Vi har tid för dig!

Transkript

1

2 Vi har tid för dig! Noggrann planering av affärsverksamheten är en grundpelare för framgång rätt bank- och försäkringstjänster ger verksamheten den nödvändiga grundtryggheten. Vi kartlägger tillsammans ditt företags behov. Aktia erbjuder tidsenliga och täckande tjänster för ditt företag: Betalningsrörelsetjänster Kort Finansiering Placeringar Försäkringar Fastighetsförmedling Ta kontakt med ditt kontor!

3

4 Kraft&Kultur endast el från vind och vatten Kraft&Kultur är ett av Nordens största helt gröna elbolag. Vi levererar enbart el från förnybara energikällor såsom vind och vatten. Inget kol. Ingen olja. Ingen kärnkraft. Vi värmer och lyser upp skolor, daghem, bibliotek och andra offentliga lokaler i majoriteten av våra svenska kommuner. Utöver detta har också företag och hushåll valt att ta med den miljövänliga elen hem. Bra el till otroligt bra priser Nu etablerar vi oss i Finland, och vi vänder oss till dig som bryr dig om miljön, till dig som är en ansvarstagande företagare. De andra elbolagen säljer och producerar enorma mängder kraft med hjälp av fossila bränslen. Det gör inte vi. Kraft&Kultur leverar miljövänlig el till konkurrenskraftiga priser. Vår rena el din konkurrensfördel Du väljer framtid vad väntar du på? När du väljer vår rena el visar du att ditt företag är miljömedvetet; en bra konkurrensfördel för dig. Kontakta oss redan i dag, så har du gjort en högst konkret handling för en bättre miljö. Byt till Kraft&Kultur För en konkurrenskraftig offert på el endast från vind- och vattenkraft e-posta till finland@kraftkultur.com eller ring Kraft&Kultur Fredsgatan Vasa, Finland finland@kraftkultur.com Du väljer framtid. Det är därför allt fler väljer Kraft&Kultur ett energibolag som kämpar för miljön.

5 Finansieringen till småföretagen bör garanteras Småföretagen skulle vara betjänta av åtgärder från statsmaktens sida som skyddar dem från eventuella övergrepp från bankerna. Regeringen måste vidta åtgärder, så att inte bankerna gör om samma misstag som under förra bankkrisen på 1990-talet. Då tvingades tusentals småföretag i konkurs, vilket ledde till stor arbetslöshet och enorma kostnader för samhället. Den senaste tidens utveckling inom finansmarknaden är oroväckande. Finlands ekonomiska tillväxt och sysselsättning är starkt beroende av småföretagen. Småföretagens betydelse för nationalekonomin är större än vad många inser. Dryga 90 procent av företagen i Finland är små- eller medelstora företag. Ett positivt steg togs för ett par veckor sedan i Paris, då ledarna för Europas största länder träffades för att diskutera vad som kan göras för att motverka finanskrisen. Ledarna krävde att EU skulle öppna en lånefond för de företag som drabbas av kreditkrisen. USA, en premiering av lån i stället för eget kapital och tillkomsten av nya instrument på finansmarknaderna. Alltför få har förstått sig på dessa komplicerade instrument och alltför många har för länge förlitat sig på att allt är i sin ordning. Risken är överhängande, att det blir framförallt småföretagen som får betala för krisen. Bankerna är i allmänhet ett företags största långivare. Bankerna har säkerhet i företagsinteckningar eller inteckning i fast egendom. Därmed kan bankerna långt bestämma om och när ett företag ska sättas i konkurs eller rekonstrueras genom nedskrivning av lån. I finanskristider är riskerna mycket stora att bankerna går alltför hårt fram. Bankerna har vanligtvis prioriterade fordringar och sätter därför sitt eget bästa framför företagets eller andra fordringsägares intresse. För företagaren innebär det ofta att ett livskraftigt företag och ett livsverk läggs ned. Regeringen, Finlands Bank och Finansinspektionen bör se över finansieringssystemet för att undvika samma ödesdigra misstag som under 1990-talskrisen. Förslaget att skapa en fond för småföretagen på EU-nivå var ett steg i rätt riktning, men otillräckligt för de finländska småföretagen. Om ingenting görs hotar dagens finansiella kris att snabbt och kraftigt sprida sig till realekonomin med dramatiska effekter, inte bara för småföretagen, utan också för sysselsättningen, för den ekonomiska tillväxten och välfärden i största allmänhet. Åtgärder behövs även i Finland. Den finansiella krisen, som nu sprider sig från USA till Europa, har trots allt vissa likheter med den kris som vi upplevde i Finland på 1990-talet. Problemen har denna gång sina rötter i en alltför snabb finansiell tillväxt, för låga räntor till dåliga låntagare i Peter Östman, VD för Företagarnas Centraldelegation och Österbottens Företagarförening 5 Företagsnyckeln 5/2008

