Jag, mina val miljön

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jag, mina val miljön"

Transkript

1 Skola: Storåskolan Lärare: Ermin Pervanic Klass: 6 Antal elever: 21 Jag, mina val miljön Steg 2 Läsår 12/13 Hej! De här symbolerna tycker vi är bra att känna till. Du kan läsa mer om dom i boken. >>

2 Steg 2 - Jag, mina val & miljön utges av Svenska Kunskapsförlaget AB Kungsgatan 84, Stockholm Svenska Kunskapsförlaget AB ISBN Författare: Nadja C Martinsson Illustratör: Lisa Larsson Den här produkten är en miljömärkt trycksak från Elanders tryckeri.

3 MIN SIDA Jag heter:... Ålder:... Klass:..... Favoritsajt:... Musik jag gillar:... Tv-serie jag gillar:... Senast sedda film:... Favoritskådis:... Senast lästa bok:... Bästa tecknade serie:... Skulle vilja lära mig:... Bästa årstid:... Vilt djur jag gillar:... Kryssa för de länder du besökt och visa med en punkt de länder du vill resa till:

4 Natur, natur, bla bla bla Äh kom, vi går till parken, halva klassen skulle ju dit. Bra idé, vi går ut i NATUREN Små myrsteg Det är en sak att läsa om miljösituationen i en bok, och en helt annan att faktiskt förändra sin livsstil på riktigt. Hur ska det gå till, egentligen? Ska vi börja leva som på stenåldern igen?! När något känns för stort eller svårt, är det lätt att ge upp innan man ens hunnit köpa det första ekologiska äpplet eller sorterat de första glasburkarna. Då gäller det att komma ihåg vad alla modiga bergsbestigare vet: Alla resor börjar med ett enda litet steg De män och kvinnor som bestigit världens högsta berg, Mount Everest, gjorde det inte på en dag. De gick en kort sträcka i den isande vinden, tätt tillsammans. De stannade när de blev trötta, reste sitt tält, åt lite mat och sov. Nästa morgon packade de ihop tältet och fortsatte sin väg uppför berget. Så höll de på tills de äntligen en dag nådde sitt mål - bergstoppen! Vårt mål är en frisk planet. Vi kommer också att nå dit, genom att hjälpa varandra och ta ett litet steg i taget. Vi ses på toppen! Tävla med Cygnus! I årets klasstävling kan du och din klass vinna riktigt fina priser! Läs mer om tävlingen på: och Innehåll Vad är klimatförändringar? 2 Vad vi behöver för att leva 5 Konsumtion 23 Miljön och vår hälsa 29 Uppfinningar för miljön 33 1

5 Kapitel 1 Vad är klimatförändringar? Vad betyder klimatförändring? Du har förmodligen sett på tv-nyheterna om vad klimatförändringar kan ställa till med. I en del länder regnar det så mycket att gatorna svämmar över. I andra länder regnar det inte alls, och den tuffa värmen gör det svårt att vistas utomhus. Att vi pratar så mycket om just klimatet, beror på att förändringarna i vädret skapar stora problem. I länder som drabbas av torka, blir det brist på dricksvatten. I städer som drabbas av översvämningar, blir husen förstörda och vägarna rasar sönder. När stormen Gudrun härjade i södra Sverige och fällde över 200 miljoner träd, drabbades över människor av elavbrott. Klimatet beskriver hur vädret är under långa perioder. Sibirien har till exempel polarklimat med en medeltemperatur på +10 C. Det är vanligt att vädret varierar lite. De svenska årstiderna är inte exakt lika varje år. Vi kan ha en kall jul i år och regnväder nästa. Men när det plötsligt är plusgrader varje jul i tjugo års tid, kan man börja tala om en klimatförändring. Klimat och väder Klimat och väder är två olika saker. Vädret beskriver situationen under de närmaste dagarna. Meteorologen på TV kan till exempel meddela att det imorgon blir +5 C, blåsigt och duggregn. 2

6 Klimatforskare De som studerar klimatets förändringar kallas för klimatforskare. Man kan forska om klimatet på flera olika sätt. En del forskare borrar hål djupt ned i isen på Antarktis och tar upp isprover som de analyserar för att undersöka hur klimatet har varierat bakåt i tiden. De gör det genom att borra hål djupt ner i isen och ta upp isprover som de undersöker. Idag vet vi att isarna håller på att smälta, eftersom forskare har studerat både glaciärerna och isen på syd- och nordpolen. Däremot vet vi inte exakt vad det innebär för planeten. Det vi släpper ut i luften Vårt sätt att leva orsakar utsläpp som kallas för växthusgaser. De består bland annat av koldioxid och metan. Den mesta koldioxiden kommer från förbränning av bensin och olja som vi använder i fordon och maskiner. En del av metangasen kommer från de miljontals kor vi föder upp för att få kött och mjölk. Den metangasen uppstår faktiskt när korna smälter maten, och kommer ut som rapar och pruttar! När man släpper ut för mycket metan och koldioxid i luften, lägger det sig som ett koldioxidtak i atmosfären runt planeten. Taket stänger in solstrålarna som annars brukar studsa tillbaka ut i rymden. Det blir varmare, de stora isarna börjar smälta och havsnivån stiger. Det är detta som kallas för global uppvärmning eller växthuseffekt. KLIMATORDLISTA Klimatförändring När vädret förändras under en lång period. Exempel: Förr var det vanligt med vintrar med 25 minusgrader. De senaste åren har vintrarna varit milda. Vintern 2007/2008 hade inte en enda lång, riktigt kall, period. Atmosfär Ett slags skyddande gastäcke som omger planeten. Atmosfären hålls kvar av jordens gravitationskraft. Den ser till att temperaturen håller sig någorlunda jämn och varm, så att det går att leva på vår planet. Den skyddar också livet på jorden genom att filtrera skadliga strålar från solen och rymden. Koldioxidtak Växthusgaser lägger sig som ett tak runt planeten och hindrar solstrålarna från att lämna atmosfären ut i rymden. Växthusgaser Gaser som påverkar miljön negativt, såsom koldioxid och metan. Koldioxid Gas som bildas när vi använder olja, bensin och naturgas i maskiner, såsom bilar och flygplan. Metangas Gas som bl a bildas i djurs magar, som de både rapar och pruttar ut. Metangas bildas också när man bryter kol i gruvor. Det finns också lagrad metangas, både i haven och i marken. Global uppvärmning/ växthuseffekt När temperaturen på större delen av planeten blir varmare. Medeltemperatur Anger genomsnittet i temperaturen på en plats under en viss period. Exempel: Vi säger att Stockholm har temperaturer mellan +21 C och +26 C en junimånad. Först räknar vi ihop temperaturen för alla dagar. 1 juni: +24 C 2 juni: +23 C Osv... Vi säger att den totala summan blir +700 C. Sedan delar vi den summan med antal dagar i juni (30) C delat med 30 dagar = C Medeltemperaturen för Stockholm den junimånaden var C. 3

7 Det svenska klimatet Mellan åren har Sveriges medeltemperatur ökat med en grad. Om vi bara tittar på vintrarna, så har medeltemperaturen stigit med två grader. Det kanske inte låter så mycket, men precis som med feber så räcker det med några graders temperaturhöjning för att det ska påverka hela systemet. Och framtiden? Meteorologer och klimatforskare talar om för oss att klimatet och vädret kommer att förändras i framtiden. De menar att klimatförändringarna på olika håll i världen innebär: Som tur är finns det mycket vi kan göra! Ett effektivt sätt att bromsa klimatförändringarna är att minska på våra utsläpp av växthusgaser. Det kan vi till exempel göra genom att: Resa mer med buss och tåg - och mindre med bil och flyg Äta vegetariskt oftare - och mindre kött Återanvända fler saker - och shoppa mindre Varmare väder Fler översvämningar Mer torka Stora stormar UUuppgift 1 Lös rebusen!

8 Kapitel 2 Vad vi behöver för att leva Sol, luft, vatten, mat, skog, mark och energi Vi lever i en tid av uppfinningar. Aldrig någonsin i människans historia har det uppfunnits så mycket på så kort tid. När dina föräldrar var unga fanns varken mobiltelefoner, Internet, mikrovågsugnar eller bankomater. Och frågar du dem, så svarar de säkert att det gick ungefär lika bra att leva utan. Men vi vänjer oss snabbt. Idag är vi så vana vid våra saker att det skulle kännas konstigt att vara utan dem. Visst underlättar många av uppfinningarna vår vardag - men behöver vi dem verkligen? Vad behöver en människa för att överleva? Vi kan överleva en månad utan mat och en vecka utan vatten, men efter bara några minuter utan syre dör vi. Vi behöver också mark för att odla mat och för att ha någonstans att bo. Vi behöver skog för att träden omvandlar koldioxid till syre. Sist men inte minst, behöver vi energi för att värma oss och tillaga vår mat. Solen är grunden för all energi. Uuppgift 2 Vad skulle du ta med dig? Om du hamnade på en öde ö och bara fick ta med dig fem av sakerna nedan - vad skulle du ta med dig - och varför? Foto: 5

9 Luften Vi tänker sällan på luften eftersom den inte syns, men när solen lyser in i ett rum kan du faktiskt se små partiklar sväva i ljuset. De små partiklarna är bland annat damm, pollen och luftföroreningar. De kan färdas med luften ända till andra sidan jordklotet. Så även vi i Sverige påverkas av luftföroreningar från andra länder. Särskilt full av avgaser är luften under kalla och klara vinterdagar, lustigt nog när luften ser som friskast och renast ut. När temperaturen hastigt sjunker, pressar den varma luften ned den kalla luften. Luftföroreningarna trycks då ned mot marken och lägger sig som ett lock över staden. VISSTE DU ATT... Vi de senaste 20 åren släppt ut 95 % färre ämnen som skadar ozonskiktet. Bland annat har vi förbjudit de farliga freonerna. Nu har ozonskiktet en mycket större chans att reparera sig själv! Uuppgift 3 Vad kan du om luften? 1. Vi andas samma luft som pingvinerna JA NEJ 2. Träden omvandlar kolsyra till syre JA NEJ 3. Luften är tjockare uppe på höga berg JA NEJ 4. Luften är som renast en kall och solig JA NEJ vinterdag 5. Den svenska luften är helt ren JA NEJ 6. Luft är samma sak som syre JA NEJ 6

10 NÄR MOLN KROCKAR ENERGI KAN HJÄLPA MILJÖBOV BOETS LÅDOR VARG PRAT KORSORD KAN MAN TRILLA LÄGER KLAPP ÄTS BANAN SMS ELLER IFALL VIS KÄRLEKS- GUD ARTIGT TILLTAL VANLIGA GÖR LYCKLIG PRONO- MEN SALAR GRISTJEJ NORPA KRYSS INUTI andetag tar du varje dag ÅKTE OFTA SANDIG Det här kan du och din familj göra Här har du några enkla och bra saker som du och din familj kan göra för miljön. Kryssa i varje ruta när ni utfört uppdraget! LÅT BILEN STÅ! Ta bussen eller tåget en dag. Visst gick det lika bra? CYKLA ELLER GÅ TILL AFFÄREN! Du blir av med stress, får motion och frisk luft! ÄT VEGETARISKT! Laga en härlig vegetarisk middag! 7

11 Vatten Över hälften av jordens yta består av vatten, precis som våra kroppar. Den största delen av allt vatten på jorden är saltvatten och finns i oceaner och polarisar. En stor del av världshaven är dessutom fortfarande outforskade. Varje gång vi sänder ned robotar för att undersöka haven, upptäcker vi helt nya växt- och djurarter. Det djupaste havsdjupet som hittills uppmätts är hela meter. För att förstå hur djupt det är, kan vi jämföra det med världens högsta berg, Mount Everest, som bara är meter högt. Dricksvatten Bara en mycket liten del av allt vatten på jorden är sötvatten och går att dricka. Sötvatten finns i insjöar, floder, grundvatten och is. Vatten som faller som regn är också sötvatten. Grundvatten är vatten som renats när det runnit genom flera jordlager ner i marken. Grundvatten tar vi bland annat upp genom brunnar som vi borrar upp. 1/2 liter vatten svettas och andas du ut varje dag Det finns ökenödlor som är så anpassade till livet i torka att de klarar sig på ett par droppar vatten per år! Vi människor överlever inte många dagar utan vatten. Eftersom vi gör av med vatten när vi svettas, andas och kissar, behöver vi också dricka mycket. Med tanke på hur viktigt vattnet är för oss, är det svårt att förstå att många tvingas dricka och använda smutsigt vatten. Visste du att en miljard människor inte har tillgång till rent vatten?! Ibland beror det på torka, som gjort att vattnet i brunnar och vattendrag dunstat. I andra fall beror det på översvämning. Vattnet som flyter omkring smutsar ned dricksvattnet med jord och lera. Dessa människor är ofta helt beroende av hjälporganisationer som delar ut rent vatten, borrar nya brunnar och renar det smutsiga vattnet. Klädtvätt var tungt arbete Förr i tiden tvättade vi svenskar kläder för hand. Fattiga kunde använda samma kläder i flera månader. När kläderna äntligen tvättades var de rejält smutsiga. Efter att ha legat i blöt, gnuggades de mot en bräda i en stor balja och sköljdes i sjön. Som tvättmedel använde man ofta avkok på aska från träd. Idag har vi tvättmaskiner och använder tvättoch sköljmedel som innehåller kemikalier. Det finns miljömärkta tvätt- och sköljmedel, men långt ifrån alla använder dem. VISSTE DU ATT... Det största kända hagel som har fallit ner på jorden, föll över Yüva Shansi i Kina år Ett enda hagelkorn vägde ca 4 kilo. I Sverige föll det nära 0,2 kilo tunga (7 x 8 cm) hagel över Ramnäs, Västmanland den 4 juli Foto: 8

12 UUuppgift 4 Frågor om vatten 1. Är havet djupare än de högsta bergen är höga? 2. Vad är grundvatten? 3. Var finns sötvatten, det som vi har som dricksvatten? 4. Hur mycket vatten svettas och andas du ut varje dag? Det här kan du och din familj göra GÖR SOM KUNGEN, VÄLJ KRANVATTEN! Kung Carl Gustav bjuder sina gäster på kranvatten! Fyll en flaska med iskallt kranvatten - gratis, gott och bra för miljön! GÖR RENT MED SÅPA! Tvätta och städa med miljömärkt rengöringsmedel. Såpa är ett utmärkt alternativ. VÄDRA KLÄDERNA! Om du vädrar kläderna efter att du använt dem, behöver du inte tvätta dem så ofta. Du sparar energi och sliter mindre på både miljön och dina kläder. 9

13 Mat På stenåldern åt vi kött, fisk, skaldjur, frukt, rötter, grönsaker, bär och nötter. Det var mat som fanns omkring oss, djur vi kunde fånga och det vi hittade i naturen. Vad vi äter påverkar miljön Vi äter idag allt mer kött. Kött innehåller visserligen mycket protein, men protein finns det även i många vegetariska rätter. Att odla grönsaker och göra vegetarisk mat är snällare mot miljön än att föda upp köttboskap. Kor, grisar och kycklingar behöver nämligen mycket mat och vatten. De orsakar stora gödselstackar, som i sin tur avger växthusgaser. Och transporten av djur orsakar ännu mer luftföroreningar. Om vi jämför med stenåldersmänniskornas liv har det aldrig varit lättare att få tag på mat än nu. Du behöver varken jaga djur eller leta i skogen. Du har mataffären nära. Idag är det svåra istället att undvika mat som inte är bra för dig! Många av de matvaror som finns i affärerna är halv- eller helfabrikat. Det är mat som redan tillagats på något sätt. Vi använder dem för att det är enkelt och sparar tid. De har ofta producerats i andra länder och transporterats hit till Sverige. Om vi istället köper matvaror som är odlade och producerade i Sverige, besparar vi naturen en massa luftföroreningar. Att använda halv- eller helfabrikat är inte heller lika nyttigt som att tillaga maten av naturliga råvaror. För att maten inte ska bli dålig i konservburken, använder man kemiska konserveringsmedel. Och för att det ska smaka gott, tillsätter man ofta olika former av socker. Mängden socker vi använder ökar hela tiden. När man äter kött, är det ekologiska köttet ett bra val, eftersom det kommer från djur som får leva mer naturligt och äter mer gräs än kraftfoder. Precis som ekologiska grönsaker, frukter och mjölk, är ekologiskt kött snällare mot miljön. År 1990 åt en svensk i genomsnitt 60 kilo kött per år hade den siffran stigit till 83 kilo kött! Köttindustrin påverkar miljön väldigt mycket. För att få en hamburgare behövs det mycket djurfoder, dricksvatten, el, transporter- och metangaspruttar! Närproducerat Att handla närproducerad mat är ofta bättre för miljön. Ju kortare sträcka maten har transporterats, desto mindre luftföroreningar har den orsakat! Nästa gång du handlar mat, läs på varan var den har tillverkats. Många affärer säljer äpplen från en gård i närheten, och bröd kan du köpa från ett närbeläget bageri. 10

14 I många städer kan man köpa lokalt producerade matvaror på marknader, i Stockholm heter den Bondens marknad. Äpplen från en sådan marknad har bara färdats ett tiotal kilometer från bondens gård till marknaden. De sydamerikanska äpplena i mataffären har färdats över halva jordklotet! Foto: I storstäderna kallas marknaden där lokala bönder säljer sina varor, för Bondens marknad. Ekologiskt är bra för alla Ekologisk mat innehåller inga konstgjorda ämnen såsom kemiska bekämpningsmedel. Att odla ekologisk havre är därför bättre både för jorden och för oss som ska äta havren. Ju fler ekologiska produkter vi köper, desto fler jordbrukare väljer att börja med ekologiskt jordbruk. Sortimentet växer med intresset. KRAV-märket garanterar att frukten, grönsakerna, mjölken, äggen, köttet och kaffet är ekologiskt. Bra miljömärkningar på livsmedel * Rättvisemärkt är inte i första hand en miljömärkning utan en social- och etisk märkning. Varför är inte all mat ekologisk? I ekologiskt jordbruk tänker man långsiktigt. Man vill att jorden i åkrarna ska vara rika på nyttiga ämnen även i framtiden. Därför låter den ekologiska bonden åkern vila ibland. Om man odlar på samma åker för intensivt, försvinner en del av jordens viktiga mineraler. Bönder som tänker kortsiktigt odlar i samma jordar så mycket de kan, för att tjäna så mycket pengar som möjligt. Eftersom de får mer grödor än ekologiska bönder, kan de sälja dem billigare. Det är därför ekologiska varor kan vara lite dyrare. * UUuppgift 5 Undersök ditt skafferi & kylskåp 1. Ta hem boken. Läs på baksidan av sex matvaror i ert skafferi och kylskåp - konservburkar, paket, tuber, påsar - och skriv upp i vilket land de har tillverkats. Matvara & land Matvara & land Hur många kom från Sverige? Hur många kom från andra länder? Vilken vara tillverkades närmast ditt hem?.. 11

15 UPPDRAG: VEGO Foto: Lo Boman Smarrig bönmix med krispig ugnspotatis Uppdraget går ut på att laga en vegetarisk maträtt, gärna tillsammans med dina föräldrar eller en vän. (Du måste inte följa just detta recept). Ingredienser för bönmix (4 personer) 2 matskedar olivolja 1 liten röd lök, fint hackad 1 vitlöksklyfta, fint hackad 1 röd paprika, skuren i strimlor 1 liten zucchini skuren i kuber 1 matsked balsamvinäger 1 burk svarta bönor En till två nävar skivade champinjoner Lite färsk persilja Tillagning 1. Häll olivolja i stekpannan 2. Lägg i allt förutom bönor och persilja 3. Stek under omrörning i 5-10 minuter 4. Skölj bönorna och lägg dem i stekpannan 5. Rör om tills bönorna blivit varma 6. Strö över persiljan Ingredienser för ugnspotatis (4 personer) 8 mellanstora potatisar 2-3 matskedar olivolja 1 röd paprika, skuren i strimlor Varsin nypa (kryddmått) salt, paprika, basilika och timjan Tillagning 1. Sätt ugnen på 200 C 2. Skrubba potatisen, skala den inte 3. Skär potatisen i klyftor PS: Potatisklyftorna passar utmärkt som snacks! 4. Använd bakpapper eller smörj en plåt/form 5. Pensla potatisen med olivoljan 6. Strö kryddorna över potatisen 7. Sätt i ugnen i minuter Det här kan du och din familj göra HANDLA EN EKO- LOGISK VARA! Köp en ekologisk produkt varje gång du handlar mat, det är ett bra sätt att hjälpa miljön! VÄLJ NÄRODLAT! Om det finns, köp frukt och grönsaker som är odlade där du bor. LAGA RIKTIG MAT! Undvik färdigmat. Att själv laga maten är billigare, nyttigare och godare! 12

16 Marken och skogen Mer än halva Sverige består av skog. Skogen är viktig, eftersom den omvandlar koldioxid till syre, som vi alla andas. Vad har du alltid med dig, hur gammal du än är, var du än bor och vart du än ska? Jo, marken under dina fötter. Förutom enstaka timmar i ett flygplan eller på en båt, tillbringar du hela ditt liv på marken. Jorden är vårt hem - marken vi står på, åkern vi odlar, vägen vi vandrar på och bergen som sträcker sig upp mot himlen. Själva koldioxiden binds i barren och bladen. På så sätt hjälper träden oss att bromsa växthuseffekten. De kan tyvärr inte binda all koldioxid, eftersom vi hela tiden släpper ut mer luftföroreningar, men de gör sitt bästa. Skogen renar också mycket av jordens vatten, är hem för många djur och platsen där de finner sin mat. Därför måste vi ta hand om våra skogar. VISSTE DU ATT... Våra vanligaste träd är gran och tall. Tall 39 % Gran 41 % Bok 1 % Torra 3 % Björk 12 % Ek 1 % Övriga lövträd 3 % 13

17 UUuppgift 6 Svenska träd 1. Känner du igen trädet? Dra ett streck mellan blad/träd och rätt namn. asp björk bok gran ek 2. Tävla mot en klasskamrat! Vem kommer först på 20 ord som innehåller trädnamn? (exempel: granne) 3. Hur många efternamn som innehåller trädnamn kommer du på? Det här kan du och din familj göra LÄMNA TIDNINGAR TILL INSAMLINGEN! Av gamla tidningar görs nya. Pappersinsamling gör att vi sparar två träd per svensk, varje år! KÖP MILJÖMÄRKT PAPPER! Köp miljömärkt papper så ofta du kan. LÅT TRÄDEN I REGNSKOGEN STÅ! Regnskogen behövs för miljön. Välj hellre möbler av annat trä, såsom al, ek eller furu. 14

18 Efteråt kan skogsägaren låta skogen växa upp av sig själv igen. Då blir det en blandskog med lite olika trädsorter. Oftast när man planterar nya träd på platsen, väljer man att plantera bara en typ av träd i skogen, exempelvis granar. Förr högg man bara ner några träd åt gången. Idag återgår en del till plockhuggning för att vara snällare mot alla djur och växtarter som lever i skogen. Urskogen Urskog kallas en skog som människan aldrig odlat eller huggit ner träd i. Urskogar behövs för de unika växt- och djurarter som finns där. Artrikedomen i urskogen är stor, och de olika växtarterna hjälper varandra att växa sig starka. En tredjedel av alla skogar i världen är urskogar. I Sverige finns det få urskogar kvar. Bara ett par procent av alla skogar är urskogar, och de ligger ofta nära fjällen i norra Sverige. Vad görs av träden? Av de träd som sågas ner görs bland annat brädor och plank, som man kan bygga möbler och hus av. Sågspånet som blir över används som underlag i hästboxar, pressas till spånplattor eller pellets som används för att värma hus. Kartong och papper gör man av de lite klenare stammarna från träden. Dessa gör man till flisor och kokar sen till pappersmassa. Skogsbruk och kalhyggen När träden blivit runt 50 år, gallrar man bort dem som står för tätt. De som blir kvar får mer ljus och växer bättre. När träden är 100 år huggs de ner, varpå det bildas ett kalhygge, som ett hål mitt i skogen. VISSTE DU ATT... Sveriges äldsta tall är 760 år gammal! Det vet man tack vare en metod där man tar ett litet prov med hjälp av en speciell borr. Borren tar ut en liten bit ved som man sedan kan räkna årsringarna på, utan att skada trädet. Foto: Magnus Andersson 15

19 Hur gammalt är trädet? Du kan räkna ut hur gammal en gran är genom att räkna grenvarven. Granen får sitt första grenvarv när den är tre år. Efter det får den ett nytt grenvarv för varje år. Du kan se på stubbar hur gammalt trädet var när det höggs ner. Räkna ett år för varje ljus och mörk ring bredvid varandra. Den ljusa ringen bildas på våren när trädet dricker mycket vatten, den mörka på hösten när trädet dricker mindre. Svampar Förutom syre och virke, ger skogen oss också bär och svamp. De flesta ätliga svampar hör till gruppen hattsvampar, som består av en hatt och en fot. Under hatten sitter rör eller skivor där det bildas sporer. Det är också på rören, skivorna och sporerna man ser vad det är för en sorts svamp. På foten kan det också finnas en ring eller en strumpa. Skogen ger oss också en mängd olika bär. De vanligaste är lingon, blåbär, hallon, hjortron och björnbär. Årsringarna talar om trädets ålder. Spela spel i skogen Tre i rad 8 kvistar 6 stenar tre ljusa och tre mörka Gör en spelplan med hjälp av åtta kvistar så du får 3 x 3 rutor. Varje spelare lägger en sten i taget och den av er som först får tre av sina stenar i rad, antingen diagonalt, horisontellt eller vertikalt vinner. 16

20 FÖRLORAT MEDVE- TANDET SKRIKER HÖGT ÄR OFTA NERE ETT PARTI LÖPTÄV- LING HAN VAR FÖRST HOJTADE AVSLÖJAR RINGAR PÅ STUBBE STORLEK EJ VILDA LINJE SPEL KORSORD UNDER KOPPEN DRYCK HAR INTE TRÖTT STYRDE RYSS- LAND DRABBAR TONÅRING INDISKT BRÖD IRRITERAR FÖRKYLD FÖRSKÖ- NAR SVENSK TÄVLING TAR TAG FLICKA MISS- TÄNKA GNAGARE DELAR AV KRONA Uuppgift 7 Vad kan du om skogen? 1. Lagen som säger att vi får röra oss fritt JA NEJ i skogen kallas för Allaskogslagen 2. Det finns rovdjur i de svenska skogarna JA NEJ 3. De flesta träd huggs ner JA NEJ när de är ett par år gamla 4. Björnen kallas för skogens konung JA NEJ 5. Mossa kan växa på stenar JA NEJ HEMLIGT TECKEN Svampen består inte bara av den del du ser ovanför marken. Om du lyfter på mossan i skogen kan du se små vita, tunna trådar i marken. Trådnätet kallas mycel, och det är egentligen det som är svampen! Svampens trådar i marken hjälper träden att suga upp mer näring från marken. Som tack får svampen socker av trädet. 17

21 Energi Hur ser energi ut? Energi är en kraft som finns i solen, jorden, vattnet, vinden, växterna och allt som lever. Den gör så att saker rör på sig, förändras eller utför något. Innan el uppfanns använde vi brasor, stearinljus och fotogenlampor för att få ljus. Vi åkte häst och vagn eller gick dit vi skulle. Än idag är det så livet ser ut för miljontals människor, eftersom el kostar pengar, som de fattiga människorna inte kan betala. Moderna samhällen är helt beroende av el. När stormen Gudrun rasade i södra Sverige, var det de långa elavbrotten som de drabbade människorna upplevde som svårast. Plötsligt kunde de varken sätta på spisen, förvara mat i kylskåpet, värma sina hus eller tända lampor. El och bensin har gett oss bekväma liv med uppvärmda hus, bilar att åka med och maskiner som tillverkar saker. Eftersom vi använder oss av för mycket energi i vår vardag skapar det problem. Vår höga energianvändning leder till att vi förbrukar för mycket av naturens resurser. Det finns olika former av energi. Solen, vinden och vattnet ger oss flödande energi. Solstrålarna strålar ner på oss, vinden blåser fram och vattnet forsar - alla dessa ord beskriver något slags rörelse. Dessa energikällor är också förnyelsebara, de kan skapas om och om igen. Växter och träd ger oss också energi, som bränsle till bilar och för att värma upp hus. Den energi vi får från växtriket, kallas för biobränsle. I marken finns det lagrad energi såsom olja, naturgas, kol och torv. Dessa energiformer bildas genom att gamla växter långsamt pressas ned mot jordens inre. Det tar miljontals år för dem att förmultnas till exempelvis olja. Därför finns det inte heller obegränsat med olja eller naturgas. Solceller tar upp energi från solen. 18

