Försvarsmaktsplaneringen

Transkript

1 Försvarsmaktsplaneringen Modularitet och strategiprocessen Anders Persson Ledningsstabens Strategiavdelning Processansvarig för Prioritering och Avvägning 1

2 Planeringsperspektivet 2

3 Högkvarterets organisation från 1 april Ledningsstaben (LEDS) C LEDS Överbefälhavare och Generaldirektör Internrevision(REV) 7 42 Stf C HKV HKV Avd UTV STRA VHU LED INT CIO Säkerhetsinspektion (SÄKINSP). Generalläkare (GL) PERSDIR EKDIR Informationsstaben INFOS Plan Op Stra Personalstaben (PERSS) LED STAB PLAN ARBMILJÖ KOMPFÖRS ARBGIV Ekonomistaben (EKS) ANA BUD RED C JUR/ Förvaltn. chef Juridiska staben (JURS) Op Pers Förv Allm INFODIR 26 C MUST C INSATS 501 C PROD 260 Militära underrättelseoch säkerhetstjänsten (MUST) LED UNDK SÄKK ADM UTV Insatsledning (INS) INSS OPS ATS, MTS, FTS AI, MI, FVI Insatta förband Produktionsledning (PROD) STAB FLYG PLAN LED FÖRB LOG MTRL RIKSHV MTRLLED FRIV INFRA PROJ MILJÖ OPS+ITÖ ARMÈ MARIN Förband, skolor och centra 3

4 Agenda Försvarsmaktsplaneringen, modularitet och ledning Strategisk styrning PerP Avvägning & Prioritering Krav på myndigheten Försvarsmakten ESV rapport Införande av FEM PRIO 4

5 Försvarsmaktsplaneringens mål och syfte Realisera statsmakternas förmågekrav och Försvarsmaktens strategiska mål i en verksamhetsmässigt och ekonomiskt balanserad plan FMUP BU

6 Verksamhetsmässigt och ekonomiskt balanserad plan KOSTNAD Operativa krav TOEM TTEM ANTAL BER FÖRMÅGEBASERAD AVVÄGNING

7 Planeringsperspektiv Perspektivstudie och FoT 10 år A B C Ekonomi Alt. Inriktning och strukturer 20 år Förmågor Inriktning Ek. 20 år Försvarsmaktens utvecklingsplan (FMUP) A Ekonomi 10 år Budgetunderlag (BU) 1-3 år Styrkestruktur Förband, operationer, beredskap, utbildning, övningar, anskaffning 7

8 Försvarsmaktens styrmodell Strategisk styrning Verksamhetsidé och vision Identifiera och formulera strategin Implementera och följ upp strategin Insatsledning Order Doktriner Metod och arbetssätt (OPP och CJTF) Resultat & Effekter Kultur- och ledarskapsstyrning Normativ styrning Kultur och värdegrund Ledarutveckling och ledarskap Incitament och belöningssystem Utbildningssystemet Ekonomistyrning Förvaltningsstyrning Resultat- & Finansiell styrning Principer för ekonomistyrning Resultatstyrning - Produkter och effekter Uppdrag och beställningar Ramstyrning Organisationsstyrning Ansvarsfördelning Principer för organisation och ledning av verksamheten Processer och arbetssätt Regelstyrning 8

9 Styrområde - Strategisk styrning Strategiprocessen Input: - Förmåge- och förbandsutvecklingen Metod: Strategisk analys Metod: Strategisk planering Strategiidentifiering Strategiformulering Strategiimplementering Strategiuppföljning Metod: Finns kopplat till BSC Input: - Myndighets- eller förvaltningsutvecklingen Metod: BSC Metod: BSC

10 PERP

11 Strategisk planeringsmetod Effektkedjan Omvärldens utveckling SVENSKA INTRESSEN och VILJA POLITISK- STRATEGISK EFFEKT MILITÄR- STRATEGISK EFFEKT HUVUD- UPPGIFT DEL- UPPGIFTER FM utformning INSATS- FÖRMÅGOR FÖRSVARS- UPPGIFTER RESURSER 11

12 1. SVERIGES INTRESSEN - POLITISK VILJA Vitala intressen Territoriell integritet (TI) Social & politisk säkerhet (SPS) Ekonomisk säkerhet (ES) Politiskt inflytande (PI) Värdeintressen Internationell fred & säkerhet (IFS) Efterlevnad av universella normer (EUN) Hypotes Arbetsgång Omvärldsutveckling - Behov av effekt - Behov av förmf rmåga - Behov av förbandf OMVÄRLDS- BESKRIVNING Spårbarhetsmodellen Omvärlds utveckling KONFLIKTER Behov av POLITISK- STRATEGISK EFFEKT Behov av MILITÄR- STRATEGISK EFFEKT MILITÄR- STRATEGISKA KONCEPT, Uppgifter Uppgifter Behov av förmåga Kapaciteter Förband System Beredskap INSATS- FÖRMÅGA Triangulering Scenarion Strategiska Konsekvenser DES, Strategiska uppgifter Militära uppgifter Conops Sammanvägning FM/EU Strukturer Långtid Deltatid Nutid 12

13 Slutsatser krav på IO utformning Tillgänglighet - Användbarhet - Mångsidighet Multinationellt och Multiagency. Kvalitet i förbanden - personal Organisatorisk rörlighet och rörlighet: Behovssammansatta förband, generella förband (modularitet) På och i närheten av eget territorium, Europa och dess närområden samt globalt Från territoriell mot Expeditionär förmåga Flexibelt beredskapssystem: Kunna varieras över tiden efter behov nationellt och vilja internationellt. Bilaterala samarbeten ökar i betydelse Uthållighet genom strategiskt samarbete 13

14 Generella förband En ökad grad av modularitet kommer att ställa krav på förbandsutveckling, materielanskaffning, utbildning och samträning. Andra exempel: -Stabskompani -Trosskompani -Understödsförband En skyttegrupp bör i framtiden vara organiserad, utrustad och utbildad på ett likartat sätt oavsett om det tillhör mekaniserad bataljon, luftburen bataljon, amfibiebataljon eller närskyddskompani. Detta kan sedan appliceras på skyttepluton och skyttekompani. Variationer måste vara möjliga beroende på förbandens särart. 14

15 Tillgänglighet Användbarhet Mångsidighet Villkor Styrningen av FM ekonomi kontrollerat över tiden - successiv ombalansering till 6.1 från 6.2 Fortsatt reformering av personalförsörjningssystemet pliktlagen vilande FM och övriga försvarsmyndigheters produktion utvecklas för att möta nya behov och minskade kostnader (FFU 2) Internationellt samarbete på bredden inom hela produktionen för att skapa största möjliga operativa effekt ur anslagen Fler generella förband, modularitet, mtrlomsättningstakten tillåts bli lägre FM ges möjlighet att successivt utveckla utbildningssystem och grundorganisation mot föreslagen struktur 15

16 Krav på myndigheten Försvarsmakten

17 Regeringsuppdrag - ESV Försvarsmakten ska med stöd av ESV genomföra åtgärder för att förbättra intern styrning och kontroll. Utgångspunkt är förslag till åtgärder från ESV (maj 2008). Försvarsmakten ska särskilt beakta: - Utveckla sammanhållen planerings- och uppföljningsprocess - Utveckla roller och befogenheter för ledande befattningshavare - Analysera GD roll och förbättra den - Se över styrande dokument - Säkerställ ekonomisk kompetens Rapportering: Roller och befogenheter Behov av organisationsförändringar Slutredovisning 17

18 Utgångsvärden FM har på eget initiativ fattat beslut om en rad åtgärder för att förbättra intern styrning och kontroll. - Ny HKV-organisation - Ny ekonomimodell, FEM - Affärssystem SAP genom projekt PRIO Dessa åtgärder har inte beaktats i ESV rapport maj Åtgärderna är utgångsvärden för arbetet med ESV rapport och regeringsuppdraget. 18

19 Försvarsmaktens resultat Försvarsmakten åstadkommer ålagda resultat genom att leverera produkter som skall leda till att önskade effekter uppnås Försvarsmaktens produkter utgörs av tjänster och information Produkterna och dess effekter är grunden för Försvarsmaktens existens 19

20 Produkter Försvarsmakten levererar i huvudsak tre produkter: Utveckling av nya militära förmågor för att kunna lösa nya uppgifter och möta framtida hot. En tillgänglig insatsförmåga i form av produktion av olika insatsförband med varierande beredskapstider. Genomförande av insatser, vilket kan vara så väl internationella insatser, som hävdandet av svenskt territorium och stöd till samhället. HUR VAD Resurser (Input) Aktiviteter Produkter (Output) Effekter (Försvarspolitiska) 20

21 Ansvarsförhållande enligt FEM ÖB med rådgivande FML Förslag på 10-årig plan Beslutad 10-årig plan Åtagande Prioritering, inkl preciseringar Förslag på produktionsrationaliseringar Kostnadsbedömningar, offerter Produktpreciseringar Åtagande Avvägningsansvarig VG Produktansvariga VG Produktionsansvariga 21

22 Produktavvägning FMUP Styr? BU ÖB U VU ÖB U och VU skall utgå FMUP men skall ta hänsyn till 30 sep underlaget (15 maj, 4 juni, 16 juni) 22

23 Produktkalkyl Direkta kostnader Antal/typ beredskap och KDU: C INS ansvar -Materiel -Anskaffning -Övrigt Personal -Fast lön -Övriga ers. -Produktion -Personalrelaterat -Drift och underhåll -Varor -Tjänster -intäkter Omkostnader Pris/st: C MTRLPROD Pris/st: PERSDIR ansvar Uppdragsägares ansvar (ex. C 1.Jbat) Budgeteras centralt (Top-down) Budgeteras lokalt Helhet: ÖB ansvar -Lokala -Lokal ledn.&adm -Lokal INFRA -Centrala -Central overhead -Central ledning -Central utbildning -Strukturella -Överkapacitet -Omstrukturering Förbandschefs ansvar (ex. C K3) C PROD ansvar C HKV ansvar C PROD ansvar C LEDS ansvar Budgeteras centralt (Top-down) 23

24 Försvarsmakten genomför en reformering som ska bära oss in i framtiden. PRIO är en viktig del av reformeringen Försvarsmaktens reformering PRIO PRIO är ett projekt för IT-stödd verksamhetsutveckling PRIO utgör ett viktigt steg för Försvarsmaktens omställning till ett flexibelt insatsförsvar PRIO skall erbjuda möjligheter till effektiviseringar av Försvarsmaktens verksamhet och processer 24

25 FM processkarta för PRIO FM ledningsprocesser Leda FM strategiskt Inrikta o samordna FM:s kommunikation Säkerställa myndigh. författningsenlighet Leda FM:s processer Inrikta o leda FM:s verksamhetsutveckl. Utveckla FM:s processer VG1 Insats VG3 Utveckling VG5 Fredsfrämj. verks. VG2 Insatsorg. & beredskap VG4 Övr. verksamhet VG6 Stöd till samhället Produkter Ledningsprocessen Resurser Personal Infrastruktur Materiel Budget FM huvudprocesser Produktion FM stödprocesser, direkt styrda Rekrytering FM generella stödprocesser Intern redovisn. Bemanning Personalförsörjning Försäljn. o uthyrn. Utveckling Materiel Infrastruktur Särsk. verks. Juridisk Utbildning Rustn.kontr. Avveckling Protokoll Info.tjänst Förband Upphandling och inköp Väder-tjänst VSH säkerh. IT beslut (CIO) - Effektivisering av FM Övrigt processer stöd IT stöd IT drift Systemförvaltn. Teletjänster Tekn. tjänst Tele Insats PRIO under framtagning och medför: Hotell o bostäder Förplägnad Tekniskt systemstöd Arkiv o expedit. Tryck o repro 25 - Ett besluts- och ledningsstöd från ÖB Matr. och till lägre nivåer Gods- Person- Materielförnödhets- transport transport underhåll - försörjning Uppfyller krav på uppföljning och redovisning Personaladministr. Ekonomiadministr. Hälsooch sjukvård Lokalvård Arbetsmiljö

26 Sammanfattning/Slutsats Modularitet Myndighetskrav Redovisning på lägst produktnivå ( tex 71 JAS div) Införande av PRIO och FEM Operativa krav på flexibilitet och anpassning Behovssammansatta förband Framtiden ställer krav Högre kostnadseffektivitet Lägsta möjliga modularitet Vad är lägsta modul och hur skall vi tillse att rätt styrning sker för att tillgodose kraven såväl som myndighet som de operativa kraven. 26