6 Se möjligheterna...sid 8-14 Inte tu tal om att finanskrisen är verklig. Men istället för att bara konstatera vilka svårigheter den medför, har Företagsnyckeln velat belysa de möjligheter som trots allt finns. Ett axplock bland medlemsföretagen visar att framtidstron lever. En exportrådgivare berättar om de möjligheter som ryska marknaden erbjuder. En erfaren exportchef berättar om handeln med Asien. En företagare delar med sig av sina erfarenheter av steget från liten till större, och en tämligen ny företagare lyfter fram projekt och förkovran som möjligheter. Fler ben, mer jobb - och några erfarenheter rikare...sid 8 Mödans lön: 140 miljoner konsumenter...sid 10 Trägen vinner...sid 12 Utveckling i avvecklingens tid?...sid 14 Välvilja och girighet födde global finanskris...sid 16 De senaste femton åren har med ett par undantag varit en rekordresa för världsekonomin. Globalisering, frihandel och snabb tillväxt har bidragit till ökat välstånd och mycket god avkastning. Sommaren och hösten 2008 har lärt oss en ny läxa om finansiell frihet. Vad gör EESK?...sid 18 Europas Ekonomiska och Sociala Kommitté är inte speciellt känd hos oss. EESK verksamhet förtjänar uppmärksamhet, det är en kanal där Företagarna i Finland är med och påverkar EU. 72hour Race to Innovation...sid 20 Hur många innovationer kan man producera på tre dygn? Detta testades i oktober då Företagarna i Finland stod värd för 72 H Race to Innovation. Syftet var att pröva det svenska innovatiosfabrik-konceptet i finska förhållanden. Vädrade bluff - fick hjälp av företagarföreningen...sid 22 Kolla infrastrukturen!...sid 24 Avbrott i eldistributionen vänjer man sig vid när man bor i ett land som Guatemala. Liksom att postväsendet har svårt att konkurrera med den långsammaste snigel du hittar... Företagsnyckeln 5/2008 6

7 Företagsbilen...sid Provkörning av nya Ford Kuga, snål och moderiktig stadsjeep Eleganta Lancia Delta är ett prisvärt alternativ i premiumklassen Granskning av bensinpriserna i Svenskfinland Beskattningen av paketbilar förnyas Bilnotiser Mässkalendern vintern sid 29 Södra Finland...sid Företagare på resa till München Nylands Företagardagar 2009 Hon bytte vård mot mode Åland...sid Nya ÅFF-medlemmar Åländska mobila tjänster leder utvecklingen Företagsamhet i fokus 2009 Två nya i Köpmannaföreningens styrelse Mässa breddas med B2B-dag Smart brännare klarar biobränslen Företagsnyckeln - språkrör för Finlands svenska företagare sedan 1997 Chefredaktör: Peter Östman Tfn (06) peter@osfofo.fi Redaktionssekreterare: Ann-Christin Wik Tfn (06) acwik@osfofo.fi Redaktörer: Jonny Mattsson Tfn (018) ombudsman@foretagare.ax Thorbjörn Sirén Tfn thorbjorn.siren@yrittajat.fi Utgivare: Företagarnas Centraldelegation rf Hantverks- o fabriksföreningen i Lovisa Södra Finlands Företagarförening Ålands Företagareförening och Österbottens Företagarförening Adress: c/o Österbottens Företagarförening Sandögatan 6, Vasa Pb 289, Vasa Telefon: (06) Fax: (06) foretagsnyckeln@osfofo.fi Prenumerationspris: 30 euro/år Österbotten...sid Projekt vill öka sysselsättningen Dagens fråga Kvinnlig företagarträff Nya melemmar Tryckeri: Fram Ab, Vasa ISSN Utgivningstidtabell år 2008 Nr Utkommer Material 1 v v v v v Företagsnyckeln 5/2008

8 Se möjligheterna! Fler ben, mer jobb - och några erfarenheter rikare Efter nästan 20 år som företagare fattade Lena Lithén ett avgörande beslut. Idag har hennes företag nytt namn och en logo som speglar företagarens själ. Antalet anställda har ökat till fyra, och verksamheten har flyttat till ett 200 kvadratmeter stort utrymme. Mitt företag står nu på ännu fler ben än tidigare. Möbeltapetsering, båt- och bilinredningar utgjorde stommen i verksamheten. Mångsidigheten är en styrka, och jag har aldrig lidit brist på arbete. Lena Lithén i Korsholm insåg att sysselsättningen krävde mera folk. På kuppen skulle hon kunna åta sig fler intressanta uppdrag, utvecklas som underleverantör samt hinna designa egna produkter. Men det behövdes en utomstående person för att hon fullt ut skulle leva enligt sitt eget motto, nämligen att möta de utmaningar som varje ny dag bär med sig. Jag deltog i ett projekt, och i den vevan kom en mentor med i bilden. Han gav inga färdiga svar, utan fungerade uttryckligen som ett bollplank. Hon understryker att en mentor är till nytta både för nya och för gamla, garvade företagare. Hon tog sig en funderare över nuet och framtiden. Med glimten i ögat berättar hon att en pensionärstillvaro på Madeira länge hägrat, och för att förverkliga den drömmen krävdes krafttag. per mejl. Med hjälp av kundernas foton och mått kan jag göra offerter. Det nya företagsnamnet är också mera kundtillvänt. Kunderna har hängt med i svängarna och fortsatt att hitta företagaren, och nya har klivit in i utrymmet på Fågelberget. Nåja, reklam och annonser i all ära, men det finns ett koncept som slår det mesta. Vandrande reklampelare Som de allra flesta småföretagare var Lithén van att klara det mesta själv. Nu tänkte hon om och anlitade en kunnig reklambyrå. Byrån har lyckats fånga min själ i den nya logon. Och hemsidan som byrån gjorde är jag också nöjd med. Tack vare den kommer en del uppdrag Tapetsering av möbler är en del av verksamheten. Lena Lithén understryker att gamla möbler ska renoveras med varsam hand. Att fläta rotting, som företagaren gör på den här soffan, är ett verkligt hantverk. Företagsnyckeln 5/2008 8

9 En företagare bör synas ute bland folk. Trots allt är du som företagare en ständig reklampelare för din verksamhet. Pr behövs såväl för att nå kunder som för att kunna bygga nätverk. Småföretagare behöver utbyta tankar med individer som är insatta i företagarens verklighet. Tack vare företagarföreningen har jag skapat ett bra kontaktnät. Utförda arbeten är också reklam. Därför sprättar Lena Lithén hellre sömmar om så krävs, än lämnar ifrån sig någonting som inte håller måttet. Som i alla andra branscher är det också nödvändigt att hålla sig underrättad om nyheter. Metoder förändras och nya material, så som lim, tas fram i takt med att hälsan rankas högre. Jag måste också veta hur jag handskas med en modern bil. Det går inte längre att slita ut det mesta och sedan börja inreda på nytt. Hon ryser vid tanken på konsekvenserna. Lite svårt att delegera Medan företaget har vuxit, har Lithén insett att hon varken hinner eller bör hålla i alla trådarna i ensamt majestät. 200 kvadratmeter verkade stort vid flytten. Nu är ytan fullsmockad med pågående arbeten och material. Lena Lithén berättar att hon säljer material till gör-det-självfolket och skänker goda råd på köpet. Med facit i hand vet hon att det kan vara förödande. Alla företagare behöver ha en plan B. Det insåg jag när jag mitt under högsäsongen i våras drabbades av ischias. Den praktiska verksamheten fortsatte tack vare mina duktiga anställda, och nu sätter min man allt mer sig in i den administrativa delen av verksamheten. Maken är ingen nybörjare i gamet, han äger tillsammans med Lena ett företag i transportbranschen. Lithén har också insett nödvändig- heten av tidsplaner, kalkylering och budgetering. Bokförare i medoch motgång Lena Lithén understryker att en observant bokförare är ett måste, inte bara i ett växande företag. Det är viktigt att anlita en bokförare som sätter sig in i verksamheten. Det behövs en som låter varningens klockor ringa när någonting håller på att gå på tok, som tar sig tid att diskutera, och som finns vid din sida också när det krisar. Lithén understryker att i all verksamhet finns medlut och uppförsbackar. Det är viktigt att vara förutseende. När det går bra gäller det att tänka framåt och ha en strategi för överlevnad inför svårare tider. Vad framtiden för med sig vet inte ens företagaren själv. Det är möjligt att det blir en fortsatt tillväxt. Ingen vet vad som väntar bakom nästa vägkrok. Med öppet sinnelag och ödmjukhet ser man möjligheterna, sedan hänger det på en själv att ta tillvara det som erbjuds. Och det är helt okej att vara liten företagare, för den som vill. Markus Öhman och Jenny Öist i färd med att klä in pistmaskiner, ett av underleverantörsuppdragen. Text och foto: Anne Manner 9 Företagsnyckeln 5/2008

10 Se möjligheterna! Mödans lön: 140 miljoner konsumenter Yvonne Strömberg är exportrådgivare. Hon hjälper företagare i kontakten med ryska marknaden. Själv har hon jobbat med export till Ryssland, och har examen såväl i ryska språket som i internationell marknadsföring. Den som vill in på den ryska marknaden gör klokt i att pejla intresset för sina produkter först. En god portion tålamod är bra att ha. Kunskaper i ryska språket är ingen nödvändighet, men helt klart en fördel. De företag som anlitar Yvonne Strömberg, exportrådgivare på Viexpo i Jakobstad, inför en inbrytning på ryska marknaden har oftast erfarenheter av export. Det är bra med en viss erfarenhet, för den ryska marknaden hör inte till de lättaste. Mycket är annorlunda. Byråkratin kan kännas omfattande för en som är van med EU:s enkla handel. Tullen kräver sin pappersexercis, och dessutom behöver exportören oftast ett certifikat som visar att produkten fyller de ryska myndigheternas krav. Visserligen kan en återförsäljare ordna med certifikat, men då är pro- dukten bunden till just den återförsäljaren. Den exportör som vill kunna nå ut genom fler än en samarbetspartner, gör klokt i att sköta certifieringen i företagets regi. Proceduren kan - beroende på produkten - bli kostsam, och en del företag väljer i detta skede att dra sig ur spelet. Tålamod lönar sig Yvonne Strömberg hoppas att den som verkligen tror på en inbrytning inte ger upp för snabbt. Hon påpekar att den ryska marknaden består av 140 miljoner möjliga kunder. En stadigt växande medelklass konsumerar hellre än sparar. Inflationstakten i Ryssland är hård, och det medför att människorna i raskt tempo spenderar det de förtjänar. Ryssland är inget bristsamhälle idag, snarare en tillväxtmarknad. Det betyder att konkurrensen också är hård. Men vi finländare har några fördelar. Dels ligger vi logistiskt sett nära till, och dels ser ryssarna i regel oss som goda grannar och goda varuleverantörer. Finska varor är sedan sovjettiden kända för sin höga kvalitet. Redan några fraser är bra Kunskaper i ryska språket är en fördel för den som vill handla i österled. Det ryska företagsklimatet är mycket hierarkiskt, varför direkt kommunikation till den som fattar besluten är bäst. Det finns inga garantier för att just den personen talar engelska. Ofta Företagsnyckeln 5/

11 är det en sekreterare eller assistent som står för språkkunskaperna. Å andra sidan är ryssarna vana att samarbeta via tolk. Yvonne Strömberg råder hugade finländare att åtminstone lära sig några fraser på ryska. Redan några få ord på ryska signalerar ett intresse, som ryssarna värdesätter högt. Själv har hon läst ryska på universitet samt bott och studerat i Sankt Petersburg två terminer, och vet att den utlänning som talar ryska blir väldigt uppmuntrad av befolkningen. Mässor bra kontaktfält Den som vill ta sig in på den ryska marknaden gör klokt i att först besöka en mässa, gärna där de egna produkterna ställs ut. Att synas på en mässa i Ryssland är ett bra sätt att få in foten. Yvonne Strömberg förklarar att ett mässbesök ger många fördelar. Dels finns det en tradition i Ryssland att besöka mässor. Det betyder att det finns goda möjligheter för en företagare att se vilket intresse de egna produkterna väcker. Den som har tur kanske till och med hittar en lämplig återförsäljare. Men det kan också ta tid att skapa de rätta kontakterna. Strömberg avråder dock företagare från att satsa på första bästa som visar intresse. Det är bra att göra en nogsam kontroll av möjliga samarbetspartners bakgrund. Personlig kontakt Att bjuda ut produkter per mejl till Ryssland ger knappast något resultat, hur bra produkterna än må vara. Samarbete med ryssarna bygger på personlig kontakt. Genom att vara på plats och bekanta sig med sina potentiella återförsäljare lägger företagaren grund för ett gott samarbete. Det är också viktigt att bjuda hit sin eller sina ryska samarbetspartners. Finländska företag kan också beställa marknadsundersökningar, och för ändamålet ansöka om ekonomiskt stöd. Skriande behov av bostäder och vägar I finanskrisens tidevarv finns visserligen många frågetecken. Personligen tror Yvonne Strömberg att tillväxten åtminstone ett tag framöver håller sig på en högre nivå i Ryssland än på många andra håll. Vi får också hålla i minnet att Ryssland måste satsa på en mängd byggen. Det behövs fler bostäder, fabriker, idrottshallar, och framför allt vägar. Landet dras dessutom med en föråldrad maskinpark. Allt handlar om omfattande satsningar. Material, maskiner och fordon är några exempel på vad som behövs. Ryssland har den tredje största valutareserven i världen. Landet har hårdvaluta och kan göra satsningar. Bristen på kunnig arbetskraft har dock under en längre tid varit ett bekymmer i vårt östra grannland. Text och foto: Anne Manner 11 Företagsnyckeln 5/2008

12 Se möjligheterna! Trägen vinner Ben Strömsten på Riitan Herkku liknar processen fram till fungerande export vid ett maratonlopp. Varje nej bär närmare ett ja. På vägen till framgång är vanligt folkvett samt respekt för andra människor och kulturer goda hjälpmedel. Den mest uthålliga vinner loppet. Först gäller det att göra sin hemläxa noggrant, det vill säga att rusta sig med kunskaper om såväl sina produkter som om marknaden man riktar in sig på. Exportchef Ben Strömsten på Korsholmsföretaget Riitan Herkku rekommenderar alla intresserade att bekanta sig med en mängd olika synsätt och -vinklar. Det kan vara bra att kontakta erfarna företag och olika organisationer. Han påpekar att nätverk idag är något av ett honnörsord, och säger i samma andetag att alla parter vinner på att begrava avundsjukan och Ben Strömsten vet av erfarenhet att vägen in på utländska marknader kräver medvetet arbete och tålamod. Särskilt i kristider är det bra att blicka framåt, kanske genom att satsa på marknadsföring och produktutveckling. istället samarbeta. Det gäller alldeles särskilt små och medelstora företag. Och den sociala kompetensen ska vi inte glömma att förkovra oss i. Den har under årens lopp blivit allt viktigare. Praktiken bästa läraren Ben Strömsten har 35 års erfarenhet av export. Till Riitan Herkku kom han år Han har själv läst företagsekonomi på universitetsnivå. Visst är en examen till god nytta, men Learning by doing, eller på svenska att lära genom att göra, är ändå det inlärningssätt jag varmast rekommenderar när det handlar om export. Det finns nämligen inga universalrecept för hur ett företag ska få in foten i ett annat land. Att besöka och att själv synas på mässor är ett sätt, att utnyttja alla tänkbara kontakter ett annat. Och ingenting sköter sig själv, även om kontakterna är etablerade. Närvaro på ort och ställe är ett måste. Det räcker inte med att besöka sina kunder en gång. Det krävs kontinuerlig, personlig kontakt och ömsesidiga visiter. Och så måste man ta seden dit man kommer! Säljer hälsa Riitan Herkku säljer vilda bär till flera länder, både i Asien och i Europa, samt pizza till Sverige. Företaget idkar numera nästan enbart direkt försäljning till sina kunder. Försäljningen utan nämnvärd hjälp av agenter är ett resultat av en målmedveten satsning. Japanerna är särskilt intresserade av blåbär. Bären används inom både naturläkemedelstillverkningen och livsmedelsindustrin. Text och foto: Anne Manner Företagsnyckeln 5/

13 Eller egentligen är det inte bär vi säljer till Asien. Vi säljer antocyaniner. Det är det färgämne som finns i vilda bär, och som har en rad goda hälsoeffekter. I Asien är kunskapen om naturläkemedel stor. Inom det kunskapsområdet har vi finländare mycket att lära. För oss är bären i skogen en självklarhet, och det kanske är därför som endast en bråkdel av denna oerhörda potential utnyttjas. När Riitan Herkku började trampa upp stigen till Asiens enorma marknad, fanns ytterst lite forskning om de vilda bären att tillgå här hos oss. Nu har forskningen kvicknat till, men att få fram resultat tar givetvis tid. Ibland får gamla föreställningar ge vika för nya rön. Nyligen kunde forskare till exempel rapportera att lingon är ett bättre botemedel mot urinvägsinfektion än tranbär, och att lingon även har andra överlägsna egenskaper. Det är goda nyheter för oss. Jag kommer precis från en mässa i Tokyo, och kan glädjande nog meddela att japanerna nu visar intresse även för lingon. Det återstår att se vart intresset leder. Pionjärer gör grovjobbet Genom att gång på gång vara pionjär har Riitan Herkku banat väg för andra finländare. Riitan Herkku har som första finländska företag anlitat utländska bärplockare. För tre år sedan deltog företaget som det första nordeuropeiska i en japansk mässa, och är idag ett av företagen bakom en nationell paviljong i Japan. Därmed är Finland det första nordeuropeiska landet som lyckats få en sådan till stånd. Amerikanska motsvarigheter finns. Ett medvetet arbete ligger bakom det goda anseende företaget har, och som gynnar även andra finländare. Finlands rena natur har högt anseende i Asien. Vid internationella kontakter representerar jag företaget och mitt land till lika stora delar. Riitan Herkku har gått in för att arbeta fram ett förtroendekapital, och jag kan stolt säga att vi har högt anseende hos våra kunder. Det goda anseendet grundar sig på pålitlighet och på att våra produkter kommer från finländsk, ren natur. Han påpekar att 60 procent av livsmedlen i Japan importeras, till största delen från Kina. Livsmedelsskandalerna avlöser varandra i rask takt, och det gör att rena produkter så som bär från Finlands skogar står högt i kurs. Utan omsvep säger Strömsten att det trots allt finns skäl till fortsatta förbättringar på många plan. Maratonloppet fortsätter, med andra ord. Väder och andra bekymmer Vilda bär är en speciell resurs på många vis. Vädergudarna kan ställa till det rejält för företagen i branschen. Om skörden är dålig kan vi inte göra någonting. Det är bara att acceptera. Det gör inte automatiskt de stora affärskedjorna. Att komma igen efter ett avbrott kan innebära en total nystart. Naturens nycker gör också bärplockarnas tillvaro osäker. De utländska plockarna kommer hit för att ge järnet och tjäna pengar till bland annat studier eller husköp. Det säger sig självt, att om skörden är dålig så är lönsamheten för plockaren det också. De finländska plockarna är rätt få till antalet. Medelåldern är hög och bekymmersamt nog verkar inte de yngre årgångarna vilja ta vid. Ytterligare hotbilder finns i branschen. Ingen kan idag säga hur klimatförändringarna påverkar våra vilda bär. Konsekvenserna av moderna skogsbruksmetoder är inte heller tillräckligt utredda. Foto: Hannu Hautala Företagarna i Finland 13 Företagsnyckeln 5/2008

14 Se möjligheterna! Utveckling i avvecklingens tid? Det lönar sig att hålla ögonen öppna. Det kan finnas oanade möjligheter även i ekonomiskt sämre tider. Kanske tiden är inne för utveckling på många plan, medan kärnverksamheten går mera på sparlåga. Stig Kronlöf i Lappfjärd, Kristinestad, försöker inte bortse från finanskrisen. För egen del har han - åtminstone än så länge - inte drabbats. Sina kunder vill han rusta för bättre överlevnad och en ständigt pågående utveckling. Det kan vara bra att hålla sig underrättad om olika projekt. Jag tror faktiskt att ett riktigt litet företag även själv kan leda ett projekt. Han har lång erfarenhet av projektledning, och har även genom sitt eget företag deltagit i olika projekt. De ekonomiska stöden som finns bildar en verklig djungel. Å andra sidan finns rådgivande personal inom organisationerna som kanaliserar stöd. Kronlöf påpekar att det finns både branschvisa projekt och mera företagsspecifika sådana. Jag har goda erfarenheter av bland annat arbetslivsprogrammet Tykes. Stödformen lämpar sig för olika slags företag, även börsnoterade. Det kan vara klokt att ha de företagsspecifika projekten i åtanke. Sådana kan många gånger vara mera lämpliga, eftersom behoven i företagen ofta är specifika. Men de branschvisa bör inte heller glömmas bort. Biprodukter, inte avfall Kronlöf är relativt ny som företagare. Sitt företag Kb KS Consulting Ky startade han år Det brukar heta att företagare börjar med två tomma händer. Om händerna i det här fallet var tomma, så var bagaget allt annat. I 25 års tid arbetade han inom Det är främst lite större, produktionsrelaterade företag Stig Kronlöf kommer i kontakt med. Men principen är densamma i alla företag: idéer bör få blomma ut och utvecklingen fortsätta. industrin, men blev arbetslös vid en nedläggning. Olika befattningar inom produktions- och projektledning rustade honom för det han gör idag. Genom att starta eget utnyttjar jag de kunskaper jag samlat, och kan nu hjälpa andra. Min främsta uppgift är att befria företag från flaskhalsar. Jag brukar säga att jag vill få ner pulsen i organisationen. Det är bättre att få ordning på en hel process än att ständigt rusa omkring med en puls på 150. En del anlitar honom för att få ett genomgripande ledningssystem till stånd, med ett certifikat som målsättning. Andra vill få ordning på någon bit i verksamheten. Miljöfrågor är viktiga idag. Det kan till exempel vara aktuellt för ett företag att fundera på tänkbara möjligheter till återanvändning av biprodukter. Valet att säga biprodukter istället för avfall visar att företagaren ser problemen som utmaningar. Och det är alltid den praktiska nyttan han lyfter fram. En tjock lunta av dokument kan kanske ses som imponerande, men om ingen läser luntan är den onödig. Nej, alla teorier ska kunna tillämpas i verkligheten, i stort som smått. Målet är att få ett mervärde. Nätverk och fortbildning Stig Kronlöfs egen strategi till överlevnad och utveckling är inte annorlunda nu än tidigare. Alla företag är i behov av en ständig utveckling. Under mina uppdrag gäller det för mig att locka fram de idéer som finns hos alla inom ett företag. Mina kunder är främst medelstora och större företag, men principen är densamma även för mig själv som ensamföretagare. Fortbildning är något som Kronlöf talar varmt för. För mig som rätt ny företagare handlar verkligheten fortfarande mycket om att skapa fler kontakter och att bygga nätverk. Men oberoende av vilken fas ett företag befinner sig i, är fortbildning och uppdatering av kunskaper mycket viktiga ingredienser. Själv har han nyligen tagit företagarexamen. Innan dess skaffade han sig behörighet att ordna såväl grundkurser som fortsättningskurser i arbetssäkerhet. Kurserna ger deltagarna ett arbetssäkerhetskort. Egentligen är kortet bara en bonus. Det värdefullaste deltagarna bär med sig är attityden till arbetssäkerhet. Text och foto: Anne Manner Företagsnyckeln 5/

15 15 Företagsnyckeln 5/2008

16 Välvilja och girighet födde global finanskris De senaste femton åren har med ett par undantag varit en rekordresa för världsekonomin. Globalisering, frihandel och snabb tillväxt har bidragit till ökat välstånd och mycket god avkastning. Sommaren och hösten 2008 har lärt oss en ny läxa om finansiell frihet. Fröet till den finansiella kris som kulminerade i oktober såddes faktiskt av USA:s president Bill Clinton redan I demokratisk välvilja gavs de halvstatliga bostadslåneinstituten Fannie Mae och Freddie Mac order att förmedla en viss andel av lånen till minoriteter och mindre bemedlade familjer. Även kunder utan normal kreditvärdighet fick låna pengar, vilket gav upphov till benämningen subprimelån. Bankerna ville inte vänta på 25 års ränteinbetalningar utan sålde skulderna vidare för halva förväntade ränteintäkten, för att kunna låna ut mera och sälja fler lån. Skulderna hamnade hos investeringsbanker som Lehman Brothers, vilka paketerade om de riskfyllda lånen och andra krediter till obligationer och derivat som såldes med höga avkastningslöften. Till slut var de så kallade strukturerade produkterna så komplicerade att det inte gick att överblicka innehållet. En viktig drivkraft till den finansiella kreativiteten var jakten på provisionsintäkter och resultatbonusar. Bankerna tog kreditförsäkringar i till exempel AIG, världens största låneförsäkrare. Asienkrisen, IT-bubblan och 11 september skrämde marknaderna, men centralbanken FED:s fortsatta räntesänkningar räddade situationen. Början till slutet När bankerna 2004 nådde kredittaket togs begränsningarna bort för fem stora investmentbanker. De kunde då tjäna ännu mera pengar - men tog samtidigt enorma risker. Goldman Sachs hade 2006 nått en skuldbörda på 100 miljarder dollar. Den amerikanska högkonjunkturen började mattas 2005 och huspriserna slutade stiga. Samtidigt hade räntan gått upp rejält och många husköpare Island har blivit en symbol för finanskrisen. Efter bankbubblan får man nu åter ty sig till havets rikedomar. Företagsnyckeln 5/

17 klarade inte av att betala sina lån, varför bankerna tvingades ta över fastigheterna. Under 2007 sjönk huspriserna med 14 procent, lagren av osålda hus växte och bankernas vinster rasade. I mars i år gick Bear Sterns, en av de fem stora på Wall Street, i konkurs och köptes av konkurrenten JP Morgan Chase för en tiondel av marknadsvärdet Det omöjliga händer Nu började osäkerheten sprida sig vem som egentligen sitter på de dåliga lånen. Eftersom de hade sålts över hela världen, blev krisen global. Alla misstänkte varandra och viljan att låna pengar mellan bankerna minskade snabbt. Krisen fördjupades, men kostymen höll ända tills den 15 september, då FED och amerikanska regeringen lät Lehman Brothers gå omkull. Två dagar senare tog regeringen över AIG. Marknaden chockades och förtroendet rasade, vilket ledde till tvärstopp i utlåningen. Efter några veckors förvirring med prisras på aktier och råvaror, kunde regeringarna enas om kraftfulla stödåtgärder. Krispaketen håller banksektorn flytande och långsamt hoppas man på en normalisering. Krisen slår brett I Europa blev engelska bolåneinstitutet Northern Rock första offret. Sedan dess har många banker tagits över av staten eller konkurrenter. Stora Royal Bank of Scotland, liksom schweiziska UBS och Credit Suisse hör till dem som tvingats söka nytt kapital. I Spanien och eurotigern Irland har en extrem byggboom skapat egna bostadskriser som nu börjar accelerera. Tillväxten i de nya EU-länderna i Östeuropa tvärbromsar. Lettlands BNP sjönk under tredje kvartalet med 4 procent och bostadslånekris hotar. IMF tvingas ge Ungern omfattande krishjälp, efter åratal med underskott i statsekonomin och spekulation mot forinten. Även andra svaga valutor som norska och svenska kronan har dalat i krisens spår och i Danmark har flera mindre banker gått omkull. Varslen och konkurserna ökar även i småföretagen. Den råvarudominerade ryska börsen har drabbats hårt av prisfallet på olja och metaller. Kapitalet flödar ut, samtidigt som osäkerheten ökat efter Georgien-affären. Ringar på vattnet Som helhet har finanskrisen snabbt övergått till en realekonomisk kris. Konsumtionen faller och det slår hårt framför allt mot tillverkare av sällanköpsvaror som bilar och hemelektronik. Uppsägningar har blivit vardag, raderna av osålda bilar växer och 100-årsjubilerande GM står på ruinens brant. Även solida japanska bolag som Sony och Toyota redovisar kraftiga vinstfall. Världshandeln bromsar och sjöfraktraterna har halverats. Torrlastindexet BDI har rasat med 90 procent sedan sommaren.. IMF varnade i november för global recession och sänkte 2009-prognosen för industriländernas BNP till 0,3 procent. Det blir första gången under efterkrigstiden som världsekonomin krymper. Källor: DN, SvD, HS, E24, Nordea och Ålandsbanken. Text och foto: Jonny Mattsson Isländsk kraschlandning i lånad privatjet För Island, världens minsta land med en egen konvertibel valuta, blev krisen ett hot mot hela landet. Den gamla fiskeekonomin tog fart efter avregleringar, via strukturaffärer, korsägande och stigande priser genererades vinster som gjorde att man kunde ta ännu större lån och köpa mera. Bankernas balansräkningarna var i fjol åtta gånger större än landets BNP. På två månader förändrades allt. Island hamnade i krisens spets. Valutakursen halverades två gånger om innan den låstes. Inflationen steg i oktober till 16 procent och tilltar. BNP väntas nästa år backa med över 8 procent. Centralbanken Sedlabanki har tagit över alla tre aggressivt satsande storbanker Glitnir, Kaupthing och Landsbanki, samt förhandlar om stora lån från IMF och Norge. För islänningarna blir de närmaste åren ett stålbad. Det är slut med shoppingresorna till London. Vart sjunde hushåll har lån i utländsk valuta och maten har på ett halvår blivit 48 procent dyrare. Räddningen blir landets enda naturresurser, fisk och energi. Även turismen väntas få ett uppsving när Island plötsligt blivit lågprisdestination. 17 Företagsnyckeln 5/2008

18 Internationell intressebevakning Vad gör Europas Ekonomiska och Sociala Kommitté? Europas Ekonomiska och Sociala Kommitté är inte speciellt känd hos oss. EESK verksamhet förtjänar uppmärksamhet, det är en kanal där Företagarna i Finland är med och påverkar EU. Kommittén har en egen roll i EU:s beslutsprocess. Dess uppgift är att vara rådgivare för de tre stora EUinstitutionerna; Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och EUkomissionen. Kommittén består av representanter för olika ekonomiska och sociala grupperingar i EU-medlemsländerna. Kommitténs ledamöter bidrar också aktivt i den process där EU-politiken utformas och EUbesluten förbereds. EESK har en verkligt viktig roll att EESK:s huvudkontor i Bryssel. uppfylla. När EU-organisationen gör beslut ber den EESK om utlåtanden. Detta betyder att EESK:s yttranden är en del av beslutsfattarprocessen. När EU för en diskussion med civilsamhället är det ofta EESK man hänvisar till. EESK ger också utlåtanden på eget initiativ och är då med och utformar kommande EU-politik. Ett sådant som nu är på gång gäller EU:s Östersjöstrategi. EESK bidrar till att det europeiska samarbetet inte bara skapas av EU-institutionerna och politikerna, utan även av EU-medborgarna som via organisationer deltar i det egna landets ekonomiska, sociala och samhälleliga aktiviteter. Kommittén lyckas ofta uppnå ett dynamiskt samförstånd i sina yttranden genom att smälta samman olika ståndpunkter som inledningsvis kunde förefalla oförenliga. Utlåtandena är påfallande bra, med tanke på att 27 länders uppfattningar samlas i ett utlåtande. Som medlem vill man sedan se till att Finlands behov beaktas i frågor som är viktiga för oss. EESK består av 344 ledamöter, fördelade på tre grupper: Arbetsgivargruppen, Arbetstagargruppen samt Övriga intressegrupper. Företagarna i Finland är med i gruppen övriga intressegrupper. I denna grupp finns b.la de små- och medelstora företagen, fria yrken, hantverkarna, jordbruket, konsumentorganisationerna samt miljöföreningar. Finnarna har varit strategiska i sitt samarbete och drar år samma håll. Trots att det i EESK finns bara 9 finländare är 4 av dessa med i arbetsutskottet. Dessutom är den ena av kommitténs två viceordförande finländare. Som medlem i EESK är man en del av EU-organisationen. Detta gör att det är lättare att träffa EU-tjänstemän och beslutsfattare. Kommitténs yttranden finns tillgängliga på Internet. europa.eu. Dessutom kan man kostnadsfritt få olika dokument på begäran från sekretariatet. Text: Thomas Palmgren Ny ledamot i EESK Företagsnyckeln 5/

19 19 Företagsnyckeln 5/2008

20 72hour Race to Innovation gav överraskande resultat Hur många innovationer kan man producera på tre dygn? Detta testades i oktober då Företagarna i Finland stod värd för 72 H Race to Innovation. Syftet var att pröva det svenska innovatiosfabrik-konceptet i finska förhållanden. 72 timmars tävlingen genomfördes i grupper. (Foto: Henrik Huldin) Innovationsprofessor Kaj Mickos, från Mälardalens högskola har utvecklat en enkel, effektiv metod, genom vilket en idé kan utvecklas till en produkt eller service snabbt. Innovationskonceptet används på Almis Innovation Stockholm. I Mickos modell behandlar man en idé mycket processartat, som råvara i en fabrik. Marknadsföring och försäljning kommer också in i bilden genast i början av innovationsprocessen. Innovationstävligen går ut på att utveckla en idé till en produkt på marknaden, på 72 timmar. Man komprimerar en process som kan ta månader eller år, till tre dygn. Man tävlar således mot tiden, inte mot varandra. Vad är ett 72 timmars race I en 72 timmars tävling utmanar man det omöjliga. Målsättningen är att ha färdiga produkter eller tjänster som är sålda efter tre dygn. Tävlingen i Finland hade ordningsnummer 14. Tidigare tävlingar har varit i Sverige och en i Kina. Utgående från antalet inlämnade patentansökningar, var detta den produktivaste tävlingen hittills. Den första innovationen såldes inom ett dygn, vilket också var ett rekord. G r u p p e r n a och Back Office Innovationer presenterades på MarketDay dag 3 - fanns inte tidigare. jobbade timmar per dygn. Ivern att nå resultat var så stor att man inte ens hann bli trött. Hanaholmen i Esbo var dessutom en naturnära och kreativ arbetsmiljö. Det hela började med att 20 deltagare indelades i fyra grupper. Tre grupper hade som uppgift att utveckla produkter och ett servicekoncept. Grupperna leddes av processledare och designers. Medan gruppen hittade på idéer, konkretiserade designern dem samtidigt som ritningar. På detta sätt producerade man över 100 idéer som kunde börja bearbetas. Det var fint att uppleva processen, och se hur otroligt mycket man kan göra på en kort tid. Detta borde byggas in i vårt system som en problemlösningsmetod, menar deltagare Thomas Perret från Esbo. Den finska personalen bestod av 21 personer. Dessutom aktiverades ett världsomfattande nätverk på 300 personer. Företagsnyckeln 5/