Teoretisk förutsättning för odling av Abborre (Perca fluviatilis) i recirkulerande system

Transkript

1 Teoretisk förutsättning för odling av Abborre (Perca fluviatilis) i recirkulerande system En studie gjord utifrån: Aquakulturprojektet på Kattastrand, Härnösand. Fisk- och växtodling i helt recirkulerande system. Rickard Olofsson Termin 6, 2002 Avd. Ekoteknik Institutionen för naturvetenskap och miljö Mitthögskolan, Östersund

2 Sammanfattning Denna studie syftar till att undersöka de teoretiska förutsättningarna för att odla abborre (Perca fluviatilis) i recirkulerande system. Denna sammanställning har gjorts utifrån ett akvakulturprojekt vid Kattastrand, Härnösand. Anläggningen är uppbyggd kring ett så kallat bioponic system och är helt recirkulerande. Studien är en undersökning av de olika aspekter som ett system av detta slag berörs av. Syftet är utvärdera anläggningen utifrån ett ekotekniskt perspektiv samt att granska de ekonomiska och teoretiska förutsättningarna för att i detta system odla abborre till försäljning på den svenska marknaden. Studien visar även på de aspekter som gör denna undersökning intressant ex. att de ekonomiska aspekterna verkar goda. Arbetet har genomgått litteraturstudier, fallstudier, tillväxtsimuleringar, en mindre marknadsundersökning samt en enklare beräkning av olika investeringar och kostnader. Tanken med den ekonomiska analysen är att undersöka om en utökning av en befintlig grönsaksodling med fiskodling är ekonomiskt försvarbar. Fallstudien har kartlagt anläggningen och denna kartläggning presenteras i studien. Vad det gäller odlingen av abborre har tillväxt och temperaturer beaktats. En tillväxtsimulering med en bioenergetisk modell har gjorts och olika konsumtioner samt temperaturer har prövats för att hitta den optimala tillväxten. Diskussionen går in på de olika viktiga aspekterna som systemet och odlingen berörs av.

3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 1 INTRODUKTION... 1 Bakgrund... 1 Syfte... 2 Mål... 2 Frågeställningar... 2 Metod, arbetsgång...2 Metodteknik... 3 Urval och avgränsning... 3 Introduktion till Kattastrand... 3 Definition Bioponics system... 4 Teknik... 6 ABBORRENS BIOLOGI OCH FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ODLING... 8 Abborre... 9 Förutsättningar för odling Tillväxt Variation i tillväxt inom odlingspopulationen Allmänt om fiskars bioenergetik Bioenergetiska modell Resultat av Modellkörning Kommentarer till tillväxtsimuleringen UTVECKLINGSFÖRSLAG Investeringar och utrustning Marknadsundersökning Ekonomiska grundförutsättningar Kalkylbladet Anläggningen som sump DISKUSSION Analys av frågeställningar Odlingsproblematik Egna reflektioner... 25

4 TACK TILL REFERENSLISTA Böcker och rapporter Tidskrifter / Artiklar Personliga BILAGOR...I Bilaga 1, Principskiss...I Bilaga 2, Kalkylblad...II Bilaga 3, Tabell över temperatur och tillväxt... VI Bilaga 4, Bioenergetisk modell...vii

5 Introduktion Bakgrund Vattenbruket i Sverige har redan sedan 1200-talet haft fiskodlingsdammar för extensiv odling av fisk. På 1600-talet började man utföra konstbefruktning av rom, vilket var grunden för att kunna odla fisk i någon större skala. Under denna tid tillsattes näring till fiskdammarna, ofta djurfekalier. Senare tillkom enklare egentillverkat foder, finfördelade restprodukter från slakterier samt fiskrens. Vid dessa odlingar användes främst betongdammar och sedan när plasten kom in i bilden ökade möjligheterna till att odla fisk mer rationellt, detta både för fiskevårdsbehov och också konsumtion. Nästa steg i utvecklingen blev att placera odlingskassar i haven. Sverige var relativt tidigt ute med kassodlingssystem, men pga. att de flesta av våra vatten är känsliga för ökad belastning av näringsämnen och organiskt material försvårades utvecklingen. Detta kombinerat med att de tidiga fodren innehöll mycket fosfor samt den dåligt optimerade fodertillförseln, ledde till en negativ påverkan från många odlingar. Norge ledde utvecklingen av detta bl.a. pga. goda naturliga förutsättningar såsom Golfströmmen. Kassodlingen har dock följts av olika typer av problem, de tre största är: Miljöpåverkan (eutrofiering) pga. foderrester och fiskfekalier. Spridning av sjukdomar och parasiter. Genetisk spridning av främmande arter/stammar till de naturliga bestånden. (I.Olsson, S. Nellbring, 1996) Vid dagens allt hårdare fiske- och miljökrav krävs det att nya idéer och infallsvinklar används och beaktas. Aquakulturprojektet på Kattastrand, Härnösand är ett bra exempel på detta. Anläggningen är uppbyggd efter s.k. bioponic-system och projektet som är ett EU-projekt har pågått sedan 1997 och arbetar med att utvärdera, utveckla och demonstrera möjligheterna i en sådan anläggning. I systemet odlas både fisk och växter i ett gemensamt slutet system och i systemet är näringslösningen till växtodlingen ersatt med naturliga tillsatser från en biologisk källa avloppsvattnet från fiskbassängen. I denna studie kommer vildfångad abborre att tas in i systemet, vikten på dessa kommer att ligga på 100g för att sedan vidareuppfödas till en vikt av 400g. Valet att ta in vildfångad fisk har gjorts eftersom en odling från rom i detta stadium skulle bli för tids- och kostnadskrävande. Prislägena för abborre (se. diagram 6) gör att marknadspriserna blir högre längre fram på säsongen, detta skulle även kunna vara en grund för sumpning av abborre i systemet. På hösten är utbytet högre jämfort med våren, vilket beror på att den nylekta abborren är i relativt dålig kondition. Abborren har vid lektid på våren 20% filé och på hösten 45%, tillväxten är således 2X (personlig kommunikation Per-Erik Nygård, Kattastrand). Denna aspekt är viktig genom hela studien och visar på det geniala med det hela. Förutom den tillväxt man tillhandahåller så är det även en fördubbling av slaktutbytet samt nästan en fördubbling av kilopriset jämfört med lekfisk på våren. 1

6 Systemet är relativt enkelt och innovativt för livsmedelsframställning och det är uppbyggt av materiel som är relativt billigt samt lätt att få tag på. Systemet för produktionen av odlad mat är anpassningsbart för olika behov och användningsområden. Det som gör dessa system unika är att det är helt recirkulerande och det som tillsätts är i huvudsak endast fiskfodret. Systemet lämpar sig därför även på platser med begränsade vattentillgångar. Risker som finns i konventionella system såsom smitningar och utsläpp förekommer inte. Syfte Att utvärdera anläggningen utifrån ett ekotekniskt perspektiv samt att granska de ekonomiska och teoretiska förutsättningarna för att i detta system odla abborre till försäljning på den svenska marknaden. Mål Målet är att undersöka förutsättningarna för att odla vildfångad abborre samt att utarbeta en optimerad metod för maximal tillväxt. I denna studie kommer de olika aspekterna; ekonomi, teknik, och ekologi beaktas. Målet knyts till nedan ställda frågeställningar. Frågeställningar Finns det någon lönsamhet i att odla abborre? Vilka förutsättningar/metod krävs för att kunna odla abborre samt att ev. kunna tillhandahålla fisk året om? Hur spelar de ekotekniska aspekterna in på denna typ av recirkulerande system? Metod, arbetsgång Litteraturstudier. Fallstudie (beskrivning av anläggning på Kattastrand). Tillväxtsimuleringar med en bioenergetisk modell (Fiskeriverket) eller från litteratur. Marknadsundersökning. Ekonomisk kalkyl baserat på nuvärdesmetod samt känslighetsanalys. Investeringskostnader utifrån anläggningen på Kattastrand. Studie av energikostnader. Studie av intäkter. Studie av abborrens krav på vattenparametrar. 2

7 Metodteknik Genom litteraturstudier på ämnet samt övriga former av informationsinhämtande har jag fördjupat mig inom ämnet. Detta för att få en god uppfattning om de frågeställningar som kommer att dyka upp under arbetets gång. Som ett led i kartläggningen har jag besökt anläggningen i Härnösand för datainsamling samt bollat information med extern handledare Per-Erik Nygård. Detta har gjorts för att få en god överblick över arbetet från start. Kompletterande besök kommer att göras längre fram under arbetets gång då anläggningen har kommit igång med årets odlingar och försök. En mindre marknadsundersökning genom faktainsamling, personliga kontakter med personer inom restaurang- och fiskebranschen kommer att genomföras. Detta för att se hur efterfrågan på abborre ser ut. Urval och avgränsning I denna rapport kommer de teoretiska förutsättningarna för att odla abborre tas upp och studeras. Studien kommer att göras på vildfångad abborre, som från en storlek på ca 100g kommer att odlas upp till en filébar storlek på ca 400g. Denna avgränsning har gjort efter rekommendationer från Per-Erik Nygård, Kretsloppsodling, Kattastrand, Härnösand. Studien kommer att titta på ett befintligt vattenburet växthus som kompletteras med fiskproduktion som ett led i att bli mer uthålligt. Introduktion till Kattastrand Recirkulerande fiskodling är en typ av vattenflödningssystem där en hög procenthalt av vattnet är återanvänt efter att det renats. En god vattenkvalitet är en av grunderna för att kunna hålla en god tillväxt på den odlade fisken. De parametrar som är viktiga att beakta är; löst ammoniak, nitrit, nitrat, syre, koldioxid, kväve och sediment. Det är inte enbart de enskilda ämnena som utgör ett hot, utan det sammanslagna av alla de olika vattenkvaliteters påverkande komponenterna. Det återanvända vattnet måste räcka till både kvantitativt och kvalitativt för att upprätthålla en tillräcklig tillväxt på den odlade arten. Recirkulerande system använder vanligen olika mekaniska filter för att rena vattnet från sediment och biologiska filter för att ta bort lösta ämnen. Här kan nitrifikation verka, detta kan förklaras som en biologisk förändring av organiska och oorganiska kväveföreningar från ett reducerat förhållande till ett mer oxiderat förhållande, dvs. NH4+ -> NO2- -> NO3-. Denna process sker med hjälp av bakterier. Temperaturen har stor betydelse för nitrifikationsprocessen, nitrifikationen ökar med ökad temperatur. Detta sker främst i steg två av processen NO 2 - till NO 3 -. Därigenom är systemet beroende av flera olika aspekter som måste vägas in och balanseras. Systemet kräver dessutom någon form av syretillförande och koldioxid hämmande anläggning (Summerfelt, 1996). 3

8 Definition Bioponics system Recirkulerande system är en integration av fiskodling och växtodling. De senaste försöken har avancerat modellen till ett fungerande system för uthållig matproduktion (främst Amerika). Systemet är i startgroparna och vinner större och större intressenter som ett biologiskt integrerat matframställningssätt, termen recirkulerande system avser vattenflödet. Bioponics är en term som beskriver detta odlingssystem. Bio (från grekiskans bios - liv) kombinerad med hydrokultur (hydroponics), i detta system ersätts näringslösningen med naturliga tillsatser från en biologisk källa - avloppsvattnet från fiskbassängen (the S&S Bioponics in the Ozarks of Missouri, USA). Dessa vattenbrukssystem hjälper jordbruket att nå ett uthålligt odlingssätt genom att: Avfallet från ett system fungerar som bränsle till ett annat biologiskt system. Integrationen av fisk och växter ökar mångfalden och ökar systemets stabilitet. Biologisk vattenrening tar hand om näringsämnen innan det lämnar systemet recirkulerande system med nollutsläpp av näringsämnen. När ett system skall avslutas körs vattnet utan fisk genom växtbäddarna för att ta upp resterande näringsämnen. Försäljning av grönsaker samt fisk generera inkomster för den lokala bygden, systemet kan fungera som en alternativ näring i glesbygden. Systemet är även vattensnålt och fungerar därför där vattentillgångarna är begränsade. Se figur nedan för en överskådlig bild av systemet, denna figur återfinns i större format även som bilaga (bilaga 1). Figur 1. Principskiss över anläggningen (biobädd och växtbädd integrerat). 4

9 Denna uppsättning av komponenter är uppdelat på två olika system, dels det med växtbädd och biobädd integrerat och dels det med biobädden för sig. Växthuset innehåller såväl både fisk- och växtodling. Odlingsbädden består av ca 30cm tjockt gruslager med en grusdimension på 3-5 mm. Vattnet pumpas upp från pumpgroparna till kollonluftarna för syresättning. Från fisktrågen leds vattnet ut i växtbäddarna med hjälp av självtryck. Fisktrågen är placerade ca 1 meter ovan odlingsbäddar/kylbäddar. Under växtsäsongen som pågår från maj till oktober cirkulerar 1l/m 2 och minut genom bäddarna. Systemet saknar avlopp vilket betyder att systemet har nollutsläpp av näringsämnen. Kylbäddarna har två funktioner, dels att öka den totala växtproduktionsarealen och dels att kyla ned vattnet från de kritiska temperaturerna. Detta för att bibehålla en optimal temperatur för maximal tillväxt. I denna typ av system där man jobbar med både växter och fisk är det viktigt att man hittar en balans mellan vad fisk och växter kräver kemiskt sett. Anläggningen är ett helt recirkulerade system som bygger på bioponic-systemet (the S&S Bioponics in the Ozarks of Missouri, USA). Bilden nedan (figur 2) beskriver systemet vid S&S Aquafarm men systemet vid Kattastrand är näst intill identiskt. Anläggningen har utifrån bioponicssystemet provat sig fram och utifrån egna erfarenheter ständigt optimerat anläggning. Figur 2. Enkel principskiss över systemet. Skillnaden mot detta system är att de i Kattastrand har fiskbassängerna stående ovanför och bredvid plantorna, detta betyder att anläggningen använder sig av självtryck och endast behöver en pumpgrop. Systemet är anpassat för Svenska odlingsförhållanden och bl.a. regnbågslax och röding har odlats i anläggningen. Detta i symbios med växter såsom tomater, basilika, paprika och sallad m.m. Anläggningen har fått stöd från EU och kan idag göra parallella försök. 5

10 Teknik Vattnet i fiskbassängerna har en cirkulation på 160 l/min genom kollonluftarna detta innebär att fiskbassängernas vatten helt har cirkulerats var 12min. Anläggningen är uppbyggd utifrån the S&S Bioponics in the Ozarks of Missouri, USA. För en översiktsbild över systemet se bilaga 1, Principskiss över anläggningen. Rickard Olofsson 2002 Bild 1,2. Vy över växtbäddar. Rickard Olofsson 2002 Växtbäddarna på bilderna ovan (bild 1,2) är samma bäddar med tidsskillnad på ca 2 månader. Bäddarna är av en typ där biobädden och växtsubstratet är integrerat. På anläggningen finns idag två typer av system, ett som har biobädden separat och ett som bilderna visar. På bilden syns en av fiskbassängerna. Här syns även foderautomater, kollonluftare, fördelningstunna samt diverse elektrisk utrustning som elmätare säkringar, larm och extra cirkulationspump. Innan fördelningstunnan sitter tvåkammarbrunnen (bild 3). Rickard Olofsson 2002 Bild 3. Vy över fiskbassäng. 6

11 För att syresätta vattnet används kollonluftare. Dessa rör är fyllda med plastkulor (biobollar), när vattnet passerar dessa slås vattnet sönder och blandas med det omgivande syret. Systemet är uppbyggt så att det går köra olika stora flöden genom kollonluftaren för att uppnå effektivare syretillsättning. Sammanlagd yta i dessa rör motsvarar ca 300m 2 /m 3 volym. Kollonluftarens syresättningseffektivitet har beäknats till 95%. Ett flöde vandrar endast från fiskbassängen och genom kollonluftaren utan att gå genom biobäddar/växtbäddar för att säkerställa syretillförseln (bild 4). Rickard Olofsson 2002 Bild 4. Kollonluftare. Här syns pumpgropen, förgrening av ledningar ut till växtbäddar, kollonluftare samt batterier för drift vid strömavbrott (bild 5). Rickard Olofsson 2002 Bild 5. Pumpgrop. 7

12 Anläggningens huvudsyften har bl.a. varit: Anpassa systemet till svenska odlingsförhållanden. Anpassa fisk- och växtodlingen till varandra för att eliminera alla skadliga utsläpp. Spridning av fisksjukdomar har genom utsläppsfri odling eliminerats. Minimering av vattenförbrukning. Anläggningens målsättningar Att överföra de amerikanska försöken till svenska förhållanden. Att minimera eller eliminera de skadliga utsläppen. Att finna metoder för ett vattensnålt fiskodlingssystem, utan risker för spridning av fisksjukdomar. Att optimera odlingstekniken för att uppnå en fullskalig produktion samt ge en hållbar ekonomisk avkastning och att visa på en alternativ binäring sysselsättning. I de system som finns i Amerika odlas främst Tilapia (hör till abborrsläktet och till familjen Cihlidae), främst odlas nilabborren (Oreochromis niloticus) och en hybridtilapia (Tilapia rendalli X Oreochromis sp.). Vid överförandet av detta system krävdes en anpassning till de svenska förhållandena. Detta med avseende på fisk och växter, här var det viktigt att välja fiskar som har kommersiella värden så att anläggningen ska kunna ge en ekonomisk avkastning. Anläggningen har utformats efter de klimatiska förhållanden som råder med avseende på växtsäsong, ljus och temperatur. Abborrens biologi och förutsättningar för odling Abborrens rykte som läckerhet har växlat under årens lopp och en framstående köksfilosof C.E. Hagdahl döpte den en gång till vattenrapphöna, vilket i sig måste vara ett gott betyg. Abborrens användningsområden har varit skiftande; den planterades i gåsdammar för att rensa vattnet från blodiglar. Samerna klistrade ihop sina pilbågar med lim som framställdes från abborren och inom folkmedicin användes den som botemedel för de flesta sjukdomar. Fiskens ögon skall man äta om man vill bli klok, hela fisken ansågs läka hudsår. Abborren lär kunna bli ca 54 cm lång. Den klassiske talsiktyologen Bloch uppger att det i Luleå kyrka, i Norrbotten skall finnas ett abborrhuvud som mäter 30 cm från nosspets till gällockens bakkant. Vad som är sant av detta vet man ej, däremot är det ett faktum att Abborren är en intressant nykomling när det gäller odling som matfisk. Figur 3, Abborre (Perca fluviatilis). 8

13 Abborre Perca fluviatilis, där Perca är latin för abborre och där fluviat betyder som lever i floder. Kroppen är relativt hög och gällocket har en kraftig tagg. Ryggen är till färgen mörkt svartgrön, sidorna är gröngula och ljusare med mörkare tvärband mot ryggen, buken är gulvit. Rygg- och bröstfenor är grågröna ofta med en mörkare fläck baktill. Buk, analoch delvis stjärtfenan är rödaktiga och iris är brungul (se figur 3). Färgen växlar dock beroende på vart arten geografiskt är belägen. Abborrens utbredning omfattar nästan hela Europa. I Sverige är abborren den vanligaste arten tillsammans med gäddan och laken. Den förekommer över nästan hela landet och saknas endast i fjällregionerna. Även i Finland är abborren vanlig över hela landet, medan den i Norge förekommer huvudsakligen i de sydöstra delarna samt på några enstaka platser i de nordliga delarna av landet. Abborren är tålig mot varierande vattenkvaliteter och den påträffas i de flesta olika sjötyper, från stora klara och kalla vatten till små skogstjärnar med humusrikt vatten. Abborren är vanligt förekommande i strömmande vatten, dock ej för starkt rinnande vatten. Arten är en av de vanligast förekommande skärgårdsfiskar ända ned till Öresund samt även i vissa älvmynningar på västkusten. Även om abborren är tolerant mot de flesta vatten, är den krävande vad det gäller syrgashalten. Här ligger gränsvärdet vid 3-3,5 mg/l. Den är dock relativt okänslig för vattnets ph-värde (Craig 2000). Abborren håller ofta sig i täta stim med varierande storlekar inom gruppen. I dessa stim drar de fram längs stränder och över bottnen, på jakt efter föda. Det finns olika grupper av arten som specialiserar sig på olika djup. Pga. att abborren kräver god syretillgång på träffas de endast på vissa lokaler i en sjö, i små skogstjärnar påträffas de endast ner till 2-3 meters djup. I syrerika djupa sjöar som ex. Vättern förekommer de ända ner till meters djup. I stort sett så ses abborren som en relativt stationär fisk, då främst i sjöar. I skärgården finns uppgifter på att abborren är en vandrare. Abborrens föda består främst av plankton under det första året, både pelagiska som litorala former. En del mindre insektslarver börjar sedan under hösten att ingå i födan, från och med det andra levnadsåret så är olika slags insektslarver huvudfödan. Dessutom ingår sländor och fjädermygg (Chironomider) hos sjölevande fiskar, i skärgården ingår mindre kräftdjur, mestadels av släktet mysis och Gammarus som huvudföda. Större abborrar håller även den tillgodo med smådjur, men vanligen övergår de till fisk som mindre mört, löja etc. I kräftrika vatten står småkräftor högt upp på matsedeln. Vid stor konsumtion av kräftdjur färgas abborren, främst på buken som då blir gul- eller rödaktig. Detta pga. att kräftans färgämnen (karotin) färgar abborrens hudceller. Sådana färggranna abborrar kallas ofta guldabborrar, vilka finns ex i sjön Hållången i Hälsingland. Näring och energivärde / 100 g ätlig del, abborre. Energi: kj: 356 kcal: 85 Protein: 18,1 g Fett: 1,3 g Rensförlust: 80-55% 9

14 Abborrens lektid pågår från början av april i söder till juni i norra delen av Sverige. I de södra och mellersta skärgården leker den senare än inne i landet på samma breddgrad. Leken sker på grunt vatten och då ofta i mörker, på djupare vatten sker leken även dagtid. Först samlas hanarna och då ofta vid åmynningar, uddar, trånga sund eller grund. Honorna fäster romsträngarna vid ex. ris, undervattensvegetation mm. men även utlagda ståltrådsmjärdar eller ryssjor kan tjäna som fästpunkter. Romsträngarna hakas fast i underlaget och honan drar sedan ut strängen simmandes kring fästpunkten, dessa strängar kan bli meterlånga, hanarna störtar sedan fram för att sprutar sin mjölke över rommen. På lekplatserna är det dominerande hanar och få honor. Honorna försvarar rommen i flera timmar. Kläckningen tar 2-3 veckor, ynglet är frisimmande direkt och söker sig ut mot det fria vattnet, där de lever ett pelagiskt liv. I slutet av juni söker sig de då millimeter långa abborrynglen in mot stränderna, här sluter de samman till stora stim samt söker skydd bland vegetationen (I. Lennmark, E. Andersson, 1993). Förutsättningar för odling Tillväxt Tillväxten hos abborren är relativt dålig. I tillväxtkurvan (se diagram 2) visas tillväxten på några olika sjöar, kuster och abborrstammar. Vid 1 års ålder är abborren i snitt endast 3-5 cm, vid 5 års ålder cm. Först vid en ålder av 8-10 år uppnår den en längd på ca 25 cm och en vikt på ca 0,2 kg. I en del sjöar har det visat sig att abborren får en bättre tillväxt när den vid ca 20 cm längd går över till en fiskdiet. På andra håll har det visats sig att tillväxten har varit god från start. Se diagram 1 för att få en bild på hur storlek, temperatur och tillväxt förhåller sig till varandra. Diagrammet visar på sambandet mellan uträknad tillväxthastighet och temperatur vid olika vikter av abborren (C. Mélard, P.Kestemont). Diagram 1, Bästa temperatur vid max födotillgång. 10

15 Båda könen uppvisar liknande tillväxthastighet under de första åren, sedan under senare år vara svagare hos hanarna. Abborrehanarna blir könsmogna vid en längd på ca cm och en ålder på 2-3 år. Honorna blir inte könsmogna förrän de uppnår en längd av ca 20 cm, vilket motsvarar flera års högre åldersskillnad mot hanarna. Diagram 2. Tillväxtkurvor hos abborre (K.A. Andersson, Fiske och fiskar i norden). Variation i tillväxt inom odlingspopulationen Ett problem med abborre är den stora tillväxtvariationen (Jezierska, 1974; Chodorowska and Chodorowski, 1975; mélard et al., 1995b). Vid en intensiv odling är en stor tillväxtvariation svår att lösa tekniskt och kräver en annorlunda odlingsstrategi. Det som ovan nämnts är ett av de större problemen. Dock kan det omvändas till en tillgång genom att sortera upp abborren i anläggningen och på så sätt tillhandahålla fisk av rätt storlek efter en längre tidsperiod. I diagram 3 visas resultaten från ett försök där 3 olika grupper av abborre odlats, här syns alltså skillnader på tillväxthastigheten genom att storlekssortera. Försöken påvisar att det är lönsamt att sortera upp fisken i olika storleksgrupper för att upprätthålla god tillväxt (C. Mélard, P. Kestemont & E. Baras). Diagrammet visar på jämförelser mellan tre olika grupper, som har delats in efter kroppsvikt. Hela populationen hålls i en intensiv odlings miljö. Temperaturen ligger på 22,2 C. Diagram 3, jämförelse mellan tre olika grupper av abborre 11

16 Allmänt om fiskars bioenergetik Bioenergetiska modeller är ett verktyg för att få en översiktlig bild genom att sammanföra de faktorer som reglerar ett djurs energibalans. Det som styr ett energiintag och hur sedan den energin fördelas på olika aktiviteter beror på en mängd faktorer. När det gäller fiskar är aspekter som temperaturen, födans energiinnehåll och fiskens storlek viktiga faktorer. Basen för alla bioenergetiska modeller är en relativt enkel massbalansekvation där den konsumerade energin balanseras mot olika aktiviteter som rörelseaktivitet, metabolism och tillväxt. Ekvationen skrivs ofta som: (1) Konsumtion = metabolism + avfallsprodukter + tillväxt Till metabolism räknas sådant som respiration och assimilering av den intagna födan. Samt hur de fysiologiska processerna fungerar och regleras av de faktorer som omger djuret. Dessa beskrivs i ett antal funktioner där art- och ibland ontogenispecifika parametrar ingår. Temperaturen är en viktig sådan faktor vilken beroende av art, storlek och livsfas kraftigt påverkar fiskens fysiologi. Alla fiskar har en optimumtemperatur där deras konsumtion av olika bytesdjur är som högst och därmed också deras potential för en god tillväxt. Även fiskens metabolism styrs kraftigt av temperaturförändringar. Fiskens vikt och ontogeni (dvs. vilket levnadsstadium fisken tillhör) avgör också i hög grad hur fiskens fysiologi fungerar. Ofta är potentialen för specifik konsumtion och tillväxt (dvs. hur mycket föda fisken äter i förhållande till storleken ex. g /dag) större hos mindre individer och tidiga livsstadier. Dock är potentialen för absolut tillväxt och konsumtion större för större fiskar. Bioenergetiska modell Bioenergetiska modeller består ofta av en stor mängd art- och storleksspecifika parametrar. I många fall har man endast experimentella data för ett fåtal av dessa. I de flesta modeller utgår man därför från några säkra parametrar och anpassar övriga parametervärdena efter dessa. Ett annat alternativ är att man använder experimentella data från närbesläktade arter där man saknar egna data. Inga modeller kan därför anses som fullt ut optimerade eller icke-optimerade Olika modeller bör betraktas som en sammanställning av det aktuella kunskapsläget om den specifika artens fysiologi. De olika modellerna bör kontinuerligt uppgraderas i takt med att kunskapen ökar om de fysiologiska processer som styr fiskars konsumtion och energibalans. Den modell som används är huvudsakligen uppbyggda efter ett koncept som introducerades i Kitchell et al. (1977). För att få en bild av vilka ekvationer som ligger bakom den bioenergetiska modellen se bilaga 4 (Alfred Sandström, Kustlaboratoriet). 12

17 De parametarar som är inlagda i modellen är: Tidsperiod => 15maj t.om 31 dec Temperatur => 20, 21, 22, 23, 24 C Konsumtion => 80%, 100% Foder => Strömming Startstorlek => 100g Slutstorlek => 400g Dessa parametrar har valts efter samråd med extern handledare Per-Erik Nygård, Kattastrand. Någon "vintermetabolism" är ej inlagd, i naturen sänker fiskar (bl.a. abborrar) sin metabolism och därmed sitt födointag vintertid som ett sätt att spara på resurserna. Om detta sker eller inte sker i en odlingssituation är något omtvistat och därför har det i studien inte tagits hänsyn till någon vintermetabolism. Ett sådant hänsynstagande hade sannolikt sänkt konsumtion och därmed tillväxt från 1:a oktober till 31:a december väsentligt, förmodligen med drygt 50%. I körningarna kan man heller inte se hur stor andel av energin som allokeras till gonader eller om det blir skillnader beroende av kön. Modellen räknar istället på en "medelindivid". Abborrar har stor könsbaserad storleksdimorfism vilket gör att det kan skilja rätt mycket mellan könen när man börjar komma upp lite i storlek. De aktuella körningarna ( % P (proportion av maxkonsumtion)) och mycket hög energitäthet i födan avviker ganska kraftigt från vad som är naturligt i fältsituationer (normalt ligger vuxen fisk på %). Detta är dock beroende på om man jämför med naturfoder eller pellets. Det är inte helt säkert att man lyckas uppnå så hög konsumtion som 100 % ens i en odling. Modellen är heller inte fullständigt evaluerad på vuxen fisk som äter så här pass energität föda (Alfred Sandström, Kustlaboratoriet). Resultat av Modellkörning Resultatet av modellkörningen vid fiskeriverket visar på vilka värden med avseende på tidsperiod, temperaturer, konsumtion, foder, startstorlek och slutstorlek som ger den bästa tillväxten. Nedanstående diagram visar på tillväxtvariationen mellan olika odlingstemperaturer (diagram 4, 5). Skalorna har satts lika för att lättare kunna jämföra resultaten mellan 80% respektive 100% konsumtion. 13

18 21/80 22/80 23/80 24/80 20/80 Diagram 4, tillväxt vid olika temperaturer och konsumtion 80%. 22/100 24/100 20/100 21/100 Diagram 5, tillväxt vid olika temperaturer och konsumtion 100%. Resultaten visar på att 22 C är den mest optimala temperaturen både vid 80% och 100% konsumtion. 14

19 Kommentarer till tillväxtsimuleringen Tillväxtsimuleringen har utgått från att strömmingarna hade en energitäthet på 5000 J / g våtvikt i enlighet med Rudstam 1989 och att abborrarna höll en energitäthet på 4186 J / g våtvikt i enlighet med Lantry För att förenkla denna studie har 100% överlevnad använts i beräkningarna. Utvecklingsförslag Nedan kommer olika viktiga aspekter beaktas som potentiella utvecklingsförslag. Investeringar och utrustning Nedan kommer den tänkta utrustningen att presenteras, valet av utrustning har gjorts efter egna idéer samt samråd med Per-Erik Nygård, Akvakultur, Kattastrand. En industrilokal på 160m 2 har tagits med i beräkningen och är endast avsedd för fiskodlingsdelen. För sammanställning av kostnader och inkomster se tabell 3. I denna studie är tanken att ett system som anläggningen vid Kattastrand skall appliceras på ett befintligt växthus som använder sig av ett befintligt vattenburet system. Därigenom är tanken att använda redan befintliga växtbäddar med ev. modifikationer för att fungera mot den tilltänkta fiskodlingen. Denna studie fokuserar på fiskdelen av systemet, trots detta har grönsaksdelen tagits med i vissa delar av studien och även i kalkylen pga. att båda delarna ingår i systemet. Pumpkostnader har beräknats genom att en pump kostar omkring 4000kr och har en kapacitet på 500l/min och en driftkostnad på 0,75kwh. I varje bassäng körs två pumpar för att säkerställa vattenutbytet i bassängerna. Fiskbassänger Den tank som ingår i studien är en åttakantig bassäng med måtten 300 x 300 x 125 cm. Valet av formen gjordes efter att uppgifter på en liknande rund eller fyrkantig tank ej funnits tillgängligt. Tankarna är tillverkade i glasfiber och går att få i mörkgrönt eller grått, ytan är av gelcoat. Tankarna levereras med ben, men går även att placera i sandbäddar. Dräneringsutlopp går att placeras mitt på bottnen eller på sidan. Lock går att beställa till dessa och bassängerna är staplingsbara i varandra (personlig kontakt Sterner Products). Vid Kattastrand används mindre fiskbassänger, men vid en större kommersiell odling krävs det omkring tio stycken bassänger av den typ som omnämnts ovan, detta beroende på storleken på anläggningen. Varje fisktank är ett eget system, vilket betyder att det krävs 1 pumpgrop för varje bassäng. Det är viktigt att varje bassäng har sitt eget slutna system för att förhindra sjukdomsspridning. I varje tank på omkring 10 kubik kan man ha 500kg abborre som topp och när denna vikt uppnåtts sorteras eller slaktas fisken (personlig kontakt Per-Erik Nygård, Kattastrand). 15

20 Foder Det som i huvudsak tillsätts till systemet är fiskfodret. Det foder som kommer att användas vid de praktiska försöken av odling av abborre är ett regnbågsfoder mixat med färsk strömming. Proportionerna 50% torra ingredienser och 50% strömming dock tillkommer lite andra komponenter dessutom varierar detta beroende på om strömmingen är fryst eller ej. (se tabell 1 för specifikt innehåll, enligt fabrikens deklaration). Valet av strömmingen är gjort pga. att det är relativt enkelt att få tag på samt att det är bland det fetaste naturfodret. Vid försöken vid Kattastrand kommer strömmingen att köpas som agnfisk. Vid en anläggning av mer kommersiell karaktär måste strömmingen antagligen köpas från annat håll, exempelvis från trålare med bifångster av strömming som ej håller måttet för matfisk. Tabell 1, Sammansättning av fiskfoder GEP-576-LT Sammansättning Tillsatser Fiskprodukter Vitamin A 2500 IE/Kg Vegetariska oljor Vitamin D IE/Kg Djurfetter Vitamin E 150 mg/kg Spannmålsrester Ethoxyquin 100mg/Kg Rester av oljeväxter, frön mm. Råprotein 44 % Råfett 29% Kolhydrater Växttrådar (cellulosa bindemedel) 1% Aska 7% Fosfor (p-total) 6,9% Kväve (N) av torrsubstans är 7,6 % Fosfor (P) av torrsubstans är 0,97% Omsättningsbar energi 20,1 MJ/Kg Bruttoenergi 24,2 MJ/Kg I fodret skall ett bindemedel (algenat), vitaminer, mineraler och rapsolja tillsättas. Fodret kommer att frysas eller desileras (ensilage). Desileringen är en billigare metod, men den kräver mer jobb. En infrysning innebär en merkostnad men detta tjänar man antagligen in på vinsten av tid. Fryskostnaden är ca 20öre/kg. Tillsats av ett fett är nödvändigt, regnbågsfodret har en fetthalt på 29% (torrsubstans) och strömmingen ligger på ca 5%. Det krävs således en tillsatts för att komma upp i abborrens fettkrav g rapsolja tillsättes/kg regnbågsfoder. Kostnaden för rapsoljan ligger på omkring 7kr/kg. Kostnaden för regnbågsfodret ligger på omkring 8kr/kg. Infångningskostnad för strömming ligger på ca 1kr/kg. Kalkylen baseras dock på att man använt ett rent regnbågsfoder. Den foderkonverteringsfaktor som använts vid beräkningarna är 1,1. Foderkonsumtionen är 38,5kg/m 3 och tillväxtperiod, detta innebär att i denna studie skulle de gå åt 3850kg foder för 10st 10m 3 fiskbassänger. 16

21 Fångst Vid försöken vi Kattastrand används mjärdar för fångsten av abborren och sedan samlas fisken i kassar ute i havet. När en tillräcklig mängd har fångats tas fisken upp till anläggningen, här mäts, vägs och märks fisken. I försöken kommer 90% honor och 10% hanar att användas. Om man skall titta på en större kommersiell anläggning blir jämförelserna och kostnaderna missvisande. Detta pga. att vid en större verksamhet krävs det att fisken antingen köps in eller fångas själv. Med denna verksamhet ingår en mängd utrustning (båt, motor, bottengarn, syrgas, redskap, mjärdar mm.), en studie med denna utrustning mot anläggningen i Kattastrand skulle vara missvisande. Därför är tanken att denna kalkyl skall beräknas på en större anläggning. Om man sedan vill räkna om kostnaderna mot en mindre anläggning kan man dela på kostnaderna beroende på storleken. Ex. om en mindre anläggning väljer att endast använda 1 fiskbassäng så kan resultaten från studien av en större anläggning med 10 fiskbassänger användas. Den mindre anläggningen skulle således kosta 1/10 av den större anläggningen. Priset för inköp av abborre ligger på omkring 10kr/kg på våren. Kemikalier Det som används är i huvudsak en ph justerare och vid anläggningen i Kattastrand används kaustiksoda, kalk är billigare men det är sådana små mängder som används så kostnaden är marginell. Försäljning / intäkter Om man utgår från försöken på Kattastrand och räknar utifrån regnbåge med avseende på mängd näringsämnen (vilket borde ligga ungefär lika för abborre) har odlingen av 1kg fisk genererat 10kg grönsaker. Dessa siffror är dock antagligen för låga eftersom detta ej var optimalt, detta betyder alltså att en större grönsaksdel kommer att kunna plockas ut. 100g fiskar tas in i systemet, i varje fiskbassäng går det 150st/m 3. Detta ger en biomassa på 15kg/m 3 vid start och en biomassa på 50kg/m 3 vid skörd. En annan marginell inkomst är att ett gödselmedel ej är aktuellt i detta system, vilket innebär en intjänad kostnad (6-10kr/m2 och år). Det man ska komma ihåg är att i ett odlingssystem som det på Kattastrand kommer intäkter efter 1-2 månader på säsongen eftersom grönsakerna då börjar ge avkastning. 17

22 Personal Hur många som behövs för att sköta en anläggning av kommersiell karaktär är beroende på när på säsongen man befinner sig. Sambandet 1kg fisk ger 10kg grönsaker kräver en relativt stor grönsaksodling på den angivna mängden fisk. Larm Ett larm som indikerar avbrott i systemet är en viktig komponent, larmet skall indikera bl.a. inbrott, onormala temperaturer och strömavbrott. Den viktigaste larmpunkten är att det larmar vid strömavbrott. Underhåll Underhållskostnaderna är beroende av vilka komponenter man från början väljer. Det som i regel bör bytas ut med jämna intervall är pumpar, eftersom dessa går med kontinuerlig drift. Byggnad Denna studie tittar på ett befintligt växthus som utökar sin verksamhet med fiskproduktion. För att få en rimlig bild av vad en sådan utbyggnad kommer att kosta kommer en industrilokal användas som schablon för att få fram relevanta siffror på hyra (kostnad/m 2 ). Ytan har beräknats efter hur stor plats 10 fiskbassänger tar. Denna yta kommer att inkludera fria ytor kring bassängerna samt ytor för utrustning mm. Det växthus som har tagits med i studien använder sig redan av vattenburet gödning (aquaponics) vilket innebär att befintliga växtbäddar kommer att användas. Till detta krävs en mängd kringutrustning vilket har tagits med i kalkylen. Storleken på lokalen för verksamheten har beräknats till 160m 2 utifrån utrymmeskrav av fiskbassänger samt övrig utrustning. Kostnaderna för detta varierar beroende på vart man geografiskt tänkt sätta upp anläggningen. Kostnaderna skulle se annorlunda om man satt upp anläggningen ute på glesbygden. Om man ser på Östersund i Jämtland som ett exempel så ligger kallhyran på ca 600kr/m 2 och utanför Östersund omkring kr/m 2. Om man sedan tittar på industrilokaler längre söderut i Sverige ligger hyreskostnaderna på omkring kr/m 2. En konsultkostnad kan man få bidrag till uppemot 50% och max kr. Starta eget bidraget får man ej på lokalen utan på den utrustning som ingår innanför lokalen (personlig kontakt Lennart Arvius, Almi Företagspartner). Som en grundkalkyl för en utbyggnad av ett befintligt växthus används i denna studie en nuvärdesanalys, samt en känslighetsanalys för ett bästa och ett sämsta scenario. Nuvärdet för investeringarna har beräknats med hjälp av kalkylräntan 6 % som satts på 8 år vilket ger en nusummefaktor på 6,2098 och ska ses som normalfallet. En känslighetsanalys har undersökts med olika scenarion (bäst/sämst). I denna förenklade kalkyl kommer endast regnbågsfodret ingå, detta för att tillhandahålla en så rättvisande bild som möjligt med avseende på torrsubstansen. Inkomsterna av fiskförsäljningen avser en förädling av fisken de olika ekonomiska posterna redovisas nedan i tabell 2. 18

23 I det sämsta scenariot har kalkylräntan satts till 4 % på 5 år vilket ger en nusummefaktor på 4,4518. I det bästa scenariot har kalkylräntan satts till 5 % på 10 år vilket ger en nusummefaktor på 7,7217 (Ljung et al. 1998). A = inbetalningsöverskott (inbetalningar utbetalningar) N = nusummefaktor G = grundinvestering Nuvärde = A N G Bästa scenariot Utbetalningar: Lönekostnader = 300 kr/h 4h/dag 5 dagar 52 veckor = kr/år Hyreskostnader = 300kr/m 2 och år 160m 2 = kr Energikostnader = 100kr/m 2 160m 2 = /år Foderkostnader = 38,5kg/m 3 /tillväxtperiod 10m kr/kg = kr Totalt = kr Grundinvestering = kr Inbetalningar: Fiskförsäljning = 100kr/kg 5000kg rund fisk = kr A = kr kr = kr N = 7,7217 G = kr Nuvärde = ( ,7217) grundinvestering kr = kr Sämsta scenariot Utbetalningar: Lönekostnader = 300 kr/h 4h/dag 5 dagar 52 veckor = kr/år Hyreskostnader = 300kr/m 2 och år 160m 2 = kr Energikostnader = 100kr/m 2 160m 2 = /år Foderkostnader = 38,5kg/m 3 /tillväxtperiod 10m kr/kg = kr Totalt = kr Grundinvestering = kr Inbetalningar: Fiskförsäljning = 100kr/kg 5000kg rund fisk = kr A = kr kr = kr N = 4,4518 G = kr Nuvärde = ( ,4518) = kr 19

24 Nuvärde Betalningar vid olika tidpunkter har olika värde på grund av ränteeffekten. Grunden till detta begrepp är att beräkna ränteeffekterna och på så sätt kunna göra alla betalningar till ett projekt jämförbara. Termen nuvärde används för att se värdet idag av ett belopp som kommer att inbetalas i framtiden (Ljung et al. 1998). I båda scenarierna ovan överstiger nuvärdet grundinvesteringen, vilket betyder att investeringen är lönsam. Metoden är bra för att se en investerings alla kvantifierbara konsekvenser, svårigheten med metoden är dock beräkningarna samt att sedan tolka lönsamheten i en investering. I beräkningarna ovan har endast vissa poster tagits med. Detta har gjorts för att visa på hur man kan gå till väga för att se om en investering är lönsam eller ej. I nedanstående tabell redovisas fler poster som ingår i ett system. Tabell 2. Kalkyl över utbyggnad av befintligt växthus till ett recirkulerande system. Kostnadspost (merkostnad) Kr Inkomst Kr (merintäkt) Teknik Försäljning Byggnad 300kr/m 2 Fisk 100kr/kg (grossistled) Tankar (engångskostnad) kr Byggnads, konsult Bidrag 50% eller max kr Larm (engångskostnad) 5000kr Pumpar 80000kr Driftkostnad för pumpar 57816kr/år Totalt Div. utrustning 10000kr Uppvärmning för 160m 2 100kr/m 2, år Totalt Rörliga kostnader Energi 44öre/Kwh Fångst / inköp av Abborre 10kr /kg Foder 16875kr Kemikalier, ph justerare - Underhåll 20000kr Personal, underhåll / skörd kr (4st) Provtagningar 250kr/prov Intjänat gödselmedel 6-10kr/m2 och år 20

25 Marknadsundersökning Vattenbruket hotas av bl.a. utfiskning, miljöförstöring, hårdare ställda krav mm. vilket gör det mer positivt att odla fisk i en odlingsmiljö. Vattenbruket i Sverige har framtiden för sig om fiskodlare kan tänka sig att utveckla nya sötvattensprodukter. Detta konstaterar en arbetsgrupp inom jordbruksdepartementet i en studie och denna undersökning tittade närmare på förutsättningarna för svenskt vattenbruk på lång och kort sikt. På kort sikt ser dock inte trenden ljus ut. Saluvärdet av matfisk, kräftdjur och blötdjur är på nedåtgång efter sin topp på 1980-talet. Odlingen av lax har inte klarat den hårda konkurrensen och odling av kräftor och ål har också blivit lidande. Det ser däremot ljusare ut för odling av röding och regnbåge. Den ovan nämnda arbetsgruppen bedömer trots detta att vattenbruket i Sverige har goda framtidsutsikter på längre sikt. Det finns bland odlarna ett stort tekniskt kunnande, en utbredd miljömedvetenhet samt ett lyhört öra för vad marknaden kräver. Sverige har goda förutsättningar för odling av sötvattensarter som röding, gös och abborre (Från Riksdag & Departement nr 23, 2000, artikel). Försäljningspriset hos en odlare för abborre som är filéad ligger mellan kr/kg och uppemot 350kr/kg och detta är beroende på om fisken säljs till grossist eller minut. Det som gör abborren intressant på marknaden är de fakta som nedanstående diagram visar (diagram 6). Det är god tillgång då priserna ligger som lägst och senare på hösten när fisken uppnått försäljningsstorlek ligger priserna som högst Abborre Vikt kg Abborre Pris öre/kg januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Diagram 6, pris och fångststatistik 2001 (Årsstatistik fiskeriverket). 21

26 Ekonomiska grundförutsättningar Beroende på vilken typ av grönsaksodling man kommer att ha i sin odling så varierar de optimala odlingstemperaturerna. Gurka är mest temperaturkrävande och trivs bäst vid en dygnstemperatur av 20 C till 22. Tomat ligger på omkring 19 C och sallad vill ha omkring 16 C -17 C (Personlig kontakt T. Hansson, Hortonom. Gro konsult). Dessa temperaturer är inte optimala för tillväxt på abborre, vilket betyder att temperaturen måste ökas beroende på vilken växtodling man väljer. En lösning vore att placera fiskodlingshallen skilt från växthuset och därigenom kunna hålla en optimal temperatur både på växt- och fisksidan. Här är det dessutom viktigt att se till att ingen uppvärmning går till spillo och tjäna på att ta vara på värmen från fiskodlingshallen. Eftersom fiskodlingen har en högre temperatur och dess vatten kommer att cirkulera ut i växtbäddarna, kommer en uppvärmning automatiskt ske av växthusdelen. De resultat som modellkörningen påvisat ligger som grund till att modellscenariot 80% konsumtion och vattentemperatur 22 C används. En annan aspekt som bör nämnas här är att modellscenariot är förenklat genom att beräkningar har gjorts utifrån att all fisk växt lika bra samt att skörd eller sumpning har gjorts vid samma tillfälle. Kalkylbladet Denna modell är ett kalkylblad för individuella analyser av ekonomi på recirkulerande tanksystem. Ett väl designat recirkulerande system genererar en mängd fördelar. Systemen är designade att ta hänsyn till både mark- och vattenresurser. Där klimatet tillåter kan fisk och grönsaker odlas året om. Detta kalkylblad har tagits fram för att undersöka de ekonomiska förutsättningarna i anläggningen. Kalkylbladet som här ges som utvecklingsförslag använder sig av Tilapia (hör till abborrsläktet och till familjen Cihlidae). Modellen är inte gjord för att endast användas på denna art, modellen är anpassningsbar till olika system. Varje individuell anläggning sätter in de specifika specifikationerna för utrustning och kostnader och det gällande marknadsvärdet för det specifika systemet kan analyseras. Kalkylbladet (se bilaga 2) är ett excelblad som går att ta hem från följande adress: 22

27 Anläggningen som sump. Problematiken med tillväxtvariationerna samt de marknadsvärden som råder skulle kunna lösas med alternativet att använda anläggningen som en sump under vinterhalvåret och genom detta kunna tillhandahålla fisk längre än sommarsäsongen. Abborren har ett mer fördelaktigt marknadsvärde under höst och vinter. Dessutom är dessa fiskar i bättre kondition än på våren efter lek, se även diagram 6 som tydligt visar på att lönsamhet finns vid odling av abborre. En annan viktig aspekt är att en förädling vid en anläggning av denna typ krävs som ett komplement för att genom detta höja försäljningspriset. Under sumpningsperioden minskar drift och tillsyn med ca 75% och kostnaden för att driva anläggningen skulle påverka den totala kostnaden marginellt. Diskussion Analys av frågeställningar Finns det någon lönsamhet i att odla abborre? Abborren är en smaklig fisk som det skulle kunna finnas en marknad för, arten är dock ny inom odling och kräver antagligen en tids inkörning. De största problemen med denna fisk är fångstens och prisernas kraftiga säsongsvariation, abborren fiskas främst på våren då tillgången eller tillgängligheten är som störst. För att kunna fiska abborren mer utspritt över året krävs forskning om dess beteende och även nya fångstmetoder. En intressant studie skulle vara (som har omnämnts i denna studie) att sumpa abborren och sälja den när efterfråga och pris är högre. För att ta upp vildfångad abborre och vidareuppföda dessa till en lämplig storlek kräver en relativt stor verksamhet för att detta skulle vara lönsamt. I den anläggning som denna studie studerar så är grönsaksförsäljningen en stor del av verksamheten. Det hela hänger till stor del på vilket marknadspris den odlade abborren skulle få. God kvalitet och ett utbud utöver säsongen skulle kunna generera ett högre pris och även en mindre verksamhet av denna typ av fiskodling skulle kunna vara lönsam. Det finns lite dokumenterad forskning om hur vildfångad abborre beter sig i en odlingsmiljö och hur lätt det är att lära abborren att äta. Att tilläggsutfodra abborre och att dessutom göra detta i en unik anläggning som den vid Kattastrand borde vara en möjlighet att utöka ex. en befintlig växtodling. Det man ska komma ihåg är att odling av abborre ännu är relativt outforskat och det är därför svårt att se om det finns en lönsamhet i verksamheten. Detta med avseende på hur tillgång och pris varierar under året. Dessa variationer gör att en lönsamhet i att odla abborre finns. Det är många aspekter som spelar in på resultaten och den stora intäkten ligger på grönsakerna som denna studie ej fokuserar på. Vilka förutsättningar/metod krävs för att kunna odla abborre? De förutsättningar som krävs att odla abborre har delvis presenterats i denna studie. Det som krävs är fortsatta innovativa försöksanläggningar som ex. Aquakulturprojektet vid Kattastrand. Det som spelar en central roll är optimala temperaturer samt ett utarbetat foder. 23

28 Hur spelar de ekotekniska aspekterna in på denna typ av recirkulerande system? De ekotekniska aspekterna (ekonomi, teknik, och ekologi) spelar en central roll i denna typ av system. De ekonomiska aspekterna är det som i slutet avgör om en verksamhet är lönsam. Om inte ekonomin är hållbar så är det svårt att bedriva en verksamhet av denna och vilken annan verksamhet som helst. En grundlig ekonomisk genomarbetning är en viktig fas för att få en fungerande verksamhet. De tekniska aspekterna är att nya idéer och infallsvinklar är viktiga vid denna typ av verksamhet. Eftersom det inte finns klara mallar om hur systemet skall byggas och skötas, detta är något som i nuläget måste utprövas både praktiskt och teoretiskt. Dessa utprövningar och optimeringar bör göras i små steg för att inte missa viktiga parametrar. De ekologiska aspekterna är egentligen ganska självklara, systemet är designat att kunna fungera även på platser med låga vatten resurser. Systemet är recirkulerande och arbetar under en symbios mellan grönsaker och fisk och ger nollutsläpp av näringsämnen. Odlingsproblematik Intensiv odling av abborre har utvecklats de senaste åren i bl.a. Frankrike och Belgien, här har de gjort lyckade odlingsförlopp över ett år, från rom till portionsstorlek ( g). Vårt lands temperaturförhållanden gör att odling från start skulle vara tidskrävande samt kräva stora kostnader (Jordbruksdepartementet, Ds 2000:42). Försök har gjort på odling från rom i Sverige, bl.a. vid Naturbruksgymnasiumet i Kalix m.fl. Denna studie utgår från anläggningen vid Kattastrand och där har valet att ta in vildfångad abborre tagits vilket är denna studies utgångspunkt. Att använda sig av fortsatt odling av vildfångad fisk skulle kunna fungera som en genväg för att få igång en fungerande odling av abborre. Detta genom att konditionera den vildfångade fisken till en lämplig storlek. Överlevnad och tillväxt vid olika temperaturer är viktiga parametrar vilket spelar en central roll för att uppnå optimala odlingsförhållanden. 23 C är optimalt för tillväxt men inte för överlevnad (personlig kontakt Fia Staffan, SLU) se även bilaga 3. Att lära abborren att äta är även detta en problematik, aptit och dödlighet behöver ej försämras mycket för att odlingsverksamheter även med större volymer snabbt skulle bli olönsam. Abborren har många olika aspekter för en god tillväxt, exempelvis äter abborren dåligt vid lågtryck. Att få abborren att äta med gott resultat är nyckeln till en lyckad odling. 24