Projekt STUK. Stark Ung Konsument. Ett konsumentprojekt riktat till Västernorrlands läns gymnasietvåor.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projekt STUK. Stark Ung Konsument. Ett konsumentprojekt riktat till Västernorrlands läns gymnasietvåor."

Transkript

1 Slutrapport Slutrapport Projekt STUK Stark Ung Konsument. Ett konsumentprojekt riktat till Västernorrlands läns gymnasietvåor. Författare: Annica Martin och Ann-Cathrin Granbäck

2 Sammanfattning Projekt STUK; Stark Ung Konsument, är ett konsumentupplysningsprojekt riktat till gymnasieskolans årskurs 2 i Västernorrland, som pågick mellan januari 2003 och juni Initiativtagare var de kommunala konsumentvägledarna i Sollefteå, Kramfors, Härnösand, Timrå, Sundsvall och Ånge. Projektet var en del av de 20 miljoner kronor som regeringen år 2002 dedicerade konsumentvägledningen i Sverige. Konsumentverket tilldelade Projekt STUK 1,3 miljoner kronor. Två personer, Ann-Cathrin Granbäck och Annica Martin, har varit anställda. Då Kommunförbundet Västernorrland verkat som samordnare och projektägare har stationeringsorten varit Härnösand. Stark Ung Konsument har syftat till tre saker. Projektet har arbetat för att väcka ungdomars intresse för konsumentfrågor och stärka deras kunskaper i ämnet. Ett annat syfte har varit att utröna hur konsumentfrågor tas upp i dagens undervisning på gymnasiet i Västernorrland. Till sist har projektet verkat för att utöka samarbetet mellan skolans värld och konsumentvägledningen. För att uppnå detta har projektet arbetat på olika sätt. Undervisning alla de kommunala gymnasieskolorna i länet, förutom de i Örnsköldsvik, samt friskolorna Skvadern och John Bauer i Sundsvall har deltagit. Eleverna har fått undervisning mellan fyra och åtta timmar. Undervisningen har tagits väl emot av eleverna och majoriteten har tyckt att projektet varit intressant och givande. Undervisningsmaterial ett heltäckande undervisningsmaterial har producerats av Granbäck och Martin. Detta material har använts vid föreläsningarna. Länets konsumentvägledare och skolor har tilldelats var sitt exemplar. Materialet har även verkat som ett gott exempel för resten av landet. Undersökning projektet har genom såväl samtal som enkätundersökning tagit reda på ungdomars inställning till konsumentfrågor. Generellt sett tycker de flesta ungdomar att allt inom konsumenträtten är viktigt. Skillnaden mellan könen är liten. Opinionsbildning - Samtal med berörda parter inom skolväsendet, det vill säga politiker, rektorer och lärare, har förts angående konsumenträttens status som skolämne. Alla har uttryckt sig i positiva ordalag både när det gäller STUK och konsumentkunskap i stort. Problemet är att kunskapsstoffet redan i dagsläget är så stort i skolan att man inte anser att konsumentkunskap får plats. Från politikerhåll går man i princip aldrig in och styr sakinnehållet i undervisningen. Rektorerna stöttar sig på de nationella skolplanerna och säkerställer att de lokala dito följer regelverket. Läraren är den som ytterst beslutar om vad som ska finnas med på schemat. Konsumenträtt finns endast med i kursplanerna för ett 2

3 fåtal program. Den stora majoriteten är sålunda inte garanterade undervisning i konsumentkunskap. Ämnet tas dock upp om den undervisande läraren själv tycker att ämnet är viktigt. Framtiden - Förslag till hur konsumentkunskap kan införlivas i skolan har tagits fram. En framkomlig väg är att införliva det i kärnämnet Samhälle A eller att skapa en valbar kurs. Det sistnämnda är kostsamt, varför många av lärarna förordade temadagar. Många av eleverna anser att ett liknande upplägg som Projekt STUK är ett bra alternativ. 3

4 Innehåll 1. Bakgrund 5 2. Syfte 6 3. Mål Målgrupp 7 4. Projektets tidsplan och organisation 9 5. Upplägg av undervisningen Klassurval Undervisningens innehåll och upplägg Material Hur kan konsumentkunskap införas på gymnasieskolan? Skolkontakten Politikerkontakten Klassrumsberättelse Ann-Cathrin Annica Utvärdering och resultat Kunskapstest Åsikter om projekt STUK Konsumentverkets enkät Ekonomisk redovisning för Projekt STUK Slutsats 30 Bilagor Bilaga 1: Kunskapstest, Projekt STUK Bilaga 2: Utvärderingsenkät Bilaga 3: Delar ur Konsumentverkets enkät Appendix 1: Obearbetad statistik 4

5 1. Bakgrund Det samhälle som möter morgondagens vuxna är i hög grad kunskapskrävande. Attityden gentemot den enskilde konsumenten har skärpts och produkter marknadsförs allt hårdare. Därtill har avregleringen inom en mängd områden medfört ett större personligt ansvar. Enligt den konsumentpolitiska propositionen från 2001 har alla konsumenter rätt till god rådgivning, information och utbildning. Den i många fall ansträngda kommunala ekonomin medger dock inte att detta kunskapsmål uppfylls i tillfredsställande grad; tvärtom har en minskning av det förebyggande arbetet i konsumenträtt och hushållsekonomi skett. På gymnasieskolan, som skulle kunna vara ett naturligt forum för sådan undervisning, är dessa ämnen obligatoriska i endast ett fåtal program. Med syfte att påbörja ett samarbete med gymnasieskolan och därigenom skapa ett forum för ungdomar där de kan förbättra sina kunskaper initierade sex av sju kommuner i Västernorrland Projekt STUK; Stark Ung Konsument. Projektet har varit en del i den stora satsning som regeringen gjorde för att främja utvecklingen av den kommunala konsumentverksamheten i Sverige. Regeringen avsatte särskilda pengar, 20 miljoner kronor, som Konsumentverket under våren 2002 fick i uppdrag att fördela. Totalt beviljades 43 projekt i 80 kommuner. Konsumentvägledarna i Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Sundsvall, Ånge och Timrå har deltagit i Projekt STUK:s alla faser; från de första spirande tankarna och arbetet med ansökan till att vara stöttepelare i styrgruppen. Orsaken till att Örnsköldsviks kommun inte deltagit i projektet är att det inte finns någon konsumentvägledning där. Till konsumentvägledarnas arbetsuppgifter hör att jobba förebyggande genom att föreläsa och besöka olika samhällsinstanser. Detta görs i projekt STUK:s alla kommuner, men utformningen kan se lite olika ut. I en konsumentvägledares åliggande finns även rådgivning i konkreta ärenden. I många kommuner arbetar vägledaren även med budget- och skuldsanering. Hur mycket en vägledare hinner med det förebyggande arbetet hänger ihop med hur stor tjänsten är och vilket politiskt direktiv som ligger bakom uppdraget. I Västernorrland finns det många vägledare som har god kontakt med skolan och som regelbundet samarbetar med lärarna. Västernorrlands län omfattar invånare. Sundsvall är den största kommunen med invånare. Härnösand har invånare, Sollefteå och Kramfors vardera, Timrå och Ånge Antalet boende i Örnsköldsvik uppgår till

6 2. Syfte Stark Ung Konsument stöttar sig på tre huvuduppgifter som tillsammans formar projektet och dess syfte. - Projektet ska öka ungdomars intresse för och kunskap i konsumentfrågor. - Projektet ska utröna hur situationen för konsumentkunskap som ämne ser ut idag på länets gymnasieskolor. - Projektet ska bädda för vidare insatser genom att jobba för ett utökat samarbete mellan skolan och konsumentvägledningen. 6

7 3. Mål Under projektperioden ska följande mål uppnås: - Länets gymnasietvåor ska stärkas som konsumenter och förberedas inför det kommande vuxenlivet. Ungdomarna ska få ökad kunskap i rättigheter och skyldigheter samt veta vart man vänder sig när frågor och problem uppstår. - En undersökning ska genomföras som visar på vilka områden inom konsumentkunskap som ungdomar tycker är viktiga. - Ett undervisningsmaterial ska produceras. Detta ska kunna användas av Projekt STUK, konsumentvägledare samt länets skolor. Materialet ska även verka som ett gott exempel för resten av landet. - En kartläggning av hur konsumenträttsliga frågor tas upp i dagens undervisning ska genomföras. - En dialog ska föras med länets gymnasieskolor angående konsumentämnets framtid efter projektets avslut. Modeller för hur konsumentkunskap kan införlivas som ett ämne i skolan ska presenteras. - En dialog med skolpolitiker ska föras angående deras roll när det gäller vad som finns med på lokala kursplanerna i gymnasieskolan. - Kontakten mellan gymnasieskolorna och konsumentvägledarna ska fördjupas. 3.1 Målgrupp Målgrupp för Projekt STUK har primärt varit Västernorrlands gymnasietvåor. Orsaken till att det var just årskurs två som valdes ut var att projektet helt enkelt inte skulle ha fått plats på treornas schema. En annan anledning är att många av ungdomarna under vår undervisningsperiod blir myndiga, vilket till exempel innebär att namnteckningen blir en viktig handling. Under höstterminen träffade vi 108 klasser, som fick undervisning vid två tillfällen. Under vårterminen minskades antalet klasser för att frigöra tid till att uppfylla projektets andra mål förutom undervisningsdelen. 30 klasser fördelade på fem programtyper valdes ut; naturvetarprogrammet (NV), samhällsvetarprogrammet (SP), fordons-/bygg-/industriprogrammet (FP/BP/IP), media-/estetiska programmet (MP/ES) och teknikprogrammet (TE). Sex klasser i vardera programtyp fick ytterligare två möjligheter till utbildning i konsumentkunskap. 7

8 Andra målgrupper för projektet har varit lärare, rektorer, skolledare och politiker. Detta med anledning av konsumentämnets fortlevnad i skolan efter det att projektet avslutats. 8

9 4. Projektets tidsplan och organisation Det 1,5 år långa samverkansprojektet tog sitt avstamp i januari 2003 och avslutades i juni Vi som arbetat i Projekt STUK heter Ann-Cathrin Granbäck och Annica Martin (projektanställda). Tillsammans har vi ansvarat för upplägg och genomförande. Vi är båda utbildade lärare med mångårig erfarenhet av undervisning och har sålunda god kännedom om hur elever tänker och fungerar. Därtill finns en kunskap om hur skolans värld är uppbyggd och vilka kanaler man kan använda för att nå fram. Som projektledare och sammanhållande kraft har Kristin Eriksson, Kommunförbundet Västernorrland, verkat. Kristin har inte dagligen arbetat med Projekt STUK, utan mer varit en resursperson och handledare som funnits till hands när behov uppstått. Länets konsumentvägledare har fungerat som styrgrupp. Dessa är: - Ingrid Jacobsson, Sollefteå - Hans Broqvist, Sundsvall - Ejvor Styf, Härnösand - Iréne Henriksson, Ånge - Anita Strandlund, Ånge - Eva Sonidsson, Kramfors - Gerd Nordenberg-Pettersson, Timrå I Sundsvall finns ytterligare två konsumentvägledare, men de har inte ingått i styrgruppen. Eftersom projektet initierades av konsumentvägledarna har de haft en självklar och viktig roll i arbetet. Redan vid ansökan hade de tänkt igenom informationsteman, målgrupp och tidsåtgång. Projektmålen togs med andra ord fram av konsumentvägledarna. När projektet tog fart fortsatte de sin roll som bollplank. Vi har haft regelbundna träffar på Kommunförbundet i Härnösand. Vid dessa tillfällen har allt som rör projektet redovisats och konsumentvägledarna har fått möjlighet att komma med synpunkter och frågor. Styrgruppen har också i hög grad verkat som experthjälp när det gäller konsumentfrågor. Vid ett flertal tillfällen har konsumentvägledarna deltagit i undervisningen på gymnasieskolorna. Projektet har fortlöpande fört en dialog med Konsumentverket. Tjänstemännen vi varit i kontakt med har varit mycket behjälpliga både när det gäller ren kunskapsinhämtning och som mentorer vid förändringar av projektets ursprungshandlingar. Konsumentverket har även haft rollen som kvalitetssäkrare i och med att de korrekturläst vårt undervisningsmaterial. 9

10 5. Upplägg av undervisningen 5.1 Klassurval I projektansökan framgår att samtliga gymnasietvåor i Västernorrland under ett läsår ska få möjlighet till åtta timmars undervisning i konsumentkunskap. Styrgruppens ursprungliga tanke var att vi gemensamt skulle besöka skolorna och undervisa tillsammans. När den första kontakten med skolorna gjorts och det exakta antalet tvåor i Västernorrland redovisats, insåg vi att tiden för projektet inte skulle räcka till om undervisningen skulle ske tillsammans. Därför gjordes en jämn uppdelning av klasserna som också blev en geografiskt indelning. Ånge, Sundsvall blev ett område och Timrå, Härnösand, Kramfors och Sollefteå ett annat. De åtta timmarna fördelades på fyra undervisningstillfällen under läsåret 03/04. Efter ungefär halva projekttiden insåg vi att det var delar i projektet som inte kom med, eftersom undervisningen tog all tid. Hur man får projektet att leva vidare, vilket var en av de viktigaste delarna att arbeta med, fick inte den plats det borde få. För att ändra på detta bestämdes att undervisningen från och med vårterminen -04 skulle ta mindre del för att frågan vad gäller konsumentfrågors framtid i gymnasiet skulle kunna behandlas. Vi valde därför ut ett antal klasser som skulle få fortsatt undervisning under vårterminen. Det var viktigt att dessa klasser representerade hela länet för att resultatet från exempelvis utvärdering skulle gå att använda på ett statistiskt säkerställt sätt. Fem grupperingar av program, spridda över länet, togs fram. Totalt handlade det om 30 klasser där undervisningen fortsatte under våren. De program som valdes ut var: samhällsprogrammet, estetiska programmet, naturprogrammet, barn- och fritidsprogrammet samt bygg- fordons- och industriprogrammet som tillsammans blev en grupp. När nya scheman skulle planeras visade det sig att de flesta klasserna inom barn- och fritidsprogrammet skulle vara svåra att komma i kontakt med på grund av praktik. Gruppen blev därför för liten och fick ersättas av det tekniska programmet. 5.2 Undervisningens innehåll och upplägg Undervisningens upplägg har alltid grundat sig i var eleverna befinner sig i livet. Vi har försökt varva katederundervisning med diskussioner, övningar och TVinslag för att göra undervisningen så omväxlande som möjligt. 10

11 Eftersom vi skulle träffa eleverna vid fyra tillfällen skapade vi fyra temaområden. Basen i konsumenträtten Vilka rättigheter och skyldigheter har man som konsument i olika köpsituationer? Konsumentköplagen, konsumenttjänstlagen, distansavtalslagen samt köplagen berörs. Att flytta hemifrån Olika boendeformer, sätt att göra smarta inköp, försäkringar, budget, sambolagen, val (telefonoperatör och energi), jämförpriser med mera. Att köpa bil och åka på resa Köpa bil hos bilhandlare eller privat, lån, krediter, avtal, betalningsanmärkningar, kronofogden. Paketreselagen, pass och visum, reseförsäkringar, vaccinationer, kontokort och tips av olika slag. Reklam Marknadsföringslagen, etiska frågor och samtal kring reklam. De olika skolorna i länet fick själva göra scheman utifrån de veckor de blev tilldelade av projektet. En till två lektioner per dag har varit det vanligaste upplägget på undervisningen, beroende på skolans storlek. Den största nackdelen med vårt sätt att undervisa var tiden. Att undervisa två timmar åt gången är inget optimalt sätt att förmedla kunskaper. Det finns ingen elev som orkar vara fokuserad under så långa pass. Om man som ordinarie lärare ska undervisa i konsumentfrågor har man helt andra möjligheter att planera lektionerna. För det första kan man göra kortare lektionspass, sedan kan man utgå från eleverna i högre utsträckning. Att dela upp eleverna i mindre grupper vid diskussioner är en bra idé. Likaså att låta dem söka information via Internet, vilket gör att de kan bekanta sig med hemsidor som Konrad eller Konsumentverkets egen hemsida. Kortare eller längre grupparbeten passar också in bra när man jobbar med detta ämne, likaså forskande uppgifter, temaarbeten. Man kan med fördel låta eleverna göra filmer/radioinslag/tecknade serier/infoblad. Eleverna skulle kunna utbilda yngre kamrater på högstadiet, intervjua folk (till exempel konsumentvägledare) och skriva artiklar och debattinlägg i lokalpressen. 11

12 6. Material I projektmålen som konsumentvägledarna satt upp fanns tydligt angivet att ett undervisningsmaterial skulle skapas. Dels för att vi själva skulle använda oss av det vid träffarna med gymnasieeleverna, dels för att vår styrgrupp var i behov av ett nytt och fräscht föreläsningsverktyg. Vårt första uppdrag gick i kunskapsinhämtandets tecken. Redan den första arbetsdagen satte vi oss på tåget ner till Stockholm för att där genomgå steg I i Konsumentverkets grundkurs för konsumentvägledare. Lite senare deltog vi även i steg II. Med utgångspunkt i vad som togs upp under KOV:s utbildning gjorde vi en grundlig research över olika teman som vi trodde kunde vara intressanta för ungdomar. Det finns mycket som kan anses relevant, men som vi valde bort. Som exempel kan nämnas pensionssparande och miljömärkning. För att fånga elevernas intresse och få dem att känna sig delaktiga i undervisningen har utgångspunkten alltid varit deras liv just nu. Till en början inventerade vi det material som finns ute på marknaden. Vi tittade i läromedel utformade för grundskolan och gymnasiet, letade fakta på Internet, läste tidningsartiklar, granskade Konsumentverkets publikationer och hemsida samt gjorde djupdykningar i Råd & Rön. Relativt snabbt insåg vi att det visserligen finns en uppsjö av bra material, men att det inte kändes tillfredsställande att bara göra en sammanställning av detta. Intentionen var dessutom att förse varje skola med minst en uppsättning av undervisningsmaterialet. Om en av anledningarna till varför lärare inte undervisar i konsumentkunskap beror på bristen av material kunde detta vara en bidragande hjälp i arbetet för att få ämnet att fortleva efter projektet. Projekt STUK har bland annat resulterat i ett komplett läromedelspaket i form av en pärm innehållande texter med tillhörande OH-bilder. Därtill finns en låda med frågesportskort, en mapp innehållande övningar samt extramaterial. Eftersom vi inte har någon ekonomisk möjlighet att låta varje paket omfatta klassrumsuppsättningar har vi producerat en CD-skiva så att användarna själva kan trycka upp vad de behöver. Själva textmakandet hade två syften; den egna inlärningsprocessen gick hand i hand med materialskapandet. Under författandet av texterna använde vi oss av de källor vi hittat vid den inledande researchen. Med copyrightbestämmelserna i minnet beslutade vi oss att göra allt själva från att skriva, fotografera, illustrera och redigera. Vi har producerat texter till alla temaområden. Storleksmässigt har vi hållit oss till A4-format. En del teman omfattar endast en sida medan andra, till exempel flytta hemifrån, är i form av en liten tidning. Eftersom vi visste att mycket av undervisningstiden skulle gå till att informera kände vi ett behov av OH-bilder. Av erfarenhet vet vi att elever lär på olika sätt; en del kommer bäst ihåg om de får lyssna, andra får stöd av att se texter och bilder. OH-bilderna fungerar också som ett stöd för den som föreläser. 12

13 Totalt har nästan 100 bilder producerats. Eftersom vi hoppas att andra kommer att använda materialet kändes det viktigt att göra det så användarvänligt som möjligt. Vi låter bilden tala och har enbart stickord som text. OH-bilderna är gjorda i Powerpoint. Allt material finns både i tryckt form och som digitala filer i form av pdf-dokument. Vår undervisning har till stor del gått ut på interaktivitet och delaktighet och inte så mycket ren föreläsning. Genom att diskutera, utmana och ställa frågor har vi fått igång intresset och inlärningen har underlättats. De övningar vi producerat syftar därför till ställningstaganden. Det kan handla om att ge eleverna ett påstående eller en fråga som de ska fundera över. Vi har använt oss av klassrummets fyra hörn och låter varje hörn vara ett alternativ. Det är lätt att få igång en diskussion mellan de olika grupperna och låta eleverna leda samtalet. När man sedan berättar det rätta alternativet kommer aha-upplevelsen. I några övningar har vi utgått från reella fall från Allmänna Reklamationsnämnden (ARN). Dilemmat presenteras för eleverna, de diskuterar med utgångspunkt från vad vi pratat om när det gäller konsumentlagar och försöker döma. Diskussionerna har gått höga när ARN:s rekommendationer i de aktuella fallen avslöjats. Eleverna är inte alltid överens med ARN:s utlåtanden. Vi har även använt oss av material producerat av andra. Konsumentverkets film Handling och Konsekvens har fungerat till viss del. Vi har köpt olika TV-inslag från Sveriges Televisions PLUS-redaktion. PLUS är ett uppskattat program bland eleverna och därför lätt att använda. Vår erfarenhet av materialet är att det fungerar mycket bra. Alla skolor har fått minst en uppsättning av STUK-materialet och vår förhoppning är att det ska komma till användning. 13

14 7. Hur kan konsumentkunskap införas på gymnasieskolan? Ett av målen för projektet handlar om hur man på något sätt kan få ämnet konsumentkunskap att leva vidare i gymnasieskolan. För att ta reda på möjliga vägar fördes diskussioner med lärare, rektorer och skolpolitiker. 7.1 Skolkontakten Under de första månaderna av projektet åkte vi runt till alla skolor i länet och träffade rektorer och annan ansvarig personal. Detta för att presentera oss själva, men framför allt för att berätta om projektet och hur det kommande läsåret skulle påverkas av vår undervisning. De tyckte att projektet verkade väldigt intressant och att det inte skulle vara några problem att komma in i deras vanliga undervisning. När vi sedan var ute och undervisade sökte vi kontakt med lärare framför allt i samhälls- och rättskunskap samt företagsekonomi för att ta reda på om de undervisade i konsumentkunskap och i så fall på vilket sätt. Det var inte helt lätt att få kontakt med de olika lärarna. På vissa skolor kunde vi känna av ett stort intresse och en vilja att diskutera konsumentfrågors fortlevnad. På andra skolor var lärarna inte alls intresserade av att prata med oss om dessa frågor. Lärarna gav väldigt olika svar på hur undervisningen går till. Rättskunskap och företagsekonomilärare undervisar alltid i konsumentfrågor, eftersom det ingår i kursplanen. Undervisningen sker på olika sätt beroende på läraren. Allt från att eleverna läser lagtexter om exempelvis konsumentköplagen och sedan får lösa olika fall till att de ska lägga upp en budget för eget boende. Som samhällslärare är det inte självklart att undervisa i konsumentkunskap. Det är upp till varje lärare att tolka in området i kursplanen. På samma skola kan flera olika tolkningar av kursplanen förekomma, vilket gör att några undervisar i ämnet och andra inte. De flesta är eniga om att det är ett viktigt ämne, men att många områden eller teman kan anses som viktiga och att de inte kan undervisa i allt. Det blir därför svårt att bestämma vilket ämne som ska anses viktigare än något annat. Enligt lärarna finns det olika sätt att få in konsumentfrågorna i skolan. Att varje år arrangera temadagar eller en temaperiod där man dels pratar konsumentfrågor, dels försöker ta upp andra av samhällets frågor som eleverna kommer att stöta på i vuxenlivet. Som förslag gavs att samarbeta med konsumentvägledare, försäkringskassan, kronofogden, arbetsförmedlingen och representanter från olika fackförbund. Många lärare tyckte att det vore bra om konsumentvägledaren i kommunen kunde vara med som organisatör. Ett annat förslag var att införa ämnet som en obligatorisk del i Samhälle A, vilket är en 14

15 kurs som alla elever läser. Detta tyckte vissa var en bättre idé än temadagar, eftersom sådana har en tendens att bli stimmiga och röriga med låg närvaro. Dessutom vet man med säkerhet att alla kan ta del av informationen om ämnet ingår i ett kärnämne. En nackdel med detta kan vara att eleverna läser Samhälle A vid olika tidpunkter. Många program har förlagt kursen till årskurs 1, vilket kan innebära att eleverna är lite för unga för att kunna tillgodogöra sig kunskapen. Projektet försökte samla lärare från de olika skolorna till ett gemensamt möte på Kommunförbundet i Härnösand. Detta för att lärarna skulle få chansen att utbyta erfarenheter vad gäller konsumentfrågor samt att se om de skulle kunna hjälpa varandra med exempelvis temadagar eller bra undervisningsmaterial och liknande. Intresset fanns när vi träffade lärarna i skolorna, men efter det att inbjudan gått ut var intresset svalt och mötet ställdes in. Projektet tog även kontakt med rektorerna på respektive skola för att fråga om de på något sätt kan påverka en lärares undervisning och hur de lokala kursplanerna tas fram. Vi ville även veta hur ett ämne som konsumentkunskap skulle kunna komma in i den ordinarie undervisningen för alla elever och om de hört några reaktioner om projektet bland lärare och elever. De nationella kursplanerna ligger till grund för all undervisning. Varje skola har dock gjort en egen lokal tolkning av dessa. Sakinnehållet är sedan ett upplägg för varje enskild lärare i samråd med eleverna. Om många elever efterfrågar ett visst tema finns möjlighet att ta upp det, förutsatt att läraren kan tolka in ämnet i kursplanen. Hur lätt det är för eleverna att vara med och påverka innehållet i olika ämnen beror dels på skolan, dels på den undervisande läraren. Generellt sett går en rektor aldrig in och talar om för en lärare vad undervisningen ska bestå av. De sitter med vid ämneskonferenser då lärarna diskuterar undervisningens innehåll och kan då självklart vara med och påverka. Exempelvis kan något specifikt ha hänt i området eller på skolan vilket kan kännas angeläget för skolan att arbeta med. Vid sådana tillfällen kan rektorn styra delar av ett ämnes innehåll. För att skapa en valbar kurs krävs väldigt mycket. Ämnet ska vara helt nytt och inte ingå i någon av de nationella kurser som redan finns. Det krävs ju alltid resurser för att skapa en ny kurs, vilket kan göra det svårt att genomföra. Det vi kan konstatera är att om en lärare är intresserad av konsumentfrågor kommer dennes elever att få undervisning i dessa frågor. Lärare styrs nästan aldrig av någon utifrån. De har kursplaner som de måste följa och om konsumentkunskap ska vara ett obligatorium i Samhälle A måste ett beslut om att förändra kursplanen komma från regeringen med direktiv från Skolverket. 15

16 7.2 Politikerkontakten När det gäller kontakten med skolpolitikerna i länet har vi blivit väl bemötta. Vi har träffat politiker i alla de av Projekt STUK berörda kommunerna utom Ånge. I en del kommuner har vi träffat hela nämnder, i andra har vi deltagit vid arbetsutskottsmöten. I Timrå kommun skötte konsumentvägledaren på eget önskemål träffen. När vi började med projektet januari 2003 berättade styrgruppen att projektet var politiskt grundat på så sätt att ärendet varit uppe i kommunernas politiska nämnder. Även skolorna hade kontaktats och fått information. Besluten togs enbart i konsumentvägledarnas respektive nämnder och inte i de nämnder som rör gymnasieskolan. Detta medförde att kontakten med skolpolitikerna kom in relativt sent i projektet. Man kan konstatera att vi borde ha grundlagt politikerkontakten tidigare för att den skulle ha varit effektiv. Intentionen med politikerkontakten blev tudelad för oss. Dels informerade vi om själva projektet, dess mål och upplägg, dels förde vi en allmänt hållen diskussion angående konsumentkunskap som skolämne. Frågor vi ville ha svar på var: - Vilken roll har politikerna när det gäller innehållet i skolan? - Kan en nämnd driva en fråga, till exempel konsumenträtt, och pusha för att den tas upp i den ordinarie undervisningen? - Om ja på punkt två, vad är det som avgör om något är intressant? Vilka orsaker finns det för politiker att blanda sig i de lokala kursplanerna och utbudet av valbara kurser? Alla kommuner var eniga i sina svar på punkt ett. Skolpolitikerna i Västernorrland går aldrig in och ger direktiv vad gäller ämnesinnehåll. Man har visserligen mandat att göra det, men det händer nästan aldrig. Hänsynen till rektorer och lärare är stor och man litar till deras yrkesskicklighet och kompetens. Alla politiker vi träffade var dock positiva till projektet och menade att konsumenträtt är en viktig fråga. När det gäller punkt två finns det fall som visar att politiker visst kan driva igenom sin vilja och införa en nyordning i skolan. I Kramfors har den politiska nämnden i många år arbetat för möjligheten för eleverna att ta körkort på skoltid. Detta införs från och med nästa läsår. Arbetsgången har dock varit lång och lobbyarbetet grundligt. Det tar tid att realisera idéer, eftersom det finns många parametrar som ska stämma och faktorer att ta hänsyn till. 16

17 En av orsakerna till att politikerna i Kramfors drivit körkortsfrågan är det faktum att alltfler elever söker utbildningsplatser på andra orter. Genom det interkommunala skolpengssystemet dräneras kommunen på ekonomiska resurser och måste på något sätt hitta olika sätt att attrahera ungdomar. Att gå den politiska vägen när det gäller att införa konsumentkunskap på schemat är med andra ord möjlig. Det gäller att lägga fram ärendet på ett så lockande sätt att politikerna känner att de kan tjäna något på det. Få dem att förstå det fina i att kunna marknadsföra sig som en kommun där skolan fokuserar på ungdomar och deras framtid även ekonomiskt och konsumenträttsligt. I de flesta kommuner sade man sig vara villig att försöka lobba för konsumentkunskap. Följande förslag dök upp: - Politiker kan ta kontakt med rektor och höra vad projekt STUK har gett och hur skolan tänker sig en fortsättning. - I en del kommuner är skolpolitikerna kontaktpersoner till de olika programmen på gymnasieskolorna. På så sätt kan dialogen hållas öppen med lärarna. - I någon kommun väcktes förslaget att visa bra videoinslag om olika konsumentfrågor på skolans intern-tv. Vi har även försökt utröna hur debatten kring konsumentkunskapens vara eller icke vara i skolan går på högre nivå. Alla ordinarie ledamöter i Riksdagens utbildningsutskott har via mejl blivit kontaktade. Även de suppleanter som kommer från Västernorrland fanns med på mejllistan. Tråkigt nog fick vi endast ett svar. Kristdemokraten Inger Davidsson, som tidigare varit konsumentminister, skriver att alla behöver en bra kunskap om den konsumentmakt som alltid talas om ska bli realitet. Hon konstaterar att debatten om konsumentkunskap är ganska frånvarande i riksdagen. Enskilda ledamöter skriver dock motioner om att konsumentkunskap bör införas som ett särskilt ämne. Senast frågan debatterades var i maj Enligt Davidsson är problemet med att skapa ett helt nytt ämne den stora volym kunskap som eleverna måste tillgodogöra sig redan idag. Därför är det knappast realistiskt att lägga in ytterligare ett ämne. Då blir frågan genast vad som ska tas bort. Hon förordar därför att konsumentfrågorna tydliggörs i kursplanerna i flera ämnen. Davidsson säger vidare att gymnasieskolans traditionella ämnesuppdelning kan vara en bromskloss. Regeringen har nyligen lagt en gymnasieproposition med elva förslag till förändring. Det är möjligt att processen med denna på sikt kan innebära en ökad integration mellan ämnen och på så sätt underlätta för ett ämne som konsumentkunskap. 17

18 8. Klassrumsberättelse Beskrivning över hur vi som informatörer har uppfattat eleverna och upplägget av lektionerna. 8.1 Ann-Cathrin Jag har tyckt att det varit mycket roligt att träffa eleverna och berätta om vad som gäller inom konsumentområdet samt ge dem mer kött på benen inför livet efter skolan. Det är många roliga diskussioner, frågeställningar och teorier som kommit upp under det gångna läsåret. Det går egentligen inte att vikta de olika passen mot varandra och säga vilket tema som fungerat bäst. Lektionen med konsumentlagarna blev en perfekt start på projektet. I vår fyrhörnsövning utgår jag från eleverna, vad de redan kan och har varit med om. På så sätt kom tankebanorna igång på ett helt annat sätt än om jag enbart föreläst. Att döma av de frågor och funderingar som har dykt upp är jag övertygad om att gymnasieelever tycker det är bra att få veta vad som gäller vid olika sorters köp. Det är många ögonbryn som höjts i förvåning när polletten ramlat ned och ungdomarna inser att de har så många fler rättigheter än de vetat om. Likaså har de uttryckt glädje över att de i reklamationsärenden kan hänvisa till en lag. Allt går mycket lättare nu och Expediten lyssnade på vad jag sa den här gången är två vanliga kommentarer. Även flytta hemifrån, köpa bil och marknadsföring har känts som tacksamma områden att belysa. Bluffakturor väckte stort intresse och i nästan varje klass fanns det någon som endera själv varit med om fenomenet eller känner någon som har drabbats. Nyttigt för eleverna var också att höra vad som händer om man inte betalar sina räkningar och vad det innebär att ha en betalningsanmärkning. Vissa saker som finns med i vårt material har jag valt bort. Detta på grund av att det blir nog mycket korvstoppning ändå och för att det inte känts angeläget att ta upp med gymnasieungdomar. Som exempel kan nämnas hur man går tillväga för att byta elbolag samt hur en elräkning är uppbyggd. Jag har inte heller tagit upp temat resor med alla klasser. Dels på grund av att jag inte hunnit, dels för att jag tycker jag har rest för lite själv för att ha något bra att komma med. Hur har klasserna varit då? Ja, det är häftigt att möta så många olika grupper. Ingen klass är den andra lik. En del klasser är mycket tystlåtna; sitter liksom och vaktar på varandra. Jag tolkar inte tystnaden som ointresse, eftersom jag hört av deras ordinarie lärare att de alltid är svåra att få igång. Om en klass inte nappar på de krokar jag sänder ut har jag helt enkelt kopplat på autopiloten och kört mitt rejs. 18

19 Andra klasser är betydligt surrigare och lätta att komma i kontakt med. I vissa fall har jag varit helt slut efter ett tvåtimmars pass och tänkt att 17-åringar kan vara så barnsliga, men oftast har det varit med ett leende på läpparna jag gått från klassrummet. De allra flesta klasser finns dock mittemellan kategorierna tystlåten och pratsam. Det absolut roligaste är när man känner att intresset hos åhörarna finns och att de tacksamt suger i sig kunskapen. Nästan vid varje tillfälle har elever stannat kvar efter lektionen och frågat vidare eller bara tackat för informationen. Sådana gånger svävar jag på moln när jag går därifrån. Det finns egentligen inte mycket när det gäller de besökta klasserna som jag är missnöjd med. Visserligen var upplägget med tvåtimmarspass i ambitiösaste laget, men med tanke på den stora skara elever vi hade på vår lott hittade vi ingen annan lösning. Det hade varit omöjligt för oss att göra fler pass av de åtta utlagda timmarna. Vi får vara tacksamma som kom in så pass lätt i skolan ändå det är mycket tid vi fått låna av den ordinarie undervisningen. Däremot kan jag helt klart säga att jag känner en viss besvikelse att intresset från de ordinarie lärarna inte var större. Det var många som tog tillfället i akt till en extra timme med eget arbete i stället för att bevista mina lektioner. Inte heller rektorerna har uppmärksammat projekt STUK i någon större utsträckning. 8.2 Annica När jag träffade klasserna första gången fick jag börja med att förklara vad Projekt STUK och konsumenträtt är. Fast vi skickat ut information till skolorna om projektet hade den inte nått fram till eleverna. Ett annat problem var också att eleverna inte kom i tid eller kanske inte dök upp alls. Det första passet som handlade om olika konsumentlagar var tungt för eleverna att ta in. Även om jag växlade mellan föreläsning, övningar och TV-inslag blev två timmar en väldigt lång tid. Att prata om konsumentköplagen tyckte de flesta eleverna var väldigt intressant och det var också det området som gav många diskussioner. Väldigt många hade råkat ut för problem med olika varor de köpt och visste inte om att de hade rätt att klaga på olika fel som uppstått. Andra hade gått tillbaka med varor som de varit missnöjda med men inte fått någon hjälp i butiken. Min hjälp till dem blev, att förklara vad som står i lagen och sedan tala om att de bör använda sig av sin konsumentvägledare. Väldigt få visste om att det fanns någon att fråga om hjälp. När jag sedan kom ut för att träffa eleverna en andra gång hade informationen fortfarande inte nått fram till dem. Skillnaden var dock att de visste vem jag var och vad det handlade om. Att undervisa det andra passet var betydligt enklare eftersom eleverna kunde känna sig delaktiga i ämnet som handlade om att flytta hemifrån. Några hade redan hunnit flytta hemifrån och kunde därför diskutera 19

20 och ställa frågor på ett annat sätt. Jag försökte hela tiden prata om saker som de kanske kommer att få problem kring eller som de funderar över. Som exempel kan nämnas fester och hög musik när man hyr en lägenhet, vad olika saker som godis, chips och cigaretter kostar under ett år, varför det kan vara bra med olika försäkringar och vad man bör tänka på när man hyr i andra hand. Många klasser var duktiga på att diskutera och ställa frågor medan andra satt tysta och lyssnade. Som lärare tycker jag att de surriga klasserna är roligare att undervisa eftersom de hela tiden tar upp områden som berör dem. Pass tre kändes personligare att undervisa eftersom jag vid det här laget kände klasserna ganska väl. Pass tre handlade om att köpa bil, ingå avtal, obetalda räkningar, resor och lite annat. Innan jag hade undervisat i detta pass trodde jag att de yrkesinriktade programmen, men många killar, skulle gilla detta ämne mest. Nu efteråt kan jag se att oavsett program har eleverna tyckt att det varit intressant. De allra flesta håller på att ta körkort och några har redan klarat det. Någonstans i dem finns det en dröm om att få äga en egen bli. Men i det här passet pratar vi även om betalningsanmärkningar och hur de uppkommer. Detta berör de allra flesta och det är även något som skrämmer dem. Alla har hört talas om kronofogden med vet inte riktigt hur de arbetar. Vissa elever blir illa berörda eftersom de redan råkat ut för inkassokrav och i vissa fall även betalningsanmärkningar, om inte personligen med kanske genom en förälder. Det här är ett av problemen när man är ute och undervisar så många elever. Jag känner dem inte och vet alltså inte vad de råkat ut för och kan därför inte hindra att beröra saker som de egentligen inte vill prata eller höra om. Så är det kanske med alla ämnen i skolan. Det är oundvikligt att beröra ömma punkter ibland. Den fjärde gången jag undervisade handlade om marknadsföring med eftersom det var den sista lektionen jag träffar eleverna gjordes utvärderingen och samma test som de gjorde första gången vi träffades. Att beröra elever med bilder och reklaminslag från TV är inte svårt, det gäller bara att få dem att öppna upp och vilja diskutera. De utsätts för väldigt mycket reklam och en bild kan beröra på många olika sätt. Det här passet pratade jag inte mycket om lagar och bestämmelser utan mer om vad reklamen säger dem och hur de reagerar när de ser olika bilder och reklaminslag på TV eller film. De elever man har framför sig i klassrummet är ingen homogen grupp. Vissa av dem följer trender, handlar mycket och gillar de senaste prylarna. Andra är direkta motsatsen. De vill inte bära märken på kläderna och handlar bara secondhand och de kanske också tror att reklamen inte påverkar dem. När vi sedan börjar diskutera ämnet inser de att det är svårt att motstå marknadens tryck. I en sån diskussion får de prata och diskutera själva, jag försöker hålla mig lite utanför, lägger till några frågeställningar ibland och byter bild för att de ska kunna prata vidare. Självklart beror det på vilken klass man har och hur öppna de är med varandra, hur mycket de får ut av ett diskussionspass. Om klassen är tyst och trött får jag leda lektionen genom fler direkta frågor och mina egna tankar kring en reklambild eller ett TV-inslag. Det blir inte lika roligt, speciellt inte för dem. 20

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer Almedalen 2012 Sveriges Elevkårer 1 Förord Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer arbetar för

Läs mer

skolmaterial som underlättar ditt JoBB

skolmaterial som underlättar ditt JoBB skolmaterial som underlättar ditt JoBB Gratis skolmaterial för alla åldrar om konsumenträttigheter, privatekonomi och reklam. Gratis skolmaterial och färdiga lektioner. www.konsumentverket.se/skola är

Läs mer

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning Rapport 2015-05-19 Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning KS 2013/0967 Resultatet av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning rapporterades till projektgrupp

Läs mer

Utvecklingsprojekt i Kungsbacka 2002-2003

Utvecklingsprojekt i Kungsbacka 2002-2003 Framtidens Konsument Konsument Kungsbacka Utvecklingsprojekt i Kungsbacka 2002-2003 Ett projekt som skapat en informationskanal till de nya konsumenterna och öppnat dialogen med Kungsbackas handel Projektledare

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

Redovisning av projektet

Redovisning av projektet Dnr 2004/170-PIE-980 Redovisning av projektet Småföretagare och Konsument Västerås i samverkan Västerås 2004-06-15 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Metod och genomförande

Läs mer

Skövdestudenter om kurser

Skövdestudenter om kurser Skövdestudenter om kurser Temat för denna enkätundersökning var kurser vilket är ett väldigt stort området. Det vi valde att fokusera på var dels ett område som tidigare diskuterats mycket inom Studentkåren

Läs mer

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.

Läs mer

Motion om gymnasiekurs i privatekonomi och vardagsjuridik

Motion om gymnasiekurs i privatekonomi och vardagsjuridik Kommunfullmäktige 2008-08-25 176 398 2009-02-23 29 73 Kommunstyrelsen 2009-02-09 43 100 Arbets- och personalutskottet 2009-01-26 34 70 Dnr 08.483-008 augkf22 Motion om gymnasiekurs i privatekonomi och

Läs mer

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet.

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Innehåll: 1. Inledning. 2. Projektbeskrivning. 3. Mål och syfte. 4. Utvärdering av resultaten och projektet. 5. Kort sammanfattning av våra synpunkter

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Spanska för nöjets skull UF. Affärsplan

Spanska för nöjets skull UF. Affärsplan Spanska för nöjets skull UF Affärsplan 2005-2006 Magdalena Andersson Soltorgsgymnasiet Borlänge Innehållsförteckning 1. Spanska för nöjets skull UF 1.1 Affärsidé 1.2 Bakgrund 1.3 Tjänsten 2. Företaget

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN FOU-ENHETEN BILAGA DNR 12-007/10005 SID 1 (6) 2013-02-26 För att säkerställa ett strategiskt, långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete som bidrar till en

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Antal pedagogisk personal: 24 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 79% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9 Våren 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Syfte... 2 3. Metod... 2 4. Resultat... 3 5. Jämförelse mellan resultaten 2009 och 2015...

Läs mer

Snättringe Föräldraförening

Snättringe Föräldraförening Snättringe Föräldraförening Protokoll från styrelsemöte i Snättringe Föräldraförening Tid och plats: 2012-11-07, Snättringeskolans lärarrum Närvarande / Frånvarande Carin Staudte Ledamot Närvarande Cecilia

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Övergripandemål... 4 4. Delmål... 4 Att 15 ungdomar lär känna sina styrkor

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Kunskap och bedömning för utveckling och lärande

Kunskap och bedömning för utveckling och lärande Kunskap och bedömning för utveckling och lärande Från samtal till verkstad Ett kompetensutvecklingsprojekt i Luleå kommun 2011-2014 Så började det Den förändring som den nya regeringen presenterar i betygsfrågan

Läs mer

Sida 1 av 7. Slutrapport. ULVIS Unga Lär Vuxna Internet på eget Språk. Uppsala den 4 december 2012. Serbiska Kulturföreningen Sloga

Sida 1 av 7. Slutrapport. ULVIS Unga Lär Vuxna Internet på eget Språk. Uppsala den 4 december 2012. Serbiska Kulturföreningen Sloga Sida 1 av 7 Slutrapport ULVIS Unga Lär Vuxna Internet på eget Språk Uppsala den 4 december 2012 Serbiska Kulturföreningen Sloga Sida 2 av 7 Inledning Det här är fjärde året i rad som vi får ekonomisk hjälp

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande 1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Skolbesöksmanual Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Ungdomsgruppen i Helsingborg startades hösten 2010 och arbetar mycket med att besöka skolor och klasser för att väcka tankar om

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Tjänsteskrivelse Enkätundersökning till elever i gymnasiet åk 1

Tjänsteskrivelse Enkätundersökning till elever i gymnasiet åk 1 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2013-04-11 DNR UN 2013.093 SUSANNE MALMER SID 1/1 KVALITETSHANDLÄGGARE 08-58 78 52 15 SUSANNE.MALMER@VALLENTUNA.SE UTBILDNINGSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Birka Musikteoriprojekt. April 2001

PROJEKTMATERIAL. Birka Musikteoriprojekt. April 2001 PROJEKTMATERIAL Birka folkhögskola April 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning... 3 A. Projektledare... 3 B.

Läs mer

1. En konsument är en person som förbrukar varor och tjänster. 2. Ordet ekonomi betyder hushållning dvs att man hushåller med sina resurser.

1. En konsument är en person som förbrukar varor och tjänster. 2. Ordet ekonomi betyder hushållning dvs att man hushåller med sina resurser. 1. En konsument är en person som förbrukar varor och tjänster. 2. Ordet ekonomi betyder hushållning dvs att man hushåller med sina resurser. 3. Budget är en plan över inkomster och utgifter. Det kan t.ex

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till utbildning, att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad

Läs mer

Pejl på pengarna. Bra att veta för dig som blivit myndig. Tips om privatekonomi & konsumentfrågor

Pejl på pengarna. Bra att veta för dig som blivit myndig. Tips om privatekonomi & konsumentfrågor Pejl på pengarna Bra att veta för dig som blivit myndig Tips om privatekonomi & konsumentfrågor Budget- & skuldrådgivningen och konsumentvägledningen i Botkyrka kommun MÅNGA BÄCKAR SMÅ Många små kostnader

Läs mer

Konsumentverkets kurskatalog våren 2013

Konsumentverkets kurskatalog våren 2013 Konsumentverkets kurskatalog våren 2013 2 av 17 Innehåll 3 av 17 Konsumentpolitiska målet Konsumentverkets utbildningsverksamhet Vårt utbud 4 av 17 Ansökan Vem kan söka? Hur fördelas kursplatserna? Hur

Läs mer

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4.

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4. 1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll 2.1 Definition av SAK...flik 1 2.2 SAK planering för klass...flik 2 2.3 Branschöversikt...flik 3 2.4 Individuell handlingsplan...flik

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram Regeringsbeslut I:3 Utbildningsdepartementet 2015-07-09 U2013/02553/S Statens skolverk 106 20 Stockholm U2013/01285/S U2015/00941/S U2015/00299/S U2015/03844/S Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet

Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet Lärande och samhälle Schack som pedagogiskt verktyg Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet Författare: Karin Hahlin-Ohlström Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

Flytta hemifrån Lärarhandledning

Flytta hemifrån Lärarhandledning Flytta hemifrån Lärarhandledning Flytta hemifrån är en programserie bestående av 6 program som givits ut av UR. Programmen vänder sig främst till ungdomar i skolår 9 och gymnasiet och de behandlar olika

Läs mer

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Information om verksamhetsplanen Verksamhetsplanen är en del av det ständigt pågående kvalitetsförbättringsarbetet i skolan. I verksamhetsplanen formuleras

Läs mer

Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten

Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Totalt 174 lärare har svarat på enkätundersökningen fördelat på

Läs mer

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Utformning av utbildningen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Sex och samlevnad i en modern skola

Sex och samlevnad i en modern skola Processbeskrivning Sex och samlevnad i en modern skola Januari 2004 Per Blanck och Eva Annerås Sex och samlevnad i en modern skola processbeskrivning Inledning Detta är en kortfattad redogörelse för arbetsprocessen

Läs mer

Presentation. - Utbildningskommun Nordanstig -

Presentation. - Utbildningskommun Nordanstig - November 2013 januari 2014 Projektmedarbetare Jonas Johansson & Jessika Dahl Gidlund Uppdragsgivare: Eva Fors utbildningschef Nordanstig kommun Presentation - Utbildningskommun Nordanstig - Samverkan mellan

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

inom gymnasieskolan Kristianstads kommun

inom gymnasieskolan Kristianstads kommun Revisionsrapport Granskning av garanterad undervisningstid, schemaläggning samt frånvaro inom gymnasieskolan Kristianstads kommun Sofie Holmkvist 18 september 2012 Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Intresset växer utvärdering

Intresset växer utvärdering Intresset växer utvärdering Om att bli ponnyägare och ta steget från läktaren till att bli hästskötare. Innehåll: Om att bli ponnyägare och ta steget från läktaren till att bli hästskötare. Målgrupp Varför?

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD

FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD Innehållsförteckning: Guide... 3 Framgångsfaktorer för elevråd... 4 Framgångsfaktorernas metoder... 6 Fungerande grupp... 6 Struktur... 8 Kunskap och kompetenser... 10 Resurser...

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning

Plan för studie- och yrkesvägledning Plan för studie- och yrkesvägledning Döderhults skolområde 1 Inledning Studie- och yrkesvägledning är en angelägenhet för hela skolan och för samhället i stort. Att göra val inför framtiden är en ständigt

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Grundsärskolan Vad är grundsärskola? Grundsärskolan är en egen skolform och regleras i Skollagen (2010:800) kapitel 11.Grundsärskolan har egen läroplan, Lgr 11 och egna

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Organisation Grimslövs folkhögskola Projektledare Sofie Sjöstrand e-postadress sofie.sjostrand@natverketsip.se Telefon 0470-223 40 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

Uppdragsgivare. Behov

Uppdragsgivare. Behov Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget

Läs mer

Dagens Konsumtion. Som konsument ställs man inför en rad olika val. Det finns en rad olika aktörer som försöker påverka dessa val, t.ex. genom reklam.

Dagens Konsumtion. Som konsument ställs man inför en rad olika val. Det finns en rad olika aktörer som försöker påverka dessa val, t.ex. genom reklam. Dagens Konsumtion Som konsument ställs man inför en rad olika val. Det finns en rad olika aktörer som försöker påverka dessa val, t.ex. genom reklam. Tänk alltid igenom dina val en extra gång innan du

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro

Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro 1. Sammanfattning Under våren 2012 inleddes ett samarbete mellan Barn och Utbildning och Stöd och Lärande kring närvaro i skolan. Ett antal områden utkristalliserade

Läs mer

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) BILAGA 3 PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet VT - 2011 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 4 Resultat... 6 Trivsel... 6 Trygghet...

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson AVmedia dagen 20151027 Ses offline Milla Skoglund Stina Nilsson Varför "ses offline"? AVmedia utbildning Många kränkningar på nätet, Trygghets gruppen Lektion 1 Kontrakt Kontrakt Kontrakt SES OFFLINE?

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11.

Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. Tummen upp! SO ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11 PROVLEKTION: UTTRYCKA OCH VÄRDERA STÅNDPUNKTER Provlektion Följande provlektion

Läs mer

Kvalitetsarbete i praktiken ökat lärande med stöd av digitala verktyg 2014 Grundsärskolan Fyren

Kvalitetsarbete i praktiken ökat lärande med stöd av digitala verktyg 2014 Grundsärskolan Fyren Kvalitetsarbete i praktiken ökat lärande med stöd av digitala verktyg 2014 Grundsärskolan Fyren Döderhults skolområde i Oskarshamns kommun Vi utbildar världsmedborgare! Projektledare och rektor Renée Dahlberg,

Läs mer

Lärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld

Lärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld Lärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld 1 Inledning Lärcentrum i Trollhättan står för de samlade kommunala vuxenutbildningarna i Trollhättan. Här finns SFI (Svenska

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

SKURUPS KOMMUN Ungdomens hus 2006-12-13. Slutrapport från projektet Lions-quest utbildning för samtlig skolpersonal i Skurups kommun

SKURUPS KOMMUN Ungdomens hus 2006-12-13. Slutrapport från projektet Lions-quest utbildning för samtlig skolpersonal i Skurups kommun Ungdomens hus -1-13 Till; Länsstyrelsen i Skåne län Samhällsbyggnadsenheten Sociala funktionen Marianne Bentzel Håkansson Slutrapport från projektet Lions-quest utbildning för samtlig skolpersonal i Skurups

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Slutrapport Herbert Felix Växthus

Slutrapport Herbert Felix Växthus Slutrapport Herbert Felix Växthus Slutrapport Herbert Felix Växthus Herbert Felixinstitutet startade den 1 juli 29 projektet Herbert Felix växthus. Projektet byggde på att etablera ett växthus innehållande

Läs mer

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb.

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb. Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb. 1. Att befästa och stärka S förtroende vad gäller jobbpolitiken. 2. Att stärka S förtroende vad gäller

Läs mer

Rudbeck. Skolan erbjuder

Rudbeck. Skolan erbjuder Rudbeck Skolan erbjuder På Rudbeck, Valfrihetens gymnasium, skräddarsyr du din utbildning och gör din egen personliga studieplan. Du väljer. Vi ser till att du lyckas. Vi är en kursutformad skola som erbjuder

Läs mer

Omställning till universietsstudier

Omställning till universietsstudier Miniprojekt, pedagogisk grundkurs II, vt 2001. Ann-Kathrin Holm, Fysikalisk-kemiska institutionen. Omställning till universietsstudier En enkätstudie i hur kemistudenter inom grundkursen uppfattar universitetsstudier

Läs mer

Arbetsutvecklingsrapport

Arbetsutvecklingsrapport Arbetsutvecklingsrapport Brukarundersökning inom daglig verksamhet En länsgemensam brukarundersökning för personer som har insatser enligt LSS Författare: Eva Rönnbäck Rapport: nr 2011:1 ISSN 1653-2414

Läs mer

Max18skolan årskurs 4-6. Ekonomi

Max18skolan årskurs 4-6. Ekonomi Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till en god levnadsstandard. Genom att reflektera kring barns ekonomiska situation

Läs mer

Varför ska tjugofem elever ha samma bok?

Varför ska tjugofem elever ha samma bok? 86 Varför ska tjugofem elever ha samma bok? Hon hade dåliga betyg i skolan och var övertygad om att hon var dum. Lärare var det sista hon skulle kunna bli, även om hon i hemlighet alltid drömt om det.

Läs mer

Maxat med möjligheter

Maxat med möjligheter Maxat med möjligheter Om du gillar omväxling, problemlösning och att göra saker med händerna är VVS och fastighet ditt program. Du lär dig yrket både i skolan och ute på arbetsplatser, i branscher som

Läs mer

Drömdeg För dig som är coach

Drömdeg För dig som är coach Drömdeg För dig som är coach innehåll Vad är Drömdeg? 3 Vad är min uppgift som Drömdegscoach? 3 Hur ansöker man om Drömdeg? 4 Att göra en projektplan 4 Att göra en tidsplan 5 Att göra en budget 6 Att redovisa

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer