Upplevelse under den initiala användningsfasen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Upplevelse under den initiala användningsfasen"

Transkript

1 Upplevelse under den initiala användningsfasen En användningsstudie av Lodestar, ett system som mäter och visualiserar elkonsumtion i hushållet LINDA SILFVERBERG Examensarbete Stockholm, Sverige 2010

2 Upplevelse under den initiala användningsfasen En användningsstudie av Lodestar, ett system som mäter och visualiserar elkonsumtion i hushållet LINDA SILFVERBERG Examensarbete i människa-datorinteraktion om 30 högskolepoäng vid Programmet för medieteknik Kungliga Tekniska Högskolan år 2010 Handledare på CSC var Cristian Bogdan Examinator var Ann Lantz TRITA-CSC-E 2010:030 ISRN-KTH/CSC/E--10/030--SE ISSN Kungliga tekniska högskolan Skolan för datavetenskap och kommunikation KTH CSC Stockholm URL:

3 Upplevelse under den initiala användningsfasen En användningsstudie av Lodestar, ett system som mäter och visualiserar elkonsumtion i hushållet Sammanfattning Mixed interactive systems, MIS, är system som tillåter flera interaktionsformer som resulterar från den fysiska och den digitala världen. Det är en stor utvecklingsgren inom dator- och kommunikationsteknik idag och fördelen med dessa system ligger i dess förmåga att ta tillvara på fördelar från både det fysiska och det digitala. I det här examensarbetet genomfördes en användningsstudie av Lodestar, ett MIS som mäter och visualiserar elkonsumtion i hushållet. Lodestar har en fysisk enhet i form av en handhållen artefakt med display och en digital enhet i form av en webbplats. Studien fokuserade på den initiala användningsfasen och utfördes redan efter några veckors användning. Den huvudsakliga frågeställningen för studien rörde vilka parametrar som är viktiga för användarupplevelsen av Lodestar under den första användningsperioden. Studiens syfte var att därefter fastställa huruvida Lodestar uppfyller dessa parametrar och därmed har grundläggande förutsättningar för att med tiden skapa nya attityder och beteendeförändringar kring elkonsumtion. Användningsstudien var en kontextuell utforskning, bestående av en användningsdemonstration och en öppen intervju, som resulterade i fem parametrar som är viktiga för en positiv upplevelse under den initiala användningsfasen av Lodestar. Parametrarna rör den direkta återkopplingen, de nya insikterna, kopplingen mellan fysiskt och digitalt, den sociala inspirationen, samt användbarheten. Lodestar uppfyller bara två av de fem identifierade parametrarna och intresset för systemet var totalt sätt lite för lågt för att Lodestar, som det ser ut idag, ska anses kunna bidra med nya attityder och beteendeförändring kring elkonsumtion i det långa loppet. Men förutsättningarna finns. Alla deltagare har påverkats av Lodestar på ett eller annat sätt. Det diskuteras mer kring elkonsumtion i hushållen och de flesta har gjort några små förändringar i sitt beteende i hemmet, som att släcka lampor och stänga av apparater, redan under denna initiala användningsperiod. Om Lodestar utvecklas vidare och man tar hänsyn till de parametrar som hade förstärkt användarupplevelsen under den initiala användningsfasen, samt de rekommendationer som presenteras i rapporten, så finns förutsättningar att Lodestar kan bidra med nya attityder och beteendeförändring kring elkonsumtion.

4 User experience during the initial usage phase A usage study of Lodestar, a system which measures and visualizes electricity consumption in the household Abstract Mixed Interactive Systems, MIS, are systems allowing several interaction forms, resulting from the fusion between physical and digital worlds. This is an area of development within computer and communication technologies today and the main benefit of these systems is the ability to take advantage of both the physical and the digital. In this thesis a usage study of Lodestar, a MIS which measures and visualizes electricity consumption in the household, has been conducted. Lodestar has a physical device, a gadget, and a digital device, a website. The study focused on initial usage and it was accomplished after only a few weeks of use. The main question at issue for the study was: which parameters are important for the user experience of Lodestar, during the initial usage phase. The purpose of the study was to determine whether Lodestar fulfills these parameters and thus has the fundamental properties to gradually create new attitudes and behavioral changes concerning electricity consumption. The usage study was a contextual exploration, consisting of a user demonstration and an open interview. The study resulted in five identified parameters, which all are important for a positive user experience during the initial usage phase of Lodestar. The parameters are direct feedback, new knowledge, a strong link between the physical and the digital, social inspiration, and usability. Lodestar only fulfills two out of the five parameters and the overall interest of the system was a little too low to state that Lodestar will be able to contribute with new attitudes and behavioral changes concerning electricity consumption in the long run. But the prerequisites are there. All participants have been affected by Lodestar in one way or another. Electricity consumption is discussed to a greater extent today and most households have made some small changes in their behavior, such as turning off appliances, during this first usage phase. If the identified parameters for positive user experience, as well as the recommendations presented in the report, will be considered in a further development of Lodestar, the fundamental conditions for Lodestar to contribute with new attitudes and behavioral changes concerning electricity consumption exist.

5 Förord Det här examensarbetet genomfördes under hösten 2009 vid Skolan för datavetenskap och kommunikation, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm. Handledare var Christian Bogdan och examinator var Ann Lantz. Först och främst vill jag tacka deltagarna som bidrog med sin tid och medverkade i studien, utan dem hade examensarbetet aldrig kunnat genomföras. Jag vill även tacka Christian och min handledare på inuse, Darja Isaksson, för värdefulla kommentarer och intressanta diskussioner. Ett stort tack riktas också till hela Lodestar-teamet: Gustav Bladh, Emil Björklund, Elin Henriksson, Greger Isaksson och Jens Isaksson. Sist men inte minst vill jag tacka Oscar för uppmuntrande ord och tänkvärda kommentarer. Linda Silfverberg Köpenhamn den 28 januari 2010

6

7 Innehållsförteckning 1. Inledning Problemformulering och syfte Bakgrund och teori Användarupplevelse och den initiala användningsfasen Det fysiska och det digitala Konsumtion och elförbrukning Återkoppling på elkonsumtion Omvärldsanalys Introduktion till Lodestar Metod Målgruppsanalys Webbenkät Semistrukturerad intervju Användningsstudie Genomförande och deltagare Kontextuell utforskning Pilotstudie och min roll som undersökare Användningsdemonstration Öppen intervju Datainsamling Databearbetning Den kvalitativa analysens giltighet Resultat Målgruppsprofiler Användningsdemonstrationer Intervjuer Diskussion Lodestar i hushållet Sociala aspekter Skillnader mellan målgrupper och mellan hushållstyper Kommentarer kring studiens giltighet Viktiga parametrar för användarupplevelse... 43

8 5.6 Rekommendationer Slutsats Litteratur Tryckta källor Muntliga källor Internetkällor Bilagor A. Webbenkät B. Medgivandeformulär... 54

9 1. Inledning Konsumtion och miljöpåverkan är ett mycket aktuellt ämne i dagens samhälle. Många människor har en livsstil som kräver en oerhört hög energikonsumtion. Energianvändningen leder till höga utsläpp av växthusgaser, vilket är en av de största orsakerna till den förstärkta växthuseffekten och därmed klimatförändringarna. Klimatförändringarna är idag ett av de största hoten mot ett hållbart samhälle. Växthusgaser släpps ut i samband med förbränning av fossila bränslen, som är den största energikällan för att framställa el till hushållen inom EU. 1 I Sverige kommer även en stor del av hushållselen från kärnkraft och vattenkraft. Vattenkraft är en bra energikälla, då den är förnyelsebar, men kärnkraften är en kortsiktig lösning på energiproblemet, då den innebär många risker för samhället, både på kort och längre sikt. När elkonsumtionen ökar och vattenkraften inte förmår generera lika stor del hushållsel som tidigare, tvingas även Sverige öka sin andel fossil el. Därför är det av stor vikt att försöka få människor att bli mer medvetna om sin elkonsumtion. För att möjliggöra en högre medvetenhet kring elkonsumtion krävs först och främst att människor får tillgång till information och mätdata. De senaste åren har så kallade smart meters utvecklats och från och med 1 juli 2009 ska alla hushåll i Sverige ha mätare som kan läsa av elförbrukningen en gång i månaden. 2 De kopplas till hushållets elmätare och registrerar dess blinkningar. Smart meters har dock kapacitet att mäta av elförbrukningen mycket oftare än en gång i månaden och det skapar möjligheter till bredare användningsområden. En utveckling av tekniken för smart meters kan användas för att presentera information angående elkonsumtion direkt till användaren, genom en display som visar återkoppling på förbrukningen från elmätaren i ett avläsbart format. Lodestar är ett projekt som startade våren 2009 på IT-företaget inuse i Malmö. De utvecklar ett system som mäter och visualiserar elkonsumtionen i ett hushåll i realtid, via en fysisk handhållen display och en webbapplikation, som båda kommunicerar med hushållets elmätare och med användaren. Jag kommer i rapporten att benämna Lodestar som ett mixed interactive system MIS. Ett MIS definieras av Charfi et al. som ett system som tillåter flera interaktionsformer som resulterar från den fysiska och den digitala världen. 3 I det här examensarbetet har jag genomfört en användningsstudie av Lodestar, där jag fokuserat på användarnas upplevelse av systemet under de första användningsveckorna. Mitt mål har varit att ta reda på om Lodestar kan hjälpa användarna att bli mer medvetna om sin förbrukning och om det finns förutsättningar att efter hand skapa nya attityder och beteendeförändringar kring elkonsumtion. 1 Fossil el inom EU, Ekonomifakta. Besökt 8:e januari 2009: 2 Kjellström, A. ( ) Smartare elmätning sparar ström. Ny Teknik 3 Charfi, S. Dubois, E. Scapin, DL. (2009) Usability recommendations in the design of mixed interactive systems. In 1st ACM SIGCHI symposium on Engineering interactive computing systems (pp ). New York, USA: ACM 1

10 1. Inledning 1.1 Problemformulering och syfte Användningsstudien som presenteras i denna rapport undersöker hur väl användare kan interagera med systemet Lodestar och framförallt hur systemet upplevs av identifierade målgrupper, efter de första användningsveckorna. Målet med studien är att försöka fastställa vilka parametrar som är viktiga för en positiv användarupplevelse under den första användningsfasen av Lodestar, samt att avgöra om Lodestar uppfyller grundläggande kriterier för att kunna bidra med nya attityder och beteendeförändring kring elkonsumtion. För att kunna dra slutsatser angående användarupplevelse är det viktigt att först undersöka huruvida systemet kan användas på ett tillfredställande sätt av målgrupperna. Att systemet kan användas på ett tillfredställande sätt är en förutsättning för att användarens syften med användningen ska kunna uppfyllas och därmed att systemet genererar den nytta som förväntas. För att systemet ska generera nytta måste det ha en hög användningsgrad. Användningsgrad definieras som den omfattning produkten faktiskt används av de målgrupper som definierats som framtida användare. 4 Det bör också finnas drivkrafter hos användarna att använda systemet. Det kan finnas olika drivkrafter hos olika målgrupper och dessa bör fastställas för att kunna analysera användningsstudien på ett bra sätt. Det är viktigt att ta hänsyn till hur väl användaren kan interagera med systemet för att kunna analysera användarupplevelsen och för att kunna ge rekommendationer på hur Lodestar skulle kunna vidareutvecklas. Hur ett system tas emot och används under de första veckorna ger indikationer på om det kommer att användas i det långa loppet. Om användningsgraden och intresset för systemet efter den första användningstiden är låg, är det en indikation på att systemet inte kommer att generera någon nytta i det längre perspektivet. Om användningsgrad och intresse däremot är högt finns det grundläggande förutsättningar för att systemet i det långa loppet kan generera den nytta som förväntas. Om flertalet av de identifierade parametrarna för positiv användarupplevelse är uppfyllda efter de första användningsveckorna, är det därför sannolikt att Lodestar efter hand kommer att kunna bidra med nya attityder och beteendeförändring kring elkonsumtion. Syftet med studien: Undersöka hur Lodestar tas emot och initialt upplevs av identifierade målgrupper, och därmed utreda om systemet uppfyller grundläggande kriterier för att kunna bidra med nya attityder och beteendeförändring kring elkonsumtion. Målsättningar under examensarbetet: Identifiera representativa målgrupper för Lodestar. Komma fram till lämpliga metoder för att undersöka nyttan och användarnas initiala upplevelse av Lodestar. Använda metoderna för att identifiera vilka parametrar som är viktiga för en positiv upplevelse under den första användningsfasen av Lodestar. Analysera resultatet och ge rekommendationer för hur prototyperna av Lodestar kan vidareutvecklas, för att bättre möta användarnas behov och mål. 4 Berndtsson, J. Ottersten, I (2002) Användbarhet i praktiken s Lund: Studentlitteratur. 2

11 2. Bakgrund och teori I det här avsnittet presenteras bakgrund och teori som är relevant för användningsstudien av systemet Lodestar. Först presenteras ett avsnitt om användarupplevelse och om att utföra en användningsstudie i en tidig fas av användningen. Här diskuteras även den komplexa kontext som studien genomförs i, nämligen hushållet. Sedan följer ett avsnitt om fysiska och digitala system. Efter det presenteras hur konsumtion och elförbrukning i svenska hushåll ser ut idag. Sedan följer teori om återkoppling, med exempel på andra studier och undersökningar av system som ger återkoppling på elkonsumtion, samt hur människor skapar ett beteende. Sist i avsnittet finns en omvärldsanalys och en introduktion till Lodestar. 2.1 Användarupplevelse och den initiala användningsfasen Traditionellt brukar begreppet användbarhet ha en central betydelse i användningsstudier. Användbarhet innebär enligt ISO-definitionen: 5 Den utsträckning till vilken en specificerad användare i ett givet sammanhang kan använda en produkt för att uppnå specifika mål, med ändamålsenlighet, effektivitet och tillfredställelse. Aspekterna ändamålsenlighet, effektivitet och tillfredställelse undersöks ofta i användningsstudier. Det är dock mycket viktigt att överväga vilken typ av användningsstudie som ska göras, och vilka aspekter som verkligen är relevanta att mäta för den aktuella typen av studie och system. Om metoderna inte anpassas till systemet som ska studeras och dess aktuella kontext, finns en hög risk för att resultaten av studien blir missvisande. 6 Ett begrepp som blivit allt vanligare och allt mer accepterat inom användbarhetsområdet är användarupplevelse (user experience eller UX). Det syftar till användarens upplevelse av ett tekniskt system och det är ett helhetsbegrepp för tillfredställelse och behag vid interaktionen med en produkt. 7 Det kan exempelvis handla om hur attraktiv och tilltalande produkten är, hur dess design och fysiska utformning uppfattas, om produkten är rolig och inspirerande att använda och om användaren upplever att han/hon har kontroll över användningssituationen. Att mäta upplevelse innebär att samla in kommentarer, åsikter, tankar och andra intressanta detaljer från enskilda användare, det vill säga subjektiv och kvalitativ data. Eftersom upplevelse är ett kvalitativt mått går det inte att mäta på samma sätt som användbarhet mäts vid traditionella användbarhetsutvärderingar. Då mäts i regel kvantitativ data, exempelvis hur lång tid det tar för användaren att utföra uppgifter i ett system (effektivitet) och hur många uppgifter användaren klarar av (ändamålsenlighet). Att mäta användarupplevelse handlar alltså istället om hur användaren subjektivt upplever ett system. 8 5 Sundström, T (2007) Användbarhetsboken Bästa sätten att göra fungerade webb s.17. Sverige: Studentlitteratur 6 Greenberg, S. Buxton B (2008) Usability Evaluation Considered Harmful (Some of the Time) Florence, Italy: CHI 2008 proceedings. 7 Sharp, H. Rogers, Y. Preece, J. (2007) Interaction Design - Beyond Human Computer Interaction s.15 England: John Wiley and Sons Ltd 8 Obrist, M. Roto, V. Väänänen-Vainio-Mattila, K. (2009) User Experience Evaluation Do You Know Which Method To Use? Boston, USA: CHI2009 Proceedings. 3

12 2. Bakgrund och teori Ett mixed interactive system MIS, är, enligt Charfi et al. ett system erbjuder interaktion både från den digitala och från den fysiska världen. 9 Ett MIS innehåller digitala och fysiska enheter som kommunicerar med varandra. Det finns ingen utvecklad standard för användningsstudier av just MIS och det är en typ av system som är relativt nytt och outforskat. Därför är det troligen mera intressant att vid en användningsstudie av ett MIS fokusera på- och utgå ifrån användarens mottagande av systemet och initial upplevelse, än ISO-definitionen av användbarhet. Det är först och främst intressant att utreda om denna typ av system har förutsättningar att användas kontinuerligt och generera någon nytta i det långa perspektivet och det undersöks troligen bäst genom att utgå ifrån upplevelse. För ungefär 10 år sedan ansåg forskare inom MDI (Människadatorinteraktion) och användbarhetsområdet, att det fanns en statisk hierarki av användarbehov som skulle följas vid utveckling och utvärderingar av nya system, se figur 1. Det var viktigt att säkra en hög funktionalitet och användbarhet för systemen, innan upplevelse och kvalitativa aspekter blev intressant. 10 Idag ser situationen annorlunda ut och flera experter är överrens om att användarupplevelse bör finnas med Figur 1: Historisk syn under hela utvecklingscykeln och därmed redan i initiala studier och på användarbehov, utvärderingar av nyutvecklade system. Upplevelse är en mycket viktig enligt Karapanos et. al (2008) aspekt för att ett system överhuvudtaget ska användas, det vill säga ha en 10 hög användningsgrad. 11 Användningsgraden under den initiala användningsfasen ger indikationer om den framtida användningen. Om användningsgraden och upplevelsen av systemet efter den första användningstiden är låg, är det en indikation på att systemet inte kommer att generera någon nytta i det längre perspektivet. Om användningsgrad och upplevelse däremot är högt efter första användningstiden finns det grundläggande kriterier för att systemet i det långa loppet kan generera den nytta som förväntas. Användarupplevelse kan naturligtvis mätas i olika faser under utvecklingen av ett tekniskt system och studier pekar på att upplevelsen utvecklas med tiden. Pragmatiska aspekter, som användbarhet och genererad nytta, har visat sig spela en viktig roll för upplevelsen just under den första användningsfasen, medan identifikationsaspekter, exempelvis hur väl systemet möter användares personlighet, är viktigare i ett senare stadium av användningen. 12 Det visar att användbarhet och funktionalitet inte alls är oviktigt under den tidiga användningsfasen, tvärt om är det en förutsättning att ett system kan användas på ett tillfredställande sätt, för att användaren ska få en god initial upplevelse. Användbarhet och upplevelse är således två begrepp som ligger mycket nära varandra. Tillfredställelse, som nämns i ISO-definitionen av användbarhetsbegreppet, är också som en central aspekt av användarupplevelse. För att användaren ska få en positiv initial upplevelse är det alltså en förutsättning att ett system kan användas på ett tillfredställande sätt och därmed att det uppfyller målgruppens syften med användningen. För att undersöka om ett system kan användas på ett tillfredsställande sätt bör det 9 Charfi, S. Dubois, E. Scapin, DL. (2009) Usability recommendations in the design of mixed interactive systems. In 1st ACM SIGCHI symposium on Engineering interactive computing systems (pp ). New York, USA: ACM 10 Karapanos et. al (2008) User experience over time. Florence, Italien: CHI 2008 Proceedings. 11 Berndtsson, J. Ottersten, I (2002) Användbarhet i praktiken s Lund: Studentlitteratur 12 Karapanos et. al (2008) ibid. 4

13 2. Bakgrund och teori mänskliga systemet (exempelvis hur människor använder sina sinnen och hur minnet fungerar), den nytta som systemet förväntas ge och kontexten som systemet ska användas i beaktas. 13 Nyttan med systemet är den kanske viktigaste av de tre aspekterna. Ändå är det den aspekt som historiskt sett är minst omnämnd i användbarhetssammanhang. Fokus för användbarhetsbegreppet har dock utvecklats mycket de senaste åren. Tidigare handlade det nästan uteslutande om det mänskliga systemet, medan kontext och nytta mer och mer har vuxit fram som viktiga aspekter. Ett system som inte genererar den förväntade nyttan kan inte anses uppfylla användarens syften, då det i praktiken blir ett värdelöst system. Utan någon genererad nytta spelar det ingen roll hur stor hänsyn som tagits till kontexten och det mänskliga systemet. Kontexten som systemet ska användas i är en mycket viktig aspekt vid en användningsstudie, för att beakta omständigheter i den specifika miljön. Det kan vara fysiska (rumsliga), psykiska (exempelvis stress) eller sociala omständigheter som karakteriserar kontexten. Tekniska system som används i hushållet ställer krav på anpassning till en komplex social kontext och en förståelse för relationen mellan tekniken och sociala aspekter. Flera studier har pekat på vikten av att fokusera på sociala förhållanden då ett tekniskt system ska användas i hushållet. Bland annat har en teoretisk modell av ett hushåll gjorts i en studie, som identifierar två huvudmiljöer i hushållet. Den sociala miljön, det vill säga den sociala strukturen och de aktiviteter som utförs i hushållet, och den tekniska miljön, som representeras av den tekniska karaktären i hushållet. Dessa två miljöer påverkar varandra på komplexa och oförutsägbara sätt. 14 Studier har också visat att undersökningar och utvärderingar av användarupplevelse är än mer kontextberoende än studier av användbarhet. Upplevelse av ett och samma system i olika sammanhang och omgivningar, är ofta mycket olika, vilket motiverar en kontextuell utforskningsmetod framför ett laborationstest, vid studier av upplevelse. 15 Ett MIS är ett komplext tekniskt system som påverkar ett hushåll på olika sätt. Den initiala användningsfasen är en kritisk period och systemet måste finna sin plats i kontexten för att det ska förefalla troligt att användningen fortsätter även i det längre perspektivet. Det krävs engagemang och viss ansträngning från hushållet för att ta systemet till sig och för att samordna användningen i hushållet. 16 De första användningsveckorna innehåller en startbarriär och det tar viss tid för att lära sig ett nytt system. Startbarriären är en viktig del av den initiala användningsfasen och den bidrar till den upplevelse användarna utvecklar. För att användarna ska ta sig igenom startbarriären krävs att systemet har hög användbarhet och är enkelt att lära sig, men också att det finns drivkrafter och motivation för användning av systemet hos användarna. Just drivkrafter, motivation och förväntningar har visat sig vara extra viktiga att ta hänsyn till vid studier av användarupplevelse Berndtsson, J. Ottersten, I (2002) Användbarhet i praktiken s Lund: Studentlitteratur 14 O brien J et al. (1999) At home with technology: An Ethnographic Study of a Set-Top Box Trial. ACM Transactions on Computer-Human Interaction, Vol. 6, No Obrist, M. Roto, V. Väänänen-Vainio-Mattila, K. (2009) User Experience Evaluation Do You Know Which Method To Use? Boston, USA: CHI2009 Proceedings. 16 Grinter, R. Edwards, K. Newman, M. Ducheneaut, N (2009) The work to make a home network work. USA: GVU Center, College of Computing, Georgia Institute of Technology 17 Obrist, M. Roto, V. Väänänen-Vainio-Mattila, K. (2009) ibid. 5

14 2. Bakgrund och teori 2.2 Det fysiska och det digitala I dagens samhälle pågår en omfattande digitalisering och allt fler produkter och tjänster finns idag i helt digitalt utförande. Spel spelas via nätverk, bankärenden görs via webben och socialt umgänge sker i hög grad via communities och sociala medier. Fysiska produkter konkurreras ut, eftersom de inte är tillräckligt dynamiska och flexibla. Interaktionen med en fysisk produkt kan inte anpassas till varje specifikt tillfälle i samma utsträckning som interaktionen med en digital produkt. Digitala produkter erbjuder också en bredd och möjlighet till individuell anpassning som fysiska produkter inte kommer i närheten av. Fysiska produkter har dock egenskaper som inte kan återskapas i den digitala världen. Att trycka på fysiska knappar eller att flytta spelpjäser manuellt ger en naturlig känsla och en direkt återkoppling som en digital produkt inte kan ge på samma sätt. Fysiska produkter har också fördelen att de finns representerade i det fysiska rummet, vilket kan vara mycket viktigt för att kunna påverka människor med sin existens. Denna fördel har inte digitala produkter och system, som istället ställer krav på att människor uppsöker dem aktivt. För att ta vara på de positiva egenskaperna från både den fysiska och den digitala världen, fokuserar utvecklingen av nya produkter idag mycket på att integrera de två världarna och att kombinera det fysiska med det digitala. Ett exempel är Nintendos Wii 18 där interaktionen är fysisk och kroppslig men spelet är digitalt. Att designa gränssnitt som styrs med användarens gester och rörelser är ett område som växer snabbt inom både industridesign och interaktionsdesign. Styrkan hos dessa gränssnitt ligger i den direkta manipulationen, det vill säga möjligheten att kontrollera och manipulera digitala produkter med hjälp av kroppen och sinnena, istället för att behöva använda kommandon eller inmatningsenheter. 19 Så kallade phicons 20 är ett annat exempel på en produkt som utnyttjar både den fysiska och den digitala världen. En phicon är en handhållen produkt med ett grafiskt användargränssnitt, som på något sätt interagerar med den fysiska världen. Ett exempel är en phicon som med hjälp av infraröda signaler scannar ett papper med handskrivna anteckningar, digitaliserar informationen och erbjuder digitala valmöjligheter för användaren, så som att mejla eller skriva ut informationen. 21 Ubiquitous computing är ett uttryck som börjar höras allt mer och det handlar om att kombinera det fysiska och det digitala i system som är närvarande överallt samtidigt. 22 Det är en stor utvecklingsgren inom dator- och kommunikationsteknik idag. Ubiquitous computing innebär att datorer finns inbyggda i produkter och system överallt i omgivningen och det ses som nästa stora era i datoriseringens historia, se figur 2. Datoriseringen har gått från centraldatorn, som användes av många användare genom terminaler, till PC-eran och hemdatorn, med en dator till varje användare. Nästa steg är alltså en användare och flera datorer, där datorerna är inbyggda i fysiska 18 Nintendo, Wii. Besökt 5 oktober 2009: 19 Saffer, D. (2008) Designing Gestural Interfaces: Touchscreens and Interactive Devices s.4. Sebastopol, CA, USA: O Reilly Media. 20 Ishii, H. Ullmer, B. (1997) Tangible bits: Towards seamless interfaces between people, bits and atoms. USA: CHI1997 Proceedings. 21 Moore DJ et.al (1999) Implementing Phicons: Combining Computer Vision with InfraRed Technology for Interactive Physical Icons. USA: UIST1999, Proccedings of Symposium on User Interface Software and Technology 22 Wennersten, BG (2007) Ubiquitous Computing - en vision som kan bli verklighet. Stockholm: Datainspektionen. 6

15 2. Bakgrund och teori produkter och system, där de är mer eller mindre osynliga för användaren. 23 Vint Cerf, som ofta beskrivs som en av Internets fäder, spår att människor snart ansluter de flesta tekniska apparater i hemmet, som exempelvis TV-apparater och värmepannor, till Internet. Som en av de största förändringarna framöver nämner han att de stora elsystemen troligen kommer vara uppkopplade, så att konsumenter kan styra apparater som drar mycket el via Internet. 24 Figur 2: Datoriseringens historia, enligt Wennersten (2007) 25 One of the things our grandchildren will find quaintest about us is that we distinguish the digital from the real (en sak som våra barnbarn kommer tycka är gammalmodigt är att vi skiljer på det digitala och det verkliga) sade författaren William Gibson i en intervju Den fysiska och digitala världen flyter alltså ihop mer och mer och det är svårt att egentligen dra en gräns mellan vad som är digitalt och vad som är fysiskt. Att fysiska produkter har digital mjukvara är egentligen fallet även för mobiltelefonen och datorn, då de är digitala produkter som har ett fysiskt hölje av något slag. Den nya utvecklingen som sker innebär snarare att allt fler vaniga fysiska produkter får digitalt innehåll, så att de blir levande och kan kommunicera med varandra och med människor, samt att de styrs med användarens gester och rörelser. Det medför förändringar för användningen avoch interaktionen med produkter och därmed hur produkternas utvecklingsprocess ser ut, samt hur organisationerna och företagen arbetar. Då det fysiska och det digitala flyter samman, flyter även industridesignen och interaktionsdesignen samman, vilket bör medföra nya utvecklingsprocesser där tidigare separerade yrkesgrupper och utvecklingssteg integreras och nya krav på samarbete uppstår. För de geststyrda gränssnitten har riktlinjer och standarder för design börjat dyka upp och dessa kräver ett nära samarbete mellan fysisk utformning och digital mjukvara. Ett exempel på en extra viktig aspekt för ett geststyrt gränssnitt är upptäckbarheten, det vill säga att det måste vara lätt för användaren att upptäcka på vilket sätt det är möjligt att interagera med ett system eller en miljö. Det leder till att systemets affordance, det vill säga vad systemet indikerar och 23 Wennersten, BG (2007) Ubiquitous Computing - en vision som kan bli verklighet. Stockholm: Datainspektionen. 24 Augustsson, T ( ) Nätet tar nästa steg, e24. Besökt 23 november 2009: 25 Wennersten, BG (2007) Ubiquitous Computing - en vision som kan bli verklighet. Stockholm: Datainspektionen. 26 Saffer, D. (2008) Designing Gestural Interfaces: Touchscreens and Interactive Devices, s.1. Sebastopol, CA, USA: O Reilly Media 7

16 2. Bakgrund och teori inbjuder användaren att göra, spelar en ännu viktigare roll än för ett system med externa inmatningsenheter. 27 MIS (mixed interactive system) är som tidigare nämnts enligt Charfi et al. en benämning på system som erbjuder både fysiska och digitala interaktionsformer och som tar vara på fördelarna från de båda världarna. 28 För ett MIS vars mål är att trigga till inlärning och nya insikter, är det en stor fördel att det finns närvarande i den fysiska världen, så att användaren hela tiden blir påmind om systemet och inte själv behöver söka upp information digitalt. Vid utvecklingen av ett MIS är det viktigt att det finns en koppling mellan det fysiska och det digitala, så att användaren känner en enhetlighet i interaktionen med de olika enheterna. Liksom för de geststyrda gränssnitten handlar det sannolikt också om krav på en integrerad industridesign och interaktionsdesign. Den industriella utformningen på de fysiska enheterna bör vara anpassad till interaktionen och informationen som visas i digitalt format. Anpassningsbarhet (det engelska uttrycket customizability används ofta) är ett annat begrepp som är viktigt när det handlar om digital interaktion i den fysiska världen. Det innebär att låta användaren själv kunna anpassa tekniken efter användningssituationen 29, vilket troligen blir extra viktigt när det handlar om användning i en specifik fysisk kontext. Även upptäckbarhet och affordance är sannolikt viktiga att ta hänsyn till vid utvecklingen av ett MIS. 2.3 Konsumtion och elförbrukning Syftet med systemet som studerats i detta examensarbete är att hjälpa konsumenter att bli mer medvetna om sin elkonsumtion. Konsumtion och energi har de senaste åren blivit ett mycket omtalat ämne, på grund av miljöproblematiken runt om i världen. Energi är en förutsättning för att dagens samhälle ska fungera och för att människor ska kunna leva med den livskvalitet de gör idag. Men energianvändningen påverkar miljön och hög energikonsumtion leder till höga utsläpp av växthusgaser. Växthusgaserna är en av de största orsakerna till den förstärkta växthuseffekten och därmed klimatförändringarna, som idag är ett av de största hoten mot ett hållbart samhälle. Koldioxid är den växthusgas som bidrar mest till den förstärkta växthuseffekten och utsläpp av koldioxid sker i samband med förbränning av fossila bränslen, det vill säga olja, kol och naturgas. 30 Fossila bränslen används bland annat för att framställa värme och el till hushållen. Den genomsnittliga andelen fossil el för EU-länderna var 2007 så hög som 55 % 31, det vill säga mer än hälften av elen i hushållen kom från fossila bränslen. Sverige är dock det land som har lägst andel fossil el inom EU, endast ca 10 % Saffer, D. (2008) ibid. 28 Charfi, S. Dubois, E. Scapin, DL. (2009) Usability recommendations in the design of mixed interactive systems. In 1st ACM SIGCHI symposium on Engineering interactive computing systems (pp ). New York, USA: ACM 29 Denys, G. Piessens, F. Matthijs, F. (2002) A survey of customizability in operating systems research New York, USA: ACM computing surveys, vol. 34, issue Fossila bränslen, Naturvårdsverket. Besökt 24e september 2009: 31 Fossil el inom EU, Ekonomifakta. Besökt 24e september 2009: 32 Jonsson, D K. Mobjörk M (2009) Litteraturstudie om klimatpåverkan från svensk konsumtion. FOI Memo 2594, Totalförsvarets forskningsinstitut, avdelningen för försvarsanalys 8

17 2. Bakgrund och teori Bostaden står för 15 30% av den privata konsumtionens (bostad, livsmedel och transport) koldioxidutsläpp i Sverige. 33 Av bostadens energianvändning står uppvärmning för ca 60 % och varmvatten och hushållsel för ca 20 % vardera. Förenklat kan dessa andelar översättas till motsvarande andelar klimatpåverkan, men aspekter som val av uppvärmningssätt och andel förnyelsebar el spelar naturligtvis en roll här. Energimyndigheten har, med utgångspunkt i en undersökning av 53 hus och 77 lägenheter , kartlagt hur användningen av hushållsel fördelas i hushållet. Tabellen nedan sammanfattar den genomsnittliga användningen för hus respektive lägenhet. 34 Tabell 1: användning av hushållsel enligt energimyndigheten ( ) 34 Kategori Hus (kwh/år) Lägenhet (kwh/år) Belysning Kyl och frys Matlagning Stereo, TV, DVD mm Dator med tillbehör Tvätt och tork Diskmaskin Övrigt Teknikutveckling och utbyte av gamla apparater kan naturligtvis bidra till en minskad energiåtgång i hushållet, men det kommer troligen att krävas ytterligare insatser för att säkra ett hållbart samhälle och en stor del ligger i att öka kunskapen och engagemanget kring hållbar konsumtion. 35 Många av produkterna i tabellen är sådana som sätts på och stängs av manuellt, vilket medför stora möjligheter till minskad energiåtgång genom ökad medvetenhet, ett större engagemang och en beteendeförändring hos konsumenterna. Det ligger en stor utmaning i att få människor att energieffektivisera sin vardag, hushålla med resurserna och därmed minska sin energikonsumtion. 2.4 Återkoppling på elkonsumtion If you cannot measure it, you cannot improve it (det du inte kan mäta kan du heller inte förbättra) är ett känt citat av Lord Kelvin. För att minska elkonsumtionen krävs till att börja med att användaren får tillgång till information och mätdata. De senaste åren har så kallade smart meters utvecklats och från och med 1 juli 2009 ska alla hushåll i Sverige ha mätare som kan läsa av elförbrukningen en gång i månaden. 36 Smart meters kopplas till hushållets elmätare och registrerar dess blinkningar. Informationen kan via ett nätverk skickas till elleverantören eller andra företag, som använder den som underlag för fakturering eller för att presentera individuell uppföljning och statisktik av konsumtionen. Smart meters har dock kapacitet att mäta av elförbrukningen mycket oftare än en gång i månaden och det skapar möjligheter till bredare användningsområden. 33 Jonsson, D K. Mobjörk M (2009) ibid. 34 Bennich (2007) Mätning av hushållsel i 400 bostäder Sverige: Energimyndigheten 35 Klimat i förändring, Naturvårdsverket. Besökt 24e september 2009: 36 Kjellström, A. ( ) Smartare elmätning sparar ström. Ny Teknik 9

18 2. Bakgrund och teori En utveckling av tekniken för smart meters kan användas för att visualisera information om elkonsumtion direkt till användaren, genom en display som visualiserar data från elmätaren i ett avläsbart format. Smart meters med display ger en typ av direkt återkoppling, det vill säga återkoppling som alltid finns tillgänglig och uppdaterar (i stort sätt) i realtid. Indirekt återkoppling är återkoppling som har blivit behandlad på något sätt innan det når användaren, exempelvis statistik i samband med elräkningen. Studier har visat att direkt återkoppling är effektivare och att användaren i genomsnitt sparar 5 15% via direkt återkoppling och 0 10% via indirekt återkoppling. 37 Displayer som visar direkt återkoppling på elkonsumtion finns i olika utföranden. Den enklaste typen av displayer, som endast visar avläsbar data direkt från elmätaren, ger enligt studier en genomsnittlig konsumtionsminskning på cirka 10 %. 38 Det finns även mer komplexa, interaktiva displayer som visar statistik över konsumtionen de senaste dagarna och aktuell elkostnad. Vissa displayer kan även vara uppkopplade online, så att jämförelser med andra hushåll kan göras. Denna typ av displayer har, enligt en sammanställning av testsessioner gjord på Oxford Universitet, bidragit till cirka 18 % minskad elkonsumtion. 39 Vissa displayer visar även hur mycket enskilda apparater drar och vad som händer med elförbrukningen när konsumenten sätter på eller stänger av en apparat. Dessa displayer har bland annat testats av 1000 hushåll i en norsk studie och 81 % av testanvändarna tyckte att denna funktion var mycket användbar i strävan efter en sänkt elkonsumtion. En sista typ av display är så kallade omgivningsdisplayer, som inte visar några siffror, utan istället ger återkoppling i form av att uppmärksamma konsumenten då en större förändring i elkonsumtionen skett. Det kan ske på olika sätt, exempelvis med en lampa som ändrar färg eller en ljudsignal som går igång. 40 Studier har gjorts för att finna kriterier som påverkar effektiviteten av olika typer av återkoppling på elkonsumtion. Slutsatser och analys från ett antal studier visar att återkoppling är som mest effektiv då följande kriterier är uppfyllda: 41 Den presenteras frekvent och i realtid. Den presenteras tydligt och enkelt. Den är anpassad till det specifika hushållets villkor. Den presenteras relativt till en meningsfull standardjämförelse. Den presenteras över en längre tid. Den inkluderar specifik data för enskilda apparater. Den är interaktiv. Kriteriet att presentera en meningsfull standardjämförelse är viktigt för att inspirera konsumenten till att sätta upp outtalade, individuella mål för sin konsumtion. 42 Flera studier pekar på vikten av jämförande data på displayer. En undersökning från center för energi- och 37 Darby, S. (2006). The effectiveness of feedback on energy consumption s.3. Review for DEFRA. Oxford, UK: Environmental Change Institute, University of Oxford 38 Darby, S. (2006) ibid. 39 Darby, S. (2006) ibid. 40 Darby, S. (2006) ibid. 41 Neenan, B (2009) Residential Electricity Use Feedback: A Research Synthesis and Economic Framework. California, USA: Electric Power Research Institute. 42 Neenan, B (2009) ibid. 10

19 2. Bakgrund och teori miljöpolicy i USA fastställer att konsumenter vill kunna sätta sin konsumtion i relation till andra hushåll, både när det gäller direkt och indirekt återkoppling (exempelvis på elräkningen) för att få en tydligare bild av förbrukningen och kunna utvärdera sin konsumtion. 43 I Osaka, Japan, har en studie gjorts som undersökte effekten av att visa elkonsumtion med hjälp av displayer i tio hushåll, samt hur de boende i hushållen reagerade på återkopplingen. Ett informationssystem för energikonsumtion online utvecklades i samband med studien. Systemet gav användaren tillgång till detaljerad information och individuella spartips om elförbrukningen via en dataskärm med mus. Systemet sparade data om hur användaren interagerade med systemet och informationen användes i studien för att analysera interaktionen. Studien visade att användarna i genomsnitt minskade sin elförbrukning med 18 %, samt att användarna visade speciellt intresse för hur mycket el det drar att använda standby-läge för apparater. Under studien minskade 60 % av användarna sin förbrukning av standby-el för minst en apparat i hushållet. 44 Dessa studier visar att tekniken med smart meters i kombination med displayer kan komma att bli mycket viktig för en minskad elkonsumtion i hushållen. De flesta människor har nämligen endast en mycket svag uppfattning om hur mycket el de konsumerar och hur mycket olika apparater i hushållet drar. 45 Displayerna ger den information som krävs för att människor ska kunna förändra attityder och beteenden kring elkonsumtion. För att en beteendeförändring ska kunna ske krävs också att den implicita, varaktiga medvetenheten och kunskapen hos människor ökas. När människor får tillgång till information kan de med tiden vinna kunskap och förståelse om vad som har hänt och förändra ett beteende, genom att tolka den information och återkoppling som finns tillgänglig. När den implicita, varaktiga kunskapen ökar, samtidigt som information och återkoppling finns tillgänglig i större skala, ökar människors förmåga att lära och dra egna slutsatser, utan stöd från återkoppling och annan information. 46 Se figur 3. Figur 3: En modell för utvecklingen av implicit, varaktig kunskap, enligt Darby (2006) Egan, C. (1997) How Customers Interpret and Use Comparative Graphics of Their Energy Use s Delaware, USA: Center for Energy and Environmental Policy, University of Delaware. 44 Ueno, T. Inada, R. Saeki, O. Tsuji K (2005) Effectiveness of displaying energy consumption data in residential houses. Analysis on how the residents respond. Paper presented at the Proceedings of eceee 2005 summer study: What works and who delivers? Paper Darby, S. (2006). The effectiveness of feedback on energy consumption s.3 Review for DEFRA. Oxford, UK: Environmental Change Institute, University of Oxford. 46 Darby, S. (2006) ibid. 11

20 2. Bakgrund och teori Beteendeförändringen kan beskrivas som en trestegsmodell: lärande, skapande av attityder och nya beteenden, samt intagande av beteendet. I lärandefasen skapas medvetenhet med hjälp av återkoppling och observationer. Beroende på hur återkopplingen är presenterad, om den är tillräckligt detaljerad och finns tillgänglig tillräckligt snabbt, lär sig människor hur beteende och handlingar påverkar elkonsumtionen. De svarar på återkopplingen genom att skapa nya attityder och genom att göra mindre förändringar i sitt beteende. De beteendeförändringar som håller i sig över tiden kan komma att bli vanor som finns kvar även om återkopplingen försvinner. 47 Hur länge återkoppling behöver ges för att skapa beteenden som håller i sig är svårt att säga, men en tumregel är att en ny attityd som skapats med hjälp av återkoppling under en tremånadersperiod kan utvecklas till ett varaktigt beteende. 48 Resultaten från de studier som nämnts hittills visar att en konsumtionsminskning har skett då användare fått information om sin förbrukning via en display. Det finns dock studier som pekar på att återkoppling inte alltid är tillräckligt för att få människor att ändra sitt beteende kring elkonsumtion, utan att ytterligare stimulans och drivkrafter för konsumenten kan vara nödvändigt. Under 2000-talet har undersökningar gjorts, där elmätare installerats i hushåll i flera svenska städer. Hushållen kunde se hur deras elförbrukning förändrades varje timme, de fick alltså direkt återkoppling. På ett håll, i Södra Sandby, visade det sig dock att ingen minskning av elkonsumtion skett. Två bostadsbolag i Växjö anordnade i samband med undersökningen tävlingar gällande elkonsumtion mellan hushåll och kvarter. De satsade också mycket på information till hushållen under perioden. Uppföljning av undersökningen visar att denna typ av engagemang gynnade konsumtionsminskningen och dessa hushåll sparade i genomsnitt mer el än de som bara fick en avläsbar elmätare installerad. 49 Denna undersökning tyder alltså på att det kan behövas mer stimulans och fler drivkrafter än en elmätare med avläsbar display för att få människor involverade och engagerade i sin elförbrukning. En annan studie, som pekar på att sociala evenemang och gemensamt uppsatta mål kan vara en motivationsform, har gjorts i en by i England. Byn har tidigare ställt upp i- och vunnit tävlingen mest energimedvetna by, där hushållen kämpat för att tillsammans åstadkomma en så stor energiminskning som möjligt. Undersökningens syfte var att kontrollera om denna typ av socialt engagemang mellan flera hushåll kunde inspirera till minskad elkonsumtion, även i det långa loppet. Slutsatsen blev att sociala evenemang kan bidra till människors implicita, varaktiga kunskap och beteendeförändring kring elkonsumtion, men att det är en av flera inspirationskällor. 50 Som figur 3 visar, krävs en kombination av allmän information, specifik återkoppling och handling, så som deltagande i ett socialt evenemang, för att maximera människors implicita, varaktiga kunskap och inspirationen till beteendeförändring kring elkonsumtion. 47 Neenan, B (2009) Residential Electricity Use Feedback: A Research Synthesis and Economic Framework s.2.3 California, USA: Electric Power Research Institute. 48 Darby, S. (2006). The effectiveness of feedback on energy consumption s.4 Review for DEFRA. Oxford, UK: Environmental Change Institute, University of Oxford. 49 Hållén, J. ( ). Google gör som Smedjebacken. Ny Teknik 50 Darby, S. (2005) Social learning and public policy: Lessons from an energy-conscious village. Oxford, UK: Environmental Change Institute, University of Oxford. 12

21 2. Bakgrund och teori 2.5 Omvärldsanalys Att miljöpåverkan och konsumtionsmönster är ett aktuellt ämne märks tydligt i IT-världen, där det finns flera exempel på nyligen utvecklade system som på olika sätt mäter och/eller visualiserar elkonsumtion i hushållet. Wattson 51 är en produkt utvecklad av brittiska DIY Kyoto. Wattson är en sladdlös och bärbar artefakt som visar total elanvändning i watt eller kostnad och som även kan visa hur mycket varje elektrisk produkt i hushållet förbrukar. Systemet kan kombineras med mjukvara, som visar statistik över användningen, men mjukvaran är inte webbaserad och enheterna kommunicerar inte trådlöst med varandra. Den fysiska artefakten måste pluggas in i en dator med USB för att uppdatera mjukvaran. Dock är ett online-community, där information kan delas mellan användare, under utveckling och tänkt som en kommande uppdatering. Huruvida användningstest har utförts på Wattson är oklart, men de presenterar information om att systemet sänker användarens elkonsumtion med 5 20%, vilket tyder på att någon typ av studie har gjorts. Wattson har fokuserat mycket på stilren grafisk design och moderiktighet i sin fysiska profil. Google har utvecklat en produkt som de kallar Power Meter. 52 Produkten består endast av mjukvara och Google samarbetar med olika elbolag för att slutanvändaren ska kunna få information om sin elkonsumtion presenterad på sin igoogle-hemsida. Programmet presenterar statistik över användningen och informationen kan delas med vänner och andra användare. Systemet är inte färdigutvecklat utan finns idag (hösten 2009) endast i en betaversion som används av en avgränsad grupp. WideTag 53 är en social energimätare, som visar realtiduppdatering av elförbrukningen i ett hushåll. Användarna är indelade i sociala grupper, som har liknade hushåll och liknande beteendemönster för elkonsumtion. Varje användare har ett lysande klot som ändrar färg när användaren förbrukar mycket eller lite el, i förhållande till den sociala gruppen. WideTag har ingen egen webbplats men informationen kan kopplas till sociala nätverk som Twitter och Facebook. Man lägger mycket fokus på den sociala aspekten som källa till motivation och hänvisar till att sociala normer tenderar att har starka influenser på personligt agerade och beteendemönster. Det finns även många fler produkter på marknaden vars syfte är att sänka människors elkonsumtion, några exempel är E.ons energidialog 54, Microsofts Hohm 55, Uninel 56 och EL-Vis DIY Kyoto: Wattson. Besökt 11 september 2009: 52 Google PowerMeter. Besökt 15 september 2009: 53 WideTag. Besökt 13 september 2009: 54 e.on energidialog. Besökt 10 september 2009: 55 Microsoft Hohm. Besökt 10 september 2009: 56 Uninel. Besökt 10 september 2009: 57 EL-Vis. Besökt 23 november 2009: 13

22 2. Bakgrund och teori 2.6 Introduktion till Lodestar Systemet som studeras i denna rapport kallas Lodestar och består av tre enheter: elmätare, fysisk artefakt (benämns gadget framöver) och webbsida. Elmätaren skickar information till en databas om hushållets elkonsumtion. Gadgeten och webbplatsen hämtar data från databasen i realtid och presenterar den på olika sätt för användaren. Systemet är ett MIS, då det har både fysiska och digitala enheter som kommunicerar trådlöst och är beroende av varandra. Gadgeten ska alltid finnas tillgänglig på en synlig plats i hemmet. Den har ett hölje av trä, en sladd för strömförsörjning via vägguttag och en display och fyra lägen, se figur 4. Displayen ändrar läge när gadgeten läggs ner eller ställs upp på sina olika sidor. Användaren interagerar alltså med den genom rotation och det finns inga fysiska knappar. Displayen består av en matris med 8*24 LED-dioder. Lägena visar information om hushållets elkonsumtion i olika format. Figur 4: Gadgeten När gadgeten står upp på högkant befinner den sig i communityläget, se figur 5. Tanken är att gadgeten i detta läge ska se ut som ett hus och att LED-dioderna ska representera fönster hos de olika hushållen i aktuellt community. Hittills har endast 6 stycken prototyper av Lodestar utvecklats (varav 5 är i användning) och användarna av dessa prototyper utgör ett community. Fönstren på gadgeten lyser i grönt (normal förbrukning) eller rött (över normalförbrukning) och på så sätt kan användarna i ett community följa varandra. Figur 5: Communityläget 14

23 2. Bakgrund och teori När gadgeten ligger ner och pekar som en pil åt höger befinner den sig i 24-timmarsläget, se figur 6. Syftet med detta läge är att göra användaren uppmärksam på sitt beteendemönster för elkonsumtionen. Diagrammet visar wattförbrukningen per timme under ett dygn, med start kl Dioderna tänds i staplar när en viss wattnivå passeras. Nivåerna i diagrammet utgår ifrån hushållets Figur 6: 24-timmarsläget normala elförbrukning. Om normalförbrukningen passeras lyser dioden röd. Vad som motsvarar normalförbrukning varierar under dygnet och beräknas som ett medelvärde för motsvarade timme de tre senaste veckorna. När gadgeten ligger ner och pekar som en pil åt vänster befinner den sig i labbläget, se figur 7 9. Läget är ett laborationsläge och syftet är att användaren själv ska kunna utforska vilka produkter och apparater i hushållet som drar mycket respektive lite el. Förbrukningen nollställs då gadgeten läggs ner i läget och visar sedan den förändring i elkonsumtion (i watt) som sker om användaren sedan sätter på eller stänger av en eller flera produkter i hemmet. Figur 7 - Labbläget Figur 8: Sätter på TV:n Figur 9: Stänger av datorn Figur 10: Wattläget När gadgeten ligger ner med displayen upp mot taket befinner den sig i wattläget, se figur 10. Läget ger ett numerärt wattvärde av den totala realtidsförbrukningen i hushållet. 15

24 2. Bakgrund och teori Lodestars webbplats, se figur 11, tar liksom gadgeten emot information från databasen, som uppdateras av elmätaren. Webbplatsen ska fungera som inspiration för att minska elförbrukningen i hushållet, genom att visa statistik i olika format och genom social interaktion mellan användare. Webbplatsen har i dagsläget två huvudsidor, Min elkonsumtion och Vår elkonsumtion. Figur 11: Lodestars startsida på webben Figur 12: Min elkonsumtion 16

25 2. Bakgrund och teori Min elkonsumtion, se figur 12, är användarens översikt av sin egen konsumtion. Här presenteras statisktik över den senaste tidens förbrukning i olika diagramformat och användaren kan navigera mellan olika datum. Det finns möjlighet att se realtidsförbrukningen eller andra valda tidsperioder i tidsformaten just nu, dag, vecka och månad. I spalten till höger finns detaljer om förbrukningen och information om hur mycket aktuell elförbrukning motsvarar i antal glödlampor och en ungefärlig kostnad för förbrukningen. Vår elkonsumtion är en koppling till gadgetens communityläge. Här kan användaren se den gemensamma konsumtionen för alla i sitt community. Formatet på vår elkonsumtion är det samma som för min elkonsumtion. Syftet med communities är att användarna ska få insikt i hur mycket de kan åstadkomma tillsammans och att de små individuella förändringarna verkligen kan göra skillnad när de sätts i ett större sammanhang. I sin helhet uppfyller Lodestar flera av de kriterier som nämndes under återkoppling på elkonsumtion i detta avsnitt, som har visat sig påverka effektiviteten av återkoppling på elkonsumtion. Lodestar presenterar information i realtid, informationen finns tillgänglig över en längre tid, den visar specifik data för enskilda apparater och den är interaktiv. Lodestar presenterar däremot inte data relativt en standardjämförelse. Huruvida de två övriga kriterierna är uppfyllda, det vill säga om Lodestar presenterar information tydligt och enkelt och om den är anpassad till hushållets specifika villkor, återstår för användningsstudien att utreda. 17

26 3. Metod I det här avsnittet presenteras de metoder och tillvägagångssätt som har använts vid användningsstudien av Lodestar, samt en beskrivning av de metoder som har använts vid datainsamling och analys. Användningsstudien har genomförts med målsättningen att kunna identifiera parametrar som är viktiga för en positiv initial upplevelse av Lodestar. Detta för att därefter kunna avgöra om Lodestar uppfyller grundläggande kriterier för att bidra med nya attityder kring elkonsumtion. Studien undersökte om Lodestar kunde användas på ett tillfredställande sätt, hur systemet togs emot och initialt användes av målgrupperna, samt användarnas initiala upplevelse av systemet. 3.1 Målgruppsanalys De användare av ett system eller en produkt som har likartade förväntningar, syften och drivkrafter tillhör en målgrupp. Det finns alltså oftast flera olika målgrupper för en och samma produkt och för att fastställa dessa bör en målgruppsanalys göras. 58 En målgruppsanalys blev därför första steget i användningsstudien av Lodestar. Syftet med detta var att identifiera Lodestars olika målgrupper, för att kunna engagera representanter från varje målgrupp i användningsstudien och få med ett så brett spektrum av troliga framtida användare som möjligt. Jag ville identifiera olika deltagares drivkrafter för att sänka sin elkonsumtion, samt erfarenheter och attityder kring elförbrukning, prylar och webbanvändning. Målgruppsanalyser kan ha olika utformning beroende på typen av produkt, men innefattar ofta intervjuer med personer från ett brett demografiskt spektrum Webbenkät För att få ett brett demografiskt urval för rekrytering av deltagare till målgruppsanalysen framställde jag först en webbenkät, se bilaga A. Enkäten undersökte aspekter som ålder, boendetyp och hushållsstorlek och hade också några frågor kring intresse av prylar, samt angående intresse av att minska sin elkonsumtion. Detta för att få en spridning gällande prylprofil och för att engagera personer i studien som hade någon drivkraft att använda Lodestar. De som fyllde i enkäten fick också ange om de ville och hade praktisk möjlighet att delta i studien. En enkät är en bra metod för att göra ett (huvudsakligen) demografiskt urval, eftersom korta, faktabaserade svar efterfrågas 59. Frågorna är enkla och går inte att tolka på olika sätt. Jag valde att göra en webbaserad enkät för att nå ut till så många som möjligt på ett enkelt sätt. Jag använde mig av ett webbenkätverktyg som heter SurveyMonkey. 60 Enkäten publicerades på Lodestars blogg 61 och inuse blogg. 62 För att inte endast nå ut till personer som besöker dessa webbplatser, skickades enkäten även till bekanta till utvecklarna i Lodestar-teamet, via e-post. Det visade sig finnas ett stort intresse för Lodestar och studien och över 50 personer fyllde i webbenkäten. Jag valde ut 10 personer med en demografisk spridning och som hade intresse av att sänka sin elkonsumtion, till att delta i målgruppsanalysen. 58 Berndtsson, J. Ottersten, I (2002) Användbarhet i praktiken s Lund: Studentlitteratur 59 Sharp, H. Rogers, Y. Preece, J. (2007) Interaction Design - Beyond Human Computer Interaction s.308 England: John Wiley and Sons Ltd

27 3. Metod Semistrukturerad intervju Målsättningen med målgruppsanalysen var att kunna identifiera Lodestars målgrupper. Jag ville undersöka vilka olika drivkrafter som finns för att sänka elkonsumtionen, samt olika deltagares erfarenheter och attityder kring elförbrukning, prylar och webbanvändning. Utifrån detta var målet att skapa en representativ användarprofil för varje identifierad målgrupp. Eftersom Lodestar är ett MIS som ska inspirera till minskad elkonsumtion, kan exempel på drivkrafter vara att sänkta elkostnader eller att bidra till en bättre miljö. Det kan också finnas andra typer av drivkrafter till att använda systemet, exempelvis att hänga med i den tekniska utvecklingen och ha koll den senaste prylen, eller den sociala aspekten, att dela information kring systemet med andra. Målgruppsanalysen genomfördes i form av en semistrukturerad intervju med de 10 deltagarna. Denna metod valdes eftersom formulering av- och ordning på frågorna är densamma genom alla intervjuer, vilket säkrar att alla frågor tas upp. Intervjumetoden lämnar samtidigt viss frihet till öppna svar och följdfrågor, vilket gör det möjligt att anpassa intervjun till varje individ. 63 Intervjun genomfördes i kontexten, det vill säga hemma hos deltagarna, för att miljön skulle kännas avslappnad och naturlig. Samtidigt fick jag en tydligare bild av vilka prylar som fanns och användes i hushållet. Två av intervjuerna genomfördes dock på telefon, på grund av att deltagarna bodde i andra städer. Intervjuerna innehöll följade frågeområden: Uppfattning om hur elkonsumtion i hushållet ser ut idag Hur elkonsumtionen i så fall kontrolleras Om, och i så fall vilka, hushållet vidtagit några åtgärder för att sänka elkonsumtionen Vilken den huvudsakliga drivkraften att sänka elkonsumtionen i hushållet är Vilka andra typer av miljöfrämjande åtgärder som vidtas i hushållet Vilka digitala prylar som används i hushållet Hur ofta nya digitala prylar införskaffas Vilka faktorer (design, funktionalitet etc.) som är viktiga beträffande digitala prylar I vilka syften webben används i hushållet Hur mycket tid som spenderas på webben i hushållet Efter intervjuerna hade jag en god översikt över de relativt korta och icke djupgående intervjusvaren och jag eftersökte huvudsaklig drivkraft, miljö/konsumtionsprofil och pryl/webbprofil för deltagarna genom att noga gå igenom svaren. Jag identifierade därefter typiska samband mellan dessa och kunde utifrån det skapa tre målgruppsprofiler. Dessa sammanställdes i form av ett namn och en kortare beskrivning. Det bör understrykas att mitt syfte med målgruppsprofilerna inte var att kunna generalisera en deltagares resultat från användningsstudien för hela dennes målgrupp. Syftet var istället att få möjlighet att engagera personer från olika målgrupper i användningsstudien, för att få subjektiva upplevelser från ett så brett spektrum av troliga framtida användare som möjligt. 63 DH2408: Föreläsning 28e januari 2009, Eva-Lotta Sallnäs. Stockholm: KTH 19

28 3. Metod 3.2 Användningsstudie Lodestar är ett MIS och det ligger nära ubiquitous computing, som diskuteras i avsnittet bakgrund och teori. Även om den fysiska artefakten, gadgeten, inte själv är intelligent utan tar emot data från en databas, så handlar det om interaktion med en fysisk pryl som kan kommunicera. Användningssituationen innebär ett samspel mellan fysiska och digitala enheter som kommunicerar med varandra och med användaren. Det här ställer troligen nya krav på användarupplevelse, jämfört med en helt digitalt eller helt fysiskt produkt. Målsättningen med användningsstudien var därför att försöka identifiera vilka parametrar som är viktiga för en positiv upplevelse under den första användningsfasen av Lodestar Genomförande och deltagare Användningsstudien genomfördes i 5 hushåll. Hushållen som deltog var utvalda med målgruppsanalysen som grund och deltagare som representerade alla identifierade målgrupper fanns med i studien. De deltagande hushållen hade även en spridning i boendetyp och hushållsstorlek. Två två-personshushåll i lägenhet och tre familjer i villa deltog. En familj bor i Piteå och därför installerade en av utvecklarna i Lodestar-teamet systemet hemma hos dem. Han genomförde även studien i detta hushåll, med tydliga instruktioner och direktioner från mig. Denna studie dokumenterades noga med inspelning och anteckningar, så jag hade en riklig informationsgrund för analys. Anledningen till att en studie fick genomföras i Piteå var att två av utvecklarna arbetar där och de hade tekniska problem med ett system, som inte hann skickas till mig i tid. Jag fann dock en deltagare som matchade en av målgrupperna mycket bra och jag tyckte även att det var positivt med en geografisk spridning, så att inte alla deltagare bodde i storstad. En person i varje hushåll var huvuddeltagare vid studien och denne fick fylla i ett medgivandeformulär, se bilaga B. Vid flera tillfällen var dock även andra familjemedlemmar mycket intresserade och ville vara med under användningsdemonstration och intervju. Det accepterades i dessa fall, då jag ansåg att det kunde bli en intressant diskussion och ge utrymme för fler kommentarer. Jag har därmed medvetet låtit intervjun flyta ihop med demonstrationen, så att även intervjuerna har blivit kontextuella. Ibland har därför naturliga faktorer i kontexten, så som barn, djur eller telefoner, avbrutit under intervjuerna, men jag ville samtidigt utföra intervjun i en så naturlig miljö som möjligt. Att efter användningsdemonstrationen gå in i ett avskilt rum med huvuddeltagaren tror jag hade påverkat den naturliga konversationen som skapats vid demonstationen negativt. Deltagarna överrensstämde naturligtvis inte exakt med målgruppsbeskrivningarna, men hade samma huvudsakliga drivkraft att sänka sin elkonsumtion, samt samma typ av miljö/konsumtionsprofil och pryl/webbprofil. Jag hade även ett antal reserver inom varje målgrupp, om de utvalda deltagarna skulle få förhinder. Innan installationen hos deltagarna hade jag sett till att alla inloggningsuppgifter fanns klart, samt att systemets alla delar skulle fungera och att allt material skulle vara intakt, så att installationen skulle gå så smidigt som möjligt. Jag hade också en genomgång med varje deltagare vid installationstillfället, där jag berättade hur systemet fungerade, exempelvis vad gadgetens olika lägen representerar och hur medelförbrukningen räknas ut. Jag var dock försiktig med att visa för mycket av funktionaliteten på webbplatsen, då detta skulle kunna påverka studien. 20

29 3. Metod Introduktionen var nödvändig eftersom det ännu inte finns någon bruksanvisning för Lodestar. Jag instruerade deltagarna att bara använda Lodestar i den omfattning de ville och hade lust till. Vid installationen berättade jag medvetet inte hur studien senare skulle gå till. Detta eftersom det finns en risk att deltagare i användningsstudier känner att det är dem som testas och inte systemet 64, vilket kan leda till att de känner sig tvingade att använda systemet för att prestera bra vid användningsdemonstationen. Istället meddelande jag att jag skulle komma tillbaka om några veckor och se hur det gått med Lodestar. Deltagarna fick kontaktuppgifter till mig och teknikerna, så de kunde höra av sig om det blev problem eller om de undrade över något. Deltagarna använde Lodestar i 1,5 3 veckor innan studien genomfördes. Anledningen till att inte alla deltagare använde systemet precis lika lång tid berodde på tekniska problem. Efter de första installationerna insåg jag att Lodestar fungerade mindre bra i vissa hushåll, det kunde exempelvis bero på långa avstånd mellan elmätaren och routern där systemet kopplades in och därmed svaga signaler i den trådlösa kommunikationen. Därför fick jag byta system mellan hushållen och också byta ut några hushåll och ett system. Avbrott i kommunikationen mellan systemets olika delar förekom också, så att det behövdes startas om. På grund av detta varierade alltså användningstiden för deltagarna Kontextuell utforskning Som diskuteras i avsnittet bakgrund och teori, är hushållet en komplex kontext och för att kunna undersöka hur ett nytt tekniskt system tagits emot i ett hushåll krävs en etnografisk datainsamlingsmetod, det vill säga en fältstudie, där jag som undersökare försöker få en så tydlig bild av användarnas verkliga situation som möjligt. Kontextuellt utforskande 65 är en sådan metod, som tar hänsyn till fysiska, psykiska och sociala omständigheter som karakteriserar den miljö som systemet ska användas i. En kontextuell utforskning utförs ofta som en kombination av observation och intervju 66, så också i denna studie (observationen utfördes i form av en användningsdemonstration) Pilotstudie och min roll som undersökare Jag själv varit observatör och intervjuare under studien (med undantag av studien som genomfördes i Piteå). Under användningsdemonstrationerna har jag försökt hålla mig i bakgrunden för att huvudsakligen observera och anteckna. Jag har dock försökt inspirera användarna att hela tiden kommentera interaktionen, genom att ställa frågor om de blev tysta. 67 Det är viktigt att komma ihåg att det är användarna som är experter i sin miljö och att min roll var att studera och utforska interaktionen med systemet, inte att vara deras lärare. 68 Under intervjuerna har jag eftersträvat att förhålla mig till rekommendationer för förhållningssätt mellan intervjuare och intervjuperson. Det är viktigt att skapa ett gott klimat för intervjusituationen. Att exempelvis tydliggöra ramen för intervjun innan den startar inger förtroende för 64 Berndtsson, J. Ottersten, I (2002) Användbarhet i praktiken s.104. Lund: Studentlitteratur 65 Sharp, H. Rogers, Y. Preece, J. (2007) Interaction Design - Beyond Human Computer Interaction s.498. England: John Wiley and Sons Ltd 66 Berndtsson, J. Ottersten, I (2002) ibid. 67 Sharp, H. Rogers, Y. Preece, J. (2007) Interaction Design - Beyond Human Computer Interaction s.336. England: John Wiley and Sons Ltd 68 Löwgren, J. Stolterman, E (2007) Design av informationsteknik materialet utan egenskaper s.88 Lund: studentlitteratur 21

30 3. Metod intervjuaren. Bekräftelser och återkoppling kan också vara förtroendeingivande, samtidigt som det är viktigt att intervjuaren inte ställer ledande frågor, eller att han/hon inte avbryter eller fyller i intervjupersonens resonemang. 69 Innan studierna såg jag själv till att grundligt gå igenom och sätta mig in i systemet, genom att interagera med gadgeten och navigera på webbplatsen. Jag testade också mina metoder (användningsdemonstation och intervju) i en pilotstudie, som genomfördes med en vän. Det var mycket givande att få öva en gång innan de skarpa studierna. Det är lättare att förstå vilka frågor som verkligen ger den information som man är ute efter, om man ställer frågorna till en verklig person och får ett svar, även om svaret är fiktivt. Jag fick också värdefull återkoppling på frågorna, samt möjlighet att prova mina dokumentationshjälpmedel Användningsdemonstration Den första delen av utforskningen var alltså en användningsdemonstration, som syftade till att undersöka om användarna kunde använda Lodestar på ett tillfredställande sätt och om systemet därmed uppfyllde användarnas syften. Även upplevelse av systemet undersöktes till viss del med denna metod, då jag bland annat observerade användarnas förhållningssätt till Lodestar. Vid kvantitativa studier är det vanligt att undersökaren styr interaktionen genom att ge deltagarna uppgifter att utföra i systemet. Detta tillvägagångssätt valde jag bort eftersom jag ville undersöka tillfredställelse och vilka faktiska användningssituationer som uppstått under användningsveckorna. Jag var inte intresserad av att mäta tid eller ändamålsenlighet för specifika uppgifter. Deltagarna fick därför själva demonstrera Lodestar, utifrån hur interaktionen sett ut under de första användningsveckorna. Under demonstrationen användes tänka-högt-principen 70, som innebär att användarna berättar för undersökaren vad de tänker, varför navigationsval görs och så vidare. Det gav mig en bild av vilken funktionalitet som upptäckts och använts och vilken attityd användarna verkade ha till systemets olika funktionaliteter. Jag fokuserade på hur de interagerade med systemet och hur det passade in i hushållets sociala kontext. För att få ut den information som var intressant för arbetets målsättning och syfte, styrdes demonstrationen så att användarna interagerade både med gadgeten och med webbplatsen. De uppmanades gå igenom all typ av interaktion och all funktionalitet de provat på och använt under användningsveckorna. Om någon funktionalitet inte demonstrerades, frågade jag om användaren inte upptäckt denna, eller om den glömts bort. Målet med användningsdemonstrationen var att ge svar på följande frågor: Interaktion med gadget: Har användaren uppfattat hur gadgeten är avsedd att användas och vad de olika lägena representerar? Verkar interaktionen med rotation naturlig? Kan användaren läsa av informationen om elkonsumtionen som presenteras på gadgeten korrekt? 69 Lantz, A (2007) Intervjumetodik. kap.6. Sverige: Studentlitteratur 70 Sharp, H. Rogers, Y. Preece, J. (2007) Interaction Design - Beyond Human Computer Interaction s.335. England: John Wiley and Sons Ltd 22

31 3. Metod Har labbläget använts och har användaren förstått hur det fungerar? Har användaren insett vad fönstren i gadgetens communityläge representerar? Interaktion med webbplats: Kan användaren läsa av diagrammen för elkonsumtionen som presenteras på webbplatsen, på ett korrekt sätt? Har användaren insett att man kan se sin elkonsumtion bakåt i tiden? Har användaren upptäckt att man kan zooma i diagrammen? Har användaren upptäckt att man kan se sin elkonsumtion i olika tidsintervall (nu, dag, vecka, månad)? Kan användaren ta fram information om den gemensamma konsumtionen för sitt community? Interaktion med systemet som helhet: Har användaren på något sätt använt gadgeten och webbplatsen som ett enhetligt system? Har användaren insett att man kan utföra laborationer med gadgeten och sen titta på detaljerad data för laborationen på webben? Upplevelse och hushållet som kontext: Vilken attityd verkar användaren ha till Lodestar? Exempelvis svår, krånglig, rolig, lekfull. Verkar gadgeten ha fått sin naturliga plats i hushållet? Under demonstrationen undersökte jag också hur användarna verkade uppfatta navigation, kontroll, format och informationsinnehåll för systemet, samt hur mycket Lodestar använts under veckorna (användningsgrad): Tycker användaren att systemet presenterar information som är relevant och intressant? Tycker användaren att informationen presenteras i ett tydligt och passande format? Upplevs navigationen på webbplatsen som naturlig och intuitiv? Upplevs gadgetens fysiska utformning och design som tilltalande och neutral? Inbjuder gadgeten till att vända och vrida på? Hur många gånger per dag har hushållet läst av information från gadgeten? Hur ofta har de laborerat med gadgeten? Hur många gånger har de besökt webbplatsen? Öppen intervju Efter användningsdemonstrationen genomfördes en öppen intervju med deltagarna. Syftet med intervjun var att diskutera den upplevelse som användarna haft av Lodestar under de första användningsveckorna. Den öppna intervjuformen är passande när en individs upplevelser av en 23

32 3. Metod produkts kvaliteter och betydelse eftersöks. Ordningen på frågorna var inte fix och jag kunde ställa följdfrågor för att fördjupa min förståelse av intervjupersonens upplevelser. 71 Intervjuerna samlade in kvalitativ information, vilket innebär att detaljer och kommentarer från enskilda användare var det viktiga. En intervju ska ge data som är tillräckligt tillförlitliga och giltiga. Det är också mycket viktigt att intervjun ger data som speglar källan. För att detta ska vara möjligt krävs att frågorna är relevanta för intervjuns syfte samt, som tidigare nämnts, att det skapas ett gott klimat för intervjusituationen. 72 Eftersom hela utforskningen var kontextuell genomfördes intervjuerna hemma hos deltagarna, i samband med demonstrationen. För att få en bild av hur aspekter som inlärning, koordination och underhåll har fungerat i hushållet, bestod den första delen av intervjun av följade typ av frågor: Hur såg inlärningsfasen ut och hur lång tid tog det innan ni hade lärt er kontrollera systemet? Har det uppstått tekniska problem? Vem i hushållet har använt Lodestar mest? Har det ha skapats några rutiner i hushållet kring användningen? Använder ni systemet individuellt eller tillsammans i hushållet? Har gadgeten fått sin plats i hemmet? Har gadgeten förutsättningar att bli en naturlig del av vardagen/hushållet? Intervjun handlade sedan om användarnas initiala upplevelse av Lodestar. Följande områden täcktes av intervjun: Vilka positiva ord användaren vill beskriva Lodestar med? Vilka negativa ord användaren vill beskriva interaktionen av Lodestar med? Uppfattar användaren systemet som intuitivt, enkelt, lätt att lära, begripligt? Uppfattar användaren systemets enheter som uniforma och enhetliga? Kommentarer på att interaktionen är både fysisk och digital? Jag frågade sedan om hur Lodestar har påverkat användarna under de första användningsveckorna. Frågorna handlade om lärdomar, kunskap, insikter och attityder: Har de första veckornas interaktion med Lodestar gett någon/några nya insikter eller någon ny kunskap om elkonsumtion? Funderar ni mer kring elkonsumtion nu än innan Lodestar installerades? Har ni förändrat något beteende under veckorna? Hur gjorde ni innan? Hur gör ni nu? Pratar ni om Lodestar eller mer om elkonsumtion hemma än ni gjorde innan? Påminner gadgeten om att tänka på konsumtionen genom att bara finnas på en synlig plats? 71 Lantz, A (2007) Intervjumetodik. s.33. Sverige: Studentlitteratur 72 Lantz, A (2007) Intervjumetodik. s Sverige: Studentlitteratur 24

33 3. Metod Datainsamling Användningsdemonstrationen och intervjun dokumenterades noggrant. Som ensam observatör är det svårt att hinna ställa frågor, lyssna och anteckna på samma gång. Det är också riskabelt att endast föra anteckningar, då det kan innebära att data reduceras på ett osystematiskt sätt. Det kan bero på att allt inte hinner antecknas, men också på att observatören omedvetet gör en filtrering av det som sägs, på grund av personliga eller kulturella föreställningar. Det är också lätt att höra det man vill höra då observatören, medvetet eller omedvetet, har en idé om vad deltagaren kommer att tycka och säga. Detta är naturligtvis alltid en risk vid kvalitativa undersökningar, men med en bred dokumentation i flera medier, minskar risken för reducerad data redan vid observationstillfället. 73 Under demonstrationen interagerade deltagarna både med gadgeten och med webbsidan. Det som genomfördes på webben dokumenterades med ett program som spelar in vad som händer på skärmen, CamStudio. 74 Dialogen under demonstationen med gadgeten, samt intervjun, spelades in med Livescribes pulse Smartpen 75, en penna som spelar in ljud medan man antecknar. Man kan sedan gå tillbaka till anteckningsmaterialet, klicka på orden på pappret och lyssna på dialogen från specifika delar av intervjun. Jag fann detta hjälpmedel mycket användbart. Jag fotograferade också under studien för att få exempel på hur Lodestar i hushållet. Vid studien som genomfördes i Piteå spelades hela studien in och observatören tog anteckningar. 3.3 Databearbetning Det är mycket viktigt att göra en utförlig analys av en användbarhetsstudie, för att kunna dra några slutsatser, i det här fallet för att kunna fastställa kriterier som är viktiga för en positiv användarupplevelse under de första användningsveckorna och för att kunna ge förslag på hur Lodestar skulle kunna vidareutvecklas. Vid analysen av användningsdemonstrationerna har data, det vill säga anteckningar och skärminspelning, delats upp i gadget, webbsida och helhet. Jag har sedan analyserat detta utifrån de frågeställningar som nämns under användningsdemonstration. Att kunna använda Lodestar på ett tillfredställande sätt kan exempelvis innebära att användaren ska ha upptäckt och utforskat grundläggande funktionalitet och information vid interaktionen. Det kan också innebära att användaren ska ha kunnat tolka information och data från systemet, för att kunna nå sina mål med interaktionen. Användningsgraden har också utvärderats, det vill säga om användarna har använt systemet tillräckligt mycket under den initiala användningsfasen, för att det ska förefalla troligt att de fortsätter använda Lodestar i det längre perspektivet. Kvalitativ data (huvudsakligen från intervjuerna, men delvis även från demonstrationerna) har analyserats med kvalitativ analys. En kvalitativ analys är mer än bara en beskrivning av vad som sagts under studien, det innebär ett sökande efter sammanhang och mönster, där observatören reflekterar över vad som beskrivits av deltagarna. Det är vanligt att kvalitativa analyser, precis 73 Lantz, A (2007) Intervjumetodik. s.106. Sverige: Studentlitteratur

34 3. Metod som vid denna studie, baseras på ett mindre antal intervjuer eller observationer. Målet vid en kvalitativ analys är att försöka få en förståelse för det som undersökts, i detta fall den initiala upplevelsen av Lodestar, genom att i en iterativ process gå mellan delar och helhet i materialet och tillsist försöka dra slutsatser från helheten. 76 Det första steget i den kvalitativa analysen var att granska informationen som samlats in under intervjuerna och reducera datamängden. Viss information går därmed förlorad, men det är en förutsättning för att kunna överblicka och sammanställa den kvalitativa informationen och för att kunna dra slutsatser av materialet. Det finns alltid en risk att det subjektiva går förlorat vid kodning av kvalitativ data och att analysen därmed blir för kvantitativ. Målet vid datareduktionen var att ha kvar alla beskrivande citat som kan vara värdefulla för att kunna besvara frågeställningen för studien. 77 Data som fanns kvar efter reduktionen klassificerades sedan i kategorier, så kallade dimensioner, för att skapa en översikt och kunna finna mönster i materialet, men utan att meningen skulle gå förlorad. Dimensionerna presenteras i tabeller med beskrivande rubriker. De ska innehållsmässigt skilja sig ifrån varandra och vara väl avgränsade. Ju fler dimensioner som använts, ju svårare blir det att dra slutsatser, men samtidigt måste det vara tillräckligt många för att kunna placera in alla citat av intresse för frågeställningen. 78 Dimensionerna sammanställs normalt i en matris, där deltagarna utgör raderna och dimensionerna utgör kolumnerna. I denna studie har jag dock valt att skapa en tabell för varje dimension, då jag tyckte att det passade bäst för att presentera resultatet så översiktligt och lättläsligt som möjligt. Nästa steg i den kvalitativa analysen var att eftersöka mönster i tabellerna. Likheter och skillnader mellan deltagarnas svar i de olika dimensionerna eftersöktes, med målsättningen att fastställa kriterier som är viktiga för en positiv användarupplevelse under de första användningsveckorna. Detta presenteras i avsnittet diskussion Den kvalitativa analysens giltighet Den kvalitativa analysen behandlar subjektiv eller självrapporterade data, det vill säga data som inhämtats från en intervju. Ordet självrapporterande syftar till att intervjupersonen själv kan välja vad han/hon berättar och inte. Huruvida självrapporterande data är tillförlitlig är en vanlig diskussion i forskningssammanhang. Validiteten för en kvalitativ analys handlar i vetenskapsteoretiska sammanhang ofta om huruvida det subjektivt rapporterade återspeglat någon objektiv sanning. Denna diskussion är egentligen inte relevant, om det är objektivitet som eftersöks är intervjun nämligen en mycket tveksam datainsamlingsmetod. Objektiv kunskap anses ofta vara det eftersträvansvärda. Det handlar dock om skillnader i synsätt om vad vetenskaplig kunskap egentligen är. Det är inte eftersträvansvärt, eller ens möjligt, att uppleva objektivt. Upplevelser är alltid subjektiva och vid en intervju gäller det att finna värde i detta, och inte eftersträva objektivitet. En professionell intervju innebär därför en systematisk undersökning av det subjektiva eller av ett subjektivt uppfattat fenomen Lantz, A (2007) Intervjumetodik.s Sverige: Studentlitteratur 77 Lantz, A (2007) Intervjumetodik.s Sverige: Studentlitteratur 78 Lantz, A (2007) Intervjumetodik.s Sverige: Studentlitteratur 79 Lantz, A (2007) Intervjumetodik. s Sverige: Studentlitteratur 26

35 3. Metod Att fokusera på kvalitativa aspekter innebär inte att kraven på tillförlitlighet och validitet är lägre vid en kvalitativ datainsamlingsmetod, men begreppen får en annan innebörd. Vid kvantitativa och objektiva analyser innebär dessa begrepp att slutsatser kan generaliseras, från stickprov till population. Vid subjektiva analyser kan tillförlitlighet och validitet istället sägas vara i vilken mån data och resultat speglar källan och samtidigt på ett mera allmängiltigt plan ökar förståelsen för det som undersöks. 80 Man eftersträvar alltså inte att finna data som är representativt för en hel population, utan data som speglar källans upplevelser. För användningsstudien som presenteras i denna rapport har jag valt att göra en målgruppsanalys och att ha med deltagare från olika målgrupper. Som tidigare nämnts var syftet med detta inte att resultatet för en deltagare ska kunna generaliseras för dennes målgrupp, utan att få ta del av subjektiva upplevelser från användare med olika drivkrater, kunskaper och hushållssituation. 80 Lantz, A (2007) Intervjumetodik. s Sverige: Studentlitteratur 27

36 4. Resultat I det här avsnittet visas resultaten från studien. Först presenteras målgruppsprofilerna som identifierats i målgruppsanalysen. Sedan presenteras resultatet från användningsdemonstrationerna och intervjuerna i tabeller. Rådata har genomgått datareduktion och analys innan tabellerna sammanställts. 4.1 Målgruppsprofiler Målgruppsanalysen bidrog till möjligheten att studera Lodestar-användare med olika drivkrafter att sänka sin elkonsumtion, samt olika miljö/konsumtionsprofil och pryl/webbprofil. Vid målgruppsanalysen identifierade jag tre typiska drivkrafter: Det dåliga miljösamvetet, 4 deltagare Att sänka elräkningen, 3 deltagare Att värna om miljön, 2 deltagare För den tionde deltagaren var det svårt att identifiera någon speciell drivkraft. Av de som hade dåligt miljösamvete var alla mycket intresserade av prylar och webb. Av de tre deltagare som var måna om att sänka sin elräkning, tyckte två även att det var avgörande med bekvämlighet och enkelhet om de skulle göra en insats för miljön. Bland de som hade den huvudsakliga drivkraften att värna om miljön var båda mycket miljömedvetna och ansträngde sig på flera olika sätt för att påverka miljön i så liten utsträckning som möjligt. Tre profiler har tagits fram för att illustrera åsikter och beteenden som framkom under målgruppsanalysen. Profilerna liknar så kallade personas, 81 detaljrika beskrivningar av typiska användare. De är helt fiktiva och beskriver inte någon enskild person, utan är min tolkning och sammanställning av vilka olika målgrupper som Lodestar kan komma att få framöver. Samvets-Stefan bor i lägenhet. Det ständigt dåliga samvetet är Stefans största drivkraft för att bry sig om miljön och sänka sin elkonsumtion. Han är egentligen inte så intresserad av miljö och energifrågor, men tjatet om det hållbara lågenergisamhället i media går inte att blunda för. Stefan och hans flickvän har den senaste tiden börjat tänka mer på sitt beteende och sina vanor. De försöker stänga av apparater och undvika stand-by, inte använda torktumlaren i onödan och byta till lågenergilampor efterhand. De återvinner och soppsorterar och åker oftast kommunalt eller cyklar. Ekonomi är inget större problem i hushållet och elräkningen betalas automatiskt via autogiro utan att de tänker så mycket på det. Stefan gillar digitala prylar och vill hålla sig uppdaterad med det senaste. Funktionalitet, användbarhet och inte minst design viktigt. Han använder webben till det mesta och är alltid uppkopplad. Han är en flitig användare av Facebook och Twitter och kommunicerar nästan alltid digitalt. 81 Sharp, H. Rogers, Y. Preece, J. (2007) Interaction Design - Beyond Human Computer Interaction s.481. England: John Wiley and Sons Ltd 28

37 4. Resultat Bekväma Bea bor i villa Att tänka på miljön är viktigt för Bea, men inte till vilket pris som helst. Bekvämlighet och pengar är viktigare än miljömedvetenhet. Bea väljer miljöalternativ så länge det inte går ut över hennes livskvalitet eller ekonomi och hennes huvudsakliga drivkraft för att sänka sin elkonsumtion är att spara pengar. Bea tycker att mycket behöver förenklas för att det ska vara praktiskt möjligt för henne som konsument att vara miljövänlig. Elkonsumtionen är idag blackboxad och elräkningen är grekiska. Hon vill få konkret information presenterad för sig, så att hon själv slipper leta reda på alternativa lösningar. Hennes miljömedvetenhet handlar idag mest om sunt förnuft och hon har inte vidtagit några aktiva åtgärder för att sänka sin elkonsumtion. Hon soppsorterar och återvinner, men handlar inte miljömedvetet och kör ofta bil. Prylar är inte så viktigt för Beata och hon har inget behov av att köpa det senaste. Hon använder webben mycket både i jobbet och privat. Mats Miljöfantast bor i villa Att värna om miljön är en självklarhet för Mats och han har varit energi- och miljömedveten sedan länge. Han är engagerad i miljöfrågor och försöker även påverka andra genom att tipsa om energisparande åtgärder på arbetet och i bostadsområdet. Mats försöker också tjata på sin familj att vara så miljömedvetna som möjligt. Han jämför elbolag och väljer det som har störst andel grön el och han har bytt ut köksutrustningen till miljöklassade produkter och installerat luftvärmepump i huset. Familjen handlar ekologiska varor, undviker att ta bilen och åker ofta tåg istället för att flyga. Mats tycker dock att han saknar en tydlig bild av hur mycket hushållet konsumerar och hur mycket olika apparater och prylar drar. Han vill ha bättre kontroll. Familjen har stabil ekonomi och att spara pengar är ingen primär drivkraft för Mats. När det gäller prylar handlar familjen nytt så sällan som möjligt och satsar hellre på kvalitet är kvantitet. Stabilitet och hållbarhet är viktigare än design. Webben används till mycket, allt från nyhetsläsning till digital musik och film. 29

38 4. Resultat 4.2 Användningsdemonstrationer Nedan presenteras resultatet från användningsdemonstationerna av Lodestar i tabeller med efterföljande kommentarer. Kommentarerna är min analys av deltagarnas resultat. För att anses kunna använda Lodestar på ett tillfredställande sätt bör användaren ha upptäckt och utforskat grundläggande funktionalitet och information, samt ha tolkat informationen korrekt och därmed haft möjlighet att generera någon nytta av systemet och nå sina mål med interaktionen. Även användningsgrad finns kommenterad. Tabellerna är uppdelade i gadget, webbsida och helhet och sorterade efter ämnesområde. I tabellerna står SS1 och SS2 för Samvets-Stefan, BB1 och BB2 står för Bekväma Bea och MM står för Mats Miljöfantast. Tabell 2: Resultat av användningsdemonstration med gadget Användningsgrad och intresse: GADGET Alla: Har förstått vad alla lägen innebär. SS1: Mycket intresserad och engagerad. Har läst av gadgeten flera gånger per dag och analyserat data, t.ex. funderat över vilka maskiner som är påslagna, om den visar hög förbrukning. MM: Finner gadgeten mycket användbar och visar stort intresse. Har läst av den flera gånger per dag. SS2: Visar engagemang och intresse kring gadgeten. Har läst av den ofta. BB1, BB2: Visar ganska stort intresse för gadgeten och har läst av den när de gått förbi. Rotation: SS1, MM, BB1, BB2: Gillar rotationen, snabbt, enkelt och trevligt! SS2: Uppfattar rotationen som lite bökig, hade föredragit en knapp som växlar mellan lägena. Wattläget: Alla: Har haft mest nytta och glädje av wattläget. Gadgeten har legat i wattläget när den inte använts. Labbläget: BB1, MM: Har labbat flera gånger, men intresset har avtagit med tiden. BB2: (har inte kunnat använda det pga. tekniskt fel) Uppfattar labbläget som intressant och har saknat denna funktion. SS1: Har inte använt labbläget mycket. SS2: Har inte labbat, hade velat ha med gadgeten i så fall (utan sladd) 24-timmarsläget: BB2: Har använt 24-timmarsläget någon gång för att få översikt över dagen. SS1: Uppfattar 24-timmarsläget som överflödigt men har tittat på det någon gång. MM, BB1, SS2: Har inte använt 24-timmarsläget alls. Communityläget: SS1: Communityläget uppfattades inte som relevant. BB1: Har förstått innebörden av fönstren, men har inte haft glädje av communityläget. SS2: Communityläget uppfattas för abstrakt. Hade velat ha mer information om de andra deltagarna för att finna det intressant. MM, BB2: Har inte använt communityläget alls. 30

39 4. Resultat Alla deltagare har använt gadgeten relativt mycket och alla kunde använda den på ett tillfredställande sätt. Gadgetens lägen har under användningsveckorna använts i olika utsträckning. Wattläget, se figur 13, uppfattades som klart mest intressant av samtliga deltagare och vissa har endast använt detta läge. Labbläget har använts i viss utsträckning. Några tyckte att det var roligt att labba och andra tyckte att läget var överflödigt, eftersom de kunde se samma data på wattläget genom enkel huvudräkning. Intresset för detta läge har också haft en tendens att svalna med tiden, även under denna korta initiala användningsperiod. 24-timmarläget har i princip inte använts alls. Flera deltagare tyckte inte att detta läge hörde hemma på gadgeten, utan att det var precis det som visas på webbplatsen. På gadgeten ville de istället ha fler möjligheter till direkt återkoppling. Communityläget har heller inte använts i någon större utsträckning. Att interaktionen bygger på rotation var något de flesta tyckte om och gadgetens affordance uppfattades som hög, det vill säga den inbjöd till att vända och vrida på. Figur 13: Wattläget 31

40 4. Resultat Tabell 3: Resultat av användningsdemonstration med webbsida Användningsgrad och intresse: WEBBSIDA MM: Visar intresse och har varit inne på webbplatsen ca en gång per dag. SS1: Visar intresse, har gjort webbsidan till sin startsida på Internet. SS2: Har besökt webbsidan, men inte haft så mycket glädje av den. BB1: Har varit inne på webben två gånger totalt. BB2: Har varit inne på webben en gång totalt. Läsa av diagram och navigera mellan olika tidsvyer: SS1: Finner det naturligt med staplar och diagram och kan läsa av data korrekt. Har upptäckt all funktionalitet. BB2: Kan läsa av data korrekt, men har inte upptäckt zoomfunktionen. MM: Kan läsa av data korrekt, men har inte insett att man kan välja datumintervall eller zooma. Använder mest vyn just nu, för att se förbrukningen mer exakt. SS2: Kan läsa av data korrekt, men uppfattar koppling mellan diagram och siffror som otydlig. Tycker att navigeringen är svår och ologisk. Blir irriterad när sidan inte svarar som han vill. BB1: Kan inte läsa av data korrekt. Har inte upptäckt all funktionalitet, som zoom och olika tidsintervall. Pilen för att välja datum har inte upptäckts. Läsa av övrig information: SS2: Har svårt att förhålla sig till jämförelserna. Vill se mera grafisk information, t.ex. alla glödlampor utritade. BB1: Uppfattar sifferdata på webben som otydlig. Har sett jämförelserna med glödlampa och kostnad. MM, BB2: Har inte alls använt sifferdata eller jämförelser. SS1: Har lagt märke till informationen men inte använt den. Vår elkonsumtion: SS1, SS2, BB1, BB2: Har tittat på- och förstått vår elkonsumtion, men inte använt den. MM: Har inte tittat på vår elkonsumtion, visade inget intresse för det. Övrigt: BB2: Undrar varför man ser dag som default, vill se just nu. SS2: Vill de den vy som man senast tittade på som default. Alla deltagare kunde inte använda webbplatsen på ett tillfredsättande sätt. Användningsgraden för webbplatsen har varit mycket ojämn, vissa har bara besökt den någon enstaka gång, medan andra har gjort den till sin startsida. Användningsgraden 82 är troligen den största anledningen att vissa deltagare inte kunde använda webbplatsen på ett tillfredställande sätt, intresset har helt enkelt varit för lågt och användarna har inte lockats att besöka webbplatsen i tillräckligt stor utsträckning. Även de som har använt webbplatsen mycket, tyckte att informationen som presenteras i många avseenden var otydlig och krånglig. 82 Berndtsson, J. Ottersten, I (2002) Användbarhet i praktiken s Lund: Studentlitteratur 32

41 4. Resultat Tabell 4: Resultat av användningsdemonstration med Lodestar som helhet Intresse: HELHET MM, SS1: Finner Lodestar mycket användbar och visar stort intresse för systemet som helhet. BB1, BB2, SS2: Visar medelhögt intresse för Lodestar som helhet. Koppling mellan gadget och webbsida: BB2, SS1, SS2: Tycker inte att gadgeten lockar till att besöka webbplatsen och har inte använt gadget och webb tillsammans. BB1: Ser det som två enheter: gadget är här och nu, webb är i tiden. Gadgeten har inte lockat att gå in på webben. MM: Har dubbelkollat detaljerad data på webben med wattläget på gadgeten någon gång. Det allmänna engagemanget och intressent kring Lodestar har varierat mellan hushållen, men har i några hushåll varit relativt högt. Vissa har dock snabbt dragit slutsatser eller fått bekräftelser och redan under den relativt korta användningstiden har intresset sjunkit. Hos andra har intresset varit högt genom hela perioden, i alla fall för gadgeten. De användare vars intresse har dalat har kommenterat sitt beteende med att watt inte är så roligt, att el är för abstrakt för att ta in i vardagen eller att det var mest nyhetens behag som lockade. 33

42 4. Resultat 4.3 Intervjuer Nedan presenteras resultatet från intervjuerna med deltagarna ifrån de 5 hushållen. Citaten är användarnas egna och de är utvalda för att jag under analysen ansett att de varit av intresse för studiens frågeställning. Citaten är uppdelade i dimensionerna det fysiska och det digitala, innehåll och presentation av data, Lodestar i hushållet, insikter och påverkan, sociala aspekter och övrigt. Varje dimension utgör en tabell med citat från samtliga användare. Citaten är sorterade så att citat som rör samma aspekter kommer efter varandra. För dimensionen åsikter om innehåll och presentation av data finns även en sortering för citat rörande webbsida respektive gadget. Kommentarer finns efter respektive tabell. Resultatet diskuteras även närmare i avsnittet diskussion. I tabellerna står SS1 och SS2 för Samvets-Stefan, BB1 och BB2 står för Bekväma Bea och MM står för Mats Miljöfantast. Tabell 5: Deltagarnas tankar om det fysiska och det digitala DET FYSISKA OCH DET DIGITALA BB1: Jag gillar att det är en fysisk pryl, det är gadgeten som är det viktiga! SS2: Fysiska prylar är alltid roligt! Gadgeten ger oss direkt återkoppling och man slipper ha datorn på. BB2: Det fysiska behövs, jag tror inte det hade funkat med bara webbplats, det är för jobbigt att ta fram datorn och logga in. Man behöver den direkta återkopplingen. SS1: Den fysiska direkta återkopplingen är viktig, man blir påmind om konsumtionen hela tiden när man går förbi gadgeten. BB1: Vi blir ju påminda varje gång vi går förbi gadgeten. Om det bara hade varit webb hade det nog inte gett något. Man hade inte orkat ta fram datorn och surfa in. Nu ligger ju gadgeten alltid framme. MM: Gadgeten har fångat vår uppmärksamhet när vi gått förbi och påmint om konsumtionen. MM: Gadgeten drar till sig uppmärksamhet för att den är fysiskt närvarande och lyser. SS1: Den direkta återkopplingen skulle vara ännu tydligare om hela displayen lyste röd eller grön. SS1: Gadget och webb kompletterar varandra. Därför är 24-timmarsläget på gadgeten överflödigt. Det finns ju på webben. BB1: Jag ser Lodestar som två enheter, gadgeten är här och nu, webben är över tid. MM: Både gadgeten och webben är användbara, men på olika sätt. MM: Jag har dubbelkollat den detaljerade datan på webben med wattläget på gadgeten någon gång. Den direkta återkopplingen från gadgeten var något som kommenterades och uppskattades av alla deltagare. De tyckte det var bekvämt att få en påminnelse om elkonsumtionen genom att bara gå förbi gadgeten och inte aktivt behöva söka upp information. Många tyckte också att det var roligt med en fysisk pryl, i kontrast till alla digitala prylar i hemmet. Däremot uppfattades kopplingen mellan gadget och webbplats som ganska svag och gadgeten lockade inte alls användarna att gå in på webben. Deltagarna såg helt enkelt ingen tydlig enhetlighet i detta MIS och webbplatsen var den enhet som blev lidande, med låg användningsgrad. 34

43 4. Resultat Tabell 6: Deltagarnas åsikter om innehåll och presentation av data INNEHÅLL OCH PRESENTATION AV DATA SS2: Det är för mycket abstrakt information, både på gadgeten och på webben. Webb: MM: Jag förstår inte riktigt skillnaden på röda och gula staplar SS2: Siffrorna på webben är jobbiga, vad visar de egentligen? Jag vill ha en tydligare länk mellan siffror och diagram. BB2: Webben är hopplös, den svarar inte som jag vill när jag klickar på saker eller väljer datum! MM: Informationen i sifferform har jag inte tittat alls på, det är staplarna som är intressant. SS1: Det hade varit roligare om jämförelserna på webben slumpades fram och inte alltid var glödlampor. SS2: Man vill kunna välja att jämföra med produkter som är relevanta för en själv, inte bara glödlampor. SS1: Man vill själv kunna ställa in toppvärdet för diagrammen och hur medelvärdet ska räknas ut, och man vill ange sitt eget elpris. BB1: Den tar inte hänsyn till vilken typ av el man använder, om det exempelvis är stor andel grön el SS2: Den borde uppmuntra att man använder grön el, som godel. BB1: Vi skulle vilja ha möjlighet att se bara hushållsel och inte värme, uppvärmning kan man inte påverka på samma sätt. Man vill också ange sitt eget elpris. BB2: Man borde kunna byta elbolag via Lodestars webb, till de som har störst andel grön el. Jag hade klickat direkt! MM: Det är intressant att kunna gå in på webben och kolla vilka tider vi har den högsta konsumtionen. Gadget BB2: Barnen skulle gillat mer grafisk data eller färgkodning på gadgeten. BB1: Man vill ha mer information om vad det är för information man ser på gadgetens display, den är för abstrakt. SS2: Labbläget är överflödigt, med lite snabb huvudräkning kan man ju se förändringen på wattläget. SS1: Labbläget är inte så intressant, man ser ju förändringen på totala förbrukningen. BB2: Gadgeten borde ha ett aktivt läge och ett sleep mode. Den borde visa att den lever genom att blinka till eller nåt. Nu vet man inte om den bara är seg att uppdatera eller om den har dött. Det framkom tydligt under intervjuerna att användbarheten på webbplatsen på flera punkter är bristande. Kopplingen mellan diagrammen och data som presenteras i sifferform ansågs för otydlig och abstrakt. Flera av användarna förstod inte vilken tidsperiod siffrorna baserades på. Pilen som visar datumnavigationen var svår att hitta och några användare hade helt missat att man kan navigera mellan olika datum. Jag fick flera synpunkter på informationen om hur många glödlampor eller vilken kostnad aktuell konsumtion motsvarar. Alla deltagare gillande idén att försöka omvandla den abstrakta wattenheten till mer konkreta ting. De ville dock själv kunna välja vad man ska jämföra med och de ville också kunna mata in sitt eget elpris, så att kostnaden stämmer bättre. 35

44 4. Resultat Tabell 7: Deltagarnas kommentarer om Lodestar i hushållet LODESTAR I HUSHÅLLET MM: Med Lodestar får jag konkreta argument till övriga familjemedlemmars höga konsumtion! BB1: Gadgeten står på pianot, högt upp så inte barnen ska dra ner den. BB1: Det är ju viktigt att ha gadgeten framme, och den stör inte. Om den hade varit för ful hade jag nog städat undan den. MM: Min fru är inte så glad över Lodestar eftersom vi måste ha en lång kabel från routern. BB2: Sladden är hopplös! Gadgeten borde ha en laddningsstation som man har den i. SS1: Jag är inget fan av sladdar skulle gilla den bättre om den inte hade sladdar. BB2: Gadgeten är ganska ful, jag gillar inte alls trä. SS2: Gadgeten har sjunkit in i vardagen på ett milt sätt, men el och watt är abstrakt och svårt. BB2: Gadgeten ligger mest i wattläget, det ger en översikt och vi ser hur förbrukningen förändrar sig. MM: Här hemma vill vi se wattläget, men det syns inte ordentligt eftersom gadgeten måste ligga ner! BB1: Man ser den inte när den ligger på rygg i wattläget... och det är det mest intressanta läget, det man vill se när man går förbi. SS1: Gadgeten ligger mest ner, för vi vill se siffrorna. Men den är svår att se när den ligger ner. Lodestar har påverkat hushållen i studien på flera sätt. Gadgetens placering och dess brist på anpassningsbarhet till kontexten har kommenterats. Gadgetens fysiska utseende och sladdarna i systemet har också tagits upp. I ett av hushållen har den miljömedvetne mannen använt Lodestar som argument mot övriga familjens (enligt honom) alldeles för höga konsumtion. En användare uttryckte att gadgeten sjunkit in i vardagen på ett milt sätt, vilket tyder på att den inte stör inredning eller sociala förhållanden allt för mycket. Några tyckte att gadgeten vara ganska ful, men insåg att det till stor del berodde på att det var en prototyp. En deltagare kommenterade att de troligen hade städat bort gadgeten efter ett tag om den hade varit för ful. Placeringen av gadgeten har varit ett problem för flera hushåll. Dålig täckning för radiokommunikation, sladdar och nyfikna småbarn är exempel på omständigheter som gjort att placeringen inte varit optimal. Ett hushåll tvingades ha gadgeten på golvet, eftersom det var bäst täckning där. Det hushållet var å andra sidan det enda som inte klagat på att man inte ser wattläget ordentligt, eftersom det läget alltid visas då gadgeten ligger ner. Detta var annars ett stort problem. Gadgeten var ofta placerad på en ganska högt belägen plats, se figur 14 och 15, och kunde därför inte ligga ner om den skulle synas ordentligt. Samtidigt var wattläget det läge som samtliga hushåll fann mest intressant. Figur 14: Lodestar står uppe på pianot Figur 15: Lodestar ligger uppe på en hylla 36

45 4. Resultat Tre hushåll tyckte att sladdarna förstörde en del av upplevelsen, se figur 16. Inte så mycket att de inte hade haft gadgeten framme, men de tyckte att den hade varit snyggare, enklare och mer användbar utan sladdar. Att gadgeten sitter i väggen hindrade även en användare från att använda labbläget, då han hade velat ha med sig gadgeten om han skulle labba, för att direkt kunna få återkoppling. Figur 16: Lodestar på golvet bland alla sladdar Tabell 8: Hur Lodestar har påverkat deltagarna och gett dem nya insikter om elkonsumtion INSIKTER OCH PÅVERKAN SS1: Vi har blivit mer noga med att släcka alla lampor när vi går hemifrån och stänga av det vi inte använder. BB2: Man har lärt sig mycket om sina prylar. När jag såg vad torktumlaren drog blev jag mörkrädd I vår kommer vi definitivt hänga kläderna ute! SS1: Vi reflekterar över elkonsumtionen varje dag nu. SS2: Vi stänger av TV:n och andra prylar lite mer nu, men vi torktumlar fortfarande SS1: Man har lärt sig vad som är vår normala förbrukning. Man hajar till om det ligger högt och funderar på varför. MM: Alla i hushållet funderar tveklöst mer på sin elkonsumtion nu. SS1: Vi drog ur julljusslingan direkt, den drog massor! MM: Jag hade ganska bra koll på förbrukningen redan innan, men vi har blivit mer noga med att stänga av apparater som inte används. SS1: Vi har analyserat hur kylen och diskmaskinen egentligen fungerar. BB2: Stand-by på TV:n drar inte så mycket som man kunde tro Det känns skönt! SS1: Vi använde inte stand-by längre. Det gör kanske inte så stor skillnad just nu, men i längden BB2: Vi har blivit bättre på att släcka lampor och stänga av saker. BB1: Vi har inte förändrat något genom Lodestar, men vi funderar och pratar mer om elkonsumtion och gadgeten påminner oss. SS2: Vi visste redan innan vilka maskiner som var våra stora bovar, Lodestar har mest bekräftat detta. BB1: Jag brinner inte för denna fråga, watt är inte så roligt SS2: Mer bekräftelse än nya insikter. Vi har inte ändrat så mycket beteende, mest småsaker, men vi har förstärkt vårt intresse för elkonsumtion. BB1: Det gick snabbt att dra slutsatser om hur vår förbrukning ser ut, gadgeten var roligast första dagarna. Kanske är det nyheten behag som lockat? 37

46 4. Resultat Lodestar har påverkat den sociala kontexten i hushållen genom att det diskuteras kring elförbrukningen mer än tidigare hos samtliga deltagare. Ett hushåll har tillsammans analyserat fram hur kylskåp och diskmaskin egentligen fungerar, genom att studera pikarna i diagrammen på webbplatsen. De flesta hushåll har fått någon ny insikt under användningsveckorna, som lett till att de tillsammans kommit fram till att genomföra någon åtgärd. Det är inga stora beteendeförändringar, men åtgärder som får stort utslag på elkonsumtionen i längden, som att stänga av TV:n och andra apparater när de inte används, släcka lamporna när man går hemifrån eller ta ner julljusslingan. Tabell 9: Deltagarnas kommentarer om sociala aspekter SOCIALA ASPEKTER MM: Jag är inte så intresserad av andras förbrukning och ser inte Lodestar som någon social grej, mer som ett verktyg för mig själv. BB1: vår elkonsumtion ger inget. Det hade varit roligare att se oss i förhållande till andra. SS1: vår elkonsumtion ger inte så mycket. Vi har nog inte riktigt förstått syftet med det SS2: vår elkonsumtion är inte så intressant, man vill se vilka de andra är och jämföra sig istället för att se det totala. BB1: En tävlig mot andra användare hade varit roligt. SS2: Om det hade varit en tävling mot andra communities hade den gemensamma konsumtionen kanske varit intressant. BB2: Communityläget är för abstrakt, man måste förstå bättre vem som är vem och vilken prick man själv är. Dens kulle kunna vara större än de andra. BB2: Man vill själv kunna välja vilka som ska vara med i ens community, så man kan tävla och pika sina polare när de är dåliga. BB2: Man vill kunna se de andra i sitt community. SS2: Man vill se hur mycket man själv bidragit med och vem som bidragit med vad. Vår elkonsumtion har inte varit intressant för deltagarna. De hade velat se vem som står för vilken del av den gemensamma konsumtionen och hur mycket de själva bidragit med. Deltagarna har haft synpunkter på att en tävlig mellan olika communities vore roligt och att det skulle göra vår konsumtion mer intressant. Gadgetens communityläge har ansetts vara för abstrakt och deltagarna har efterfrågat tydligare information om vem som representeras av vilket fönster. 38

47 4. Resultat Tabell 10: Övriga kommentarer ÖVRIGT BB1: Gadgeten är lite rolig, som en liten leksak! SS1: Gadgeten är lite rolig när vi har folk här, men den förlorar sitt roighetsvärde med tiden BB1: Det är roligt att visa Lodestar när vi har gäster. MM: Vi har inte kunnat ha gadgeten där vi ville, eftersom radiomottagningen var dålig. SS2: Gadgeten hade bäst mottagning på golvet, så den har legat där. Men vi har sett den och blivit påminda när vi gått förbi. MM: Jag har gjort kontrollmätningar mot sin elmätare för att kolla hur exakt Lodestar är! SS1: Hur mycket drar själva Lodestar egentligen? SS2: Hur mycket drar Lodestar? Jag har fått flera intressanta kommentarer kring interaktionen med Lodestar, som att den är rolig att visa upp, samt funderingar över hur mycket Lodestar i sig påverkar hushållets elkonsumtion. När jag lånat toaletten hemma hos deltagarna efter studien, har jag två gånger fått höra glöm inte att släcka lyser efter dig. 39

48 5. Diskussion I det här avsnittet diskuteras resultaten som presenterades i föregående avsnitt. Först presenteras en diskussion kring Lodestar i hushållet och sociala aspekter. Sedan diskuteras skillnader mellan målgrupper och mellan hushållstyper, samt studiens giltighet. Sist i avsnittet finns en återkoppling till frågeställningen för studien, det vill säga en presentation av vilka parametrar som är viktiga för en positiv användarupplevelse under den första användningsfasen av Lodestar, samt rekommendationer på hur prototyperna skulle kunna utvecklas vidare. 5.1 Lodestar i hushållet Som diskuteras i avsnittet bakgrund och teori, är Lodestar är ett komplext tekniskt system som ska integreras i hushållets sociala kontext. Det krävs att systemet är tillräckligt lockande och att drivkrafterna att använda det är tillräckligt starka, för att hushållet ska ta Lodestar till sig och för att det ska kunna bli en naturlig del av hemmet. 83 De drivkrafter som användarna har haft för att använda Lodestar har varit tillräckliga för att ta sig igenom startbarriären och integrera med systemet. Alla deltagare i studien har använt gadgeten och ungefär hälften har även använt webbplatsen. Lodestar har även lyckats påverka deltagarna och ge dem nya insikter kring sin elkonsumtion och flera elsparande åtgärder har genomförts i hushållen. Sådana åtgärder kräver överrenskommelser och att alla i hushållet drar åt samma håll, något som Lodestar i flera fall lyckats locka till. En intressant aspekt som framkom under studien var problemet med att wattläget inte syntes när gadgeten var placerad på en hylla eller högre möbel. Användningssituationen avslöjade att det hade varit mycket användbart för användarna att själva kunna välja vilket läge som ska visas i vilken position. Här vill jag koppla tillbaka till anpassningsbarheten 84 som nämns i avsnittet bakgrund och teori, det vill säga att låta användarna själva kunna anpassa tekniken efter användningssituation och kontext. Att själv kunna ange sitt elpris är ett annat exempel på anpassningsbarhet som efterfrågades av deltagarna i studien. 5.2 Sociala aspekter Det här examensarbetet har utförts parallellt med utvecklingen av de prototyper som använts i användningsstudien. Detta har medfört en hel del oförutsedda problem av teknisk art. Det är alltid svårt att sätta fasta tidsramar för tekniskt utvecklingsarbete och det är svårt att beräkna hur lång tid det tar att lösa buggar och andra problem. Det tekniska arbetet med Lodestar har dragit ut på tiden och tyvärr har användningsstudien blivit delvis lidande av detta. Lodestars webbplats skulle enligt den ursprungliga planen ha haft en sida för observationer, där användarna skulle kunna publicera meddelanden om sin elförbrukning till varandra. Observationerna skulle också kopplas till Twitter, så att användarna skulle kunna twittra om sin elkonsumtion. Den här funktionaliteten blev inte klart i tid och systemet har därmed tappat en viktig social aspekt. Även 83 Grinter, R. Edwards, K. Newman, M. Ducheneaut, N (2009) The work to make a home network work. USA: GVU Center, College of Computing, Georgia Institute of Technology 84 Denys, G. Piessens, F. Matthijs, F. (2002) A survey of customizability in operating systems research New York, USA: ACM computing surveys, vol. 34, issue 4. 40

49 5. Diskussion sidan vår elkonsumtion på webbplatsen har enklare funktionalitet än det var tänkt, användarna skulle ha kunnat se vilka andra som ingick i sitt community via en profil. Detta är också något som flera av deltagarna i studien har eftersökt. Lodestar har under studien fortfarande haft två sociala aspekter, genom communityläget på gadgeten och vår elkonsumtion på webbplatsen. Dessa har dock inte använts i någon större utsträckning av någon deltagare under studien. Gadgetens communityläge har ansetts vara för abstrakt. De flesta användare har inte funnit det intressant att se om någon annan gör bra ifrån sig (grön prick) om de inte kan se vem det är. Vår elkonsumtion har inte heller varit intressant för deltagarna. Taken med sidan, att användarna ska kunna få insikt i hur mycket de kan åstadkomma tillsammans och att de små individuella förändringarna verkligen kan göra skillnad när det sätts i ett större sammanhang, har inte alls gått fram. Deltagarna har istället velat se vem som står för vilken del av konsumtionen och hur mycket de själva bidragit med. Att jämföra sig med andra verkar ha varit en starkare drivkraft än att se hur man presterar tillsammans i en grupp (i alla fall i dagsläget, när användarna inte har kunnat se vilka de andra i sitt community är). Flera deltagare har haft synpunkter på att en tävlig mellan olika communities vore roligt och att den gemensamma förbrukningen i så fall skulle bli intressant. Här vill jag koppla tillbaka till avsnittet bakgrund och teori, där vikten av socialt engagemang och handling, som vid tidigare studier visat sig ha spela en avgörande för resultatet av denna typ av system, understryks. 85 Fler och bättre sociala faktorer skulle kunna vara en inspirationskälla för att öka och bibehålla deltagarnas intresse för Lodestar över tiden. 5.3 Skillnader mellan målgrupper och mellan hushållstyper Efter analysen av användningsstudien har jag kunnat identifiera vissa skillnader mellan målgrupperna och mellan de olika hushållstyperna. Dessa skillnader kan vara intressanta att kommentera, även om, som tidigare nämnts, målgruppernas upplevelser inte innebär en generalisering av större grupper eller populationer. Målgrupperna hade initialt olika huvudsakliga drivkrafter att sänka sin elkonsumtion och även lite olika intresse av prylar och webbanvändning. Samvets-Stefan är den användare som varit flitigast att använda webbplatsen, vilket troligen förklaras med hans Internetvana och intresse för digitala prylar. Även Mats miljöfantast har använt webben, för att kunna studera konsumtionen i detalj. Webbplatsen har däremot inte alls gått hem hos Bekväma Bea, som tyckt att detta har varit för omständigt att sätta på datorn och logga in. Uppfattningen av labbläget skiljde sig, som tidigare nämnts, överlag ganska mycket bland deltagarna. En intressant reflektion här är att de som bor i villa har använt labbläget (även om intresset dalat med tiden) medan de som bor i lägenhet tyckte att labbläget varit överflödigt. Detta kan bero på att lägenhetens elkonsumtion är mycket lägre och jämnare, så det har varit lättare att räkna ut en förändring direkt från wattläget. I en villa pendlar konsumtionen mer och användningen av labbläget har därför varit mer motiverat för att se förbrukningen för en specifik pryl. 85 Hållén, J. ( ). Google gör som Smedjebacken. Ny Teknik 41

50 5. Diskussion 5.4 Kommentarer kring studiens giltighet Användningstiden för de deltagande hushållen i studien har varierat något. Som tidigare nämnts berodde detta på tekniskt strul vid installationerna av Lodestar. Det här kan ha påverkat resultatet och bidragit till olika upplevelse hos deltagarna, då de hade lite olika förutsättningar för användningen. Jag upplever dock att alla deltagares användningsperioder befinner sig inom spannet där man kan diskutera initial upplevelse. Det hade varit önskvärt att genomföra flera studier än vad som varit möjligt i detta examensarbete. Att antalet studier har avgränsats till 5 har främst att göra med att endast 6 stycken Lodestar-prototyper utvecklats. Jag ville ha en i reserv, i fall någon av de som installerades skulle sluta fungera, vilket också inträffade. Min önskan hade varit att genomföra 6 studier, två med varje målgrupp, men jag valde att prioritera att ha ett system i reserv och det visade sig vara mycket värt. En av målgrupperna fick därmed bara en användare. Jag lägger dock inte så mycket vikt vid detta, då syftet med målgrupperna endast var att få en spridning av olika tänkbara framtida användare i studien. Hushållstyp och målgrupp har inte analyserats som en kombination utan var för sig, därför bör det inte ha påverkat studiens giltighet att endast två kombinationer förekom i studien. Att studien har gjorts på prototyper och inte färdiga produkter har också inneburit en del tekniskt strul, då kortare avbrott i kommunikationen mellan systemets olika delar förekom, så att de behövdes startas om. Detta ser jag dock inte som betydande för studiens giltighet, då kommunikationen mestadels fungerade som den skulle. Användningsstudier är nödvändiga även (kanske främst) på prototypstadier och då får man räkna med att det tekniska inte fungerar till hundra procent. Som alltid vid användningsstudier finns en risk att deltagarna känner att de är de själva som testas och inte systemet. 86 Detta fenomen kan ha bidragit till att användarna under användningsveckorna använde Lodestar mer än naturligt, för att de förstod att det skulle utsättas för någon typ av test. Det här är svårt att undvika, men jag gjorde ett försök i och med att jag inte nämnde hur studien skulle gå till vid installationen. Att en studie genomfördes av en annan observatör i Piteå kan också ha haft negativ påverkan på studiens giltighet. Olika observatörer kan påverka intervjupersonen på olika sätt och kan också tolka källan olika. Eftersom studierna har följt precis samma mall och jag har haft tillgång till ljudinspelning från studien i Piteå, är min tro och förhoppning dock att detta inte ska ha påverkat giltigheten allt för mycket. En åtgärd som hade verifierat studiens giltighet ytterligare hade varit att be deltagarna själva läsa igenom analysen och diskussionen av studien, för att se om de känner igen sig. Det är troligen den bästa bekräftelse man kan få på att resultatet speglar källan, vilket är mycket viktigt för den kvalitativa analysens giltighet. Det hade alltså varit en önskvärd åtgärd, som dock fick utelämnas på grund av tidsbrist. 86 Berndtsson, J. Ottersten, I (2002) Användbarhet i praktiken s.104. Lund: Studentlitteratur 42

51 5. Diskussion 5.5 Viktiga parametrar för användarupplevelse Här presenteras två parametrar som efter analys av användningsstudien ses som bidragande till användarnas positiva upplevelse av Lodestar, samt tre parametrar som troligen hade förstärkt användarupplevelsen. Parametrar som bidragit till positiv användarupplevelse: Direkt återkoppling Gadgetens direkta återkoppling spelar en avgörande roll för användarnas upplevelse under den initiala användningsfasen. Den påminner användaren bara genom att finnas på en synlig plats i hemmet och användarna behöver inte aktivt söka upp informationen. Nya insikter De användare som fått någon ny insikt kring sin elkonsumtion under användningsveckan har fått en bättre upplevelse av Lodestar och det förefaller mer troligt att dessa användare kommer att fortsätta använda systemet i det långa loppet. De nya insikterna är viktiga för att användarna ska känna att Lodestar genererar nytta. Parametrar som hade förstärkt användarupplevelsen: Starkare koppling mellan fysiskt och digitalt Den digitala delen av systemet, webbplatsen, är inte tillräckligt lockande och har använts i för liten utsträckning. Gadgeten bör locka användarna att besöka webbplatsen för att Lodestar ska kunna göra maximal nytta. Ytterligare social inspiration Det krävs någon typ av social inspiration för att motivera användningen och göra Lodestar mer intressant i det långa loppet. Communityläget på gadgeten och vår elkonsumtion på webbplatsen (som de ser ut idag) räcker inte och flera deltagare efterlyser tävlingsinslag. Högre användbarhet och anpassningsbarhet Flera aspekter, både på gadgeten och på webbplatsen, har varit för abstrakta eller svårbegripliga för användarna. Interaktionen måste bli mer intuitiv och begriplig för att användarna ska kunna ta systemet till. Gadgetens utformning är inte optimalt anpassad efter användningssituationen och flera av gadgetens lägen har inte använts. Användarna bör själva kunna anpassa systemet efter kontext och situation. 43

52 5. Diskussion 5.6 Rekommendationer Utifrån analysen av användningsstudien och parametrarna som hade förstärkt den initiala användarupplevelsen, har jag fastställt ett antal rekommendationer för framtida utveckling av Lodestar. Utveckla anpassningsbarheten Alla deltagare i studien ville se wattläget när gadgeten inte används aktivt, men upptäckte att den inte syns när den ligger ner med displayen uppåt. En rekommendation är därför att Figur 17: jämförelse med glödlampor och uppskattat pris. Figur 18: Wattläget åt sidan utveckla anpassningsbarheten 87 och möjliggöra för användarna att själva välja vilket läge som ska visas på gadgeten när den är placerad i en speciell position. På så sätt kan man istället visa wattläget när gadgeten står upp eller ligger ner åt sidan, så att detta läge syns när den ligger på en hylla eller ett bord, se figur 18. Användarna vill också kunna välja vilken vy som ska vara default (där man ska hamna då man loggar in) på webbplatsen, samt välja mellan fler jämförelser än glödlampor (exempelvis ska man kunna bläddra fram en jämförelse som man finner relevant). Det här är också aspekter av anpassningsbarhet. Flera användare skulle själva vilja ange sitt elpris, för att kostnadsberäkningen på webbplatsen, se figur 17, ska stämma. Användarna bör därför kunna mata in sitt elbolag, så att de inte själva behöver uppdatera när elpriser förändras. På så sätt skulle Lodestar även kunna visa vilken typ av el som används och hur stor del som är grön el, något som är mycket relevant för miljöpåverkan. Ett ytterligare utvecklingssteg skulle kunna vara att användarna kan byta elbolag via Lodestar, till ett mer miljövänligt alternativ. Även detta handlar om anpassningsbarhet, då det möjliggör en mer individanpassad webbsida. Inför laddningsstation Gadgetens sladd stör upplevelsen och en rekommendation är att istället ha batteri och en laddningsstation som gadgeten alltid står i när den inte används. I laddningsstationen kan gadgeten inta sleep mode, för att sedan ge användarna mer återkoppling när den väl används, exempelvis i form av ett blink eller att LED-lamporna lyser starkare. Användarens fönster på communityläget skulle kunna blinka till när gadgeten tas ur sleep mode, så att community-deltagarna kan se att gadgeten används hemma hos någon annan. Det här skulle troligen förstärka den sociala kopplingen. 87 Denys, G. Piessens, F. Matthijs, F. (2002) A survey of customizability in operating systems research New York, USA: ACM computing surveys, vol. 34, issue 4. 44

Människa-Datorinteraktion

Människa-Datorinteraktion Människa-Datorinteraktion Grundutbildnings-, forskarutbildnings- och forskningsämne som behandlar Gränssnitt och kommunikation människa-dator Kommunikation och samarbete människa-människa via (medierat

Läs mer

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER En del av verktyget: www.seeeffect.se SeeEffect har utvecklats i samarbete mellan Interactive Institute - Swedish ICT och Håll Sverige Rent. Projektet finansieras av Energimyndigheten.

Läs mer

ELMÄTAREN. Så fungerar den

ELMÄTAREN. Så fungerar den ELMÄTAREN Så fungerar den Vi installerar snart en ny elmätare med ny modern teknik hos dig. Alla LEVA i Lysekils elmätare är fjärravlästa, vilket innebär att värden skickas automatiskt till vår databas

Läs mer

DH2622 MDI-fk Introduktion till kursen & ämnet. MDI på KTH. Kursen i sitt sammanhang

DH2622 MDI-fk Introduktion till kursen & ämnet. MDI på KTH. Kursen i sitt sammanhang DH2622 MDI-fk Introduktion till kursen & ämnet Tisdagen den 27 oktober 13-15 i svg alz@kth.se http://www.csc.kth.se/utbildni ng/kth/kurser/dh2622/ MDI på KTH Kursen i sitt sammanhang Forskningsmiljö Utbildning

Läs mer

TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID

TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID EGRD Workshop, Oslo 2015-06-03 CECILIA KATZEFF, ADJ. PROFESSOR IN SUSTAINABLE INTERACTION DESIGN INTERACTIVE SWEDISH ICT AND CESC, KTH SOME FACTS Founded in1998.

Läs mer

Spara el. Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning!

Spara el. Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning! Spara el Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning! 1 Det går åt mindre energi om du kokar upp en liter vatten i vattenkokaren än på spisen. Ha lock på kastrullen så ofta du kan och se

Läs mer

E-Control. Energy Control, den smarta vägen till ett energisnålt hem.

E-Control. Energy Control, den smarta vägen till ett energisnålt hem. E-Control Energy Control, den smarta vägen till ett energisnålt hem. Vår produkt E-Control ska hjälpa människor som känner att de vill minska energiförbrukningen i hemmet. Vi har tänkt att den ska sitta

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Bästa/Värsta. Visste du att

Bästa/Värsta. Visste du att Låt maten tina i kylen. Mikrovågsugnen är 3-4 gånger så effektiv som spisen när det gäller uppvärmning av mindre portioner mat. Det går åt mindre energi om du kokar upp en liter vatten i vattenkokaren

Läs mer

Interaktionsdesign. Användbarhet ISO 9241. Usability goals. Interaktionsdesign, grundkurs (7,5 HP) Sammanfattande föreläsning

Interaktionsdesign. Användbarhet ISO 9241. Usability goals. Interaktionsdesign, grundkurs (7,5 HP) Sammanfattande föreläsning Interaktionsdesign, grundkurs (7,5 HP) Sammanfattande föreläsning Interaktionsdesign Designing interactive products to support the way people communicate and interact in their everyday and working lives.

Läs mer

De interaktiva kuddarna Textil som kommunikationsredskap

De interaktiva kuddarna Textil som kommunikationsredskap De interaktiva kuddarna Textil som kommunikationsredskap Linda Melin, Interactive Institute, PLAY Research www.interactiveinstitute.se Abstract in English This work is about combining textile design and

Läs mer

Föreläsning i webbdesign. Interak*onsdesign. Rune Körnefors. Medieteknik. 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se

Föreläsning i webbdesign. Interak*onsdesign. Rune Körnefors. Medieteknik. 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Föreläsning i webbdesign Interak*onsdesign Rune Körnefors Medieteknik 1 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Från föreläsning F1 Användarcentrerad design "Take the user into account every step of

Läs mer

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Självkörande bilar Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Abstract This report is about driverless cars and if they would make the traffic safer in the future. Google is currently working on their driverless car

Läs mer

De interaktiva kuddarna. Textil som kommunikationsredskap

De interaktiva kuddarna. Textil som kommunikationsredskap De interaktiva kuddarna. Textil som kommunikationsredskap Linda Melin, Interactive Institute, PLAY Research Abstract in English This work is about combining textile design and information technology. The

Läs mer

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/ Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job

Läs mer

Att fastställa krav. Annakarin Nyberg

Att fastställa krav. Annakarin Nyberg Att fastställa krav Annakarin Nyberg Disposition Del 1 Varför samla in krav? Typer av krav Interaktionsdesign och krav Del 2 Analys, tolkning och presentation Scenarios Use cases Task analysis Avslutning

Läs mer

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Allmänheten och växthuseffekten 2006 Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer.

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer. LARS Ett e-bokningssystem för skoldatorer. Därför behöver vi LARS Boka dator i förväg. Underlätta för studenter att hitta ledig dator. Rapportera datorer som är sönder. Samordna med schemaläggarnas system,

Läs mer

SkillGuide. Bruksanvisning. Svenska

SkillGuide. Bruksanvisning. Svenska SkillGuide Bruksanvisning Svenska SkillGuide SkillGuide är en apparat utformad för att ge summativ återkoppling i realtid om hjärt- och lungräddning. www.laerdal.com Medföljande delar SkillGuide och bruksanvisning.

Läs mer

Design och konstruktion av användargränssnitt (distans) Mänsklig styrning av höghastighetsbåtar. Avdelningen för Människadatorinteraktion

Design och konstruktion av användargränssnitt (distans) Mänsklig styrning av höghastighetsbåtar. Avdelningen för Människadatorinteraktion Design och konstruktion av användargränssnitt (distans) Gulan Jan Gulliksen Ph D, MSc Jan.Gulliksen@hci.uu.se HCI(Uppsala Universitet) och CID(KTH) Uppsala Universitet Institutionen för Avdelningen för

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om hemelektronik och vitvaror

Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om hemelektronik och vitvaror Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om hemelektronik och vitvaror Hur mycket energi som går åt i ditt hushåll beror på

Läs mer

Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om hemelektronik och vitvaror

Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om hemelektronik och vitvaror Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om hemelektronik och vitvaror Hur mycket energi som går åt i ditt hushåll beror på

Läs mer

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name:

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name: Workplan Food Spring term 2016 Year 7 Name: During the time we work with this workplan you will also be getting some tests in English. You cannot practice for these tests. Compulsory o Read My Canadian

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Energivisualisering. Energirelaterad feedback

Energivisualisering. Energirelaterad feedback Energivisualisering Energirelaterad feedback Jurek Pyrko Inst. för Energivetenskaper Lunds universitet - LTH E tot = 20,5 MWh/år P värme, max = 11 kw E tot MWh min max 20.5 15,3 42,1 P värme kw min max

Läs mer

Prototyper och användartest

Prototyper och användartest Föreläsning i webbdesign Prototyper och användartest Rune Körnefors Medieteknik 1 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Prototyp för en webbplats! Utkast eller enkel variant av webbplatsen" Syfte"

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Campuskurs Distanskurs Annan. Examinator Remigijus Gustas

Campuskurs Distanskurs Annan. Examinator Remigijus Gustas Dnr HS 2013/180 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Sammanställning av kursvärdering (blanketten används inte för lärarutbildningskurser) Sammanställning av vårterminens kurser ska vara underskriven,

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Jag fastnad för en mening i Daniel Van der Veldens essä We no longer have. any desire for design that is driven by need (Van der Velden, 2006) Vad

Jag fastnad för en mening i Daniel Van der Veldens essä We no longer have. any desire for design that is driven by need (Van der Velden, 2006) Vad To Need or not to Need Jag fastnad för en mening i Daniel Van der Veldens essä We no longer have any desire for design that is driven by need (Van der Velden, 2006) Vad betyder behov? Vad är skillnaden

Läs mer

Facebook Twitter Instagram Pinterest Google+ Bloggar Forum sociala medier för butiker och företag

Facebook Twitter Instagram Pinterest Google+ Bloggar Forum sociala medier för butiker och företag Facebook Twitter Instagram Pinterest Google+ Bloggar Forum sociala medier för butiker och företag Sociala medier Facebook Twitter Instagram Pinterest Avenyn, Peter Tilling 2013 www.semseo.se MÅLSÄTTNING

Läs mer

Att främja miljövänligt beteende genom feedback: Energibesparingar i hushåll

Att främja miljövänligt beteende genom feedback: Energibesparingar i hushåll Att främja miljövänligt beteende genom feedback: Energibesparingar i hushåll Andreas Nilsson Göteborgs Universitet Psykologiska Institutionen Projektet Att främja miljövänligt beteende genom feedback:

Läs mer

Konsumtionens klimatpåverkan

Konsumtionens klimatpåverkan Konsumtionens klimatpåverkan Eva Ahlner Naturvårdsverket Klimat och konsumtion i Östergötland Linköping 31 mars 2010 Shopping en (hållbar) livsstil? Svenska miljömål för Svenska miljömål för ett effektivare

Läs mer

Att planera bort störningar

Att planera bort störningar ISRN-UTH-INGUTB-EX-B-2014/08-SE Examensarbete 15 hp Juni 2014 Att planera bort störningar Verktyg för smartare tidplanering inom grundläggning Louise Johansson ATT PLANERA BORT STÖRNINGAR Verktyg för smartare

Läs mer

Timmätning får svensken att ändra sina elvanor

Timmätning får svensken att ändra sina elvanor Attitydundersökning om elavläsning: Timmätning får svensken att ändra sina elvanor Från energikonsument till energimedborgare September 2011 Maingate BOX 244 371 24 KARLSKRONA Tel: 0455-36 37 00 www.maingate.se

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Demonstration driver English Svenska Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Beijer Electronics AB reserves the right to change information in this manual without prior notice. All examples in this

Läs mer

Barn och unga i samhällsplaneringen

Barn och unga i samhällsplaneringen Barn och unga i samhällsplaneringen Utgångspunkter i arbetet FN:s konvention om barns rättigheter Demokratiaspekter i den fysiska planeringen Ta tillvara lokal kunskap för bättre planering och god bebyggd

Läs mer

En tillbakablick.. Världen är inte ett skrivbord. Dåtidens visionärer. Xerox Star föregångaren MDI, 1994. Wearable Computing. Föreläsning 2003-10-14

En tillbakablick.. Världen är inte ett skrivbord. Dåtidens visionärer. Xerox Star föregångaren MDI, 1994. Wearable Computing. Föreläsning 2003-10-14 En tillbakablick.. > ls -l > data.p grep figure Världen är inte ett skrivbord Föreläsning 2003-10-14 Dåtidens visionärer IBM chefens 5 datorer Datorn kommer att vara lika enkel att använda som telefonen

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-04-20 Fastighetsbeteckning: Skultunaby 1:103 Adress/ort: Stockvägen 8, Skultuna Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag:

Läs mer

Människa-datorinteraktion 7,5 p

Människa-datorinteraktion 7,5 p Människa-datorinteraktion 7,5 p Vem är jag? Mattias Wallergård Elektroteknik, PhD (LTH) Forskar och undervisar inom interaktionsdesign och Virtual Reality Det började med att farmor Gretas TV tappade alla

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-08-05 Fastighetsbeteckning: Agedynan 7 Adress/ort: Husmansvägen 13, Dalby Besiktigad av (certnr): Caspar Skog (5449) Företag: Eklund

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-01-08 Fastighetsbeteckning: Symaskinen 23 Adress/ort: Håkantorpsgatan 110, Västerås Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag:

Läs mer

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI 2013. Dala Energi www.dalaenergi.se Tel 0247-738 20

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI 2013. Dala Energi www.dalaenergi.se Tel 0247-738 20 För oss är saken klar. Vi vill vara med och bygga det hållbara samhället. Att skapa en trygg energi- försörjning som minskar utsläppen av koldioxid. Om vi tillsammans blir smartare i hur vi använder energin

Läs mer

Intellektuell )llgångsinventering En bra start på EU- projekt. Anna Aspgren & Lena Holmberg Innova)onskontor Väst

Intellektuell )llgångsinventering En bra start på EU- projekt. Anna Aspgren & Lena Holmberg Innova)onskontor Väst Intellektuell )llgångsinventering En bra start på EU- projekt Anna Aspgren & Lena Holmberg Innova)onskontor Väst Persontyper vi möc inom akademin Jag har en affärsidé som kan bli det nya Google! Men jag

Läs mer

Datavetenskap. Beteendevetenskap MDI. Design

Datavetenskap. Beteendevetenskap MDI. Design Designprocessen 1 Datavetenskap Beteendevetenskap MDI Design Två betydelser The final solution/plan (e.g. proposal, drawing, model, description) or the result of implementing that plan in the form of the

Läs mer

1IK430 Brukarorienterad design

1IK430 Brukarorienterad design 1IK430 Brukarorienterad design Projektarbete i 1IK430 Följande text är en förklaring av projektarbetet som ingår i kursen 1IK430 Brukarorienterad design, 15 högskolepoäng Enligt kursplanen, ska studenten,

Läs mer

Användbarhet. Bryt rätt regler. Nils Ehrenberg nils.ehrenberg@mah.se

Användbarhet. Bryt rätt regler. Nils Ehrenberg nils.ehrenberg@mah.se Användbarhet Bryt rätt regler Nils Ehrenberg nils.ehrenberg@mah.se Agenda Intro till Användbarhet Användbarhet på nätet Exempel Fyra dörrar Inlämningsuppgift Viktigt En skala Subjektivt Användbarhet /

Läs mer

Higher education meets private use of social media technologies PERNILLA

Higher education meets private use of social media technologies PERNILLA Higher education meets private use of social media technologies Research questions R1. How do students perceive the use of social media in their learning environment in higher educa9on? R2. Do students

Läs mer

Föreläsning 7 Mentala modeller, metaforer och emotionell interaktion. Kapitel 5 (3) i Rogers et al.

Föreläsning 7 Mentala modeller, metaforer och emotionell interaktion. Kapitel 5 (3) i Rogers et al. Föreläsning 7 Mentala modeller, metaforer och emotionell interaktion Kapitel 5 (3) i Rogers et al. Översikt Human Action Cycle Konceptuella modeller Metaforer ikoner Emotionell design Antropomorfism Agenter

Läs mer

Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse. Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans

Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse. Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans Vilka är vi? Esri Sverige AB - 100 anställda, +200 miljoner, kontor i Gävle, Falun,

Läs mer

Konverteringsskola Del 3: Vad är användbarhet?

Konverteringsskola Del 3: Vad är användbarhet? Konverteringsskolans andra del behandlade vikten av att lära känna sina besökare. Vi kommer nu att arbeta vidare med besökarna i åtanke och fokusera på hur pass väl de kan använda webbplatsen. Om webbplatsen

Läs mer

Värdet av det utförda ligger i utförandet. Albert Einstein

Värdet av det utförda ligger i utförandet. Albert Einstein Värdet av det utförda ligger i utförandet. Albert Einstein Idro%srörelsen 2.0 Kanske ingen revolu4on, men evolu4on! Utmaningar IF:s SF:s svensk idro% Nio samhällstrender/ samhällsförändringar som påverkar

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

Energirapport villa. Datum för besiktning: 2015-06-12. Fastighetsbeteckning: Moränen 2. Besiktigad av (certnr): Zanel Skoro (5204)

Energirapport villa. Datum för besiktning: 2015-06-12. Fastighetsbeteckning: Moränen 2. Besiktigad av (certnr): Zanel Skoro (5204) Energirapport villa Datum för besiktning: 2015-06-12 Fastighetsbeteckning: Moränen 2 Adress/ort: Saltsjövägen 4 / Lidingö Besiktigad av (certnr): Zanel Skoro (5204) Företag: Eklund & Eklund Energideklarationer

Läs mer

Energirapport. med Energitips. Fastighetsbeteckning: Gullestorp 5:4. Gullestorp Glaskulla 2 / Äspered. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528)

Energirapport. med Energitips. Fastighetsbeteckning: Gullestorp 5:4. Gullestorp Glaskulla 2 / Äspered. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Energirapport med Energitips Datum för besiktning: 2015-09-25 Fastighetsbeteckning: Gullestorp 5:4 Adress/ort: Gullestorp Glaskulla 2 / Äspered Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Företag: Eklund

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Från visualisering av elförbrukning till beteendeförändring? VERONIKA JEPPSSON och LIDIJA MURSELOVIC

Från visualisering av elförbrukning till beteendeförändring? VERONIKA JEPPSSON och LIDIJA MURSELOVIC Från visualisering av elförbrukning till beteendeförändring? VERONIKA JEPPSSON och LIDIJA MURSELOVIC Examensarbete Stockholm, Sverige 2012 Från visualisering av elförbrukning till beteendeförändring? VERONIKA

Läs mer

Att intervjua och observera

Att intervjua och observera Att intervjua och observera (Även känt som Fältstudier ) Thomas Lind Institutionen för informationsteknologi Visuell information och interaktion 2014-01-27 Påminnelser från högre ort Gruppindelning! Välj/Hitta

Läs mer

Principer för interaktionsdesign

Principer för interaktionsdesign Designtrappan och GDK Principer för interaktionsdesign Mattias Arvola Institutionen för datavetenskap Designtrappan är framtagen av Dansk Design Center och vidareutvecklad av SVID. 2 Dagens föreläsning

Läs mer

krävs för att kunna utföra arbete. Den finns i många former men kan inte förstöras, bara omvandlas från en form till en annan.

krävs för att kunna utföra arbete. Den finns i många former men kan inte förstöras, bara omvandlas från en form till en annan. energi krävs för att kunna utföra arbete. Den finns i många former men kan inte förstöras, bara omvandlas från en form till en annan. elektricitet är när negativa och positiva laddningar dras till varandra.

Läs mer

GYMNASIEARBETE: NINJARENA - VÅRAT EGET SPEL

GYMNASIEARBETE: NINJARENA - VÅRAT EGET SPEL Grafiskt Utbildningscenter VT 2015 GYMNASIEARBETE: NINJARENA - VÅRAT EGET SPEL Jordi Orrellana Herrera Yonathan Sarria Flood Liam Fritzson Handledare: Per Djerf 1 av 11 Abstract The following set of papers

Läs mer

VINDKRAFT. Alternativ Användning

VINDKRAFT. Alternativ Användning Datum (2012-03-14) VINDKRAFT Alternativ Användning Elev: Andreas Krants Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Alternativa användningssätt för vindkraft är vad denna rapport handlar om, och med alternativ

Läs mer

VAD SKULLE DU HA VALT PDF

VAD SKULLE DU HA VALT PDF VAD SKULLE DU HA VALT PDF ==> Download: VAD SKULLE DU HA VALT PDF VAD SKULLE DU HA VALT PDF - Are you searching for Vad Skulle Du Ha Valt Books? Now, you will be happy that at this time Vad Skulle Du Ha

Läs mer

Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation

Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation Kurs: Designm etodik, 3 p Delm om ent: Datum : 2 0 0 3-1 2-1 8 Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation Nils Järgenstedt [ it3 jani@ituniv.se] Innehållsförteckning INLEDNING...

Läs mer

TellHus bo bort koldioxid. Lättare att både städa och möblera. Inga kalla fötter! Bara gosig klimatvänlig. Ett smartare sätt att bo!

TellHus bo bort koldioxid. Lättare att både städa och möblera. Inga kalla fötter! Bara gosig klimatvänlig. Ett smartare sätt att bo! Ett smartare sätt att bo! Lättare att både städa och möblera Inga kalla fötter! Bara gosig klimatvänlig värme från fjärrvärme Mindre el mindre koldioxid En knapp stänger allt Påverka klimatet från soffan

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 22/5-2015 Fastighetsbeteckning: Brännö 1:12 Adress/ort: Björkåsvägen 18, Torup Besiktigad av (certnr): Christian Jirefjord (5447) Företag:

Läs mer

Intellego Touch the Future! Innehåll:

Intellego Touch the Future! Innehåll: Innehåll: Analys: Hur började det? Redan i Göteborg tog vi och tänkte på lite idéer, bland annat kom vi fram till en display som gör att man kan ha en översikt över huset och dess energiförbrukning. När

Läs mer

Allmänheten och klimatförändringen 2009

Allmänheten och klimatförändringen 2009 Allmänheten och klimatförändringen Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder, konsumtionsbeteenden och företagens ansvar RAPPORT NOVEMBER Beställningar Ordertel:

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Rapport elbilar Framtidens fordon

Rapport elbilar Framtidens fordon Teknikprogrammet Klass TE14. Rapport elbilar Framtidens fordon Namn: Joel Evertsson Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about electric car. We have worked with future vehicles and with this report

Läs mer

GRÄNSSNITTSDESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

GRÄNSSNITTSDESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet GRÄNSSNITTSDESIGN Ämnet gränssnittsdesign behandlar interaktionen mellan dator och människa med fokus på designaspekterna i utveckling av användbara, tillgängliga och tilltalande gränssnitt. Det innehåller

Läs mer

Detta är en liten ordlista med förklaringar på begrepp och aktiviteter relaterade till. elvisualiseringsverktyg

Detta är en liten ordlista med förklaringar på begrepp och aktiviteter relaterade till. elvisualiseringsverktyg ordlista Detta är en liten ordlista med förklaringar på begrepp och aktiviteter relaterade till elvisualiseringsverktyg 2 3 datorgrafik 4 Datorgrafik är bilder skapade med hjälp av en dator, ofta i särskilda

Läs mer

Användarhandbok. MHL to HDMI Adapter IM750

Användarhandbok. MHL to HDMI Adapter IM750 Användarhandbok MHL to HDMI Adapter IM750 Innehåll Inledning...3 MHL to HDMI Adapter-översikt...3 Komma igång...4 Smart Connect...4 Uppgradera Smart Connect...4 Använda MHL to HDMI Adapter...5 Ansluta

Läs mer

Digitalt festivalengagemang

Digitalt festivalengagemang VOLANTE WORKING PAPER 15:07 Digitalt festivalengagemang Festivalbesökare och platsvarumärken i sociala medier VOLANTE WORKING PAPER 15:07 Digitalt festivalengagemang Festivalbesökare och platsvarumärken

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-03-05 Fastighetsbeteckning: Ekeberga 1:34 Adress/ort: Ekeberga 1475, Södra Sandby Besiktigad av (certnr): Caspar Skog (5449) Företag:

Läs mer

Smart Light Energi i vardagen

Smart Light Energi i vardagen Smart Light Energi i vardagen Skulle du vilja bli mer miljömedveten utan att behöva ändra ditt beteende? Glömmer du att stänga av lampan när du lämnar rummet? Låta du lampan vara på när det är ljust? Vårt

Läs mer

Software Quality Requirements and Evaluation (SQuaRE) & Common Industry Format (CIF) for Usability snart finns det inga ursäkter längre...

Software Quality Requirements and Evaluation (SQuaRE) & Common Industry Format (CIF) for Usability snart finns det inga ursäkter längre... Software Quality Requirements and Evaluation (SQuaRE) & Common Industry Format (CIF) for Usability snart finns det inga ursäkter längre... Åke Walldius, docent i Människa-datorinteraktion, CSC, KTH, 2014-09-04

Läs mer

RÄKNA MED ELEKTRICITET!

RÄKNA MED ELEKTRICITET! RÄKNA MED ELEKTRICITET! Övningens mål Eleverna lär sig att beräkna energibehoven för elektriska apparater. Eleverna förstår begreppet kwh och kan beräkna det. Eleverna lär sig hur de ska göra för att minska

Läs mer

Introduktion till människa datorinteraktion och interaktionsdesign

Introduktion till människa datorinteraktion och interaktionsdesign Introduktion till människa datorinteraktion och interaktionsdesign Daniel Bosk Avdelningen för informations- och kommunikationssytem (IKS), Mittuniversitetet, Sundsvall. intro.tex 1257 2013-09-05 07:55:25Z

Läs mer

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt FSR: 1, 5, 6, 7 Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera

Läs mer

Tjäna på användbarhet KOGNITIONSVETENSKAP

Tjäna på användbarhet KOGNITIONSVETENSKAP Tjäna på användbarhet KOGNITIONSVETENSKAP Användbarhet teknik på människans villkor Människor har i alla tider skapat teknik som förenklar, avlastar och effektiviserar de uppgifter hon vill lösa. Ett exempel

Läs mer

Assessing GIS effects on professionals collaboration processes in an emergency response task

Assessing GIS effects on professionals collaboration processes in an emergency response task Assessing GIS effects on professionals collaboration processes in an emergency response task Nils Dahlbäck, Linköping, Sweden Rego Granlund, Sweden Helena Granlund, Sweden Swedish Defence Research Agency,

Läs mer

Datainsamling. Daniel Bosk. data.tex 1914 2014-08-26 13:33:45Z danbos

Datainsamling. Daniel Bosk. data.tex 1914 2014-08-26 13:33:45Z danbos 1 Datainsamling Daniel Bosk Avdelningen för informations- och kommunikationssytem (IKS), Mittuniversitetet, Sundsvall. data.tex 1914 2014-08-26 13:33:45Z danbos 2 Litteratur Du ska inför övningen ha läst

Läs mer

DIGITALA PROJEKT Väderstation

DIGITALA PROJEKT Väderstation DIGITALA PROJEKT Väderstation Christian Lindquist, E03 Leonardo Bello, E03 Abstract Almost everybody has some kind of temperature measurement device in their home. The latest in this industry are more

Läs mer

Ditt Medarbetarskap: Ett analysinstrument om relationerna på din arbetsplats (kort version 1.2) Bertlett, Johan

Ditt Medarbetarskap: Ett analysinstrument om relationerna på din arbetsplats (kort version 1.2) Bertlett, Johan Ditt Medarbetarskap: Ett analysinstrument om relationerna på din arbetsplats (kort version 1.2) Bertlett, Johan!!Unpublished: 2011-01-01 Link to publication Citation for published version (APA): Bertlett,

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Teknik nu och då En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Ämne: So/ Sv Namn: Daniel Jönsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009 Innehållsförteckning Framsida..1 Innehållsförteckning...2

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Datorer i hemmet. Anna Stockhaus - Datorer i hemmet. Målmedvetenhet & effektivitet. Hemmet. Användare? Amerikanska hem 1998-2000 (Alladi Venkatesh)

Datorer i hemmet. Anna Stockhaus - Datorer i hemmet. Målmedvetenhet & effektivitet. Hemmet. Användare? Amerikanska hem 1998-2000 (Alladi Venkatesh) Målmedvetenhet & effektivitet Datorer i hemmet Anna Stockhaus IPLab Definition av användbarhet enligt ISO 9241: Den grad i vilken användaren i ett givet sammanhang kan bruka en produkt för att uppnå specifika

Läs mer

Teenage Brain Development

Teenage Brain Development Teenage Brain Development In adults, various parts of the brain work together to evaluate choices, make decisions and act accordingly in each situation. The teenage brain doesn't appear to work like this.

Läs mer

Med kundupplevelsen i centrum

Med kundupplevelsen i centrum Med kundupplevelsen i centrum If I had asked people what they wanted, they would have said faster horses. HENRY FORD ? MEN VI VILL JU BARA KOMMA FRAM SNABBARE JU! VÅRT JOBB Servicedesign hjälper uppdragsgivare

Läs mer

Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag.

Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag. Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag. Det är lätt att vara energismart, bara man vet hur. Vi vet att många idag vill leva lite energismartare både för den egna hushållskassans och

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Betydelsen av IT i skolan i ett samhällsperspektiv. Jan Hylén

Betydelsen av IT i skolan i ett samhällsperspektiv. Jan Hylén Betydelsen av IT i skolan i ett samhällsperspektiv Jan Hylén Skolans roll i samhället 6-åringar som börjar skolan 2011 går i pension 2070 OECDs utbildningsministrar i november 2010: Minskad efterfrågan

Läs mer