EIO Aktuellt. Elinstallatörer är vår tids klimatarbetare. Statsminister Fredrik Reinfeldt i exklusiv intervju:

Transkript

1 EIO Aktuellt För medlemsföretag i EIO NR Statsminister Fredrik Reinfeldt i exklusiv intervju: Elinstallatörer är vår tids klimatarbetare Succé för medlemsresan till mässan Light + Building Ett 20-tal av EIOs medlemsföretag besökte i EIOs regi Light +Building i Frankfurt, den ledande mässan för belysning och elteknik. Byggkonflikten: Parterna nöjda med uppgörelsen Uppgörelsen mellan BI och Byggnads innebär att huvudentreprenören har ett delansvar även för underentreprenörernas arbetsmiljö och arbetsrätt.

2 INNEHÅLL EIO AKTUELLT NR VD HAR ORDET Som ni redan vet har Sveriges Byggindustrier (BI) och Byggnads kommit överens om hur ett huvudentreprenörskap ska se ut och jag är naturligtvis glad över att parterna kom fram till en bra lösning. Huvudentreprenören blir alltså inte betalningsskyldig för andra företag i entreprenadkedjan. Här fick Byggnads backa. Även om det är ett bra avtal så påverkar den här uppgörelsen dock inga andra kollektivavtal, och för er medlemsföretag har den egentligen ingen betydelse. Mer än att vi nu kommit undan hotet om att många av våra arbetsplatser hade kunnat blockeras vid en eventuell byggstrejk, naturligtvis. Sid 2 Sid 3 Sid 4 Sid 5 Sid 6 Sid 7 Sid 8-9 Sid 10 Sid 11 Sid 12 Ledaren Stadsminister Fredrik Reinfeldt ELRÄTT gav solcellssatsning ELRÄTT fokuserar på kundmötet Behörighetsutredningen Riggo Town - framtidens Future City Reportage från Light + Building Uppgörelsen i byggkonflikten Majoriteten klarade ECY Cup Rekryteringsenkäten Vidare tog jag nyligen del av flera intressanta argument från elsäkerhetsexpert Mats Jonsson, som föreslår att typen av anläggning ska ha betydelse för graden av statlig reglering av behörighet. När vi häromveckan hade vårt senaste möte med expertgruppen i regeringens behörighetsutredning diskuterade vi just de här frågorna. Vi ser nu både att utredningen går framåt med full fart och att frågan om behörighet är långtifrån färdigutredd. Jag vill också passa på att gratulera alla de ungdomar som fick godkänt på provet i ECY Cup. Resultatet visar oss att det är oerhört viktigt med en gedigen utbildning, och med övning. I och med resultaten har vi också tolv tävlande till årets Yrkes-SM. När jag ser hur ungdomarna kämpar för att skaffa sig rätt kompetens blir jag särskilt glad över att allt är klart och påskrivet med vårt köp av Elbranschens utvecklings- och utbildningscenter (EUU). Nu ser jag fram emot att satsa ännu mer och fokuserat på att klara framtidens kompetensbehov inom elteknikbranschen, och på utbildnings- och fortbildningsprogram för medarbetare och ledare hos er, våra medlemsföretag. Jag önskar er en trevlig läsning! Sid 13 Sid Sid 16 Nedräkning till Yrkes-SM Arbetsmarknad och Juridik Kurskalendarium, nya medlemmar EIO välkomnar de nya förtroendevalda, som valt att arbeta för föreningens ändamål i olika medlemsorgan, och tackar de avgående för deras insatser: Storföretagarberedningen Magnus Andersson ersätter Bo Löfgren som representant från Elajo El & Energiteknik AB. Små- och egenföretagarberedningen Per Westermark, Elservice i Östersund AB, ersätter Lars Jonasson som representant för Mellersta Norrlands distriktsförening inom EIO. För de medlemmar inom Mellersta Norrland som vill framföra ärenden som SME-beredningen bör arbeta med når Per på telefonnummer eller e-postadress pelle@elservice.net. Jan Siezing, vd EIO EIO Aktuellt Produktion: Jenny Bäckström Ansvarig utgivare: Henrik Nygård, , henrik.nygard@eio.se Webbadress: För uppdatering av medlemsuppgifter, frågor om lösenord och liknande, kontakta Åsa Anderberg, , asa.anderberg@eio.se Vi finns alltid på: 2 EIO AKTUELLT nr

3 EIO-Aktuellt träffar statsministern Elinstallatörer och elektriker är våra klimatarbetare FOTO: jesper mott energieffektiviserande lösningar, som till exempel belysningsstyrning. Vi kan också stödja våra kunder när det gäller att visa hur de kan räkna hem investeringar i effektivare belysning. Att höja energipriserna vore fel väg att gå, det går emot våra ambitioner att kunna erbjuda fler jobb och uppmuntra konsumenter att använda energi på ett bättre sätt, sa han under diskussionerna. Genom de nedsatta arbetsgivaravgifterna kan vi även satsa mer på att internutbilda yngre som vill jobba hos oss. Jag tror att det blir allt vanligare. Gymnasiekompetens är en bra start, men vi ser gärna att yngre, och då särskilt yngre från vårt närområde, växer med oss, fortsatte han. När EIO-Aktuellt frågade Fredrik Reinfeldt om elteknik och belysning svarade han att de två redan har stora roller i att förändra människors beteende. Den utvecklingen är snabb, så belysning och elteknik blir nog ännu viktigare. Belysning är kopplat till hur vi lever varje dag så potentialen är stor för belysningsoch elteknikföretag att vara med och påverka. När statsminister Fredrik Reinfeldt besökte belysningsföretaget Zobra AB i småländska Vimmerby var EIO med för att diskutera elteknik och elinstallatörers och elektrikers betydelse för samhällsutvecklingen. t e x t: s ta f fa n j thor s e l l EIO-Aktuellt ville även ta reda på hur Fredrik Reinfeldt ser på elbehörighetsutredningen. Han förklarade att teknisk kompetens och tydliga bestämmelser är avgörande i en energieffektiv framtid. Det är uppenbart att det blir allt viktigare med hög, teknisk kompetens och specialiserad kompetens. Vi ser som sagt att företag i allt högre grad behöver internutbilda nya medarbetare. Samtidigt måste vi enas kring gemensamma bestämmelser. Behörighetssystemet är ifrågasatt och vi ska naturligtvis se till att vi säkerställer samma kvalitet bland alla verksamma i branschen, sa Fredrik Reinfeldt. Zobras vd Michael Engstrand gav statsministern sin syn på, bland annat, elpriser och arbetsgivaravgifter. Som belysningsföretag kan vi, tillsammans med andra aktörer inom energibranschen och politiker, informera om Hur kan elinstallatörer och elektriker bidra till ett mer energieffektivt samhälle? De är våra praktiska klimatarbetare. De har en central del i framtidens energisamhälle, och de bör lägga stor vikt vid att utföra effektiva nyinstallationer och informera om dessa installationer. De eltekniska lösningarna och belysningsalternativen i dag har så pass lång livstid att det är svårt för konsumenter att bilda sig en uppfattning om nyttan. Därför kan elektriker och elinstallatörer bidra oerhört genom att informera om sina lösningar. De ska kunna tala om varför något är bra, hur det fungerar och hur tekniken kan påverka vår vardag, sa Fredrik Reinfeldt. Läs mer i Elinstallatören nr 4 som är ute nu. EIO AKTUELLT nr

4 FOKUS: ELRÄTT FOTO: lars-göran hedin Belo har en solcellsanläggning på 24 kw installerad på taket till kontoret. Tommy Dahlström tittar till växelriktarna från ABB. Elrätt tänkande ledde till solcellssatsning Belo i Borlänge är ett medlemsföretag som genom åren satsat på flera spännande nischer. Därför är det inte konstigt att företaget helhjärtat tagit ELRÄTT-konceptet till sig. Det elrätta tänkandet har senast lett till en stark satsning på solkraftsinstallationer. Inte bara i egen regi utan också som samarbetspartner med andra elinstallatörer landet över. text: l ars-göran hedin Belo är ett halvsekelgammalt företag med moderna idéer om sin verksamhet. Många av dem hade Tommy Dahlström med sig när han kom till företaget för fem och ett halvt år sedan. Andra är av färskare datum och delvis inspirerade av ELRÄTTkampanjen. Att gå med i ELRÄTT var självklart för oss, säger Tommy Dahlström till EIO Aktuellt. Det har inspirerat oss till att leta efter fler nya affärsidéer. En sådan, som vi tycker är väldigt intressant, är installation av solceller för elproduktion i både stor och liten skala. I sin satsning på solkraft har Belo gått ihop med en firma som är duktiga på takjobb. Sedan i december erbjuder de båda företagen solkraftsinstallationer under företagsnamnet Dala Solel. Just nu har vi ett stort uppdrag i Eskilstuna där kommunen bestämt sig för en storsatsning på solel. Första projektet är en investering på 20 miljoner kronor för en anläggning på taket till Munktell Arena i staden och där är vi med, säger Tommy. Dala Solel har etablerat samarbete med en tysk leverantör av solcellsutrustning som, i och med det stora intresset för solel i Tyskland, kan erbjuda bra priser på solelsprodukter från Kina. Växelriktare från ABB ingår också i det koncept Dala Solel tagit fram. Vi gör själva installationer inom de närmaste 20 milen härifrån men erbjuder också våra kollegor på andra håll i landet möjligheten att köpa utrustning genom oss. Tommy Dahlström berättar att han och hans företag gärna hjälper andra elinstallatörer att komma i gång med soltekniken. Elektra fick starthjälp Ett av de företag som fått hjälp av Belo med att komma igång med solcellsinstallationer är Elektra i Kristinehamn. Efter att ha träffat Tommy Dahlström på ett möte med EIOs SMI-beredning, bestämde sig Elektras vd Janne Karlsson för att ta hjälp av Borlängeföretaget för att göra sin egen första solcellsinstallation. Jag hade blivit uppvaktad av en äldre herre här i stan som ville ha solpaneler på sitt hus, som komplement till bergvärmen. Det skulle bli ett bra referensobjekt för oss, så jag tog kontakt med Belo och fick hjälp att räkna fram en offert. Materialet köpte vi genom Dala Solkraft och från Belo kom en montör som hjälpte min montör Mikael Pettersson att komma igång. Tre dagar stod referensanläggningen med 21 solpaneler på totalt 6KW klar. Nu ska vi ordna visning en dag i maj och planerar annonsering i lokalpressen för att locka dit folk, berättar Janne Karlsson. Ingår i vindkraftgrupp Belo har också gjort en annan helt ELRÄTT-satsning. Företaget ingår i en grupp företag som kallar sig vindkraftbyggarna och åtar sig uppdrag med installation och service av vindkraftverk. I gruppen finns vi med som elspecialister, andra företag erbjuder anläggningsoch entreprenadjobb, glasfiberreparationer och renovering av generatorer och växellådor för vindkraftverk. I gruppen finns också personal med klättercertifikat, berättar Tommy Dahlström. Vi har gjort jobb i bland annat Ludvika och Grängesberg, men åtar oss gärna uppdrag över hela landet. Satsar på utveckling När Tommy Dahlström kom till Belo hade företaget åtta anställda. Sedan dess har företaget haft en positiv utveckling. ELRÄTT-loggan på företagets bilar skvallrar om att företaget fortsätter att satsa på nya idéer. Nu känner jag att jag själv behöver utvecklas ytterligare för att vi ska kunna fortsätta den här positiva resan, så jag har gått med i EIO:s ledarskapsprogram. Tommy berättar att han hittills deltagit vid sex träffar i Göteborg och att programmet gett honom mycket inte minst värdefulla kontakter med andra företag i elteknikbranschen. Fakta Belo Elektriska AB Företaget startades 1965 men förvärvades senare av Vanadis El För 25 år sedan togs Vanadis Borlängekontor över av de anställda 1993 etablerades varumärket Belo El dag har Belo El 25 anställda. Fyra av dem äger företaget 4 EIO AKTUELLT nr

5 EIO_Kompetens_IHM_framsida_2.indd :37:48 trygghet. Det är samtidigt en gemensam varumärkeskampanj som lyfter hela branschen. Nu går vi vidare i detta utvecklingsprojekt och för att det ska fungera krävs bred uppslutning, säger Hans Nyblom, ansvarig för affärsutveckling på EIO. ELRÄTT fokuserar på mötet med kunderna ELRÄTT samlar nu styrkorna och tar ut riktningen för projektets fortsättning. Hittills har branschen gemensamt definierat vad Elrätt innebär och förmedlat det genom utbildningar och kampanjer. Nu är tiden mogen att lägga mer vikt vid mötet med slutkunderna. Värdet av smarta och innovativa lösningar måste vara tydligt i mötet där affärer blir av. text: jesper mot t Till syvende och sist är det i mötet mellan installatören och slutkunden som affärerna avgörs. Därför kommer nästa steg i ELRÄTT att handla om att stärka och utbilda installatörerna inför det mötet. Bättre kundmöten helt enkelt. Den 26 mars samlades ledande representanter för Sverige Elgrossister, leverantörer och EIO på Clarion Sign i Stockholm för att ta sats mot detta nästa steg i kampanjen. ELRÄTT samlar de tyngsta aktörerna i elteknikbranschen och kampanjen har som mål att ge kunden information om lösningar som ger energieffektivitet, komfort och Installationsföretagen kommer att få praktisk träning, både via webben och i lärarledda kurser, för att få kundmöten att kretsa kring lösningar och kundnytta snarare än kabelmeter och antal timmar. Hans Nyblom förklarar att ELRÄTT också kommer att gå ut med information direkt till de i branschen som har beslutsfattande ställning i till exempel fastighetsbolag. Såväl grossister som leverantörer inom projektet kommer att utse koordinatorer som ska samordna internt och stödja installatörerna. De kommer dessutom att bland annat utbilda installatörerna i ny teknik och skapa koncept som installatörerna kan presentera för slutkunderna. Det känns spännande att ta nästa steg och bidra till bättre kundmöten. Nu ska installatörer få maximalt stöd för att kunna visa kundnyttan med moderna lösningar, säger Hans Nyblom. Lär dig leda ditt företag till tillväxt Du som är eller ska bli ledare i ett företag som är medlem i EIO kan utbilda dig på EIOs Ledarskapsprogram. Det är en branschanpassad ledarskapsutbildning som tar ditt företag offensivt framåt, attraherar bra personal, löser generationsskifte och hjälper dig att bli en bättre chef och ledare. Kursstart Göteborg september Sista anmälningsdag 25 juni Utveckla ditt ledarskap som chef Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School Läs mer på EIO AKTUELLT nr

6 Behörighetsutredningen: "Ett bättre skydd för konsumenten" Elbehörighetsutredningen pågår för fullt och regeringens expertgrupp höll ett tredje möte den 8 april. Vidare har ett förslag kommit om att behörighetsfrågan kan brytas ned i ytterligare en del. Mats Jonsson, elsäkerhetsingenjör och ledamot i SEK Svensk Elstandards kommitté för regler för elinstallationer och skydd mot elchock, anser att regeringens utredare bör ställa sig frågan om vilka anläggningstyper som ska omfattas av ett framtida behörighetssystem. staten visar att elinstallationsarbete endast får utföras av kvalificerade personer. Men det behövs inte en statlig reglering när landstinget upphandlar elinstallationsarbete, när elnätsföretaget byter kabelskåp eller när den större industrin installerar ställverk. För installationer inom lågspänning ser jag inget problem med att låta branschen styra genom, till exempel, ett certifikat eller en elektrikerlegitimation, säger Mats Jonsson. t e x t: s ta f fa n j thor s e l l Mats Jonsson driver även konsultföretaget Eltrygg AB, och på webbplatsen Voltimum skriver han att de anläggningstyper som i dag omfattas av krav på formell behörighet finns inom ett så brett spektrum att de som jobbar där inte är en typ av yrkesmän. I sak delar jag helt EIOs uppfattning(...) Man kan i dag bygga kilometerlånga broar och hundratals meter höga skyskrapor utan att entreprenören eller dess anställda har av staten reglerad kompetens. Men att bygga en kraftledning är i dag ett arbete som ställer krav på formell kompetens. Man kan även bygga elutrustningen för en pappersmaskin, låg- och högspänning, utan behörighet men man får inte byta en fast monterad lysrörsarmatur i samma lokal utan att det finns behörighet. Är detta rimligt?, argumenterar Mats Jonsson. Hans förslag är att staten bara ska reglera kompetenskrav för den som ska utföra elinstallationsarbete för anläggningar som är anslutna till allmänna distributionsnät för lågspänning, alltså installationer i till exempel bostäder, kontor, restauranger och mindre industrier. Men arbeten inom koncessionspliktiga elnät, industrier med eget högspänningsnät eller en vattenkraftstation borde inte omfattas av statens krav på formell kompetens. Ett behörighetssystem ska i första hand skydda konsumenten. Det är omodernt att låta staten ge behörighet på det här sättet vid större anläggningar. Systemet ska verka för återhållsamhet så till vida att EIOs vd, Jan Siezing, tycker att argumenten är oerhört viktiga. På det senaste mötet i expertgruppen diskuterade vi bland annat den här frågan. Mats Jonsson tar nu debatten ett varv till på ett mycket intressant sätt. Det nuvarande behörighetssystemet är helt klart hopplöst omodernt, säger han. Örjan Borgström är utvecklingsansvarig på Elbranschens utvecklings- och utbildningscentrum (EUU), numera ägt av EIO. Han säger att han håller med om det mesta i Mats Jonssons argument. Men förslagen innebär också att andra frågor dyker upp som måste besvaras. Läs mer på eio.se FOTO: colourbox 6 EIO AKTUELLT nr

7 FOTO: maria bengtsson Pershagenskolan i Södertälje vann förstapriset i Future City med staden Riggotown Riggotown - framtidens stad - om barnen får bestämma Den årliga tävlingen Future City avslutades den 8 april. Efter vårens fem regionala delfinaler hölls riksfinalen på Arkitektur- och designcentrum i Stockholm. Pershagenskolan i Södertälje vann förstapriset, kr, med staden Riggotown. t e x t: m a r i a bengts s o n Future City är en tävling för årskurs 6-9 där eleverna får möjligheten att vara framtidens samhällsbyggare. Med entreprenörskap och hållbar stadsutveckling i fokus fick varje lag skriva en uppsats, bygga en skalenlig stadsmodell och skapa sitt framtida samhälle i programmet Minecraft. Ett 60-tal skolor från hela landet deltog i tävlingen som startade i oktober förra året. Sju skolor gick vidare efter de regionala finalerna och tävlade i riksfinalen. Årets tema var En stad i staden, med frågeställningen: Hur ser framtidens förort ut? Juryns motivering för det vinnande bidraget var: Ett idétätt förslag med en fot på skateboarden och den andra i framtiden - ser ut att klara en hållbar utvecklingskurva. Förslaget går på djupet och dit behöver ljuset flöda. På andra plats kom Viktor Rydberg samskola i Djursholm med sin stad Greenville. Juryns motivering lyder: Drivet av snilleblixtar, lyser förslaget upp en framtid där småskalighet samspelar med realistiska lösningar. Greenville ser ut som den heter och siktar mot månen. På tredje plats kom Sandeplanskolan i Höllviken med sin stad Brückville. Juryns motivering lyder: Högt, tätt och blött invånarna i Brückville badar i omsorgsfulla Delpriser och medarrangörspriser Bästa datorstad: Wallbergsskolan i Halmstad Bästa muntliga presentation: Teg Centralskola i Umeå Bästa rörliga del: Fagrabäckskolan i Växjö Sveriges Byggindustriers pris för bästa modell: Sandeplanskolan i Höllviken Tidningen Byggindustrins pris för bästa uppsats: Pershagenskolan i Södertälje lösningar. Lånar naturens smartaste tekniker och tar oss i raketfart till framtidens stads- och förortsbyggande. Det är otroligt hög nivå på tävlingsbidragen. Jag hoppas att eleverna har blivit inspirerade att söka sig till vår bransch där de verkligen kan bidra med sitt nytänkande, säger Helene Dahlgren, tävlingsansvarig. Tävlingen arrangerades av organisationer inom samhällsbyggnadssektorn, däribland EIO. Svensk Byggtjänsts pris för årets tema (förorten): Wallbergsskolan i Halmstad Svenska Teknik&Designföretagens pris för bästa laganda: Teg Centralskola i Umeå Energi och Miljötekniska föreningens pris för bästa energi- och miljötekniska systemlösning: Wallbergsskolan i Halmstad Trafikverkets pris för bästa trafiklösning: Apelskolan i Ullared EIO AKTUELLT nr

8 REPORTAGE: Light + Building FOTO: mikkel ÖRstedholm FOTO: mikkel ÖRstedholm EIOs medlemmar besökte ett stort antal montrar, bland annat KNX, där en dragkamp arrangerades. I förgrunden Simon Hyttsten och Andreas Holmberg, som tävlade i Yrkes- VM i London Succé för medlemsresan till mässan Light + Building Ett 20-tal av EIOs medlemsföretag besökte i EIOs regi Light +Building i Frankfurt, den ledande mässan för belysning och elteknik. Upplägget var mycket uppskattat och EIOs vd, Jan Siezing hoppas på ett liknande arrangemang om två år. text: jesper mot t Jag har fått uppskattande kommentarer från flera av deltagarna, berättar Jan Siezing. Inget är bestämt ännu, men jag hoppas att det kan bli ett återkommande arrangemang. Han tycker att Light+Building blir en allt mer intressant mässa. Många företag visar prototyper och produkter som inte är helt färdiga. Besökarna får vara med och testa och visa vad de tycker och blir på så vis en del av produktutvecklingen. Fredrik Nordstrand, vd och ägare på Nordstrands Elektriska, var med på resan för att få inspiration, se ny teknik och nätverka med kollegor. Han tycker att det varit givande. Det jag sett inom energieffektivisering är spännande. Jag har också sett en intressant flerfunktionsstyrning för bland annat klimat och belysning som ett norskt företag integrerat i en box, säger Fredrik Nordstrand. Kollegorna Lars Johansson och Östen Blomqvist, ägare respektive filialchef för J&B, uppskattar att få se leverantörernas kompletta utbud och att få möjligheten att se produkter som aldrig når ut på den svenska marknaden. Det ger en bild av framtiden. Jag var främst intresserad av att se nyheter inom LED-belysning, säger Lars Johansson. På Light+Building har man chans att jämföra alla alternativ för det finns så mycket innehåll. Det är kul att gå runt, men sedan gäller det att verkligen sätta sig ner och fundera på vad vi sett och vad vi kan få användning av, säger Östen Blomqvist. För Oskar Sjögren, servicetekniker från Bravida, var det första besöket. Jag ville se ny teknik, främst inom KNX, men också allmänt inom LEDbelysning, Jag tycker att Gira visade några riktigt intressanta KNX-prylar, säger Oskar Sjögren. Oscar Sjögren, servicetekniker på Bravida. Jan Siezing berättar att EIO arrangerade en hel upplevelse med monterbesök och demonstrationer och sociala aktiviteter. Medlemmarna fick också tid att göra egna svängar bland montrarna. Vi ordnade också ett möte med ZVEH, som är EIOs tyska systerorganisation för att få höra deras erfarenheter. Jag hoppas att vi kan ordna ett liknande arrangemang när mässan hålls igen år 2016, säger Jan Siezing. 8 EIO AKTUELLT nr

9 AKTUELLT LIGHT AND BUILDING FOTO: mikkel ÖRstedholm 12 ELINSTALLATÖREN NR EIO AKTUELLT nr

10 FOTO: colourbox FOTO: Sveriges Byggindustrier Mats Åkerlind, förhandlingschef på BI Byggkonflikten: Parterna nöjda med uppgörelsen Det kan vara svårt att se vilken effekt uppgörelsen om huvudentreprenörsansvar mellan Sveriges Byggindustrier (BI) och Byggnads eftersom båda parter uttryckt att de är mycket nöjda med lösningen. Men vi har talat med BIs förhandlingschef Mats Åkerlind. t e x t: s ta f fa n j thor s e l l Uppgörelsen mellan BI och Byggnads innebär att huvudentreprenören har ett delansvar även för underentreprenörernas arbetsmiljö och arbetsrätt. Det ska ske i form av en ny ordning och reda-försäkring. I denna garanterar Sveriges Byggindustrier att arbetstagare får minst avtalets lägstalön. Dessutom ska oegentligheter utredas. Så vad betyder det? Först och främst så är vi mycket nöjda med den här lösningen, som innebär att vi har ett huvudentreprenörsansvar, men inte ett betalningsansvar för andra företags anställda, eller ett så kallat solidaransvar. Huvudentreprenören håller reda på vilka entreprenörer som finns på arbetsplatsen, informerar Byggnads om detta och går till botten med eventuella misstankar om oegentligheter från Byggnads, säger Mats Åkerlind. Han menar att om Byggnads skulle anse att ett företag i entreprenadkedjan till exempel inte betalat ut löner på ett korrekt sätt, så ska facket alltså kunna vända sig till huvudentreprenören. Huvudentreprenörens ansvar ligger då helt enkelt i att kontrollera hur företaget agerat och tillsammans med Byggnads och det aktuella företaget försöka hitta en lösning. Medlarnas bud klargör tydligt att alla möjligheter till att tillrättaställa eventuella fel ska vara uttömda innan det blir aktuellt att använda den nya försäkringen. Sådana möjligheter omfattar, bland annat, att man först sett till den vanliga tillämpningen av svensk lagstiftning, gått igenom de vanliga juridiska processerna och prövat åtgärder som den statliga inkomstgarantin. Därefter ska ärendet prövas i en särskild nämnd bestående av en representant från BI och en från Byggnads. Först när den nämnden finner att betalningsskyldighet föreligger kan ersättning bli aktuell. Enligt Mats Åkerlind är det alltså först egentligen när man upptäcker att ett företag flytt landet, på annat sätt försvunnit eller aldrig existerat som den nya försäkringen träder i kraft. Det är alltså en flexibel lösning. Och det har aldrig varit tal om att arbetsgivarna inte ska ta sitt ansvar, det har vi alltid gjort och vi kommer fortsätta att göra det. Vad vi inte kan acceptera är att våra medlemsföretag ska tvingas betala för andra företags fusk. Där har Byggnads nu backat, säger han. Försäkringen i kombination med den lagstiftning om närvaroliggare som snart finns på plats så kommer det att bli svårt för oseriösa aktörer att agera i byggbranschen, enligt Mats Åkerlind. Försäkringen finansieras av BI och alla anställda hos företag som är medlem i BI, eller hos arbetsgivare som anlitas av medlemsföretag, kommer att ha rätt att ansöka om ersättning. Huvudentreprenadsansvar skrevs in i byggavtalet den 1 april 2014, och börjar gälla i sin helhet från och med den 1 januari Men uppgörelsen påverkar inga andra kollektivavtal. Du kan läsa medlarnas skrivelse på medlemssidorna på 10 EIO AKTUELLT nr

11 Foto: Eriksberg Vilt & Natur Foto: Eriksberg Vilt & Natur Majoriteten klarade ECY Cup En majoritet av deltagarna godkändes på det rikstäckande elteknikprovet ECY, som ges till elever i tredje året på gymnasieskolornas elprogram. Det finns dock ganska stora kunskapsskillnader mellan skolorna. FOTO: colourbox t e x t: s ta f fa n j thor s e l l Man kan säga att historien upprepar sig i år, eftersom det är knappt 60 procent av deltagarna som klarar ett godkänt resultat, säger Pontus Slättman, ansvarig för grundutbildningsfrågor på EIO. Skillnaderna mellan skolorna är dock stor när det gäller resultatet på elsäkerhetsdelen. Många har bra resultat medan andra har rent av dåliga, och det drar ner snittet i landet. Att mer än hälften av eleverna i en och samma klass inte klarar godkänt resultat på elsäkerhetsdelen är inte bra, säger Pontus Slättman. Elbranschens Centrala Yrkesnämnd (ECY) är ett samarbete mellan EIO och SEF, och ECY Cup riktar sig till blivande elektriker och eltekniker. Nästan 100 procent av Sveriges skolor med elprogram deltar i tävlingen varje år. Provet är tvådelat, ett elteknikprov och ett elsäkerhetsprov. Nästan elever deltog i år, och den som kommer på första, andra och tredje plats kvalificerar sig direkt till Yrkes-SM. Fjärde och femte plats ger en reservplats. Vi kan se att det nu är ett antal skolor som årligen är med och fightas i toppen. Våra erfarenheter gör att vi näst intill kan favorittippa skolor, säger Pontus Slättman. Han förklarar dock att efter omprovstillfället brukar 90 procent av deltagarna ha klarat provet. Det ger oss ännu en bekräftelse på att repetition är viktigt för att säkerställa att eleverna har med sig tillräcklig kunskap när de lämnar skolan. Du kan läsa mer om ECY Cup och om vinnarna på Vill du veta mer? Kontakta Pontus Slättman, pontus.slattman@eio.se, Inbjudan till EIOs årsmöte maj Karlskrona 2014 Välkommen till EIOs årsmöte den 16 maj Foto: John Ohlsson Foto: Eriksberg Vilt & Natur Foto: Birger Lallo Anmäl dig och din respektive på Du som medlem i EIO är välkommen att delta vid årsmötet. Här har du möjlighet att aktivt diskutera, delta och påverka beslut och framtid för vår gemensamma elbransch! Enligt inbjudan till årsmöte och efterföljande evenemang som skickades per post i februari, kommer själva årsmötet att hållas i Karlskrona konsthall den 16 maj med start kl Om du tänker delta i årsmötet behöver du senast den 9 maj anmäla dig via ett formulär på hemsidan. Vill du lämna fullmakt för en annan person att företräda företaget, finns en särskild fullmaktsdel att fylla i på blanketten. Mer info och anmälan under cirkulär Nr : EIO AKTUELLT nr

12 FOTO: colourbox Svårt att rekrytera rätt personer Många företag, inte minst de med hantverkartjänster, har svårt att rekrytera personer med relevant yrkeserfarenhet. Var femte rekrytering misslyckas, enligt Svenskt Näringslivs senaste rekryteringsenkät. t e x t: s ta f fa n j thor s e l l Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät genomförs ungefär vartannat år, bland nästan arbetsgivare. Den senaste undersökningen, som släpptes igår, visar att andelen företag som har försökt rekrytera medarbetare stiger jämfört med Det är i de mindre företagen, de med mellan en och nio anställda, som förändringen är störst. Drygt hälften av företagen uppger dock att det har varit svårt att rekrytera medarbetare, och nästan vart femte rekryteringsförsök misslyckas. Det kan enligt Svenskt Näringsliv leda till sämre möjligheter för företagen att växa och möta marknadens efterfrågan, att de tvingas tacka nej till order, dra ner på produktion eller skjuta på planerad expansion. Den främsta förklaringen till att företagen har svårt att rekrytera och att vissa rekryteringar helt misslyckas beror på att det är brist på personer med rätt yrkeserfarenhet. Elinstallationsföretagen inom RA Gruppen är ett exempel på företag som inte hittat rätt medarbetare vd Robert Alriksson berättar hur svårt det varit att hitta elektriker med relevant yrkesutbildning. Vi behöver anställa upp till fem personer, men har svårt att hitta personer som håller måttet, säger han och fortsätter: Det råder stor brist på yrkeserfarna elektriker och larmtekniker. Det kan bli väldigt kostsamt att testa oprövade kort, risken är stor att man får leva med en felrekrytering under lång tid. Branschen skulle må bra av en ökad rörlighet, att det var lättare för nya att komma in och lättare för företagen att säga upp fel personer. Samtidigt visar rapporten att de företag som i minst utsträckning har försökt rekrytera medarbetare finns i branscher med många små företag. Medlemsföretag i, till exempel, Maskinentreprenörerna och EIO har i allmänhet ganska få anställda och har därför försökt rekrytera i lägre utsträckning än andra. Vidare skrev flera fack och arbetsgivarorganisationer, däribland EIO, ett öppet brev till Arbetsförmedlingens styrelse och arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson där de föreslog att en nationell arbetsförmedling för samhällsbyggnad inrättas. Det behövs för att kunna säkra rekryteringen av kompetent arbetskraft, enligt organisationerna. Avsändarna är bland andra Jan Siezing, vd på EIO, Jonas Wallin, Ordförande i Svenska Elektrikerförbundet, Mats Björs, vd på VVS Företagen, Johan Lindholm, Ordförande i Byggnads och Ola Månsson, vd på Sveriges Byggindustrier. Svenskt Näringsliv skriver också i ett pressmeddelande att eftersom så många av de arbetslösa bedöms stå långt ifrån arbetsmarknaden, ökar även behovet av inträdesjobb där kraven på utbildning eller yrkeserfarenhet inte är så höga. Fler inträdesjobb skulle öka chanserna för många arbetslösa att få jobb och yrkeserfarenhet. 12 EIO AKTUELLT nr

13 Nedräkning till Yrkes-SM: Tävlingen behövs mer än någonsin FOTO: world skills sweden De tävlande inom elinstallation och teleinstallation i Yrkes-SM är utsedda och deras tävlingsinstinkter börjar nu vakna till liv. Dessutom är anmälningarna till Yrkes-SM 2014 fler än någonsin. Idén bakom Yrkes-SM är att hitta Sveriges skickligaste ungdomar inom praktiska yrken något som är avgörande just nu när det gäller elteknikbranschen. Pontus Slättman, ansvarig för grundutbildningsfrågor på EIO. t e x t: s ta f fa n j thor s e l l Drygt 40 yrken och över 300 tävlande är hittills anmälda till Yrkes-SM 2014, som pågår den maj. Vinnarna utgör sedan yrkeslandslaget, som tävlar i EM i franska Lille i oktober och i VM i Sao Paulo Yrkes-SM 2014 hålls i Umeå, på Nolia-arenan. Intresset och kännedomen om Yrkes-SM ökar för varje år och det är väldigt kul att se den rekordstora siffran i antalet anmälda yrken, säger Pontus Slättman, ansvarig för grundutbildningsfrågor på EIO. Elteknikbranschen är självklart välrepresenterade under årets Yrkes-SM och EIO är med och arrangerar tävlingen för yrkeskategorierna Elinstallation och Telekommunikation, fortsätter han. Vi har talat med några av dem som tidigare vunnit ECY Cup eller Tele Cup och därigenom kvalificerat sig till Yrkes-SM. Mattias Lindström, som gick på Telekommunikation-programmet på Dragonskolan i Umeå och i dag jobbar på Delt Elteknik AB, förbereder sig genom att i sin vardag som elektriker försöka få arbeta med så många olika moment inom teleteknik som möjligt. Då kan jag tänka ut de bästa möjliga sätten att utföra dessa moment på. Jag får en hel del mängdträning nu också då jag kontrakterar mycket datakabel på bygget där jag jobbar just nu. Är du nervös? Jag har inte hunnit bli så nervös ännu, det lär väl komma några dagar innan tävlingen. Jag försöker se det hela som en kul möjlighet att träffa andra unga människor i samma bransch, även om jag i tävlingsmomentet förmodligen kommer tänka annorlunda, säger han och skrattar. Läs mer om den kommande tävlingen och om det stora behovet av teletekniker i branschen, på Tävlande 2014 Här är samtliga tävlande, vilken skola de gått på och var de jobbar i dag: Telekommunikation: Hampus Andersson, Skövde, Kavelbrogymnasiet, Relacom Ludvig Nordgren, Älekulla, Marks Gymnasieskola, Elektro Emanuel Marcus Andersson, Skövde, Kavelbrogymnasiet, Caverion Jonas Frölander, Nyköping, ETG Nyköping, Caverion Mattias Lindström, Umeå, Dragonskolan, Delt Fredrik Persson, Kristianstad, Österänggymnasiet, Eltjänst i Hörby AB Elinstallation: Hampus Sagemar, Nässjö, Brinellymnaiset, Industrilås Nässjö Erik Wester, Rättvik, Stiernhööksgymnasiet Electra Hälsingland, pluggar även på KTH Jonas Bolling, Stockholm, Elektrikergymnasiet Stockholm, Skanska Electro AB Pontus Nilsson, Stockholm, Elektrikergymnasiet Stockholm, Läser på KTH Joel Karling, Borås, Viskastrandsgymnasiet Johan Ledin, Rättvik, Parkskolan Örnsköldsvik, TF Ventilation & El AB EIO AKTUELLT nr

14 Arbetsmarknad och Juridik Ekonomiskt stöd till arbetsgivare för rehabilitering av anställda Regeringen har fattat beslut om ett nytt ekonomiskt arbetsplatsnära stöd till arbetsgivare. Det ska bidra till att stötta arbetsgivare och sjukskrivna anställda och syftar till att underlätta återgång i arbete genom stöd för rehabilitering eller förebyggande åtgärd. Med arbetsplatsnära stödinsats avses en insats antingen för att förebygga ett sjukfall eller utreda en arbetstagares arbetsrelaterade och icke arbetsrelaterade sjukdomar och skador samt att initiera åtgärder för arbetstagarens återgång i arbete. Stödet kan exempelvis handla om hjälp att kartlägga behov av anpassning av den anställdes arbetsuppgifter och arbetstider, eller för konsultation kring arbetshjälpmedel. Stödet kan användas till alla anställda både i förebyggande syfte eller i ett pågående sjukfall. Ansökan Ansökan kan göras av arbetsgivaren, Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen. Ansökan om ersättning görs hos AFA Försäkring se som fattar beslut i varje enskilt ärende. Arbetsgivaren måste bifoga en fullmakt från den anställde till ansökan om ersättning för individuell rehabilitering. Läs mer i cirkulär som finns på Medlemssidorna på (inloggning krävs). Deltidspension och deltidspensionspremier för tjänstemän gäller från och med den 1 maj I EIOs Tjänstemanna avtal , infördes möjligheten till kollektivavtalad deltid i pensioneringssyfte, även kallad Deltidspension. Deltidspensionspremien fördelas av Collectum som administrerar försäkringarna. Premien debiteras företaget automatiskt, men det kan vara bra att kontrollera att det fungerar på fakturan. På fakturan kommer ni att se en ny rad som heter deltidspensionspremie. På fakturaspecifikationen framgår hur mycket ni ska betala för varje anställd. Fakturering av deltidspensionspremien sker från och med maj Läs mer om detta i cirkulär bakom inloggning på Höga sjuklönekostnader? Ansök om ersättning från högkostnadsskyddet Högkostnadsskyddet för sjuklönekostnader innebär att en arbetsgivare kan få ersättning från Försäkringskassan för sjuklönekostnader som under ett kalenderår överstiger två och en halv gånger den genomsnittliga årliga sjuklönekostnaden för alla arbetsgivare. Ersättning i efterskott De arbetsgivare som haft oturen att ha jämförelsevis många sjuka medarbetare har sedan några år möjlighet att få ersättning för dessa ökade sjuklönekostnader från Försäkringskassan. Kostnader som överstiger 2,5 gånger genomsnittet i landet ersätts. Ansökan ska vara inne hos Försäkringskassan senast den 31 maj 2014, för sjuklön som utbetalats under Ersättning i förskott För en arbetsgivare som har höga sjuklönekostnader och förutser att de kommer att vara fortsatt höga under året finns möjlighet att ansöka om ersättning i förskott. För att du ska kunna få ersättning i förskott för sjuklönekostnader som uppkommer innan årets slut måste kostnaderna vara högre än två och en halv gånger den genomsnittliga procentsats som Försäkringskassan fastställer varje år. För 2013, och de fyra första månaderna 2014, gäller 0,88 procent multiplicerat med 2,5 för beräkning av hur mycket som ska betalas ut i förskott för sjuklönekostnader en arbetsgivare har haft. Detta innebär att högkostnadsskyddet inträder när sjuklönekostnaderna överstiger 2,2 procent av lönekostnaden. Du ansöker på blanketten FK 7016 Förskott på ersättning för sjuklönekostnader. Det är inte möjligt ansöka om högkostnadsskydd för sjuklönekostnader före Du kan läsa mer i cirkulär som finns bakom inloggning på 14 EIO AKTUELLT nr

15 Ledighet för fackliga uppdrag enligt Förtroendemannalagen Förtroendemannalagen reglerar när en förtroendeman har rätt att vara ledig för att fullgöra sitt fackliga uppdrag. Rätten till ledighet styrs bland annat av vilken aktivitet som är aktuell, men även av förhållanden som arbetsplatsens storlek, produktionens känslighet med mera. BRANSCHEKONOMENS BÄSTA TIPS För att underlätta för dig som medlemsföretag presenterar vi löpande tips och råd inom området företagsekonomi och de regler och förordningar som gäller. Vad är viktigt för dig när det gäller företagsekonomi? Ställ gärna en fråga till EIOs branschekonom Hans Heldring på e-post -Ledigheten får inte förläggas så att det uppstår betydande hinder för verksamheten. Reglerna gäller ledighet för fackliga uppdrag såväl på den egna arbetsplatsen som utanför denna. Innan ledigheten tas ut ska den fackliga organisationen på arbetsplatsen gemensamt komma överens med arbetsgivaren om hur lång ledigheten ska vara och när den ska tas ut, förklarar Rebecca Ram, arbetsrättsjurist på EIO. Den fackliga organisationen har tolkningsföreträde om parterna inte kommer överrens, dock har arbetsgivaren rätt att vägra ledighet om det t.ex. äventyrar säkerheten på arbetsplatsen. Rebecca Ram, arbetsrättsjurist på EIO. Under valår kan frågan uppkomma om politisk verksamhet är en del av den fackliga förtroendemanens fackliga uppdrag. Politisk verksamhet kan vara allt från att arrangera möten på arbetsplatsen till att dela ut politiska valaffischer i en skola. -Förtroendemannalagen berättigar inte till ledighet för politisk verksamhet eftersom det inte är en del av det fackliga uppdraget. Önskar en facklig förtroendeman få delta i politisk verksamhet på arbetstid så ska begäran om tjänstledighet lämnas till arbetsgivaren som avgör om ansökan ska beviljas. Läs mer om detta i cirkulär nr på Medlemssidorna på (inloggning krävs). VI FINNS ALLTID PÅ eio.se FOTO: Niklas bolin djanaieff Byte från helårsmoms till månadsmoms Vårt företag ska byta från helårsmoms till månadsmoms i maj. Hur ska redovisningen av den moms som hör till perioden 1 januari till och med dagen för bytet göras? Svar: Vid en ändring från helårsmoms till månadseller kvartalsmoms gäller ändringen från ingången av det beskattningsår Skatteverket underrättats om ändringen eller då Skatteverket beslutade om ändringen. Vid bytet får perioder som redan passerat slås ihop och redovisas i en enda skattedeklaration. Redovisningen av moms för januari februari, mars och april kommer därför att redovisas i samma momsdeklaration som april. Beslut om höjd trängselskatt Nu har riksdagen fattat beslutet som innebär en höjning av trängselskatten och att även Essingeleden omfattas av trängselskatt. Höjningen innebär att att den högsta nivån blir 35 kr istället för 20 kr. Under lågtrafik mitt på dagen blir skatten 11 kr. För Essingeleden blir skatten 30 kr som högst och 11 kr som lägst. Taket för trängselskatt under ett dygn höjs från 60 kr till 105 kr. De nya reglerna träder i kraft 1 januari Glöm nu inte detta när ni skall kalkylera i framtiden! EIO AKTUELLT nr

16 Vässa kompetensen med eio Posttidning B B SVERIGE PORTO BETALT PORTO PAYÉ EIO Medlemsservice AB, Box 17537, SE Stockholm Välkommen till eio! Nya medlemsföretag mars 2014 REGION MELLAN Kalendariet uppdateras löpande på medlemssidorna på eio.se. Fler kurser hittar du även via EUU, Kurser via EUU EUU stödjer och utvecklar elteknikbranschen när det gäller grundkunskaper, fortbildning och specialistkunskaper. Till helt nyligen ägdes EUU av branschen genom EIO, SEF och Nyköpings kommun, men nu står EIO som ensam ägare. Här utbildar vi framtidens elektriker på vår egen gymnasieskola ETG. På kurser ute i landet passerar årligen kursdeltagare inom olika affärsområden. Kursledarna är verksamma i elteknikbranschen för att kurserna ska få ett så verklighetsnära innehåll som möjligt. Läs mer och hitta aktuella kurser för dig på Arbetsgivarkurser EIO Medlemsservice AB arrangerar behovsstyrda utbildningar inom arbetsgivarfrågor, installationsfrågor samt ekonomi. Nedan ser du ett axplock av aktuella kurser just nu. Arbetsrätt 30 september Stockholm Installationsavtalet 1 oktober Stockholm, sista anmälningsdag 25 augusti ATL oktober Stockholm, sista anmälningsdag 22 oktober För mer info och anmälan: EIO STOCKHOLM Elimperiet AB Holmqvist Elektriska AB J.S El och Data Memory El AB Mforce AB Strand & Pedersen El och Data AB EIO UPPSALA-VÄSTERÅS DP Elektroteknik AB El och datainstallatören Sverige AB REGION NORR EIO Gävle-dala Nordic BR AB REGION SYD EIO SYDÖSTRA SVERIGE Elajo Invest AB REGION VÄST EIO GÖTEBORG Ceteca Installation CTA Tele El & Marinteknik i Kållekärr AB Gothia Styrteknik AB Wallroth Hallgrens Elteknik AB EIO VÄSTRA SVERIGE Elbolaget & Co i Borås AB Götene Elkraftservice Elcentralen AB Roolfs El i Trestad AB UTLAND SIA Jumis HB, Lettland Nya cirkulär från EIO Läs de nya cirkulären på Medlemssidorna på Cirkular (inloggning krävs). EIO AKTUELLT nr