Rehabiliteringsprogram stroke inom slutenvård i Region Jönköpings län (2014)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rehabiliteringsprogram stroke inom slutenvård i Region Jönköpings län (2014)"

Transkript

1 Rehabiliteringsprogram stroke inom slutenvård i Region Jönköpings län (2014)

2 Inledning Detta dokument är ett länsövergripande rehabiliteringsprogram vid stroke inom slutenvården och är en reviderad version av Rehabiliteringsprogram för stroke från Rehabiliteringsprogrammet baseras på Socialstyrelsens nationella riktlinjer för strokesjukvård. Enligt dessa riktlinjer utgör rehabilitering en parallell process till medicinska åtgärder och skall finnas med tidigt i vårdkedjan (1). Syfte Syftet med rehabiliteringsprogrammet är att ge länsgemensamma riktlinjer med målsättning att uppnå en jämlik strokerehabilitering inom slutenvården i Jönköpings län. Arbetsterapeuter, dietister, kuratorer, logopeder samt sjukgymnaster inom slutenvården skall arbeta efter en likartad struktur för utredning, behandling samt överrapportering. Rehabiliteringsprocessen Rehabiliteringsprocessen omfattar sammansatta och samordnade utredningar och åtgärder som utgår från den drabbade personens behov och intressen. Patientens och närståendens delaktighet är viktig i planering, målformulering, genomförande och utvärdering av behandling. För att uppnå så bra resultat som möjligt behöver alla berörda yrkesgrupper samarbeta i team. Genom ett rehabiliterande förhållningssätt kan all personal ge patienten aktivering och träning i vardagen där de bästa träningsmöjligheterna finns. Ett lärande förhållningssätt i rehabiliteringen, med träning i stimulerande miljö, där aktiviteterna är meningsfulla, varierande och utmanande, har visat sig öka hjärnans förmåga till återhämtning (2). Rehabilitering kan ske i slutenvård, primärvård eller kommun. Vissa patienter med stroke kan ha behov av ett långvarigt stöd för sin förändrade livssituation. Rehabilitering på strokeenhet Att vårda patienter med akut stroke på strokeenhet, samt initial rehabilitering följt av en strokeprocess med fortsatt vård och rehabilitering har en rekommendation med prioritet 1 enligt Nationella riktlinjer för strokesjukvård(1). Strokeenheten har personal med expertkunnande inom stroke och rehabilitering. På strokeenhet skall finnas rehabiliteringskompetens som sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator samt logoped. Dietist samt neuropsykolog vid tillgång. På strokeenheten startas omedelbart mobilisering och tidig rehabilitering. Rehabiliteringsplan upprättas. Rehabiliteringsplan Enligt HSL 3b (3) och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering (SOSFS 2008:20)(4) ska varje patient med funktionsnedsättning ha en upprättad rehabiliteringsplan. Rehabiliteringsplanen är en journalhandling som upprättas under sjukhusvistelsen, men ska sedan följa patienten i

3 vårdkedjan och kontinuerligt revideras. Patient och/eller närstående bör vara involverade i upprättandet tillsammans med aktuella vårdgivare i teamet och patienten ska erhålla en kopia på hela eller delar av planen. Den bör innehålla patientens resurser, problem, mål och åtgärder och är ej att förväxla med en vårdplan. Rehabilitering efter vård på strokeenhet I Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för strokesjukvård (1) står: Att under första året efter stroke minskas risken för död eller försämring i ADL-förmåga om patient erhåller insatser från ett multidisciplinärt team för hemmaboende patienter (evidensstyrka 1). Kommun och primärvård ansvarar för rehabiliteringen efter vård på strokeenhet i Jönköpings län. Överrapportering skall ske till berörd rehab personal. Arbetsterapeut och sjukgymnast finns både inom kommun och primärvård. Logoped och dietist finns ej i länets kommuner men i begränsad omfattning i primärvården. Kurator finns i primärvården, vid behov har kurator på strokeenheten även polikliniska kontakter. Överrapportering till kollegor i kommun respektive primärvård sker via Meddix samt Cosmic. Detta överrapporteringsätt används av arbetsterapeuter samt sjukgymnaster. Patienter som är yrkesverksamma och har behov av teamrehabilitering kan remitteras till Rehabiliteringsmedicinska kliniken i Jönköping som är en länsgemensam resurs. ICF För bedömning, målformulering och planering av åtgärder inom rehabilitering används ICF - Internationell klassifikation av funktionshinder och hälsa (5). ICF områden som används är följande: Kroppsfunktion: Förlust av eller avvikelse i en fysiologisk funktion ex smärta, pares, nedsatt förmåga till tal. Kroppsstruktur: Förlust av eller avvikelse i kroppsstruktur, i organ eller lemmar; kan avse t ex ledkontrakturer. Aktivitet och delaktighet: Svårigheter att genomföra aktiviteter kan innebära t ex nedsatt förflyttningsförmåga, problem att kommunicera eller utföra aktiviteter i dagliga livet (ADL). Omgivningsfaktorer: Fysiska, sociala och attitydmässiga faktorer kan påverka hälsotillståndet t ex personligt stöd av familj, allmänna sociala stödinsatser eller närmiljöns utformning. Journaldokumentation görs i Cosmic och grundar sig på ICF. och behandling Tidig mobilisering och träningsstart Tidigt påbörjad rehabilitering och mobilisering är en av nyckelkomponenterna i vården vid en strokeenhet. Att komma upp och sitta eller stå minskar risken för venös trombos samt förbättrar syresättning och bibehåller den ortostatiska förmågan (1). Tidig mobilisering

4 påbörjas omedelbart, helst under den första dagen. Hjärnskadans storlek, typ (infarkt/blödning), lokalisation samt patientens vakenhetsgrad har betydelse för mobiliseringen. Instabila patienter och patienter med hjärnblödning mobiliseras efter samråd med ansvarig läkare. Mobiliseringen ska då ske under kontrollerade former med regelbunden kontroll av blodtryck och saturation. Träningen bör vara uppgiftsrelaterad och inkludera dagliga aktiviteter som förflyttning, personlig vård, äta, på- och avklädning, toalettbesök, språk och kommunikation. Patienterna behöver uppmuntran till att själva vara aktiva och får lämplig vägledning och hjälp om det behövs. Det är hela teamets uppgift att ta till vara patientens egna resurser, vilket innebär att träningen bör genomföras alla dygnets vakna timmar, 7 dagar i veckan. Multidisciplinärt team ADL ADL, dvs aktiviteter i det dagliga livet, påverkas i olika grad efter stroke. Personlig ADL innefattar förmågan att äta och dricka, förflytta sig, klä på och av sig, klara toalettbesök, sköta personlig hygien och övrig kroppsvård. Instrumentell ADL består av aktiviteter som matlagning, transport, matuppköp, städ och tvätt. Andra viktiga vardagliga aktiviteter är utbildning, arbete och fritidsintressen. Arbetsterapeuten bedömer hur personen utför aktiviteten, bl.a. avseende ansträngning, effektivitet, tempo, säkerhet och självständighet. Bedömningen kan göras som observation och/eller genom intervju. Vid bedömningen utreds vilka aktiviteter patienten klarar respektive vilka aktivitetsnedsättningar som finns, vilka funktioner som fungerar respektive inte fungerar. Bedömningen tillsammans med en noggrann anamnes av patientens tidigare aktivitetsförmåga ligger till grund för de arbetsterapeutiska åtgärderna. Socialstyrelsen rekommenderar bedömning av patientens ADL-förmåga (1). De behandlingsstrategier som utformas för patienten ser mycket olika ut beroende på personens förutsättningar. en består av träning av nedsatta förmågor eller kompensatorisk träning där patienten får lära sig att utnyttja intakta förmågor för att kunna utföra de dagliga aktiviteterna. Vid behov får patienten träna på att använda hjälpmedel. Vid ADL-träning är det viktigt att eftersträva en lugn och trygg träningsmiljö då många strokepatienter har koncentrationssvårigheter, är lättdistraherade och ibland även impulsstyrda. Muntliga instruktioner bör minimeras. Det är viktigt att träningen läggs på rätt nivå, så att det blir lagom stor utmaning för patienten. Om patienten har begränsad ork/uthållighet bör patienten få hjälp med vissa moment för att få optimalt träningsresultat. Handgriplig guidning stimulerar till aktiva rörelser i ett naturligt rörelsemönster, guidningen sker tills patienten själv fortsätter aktiviteten. Enligt Socialstyrelsen (1) finns evidens för att uppgiftsspecifik träning ökar aktivitetsförmåga och delaktighet.

5 Arbetsterapeut Bostad/närmiljö Bedömning En bedömning görs av hur bostaden/närmiljöns utformning påverkar patientens aktivitetsutförande i relation till nytillkommen funktionsnedsättning. Det kan till exempel gälla tillgängligheten till och inom bostaden, samt säkerheten i närmiljön. Översyn av bostads- och närmiljön utförs och rådgivning ges beträffande åtgärder som kan öka tillgänglighet och underlätta för patienten att klara sig så självständigt som möjligt. Om behov finns av rullstol eller gånghjälpmedel ställs stora krav på tillgängligheten i bostaden. Ommöblering, borttagande av trösklar och mattor, montering av ramper, iordningställande av duschplats är exempel på åtgärder som kan underlätta aktivitetsutförandet. Arbetsterapeut, sjukgymnast Fallrisk Det finns en ökad risk för fall efter strokeinsjuknande och nästan 10 % av patienterna har ett eller flera fall under den första veckan (6, 7). Påverkan på motorisk funktion, känsel, smärta, syn, perception och kognition kan tillsammans eller var för sig leda till försämrad balans och risk för fallolyckor. En bedömning av ovanstående bör göras för att identifiera fallriskfaktorer. Se länk nedan. Åtgärder för att förebygga fall är av stor vikt. Detta innebär bl. a träning av funktionsnedsättningar, anpassning av miljön, information till patient, närstående och vårdpersonal. Se vidare vårdprogram för fallprevention. Arbetsterapeut, sjukgymnast Länkar Fallriskbedömning - beskrivning och metoder (pdf) Vårdprogram för fallprevention (pdf, nytt fönster) Förflyttning Förmågan att förflytta sig självständigt påverkas ofta vid stroke. Att vända sig i sängen, sätta sig upp från liggande till sittande, resa sig upp, flytta sig från en stol till en annan, huka sig, gå ner på knä, gå, springa är exempel på förflyttningar som normalt utförs i dagliga livet.

6 Förmåga att förflytta sig, och framför allt att gå, är komplexa aktiviteter som ställer krav på många olika kroppsfunktioner. Patientens tidigare förmåga till förflyttning kartläggs. Den nuvarande förmågan att kunna förflytta sig bedöms avseende att kunna ändra läge i sängen, att kunna ta sig i och ur sängen, att kunna flytta sig till/från rullstol eller stol vid sängen, att kunna resa sig upp till stående, att ta sig fram gående, med eller utan hjälpmedel, eller i rullstol. Målsättningen med förflyttningsträningen bör vara att successivt minska graden av assistans och användande av hjälpmedel allt eftersom patientens funktion förbättras. Träningen innefattar förflyttningar i säng, till/från säng, samt gång. Förflyttningsträningen kan ske i olika miljöer, både inom- och utomhus. Arbetsterapeut, sjukgymnast Hjälpmedel Väl fungerande hjälpmedel kan vara en viktig förutsättning för att det dagliga livet ska fungera för personer med stroke. En behovsbedömning görs utifrån den enskildes behov och behöver ständigt utvärderas utefter hur funktion och aktivitetsförmåga förändras. Hjälpmedel som kan vara aktuella är t ex förflyttnings-, hygien-, kommunikations-, röst- och kognitiva hjälpmedel. Förskrivning av hjälpmedel ingår som en del i rehabiliteringen. I det akuta skedet är patienterna ofta i behov av förflyttningshjälpmedel pga nedsatt förmåga att ta sig fram. Detta kan vara gånghjälpmedel alternativt rullstol. Ett vanligt förekommande tillbehör till rullstolen är ett bord som stöder och avlastar den svaga armen. Ibland kan t ex bokstavstavla, datorhjälpmedel eller röstförstärkare underlätta kommunikationen. Arbetsterapeut, logoped, sjukgymnast Kognition Kognition är de processer i hjärnan som bearbetar och sammankopplar sinnesintryck och information som leder till och samverkar till olika ändamålsenliga handlingar. Det är ett övergripande begrepp som innefattar hela vår tankeverksamhet (8). Vid utredning av kognitiv förmåga används olika bedömningsinstrument och/eller observation i aktivitet. I aktivitetsbedömningen kartläggs patientens resurser och begränsningar utifrån olika kognitiva funktioner såsom uppmärksamhet, rums- och kroppsuppfattning, minne, perception och insikt. Det kan även vara fördelaktigt att intervjua närstående för att få en mer komplett bild av patienten.

7 Vid behandlingen är insiktsbearbetning grundläggande för att få patienten att själv reflektera över sitt sätt att utföra aktiviteten. Insikt är en viktig aspekt för att patienten ska kunna anpassa sig till de nya förutsättningarna och ta aktiv del i sin rehabilitering. Träning av kognitiva funktioner kan ske i dagliga aktiviteter utifrån patientens behov och önskemål/intressen samt varieras i svårighetsgrad efter patientens förmåga. Träning i uppgiftsspecifika aktiviteter rekommenderas eftersom förmågan att generalisera kan vara nedsatt. Det finns viss evidens för att träning i hushållsaktiviteter kan påverka den kognitiva förmågan i positiv riktning (1). Behandlaren bör ge direkt feedback på patientens utförande och lära ut strategier. Intakta funktioner utnyttjas för att kompensera för den kognitiva nedsättningen. Externa kompensatoriska strategier kan bestå av kognitiva hjälpmedel eller strukturerad och tillrättalagd miljö. Det kan vara av värde att ta bort onödiga saker för att få en miljö som är lättare att tolka för den strokedrabbade. Närstående är ofta en resurs för patienten i vardagen och det är därför viktigt att närstående får information om patientens kognitiva svårigheter och resurser. Arbetsterapeut Länkar Sammanställning av instrument som används vid kognitiv utredning, somatisk vård, Länssjukhuset Ryhov (nytt fönster) Kommunikation Afasi Varje år får cirka personer i Sverige afasi, i de flesta fall är det strokerelaterat. Afasi/dysfasi är en förvärvad språkstörning där flera aspekter av språket kan drabbas muntlig och skriftlig förståelse och uttrycksförmåga. Ofta är personligheten och de sociala färdigheterna bevarade men svårigheterna att kommunicera kan bli en stor begränsning för personen med språkstörning och leder ofta till nedsatt delaktighet och autonomi. En kartläggning görs av språk- och kommunikationsförmåga samt behov av stöd från omgivningen. På funktionsnivå utreds språkliga förmågor, t.ex. ordfinnande samt hör- och läsförståelse. På aktivitets- och delaktighetsnivå undersöks hur personen kommunicerar i vardagen samt om möjlighet finns att använda hjälpmedel. Dysartri Dysartri innebär talsvårigheter och beror på att rörelseförmågan i talapparaten är påverkad. Dysartri gör talet otydligt på olika sätt och man kan ha svårt att göra sig förstådd. Ofta beror det på att artikulationen inte är tillräckligt distinkt. Om stämbanden och andningsmusklerna drabbats kan rösten bli svag och hes och det kan vara svårt att få luften att räcka till när man pratar. I andra fall påverkas satsmelodin. Ibland drabbas också taltempot, man kanske talar för långsamt eller för fort. Om gommen är drabbad läcker luft ut genom näsan när man

8 pratar och talet blir nasalt. Talsvårigheterna kan förekomma i olika grad och kan påverka delaktigheten i vardagslivet. En utredning av andning, röst och oralmotorik samt artikulation, satsmelodi och förståelighet görs. syftar till att optimera patientens förmåga att kommunicera och göra sig förstådd. en innebär att man tränar på det som är svårt och/eller lär sig att kompensera för språk- och talsvårigheterna på olika sätt t.ex. genom att sänka taltempot eller att använda kommunikationshjälpmedel och strategier. Med hjälp av gester, kroppsspråk, nedskrivna alternativ och bilder kan man i vissa fall kommunicera trots svår afasi. Forskning har visat att intensiva behandlingsperioder kan ge goda resultat. Detta bör kunna erbjudas om patienten bedöms kunna tillgodogöra sig sådan träning. En viktig del av behandlingen är information, rådgivning, utbildning och handledning till den drabbade, närstående och berörd vårdpersonal. Logoped Länkar Logopediska riktlinjer vid Dysfasi/afasi Motorisk funktion Beroende på var i hjärnan skadan sitter får patienten symtom av olika slag och i olika grad. Den motoriska påverkan kan uttrycka sig som allt från lätt koordinationsstörning till total pares. Målet med bedömningen är att få en uppfattning om funktion och eventuellt funktionsbortfall hos patienten. De funktioner som bedöms är muskelstyrka, muskeltonus, koordination, finmotorik, ledrörlighet, balans och gångmönster. ens mål är att patienten ska uppnå så god funktions- och rörelseförmåga som möjligt för att högsta möjliga oberoende i vardagslivet ska uppnås. Rehabiliteringen bör starta tidigt efter insjuknandet. Det finns en stark association mellan tidig start och funktionella resultat (9). Det finns många olika träningsmetoder för patienter med stroke, men det finns få studier som på ett bra sätt jämför olika metoder eller inriktningar mot varandra och ingen metod har säkert visat sig vara bättre än någon annan. Det tycks dock som om så kallad uppgiftsspecifik träning kan resultera i bättre förmåga i just den uppgiften som har tränats (1). Arbetsterapeut, sjukgymnast Länkar Spasticitet 2013 Svullen hand efter neurologisk sjukdom eller skada, 2012

9 Nutrition Undernäring i samband med stroke är ett vanligt förekommande problem. Undernäring leder till minskad effekt av övrig medicinsk behandling och rehabiliteringsinsatser. Vanliga komplikationer är försämrad sårläkning, minskad muskelmassa, ökad sjuklighet, depression, apati, inaktivitet och förlängd vårdtid. Efter en vecka inom akutsjukvården bedöms undernäring förekomma hos en fjärdedel av patienterna och vid ankomst till rehabilitering efter stroke bedöms närmare hälften vara undernärda (10). Enligt Socialstyrelsens Riktlinjer för Strokesjukvård (1) uppges ca 50 % av alla strokepatienter ha dysfagi i det akuta skedet. Ät- och sväljprocessen utgörs av preoral, oral, faryngeal och esofageal fas. Svårigheter i processen kan leda till kvävningstillbud, svåra infektioner och i värsta fall till döden. För att undvika felsväljning och undernäring är det viktigt med tidig diagnostisering för att kunna ordinera anpassad kost och behandling. Dysfagi kan förekomma i olika grad men påverkar ofta delaktigheten i vardagslivet med försämrad livskvalitet som följd. Sväljningen testas av dysfagikunnig personal innan intag per os kan börja. Fördjupad utredning görs vid avvikelser, där orofacial anatomi, oralmotorik, oral sensorik och faryngeal funktion undersöks. Sväljningen bedöms via testmåltid med olika konsistenser eller via måltidsobservation. Kompletterande objektiva undersökningar kan behöva göras när misstanke om faryngeala svårigheter och/eller grava orala svårigheter föreligger. I samråd med patientansvarig läkare kan man rekommendera vidareremittering till: FUS (fiberendoskopisk undersökning av sväljningsfunktionen). Undersökningen genomförs av öronläkare, om möjligt i samarbete med logoped. Hypofarynx-/esofagusröntgen. Undersökningen genomförs av röntgenpersonal. Funktionell sväljningsröntgen med logoped. Genomförs av dysfagikunnig röntgenpersonal i samarbete med logoped. Enligt Socialstyrelsens Riktlinjer för Strokesjukvård bör nutrition räknas som en medicinsk behandling och den bör vara säkrad inom 72 timmar. en syftar till att säkra ett fullgott energi- och näringsintag, optimera patientens förmåga till säker och effektiv sväljning samt att minska svårigheternas inverkan på vardagslivet. I det akuta skedet kan det finnas behov av parenteral eller enteral nutrition. Dietisten kan föreslå lämplig nutritionsregim för den enskilde patienten. En viktig behandlingsåtgärd är rådgivning till patient, närstående och berörd vårdpersonal kring hur ätsituationen och måltiden bör anpassas. Råd kan bland annat ges angående sittställning, konsistensanpassning, energi- och näringsberikning och sväljningstekniker. en kan i vissa fall inriktas på träning av muskelfunktion och sensorisk stimulering i mun och svalg. Där aspirationsrisk föreligger är god munvård en mycket viktig åtgärd. Grad och typ av dysfagi påverkar behandlingsåtgärderna.

10 Om patienten har kvarstående problem kan alternativ nutritionsväg via gastrostomi bli aktuellt. Det är också viktigt att patienten får hjälp att göra maten smaklig, för ögat tilltalande och så varierad som möjligt. När det finns behov av sondnäring, kosttillägg, energimoduler och förtjockningsmedel ordinerar dietisten lämpliga sorter och mängder och förskriver på landstingsbidrag. Arbetsterapeut, dietist, logoped Länkar Dietisternas behandlingsriktlinjer vid Dysfagi Logopediska riktlinjer för dysfagi Närstående Stöd till närstående En stroke drabbar både patient och närstående. Även patientens familj och andra närstående kan drabbas av en krisreaktion i samband med sjukdomen. Det är inte ovanligt att närstående och patient befinner sig i olika stadier av krisbearbetningen vilket kan leda till frustration och även konflikter. Stöd kan erbjudas i form av information och bearbetande samtal, samt som praktisk handledning i olika situationer för att underlätta/möjliggöra för den anhörige att vara delaktig i patientens omhändertagande och rehabilitering. Tidig kontakt med närstående är viktigt för att öka närståendes upplevda trygghet i situationen samt förmåga att fungera som ett stöd i den fortsatta rehabiliteringen. Barn som närstående När barn på något sätt berörs av stroke är det viktigt att de ges möjlighet att träffa patienten i fråga. Det är viktigt att vara uppmärksam på att även andra närstående än föräldrar kan spela en viktig roll i barnets liv, det kan exempelvis vara en betydelsefull mor- eller farförälder, annan släkting, granne eller familjevän som insjuknat. När det gäller förälder eller annan vuxen som barnet varaktigt bor hos, har sjukvården lagstadgade skyldigheter enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 2g att ge adekvat stöd och information. Barn tänker och reagerar, men visar det inte alltid på ett sätt som vuxna förväntar sig. Om barn undanhålls verkligheten, skapar de ofta förstorade och snedvridna bilder. Barn som får vara delaktiga, kan införliva och bearbeta det som hänt. Sjukvården är skyldig att alltid erbjuda barn som närstående information, råd och stöd samt tillfälle att ställa frågor på egna villkor. Det är också viktigt att utreda om familjen behöver extra stöd från samhället utifrån ändrade förutsättningar på grund av sjukdom. Finns det misstanke om att barn far illa har all sjukvårdspersonal skyldighet att göra en orosanmälan till socialtjänsten utifrån HSL(1982:763) 2f samt SoL (2001:453)14 kap. 1. Kurator

11 Psykosocialt Då en stroke kommer plötsligt och konsekvenserna kan vara omfattande samt medföra en stor komplexitet i fysiska, psykiska, kognitiva och sociala nedsättningar, är det av stor vikt att utgå från och ta hänsyn till den enskilde individen. Det som kan upplevas bagatellartat för en patient, kan kännas svårt att hantera för en annan. Motivationsarbete och ett stödjande förhållningssätt kan vara viktigt. Att omvårdnads- och rehabiliteringspersonal bekräftar patientens och närståendes upplevelser, känslor och rädslor är en viktig del i normaliseringsprocessen. Att tillsammans med patienten hitta alternativa förhållningssätt kan leda till att många begränsningar minimeras och patienten ges möjlighet till ett aktivt vardagsliv efter stroke. Det psykosociala arbetet kan bedrivas på både individ-, grupp- och samhällsnivå. Vid ett första bedömningssamtal tas vid behov en psykosocial anamnes för patienten, samt en självskattning av hälsotillstånd. Det är av största vikt att utgå från individens upplevda konsekvenser av sjukdomen. I detta samtal bör flera viktiga livsområden beröras, exempelvis familjeförhållanden och socialt nätverk, boende, sysselsättning, ekonomi, sex och samlevnad samt eventuella behov av stödinsatser från andra myndigheter såsom försäkringskassa eller kommun. Arbetet består dels av psykosocialt behandlingsarbete i samtalsform, dels av vägledning vad gäller samhällets stödåtgärder, både information, rådgivning och praktisk hjälp/stöd. Kuratorerna på länets strokeenheter arbetar med mottagningsbesök, avdelningsbesök och i vissa fall även hembesök. Psykosocialt behandlingsarbete syftar till att hjälpa individen hitta adekvata verktyg för att hantera gällande förutsättningar samt känna meningsfullhet och tillfredsställelse i situationen. Arbetet innebär dels att utifrån olika metoder stärka individens motståndskraft mot yttre påfrestningar, dels att försöka åstadkomma sådana förändringar i den sociala miljön att människor i utsatta situationer kan nå en gynnsammare utveckling och leva så gott som möjligt utifrån förutsättningarna. Psykosocial behandlingspersonal erbjuder samtal enskilt och i grupp för patient, närstående och personal på enheten. Kurator Länkar Kurator metodbok Sinnesfunktioner Förändringar av sinnesfunktioner kan föreligga hos strokepatienter, t ex synfältsbortfall, nedsatt proprioception, nedsatt sensibilitet för beröring och temperatur samt påverkan på lukt och smak. Även hörselfunktioner kan påverkas och funktioner som hänger samman med

12 förmågan att hålla kroppen upprätt. Ungefär 50 % av strokepatienterna har nedsatt känsel för beröring och proprioception (11). Studier har visat att påverkad sensorisk funktion är relaterad till lägre aktivitetsnivå och längre vårdtid poststroke (12). Känseln undersöks avseende beröring, smärta, temperatur och förmåga att känna rörelseriktning. Vidare observeras om patienten har nedsatt kroppsuppfattning. Det finns mycket begränsad evidens för om återhämtning av sensibilitet skulle kunna påverkas med träning. Visst stöd finns dock för att elektrisk stimulering av handen skulle kunna påverka återhämtningen positivt (13) men belägg finns även för att sensorisk återhämtning sker spontant utan specifik sensibilitetsträning (14). Träning av förmåga att hålla kroppen upprätt i olika positioner sker i sittande, stående och gående beroende på patientens nedsättningar. Sensorisk träning i munhålan kan förbättra oralmotorik och sväljning. Arbetsterapeut, logoped, sjukgymnast Smärta Smärta är ett vanligt problem hos patienter med stroke. Vanligast är smärta från muskuloskeletala systemet sekundärt till pares och koordinationssvårigheter. Studier visar att nästan 75 % av patienter med hemiplegi drabbas av smärta i skuldran under det första året efter insjuknandet. Mellan en och tolv procent av patienterna med stroke utvecklar central smärta, det vill säga en smärta som har sin direkta orsak i hjärnskadan och tycks vara associerat med påverkad känsel (1). Orsaken till smärtan bör utredas tillsammans i teamet. Vid smärta från rörelseapparaten kan rehabiliterande insatser såsom rörelseträning, akupunktur, TENS, kyla/värme prövas. Genom försiktigt handhavande av den paretiska kroppshalvan vid förflyttningar samt god positionering av den paretiska armen kan onödig smärta undvikas. Vid central smärta kan TENS prövas om beröringskänseln är bevarad (1). Arbetsterapeut, sjukgymnast Länkar Sjukgymnastiska behandlingsriktlinjer för positionering i viloställning 2014 TENS hantering och utprovning, Landstinget, 2011

13 Mål/Mätetal Strokevården i Sverige utvärderas via Riks-stroke. Ett nationellt kvalitetsregister som systematiskt samlar in uppgifter från Sveriges sjukhus. Varje sjukhus i länet följer upp sina egna resultat. De parametrar som registreras, gällande rehabilitering, under vårdtiden är: Bedömning inom 24 h, arbetsterapeut och sjukgymnast. Erhållit 30 min träning/dag, arbetsterapeut och sjukgymnast. Fortsatt rehabilitering efter vård på strokeenhet. Bedömning av tal- eller sväljfunktion, logoped.

14 Referenser 1. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för strokesjukvård Tillgänglig: 2. Carey LM, et al.,red. Stroke Rehabilitation: A Learning Perspective, Stroke Rehabilitation insights from neuroscience and imaging. Oxford University press, Inc; (s ) 3. Hälso-och sjukvårdslagen. Tillgänglig: Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs / 4. Socialstyrelsen. Socialstyrelsens författningssamling, SOSFS 2008:20. Tillgänglig: 5. Socialstyrelsen. Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa ICF, Tillgänglig: 1.pdf 6. Indredavik B, Rohweder G, Naalsund E, Lydersen S. Medical Complications in a Comprehensive Stroke Unit and an Early Supported Discharge Service. Stroke. 2008; 39: Teasell R, McRae M, Foley N, Bhardwaj A. The incidence and consequences of falls in stroke patients during inpatient rehabilitation: Factors associated with high risk. Arch Phys Med Rehabil. 2002; 83: Eriksson H. Neuropsykologi, Normalfunktion, demenser och avgränsade hjärnskador. Liber AB; (s. 354) 9. Paolucci S, Antonucci G, Grasso M, Morelli D, Troisi E, Coiro P, Bragoni M. Early Versus Delayed Inpatient Stroke Rehabilitation: A Matched Comparison Conducted in Italy. Arch Phys Med Rehabil. 2000; 81: Faxén G, Karlström B, Rothenberg E. Geriatrisk nutrition. Studentlitteratur; (s ). 11. Connell LA, Lincoln NB, Radford KA. Somatosensory impairment after stroke: frequency of different deficits and their recovery. Clin Rehabil. 2008; 22: Sommerfeld DH, von Arbin M. The impact of somatosensory function on activity performance and length of hospital stay in geriatric patients with stroke. Clin Rehabil. 2004; 18: Schabrun SM, Hillier S. Evidence for the retraining of sensation after stroke: a systematic review. Clin Rehabil. 2009; 23: Winward CE, Halligan PW, Wade DT. Somatosensory recovery: longitudinal study of the first 6 months after unilateral stroke. Disabil Rehabil. 2007; 29(4):

15 Utarbetat av Anna Haraldsson, Arbetsterapeut, Samrehab, Värnamo sjukhus, Värnamo Anna Neymark Wolgast, Dietist, Rehabiliterings- och beteendemedicinska enheten, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Marjory Norén, Logoped, Rehabiliterings- och beteendemedicinska enheten, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Anna Olin, Sjukgymnast, Geriatriska Kliniken, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Kajsa Radonich, Kurator, Geriatriska rehabiliteringskliniken, Höglandssjukhuset, Eksjö Lena Sandahl, Sjukgymnast, Samrehab, Värnamo sjukhus

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Sydöstra sjukvårdsregionen

Sydöstra sjukvårdsregionen Nationella riktlinjer för vård vid stroke - Rehabilitering Sydöstra sjukvårdsregionen Arbetsgrupp: Östergötland: Marie Samuelsson, Lena Törnfeldt Jönköping: Agneta Siebers, Jakob Gesher Kalmar: Ulla Bigelius,

Läs mer

Konsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog

Konsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog Konsekvensanalys F18, F22, F17 Elisabeth Åkerlund neuropsykolog F 18 F 22 Kompensatoriska tekniker för minnesfunktion Träning i kompensatoriska tekniker för att öka problemlösningsförmågan Rad Tillstånd

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN

ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN VAD HAR VI GJORT? ARBETSTERAPEUTER SJUKGYMNASTER DIETISTER LOGOPEDER BAKGRUND Yrkesgrupperna har olika prioriteringslistor som är skapade

Läs mer

Beroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom.

Beroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom. 1 Var 17:e minut drabbas en person i Sverige av stroke. Vid en stroke händer något i de blodkärl som försörjer hjärnan med syre. Oftast är det en propp som bildats och som stoppar blodflödet. Men omkring

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Dysfagibegreppet Transport av mat från munnen till magen Subjektiva & objektiva svårigheter att svälja fast/flytande föda Sätter i halsen och/eller hostar

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid stroke

Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid stroke Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid stroke Socialstyrelsens enkät till kommuner, 2018 Bilaga 2 NATIONELLA RIKTLINJER UTVÄRDERING VÅRD VID STROKE SOCIALSTYRELSEN 1 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen.

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version)

Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version) Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version) Christina Brogårdh 2017-02-07 Projektledning för revideringen av nationella riktlinjer för strokesjukvård

Läs mer

Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)

Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6) Sida 1 (6) 2016-03-09 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3 Ansvar... 3 Vårdgivaren... 3

Läs mer

Habilitering och rehabilitering

Habilitering och rehabilitering Överenskommelse Fastställd av Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden Framtagen av Leif Olsson, Cecilia Persson Beslutsdatum 2017-03-22 (revidering) SON 34 HSN 347 Upprättad 2015-05-13 Ärendenr SON

Läs mer

Rehabilitering i samverkan för södra länsdelen

Rehabilitering i samverkan för södra länsdelen ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-06-14 Ansvarig: Monika Brundin Kommun(er): Enköping-, Håbo-, och Heby kommuner Region Uppsala: Lasarettet i Enköping/Rehabforum Fastställt av:

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Sammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge.

Sammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge. Sammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge. Allmän sammanfattning Att påbörja rehabilitering och träning efter en skada

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 2 Innehållsförteckning Sid INLEDNING 3 Hjärnskada 3 Vanliga konsekvenser vid hjärnskada 3 Hjärnskadeteamet 3 MÅLGRUPP 3 ARBETSSÄTT 4 Arbetsmodell 5 Remisser 6 Första träff_ 6 UTREDNINGAR 6 Neuropsykologisk

Läs mer

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:

Läs mer

Kommunrehab. 2 Fysioterapeuter / Sjukgymnaster. 5 Arbetsterapeuter. 1 Rehabassistent / förflyttningsinstruktör. 2 Hjälpmedelstekniker

Kommunrehab. 2 Fysioterapeuter / Sjukgymnaster. 5 Arbetsterapeuter. 1 Rehabassistent / förflyttningsinstruktör. 2 Hjälpmedelstekniker Kommunrehab 2 Fysioterapeuter / Sjukgymnaster 5 Arbetsterapeuter 1 Rehabassistent / förflyttningsinstruktör 2 Hjälpmedelstekniker Yrkesbeskrivning Leg. Arbetsterapeut: Rehabassistent: Aktivitetsbedömning/

Läs mer

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer

Habiliteringen i Dalarna

Habiliteringen i Dalarna Habiliteringen i Dalarna Läs gärna mer på Habiliteringens webbsida www.ltdalarna.se/hab Där hittar du också kartor till de olika enheterna inom Habiliteringen i Dalarna. FOTO: MOSTPHOTOS. TRYCK: PRINTELIEN

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag

Läs mer

Allmänt om strokerehabilitering på Medicinkliniken ViN och inom Rehab Öst

Allmänt om strokerehabilitering på Medicinkliniken ViN och inom Rehab Öst Allmänt om strokerehabilitering på Medicinkliniken ViN och inom Rehab Öst Syfte På ViN innefattar rehabilitering alla åtgärder av medicinsk och social art som ska hjälpa sjuka och skadade att återvinna

Läs mer

En hög ålder är inte synonymt med dålig återhämtningsförmåga men däremot kan tempot behöva vara lägre och rehabiliteringsperioden längre.

En hög ålder är inte synonymt med dålig återhämtningsförmåga men däremot kan tempot behöva vara lägre och rehabiliteringsperioden längre. Stroke & Traumatiska hjärnskador Behandlingsprogram Enriched Life erbjuder ett kvalificerat, modernt rehabiliteringskoncept i en miljö och ett klimat som ytterligare bidrar till en optimal rehabiliteringsupplevelse.

Läs mer

Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU)

Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Senast uppdaterad: 2011-11-15 http://slmf.nyttodata.net/kol/niva-3/arbetsterapiprogram-for-personer-med-kol-fran-sahlgrenska-universit

Läs mer

Fall-och fallskadeprevention

Fall-och fallskadeprevention SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2017-09-11 Beslutad av SN 2017-09-27 107 Fall-och fallskadeprevention BAKGRUND Fall och dess konsekvenser i form av frakturer och andra

Läs mer

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Hélène Pessah-Rasmussen Docent, överläkare Christina Brogårdh Docent, leg sjukgymnast VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin 1 2 I den skadade delen

Läs mer

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND Verksamhetsbeskrivning för dagrehabilitering LÄTTLÄST Värdegrund Vi KAN (Region Hallands värdegrund). För oss innebär Vi KAN: Vi att samarbeta och lära av varandra. Teamet

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal 2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa

Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa 2 Synverksamheten Synverksamheten riktar sig till personer i alla åldrar med en varaktig måttlig till svår synnedsättning eller blindhet,

Läs mer

Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri

Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri Lärandemålen eftersträvas under PTP-året och kan anpassas/revideras för att bättre passa dig och din tjänstgöring. De ska inte användas som en checklista. Definiera

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Strokevård

Nationell utvärdering 2011 Strokevård Nationell utvärdering 2011 Strokevård Kommunernas insatser Bilaga 4: Enkät till kommuner och stadsdelar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg

Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg Revisionsnr Diarienr. 1 (5) Fastställandedatum Giltigt t.o.m. Tills

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

Norrlandstingens regionförbund

Norrlandstingens regionförbund Norrlandstingens regionförbund Bedömning av konsekvenser för landsting/regioner i norra sjukvårdsregionen relaterat till nationella riktlinjer för vård vid stroke, stöd för styrning och ledning - Remissversion

Läs mer

OFVSPPPTIMA. Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada

OFVSPPPTIMA. Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada OFVSPPPTIMA Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada Med rätt träning kan Du uppnå klara förbättringar, även många år efter att hjärnskadan har skett Hjärnan kan mer Vår hjärna är

Läs mer

Rehabiliteringsmedicinska mottagningen

Rehabiliteringsmedicinska mottagningen erbjuder specialiserad rehabilitering i öppenvård. De huvudsakliga patientgrupperna är personer med hjärnskada, neurologisk sjukdom eller ryggmärgsskada (spinalskada). Målsättningen med rehabiliteringen

Läs mer

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR 2 HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR MEDICINSKA BESLUT 03 INFORMATION 06 BRYTPUNKTSSAMTAL 07 VAD ÄR VIKTIGT NU ÖNSKEMÅL OCH PRIORITERINGAR 04

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Version 9.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2009-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer

Läs mer

Personcentrerad rehabilitering. Jesper Poucette Distriktsläkare Rehabläkare Hemsjukvårdsläkare

Personcentrerad rehabilitering. Jesper Poucette Distriktsläkare Rehabläkare Hemsjukvårdsläkare Jesper Poucette Distriktsläkare Rehabläkare Hemsjukvårdsläkare 45 minuter Strokerehabilitering i Lidköping som utgångspunkt för diskussion kring bemötande och värdegrund Eller Värdegrund och bemötande

Läs mer

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-

Läs mer

Vårdprogram Stroke Rehabilitering

Vårdprogram Stroke Rehabilitering Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg Revisionsnr Diarienr. 1 (22) Fastställandedatum Giltigt t.o.m. Tills

Läs mer

MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:

MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad: MAS-riktlinjer Att identifiera och förebygga undernäring Upprättad: 2011-01-01. Reviderad 2017-07-20 Inledning Undernäring är ett tillstånd av obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen. Ett

Läs mer

Linda Alsholm, Eric Bertholds, Brita Eklund, Annika Nordanstig, Claes Gustafsson. Strokerådet

Linda Alsholm, Eric Bertholds, Brita Eklund, Annika Nordanstig, Claes Gustafsson. Strokerådet E 01: erbjuda direktinläggning på strokeenhet till personer med misstänkt stroke (prioritet 1) E 02: erbjuda vård på strokeenhet till personer med stroke (prioritet 1). E 03: bör inte erbjuda personer

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

AKTIVITETER OCH RELATIONER

AKTIVITETER OCH RELATIONER AKTIVITETER OCH RELATIONER Att stödja till aktiviteter och relationer utgör en stor del i arbetet kring personer med funktionsnedsättning. Målet är att personer med funktionsnedsättningar, oavsett diagnos,

Läs mer

Att åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning

Att åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning Att åldras med funktionsnedsättning framtida utmaningar Jan Lexell Professor, överläkare Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring

Förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Övergripande styrdokument Riktlinjer Hälso- och sjukvård, Nutrition (2017-11-10). Communis, riktlinjer

Läs mer

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND Verksamhetsbeskrivning för slutenvårdsrehabilitering LÄTTLÄST Värdegrund Vi KAN (Region Hallands värdegrund). För oss innebär Vi KAN: Vi att samarbeta och lära av varandra.

Läs mer

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-07-27 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Alla Fastställt av: Beredningsgrupp (TLK) Egenvård,

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Fysioterapeutiskt perspektiv

Fysioterapeutiskt perspektiv Fysioterapeutiskt perspektiv Ingalill Larsson leg. sjgym.univ.lektor, PhD VARFÖR VILKA FYSIOTERAPI VAD VAR HUR VAR finns fysioterapeuter? 1 Akutsjukvård Primärvård Hemsjukvård Kommunal hälso- och sjukvård

Läs mer

Din rätt till rehabilitering

Din rätt till rehabilitering Din rätt till rehabilitering Varför behövs rehabilitering? NEUROLOGISKA DIAGNOSER, skador och symtom är ofta livslånga och berör livets alla områden. För en del diagnoser finns bra medicinering, för andra

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Mer sjukdom/symtom med stigande ålder. Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer

Mer sjukdom/symtom med stigande ålder. Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer SMÄRTA HOS ÄLDRE Mer sjukdom/symtom med stigande ålder Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer Beakta fysiologisk, psykologisk, social och existentiell dimension INAKTIVITETSSMÄRTA Hög ålder

Läs mer

Utvärdering av vården vid stroke

Utvärdering av vården vid stroke Utvärdering av vården vid stroke 2018 UTVÄRDERING AV VÅRDEN VID ASTMA OCH KOL SOCIALSTYRELSEN 1 Utvärdering av vården vid stroke Allt färre insjuknar och avlider i stroke och det är framförallt den kraftiga

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Version 8.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2008-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng

Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng Alison Godbolt, Överläkare, Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm, Danderyds sjukhus SweTrau möte nov 2016 Rehabiliteringsmedicinska

Läs mer

Lokal tillämpning av Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009

Lokal tillämpning av Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Akademiska sjukhuset Fysioterapin 2016 09 12 M Florvall, A Hedlund, Y Johansson, U-B Larnemark, C Pettersson. Lokal tillämpning av Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Denna lokala tillämpning

Läs mer

TryggVE. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO. TryggVE-team

TryggVE. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO. TryggVE-team TryggVE Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO TryggVE-team 2010-09-29 1 Bakgrund Projektet startade 2007 på uppdrag av Reko`s chefsgrupp. Omvårdnadschef Sonja Nilsson är projektledare på SÄS REKO

Läs mer

Dagrehabrutin. Syfte och omfattning. Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)

Dagrehabrutin. Syfte och omfattning. Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-51441 Fastställandedatum: 2014-02-11 Giltigt t.o.m.: 2017-02-11 Upprättare: Berit M Fredriksson Fastställare: Berit Fredriksson Dagrehabrutin Innehåll

Läs mer

Rätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk

Rätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk Trygghet Att patienten känner sig trygg i sin situation,vet att vården samverkar och vet vem han/hon ska/kan vända sig till Vårdsamverkan Säkerhetsställa att flöden och kommunikation mellan olika vårdgivare

Läs mer

Styrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa

Styrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa Styrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa Beslutad av regionfullmäktige 2010-02-02 Redaktionella justeringar p g a namnbyte 2 Bakgrund Grunden för Västra Götalandsregionens

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 12.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2012-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 11.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2011-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem

Läs mer

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal 2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för arbetsterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte

Läs mer

Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring

Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Rutinen bygger på Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2014:10 Förebyggande och behandling av

Läs mer

Sväljningsbedömning LKL Landstinget Kalmar Län

Sväljningsbedömning LKL Landstinget Kalmar Län Gäller från och med: Gäller till och med: Version: Sida: 2012-03-01 2016-12-31 1 1(5) Dokumenttyp: Metodbeskrivning Utfärdat av: Teresa Bobeck, leg logoped Monica Hellgren, nutritionssjuksköterska Förvaltning

Läs mer

IBIC. Begrepp och livsområden TRYGGHET OCH STÖD

IBIC. Begrepp och livsområden TRYGGHET OCH STÖD IBIC Begrepp och livsområden TRYGGHET OCH STÖD Sara Odelsheim Omsorgshandledare Vård och Omsorg Sektor Socialtjänst Stenungsunds Kommun Sara.odelsheim@hotmail.com wwww.stenungsund.se Nya ord och begrepp

Läs mer

TryggVE. Bakgrund. Osteoporosdagen Presentation av TryggVE-teamet, SÄS. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO

TryggVE. Bakgrund. Osteoporosdagen Presentation av TryggVE-teamet, SÄS. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO TryggVE Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO TryggVE-team 2010-09-29 1 Bakgrund Projektet startade 2007 på uppdrag av Reko`s chefsgrupp. Omvårdnadschef Sonja Nilsson är projektledare på SÄS REKO

Läs mer

BEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

BEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR MÅL MED Att identifiera och samordna patientens palliativa vårdbehov i syfte att patient och dess närstående ges möjlighet att planera, förbereda sig och göra de prioriteringar som är viktiga och meningsfulla

Läs mer

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

VÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet

VÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet VÄGLEDNING Checklista demens Dagverksamhet Checklistan är ett arbetsredskap och ett hjälpmedel för att arbeta efter Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Samtidigt leder den till ett lärande genom att

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas

Läs mer

Ställningstagande om rehabilitering inom kommunal verksamhet

Ställningstagande om rehabilitering inom kommunal verksamhet Ställningstagande om rehabilitering inom kommunal verksamhet Ställningstagande om rehabilitering inom kommunal verksamhet, 2016 Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Ulf Lundberg Foto: Colourbox www.arbetsterapeuterna.se

Läs mer

Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen?

Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen? Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen? Elisabeth Rydwik Med Dr. Leg Sjukgymnast Disposition Rehabilitering Fysisk aktivitet Effekter av träning för äldre Rehabilitering på geriatrisk klinik

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan

Rehabilitering och habilitering i samverkan ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-01 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Landstingets samtliga förvaltningar Fastställt

Läs mer

ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD. Demenssjukdomar

ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD. Demenssjukdomar ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD Demenssjukdomar Arbetsterapiprogram demenssjukdomar SPAS, Lasarettet i Ystad Målgrupp: Personer med minnesproblem, misstänkta demenstillstånd hos yngre och

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR

Läs mer

Kommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati.

Kommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati. Bedömningsformulär AssCe* för verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå, i sjukgymnastprogrammet. Studenten ska kunna I. Kommunikation och undervisning 1. Kommunicera med och bemöta patienter. Kommunicera

Läs mer

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Projektledare Bo Norrving, Professor, Lunds universitet Gunilla Gosman-Hedström, Docent Göteborgs universitet Vårdalinstitutet 2010-03-25 Stroke en

Läs mer

Vårdprogram Diarienr: Ej tillämpligt 1(8)

Vårdprogram Diarienr: Ej tillämpligt 1(8) Vårdprogram Diarienr: Ej tillämpligt 1(8) Dokument ID: 09-251484 Fastställandedatum: 2017-12-20 Giltigt t.o.m.: 2018-12-20 Upprättare: Anna-Lena K Hagström Fastställare: Lena Vretling Hjärnrehabprogrammet,

Läs mer

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan Vad är Senior alert? Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som används inom vården och omsorgen om äldre. Med hjälp av registret kan vården och omsorgen tidigt upptäcka och förebygga trycksår,

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD)

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Sedan 1990 talets början har Mälargården mottagit nackskadade för rehabilitering och har

Läs mer

Norrbotten. Rehab-rapporten 2018

Norrbotten. Rehab-rapporten 2018 Norrbotten Rehab-rapporten 8 Neuroförbundet anser om rehabilitering Varför? När en person har behov av rehabilitering har per sonens liv förändrats. Tillsammans med olika kategorier av hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN. Leva som andra

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN. Leva som andra BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning, autism,

Läs mer

Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor:

Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor: Rehabenheten Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor: 1. Har du/patienten fallit under det senaste året? 2. Är du/patienten rädd för att falla? Eller

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009.

Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009. Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009. Policy avseende habiliterings-/rehabiliteringsprogram för personer med nedsatt hörsel, tinnitus, dövhet,

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer