Spartips för klimatmedvetna 2007 Hälsningar från styrelsen

Transkript

1 Spartips för klimatmedvetna 2007 Hälsningar från styrelsen Copyright Samfälligheten Djurgårdarna

2 Samfälligheten Djurgårdarna Sida 2 (5) 1 Allmänt Vid olika tillfällen har det framförts önskemål om svar på frågan Varför har vi så hög räkning jämfört med annan familj. Därför har denna sammanställning tagits fram. Sammanställningen kommer inte att ge svar på frågan då man måste göra en detaljerad analys av respektive hus isolering och hur respektive familj använder energin. Det är för många faktorer som påverkar energiförbrukningen. Däremot kan det ge en hjälp till enskild familj för att undersöka sitt hus och sitt energiuttag. El-förbrukningen tas inte upp här, då den inte hanteras av samfälligheten. Information om elförbrukning kan sökas hos kommuner och olika elbolag. 2 Leverans av värmen och dricksvatten Fjärrvärmen levereras från Vattenfalls värmeverk i Jordbro i form av hett vatten via deras två huvudcentraler, som sitter i hyreshus på adresserna Älgvägen 62 och Rådjursvägen 30. Därifrån överförs fjärrvärmen till undercentraler som finns i varje hus. Denna fjärrvärmen används till uppvärmning av hus och av vatten till varmvattenberedning. Kallvattnet levereras av Akelius från centralen i Älgvägen 62 och Rådjursvägen 30. Avkalkning av dricksvattnet sker för Älgvägen i centralen på Älgvägen 62 och för Rådjursvägen i undercentralen på Rådjursvägen 32 och för Vargvägen i undercentralen på Vargvägen Uppvärmningen av huset Värmeanläggningen ersätter de förluster som sker genom att värme leds ut genom väggarna och ventilationsluft. Förbrukningen kan begränsa genom att man tänker på nedanstående. 3.1 Inomhustemperatur Det skiljer en hel del mellan de olika husens värmeförbrukningar, allt beror inte bara på hur man reglerar in systemen, utan till allra största delen beror det på att man använder mer värme i vissa hus och mindre i andra, mest skiljer det på hur varmt man vill ha det i huset. Kalla dagar kan den som vill ha 24 grader inne få upp till 30% högre uppvärmningskostnad än den som vill ha 20 grader. Vid varmare ute temperatur blir skillnaden givetvis mindre. I tabellen finns rekommenderade temperaturer för olika utrymmen, som normalt används. Lägenhet 20 C Lägenhet som står tom flera dagar C Sovrum 18 C Utrymmen som sällan används C Garage och uthus 10 C Om man vill ha lägre temperatur i sovrummet genom att stänga av elementet och öppnar sovrumsfönstret på glänt, bör man hålla sovrumsdörren stängd. Värmen ska kunna spridas enkelt. Möblera inte framför elementen (radiatorerna). Fäll ned persienner nattetid även under vintern. Ett tvåglasfönster med nedfälld persienn isolerar nästan som ett treglasfönster. Neddragen rullgardin ger samma effekt. Sätt upp bra termometrar på flera ställen i huset så kan du lättare kontrollera temperaturen. Nattsänkning fungerar inte så bra i våra hus som är av lättbetong och därför behåller värmen länge.

3 Samfälligheten Djurgårdarna Sida 3 (5) 3.2 Vädringen Vädra ska du göra snabbt och med korsdrag. Ett fönster eller en balkongdörr som står öppen eller på glänt gör att eventuell termostatventiler på radiatorn öppnar. Det ökar energianvändningen i onödan och ger risk för frysskador. 3.3 Ventilation Snåla inte med ventilation. Tecken på dålig ventilation kan vara imma på fönster, instängd lukt och fuktfläckar. Uteluften ska komma in i huset, helst på flera ställen och utan att du upplever drag. I våra hus som har självdrag kan man sätta in termiska tilluftsdon (friskluftsdon). De stänger när det blir kallare än 7 C ute. Självdrag ökar ju kallare det är ute då ökar också dina uppvärmningskostnader. Spegeln i badrummet ska vara imfri en halvtimme efter att du duschat. Annars är ventilationen inte tillräcklig. I så fall kan man sätta in en badrumsfläkt med timer eller hygrostat-styrning som ventilerar ut fukt och går endast när det behövs. Kondens på fönster framförallt mellan fönster behöver inte vara något farligt. Det kan bero på vind som skapar ett undertryck ute och övertryck på insidan av en yttervägg. Tryckskillnaden gör att inomhusluft pressas ut och vattenånga kondenseras mot det kalla glaset. Men notera: när vindförhållandena ändras ska kondens mellan fönstren försvinna. Om den inte försvinner, kan det råda övertryck inomhus. Det kan leda till allvarliga fuktskador i vindbjälklag och väggar. Lösningen är att man gör det svårare för luft att komma in i huset (täta), men lättare för luft att lämna huset, t.ex genom en extra fläkt i badrummet eller en starkare köksfläkt. Man kan också prova att ta bort ett par decimeter tätningslist i överkanten av ett fönster. Se om det blir bättre. 3.4 Isoleringen och tätning Våra hus har relativt bra isolering. Vi har också relativt täta hus, med undantag för de hus som har genomgående sprickor i fasaderna. Våra fönster har ganska bra tätning. Däremot är många ytterdörrarna relativt otäta, även när dubbeldörren är stängd. Byte till ny välisolerad enkeldörr bör vara ekonomiskt motiverat. Den enda tilläggsisolering som bör kunna vara ekonomsikt försvarbar är att blåsa in lösullsisolering på vindsbjälklagen. 3.5 Undercentraler med reglerutrustning Inom ramen för serviceavtalet med Samfälligheten gör Söderblom VVS AB en årlig kontroll av undercentralerna och dokumenterar aktuella inställningar. Därefter lämnas ett protokoll till styrelsen och varje fastighet med eventuella anmärkningar. Därefter tar styrelsen beslut om eventuella åtgärder. I varje fastighet finns en handhavandebeskrivning för inställning av systemet. Om någon är osäker på handhavandet av undercentralen kan man kontakta Håkan Lindgren Vargvägen 42 tfn eller Olof Ström Älgvägen 64 tfn som är kontaktmän för VVS frågor. Man kan också kontakta någon i styrelsen för att få hjälp. Varje husägare är själv ansvarig för reglerutrustningens inställningar. Vid behov kan Söderbloms VVS AB hjälpa till med att justera in utrustningen åt husägaren som då själv får betala för det. 3.6 Radiatorer Eftersom det är mängden hetvatten, som mäts och vi betalar för, är det viktigt att vi på bästa sätt utnyttjar det mesta möjliga av värme som finns i värmebäraren. Att stänga av några

4 Samfälligheten Djurgårdarna Sida 4 (5) element helt innebär att den totala värmeavgivande elementytan minskas och all tillförd värme ej kommer att avlämnas i huset, man får då onödigt höga temperaturer på returvattnet och onödigt mycket värme går tillbaka till värmeverket outnyttjad. Detta kan orsaka en värmekostnadsökning på upp till 5% under den kalla årstiden. Man kan även beställa instrypning av radiatorerna så att flödet till varje radiator anpassas efter dess storlek. 4 Förbrukning av kall och varmvatten Vattnet används till bl.a. dusch, bad, tvättning, matlagning, diskning för hand eller med maskin, klädtvätt för hand eller med maskin, toalett, m.m. Man räknar generellt med att ca 25% av värmen åtgår till värmning av förbrukningsvarmvatten. Här finns det naturligtvis oerhört stora variationer mellan olika typer av familjer, allt ifrån flerbarnsfamiljer till de som bor en eller två och kanske också är mycket bortresta. 4.1 Kostnader Att duscha i 10 minuter kostar c:a 5 kr. med en årskostnad upp till 1.500/person. Att fylla ett handfat med tvättvatten kostar c:a 25 öre. Att tvätta sig under rinnande vatten kostar c:a 20 öre/minut. Att fylla en diskho kostar c:a 50 öre. Att skölja under rinnande vatten kostar c:a 25 öre/minut. 4.2 Spartips kall och varmvatten Spartips Disk Att diska under rinnande vatten kostar c:a 390 kr mer per år än om du diskar i maskin eller i upptappat vatten. En diskmaskin är energieffektivare än handdisk med sköljning under rinnande vatten. Diska alltid med full maskin. Anslut diskmaskinen till kallvatten. Annars sköljer den i varmvatten, vilket är onödigt. Här kan du spara kwh per år. Tvätt Välj rätt tvättemperatur. Med dagens tvättmedel behöver du inte längre tvätta så ofta på 90 eller 60. Se till att disk- och tvättmaskiner är fyllda innan du kör dem. Undvik att förtvätta. Med dagens tvättmaskiner och tvättmedel blir tvätten ren ändå. Tvätta alltid med full maskin. Då utnyttjas varmvatten och tvättmedel på bästa sätt. Överdosera inte! Om du har möjlighet torka din tvätt utomhus. Om du använder tumlare, använd kondenstumlare i stället för torkskåp. Torktumlare med värmepump är ännu effektivare. Det är bättre att torktumla tvätten än att torka den i torkskåp (med varmluftsfläkt påkopplad).

5 Samfälligheten Djurgårdarna Sida 5 (5) Dusch Duscha istället för att bada. En dusch kostar ca 5 kronor, ett bad ca 10 kronor. Om du duschar/badar 200 gånger på ett år, blir det runt 1100 kr per år för duscharna eller 2200 kr per år för baden. Den summan får du sedan multiplicera med antalet medlemmar i familjen. Montera ett snålspolande stril i duschen. Med ett gammalt duschstril kan en 5 minuters dusch vara lika dyr som en 15 minuters dusch med ett effektivt duschstril. Övrigt. Se till att toalettstolen inte står och rinner det kan kostar c:a 1000 kr / år. En droppande kallvattenkran kostar 250 kr per år en varmvattenkran som droppar kostar 1000 kr per år. Ett läckage med en svag stråle under ett helt år kostar 2500 för kallvatten och 9500 kr för varmvatten. Välj engreppsblandare när du byter kranar. 5 Mätning I huvudcentralerna finns värmemängdsmätare som ägs av Vattenfall och är precisionsinstrument. Mätarna visar den totala mängd värme som levererats till radhusen. Mätresultaten utgör grunden för den värmefaktura som samfälligheten får från Vattenfall. Den mängd fjärrvärme som avledes till att cirkulera inom respektive radhus mäts i den flödesmätare som finns i radhusets egen värmecentral. Flödesmätarna är typgodkända och tillräckligt tillförlitliga för sitt ändamål, det är omöjligt att mätaren kan visa för höga värden. Vi kan vara säkra på att någon överförbrukning ej kommer att debiteras någon av fastigheterna genom mätarfel. Mätarställningarna avläses och rapporteras av respektive fastighetsägare. Flödesmätarnas mätresultat utgör grunden för den fördelning av värmekostnaderna mellan resp. radhus, som sedan utförs av vår kassör. 6 Debitering Kostnadsfördelningen sker så att 25% fördelas lika mellan radhusen och återstående 75% fördelas i proportion till avlästa mätresultat på respektive fastighets flödesmätare. Detta gäller både för värme och vatten. 7 Sammanfattning Viktiga faktorer som påverkar förbrukningen är: Rumstemperaturen: Håll lägsta möjliga behagliga inne temperatur. Reglercentralen: Det är viktigt att värmeanläggningen i huset är rätt inställd så att så mycket som möjligt av värmen i värmevattnet utnyttjas. Ventilation: Vädra korta stunder med korsdrag. Täta eventuella sprickor i fasaden och kring fönster och dörrar. Varmvattenförbrukning: Slösa ej med rinnande vatten vid disk, handtvätt och duschning. De husägare som undrar varför de har högre förbrukning än andra i huslängan kan genom denna sammanställning få förklaring. Kassören har tillförlitliga avläsningar som underlag för debiteringarna. Om mätarna är rätt avskrivna och mätvärdena är rätt införda i den beräknings formel som är fastställd av samfälligheten, kan en debiterad hög förbrukning i ett hus endast beror på att mätaren i det huset snurrat mer på grund av att det gått åt mera värme i den aktuella fastigheten. Kassören kan lämna statistik på förbrukningen för enskild fastighet jämfört med medel förbrukningen över de senaste åren.