellan 2006 och 2011 jobbade jag med projektet att vädersäkra elnätet. När det var klart blev jag erbjuden att projektleda Jämtkrafts insatser i bygget av Sjisjka Vindpark. Det var ett häftigt projekt. Vi byggde en vindpark i väglöst land i Lappland, vår arbetsplats låg i ett Natura 2000-klassat område med utsikt mot Kebnekaise-massivet! VARFÖR GICK DU VIDARE? Jag tyckte att det var ett bra läge, det passade både arbetsmässigt och livsmässigt. HAR DU FORTFARANDE KONTAKT MED JÄMTKRAFT ELLER BRANSCHEN? Jag är kvar i samma bransch men i ett annat företag och i en annan roll.

9 VÅRA MEDARBETARE 2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB 9 IN Jämtkraft st Dalakraft st Enkla Elbolaget st Totalt st MEDELÅLDER MEDELÅLDER I 43,3 år 44,2 år 44,4 år Jämtkraft st Sjukfrånvaro 13,9 % 3,4 % 3,7 % Dalakraft st Sjukfrånvaro 1,4 % 1,3 % 1,4 % Enkla Elbolaget st Sjukfrånvaro 6,2 % 3,7 % 5,0 % TOTALT st Sjukfrånvaro 4,7 % 3,0 % 3,5 % UT Jämtkraft st Varav pension st Dalakraft st Varav pension st Enkla Elbolaget st Varav pension st TOTALT st Varav pension st

10 HR & KOMMUNIKATION / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB Energi som gör livet bättre 125-års jubileum, ny vision och målbild samt en hälsoutmaning bjöd på både stora och små händelser ur ett medarbetarperspektiv. I samband med Jämtkrafts 125-års jubileum hölls en medarbetardag den 28 november där styrelseordförande AnnSofie Andersson och koncernchef Anders Ericsson tog med medarbetarna på en resa i tiden de första 125 åren, nuläget samt tog ut riktningen mot framtiden och presenterade Jämtkrafts nya målbild. Vår uppdaterade vision Vi har energi som gör livet bättre tilltalar både oss som företag och mig som människa. Den fungerar inom hela koncernen och på alla plan i organisationen, menar Lillemor Olsson som är enhetschef på Human Resources (HR) och Kommunikation. Bakgrunden till den nya målbilden är att Jämtkraft som företag har förändrats mycket de senaste åren och är idag en koncern med helägda och delägda dotterbolag samt partners som är spridda i Sverige och Norden. Den tidigare visionen kändes begränsande och beskrev inte vår växande koncern, säger Kristina Andersson, avdelningschef på Kommunikation. TRÄNA, MÅ BRA, HA KUL Hälsoutmaningen är en friskvårdsutmaning för Sveriges energi- och vattenbolag. Syftet är att göra hälsosamma val och att hitta ett sätt att aktivera sig som man själv tycker är roligt. Under utmaningens gång fanns det tillfällen för instruktioner i gymmet, föreläsningar om träning samt temaveckor som handlade om allt från hälsosamma val till konditionsträning. Motionsracet handlar om hur man kan ta små steg mot goda vanor och en mer hälsosam livsstil. 281 av Jämtkrafts 330 medarbetare var med i utmaningen, som skapade både stort engagemang och sammanhållning, berättar Mathias Henricsson, avdelningschef på HR. NYA MEDARBETARE NU OCH I FRAMTIDEN Jämtkraft liksom resten av energibranschen står inför ett betydande rekryteringsbehov av ingenjörer dels för att ersätta stora pensionsavgångar dels för nya expansiva områden till exempel förnybar energi och smarta elnät. Ett sätt att möta upp behovet är en högskoleutbildning till elkraftingenjör som Jämtkraft och ytterligare tolv av Svensk Energis medlemsföretag finansierar. Jämtkraft har under året anställt två nyutbildade elkraftingenjörer som båda gått den unika distansutbildningen. Vi ser stora fördelar med att utbildningen ges vid de tre nordligaste universiteten vilket förhoppningsvis kan underlätta rekryteringen till energiföretag i norra Sverige, säger Mathias Henricsson. Att tidigt väcka intresset för teknik kan vara ett annat sätt. Jämtkraft är sedan 2013 fadderföretag åt Mimergårdens grundskola i Östersund. Förutom att väcka barnens intresse för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar handlar samarbetet om mångfald, ledarskap och målstyrning. JÄMTKRAFT I SAMHÄLLET Några av många tillfällen när Jämtkraft möter presumtiva kunder och medarbetare är vid invigningar, samrådsmöten och vid sponsringsengagemang. Samarbete med människorna som bor här är otroligt viktigt för oss, säger Kristina Andersson. Ett bra exempel är Mullbergs Vindpark. Ett av målen under byggprocessen var att anlita många lokala entreprenörer. Utöver det har man samarbetat med byalag, lokala restauranger och butiker. Skolan i Rätan var också delaktig, skolbarnen har namngett de 26 vindkraftverken på Mullberg, och var med och hjälpte till med invigningen. Sponsorsamarbeten är ett annat sätt att komma ut och möta människor. Jämtkraft sponsrar sedan många år idrott och kultur huvudsakligen i Östersund, Krokom och Åre och gör det nu även i Örebro. Vi har av våra ägarkommuner fått uppdraget att vara en drivkraft för regionen. I och med att Jämtkraftkoncernen växer, växer även regionen. Nu vill vi befästa vår position som en lokal aktör i Örebro och sponsrar därför bland andra Karlslunds IF och Örebro Hockey, berättar Kristina Andersson.

11 HR & KOMMUNIKATION 2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB 11 Hälsoutmaningen är en friskvårdssatsning för Sveriges energi- och vattenbolag. Syftet är att göra hälsosamma val och att hitta ett sätt att aktivera sig som man själv tycker är roligt.

12 AFFÄRSSTÖD / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB Kunden i centrum Flera insatser har gjorts under året för att ytterligare förbättra kundrelationerna, som till exempel en ny webb och ett utvecklat kundinformationssystem. Hos Affärsstöd har man kundens krav och behov i fokus och under året har flera åtgärder gjorts för att ytterligare förbättra relationen med kunderna. Exempelvis får kunder med fasta elavtal i god tid innan avtalet går ut information om det samt ett erbjudande om att förnya avtalet. De kunder som inte svarar på sms eller telefon får erbjudandet med posten. Likaså kontaktar Jämtkraft kunder som vill avsluta sitt elavtal. När vi får in ett avslutat elavtal ringer vi alltid upp för att stämma av varför kunden vill byta elhandelsföretag. Det finns tyvärr många kunder som inte är medvetna om att de har tecknat ett elavtal efter att de haft kontakt med en elsäljare hos ett annat elhandelsföretag och då kan vi tillsammans med kunden komma fram till en bra lösning, berättar Iréne Burman som är enhetschef på Affärsstöd. NY WEBB FÖRENKLAR FÖR ALLA Ett annat exempel är nya jamtkraft.se som lanserades i slutet av augusti. Den nya webbplatsen är mobilanpassad och det har blivit enklare för kunderna att utföra olika ärenden, som att teckna avtal eller se sin elanvändning. Dessutom har de bakomliggande systemen utvecklats och förbättrats. Istället för flera olika lösningar för att hantera teckna avtal -funktionen och Mina sidor för Jämtkrafts och partners webbplatser så finns nu ett system som fungerar för alla. Vidare har Jämtkraftkoncernen under året implementerat ett gemensamt kundinformationssystem. Förändringen innebär sänkta kostnaderna för förvaltning och utveckling men också att Jämtkraft kan hantera kunderna på ett bättre och effektivera sätt. Förbättringsarbetet fortsätter under 2015 men nu har vi ett system som motsvarar våra framtida krav och behov, säger Iréne Burman. SAMARBETE BYGGER FRAMTIDEN Det mångåriga samarbetet mellan Sundsvall Energi AB och Jämtkraft fortsätter då Sundsvall Energi förlängt sitt avtal gällande administrativa tjänster och kundservice för sina elhandelskunder. Jämtkraft välkomnar samarbeten med andra energiföretag och ser dessa som en möjlighet för alla parter att fortsätta existera på en marknad med höga kostnader och små marginaler. VINDEN GER TILLVÄXT Jämtkraft Park Management AB erbjuder förvaltning och drift av vindkraftsparker. Under året har bolaget startat upp förvaltningen av Mullbergs Vindpark och förberett förvaltningen av Sjisjka Vindpark från OX2, övergången sker vid årsslutet Bolaget förvaltar sedan 2013 Gnosjö Energis vindkraftspark i Kulltorp, Småland. Mot bakgrund av att vindkraften är en naturlig del i Sveriges energiförsörjning och kan komma att spela en viktig roll i omställningen av energisystemet ser vi Park Management som en spännande utveckling för Jämtkraftkoncernen, säger Iréne Burman. MÅLET ÄR ALLTID NÖJDARE KUNDER JÄMTKRAFT ÄR PÅ ENERGIBRANSCHENS topp 10-lista när det gäller nöjda kunder. Med en nionde plats i mätningen som görs av Svenskt Kvalitetsindex (SKI) är målsättningen klar för nästa år att förbättra betyget och göra kunderna mer nöjda än vad de är idag. Resultaten i SKIs mätning presenteras i form av betyg på en skala 0 till 100. Det är alltså inte procent utan enheter som anges. JÄMTKRAFTS RESULTAT FÖR 2014 ligger på 72,8 att jämföras med branschens resultat på 66. Att förflytta resultatet så att betyget blir 75 skulle innebära att kunderna är mycket nöjda med Jämtkraft.

13 AFFÄRSSTÖD 2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB 13 Förbättringsarbetet fortsätter under 2015 men nu har vi ett system som motsvarar våra framtida krav och behov.

14 ELHANDEL / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB Växa och bevara i en tid av förändring Under 2014 har affärsområde Elhandel arbetat med strategierna för att stå stark inför de utmaningar som väntas komma. Vi ser stora utmaningar, konkurrensen om kunderna hårdnar. Det blir därför viktigare än någonsin att kunderna vi redan har är fortsatt nöjda samtidigt som vi lyckas attrahera nya kunder, säger Lena Persson som är affärsområdeschef för Elhandel. TYDLIGHET GER BÄTTRE POSITION För att det ska bli lättare för kunderna att välja elhandelsbolag har Jämtkraftkoncernen arbetat med att skapa tydliga varumärken på de olika marknader som bolaget verkar. På de lokala och regionala marknaderna har vi Jämtkraft och Dalakraft. Här ser vi att det är viktigt för kunden med närhet och lokal förankring. På den nationella marknaden jobbar vi mer med Enkla Elbolaget och Scandem som båda har fått bra fäste, säger Lena Persson. En stor del av styrkan i Jämtkrafts varumärke är att alla koncernens bolag erbjuder 100 procent förnybar el. Vi tror på den förnybara energin och att den har en nyckelroll i omställningen till det hållbara samhället. Vi tror också att våra kunder är medvetna om detta, säger Lena Persson. KUNDEN I FOKUS Ett viktigt led för att stärka varumärkena ytterligare är att utveckla relationen med kunderna. Vi ser en trend att kunden inte längre vill välja så mycket. Därför ska vi erbjuda en bra och stabil produkt som kunden kan känna sig nöjd och trygg med, säger Lena Persson. Det handlar om att visa kunderna att vi är ett företag som förtjänar deras förtroende. PÅ PLATS NÄRA KUNDEN Enkla Elbolaget har under året arbetat med den så kallade kundresan. Kenneth Johansson är vd för Enkla Elbolaget: Man ska inte behöva vara expert för att köpa el. Det är vi som är experter på el, och därför har vi paketerat ihop en bra produkt, portföljförvaltning av el, som vi vet ger långsiktig nytta till våra kunder. För att komma närmre kunderna har Enkla Elbolaget öppnat kontor i både Malmö, Göteborg och Norrköping under Det är viktigt att finnas på plats nära kunden. Vårt uppdrag kommer ju från kunderna och för att kunna ha en dialog med våra kunder måste vi ju också finnas där de är, säger Kenneth Johansson. TILLSAMMANS MED ANDRA I en alltmer utmanande bransch är samarbeten en viktig del. Och för att bättre möta upp kundernas behov av olika tjänster och produkter arbetar Jämtkraft gärna tillsammans med andra energiföretag. Under året tecknades avtal om partnerskap med bland andra Linde Energi AB. I avtalet ingår för Jämtkrafts del att prissäkra den el som bolagen säljer till sina kunder. Vi ser att vi kan utvinna synergier tillsammans med Jämtkraft och det ger oss båda förutsättningar att ge ännu bättre service till våra kunder, säger Anders Anté som är vd vid Linde Energi AB. FÖRENINGSEL GER PENGAR TILL IDROTTEN KONCEPTET MED FÖRENINGSEL lanserades under 2014 och går ut på att idrottsföreningar värvar nya kunder till Jämtkraft. Som tack får laget 200 kronor per elavtal och 10 kronor per månad. VI TYCKER ATT DET HÄR ÄR en bra produkt. Istället för att sälja salami eller lotter kan laget lägga energi där den verkligen gör nytta: i ett elavtal med 100 procent förnybar energi som ger inkomst till laget, säger Lars Skoglund som jobbar med privatmarknaden på Jämtkraft. Alla idrottsföreningar i hela Sverige är välkomna att vara med. JÄMTKRAFT HAR SEDAN STARTEN 1889 fungerat som drivkraft för omgivningen. Ett sätt har varit att dela med sig av vinsten till barn och ungdomar bland annat genom att sponsra idrotten. Föreningsel är en utveckling av sponsringen för att göra det enklare för föreningar att tillsammans med Jämtkraft tjäna extra pengar till sitt lag.

15 ELHANDEL 2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB 15 Vi är stolta över: > Att vi fortsätter attrahera nya företagskunder. Under 2014 har vi tecknat avtal med bland andra Örebro läns landsting och Kumbro Vind AB. > I Finland har S-Group anslutit sig som kund till Jämtkraftkoncernen. S-Group är Finlands motsvarighet till svenska ICA-koncernen.

16 ELPRODUKTION / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB Vattenkraften är ryggraden i elsystemet Jag är stolt över vår vattenkraft. Det säger Tommy Borgh, chef för Elproduktion. Och han har haft anledning att utvärdera vattenkraften under Två rättsprocesser om vattenkraftverket i Långforsen och invigning av Jämtkrafts största vattenkraftverk i Hissmofors har varit stora händelser under året.

17 ELPRODUKTION 2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB 17 Vattenkraften har en viktig roll i omställningen till det hållbara samhället. För att klara av att hejda klimatförändringarna måste investeringar i förnybar energiproduktion tredubblas, enligt FN:s klimatrapport. Vattenkraftens möjlighet att regleras kommer att bli allt mer viktig när vi bygger ut sol- och vindkraften ännu mer, säger Tommy Borgh. VATTENKRAFTEN ÄR CENTRAL Vattnet är en förutsättning för att vi ska ha säker tillgång till energi en vindstilla och mulen vinterdag, då varken sol- eller vindkraftverk producerar någon el. Vattenkraftens styrka är att den går att lagra. När det regnar eller snöar fylls magasin och dammar. Det går sedan att välja när vattnet ska släppas fram genom turbinerna i kraftverket. Vattenkraftens flexibilitet gör att den blir central för klimatfrågan, men det är också tydligt att vattenkraften påverkar omgivande natur. Och vi har, tillsammans med resten av branschen, en del arbete kvar innan vi kan känna oss nöjda med hur vi hanterar den biologiska mångfalden, säger Tommy Borgh. MER BIOLOGISK MÅNGFALD Under året som gått har Jämtkraft börjat arbetet med att skapa fria vandringsvägar för fisk och annan fauna i Billstaån som går mellan sjöarna Näkten och Storsjön. Arbetet i Billstaån ingår i ett EU-projekt som görs tillsammans med Länsstyrelsen i Jämtland och Bergs kommun. Även Naturskyddsföreningen är med och bidrar till finansieringen. Det känns väldigt bra att kunna göra det här med gemensamma krafter, dessutom kommer förslaget ursprungligen från de som bor i bygden, säger Tommy Borgh. Han berättar att Billstaån är ett lysande exempel på att det går bra att kombinera biologisk mångfald med produktion av förnybar el. LÅNGFORSEN ÅTER I DOMSTOL Även vid Långforsens vattenkraftverk ser Tommy Borgh stora möjligheter att skapa hållbarhet både utifrån klimat och biologisk mångfald. Jämtkraft vill investera i en faunapassage förbi dammen och renovera upp den gamla stationen. Ansökan har vunnit gehör i Mark- och miljödomstolen men beslutet överklagades till högre instans. Ytterligare en rättsprocess har drivits mot Långforsen under året. Där prövade Mark- och miljödomstolen om det med hjälp av svensk lag går att kräva att Långforsens kraftstation ska rivas ut. Domstolens slutsats var att det inte är möjligt. Även det beslutet ska prövas av högre instans. Vi har väntat i många år på att få ett klartecken för Långforsen och hoppas på ett avgörande snart. I Långforsen kan det bli bra. Vi kan bidra med förnybar el samtidigt som vi gör det möjligt för fiskar och annan fauna att vandra fritt förbi. Det måste handla om både biologisk mångfald och klimat när vi avgör vad som är bra för miljön, säger Tommy Borgh. Vattenkraftens flexibilitet gör att den blir central för klimatfrågan, säger Tommy Borgh. INVIGNING HISSMOFORS VATTENKRAFTSTATION DEN 14 JUNI INVIGDES DEN NYA vattenkraftstationen i Hissmofors. Bygget av Hissmofors VI startade i mars 2011, då hade delar av kraftverket hunnit bli över 70 år gammalt. Anledningen till att den gamla station IV behövde rivas och ersättas av en ny var att berggrunden vid kraftstationen bestod av svällskiffer. Denna bergart sväller när den kommer i kontakt med syre vilket gjorde att bärande konstruktioner spruckit. Tre år senare stod den nya stationen klar för att tas i drift. Totalt investerades en miljard kronor och tack vare investeringen kommer stationen att varje år producera 320 GWh förnybar el i ungefär 100 år framåt. INVIGNINGEN SKEDDE EN SOLIG LÖRDAG i juni och var välbesökt, drygt 1000 personer var med och firade. Intresset från de som bor här i trakterna har varit stort hela tiden, därför var det extra kul att se så många av dem här på plats när vi firade att vattenkraftstationen stod klar, säger Yvonne Berglin som ansvarar för underhållet av Jämtkrafts vattenkraftanläggningar. Yvonne och hennes medarbetare har under byggåren haft tät kontakt med ortsbefolkningen och de har tagit emot cirka 1000 studiebesökare på plats i Hissmofors. Jag upplever att vi har haft en positivit dialog med människorna som bor och verkar här i bygden och att de också ser nyttan av den förnybara energin som vattnet ger upphov till här, säger Yvonne Berglin. Yvonne Berglin är ansvarig för underhållet av Jämtkrafts vattenkraftanläggningar.

18 ELNÄT / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB 70 öre Reparation JÄMTKRAFTS ELNÄTSPRIS 2014 är 70 öre/kwh vilket kan jämföras med medelpriset för Jämtlands län som är 86,4 öre/kwh inklusive moms, enligt den oberoende Nils Holgersson undersökningen. och expansion 2014 kan sammanfattas i två ord; reparation och expansion. Reparation av elnätet efter stormen Ivar och fortsatt utbyggnad av både elbilsinfrastruktur och fiber. Dessutom fick Jämtkraft några nya kunder när Hosjöbottnarna Elförening invigde sitt nya elnät. Jämtkraft började året med att städa efter stormen Ivar och det arbetet var inte klart förrän till senhösten. Alla Jämtkrafts kunder hade fått strömmen åter till julen 2013 så nu handlade det om att reparera de provisoriska lagningar som gjordes veckorna efter Ivar, som att ersätta stolpar och gräva ner kabel. Den totala kostnaden för stormen, inklusive återställningsarbeten och avbrottsersättning under 2013 och 2014, blev cirka 24 miljoner kronor. Under 2014 var vi förskonade från stormar och det är vi väldigt glada över. Vi hade en del avbrott på grund av de många åskoväder som den varma sommaren medförde men det handlade oftast om korta avbrott och anläggningarna klarade påfrestningen bra, säger Pär-Erik Petrusson på Jämtkraft Elnät. YTTERLIGARE VÄDERSÄKRANDE ÅTGÄRDER Som mest var av Jämtkrafts kunder berörda av strömavbrott när Ivar härjade som värst, en siffra som kunde ha varit mycket högre. Troligen hade omkring kunder varit utan ström om Jämtkrafts satsning på att vädersäkra elnätet inte hade gjorts. Ytterligare vädersäkrande åtgärder gjordes i samband med reparationerna. Vi har även gjort en genomlysning av hur vi arbetade inom organsationen och resultatet visar att vi hanterade det bra, allt från förberedelser inför stormen till kommunikationen med kunderna under felavhjälpningsarbetet. Sedan finns det såklart alltid förbättringspotential och det har vi också kartlagt under året, säger Pär-Erik Petrusson. NÄR ELNÄTET KOM TILL FJÄLLBYN Hosjöbottnarna Elförening har inom ett restelektrifieringsprojekt hos Länsstyrelsen byggt ett nytt elnät till Hosjöbottnarna, Åre kommun. Det färdiga elnätet med tillhörande abonnenter som elföreningen uppfört har efter färdigställandet tagits över av Jämtkraft. Det nya nätet har anslutningspunkt till befintligt nät i Höglekardalen. Elföreningens anläggning och sex abonnenter är nu nya kunder i Jämtkrafts elnät. Fredag den 10 oktober invigdes det nya elnätet. Vid invigningen deltog representanter från Länsstyrelsen, Sametinget, Åre kommun, media med flera samt Jämtkraft Elnät. Hovet och Kungen skickade en personlig invigningsgratulation till elföreningen. Kungen var den som 2013 personligen överlämnade beslutet om restelektrifieringsprojektet i Hosjöbottnarna. I samband med invigningen spänningssattes anläggningen symboliskt och vi överlämnade en egensnickrad garanterat unik minnesgåva, berättar Ulf Lindqvist som är tillförordnad chef på Elnät. BESLUT OM INTÄKTSRAMEN 2013 fick Jämtkraft med flera elnätsföretag rätt i sin överklagan hos förvaltningsrätten angående intäktsramen för perioden , en dom som Energimarknadsinspektionen (Ei) överklagade. Hösten 2014 fastställde kammarrätten förvaltningsrättens beslut. Det positiva beskedet innebär att vi har säkrat fortsatta offensiva satsningar på förnybar energi och kan hålla långsiktigt

19 ELNÄT 2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB 19 låga priser även i framtiden, säger Camilla Thelin, Jämtkraft Elnät. Ei överklagade återigen beslutet och nästa instans är nu Högsta förvaltningsdomstolen som dock ej medgivit prövningstillstånd. FORTSATT UTBYGGNAD AV FIBER Utvecklingen och utbudet av allt fler kapacitetskrävande tjänster har på senare tid ökat kraftigt och erbjuds nu via bredband till både privatpersoner och företag. Vi får förfrågningar från områden där intresset för fiberanslutning tidigare var en aning svalt. Man ser ett behov av en snabbare och säkrare bredbandsförbindelse och att samhällen som har fiber är mer eftertraktade för nyinflyttning och företagsetableringar, berättar Nils Johansson som är chef på Telecom. Det har gjort att expansionen av fibernätet fortsatt under 2014 med ett flertal stora och små områden, några byaföreningar bland annat i Grytan, Stamgärde och Hotagen har byggt och anslutit sig till fibernätet under året. Utökningen av antalet mobila enheter som använder en internetuppkoppling fortsätter att växa, vilket medför att förfrågningar från mobiloperatörer om fiberuppkopplade master för att klara av utvecklingen av 4G och kommande 5G har ökat. Under året har Jämtkraft tecknat ett nytt avtal med kommunikationsoperatören Zitius. Samarbetet innehåller flera nyheter för 2015, bland annat en uppgradering av fibernätet, ett utökat tjänsteutbud, förbättrad driftsäkerhet och en förenklad felanmälningsprocess för kunderna. NATIONELLT PROJEKT FÖR LADDINFRASTRUKTUR Hittills har det nationella laddinfrastrukturprojektet installerat 10 snabbladdare och 45 smartladdare, det är 110 laddpunkter, i Västernorrlands och Jämtlands län under Totalt installeras 186 laddpunkter i projektet. Tillsammans med en tidigare välutbyggd laddinfrastruktur i till exempel Östersund är de två länen Green Highwayregionen på väg att få en så utbyggd laddinfrastruktur att det är möjligt på riktigt att äga och använda elbilar och laddhybrider på ett bekvämt sätt. I slutet av året fick två turistdestinationer, Funäsdalen och Åre, snabbladdstationer och smartladdstationer inför vintersäsongen. Samtliga laddstationer är byggda med den nya EU-standarden. Det nationella laddinfrastrukturprojektet pågår under 2014 och 2015 och genomförs av Jämtkraft tillsammans med Jämtkraft Elnät, Sundsvall Elnät och Mittuniversitetet på uppdrag av Energimyndigheten. I samband med invigningen spänningssattes anläggningen symboliskt och vi överlämnade en egensnickrad garanterat unik minnesgåva.

20 VÄRME / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB Trygg och varm med återvunnen energi Fjärrvärme spar energi. En anläggning istället för många är effektivare. Bränslet som används kommer i huvudsak från förnybara energikällor. Bioenergi från skogen, till stor del restprodukter som annars inte skulle användas, är det som värmer våra hus. En skorsten istället för flera tusen skorstenar. Det var vår vision när vi startade med fjärrvärmen 1974, berättar Ulf Lindqvist, chef för Värme. Så istället för att varje hus har en egen oljepanna levereras värme till många hus från en central anläggning, som med avancerad rening kraftigt minskar de föroreningar som släpps ut i luften. Och att luften har blivit renare jämfört med på 1970-talet märks. Inte minst på Östberget på Frösön där renlaven idag växer tät och frodig. Lavar är mycket känsliga för luftföroreningar, men genom minskad lokal oljeeldning och renare bränsle har luften blivit så pass mycket renare att lavarna börjat trivas igen. Med fjärrvärme är det också möjligt att använda många olika typer av bränslen. Jämtkraft använder förnybara bränslen som är varsamma med naturens resurser och som inte bidrar till ökade växthusgaser. Och en stor del kommer från energi som annars skulle ha gått till spillo, som rester från skogsbruk, träavfall från soptippen eller spillvatten. EFFEKTIVISERINGAR TRYGGAR FJÄRRVÄRMEPRISET Det pågår ett ständigt arbete med att effektivisera fjärrvärmeverksamheten minska belastningen på miljön och minska kostnaderna och det har gett resultat. Trots att vi förlorar intäkterna från elcertifikaten 2015 kan vi tack vare vårt effektiviseringsarbete lämna ett prislöfte på max en halv procent för 2016 och jobbar utifrån målsättningen att det inte blir någon höjning alls 2017, säger Ulf Lindqvist. Effektiviseringarna kan vara stora som små. I år har Jämtkraft bland annat förbättrat funktionen för rökgaskondensering i värmeanläggningen i Sösia, Åre. Rökgaskondensering är en metod för att utvinna värmeenergi ur rökgaser från förbränning i exempelvis ett värmeverk. Rökgaser innehåller en viss mängd vattenånga och genom att kyla ner rökgaserna under vattenångans daggpunkt får man den att kondensera, och då frigörs kondensationsvärme. Värmen tas omhand och tillförs fjärrvärmenätet, och på så sätt minskar bränsleåtgången. Utöver det ser Jämtkraft kontinuerligt över och ändrar bränslemixen med hänsyn till tillgången på bränsle och bränslepriserna samt förhandlar med de lokala leverantörerna av bränsle om lägre priser, allt för att försöka hålla nere fjärrvärmepriserna. FJÄRRVÄRMEN I FRAMTIDEN BRANSCHORGANISATIONEN Svensk Fjärrvärme har visat att fjärrvärmen spelar en viktig roll i den fortsatta omställningen av energisystemet, både nationellt och internationellt. Spillenergi från industrier, avfallsförbränning, mer förnybara bränslen och kraftvärme ger resultat redan i dag. Runt hörnet väntar nya hållbara tillämpningar där bland annat energi från tillverkning av biodrivmedel tas tillvara i fjärrvärmenäten. Och i framtidens bostäder kan fjärrvärmedrivna tvätt- och diskmaskiner bli allt vanligare. FÖR JÄMTKRAFTS DEL ser vi det som positivt att två nybyggnadsområden i Stadsdel Norr, Östersund har valt fjärrvärme, Tallbacken och Jägarvallen. Det visar på att fjärrvärme är ett hållbart och miljösmart uppvärmningsalternativ, ett alternativ för framtiden helt enkelt, säger Ulf Lindqvist. Fjärrvärmda tvätt- och diskmaskiner i framtidens bostäder.