22 Värme slukar energi Vårt kyliga klimat i Sverige gör att det går åt mycket energi till att värma våra hus. Vissa använder fjärrvärme vilket innebär att man värmer upp vatten som sedan skickas till elementen i husen. Nu kan man också köpa miljömärkt fjärrvärme och el. Solen är en fantastisk energikälla, som dessutom aldrig tar slut. under mer än halva året är solfångare på husets tak det mest miljövänliga sättet att producera värme och varmvatten. Under den mörka årstiden måste man komplettera med en annan energiform till exempel pellets, som också är miljövänligt och rent. Solfångare har funnits i mer än 30 år. Solenergi är gratis. Andra hus värms upp med hjälp av el eller värmepanna. Ett annat bra alternativ för husägare är en värmepump som utnyttjar värmen från marken, grundvattnet eller luften. Vi använder en mängd olika energikällor för att producera el och bränsle en del av dem är bättre för miljön, andra sämre. Så mycket sparar du Visste du att uppladdningsbara batterier är väldigt mycket billigare - och mycket bättre för naturen? Fakta: Uppladdningsbara batterier kan laddas upp till 1000 gånger. Engångsbatterier lämnas till en insamlingsholk efter bara en gångs användning. Prisjämförelse: Vi jämför priset för batterier av den storlek som exempelvis passar till väckarklockor och bärbara CD-spelare, storleken AAA 1.5 volt. Fyra engångsbatterier kostar 40 kronor. Fyra uppladdningsbara batterier kostar 100 kr och du behöver en batteriladdare som kostar 160 kronor. Hur mycket billigare blir det efter du bytt 100 batterier? Engångsbatterier 100 / 4 batterier = 25 * 40 kr Totalt = 1000 kronor Uppladdningsbara batterier Inköpskostnad för batterier och laddare: 260 kr. Den el som används för hundra uppladdningar: 150 kr. Totalt = 410 kronor Slutsats: Att välja uppladdningsbara batterier blir mycket billigare - och dessutom mycket bättre för miljön. Efter att du bytt hundra batterier har du redan sparat 590 kronor! Vissa fjärrkontroller och elektronik, fungerar inte bra med uppladdningsbara batterier. Hör alltid med din handlare, om att de fungerar bra med den sak som du ska använda dom mest för. 19

23 Energi och miljön Flödande energi Biobränslen Lagrad energi Solkraft är ett bra alternativ. Med solceller kan solens energi utnyttjas för att få elektricitet och med solfångare för att få värme och varmvatten. Det blåser mycket i Sverige, speciellt vid kusterna. Vindkraft är precis som solkraft, väldigt ren. Den orsakar inte heller några utsläpp. Vattenkraft är en oändlig och ren energikälla och det energislag som vi använder oss mest utav i Sverige. Vattenkraft är en bra energikälla men de stora dammarna kan skada växtlivet och störa djurlivet runtomkring. Ett förnybart drivmedel är etanol, en sorts sprit som framställs genom att jäsa exempelvis potatis eller sockerrör. Om man använder etanol istället för bensin blir det mycket mindre koldioxidutsläpp. Biogas som vi kan utvinna ur avfall och slam, är ett bra alternativ för att driva t ex bilar. Då återvinner vi våra sopor och får mycket lite utsläpp av koldioxid. Etanol och biogas kallas för biobränslen. Nu finns det miljömärkta biobränslen. När vi producerar el i svenska kärnkraftsverk, bildas det mycket små mängder av miljöfarligt utsläpp i luft och vatten. Men det blir kvar en annan typ av avfall som är radioaktivt och är farligt för djur, natur och människor. Därför måste det förvaras på ett mycket säkert sätt, så att det inte kommer i kontakt med naturen på år. Foto: Hans Blomberg Olja, naturgas och kol är de vanligaste energikällorna i världen. De är fossila energikällor. När man använder dem skadar man klimatet, eftersom utsläppen bidrar till klimatförändringar. Olja, som är en vätska, bildas av att djur och växter dör, förmultnar och försvinner ned i marken. Det är dock en lång process på minst år. Olja använder vi som bränsle till våra fordon och för att värma upp hus. Naturgas är en annan energikälla som finns under marken. Det är en blandning av olika gaser, bland annat metan. Den används som bränsle i både värmeverk och fordon. Även naturgas orsakar luftföroreningar, men mindre än kol och olja. Kol bildas på samma sätt som olja. I många länder värmer man fortfarande upp sina hus genom att elda kol. Det är inte bra, eftersom kol som eldas orsakar stora koldioxidutsläpp och andra luftföroreningar. 20

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser.

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser. Vi tycker att om man har max 3 km till jobbet ska man gå eller cykla för att bilar släpper ut mycket avgaser. Vi

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap år 7

Hem- och konsumentkunskap år 7 Hem- och konsumentkunskap år 7 följa ett recept planera och organisera arbetet vid matlagning (bli färdig med måltidens delar i ungefär samma tid) baka med jäst och bakpulver tillaga en måltid (koka och

Läs mer

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) Bilar 1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) T- Ford 1908-1927 av Henry Ford, Ford Motor Company Michigan USA 1950-60-70 amerikanska V8 motorer Vad är orsaken till att människan utvecklar

Läs mer

Forskningsrapport Hur kan man minska den globala uppvärmningen Vad är global uppvärmning? Varför stiger temperaturen?

Forskningsrapport Hur kan man minska den globala uppvärmningen Vad är global uppvärmning? Varför stiger temperaturen? Forskningsrapport Hur kan man minska den globala uppvärmningen Vi började läsa om översvämningar eftersom det var aktuellt för oss just när projektet startade. Det återkom ofta ord som växthuseffekt och

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

tack för du tittat den här boken!

tack för du tittat den här boken! tack för du tittat den här boken! vi gjorde ett experiment.vi gjordet balong bilar vi andvende. leksaks bilar,tejp,sugror.och,balonger. vi gjordet så att vi tejpadet sugröret i leksaks bilen. sen tejpadet

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Liv och miljö Lärarmaterial

Liv och miljö Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

Mål: Lära oss vilken sorts energi som människor, växter, djur och fordon behöver. Mål: Förstå att resor och transporter påverkar klimatet och miljön

Mål: Lära oss vilken sorts energi som människor, växter, djur och fordon behöver. Mål: Förstå att resor och transporter påverkar klimatet och miljön 2011-06-30 Miljö - Hälsa - Trafiksäkerhet Grön flagg Grön Flagg är en miljöcertifiering och ett verktyg som många skolor i Örebro använder för att arbeta med miljö och hållbar utveckling. Skolans arbete

Läs mer

Inför provet årskurs 8

Inför provet årskurs 8 Inför provet årskurs 8 Näringsämnena: Protein, kolhydrater, fett, vitaminer, mineraler och vatten Koka potatis: Koktid: 20-30 minuter Använd salt för att få smak och för att vattnet ska koka bättre. Behåll

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

Globala veckans tipspromenad

Globala veckans tipspromenad Globala veckans tipspromenad Kyrkornas globala vecka 2007 har temat Skapelsefeber! och handlar om skapelsen och klimatet. Varje år tar vi fram en tipspromenad till Kyrkornas globala vecka. På ett både

Läs mer

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Information från härryda kommun Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt

Läs mer

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans

Läs mer

Spätta med rödlöksgremolata. vecka 24

Spätta med rödlöksgremolata. vecka 24 Spätta med rödlöksgremolata vecka 24 inspiration Spätta med rödlöksgremolata Ett utsökt fiskrecept där rödlöksgremolata serveras som tillbehör. Den fräscha gremolatan får smak av persilja, citron och lök

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR Utställningsfakta Tre kilometer - på höjden! Så tjock var den, inlandsisen som låg som ett tungt vintertäcke över norra Europa för tiotusentals år sedan. Nu är den tillbaka. Istiden

Läs mer

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet

Läs mer

Badankornés hållbara kokbok för hajk och läger

Badankornés hållbara kokbok för hajk och läger Badankornés hållbara kokbok för hajk och läger Tjenahoppsan! Vi är Badankorné. Ett utmanarlag i Mälarscouterna som ville bidra till en bättre miljö på något sätt. Så vi bestämde oss för att skriva en hajkkokbok

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi elprov Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. etta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Krämig pasta med halloumi och tomat. vecka 22

Krämig pasta med halloumi och tomat. vecka 22 Krämig pasta med halloumi och tomat vecka 22 familj Krämig pasta med halloumi och tomat cirka 20 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 3091 kj/740 kcal. Protein 29,5 g. Fett 43,6 g. Kolhydrater 55,0 g.

Läs mer

Döp er hemplanet och skriv namnet på raden ovan.

Döp er hemplanet och skriv namnet på raden ovan. LOGGBOK 1 ... Döp er hemplanet och skriv namnet på raden ovan. Året är 3228, patrisisk tid. Ni lever på en planet som ligger i Pegasus stjärnbild. Er planet drabbades av en miljökatastrof för 200 år sedan

Läs mer

Eko-mellis från kungen av ekologiskt! Perfekt till alla sugna barn!

Eko-mellis från kungen av ekologiskt! Perfekt till alla sugna barn! Eko-mellis från kungen av ekologiskt! Perfekt till alla sugna barn! Gott för barnens magar och ditt samvete! Att svänga ihop ett gott men ändå nyttigt eko-mellis till barnen är inte alltid det lättaste.

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se Bokashi Kökskompostering med Bokashi bokashi.se Gör jord av ditt matavfall Matjord istället för sopor Jord är något vi tar för givet, något som bara finns. Men egentligen har vi inte så mycket odlingsjord

Läs mer

Skolan. Lektion Tankar om energi. 1. Hitta energin

Skolan. Lektion Tankar om energi. 1. Hitta energin Skolan Det här avsnittet handlar om vad klassen kan göra för att hushålla med energin i skolan. Övningarna skapar förståelse för varför klimat- och energifrågor är viktiga. Dessutom får eleverna fundera

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Nyttig mat på 20 minuter

Nyttig mat på 20 minuter Nyttig mat på 20 minuter I en tid där vi har allt mer att göra och vi stressar mellan jobb och aktiviteter blir lusten att göra mat ofta mindre och matvanorna sämre. Genom planering och bra recept kan

Läs mer

Alpmüsli. Dinkel med fruktsallad. Fruktsallad med granola

Alpmüsli. Dinkel med fruktsallad. Fruktsallad med granola 3 smarta frukostskålar Står macka och gröt dig upp i halsen? Testa de här fräscha frukostskålarna. Alpmüsli 1 dl vardagsmüsli, se s. xx. 2 dl lättmjölk 1 dl turkisk yoghurt färsk eller torkad frukt i bitar

Läs mer

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! * Man slänger mat för flera miljarder kronor i Sverige varje år. * Räknar man hela Europas matsvinn så kastar vi så mycket att en yta lika stort som landet Belgien odlas helt

Läs mer

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven Trerätters år 9 Förankring i kursplanen Undervisningen ska utveckla elevernas förmåga att planera och tillaga måltider och att genomföra uppgifter som förekommer i ett hem. använda metoder, livsmedel och

Läs mer

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Jordklotet är vårt hem. Jordklotet omgivs av atmosfären som innehåller olika ämnen som

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Sexårskören 2015 Min vän i Rymden Sångtexter

Sexårskören 2015 Min vän i Rymden Sångtexter Sexårskören 2015 Min vän i Rymden Sångtexter Innehåll Spår på CDn Titel Sidnummer 01 Alla är så ensamma här 2 02 Vi har letat 2 03 Rymdramsa 3 04 Raketbyggarna 4 05 Vi är på väg till rymden 5 06 Rymdvals

Läs mer

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Diesel eller Bensin? 10.05.19 Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Innehållsförteckning: Inledning: Sida 3 Bakgrund: Sida 3 Syfte/frågeställning: Sida 4 Metod: Sida 4 Resultat: Sida 5 Slutsats: sida 5/6 Felkällor:

Läs mer

Recept. Ingredienser v.23. Hej! Bra att ha hemma v.23. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror!

Recept. Ingredienser v.23. Hej! Bra att ha hemma v.23. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror! Ingredienser v. Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 800 gram fläskkarré Ca 000 gram kycklingben Recept Potatis/ris/pasta mm kg fast potatis, Grönsaker gul lök vitlök 500 gram morötter 500 gram palsternackor

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Soppa är läcker smalmat som värmer gott i vinterkylan.

Soppa är läcker smalmat som värmer gott i vinterkylan. 1 Fem smala soppor Soppa är läcker smalmat som värmer gott i vinterkylan. 5 Recept Foto: Lars Paulsson Nudelsoppa med kycklingwok Wok 1 st kycklingfilé 0,5 st purjolök, liten strimlad 1 st paprika, strimlad

Läs mer

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Miljömåltider i Göteborgs Stad Miljömåltider i Göteborgs Stad LAGA MAT EFTER SÄSONG! I Göteborgs Stad arbetar vi för att alla måltider som serveras ska vara miljömåltider. En miljömåltid är baserad på miljömärkta råvaror, är säsongsanpassad,

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Recept. Ingredienser v.34. Hej! Bra att ha hemma v.34. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror!

Recept. Ingredienser v.34. Hej! Bra att ha hemma v.34. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror! Ingredienser v.4 Recept Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 600 gram kassler Potatis/ris/pasta mm kg färskpotatis förp couscous Grönsaker kruka basilika kruka persilja sötpotatisar 450 gram morötter 500 gram

Läs mer

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE en informationsbroschyr om vatten och avfall I vattenverket gör vi vattnet rent. VATTENVERKET Svampen är vårt vatten torn som gör att vattnet kan tryckas ut i kranarna. I avloppsreningsverket

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Kebabspett med couscous, vitlökssås och kåsallad

Kebabspett med couscous, vitlökssås och kåsallad Kebabspett med couscous, vitlökssås och kåsallad 4 port coscous 600 g blandfärs 0,5 röd lök 0,25 vitlök 1 tsk salt 0,5 tsk sambal oelek 0,5 tsk mald spiskummin 2msk mjölk Sås: 3 dl gräddfil 2 msk chilisås

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Augusti. Minska på kemikalierna. 1.Välj ekologisk mat. 2. Dra ned på snabbmat och halvfabrikat

Augusti. Minska på kemikalierna. 1.Välj ekologisk mat. 2. Dra ned på snabbmat och halvfabrikat Augusti Minska på kemikalierna Tänk igenom vad som är nödvändigt i kemikalieskåpet och undvik onödig närkontakt med skadliga ämnen och kemikalier. Vi möter många kemikalier varje dag, och tyvärr är det

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Tisdag! Kycklingwok med chili, ingefära, soltorkade tomater och cashewnötter (2 portioner) 250g kycklingfilé 1 morot

Tisdag! Kycklingwok med chili, ingefära, soltorkade tomater och cashewnötter (2 portioner) 250g kycklingfilé 1 morot En veckas förslagsmeny! För dig som vill gå ner i vikt; Ta bort: bröd, pasta och gryn. För dig som vill behålla vikten; Lägg till: bröd, pasta och gryn. MIDDAG Måndag! Köttbullar med gräddsås och quinoasallad

Läs mer

4.2 Vad är träd bra för?

4.2 Vad är träd bra för? AGROFORESTRY 4.2 Vad är träd bra för? Dela upp eleverna i grupper och tilldela varje grupp varsin del av trädet som de får tillverka förslagsvis i papper eller kartong. Dela upp trädet i delarna; stammen,

Läs mer

Sremska med avokadoröra. vecka 13

Sremska med avokadoröra. vecka 13 Sremska med avokadoröra och salsa vecka 13 familj Sremska med avokadoröra och salsa cirka 30 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2632 kj/629 kcal. Protein 18,4 g. Fett 34,4 g. Kolhydrater 59,7 g. Ingredienser:

Läs mer

Äkta smakupplevelser!

Äkta smakupplevelser! Äkta smakupplevelser! Receptbroschyr för soliga vårdagar Ann-Louises Quinoasallad med passionsfrukt, torkad physalis och nötmix, 4 portioner Ann-Louises fantastiska Lemony-lime hummus, en stor sats Till

Läs mer

Säbytown. Skala:1:500

Säbytown. Skala:1:500 Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det

Läs mer

Hällstekt, glaserat och mörkokt Fårölamm med jordärtskocka och tryffel.

Hällstekt, glaserat och mörkokt Fårölamm med jordärtskocka och tryffel. Klas Lindberg Modern restaurangrätt 14 portioner Hällstekt, glaserat och mörkokt Fårölamm med jordärtskocka och tryffel. Allt kött, mejeri och grönsaker är i största möjliga mån ekologiska eller kravmärkta

Läs mer

Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni.

Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni. Lycka till och ha så kul på din upptäcktsresa - ta gärna hjälp av ugglan Elvis på vägen! Namn station 1 Fotosyntesen

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv

Läs mer

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför? Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

PASS. Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med

PASS. Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med PASS Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med 2 3 Hej! Det är jag som är Retoyträdet! Rita en bild på dig själv här. Hur ser jag ut

Läs mer

Kycklingfilé med äppleoch curryröra. vecka 22

Kycklingfilé med äppleoch curryröra. vecka 22 Kycklingfilé med äppleoch curryröra vecka 22 familj Kycklingfilé med äppleoch curryröra cirka 40 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2087 kj/501 kcal. Protein 44,3 g. Fett 13,4 g. Kolhydrater 45,9 g.

Läs mer

CHILI CON CARNE. 7 goda matlåderecept

CHILI CON CARNE. 7 goda matlåderecept 1 7 goda matlåderecept Här är Sara Begners matlådor för under 20 kr per portion. CHILI CON CARNE ca 400 g nötfärs 2 msk smör eller margarin 2 gula lökar, skalade, finhackade 2 vitlöksklyftor, skalade,

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer