Klimatförändringar vad handlar det egentligen om? En introduktion för ungdomar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Klimatförändringar vad handlar det egentligen om? En introduktion för ungdomar"

Transkript

1 1 Klimatförändringar vad handlar det egentligen om? En introduktion för ungdomar

2 Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att få svar på dina frågor om Europeiska unionen. Gratis telefonnummer (*) : (*) Vissa mobiltelefonoperatörer tillåter inte nummer eller avgiftsbelägger dem. En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europa-servern (http://europa.eu). Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen. Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, 2009 ISBN doi: /72057 Europeiska gemenskaperna, 2009 Kopiering tillåten med angivande av källan.. Printed in Belgium TRYCKT PÅ ÅTERVUNNET PAPPER SOM TILLDELATS EUROPEISKA UNIONENS MILJÖMÄRKE BLOMMAN FÖR GRAFISKT PAPPER. (HTTP://EC.EUROPA.EU/ECOLABEL)

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Klimatförändringar vad handlar det egentligen om? 4 Hur uppstår klimatförändringar? 4 Växthuseffekten 4 Så arbetar klimatforskarna 5 Växthusgaser som produceras av människan 6 Klimatet förändras 7 Klimatförändringarna och deras följder 8 Hur kan klimatförändringarna stoppas? 12 Vad gör de ledande politikerna? 12 FN:s mellanstatliga panel för klimatförändringar 12 FN:s ramkonvention om klimatförändringar 13 Kyotoprotokollet 13 Vad kan du göra? 14 Behovet av ett nytt globalt klimatavtal 16 Vad gör EU för att motverka klimatförändringarna? 17 Framsteg i EU 18 EU:s system för handel med utsläppsrätter 18 Minskade utsläpp är bra för ekonomin 20 Vi måste anpassa oss till klimatförändringarna 21

4 4 Klimatförändringar vad handlar det egentligen om? De pågående klimatförändringarna påverkar oss alla mer och mer. Har du lagt märke till att vädret blivit mer extremt i ditt land, eller sett det på tv? Kanske har vintrarna blivit lite varmare, med mindre snö och mer regn. Tycker du att det verkar som om våren kommer lite tidigare varje år, och blommorna och fåglarna är här tidigare än väntat? Allt detta är tecken på klimatförändringar, eller global uppvärmning som det också kallas. Om vi inte gör något för att stoppa den globala uppvärmningen kommer den värld vi lever i nästan säkert att förändras dramatiskt under det här århundradet, och vårt sätt att leva kommer också att förändras. Miljontals människoliv kan hotas. Hur uppstår klimatförändringar? Klimatet ändras på grund av vår livsstil, särskilt i rikare, ekonomiskt utvecklade länder som medlemsländerna i Europeiska unionen. Kraftverken som ger oss energi till elektricitet och uppvärmning av våra hus, våra bilar och flygplan, fabriker som framställer de varor vi köper och jordbruket som ger oss mat allt detta bidrar till klimatförändringarna genom att avge så kallade växthusgaser. Växthuseffekten Vår atmosfär fungerar som ett genomskinligt skydd runt jorden. Den släpper in ljus och håller kvar värme. Utan atmosfären skulle solvärmen omedelbart studsa bort från jordytan tillbaka ut i rymden. Då skulle jorden vara ca 30 C kallare och allt skulle frysa till is. Atmosfären kan liknas vid glasväggarna till ett växthus och det är därför man talar om växthuseffekten. Orsaken till växthuseffekten är växthusgaserna i atmosfären, som stänger in värmen. Till största delen uppstår växthusgaser naturligt. Men sedan den industriella revolutionen på 1700-talet har även vårt samhälle producerat allt större mängder växthusgaser. Det har lett till att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären nu är högre än den varit någon gång de senaste åren. Det gör växthuseffekten starkare. Därför stiger temperaturen på jorden och klimatet förändras.

5 5 Koncentrationer av koldioxid i atmosfären Mauna Loa- eller Keelingkurvan Atmosfärisk CO 2 Koncentration (ppm) Så arbetar klimatforskarna Modern klimatforskning handlar om att studera det förflutna, iaktta och tolka det som händer i dag och använda den informationen för att försöka förutsäga vad som ska hända i framtiden. Forskarna använder sig av en imponerande rad källor för att skaffa kunskap om klimatet förr. Bland annat borrar man i polarisen ner till berggrunden och tar upp cylindrar av is som kallas iskärnor. I Antarktis har ett europeiskt forskarlag tagit upp iskärnor från tre kilometers djup, is som inte kommit i kontakt med ljus eller luft på över år! Genom att studera de fysiska egenskaperna hos isen och luftbubblorna i isen får forskarna reda på hur klimatet och atmosfären såg ut på den tiden. Andra informationskällor till det förflutna är årsringar i träd, korall från forntiden, stalagmiter och gamla rester av pollen, frön och blad. Genom denna forskning vet vi att jorden omväxlande haft istider och varmare perioder och att medeltemperaturen har växlat mellan 9 och 22 C (den nuvarande globala medeltemperaturen är 15 C). Dessa växlingar har haft naturliga orsaker, som jordens bana runt solen och sin egen axel, förändringar i solens aktivitet och vulkanutbrott (som kan göra att stoft förs långt ut i atmosfären och tillfälligt stänger ute en del av solvärmen). Under de senaste åren har klimatet varit tämligen stabilt med små förändringar på mindre än 1 C per sekel. Dessa stabila förhållanden har gjort det möjligt för dagens samhällen och ekosystem att utvecklas. Men nu stiger temperaturen snabbt. Källa: NOAA Earth System Research Laboratory, De naturliga orsakerna räcker inte för att förklara en snabbare uppvärmning än vad vi haft på minst år en del studier säger år. Och koncentrationerna av koldioxid och metan i atmosfären är i dag de högsta på minst år. Mycket av den information som forskarna har hittat används för att förutspå det framtida klimatet och effekterna av klimatförändringarna. Det görs med modellering och simulering i datorer. Det är inte frågan om enkla persondatorer de datorer som används för att se 100, 200 eller 300 år in i framtiden är komplexa system som hanterar många variabler. Forskarna vet fortfarande inte exakt hur känsligt vårt klimat är för ökande koncentrationer växthusgaser. Man vet inte vilka koncentrationer som sätter i gång temperaturförändringar, eftersom detta också beror på andra faktorer som luftföroreningar och molnformationer. Därför kör forskarna simuleringar som grundar sig på olika typer av antaganden. Forskarna måste också göra andra antaganden, t.ex. om hur mycket fossila bränslen vi kommer att använda i framtiden, hur stor jordens befolkning kommer att vara och hur ekonomierna kommer att utvecklas. Det är därför som alla förutsägelser om klimatutvecklingen i framtiden varierar.

6 6 Solenergistrålar tränger genom atmosfären. Växthuseffekten En del av energin studsar tillbaka ut i rymden. Jordytan värms upp av solen och strålar tillbaka värmen till rymden. Växthusgaser i atmosfären fångar en del av värmen. Källa: Den kanadensiska regeringens webbplats om klimatförändringar. Växthusgaser som produceras av människan Den största delen av de växthusgaser som produceras av människan utgörs av koldioxid (CO 2 ). Koldioxid står för 82 % av alla utsläpp av växthusgaser från de 27 EU-länderna. Koldioxid frigörs vid förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas. Fossila bränslen är fortfarande vår viktigaste energikälla. Vi förbränner fossila bränslen för att producera elektricitet och värme och använder dem som drivmedel i bilar, båtar och flygplan. Vi har alla stött på koldioxid i läsk bubblorna i kolsyrade drycker och öl är koldioxid. Koldioxid har också stor betydelse för andningen: vi andas in syre och andas ut koldioxid, medan träd och växter använder koldioxiden för att producera syre. Det är därför våra skogar är så viktiga. Skogarna använder upp en del av de stora mängder koldioxid som vi producerar. Dessvärre försvinner skog i stora delar av världen på grund av virkesproduktion, jordbruk och skogsbränder, och tropiska skogar försvinner mycket snabbare än andra varje år minskar deras yta med 10 miljoner hektar. Källa: Foto: V. Novikov (taget sommaren 2006); uppgifter från Tadzjikistans myndighet för hydrometeorologi. Fedsjenkoglaciären i Pamir i Tadzjikistan krymper. Fedsjenkoglaciären Isens flytriktning

7 7 När skogar avverkas eller brinner avger de koldioxid till atmosfären. Enligt beräkningar står avskogningen för omkring 20 % av de globala utsläppen av växthusgaser, så det är mycket viktigt att stoppa den här processen. Klimatet förändras Andra växthusgaser som frigörs genom mänsklig verksamhet är metan och kväveoxid. De ingår i de osynliga utsläppen från soptippar, boskapsuppfödning, risodling och vissa metoder för markgödsling. Vi framställer också vissa växthusgaser på konstgjord väg, s.k. fluorerade växthusgaser. De används i kylskåp, frysar, luftkonditioneringssystem och till och med i träningsskor. De kan läcka ut i atmosfären, särskilt om apparaterna inte skrotas på rätt sätt. Klimatförändringarna har redan börjat. Sedan 1850 har den globala medeltemperaturen stigit med 0,76 C. I Europa har medeltemperaturen stigit ännu mer, med nästan 1 C, och den snabbaste ökningen har registrerats de senaste 30 åren. Globalt sett har 12 av de senaste 14 åren varit de varmaste någonsin (dvs. sedan 1850, när de första instrumenten för att mäta temperatur någorlunda korrekt utvecklades). De tre hittills varmaste åren är, i fallande ordning, 1998, 2005 och 2003.

8 8 Satellitobservationer av polaristäcket Observerad havsis, september 1979 Uppvärmningen beror på den ökande mängden växthusgaser som uppstår till följd av mänsklig verksamhet, och den går allt snabbare: temperaturens ökningstakt har stigit från 0,1 C per årtionde de senaste 100 åren till 0,2 C det sista årtiondet. Klimatforskare förutspår att de globala medeltemperaturerna troligen kommer att stiga med ytterligare mellan 1,8 och 4,0 C det här århundradet men kan komma att stiga med så mycket som 6,4 C i värsta fall. Och det är bara försiktiga uppskattningar. De här temperaturökningarna kanske inte verkar så stora om man inte tänker på att den globala medeltemperaturen under den senaste istiden, som tog slut för år sedan, var bara 5 C lägre än i dag, trots att stora delar av Europa var täckta av polaris. Några få grader gör stor skillnad för vårt klimat! Observerad havsis, september 2003 Klimatförändringarna får redan konsekvenser i Europa och världen över. Om vi inte lyckas stoppa dem kan de leda till katastrofer som snabbt stigande havsnivåer och brist på mat och vatten i vissa delar av världen. Klimatförändringarna kommer att påverka alla länder, men det är utvecklingsländerna som är mest sårbara. De är ofta beroende av klimatkänslig verksamhet som jordbruk och har inte tillräckligt med pengar för att anpassa sig till effekterna av klimatförändringarna. Men det positiva är att vi fortfarande hinner hejda klimatförändringarna om vi sätter fart och att vi får veta mer och mer om hur alla kan hjälpa till med det. Vital Arctic Graphics People and global heritage on our last wild shores Källa: Arctic Climate Impact Assessment (ACIA), Impacts of a Warming Arctic. Klimatförändringarna och deras följder Polarisen håller på att smälta. Det område vid Nordpolen som täcks av is har minskat med 10 % under de senaste decennierna, och den is som befinner sig över vattenytan har blivit ca 40 % tunnare. På andra sidan jordklotet har istäcket över Antarktis blivit instabilt. Glaciärer krymper världen över. Sedan 1850 har glaciärerna i Alperna förlorat omkring två tredjedelar av sin volym, och de krymper klart snabbare än de gjorde på 1980-talet. I skidorten Andermatt i Schweiz har man täckt över Gurschenglaciären, som är ett populärt skidområde, med ett enormt, isolerande plastöverdrag under sommaren för att förhindra att isen smälter och glider.

9 9 Temperaturer under de senaste åren (norra halvklotet) och förutspådd temperaturökning under de närmaste 100 åren Temperaturavvikelser ( C) från genomsnittet från 1961 till 1990 Rekonstruerad temperatur. Data från trädens årsringar, koraller och iskärnor (blå), utjämnad data (svart) och felmarginal (grå). Förutspådd global genomsnittstemperatur, , beräknad i förhållande till olika IPCCsenarier (prickad linje) och samlade resultat (grå). Registrerad data från termometrar (röd). När polarisen smälter stiger havsnivån dubbelt så snabbt som för 50 år sedan. Forskarna konstaterade 2003 att havet steg med 31 centimeter per århundrade, och det kan komma att bli dubbelt så mycket under de kommande 100 åren. Den globala havsnivån kan komma att stiga med upp till 88 centimeter till Det skulle innebära att lågt liggande öar och kustområden som Maldiverna, Nildeltat i Egypten och Bangladesh översvämmas. I Europa kan stigningen bli 50 % större, och då skulle upp till 1,6 miljoner fler kustbor riskera att drabbas av översvämning Samtidigt kan omkring 20 % av kustvåtmarkerna komma att försvinna, och erosionen av Atlantkusten skulle då öka. I dag gröps kusten ur med upp till 1 meter om året. Längre bort från kustlinjen skulle havsvattnet tränga in och förstöra jordbruksmark och vattenreservoarer. Källa: Europeiska miljöbyrån. År Det enorma snötäcket över Grönland har börjat smälta. Minst 100 miljarder ton is försvinner varje år, och det gör att havsnivån stiger. Om snötäcket smälte helt, vilket antagligen skulle ta flera hundra år, skulle havsnivån kunna stiga med hela 7 meter. Klimatförändringarna väntas leda till att extremt väder som stormar, översvämningar, torka och värmeböljor ökar i intensitet och/eller blir vanligare. Omkring 90 % av alla naturkatastrofer i Europa sedan 1980 har direkt eller indirekt orsakats av vädret och klimatet. Det genomsnittliga antalet väderoch klimatrelaterade katastrofer per år i Europa ökade med omkring 65 % mellan 1998 och 2007 jämfört med genomsnittet för 1980-talet. Katastroferna leder inte bara till stora skador, utan också till högre kostnader för försäkring av hem och annan egendom. Sedan 1990 har Europa drabbats av nästan 260 större flodöversvämningar, bl.a. de katastrofala översvämningarna i Donau och Elbe sommaren Sedan 1998 har översvämningar dödat mer än 700 personer i Europa, tvingat en halv miljon människor att flytta och kostat minst 25 miljarder euro. Även om det ännu inte bevisats att dessa översvämningar direkt orsakats av klimatförändringarna väntas översvämningar bli allt vanligare och värre i stora delar av Europa i och med att den globala uppvärmningen fortsätter.

10 10 Kyotoprotokollet, tidslinje och historia Förkortningsordlista för tidslinjen VHG: växthusgas UNFCCC: FN:s ramkonvention om klimatförändringar IPCC: Mellanstatliga panelen för klimatförändringar COP: Partskonferens (mellan de länder som ratificerat en konvention) CMP: Möte mellan de parter som ratificerat Kyotoprotokollet Bakåt i tiden: Stockholmskonferensen om den mänskliga miljön 1972 Första globala klimatkonferensen i Genève 1979 IPCC bildades Vetenskaplig konferens i Toronto om förändringar i atmosfären FN:s generalförsamling förklarar att klimatförändringar är ett gemensamt problem för mänskligheten 1:a rapporten från IPCC jorden tycks bli varmare det tycks bero på mänsklig verksamhet mer tid behövs för att bekräfta dessa två antaganden Unced, Rio de Janeiro UNFCCC öppnas för underskrift UNFCCC träder i kraft 2:a rapporten från IPCC UNFCCC COP 1 Berlin De sammantagna beläggen tyder märkbar mänsklig påverkan på de Kyotokonferensen (COP3) Intensiva förhandlingar Kyotopro Globala u 5 % till Principen UN från Kyo Källor: UNFCCC, IPCC och Greenpeace. I många delar av världen råder det vattenbrist redan i dag. Nästan en femtedel av jordens befolkning, 1,2 miljarder människor, har inte tillgång till rent dricksvatten. Om de globala temperaturerna ökar med 2,5 C jämfört med de nivåer som rådde före den industriella revolutionen (dvs. omkring 1,7 C högre än dagens nivåer) kommer troligen ytterligare 2,4 3,1 miljarder människor i världen att drabbas av vattenbrist. Den globala uppvärmningen förutspås öka världens livsmedelsproduktion så länge den håller sig mellan 1,5 och 3,5 C över den förindustriella nivån (0,7 2,7 C över dagens globala medeltemperatur), men vid större temperaturökningar kommer livsmedelsproduktionen att minska. Odlingssäsongen har blivit längre i norra Europa, men när vissa grödor och växter blommar och mognar tidigare ökar risken för skador vid sen vårfrost. På vissa platser i Sydeuropa blir odlingssäsongen kortare. Tropiska sjukdomar som malaria och denguefeber kan komma att spridas, eftersom de områden där klimatet är gynnsamt för de myggor, fästingar och sandflugor som bär på sjukdomarna kommer att bli större. Tigermyggan, som kan sprida en rad olika sjukdomar, har brett ut sig över ett mycket större område i Europa de senaste 15 åren och finns nu i 12 länder. Enligt en undersökning riskerar uppskattningsvis 5 6 miljarder människor 2080 att drabbas av denguefeber på grund av klimatförändringarna och befolkningsökningen. En värmebölja i stora delar av Europa sommaren 2003 bidrog till att mer än personer dog i förtid, orsakade omfattande skogsbränder i södra Europa och jordbruks- och skogsbruksförluster på 10 miljarder euro. Från 2070 och framåt riskerar Europa att drabbas av så svåra värmeböljor vartannat år.

11 på en t globala klimatsystemet tokollet: tsläppsmål för VHG: 2012 om handel med utsläpp av VHG CCC COP 4, Buenos Aires; handlingsplanen Buenos Aires lanseras för att utveckla toprotokollets regelbok UNFCCC version 7, Marrakech Kyotoprotokollets regelbok antas Vetenskapliga belägg för global uppvärmning Världstoppmötet i Johannesburg om hållbar utveckling 3:e rapporten från IPCC 4:e rapporten från IPCC: Den globala uppvärmningen är tydlig och får redan konsekvenser Om inget görs kan den globala temperaturen stiga med upp till 6,4 C till 2100 Det är både genomförbart och ekonomiskt möjligt att minska de globala utsläppen kraftigt Kyotoprotokollet träder i kraft UNFCCC COP 11, Kyoto CMP &, Montreal: diskussionerna om internationella åtgärder efter 2012 inleds UNFCCC COP 13/Kyoto CMP 3, Bali: formella förhandlingar inleds för att sluta klimatavtal för tiden efter 2012 före slutet av 2009 EU-institutionerna godkänner ett paket bestående av ambitiösa klimat- och energiåtgärder 11 Klimatförändringarna börjar göra många av de stora turistorterna kring Medelhavet mindre attraktiva, samtidigt som turistorter i andra områden blir populärare. Förutsägelser om klimatförändringarna i framtiden tyder på att Medelhavsområdet kommer att bli mindre lämpligt för turism på sommaren, vilket kommer att leda till att sommarturismen flyttar till andra delar av Europa. När Europa blir varmare flyttar fåglar, insekter, djur och växter norrut och till mer höglänta områden. Men risken är stor att många inte hinner med i klimatförändringarnas takt, eller att vägar, städer och annat som byggts av människan och delar landsbygden hindrar dem från att flytta tillräckligt långt. En studie med alarmerande resultat visar att klimatförändringarna skulle kunna leda till att en tredjedel av jordens arter är utrotade redan Däggdjur och fåglar i polartrakterna, t.ex. isbjörnar, sälar, valrossar och pingviner, är särskilt sårbara. På lång sikt kan omfattande klimatförändringar leda till regionala konflikter, svält och flyktingströmmar då det blir brist på mat, vatten och energiresurser. I hela världen kan upp till 1 miljard klimatflyktingar fördrivas från sina hem, och de kommer att behöva hjälp, särskilt från de rikare länderna. Ett annat skräckscenario är att förändrade havstemperaturer gör att Golfströmmen slutar att föra varmt vatten norrut i Atlanten. Även om det inte är troligt att det kommer att inträffa under det här seklet är forskarna ense om att en sådan händelse skulle leda till att utvecklingen mot varmare väder i norra Europa skulle stoppas och att det i stället skulle bli mycket kallare ( 1 ). ( 1 ) Många av dessa siffror och uppgifter kommer från två viktiga rapporter: den fjärde utvärderingsrapporten från FN:s klimatpanel (IPCC), som finns på: och rapporten Impacts of Europe s changing climate 2008 indicator-based assessment, som utarbetats gemensamt av Europeiska miljöbyrån, Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum och Världshälsoorganisationens regionala kontor för Europa och finns på:

12 12 Hur kan klimatförändringarna stoppas? Svaret är enkelt: vi måste minska utsläppen av växthusgaser i atmosfären. Vissa växthusgaser är långlivade och finns kvar i atmosfären i tiotals år eller mer. Även om vi vidtar åtgärder nu kommer temperaturerna alltså att fortsätta att stiga ett tag till. Men om vi inte gör något alls kommer temperaturerna att stiga ännu mer och så småningom kan vi kanske inte stoppa utvecklingen längre. För att utsläppen av växthusgaser ska kunna minska krävs det investeringar och föränd ringar av produktionen och användningen av energi. Studier som har gjorts nyligen visar dock att priset för att inte göra detta skulle kunna bli mycket högre i slutändan på grund av de skador och det lidande som klimatförändringarna skulle leda till om vi inget gör. Klimatförändringarna kommer inte att upphöra omedelbart, men ju tidigare vi blir medvetna om dem och vidtar åtgärder för att stoppa dem, desto snabbare kommer vi att kunna ta kontrollen över vår framtid, leva ett gott liv och bevara vår planets skönhet och mångfald. Vad gör de ledande politikerna? På 1980-talet började tecknen på klimatförändringarna att hopa sig och ett antal internationella konferenser bidrog till att väcka oro för frågan världen över. På regeringsnivå började man inse vilket stort hot klimatförändringarna utgjorde och att något måste göras. Man insåg också att internationellt samarbete krävs för att man ska kunna nå framgång i denna fråga. Klimatförändringar är en global fråga, eftersom alla länder påverkas av dem och i olika hög grad bidrar till utsläppen av växthusgaser. Inget land kan därför lösa problemet på egen hand. FN:s mellanstatliga panel för klimatförändringar Förenta nationerna inrättade 1988 en mellanstatlig panel för klimatförändringar (IPCC) som samlar tusentals forskare från hela världen. Deras uppgift är att utvärdera befintlig forskning och kunskap om klimatförändringarna och deras effekter och att med jämna mellanrum lägga fram uttömmande rapporter. Det krävs flera års arbete för att utarbeta varje rapport. Den fjärde utvärderingsrapporten, som är den senaste, offentliggjordes I den rapporten drogs slutsatsen att det inte råder något tvivel om att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären har ökat främst till följd av mänsklig verksamhet, och man varnade för konsekvenserna om inget görs.

13 13 IPCC tilldelades tillsammans med USA:s tidigare vicepresident Al Gore Nobels fredspris 2007 för arbetet med att öka allmänhetens medvetenhet om klimatförändringarna. Att de tilldelades fredspriset är ett tydligt tecken på att klimatförändringarna börjar ses som ett hot mot mänsklighetens säkerhet. FN:s ramkonvention om klimatförändringar År 1992 antogs Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC). Hittills har detta internationella avtal formellt godtagits av 191 länder plus Europeiska unionen, vilket är nästan alla länder i världen. Syftet med konventionen är att stabilisera växthusgaskoncentrationen i atmosfären på en nivå som skulle förhindra farlig inverkan på klimatsystemet på grund av mänsklig verksamhet. Inom ramen för konventionen övervakar och rapporterar länderna de växthusgaser som de producerar, de utvecklar strategier för att hantera klimatförändringar och hjälper de fattigaste länderna att vidta åtgärder mot klimatförändringar. De träffas en gång om året för att se över framstegen och planera inför framtiden. Konventionen är utformad på så sätt att beslut om ytterligare åtgärder i framtiden kan fattas inom ramen för den. Kyotoprotokollet I Kyoto i Japan möttes länderna 1997 för att som ett nästa steg enas om det viktiga Kyotoprotokollet. Enligt detta fördrag ska de industriländer som undertecknar protokollet minska eller begränsa sina utsläpp av växthusgaser och nå vissa utsläppsmål senast Kyotoprotokollet riktar in sig på industriländerna, eftersom de är ansvariga för den största delen av utsläppen av växthusgaser, både historiskt sett och i dag. De har också den kunskap och de pengar som krävs för att minska utsläppen. Varje år produceras omkring elva ton växthusgas per invånare i EU, medan utvecklingsländerna endast producerar runt ett ton per invånare och år. Kyotoprotokollet trädde i kraft Hittills har 183 stater plus Europeiska gemenskapen formellt antagit det. I protokollet fastställs utsläppsmål för 37 industriländer. De flesta av dessa mål innebär att växthusgasutsläppen senast 2012 ska minska med 5 8 % jämfört med 1990 års nivåer. Av industriländerna är det bara USA som har beslutat att inte underteckna Kyotoprotokollet.

14 14 Vad kan du göra? Klimatförändringar är ett globalt problem, och ändå kan var och en av oss bidra. Också små förändringar kan spara energi och resurser och bidra till att stoppa utsläpp av växthusgaser, utan att vår livskvalitet påverkas. Tvärtom kan vi tjäna pengar på det. Sopsortera till återvinning! Om en aluminiumburk återanvänds för att tillverka en ny går det åt tio gånger mindre energi än om den nyproducerats. Det går åt mycket mindre energi om papper framställs av begagnade dagstidningar än om det görs av massaved. Undvik mat som kräver mycket vatten och energi vid produktion eller transport, t.ex. kött och färdigmat. Var sparsam med flaskvatten. Det är faktiskt tusentals gånger dyrare än kranvatten! I Europa är det säkert att dricka kranvattnet, och man kan installera ett filter för att rena det ytterligare om man vill. Flaskvatten kräver energi vid tillverkning och försäljning, och i en del länder blir många av plastflaskorna till sopor som inte återanvänds. Koka bara upp den mängd vatten som du behöver när du ska dricka något varmt. Fyll inte kannan ända upp om det inte behövs! Spara varmvatten genom att duscha i stället för att ta ett bad energiåtgången blir fyra gånger mindre. Ha inte ljuset tänt i onödan. Det är särskilt viktigt med de starka halogengolvlampor som reflekterar ljus i taket de förbrukar mycket energi. Hushållen står för 30 % av elkonsumtionen i EU, så det är viktigt att vi alla sparar elektricitet. När du ska byta en glödlampa, köp en lågenergilampa. De är visserligen dyrare men de håller mycket längre och förbrukar omkring fem gånger mindre ström än vanliga glödlampor, så i slutändan sparar du mycket pengar. Låt inte tv:n, stereon och datorn stå på standby, utan stäng av ordentligt så att det inte lyser någon liten lampa. En tv använder i genomsnitt 45 % av sin energi under standby. Om alla européer undvek standby skulle de spara tillräckligt mycket elektricitet för att försörja ett land av Belgiens storlek med ström. Lämna inte heller din mobiltelefonladdare i kontakten när du inte har telefonen på laddning den fortsätter att förbruka elektricitet även om sladden inte sitter i telefonen! I dag finns det många bolag som levererar el från förnybara eller andra gröna källor. Be dina föräldrar att byta till ett grönt elbolag om de inte redan har gjort det. Och om du bor där det är soligt, be dem installera solpaneler. Om du eller dina föräldrar köper en ny elektrisk apparat, t.ex. ett kylskåp eller en tvättmaskin, se då till att den är märkt med ett A eller A++ för kylskåp enligt den europeiska energiklassificering som alla apparater måste vara märkta med. Det betyder att apparaten är mycket energisnål.

15 15 När kläderna inte är alltför smutsiga, använd tvättmaskinens ekonomiprogram. Och om det är varmt och torrt väder, häng tvätten på tork utomhus i stället för att använda torktumlare. Omkring en tredjedel av det vatten vi använder hemma spolas bokstavligt talat ner i toaletten. Så försök att spola mer sällan, använd alltid snålspolning när det är möjligt, eller minska kapaciteten på toalettens vattenbehållare. Samla in regnvatten att använda i trädgården eller för att tvätta bilen. På så sätt kan du använda 50 % mindre hushållsvatten. Låt inte kranen rinna när du borstar tänderna eller diskar, och använd duschkranar så kan du spara upp till 80 % vatten. Kontrollera så att dina kranar och rör inte droppar eller läcker, och laga dem om det behövs. Titta efter produkter med det europeiska miljömärket, en liten blomma, i affärer och varuhus. Märket visar att produkterna uppfyller strikta miljöstandarder. Slösa inte värme i onödan. Om din familj sänker temperaturen i hemmet med bara 1 C kan ni sänka elkostnaderna med upp till 7 %. Privatbilar står för 12 % av EU:s koldioxidutsläpp. Det är både billigare och hälsosammare att åka kollektivt, cykla eller gå. Om dina föräldrar ska köpa en ny bil, be dem att köpa en som är liten och bränslesnål! Hos auktoriserade bilförsäljare finns information om hur mycket koldioxid varje bil släpper ut. Om du bara ska resa några tiotals mil, ta tåget eller bussen i stället för att flyga. Flyget är den snabbast växande källan i världen till koldioxidutsläpp! Plantera ett träd på skolan, i trädgården eller i kvarteret! Fem träd absorberar omkring ett ton koldioxid under sin livstid. Om du bor i ett land där det inte regnar så mycket, leta efter trädgårdsväxter som passar klimatet och behöver mindre vatten. På semestern, välj hotell och resmål som har miljömål, t.ex. att minska vatten- och energianvändningen och begränsa mängden avfall. Använd lakan och handdukar flera gånger för att undvika onödig tvätt. När du vädrar, lämna fönstret på vid gavel i några minuter i stället för att låta fönstret stå på glänt länge.

16 16 Protokollet innehåller också olika ekonomiska samarbetsmodeller för minskning av utsläppen. De kommer att bidra till att sänka kostnaderna för minskningarna. Tack vare mekanismen för en ren utveckling kan industriländerna nå sina utsläppsmål delvis genom att investera i projekt för utsläppsminskning i utvecklingsländer. Det underlättar i sin tur överföring av ny teknik till fattigare länder, så att de kan få en renare utveckling. Det är det första globala systemet i sitt slag för miljöinvesteringar och miljökredit. Genom ett parallellt system som kallas gemensamt genomförande kan industriländerna investera i sådana projekt på varandras territorium. Behovet av ett nytt globalt klimatavtal Kyotoprotokollet är ett avgörande första steg mot minskade utsläpp av växthusgaser. Men med tanke på forskarnas förutsägelser om att den globala uppvärmningen kommer att fortsätta i allt snabbare takt det här århundradet om vi inte gör mer kommer mycket ambitiösare åtgärder att krävas efter 2012, när Kyotomålen ska ha uppnåtts. I december 2007, efter två års informella samtal, beslutade alla länder som undertecknat UNFCCC att inleda formella förhandlingar om ett internationellt klimatförändringsavtal för tiden efter Eftersom de insåg problemets allvar kom de överens om att avtalet skulle slutföras i slutet av 2009 vid FN:s klimatkonferens i Köpenhamn. På så sätt bör länderna hinna genomföra avtalet till För EU är det viktigt att det nya avtalet kräver insatser av alla stora utsläppsländer, även Förenta staterna, men också utvecklingsjättar som Kina och Indien. År 2020 tror man att de totala utsläppen av växthusgaser från alla utvecklingsländer kommer att vara större än industriländernas utsläpp. EU tänker också se till att avtalet garanterar att den globala uppvärmningen ligger kvar under 2 C över den förindustriella nivån (dvs. omkring 1,2 C högre än dagens temperatur). En större ökning skulle medföra en mycket större risk för miljökatastrofer och sämre tillgång till mat och vatten. För att klimatförändringarna inte ska nå sådana farliga nivåer måste de globala utsläppen minskas till mindre än hälften av 1990 års nivåer senast Det kommer att bli en enorm utmaning, men den teknik som krävs finns redan eller kommer snart att finnas till en rimlig kostnad det kostar faktiskt mycket mindre än den skada som klimatförändringarna skulle orsaka om inget görs för att stoppa dem.

17 Växthusgasutsläpp i EU 17 Övriga 4 % Hushåll och småföretag 17 % Industri 20 % Jordbruk 10 % Elsektorn 28 % Vad gör EU för att motverka klimatförändringarna? Europeiska unionen ligger i framkanten av den globala kampen mot klimatförändringar. Som stark ekonomi är det EU:s skyldighet att föregå med gott exempel, även om EU bara står för 14 % av de globala utsläppen. Källa: Europeiska miljöbyrån. Transport 21 % Från EU:s sida är man övertygad om att utsläppen av växthusgaser kan minskas samtidigt som människors levnadsstandard och livskvalitet ökar. Det går att kombinera, men det kräver en förändrad livsstil och nya sätt att producera och använda energi. Med detta i åtanke enades EU-ledarna i mars 2007 om en ambitiös och långtgående strategi för energi och klimatförändring. Den innefattar en del tuffa mål: EU:s växthusgasutsläpp ska minskas med minst 20 % senast 2020, och med 30 % om övriga industriländer gör detsamma inom ramen för det internationella klimatavtal som håller på att förhandlas fram. Andelen förnybar energi, t.ex. vind- och solenergi ( 2 ), ska senast 2020 öka till 20 % av all energi som används, mer än dubbelt så mycket som i dag. Energiförbrukningen ska minska med 20 % senast 2020 genom förbättrad energieffektivitet för en lång rad apparater och maskiner, t.ex. bilar, tv-apparater och luftkonditioneringsaggregat. Under 2008 enades man om konkreta åtgärder för att nå dessa mål. Det innebar att Europa inledde arbetet med att bli en klimatvänlig, koldioxidsnål ekonomi. Att spara energi och använda mer förnybar energi kommer inte bara att bidra till att minska EU:s växthusgasutsläpp utan det kommer också att göra EU:s elförsörjning säkrare och innebära att vi sparar pengar eftersom vi inte behöver importera så mycket olja och gas från andra länder. ( 2 ) Andra slags förnybar energi är vattenkraft (el som genereras av vatten som flyter genom dammar), förbränning av biomassa (organiskt material som trä, sågavfall, växter, djurspillning osv.) och biobränsle (bränsle som tillverkas av växter eller grödor), geotermisk energi (värme från varma källor eller vulkaner), tidvattenkraft och vågkraft.

18 18 Framsteg i EU Inom ramen för Kyotoprotokollet bestämde sig de 15 länder som var medlemmar i EU när protokollet förhandlades fram 1997 (markerade med ljusgrönt i tabellen på nästa sida) för en synnerligen ambitiös målsättning: att fram till 2012 minska sina sammanlagda utsläpp av växthusgaser med 8 % jämfört med nivåerna ett visst basår (1990 i de flesta fall). De enades också om hur mycket de olika länderna ska bidra till det gemensamma målet, med hänsyn till den ekonomiska situationen och industristrukturen i varje land. De flesta måste minska sina utsläpp, men vissa får öka dem till en viss nivå, och åter andra måste bibehålla sina utsläpp på samma nivåer som Tio av de tolv länder som gick med i EU 2004 och 2007 (markerade med mörkgrönt) har enskilda mål enligt protokollet. De ska minska sina nationella utsläpp med 6 eller 8 % inom samma tidsram. Det är bara Cypern och Malta som inte har några mål alls enligt Kyotoprotokollet. Genom det europeiska klimatförändringsprogrammet (ECCP) samarbetar EU med företrädare för industrin, miljöorganisationer och andra intressegrupper för att komma fram till åtgärder för att minska växthusgasutsläppen på ett kostnadseffektivt sätt. Bland de dussintals åtgärder som tagits fram ingår t.ex. att förbättra energieffektiviteten i byggnader (bättre isolering kan minska uppvärmningskostnaderna med 90 %!), begränsa läckage och användning av vissa fluorerade industrigaser och minska utsläppen från flygplan. EU:s system för handel med utsläppsrätter Den absolut viktigaste åtgärd som tagits fram inom ECCP är EU:s system för handel med utsläppsrätter, som lanserades i början av Systemet är världens första internationella system för handel med koldioxidutsläpp. Det är hörnstenen i EU:s strategi för att minska utsläppen på ett kostnadseffektivt sätt i de 27 medlemsländerna. Sedan starten 2008 omfattar systemet även Island, Liechtenstein och Norge. Systemet innefattar i dag omkring kraftverk och energiintensiva fabriker, som tillsammans står för nästan hälften av EU:s koldioxidutsläpp. EU:s system för utsläppshandel fungerar så här. EU-länderna ger varje kraftverk eller fabrik rätt att släppa ut en viss mängd koldioxid per år. De som släpper ut mindre kan sälja de outnyttjade kvoterna till andra fabriker som inte klarar sig lika bra. Det innebär att företagen kan tjäna på att minska utsläppen. Företag som överskrider gränserna för utsläpp utan att kompensera detta genom att köpa utsläppsrätter från andra företag kommer att få betala böter. Tack vare systemet för utsläppshandel minskar den totala kostnaden för att begränsa utsläppen genom att de begränsas där det kostar minst. Från 2012 kommer systemet att utökas till att även omfatta utsläpp från trafikflygplan som flyger till och från flygplatser i EU. Ett antal viktiga förändringar av systemet kommer dessutom att göras från 2013 för att stärka det och göra det mer effektivt. Senast 2015 vill EU att systemet för utsläppshandel ska kopplas samman med liknande system som utvecklats i andra industriländer.

19 EU-ländernas Kyotomål 19 EU-länder med ett gemensamt minskningsmål på 8 % enligt Kyotoprotokollet EU-länder med enskilda mål enligt Kyotoprotokollet Österrike 13 % Tjeckien 8 % Belgien 7,5 % Cypern Danmark 21% Estland 8 % Finland 0 % Ungern 6 % Frankrike 0 % Lettland 8 % Tyskland 21 % Litauen 8 % Grekland + 25 % Malta Irland + 13 % Polen 6 % Italien 6,5 % Slovakien 8 % Luxemburg 28 % Slovenien 8 % Nederländerna 6 % Bulgarien 8 % Portugal + 27 % Rumänien 8 % Spanien + 15 % Sverige + 4 % Storbritannien 12,5 % De åtgärder för att minska utsläppen som vidtas av EU-länderna och på EU-nivå leder till framsteg mot Kyotomålen. Utsläppen från de 15 länder som varit medlemmar i EU fram till 2004 låg ,7 % under nivåerna för det basår som valts (1990 i de flesta fall), och förutsägelser om de framtida utsläppen visade att dessa länder var på god väg att nå minskningsmålet på 8 %. För dagens 27 medlemsländer uppgick utsläppsminskningen fram till 2006 till 10,8 %.

20 20 Minskade utsläpp är bra för ekonomin Åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna kommer att innebära besparingar på lång sikt, även om en del pengar måste investeras i dag. Faktum är att vi inte har råd att inte göra någonting. I en viktig rapport från den brittiske ekonomen Lord Stern varnas för att klimatförändringarna kommer att påverka den globala ekonomin allt mer om vi inte lyckas stoppa dem. Lord Stern uppskattar att klimatförändringarna kommer att kosta minst 5 % av världens ekonomiska produktion eller bruttonationalprodukt (BNP) varje år, och siffran kan stiga till så mycket som 20 % eller mer på lång sikt. Den ekonomiska effekten skulle motsvara den vid ett världskrig eller vid den stora depressionen, den globala ekonomiska krisen på 1930-talet. Å andra sidan uppskattar Lord Stern att de åtgärder som krävs för att kontrollera klimatförändringarna bara kommer att kosta omkring 1 % av BNP. Det finns redan en hel del klimatvänlig teknik, t.ex. förnybara energikällor, och annan teknik är snart färdigutvecklad för att kunna användas i stor skala. En lovande teknik gör det t.ex. möjligt att samla in en del av det kol som frigörs när fossila bränslen förbränns och deponera det i gamla gruvor eller nedlagda oljefält så att det inte kommer ut i atmosfären. Tekniken kallas kolfällor (carbon capture and storage). En annan lovande teknik, som emellertid kräver avsevärt mycket mer forskning, är framställning av väte från förnybar energi för användning i bränsleceller. Bränslecellen omvandlar väte och syre till vatten och under processen produceras elektricitet. Det enda utsläppet är vattenånga. Utvecklingen av miljövänlig teknik skapar också nya jobb och öppnar nya marknader. Tack vare stödordningar för vindkraft i flera EU-länder står europeiska företag numera för 90 % av den blomstrande världsmarknaden för vindkraftsutrustning. I Tyskland har vindkraften inneburit arbete för människor. Den europeiska marknaden omsätter i dag 30 miljarder euro och står för arbetstillfällen. När den förnybara energins andel av den totala energianvändningen ökar till 20 % senast 2020, som EU planerar, väntas antalet arbetstillfällen stiga till nästan 1 miljon. Övergången till en koldioxidsnål ekonomi innebär enorma möjligheter till innovation och ekonomisk tillväxt. Det är centrala mål för EU. Om de europeiska företagen är snabba med att utveckla miljövänlig teknik kommer de att ha konkurrensfördelar när den globala efterfrågan ökar.

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Klimatförändringar vad innebär det egentligen?

Klimatförändringar vad innebär det egentligen? Klimatförändringar vad innebär det egentligen? En introduktion för ungdomar Europeiska kommissionen Klimatförändringar vad innebär det egentligen? En introduktion för ungdomar Europeiska kommissionen

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Ge ett löfte! Europeiska kommissionen

Ge ett löfte! Europeiska kommissionen Ge ett löfte! Europeiska kommissionen Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att få svar på dina frågor om Europeiska unionen. Gratis telefonnummer (*): 00 800 6 7 8 9 10 11 (*) Vissa mobiltelefonoperatörer

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

Globala veckans tipspromenad

Globala veckans tipspromenad Globala veckans tipspromenad Kyrkornas globala vecka 2007 har temat Skapelsefeber! och handlar om skapelsen och klimatet. Varje år tar vi fram en tipspromenad till Kyrkornas globala vecka. På ett både

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

undersökning vart tar min energi vägen- tar vägen! Är ditt hushåll Expert eller Nybörjare på att spara energi?

undersökning vart tar min energi vägen- tar vägen! Är ditt hushåll Expert eller Nybörjare på att spara energi? vart tar min energi vägen- undersökning Är ditt hushåll Expert eller Nybörjare på att spara energi? Svara på några enkla frågor och se vart energin tar vägen! www.energismartagrannar.se Med denna vart

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling Vi lever över jordens tillgångar Hur många planeter lever vi på? Sverige: 3, 3 planeter Peru: 0,8 planeter

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

www.2010againstpoverty.eu 2010againstpoverty@ec.europa.eu

www.2010againstpoverty.eu 2010againstpoverty@ec.europa.eu KE-80-09-930-SV-C www.2010againstpoverty.eu 2010againstpoverty@ec.europa.eu Är du intresserad av publikationerna från generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter? Du kan

Läs mer

Vilken hetta! Europeiska kommissionen

Vilken hetta! Europeiska kommissionen Vilken hetta! Europeiska kommissionen Denna publikation har tagits fram av GD Miljö. Den utges på Europeiska unionens samtliga officiella språk. Den är också tillgänglig på GD Miljös webbplats Ungdomar

Läs mer

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas IPCCs femte utvärderingsrapport Delrapport 1 Klimatförändringarnas fysikaliska bas Innehåll Observerade förändringar Förändringar i atmosfären Strålningsdrivning Förändringar i haven Förändringar i snö-

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Klimatförändringar: kort fakta

Klimatförändringar: kort fakta FilmCentrum presenterar Klimatförändringar: kort fakta Klimat, växthuseffekt och global uppvärmning Den globala uppvärmningen började debatteras på allvar under 90-talet då man observerat en ökning av

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Frågor och svar. om polarforskning

Frågor och svar. om polarforskning Frågor och svar om polarforskning Vad är polarforskning? Polarforskning är forskning som handlar om eller utförs i polarområdena. Varför forskar man i polarområdena? I polarområdena är människans direkta

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Jordklotet är vårt hem. Jordklotet omgivs av atmosfären som innehåller olika ämnen som

Läs mer

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Information från härryda kommun Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se

Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Mänskligheten sedan 1800 Befolkningsökning 1 7 miljarder Industrialisering Energianvändning: 40x

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer

Investera. för ett hållbart klimat. De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp

Investera. för ett hållbart klimat. De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Investera för ett hållbart klimat De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Utgångsläget Få kan ha undgått de ringande varningsklockorna om hur klimatet förändras. Klimatförändringarna är en ödesfråga

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden?

Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden? 2010-01-27 Kronobergs län Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden? Christer Jansson christer.jansson@smhi.se Bakgrund Vad är väder, vad är klimat Växthusgaser och klimatförändringar Hur har klimatet

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Spara el. Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning!

Spara el. Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning! Spara el Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning! 1 Det går åt mindre energi om du kokar upp en liter vatten i vattenkokaren än på spisen. Ha lock på kastrullen så ofta du kan och se

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

Om klimatet och framtiden. Jan Sjökvist

Om klimatet och framtiden. Jan Sjökvist Om klimatet och framtiden Jan Sjökvist Definitioner Global uppvärmning /växthuseffekt Ökning i medeltemperatur sedan 1900-talets början Klimatförändring Ändringar i vädermönster inte nödvändigtvis varmare

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik?

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Utrikesresorna 3 ggr så många som på 80-talet Åkerman, 2008 Jämförelse av utsläpp mellan olika tranportslag

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Europa i ett nötskal

Europa i ett nötskal Europa i ett nötskal Vad är Europeiska unionen? Den är europeisk Den är en union = unionen ligger i Europa. = den förenar länder och människor. Kom så tar vi en närmare titt. Vad har alla européer gemensamt?

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag.

Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag. Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag. Det är lätt att vara energismart, bara man vet hur. Vi vet att många idag vill leva lite energismartare både för den egna hushållskassans och

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Forskningsrapport Hur kan man minska den globala uppvärmningen Vad är global uppvärmning? Varför stiger temperaturen?

Forskningsrapport Hur kan man minska den globala uppvärmningen Vad är global uppvärmning? Varför stiger temperaturen? Forskningsrapport Hur kan man minska den globala uppvärmningen Vi började läsa om översvämningar eftersom det var aktuellt för oss just när projektet startade. Det återkom ofta ord som växthuseffekt och

Läs mer

Lena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige

Lena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige Lena Lindström, Norrköping 20151013 IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige SMHI har från 2014 regeringsuppdraget att vara nationell kontaktpunkt, "Focal Point", för FNs klimatpanel IPCC: Upprätthålla

Läs mer

Regnmakarnas verktygslåda del 1, 2 och 3

Regnmakarnas verktygslåda del 1, 2 och 3 Regnmakarnas verktygslåda del 1, 2 och 3 Verktygslådan är uppdelad i tre delar; 1. En Regnmakare ÄR, 2. En Regnmakare VET och 3. En Regnmakare GÖR vilka följer de tre delarna av berättelsen om Regnmakarna,

Läs mer

Allmänna energispartips för hushåll

Allmänna energispartips för hushåll Allmänna energispartips för hushåll I ett hushåll fördelas energiförbrukningen ungefär enligt bilden nedan. Nedan följer ett antal tips på hur man kan spara på den energin. I de flesta fall har det att

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

4. Planering för en framtida klimatförändring

4. Planering för en framtida klimatförändring 4. Människans utsläpp av växthusgaser till atmosfären ger upphov till negativ klimatpåverkan som påverkar hela vår planet. Energi- och klimatfrågan är därför med sin miljöpåverkan en stor utmaning som

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

Växthuseffekten möjliggör liv på jorden

Växthuseffekten möjliggör liv på jorden Växthuseffekten möjliggör liv på jorden Atmosfärens gaser fungerar lite som växthusets glas och hindrar en del av del av solens värmestrålar från att reflekteras tillbaka till rymden. Växthuseffekten är

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om kallt och varmt vatten

Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om kallt och varmt vatten Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om kallt och varmt vatten Hur mycket energi som går åt i ditt hushåll beror på många

Läs mer

UNFCCC-förhandlingar om REDD MJV-konferens 13 maj 2009 Klas Österberg Naturvårdsverket. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

UNFCCC-förhandlingar om REDD MJV-konferens 13 maj 2009 Klas Österberg Naturvårdsverket. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency UNFCCC-förhandlingar om REDD MJV-konferens 13 maj 2009 Klas Österberg Naturvårdsverket Kurvor för Global Temperatur och Atmosfärens koncentration av koldioxid, medeltal från 1880 (efter Lester Brown, WRI)

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer