Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Sektion tätort gaturum

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Sektion tätort gaturum"

Transkript

1 Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Sektion tätort gaturum

2 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner: Jan Moberg, Vägverket, Bengt Skagersjö, Svenska Kommunförbundet Publikation: 2004:80 Utgivningsdatum: ISSN: Nyckelord: Grundvärde, dimensioneringsgrund, sektion, vägrum, gaturum, linjeföring, korsning, trafikplats, sidoanläggning, busshållplats, vändplats, rastplats, vägutrustning, gatuutrustning, räcke, krockskydd, viltpassage, viltskydd, vägmarkering, vägkantstolpe, vägmärke, vägvisning, trafiksignal, vägbelysning, gatubelysning, vägtyp, motorväg, mötesfri väg, gångväg, cykelväg, gata, farthinder Distributör: Vägverket, Butiken, Borlänge. Telefon , fax , e-post: AB Svensk Byggtjänst, Stockholm. Telefon , fax e-post:

3 SEKTION TÄTORT - GATURUM Innehåll SEKTION TÄTORT GATURUM Arbetsmetodik Läsanvisning Gaturum Gaturumsbeskrivning Övergripande funktionell väg- och gatuklassificering Projekteringsgång Projekteringsgång övergripande Projekteringsgång steg för steg Fria rummet Definitioner Fri höjd Hinderfri bredd Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer Dimensionerande trafikanter Dimensionerande trafiksituationer Utrymmesklasser Trafiksituationsmodellen Analys av utrymmesstandard på vägsträcka Analys av utrymmesstandard på banor och vägar för gångoch cykeltrafik Separering av gång- och cykeltrafik Inledning Separering av gående och cyklister från bilar Separering av gående från cyklister Val av separeringsform på sträcka Val av separeringsform i tätort Väg- och gatutyper Motorväg Flerfältsväg Normal tvåfältsgata Smal gata Bussväg/-gata/-ramp Gårdsgata Gågata Dimensioneringsprinciper Gator i huvudnätet för biltrafik Gator i lokalnäten för biltrafik Hastighetssäkring av gator Dimensionering av trafikbanor Dimensionerande trafiksituation Principer för dimensionering av huvudnätsgators vägbanor Väg/gatutyper i huvudnätet Principer för dimensionering av lokalnätsgators vägbanor...57 VGU VV publikation 2004:

4 SEKTION TÄTORT - GATURUM Specialfält på huvudnäts- och lokalnätsgator Sidoområden Inledning Säkerhetszon Gator med referenshastigheten 30 km/tim Gator med referenshastigheten 50 km/tim Gator och vägar med referenshastigheten 70 km/tim Detaljutformning Skiljeremsor Mittremsetyper Typ A Typ B: Typ C Val av mittremsetyper Motorvägar och flerfältsvägar i tätort Sidoremsor - allmänt Sidoremsa mellan körbana och gc-bana Utrymme för snöupplag Snöröjningsstrategi Dimensionering av utrymme för snömagasin Strategi A Strategi B Gaturummets innehåll Vegetation Trygghet Belysning Material Gatuutrustning Fartdämpning Användande av vägmärken och vägmarkeringar Portar Gupp Sidoförskjutning Avsmalning av körbanebredden Drift och underhåll Biluppställning på gatumark Tvärställd parkering Checklista Allmänt Gestaltningsprogram VGU VV publikation 2004:

5 SEKTION TÄTORT - GATURUM SEKTION TÄTORT GATURUM VGU VV publikation 2004:

6

7 1 Arbetsmetodik 1.1 Läsanvisning I del Gaturum beskrivs utformning av vägar och gator i tätort. Utgångspunkt för arbetet är trafikplanering enligt handboken TRAST och övergripande funktionell väg- och gatuklassificering. Från planeringsarbetet enligt TRAST överförs en gaturumsbeskrivning till projekteringen som sker enligt VGU. I kapitel 1 Arbetsmetodik beskrivs skillnaden mellan gaturum och vägrum samt mellan olika typer av gaturum/vägrum och den övergipande funktionella vägoch gatuklassificeringen. I kapitlet beskrivs både en övergripande och en mer detaljerad (steg för steg) projekteringsgång. De övriga kapitlen i del Gaturum beskriver de byggklossar (trafikeringsomådets och sidoområdenas olika element) som gaturummet byggs upp av. 1.2 Gaturum Upplevelsen av en gata eller väg är starkt kopplad till den närmaste omgivningen, dvs. bebyggelse, topografi och vegetation. I VGU talas därför om Gaturum respektive Vägrum. I Arkus-rapporten Ord på vägen definieras begreppen gaturum och vägrum enligt följande: Gaturum: Rum bildat av gata och bebyggelse med tomtmark i stad eller tätort. Gaturummet kännetecknas av att gatan står i ett nära förhållande till bebyggelsen som vanligen ligger längs en fast byggnadslinje och utgör väggar i rummet. Plank och staket, häckar och träd kan också bilda väggar och i viss mån tak i gaturummet. Ett typiskt gaturum är symmetriskt uppbyggt och består av huvudelementen bebyggelse, trottoar och kantstödsavgränsad körbana. Vägrum: Rum bildat och tillhörande grönområden med diverse utrustning och vegetation, samt i viss mån spridd bebyggelse. Vägen avgränsas inte av kantstöd eller liknande. Avgörande för vägrummets karaktär är förutom själva vägkroppen och dess inredning, främst angränsande topografi och vegetation. Man skiljer på urbana och rurala vägrum beroende på om vägen passerar genom tät bebyggelse eller ej. Gaturummet är alltid kopplat till tätortsmiljö, medan vägrummet kan finnas både i tätort (urbant vägrum) och på landsbygd (ruralt vägrum). Det rurala vägrummet behandlas i del Sektion landsbygd - vägrum medan det urbana vägrummet behandlas i denna del. VGU VV publikation 2004:

8 FIGUR 1-1 Bilder som visar exempel på landsbygd (ruralt vägrum, överst) och tätort (urbant vägrum, nederst) För att kunna beskriva karaktären måste väg- eller gaturummets väggar inkluderas, dvs. den bebyggelse som omger vägen eller gatan. Vägens eller gatans proportioner i förhållande till omgivningen är en viktig del av karaktären. Gatans karaktär skiljer sig från vägens på en rad punkter. Exempel på några skillnader är: Rummets avgränsning. Gatan avgränsas av byggnader som står tätt, vägen av glest stående byggnader eller inga alls. Koppling till omgivningen. Gatan och den urbana vägen har många kopplingar till omgivningen (korsningar), den rurala vägen har få. Avgränsning av vägbanan. Gatans vägbana avgränsas med kantstöd, vägen har vägmarkeringar. Undantag finns, särskilt bland många urbana vägar som saknar vägmarkeringar. Avvattning. Gatan avvattnas med brunnar och ledningar, vägen med diken. Även här finns många undantag bland de urbana vägarna som kan avvattnas med brunnar och ledningar Detaljeringsnivå. Gatan har en högre detaljeringsnivå, mer omsorgsfullt utformade detaljer. 6 VGU VV publikation 2004:

9 I utformningen av gatu- och vägrummet ska god gestaltning, trafiksäkerhet, orienterbarhet, trygghet och tillgänglighet eftersträvas. Detta uppnås genom en konsekvent och genomtänkt användning av olika markmaterial, samordning av rummets utrustning både vad gäller formspråk och placering samt en tydlighet när det gäller vilka trafikantslag som färdas var. FIGUR 1-2 Bild som visar skillnad på väg (överst), mellanzon (i mitten) och gata (nederst) VGU VV publikation 2004:

10 Gaturum Gatan förhåller sig till stadsstrukturen enligt tre övergripande principer: Gatan dominerar över korsande gator, t.ex. gator i det övergripande huvudnätet mot övriga gator, gata i huvudnätet mot gata i lokalnätet Gatan är jämbördig med övriga gator i strukturen Gatan underordnar sig korsande gator FIGUR 1-3 Till vänster visas gata som dominerar över korsande gator. Till höger visas struktur med jämbördiga gator Gatans karaktär kan beskrivas med ett antal karaktärsord som t.ex. praktfull, enkel, stilig, grön, lummig, småskalig, storskalig, variationsrik, enhetlig, öppen, sluten, tät, luftig osv. Trafikanter som rör sig längs gatan är också en viktig del av karaktären. Relationen gatubredd hushöjd bestämmer om gaturummet upplevs som intimt eller öppet, ljust eller mörkt. Relationen gatubredd hushöjd bestämmer också om gaturummet upplevs ha människans skala som utgångspunkt eller bilens/maskinens skala. Vegetation i gaturummet kan bidra till att förändra proportionerna och dela in ett brett gaturum i flera mindre, mer småskaliga rum. 8 VGU VV publikation 2004:

11 FIGUR 1-4 Exempel på betydelsen av relationen mellan husens höjd och gatans bredd för hur rummet uppfattas Även fasaderna på byggnaderna som omger gatan har stor påverkan på karaktären. Fasader utan portar mot gatan eller utan fönster mot gatan gör att gatan upplevs helt annorlunda än om den har många portar mot gatan. Även kvarterens längd kan påverka upplevelsen. Gaturummets proportioner, dvs. relationen hushöjd gatubredd och fasadernas utformning avgörs i samband med att nya kvarter byggs. Andelen nybyggnad av gator är emellertid liten i förhållande till andelen gator som byggs om. Den VGU VV publikation 2004:

12 vanligaste situationen är därför att arbeta i ett befintligt gaturum där utformningen till stor del styrs av befintlig bebyggelse, ledningar i mark etc. Det befintliga gaturummets karaktär kan förändras med hjälp av vegetation, val av markmaterial, val av proportionering mellan gåendes ytor och fordonstrafikanters ytor samt gatumöblernas form och färg. Vägrum Vägrummet avgränsas vanligen av betydligt mindre distinkta väggar än gaturummet. Vägrummet upplevs därför oftare som en svagare rumsbildning än gaturummet. I vägrummet finns större möjligheter till variation mellan öppet och slutet än i gaturummet. Vägrum kan delas upp i rurala (rural=tillhör landsbygden, lantlig) och urbana (urban=tillhör staden, stadslik) vägrum. Det rurala vägrummet bestäms av omgivande vegetation och topografi. I den rurala miljön handlar god utformning av vägrummet i hög grad om anpassning till det omgivande landskapet. Vägen ska följa och ta stöd i olika landskapselement. Det urbana vägrummet bestäms av omgivande bebyggelse. Dess mindre distinkta väggar som dessutom ofta ligger en bit från själva vägen gör att vägrummet vanligen upplevs som öppet och storskaligt utformat. Karaktären på den omgivande bebyggelsen påverkar upplevelsen av det urbana vägrummet. Begreppen väg och gata Begreppen väg och gata kan definieras på olika sätt. Man kan skilja mellan juridiska, funktionella eller rumsliga begrepp som ger tre olika definitioner. Juridiskt definieras gata och väg i olika lagtexter. Enligt PBL (Plan- och bygglagen) ingår gata (synonymt med gatuanläggning) i allmän platsmark enligt detaljplan. Därmed kan begreppet gata endast förekomma inom detaljplanelagt område och i de fall kommunen är väghållare. Enligt Väglagen, som gäller allmän väg, är väg byggd enligt väglagen eller enligt lagen förändrats till allmän, sådan för allmän samfärdsel upplåten väg som av ålder ansetts som allmän eller enligt äldre bestämmelser anlagts eller som förändrats till allmän och som vid denna lags ikraftträdande hålls av staten eller en kommun. Längre ned i paragrafen ( 1) sägs att om en kommun är väghållare, upphör vägen att vara allmän, när den enligt plan- och bygglagen upplåts eller skall vara upplåten till allmänt begagnande som gata. I Trafikförordningen definieras väg enligt följande: Sådan väg, gata, torg eller annan led eller plats som allmänt används för trafik med motorfordon, led som är anordnad för cykeltrafik, och gång- eller ridbana invid väg enligt 1 och 2. Begreppet gata definieras inte i Trafikförordningen, däremot Gågata och Gårdsgata som regleras med lokal trafikföreskrift. 10 VGU VV publikation 2004:

13 I dagligt tal använder vi begreppen gata och väg utifrån visuella och funktionella skillnader. 1.3 Gaturumsbeskrivning Utgångspunkten för utformning av gaturummet eller det urbana vägrummet är gaturumsbeskrivningen som tas fram i trafikplanen (enligt TRAST). Om ingen trafikplan finns inleds arbetet med gatuutformningen med att en gaturumsbeskrivning tas fram. Gaturumsbeskrivningen och den övergripande funktionella väg- och gatuklassificeringen är länken mellan planeringsskedet och projekteringsskedet. Gaturumsbeskrivningen är ett sätt att beskriva gatans olika delar/funktioner. Den består av fyra delar: karaktär, trafiknät, hastighet och övriga egenskaper att beakta. Gaturumsbeskrivningen ska fungera som ett planeringsunderlag och styrmedel vid detaljutformningen. Delen Karaktär i gaturumsbeskrivningen beskriver hur gatans funktion fogas in i ett stadsbyggnadssammanhang. Gaturumsbeskrivningen består av tre samlande begrepp: Stadsbyggnadskaraktär, Gaturum och Mänskligt innehåll. Begreppen har olika egenskaper. Stadsbyggnadsbegreppet har en strukturell egenskap, Gaturumsbegreppet har rumsliga, estetiska och funktionella egenskaper. Begreppen Mänskligt innehåll har en social egenskap. VGU VV publikation 2004:

14 Egenskap Begrepp Dimension Strukturell Stadsbyggnadskaraktär Rumslig Estetisk Gaturum Linjeföring Sektion Funktionell Material Social Mänskligt innehåll Exemplet nedan beskriver en tillämpning av principerna enligt ovan: Egenskap Begrepp Dimension Strukturell Stenstaden Gator som korsar varandra i ett mer eller mindre rätvinkligt rutnät. Tydliga rumsbildningar Rumslig Estetisk Funktionell Social/stadslivet Gränd Stadsgata Led Stadsgata Paradgata Stadsgata Promenad Torg Affärsgata Nöjesgata Bostadsgata Promenad Höjden betydligt större än bredden Höjd och bredd ungefär lika Bredden större än höjden, alt brett gaturum Bredden betydligt större än höjden, alt. avskilt, brett gaturum Vistelse eller rörelse, alt en blandning där någon del dimensionerar, rörelse även på tvären. Kommersiell dagtid Kommersiell kvällstid/natt Flanera, nöjesgå Delen Trafiknät beskriver olika typer av trafiknät, t.ex. för biltrafik, gående, cykel, kollektivtrafik, utryckningstrafik och godstrafik. Näten för biltrafik är indelat i ett övergripande huvudnät, övrigt huvudnät samt lokalnät. Det övergripande huvudnätet består av nationella och regionala genomfarter och infarter. I länkar som ingår i detta nät kan högre krav ställas på den trafiktekniska funktionen t.ex. referenshastighet, korsningstäthet, dimensionerande typfordon och utrymmesklass. Se även del Dimensioneringsgrunder. Delen referenshastighet talar om vilken hastighet som gatan ska utformas för. Om exempelvis referenshastigheten 50/30 valts innebär det att gatan skyltas tillåten hastighet 50 km/tim men att konfliktytor utformas med fartdämpande åtgärder så att hastigheten går ned till 30 km/tim. Valet av referenshastighet är 12 VGU VV publikation 2004:

15 bl.a. beroende vilken funktion länken ska ha. Se även del Dimensioneringsgrunder Delen Övriga egenskaper att beakta är en öppen del av beskrivningen där information som är unik för det aktuella gaturummet kan beskrivas. 1.4 Övergripande funktionell väg- och gatuklassificering Utgångspunkt för användning av VGU är förutom gaturumsbeskrivningen en kompletterande övergripande väg- och gatuklassificering. Vägar och gator i en tätort har olika trafikfunktioner. I TRAST redovisas ur ett tätortsperspektiv för biltrafik huvudnät och lokalnät och motsvarande för gång-, cykel-, kollektiv-, utrycknings- och godstrafik. Vägar och gator kan också ingå i det övergripande huvudnätet vars syfte är att förbinda landsdelar, regioner och dess centra med varandra. De förra ingår i det nationella stamvägnätet och de senare i regionala vägar normalt med vägnummer upp till 499. Vägverket är normalt väghållare för dessa övergripande vägar trots att de ligger inom kommunens väghållningsområde. Kraven på tillgänglighet för biltrafik, särskilt för stora fordon, är större på det övergripande huvudnätet. Infarter till resecentrum/regional bussterminal och terminaler för långväga godstrafik kan beroende på sina trafikförhållanden ingå i ett övergripande huvudnät för kollektivtrafik respektive godsnät med betydelse för trafik som förbinder olika landsdelar eller regioner och dess centra. VGU VV publikation 2004:

16 1.5 Projekteringsgång Projekteringsgång övergripande Val av gaturum Gaturummets principutformning sker med utgångspunkt från TRAST (gaturumsbeskrivningen) och den övergripande funktionella väg- och gatuklassificeringen. Den omfattar val av separeringsform och indelning i trafikbanor, antal körfält inklusive specialfält och bussanordningar, behov av bullerskydd, skiljeremsor och sidoområden, snöupplag samt fri höjd etc. Gaturummets detaljutformning omfattar bestämning av sektionselementens bredder, utformning av skiljeremsor, placering och utformning av trafikanordningar, miljöåtgärder, utrustning etc. Gaturum ska utformas med hänsyn till: omgivningens nuvarande eller planerade karaktär trafiktekniska krav baserade på samtliga trafikanters behov av tillgänglighet trafiksäkerhet och trygghet gatans eller vägens funktion i det övergripande vägnätet omgivningens krav på en god livsmiljö och godtagbara miljöstörningar anläggnings-, drifts- och underhållskostnader övriga effekter för de transportpolitiska målen Val av principutformning ska baseras på projektets förutsättningar och dokumenteras för att följa projektet under projekteringsfasen. I samband med planarbetet måste detaljutformning ske i den omfattning som erfordras för att bestämma erforderligt gatu- eller vägområde. Gaturummets uppbyggnad Uppbyggnaden av gaturummet eller det urbana vägrummet görs av en rad element för: rummets eftersträvade karaktär - form, skala, ytmaterial m.m. trafik, varvid bestämmelserna i trafikförordningen (1998:1276) om trafikanters plats på vägen och användning av olika banor ska beaktas behov av körfält, vägrenar, gång- och cykelbanor uppställning av fordon miljöåtgärder sidoområde teknisk försörjning, olika typer av ledningar trädplantering och dylikt utrymme för gatumöbler/gatuutrustning lagring av snö Elementen kan variera både till antal och till utformning. Val av element och vilken plats respektive element får ta i gatu- och vägrummet ska ske med omsorg så att rummet får en utformning som fungerar för samtliga trafikanter och aktiviteter och med hänsyn till stadsbildsaspekter. 14 VGU VV publikation 2004:

17 Antalet variabler och friheten att välja hur de ska tillämpas är olika vid projektering av nya anläggningar och vid ombyggnad och även beroende på gatans/vägens trafikfunktion och karaktär. Vilka variabler som ska ligga till grund för dimensionering och utformning av de olika elementen kan framgå av resultatet från TRAST-planeringen som genomförts som underlag för kommunens trafikplan, detaljplaner eller dylikt. Detta bör finnas dokumenterat i gaturumsbeskrivningen eventuellt kompletterade med ett måldokument. I annat fall krävs en särskild utredning. Mål och krav på kontinuitet och hänsyn till kulturhistoriska värden och bebyggelsestrukturer kan väga tyngre än givna råd om t.ex. utformning av skiljeremsor, antal körfält etc. Utrymmesbehov Gaturum innefattar gatuområde, och i förekommande fall mark mellan gatuområdet och gaturummets väggar. Gatuområde delas in i trafikeringsområde och sidoområden: Trafikeringsområdet delas in i: vägbanor, gång- och cykelbanor samt stöd-, mitt- och sidoremsor. Vägbana med vägmarkeringar kan indelas i: körbana och vägrenar. Körbanan kan indelas i körfält varav vissa genom vägmarkeringar kan reserveras för: fordon i linjetrafik m.fl. bussfält, för cykeltrafik - cykelfält. Sidoområde är det utrymme utanför trafikeringsområdet, som behövs för vägens brukande exempelvis slänter, säkerhetszon, bullerskydd, planteringar. Trafikeringsområdets och sidoområdets uppdelning i olika element visas i FIGUR , del Sektion landsbygd vägrum kapitel 1. I figurerna visas även vägmarkeringar. Definitioner ges i del Begreppsförklaring. Utrymme för lagring av snö, friområde och bullerskydd bör normalt inrymmas i gatuområdet. Om man väljer att låta angränsande fastighetsmark ingå som utrymme för lagring av snö eller för bullerskydd, måste förfogandet över marken och de krav på dess utformning som ställs säkerställas genom servitut eller annan lämplig åtgärd Projekteringsgång steg för steg Tillämpning av de dimensionerings- och utformningsråd som följer bör ske med hänsyn till de samband som beskrevs ovan i moment Projekteringsgång övergripande. Här redovisas en arbetsgång för att analysera och bestämma gatusektionens sammansättning, indelning och detaljutformning. Det är viktigt att alla aspekter beaktas. Följande stegvisa checklista kan vara ett stöd. Observera att stegens inbördes ordning kan vara flexibel och att flera av ingångsvärdena normalt bestämts redan i trafikplaneringsskedet enligt TRAST-handboken VGU VV publikation 2004:

18 Steg 1 Bestäm gatukaraktär samt nättillhörighet för gatans trafikanter Bestäm vilken karaktär gatan har/ska ha. Gatans karaktär beror av omgivningens nuvarande eller planerade karaktär. Beslutsunderlag hämtas bl.a. genom besök på plats. Bestäm om vägen/gatan ingår i det övergripande huvudnätet och för vilka nät gatan i övrigt är en länk; nät för biltrafik, kollektivtrafik, utryckningstrafik, transport av farligt gods eller gång- och cykeltrafik. Bestäm restriktioner för tunga fordons storlek eller vikt, axeltryck etc. För länkar i det övergripande huvudnätet ska normalt inte sådana begränsningar finnas. Bestäm vilka begränsningar som finns med hänsyn till transporter av farligt gods, motorfordonstrafikens miljöstörningar, främst buller, avgaser, vibrationer och dagvatten. Upprätta gaturumsbeskrivning enligt TRAST, om det inte är gjort, med eventuella kompletterande måldokument. Steg 2 Bestäm trafikförutsättningarna Bestäm ÅDT-DIM för dubbelriktade trafikströmmar av bil, gång- och cykeltrafik, gods- och kollektivtrafik och Dh-DIM för samtliga enkelriktade trafikströmmar för biltrafik, vanligtvis morgonens och eftermiddagens maxtimmar, se FIGUR 1-8. Underlag för trafikanalysen ges i del Dimensioneringsgrunder, kapitel 11 Trafikanalys. ÅDT-DIM (f/åd) Dh-FM (f/h) Dh-EM (f/h) År: % av ÅDT: % av ÅDT: Q L Bu Lps GC Q L Bu Lps GC Q L Bu Lps GC Tot A% A% % AC AC CA CA FIGUR 1-5 Exempel på redovisning av ÅDT-DIM och Dh-DIM för fordonstrafik Steg 3 Välj referenshastighet för biltrafik Ingångsvariabler: Gatukaraktär (bland annat gaturum eller urbant vägrum), nättillhörighet (övergripande huvudnät, övrigt huvudnät, lokalnät för resp. trafikslag) och bilflöde,gång- och cykeltrafikens flöde och behov att korsa körbanan, kollektivtrafik, godstrafik m.m.. Råd om val av referenshastighet ges i del Dimensioneringsgrunder. 16 VGU VV publikation 2004:

19 Steg 4 Välj separeringsform för att skilja gång- och cykeltrafik från biltrafik och gående från cyklister Ingångsvariabler: Referenshastighet och bilflöde, gång- och cykeltrafikens nättillhörighet och flöde. Råd om val av separeringsform ges i kapitel 4. Steg 5 Bestäm möjliga indelningar av gatu- eller vägrummet. Välj dimensionerande trafiksituationer för vägbana/-or och övriga trafikbanor Ingångsvariabler: Gatukaraktär (bland annat gaturum eller urbant vägrum), funktionell klassificering (övergripande huvudnät, övrigt huvudnät eller lokalnät), referenshastighet och bilflöde samt gång- och cykeltrafikens flöde. Dessutom behov av utrymme för uppställning, särskilda åtgärder för kollektivtrafik och särskilda tillgänglighetsbehov för utryckningsfordon m.fl. Principer för val av vägbanebredd ges i avsnitt 6.4 för gator i huvudnät respektive lokalnät. Vid tätt liggande korsningar kan körfältsanalys erfordras för att bestämma antalet körfält, se del Korsningar. För övergripande huvudnät se även 6.1. Behov av åtgärder för kollektivtrafik, t.ex. bussfält, hållplatser m.m. avgörs från fall till fall. Utformning av bussfält och körbanor för buss redovisas i moment och av busshållplatser i del Sidoanläggningar. Utformning av uppställningsfält redovisas i moment och övriga utrymmen för uppställning på gatumark i kapitel 13 Biluppställning på gatumark. Steg 6 Bestäm belysningsprinciper Belysning av gator, vägar, gång- och cykelvägar, torg, platser och parker är en sammansatt uppgift. Förutom att ett funktionellt ljus för trafikanten ska uppnås är belysningen en del av den helhetsmiljö som skapas. Begreppet ljussättning bör därför användas som ett samlande namn där alla aspekter omfattas. Belysningen har stor rumsbildande effekt. Ljussättningen av gaturummet ska därför ägnas särskild omsorg. Stadens rum ställer andra krav på ljussättningen än belysning av en landsväg. I staden finns flera olika ljusanläggningar som kräver samordning för ett bra helhetsresultat. Stolpars höjd och form och typ av armatur påverkar starkt uppfattningen av gaturummets karaktär. Fritt stående belysning på stolpar kan ge en uppdelning av rummet även när det är ljust. Linspänd belysning ger rummet ett tak, framförallt när det är mörkt. Stolphöjd, typ av armaturer och placering av stolpar bestäms. I bostadsområden med liten trafik är kraven på vägbelysning främst grundade på sociala (trygghets-) och trivselmässiga skäl, och på den allmänna säkerhetens behov. Se även del Väg- och gatubelysning. VGU VV publikation 2004:

20 Steg 7 Bestäm principer för avvattning Principen för avvattning av trafikytor, via ledningar eller diken, ger en tydlig signal om gatan/vägen har tätorts- eller landsbygdskaraktär. Vid nyanlägning i tätort bör vattnet i första hand ledas från fastighet direkt till LOD-anläggning eller motsvarande. Av tradition leds dock vattnet i gaturum till rännstensbrunnar med ett inbördes avstånd av ca 30 m och vidare i ledning. En variant av detta är att leda vattnet en längre sträcka i öppna ränndalar och därefter ned i rännstensbrunnar eller till ett fördröjningsmagasin och vidare till ledningar. Ett system där vattnet leds öppet en längre sträcka är mindre känsligt för störningar vid stora regnmängder. Öppna ränndalar är dock i många fall ett hinder för gående med rollator, rullstolsburna m.fl. Därför bör avrinningsgaller eller ränndalar som utan svårighet kan passeras av personer i rullstol eller med rollator användas. Krav på fördröjning och/eller rening av dagvatten kan ställas om gatan har mycket trafik. Vid öppen dagvattenhantering leds vattnet via diken, ränndalar eller ledningar till dammar med en permanent (våta dammar) eller tillfällig vattenyta. Våta dammar har ett pedagogiskt värde genom att vattnets kretslopp synliggörs. Vid öppen dagvattenhantering bör alltid de estetiska värdena beaktas. En väl gestaltad anläggning är ett tillskott i omgivningen. Öppen dagvattenhantering kräver stora utrymmen och kan vara svåra att infoga i tätorter. De anläggningar som finns är vanligen en del av en park eller grönområde. Avvattning via öppna diken hör normalt hemma i miljöer med gles bebyggelse eller ren landsbygd. Utformning av diken beskrivs i del Sektion landsbygd - vägrum. Steg 8 Undersök behov av bullerskydd och andra miljöåtgärder Ingångsvariabler: Omgivande bebyggelse. Referenshastighet och bilflöde. Behov av rening av vägdagvatten. Behöver omgivningen skyddas mot trafikbullret ska placeringen av erforderliga skyddsåtgärder studeras. Vid val av placering ska hänsyn tas till visuella aspekter (stads- och landskapsbild) och kulturmiljöaspekter. Om utrymme och funktion för bullerskydd behöver säkras ska det antingen placeras inom vägområdet eller servitut ordnas på berörd fastighet, se även del Väg- och gatuutrustning. Saknas utrymme för bullerskydd eller om denna lösning av andra skäl inte är möjlig är fasad- och fönsteråtgärder aktuella. Störande vibrationer kan vara ett problem, särskilt i områden där bebyggelsen och vägen ligger på lermark. Jämn beläggning kan till viss del minska störningen. Vid kraftiga störningar måst åtgärder som t.ex. avskärande sponter vidtas. 18 VGU VV publikation 2004:

21 Steg 9 Bestäm behov av skilje- och sidoremsor samt eventuell typ av sidoområde Ingångsvariabler: Gatukaraktär, referenshastighet och bilflöde samt gång- och cykeltrafikens flöde. Behov av bredd på skilje- och sidoremsor bestäms med hänsyn till påkörningsrisk för biltrafik, skydd vid uppställda fordon, ledningar samt gåendes och cyklisters hälsa och trevnad. Möjliga utformningar av sidoområden redovisas i kapitel 7. Steg 10 Kontrollera behov av snöupplag och andra utrymmen för drift och underhåll Ingångsvariabler: Plogad bredd, snödjup och snöröjningsstrategi se kap. 9. Dimensionering av snöupplag redovisas i kapitel 9 Utrymme för snöupplag. Steg 11 Utvärdera möjliga gatu- och vägrum Antingen återstår endast en möjlig utformning eller också finns flera alternativ att välja mellan. Generellt gäller i den senare situationen att det slutliga valet bör ske med en utvärdering av de olika utformningarnas samtliga väsentliga effekter och konsekvenser. VGU VV publikation 2004:

22

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Sektion tätort gaturum 2004-05

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Sektion tätort gaturum 2004-05 Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Sektion tätort gaturum 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner: Jan

Läs mer

3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer

3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer 3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer 3.1 Dimensionerande trafikanter Karaktäristika för typfordon samt gående och cyklister finns i del Grundvärden. För dimensionering av körbanebredder

Läs mer

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmarkering och vägkantsutmärkning

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmarkering och vägkantsutmärkning Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Vägmarkering och vägkantsutmärkning 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner:

Läs mer

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatuutrustning 2004-05

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatuutrustning 2004-05 Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Väg- och gatuutrustning 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner:

Läs mer

Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg

Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg PM TRAFIK OCH VÄGUTFORMNING Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg Vadstena och Motala kommun, Östergötlands län Vägplan, 2018-01-29 GRANSKNINGSHANDLING Innehåll Beslutsunderlag för val av övergripande

Läs mer

6 Nätindelning. 6.1 Nät för biltrafik

6 Nätindelning. 6.1 Nät för biltrafik 6 Nätindelning Nättillhörighet för såväl biltrafik som gång- och cykeltrafik beskriver länkarnas trafikuppgifter i respektive nät. Nättillhörighet är underlag för utformningen av vägen eller gatan. 6.1

Läs mer

4 Separering av gång- och cykeltrafik

4 Separering av gång- och cykeltrafik 4 Separering av gång- och cykeltrafik 4.1 Inledning Trafikseparering innebär att olika trafikslag skiljs åt så att de inte gör anspråk på samma utrymme samtidigt. På sträcka kan det ske genom att trafikslagen

Läs mer

10 Gaturummets innehåll

10 Gaturummets innehåll 10 Gaturummets innehåll I gaturummet utgörs ofta rummets väggar av bebyggelsen längs vägen. Även träd eller högre häckar kan bilda väggar i gaturummet. Vanligen skiljs trafikantslagen åt av en liten höjdskillnad,

Läs mer

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatubelysning 2004-05

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatubelysning 2004-05 Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Väg- och gatubelysning 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner: Jan

Läs mer

VV publikation 2002:120 2002-11

VV publikation 2002:120 2002-11 VU 94S-2 10 Gång- och cykeltrafik Innehållsförteckning 10 Gång- och cykeltrafik 1 1 10.1.1 Definitioner 1 10.1.2 Planering för gång- och cykeltrafik 3 10.2 Nättillhörighet 7 10.2.1 Nätstruktur 7 10.2.2

Läs mer

Riktlinjer för utformning av vägar och gator

Riktlinjer för utformning av vägar och gator Riktlinjer för utformning av vägar och gator Färöarna 26 september 2005 Jan Moberg Vägverket, Sverige jan.moberg@vv.se Nordiska Vägtekniska Förbundet VGU Vägar och gators utformning Ett nytt hjälpmedel

Läs mer

6 Dimensioneringsprinciper

6 Dimensioneringsprinciper 6 Dimensioneringsprinciper 6.1 Gator i huvudnätet för biltrafik De generella dimensioneringsprinciper för gaturummets utformning som ges i avsnitt 3.3 kan för gator som ingår i huvudnätet för bilar utvecklas

Läs mer

Tvärsektionens och trafikflödets inverkan på svårighetsgraden i tätort. Dh avser antal fordon vid dimensionerande timme

Tvärsektionens och trafikflödets inverkan på svårighetsgraden i tätort. Dh avser antal fordon vid dimensionerande timme 4 Belysning i tätort Gator i tätort bör normalt förses med belysning. I mindre tätorter och vid randbebyggelse med begränsat bil- och GC-trafikflöde kan det dock vara motiverat att avstå från vägbelysning.

Läs mer

Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg

Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg PM TRAFIK OCH VÄGUTFORMNING Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg Vadstena och Motala kommun, Östergötlands län Vägplan, 2017-10-06 granskningshandling Innehåll Beslutsunderlag för val av övergripande

Läs mer

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmärken 2004-05

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmärken 2004-05 Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Vägmärken 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner: n Moberg, Vägverket,

Läs mer

10.5 SEKTION Utrymmesbehov

10.5 SEKTION Utrymmesbehov VU 94S-2 10 Gång- och cykeltrafik 25 (84) 10.5 SEKTION 10.5.1 Utrymmesbehov I avsnitt 10.5.2 Sektion för gång- och cykelvägar respektive avsnitt 10.5.3 Sektion för gång- och cykelbanor finns det, beroende

Läs mer

7 Anvisningsmärken. 7.1 Allmänt. 7.2 Kommentarer till vissa anvisningsmärken

7 Anvisningsmärken. 7.1 Allmänt. 7.2 Kommentarer till vissa anvisningsmärken 7 Anvisningsmärken 7.1 Allmänt Anvisningsmärken är, som namnet antyder, märken som ger anvisningar till trafikanterna. Anvisningar som ges med anvisningsmärken har oftast en direkt eller indirekt tvingande

Läs mer

VU 94S-2 7 Korsningar 109 (200) 7.7 Detaljutformning

VU 94S-2 7 Korsningar 109 (200) 7.7 Detaljutformning VU 94S-2 7 Korsningar 109 (200) 7.7.7 Korsningstyp D - cirkulationsplats I tidigare utredningar skall målsättningen för projektet vara fastlagt och val av korsningstyp ha gjorts enligt kapitel 7.5. Platsen

Läs mer

Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1

Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1 Dnr Sida 1 (5) 2016-09-16 Handläggare Lotten Svedberg 08-508 262 15 Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1 Kontoret föreslår att arbeta med ett antal typåtgärder längs sträckorna för att få bättre hastighetsefterlevnad

Läs mer

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN 2014-06-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nulägesbeskrivning... 3 2.1 Biltrafik... 4 2.2 Gång- och cykeltrafik... 5 2.3 Kollektivtrafik... 5 3 Planerad exploatering...

Läs mer

14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder

14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder 14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder 14.1 Allmänt Olika färger och material i beläggningen kan användas för att framhäva gupp, förskjutningar mm, och för att komplettera utmärkning med vägmärken och

Läs mer

13 Stigningsfält och omkörningsfält

13 Stigningsfält och omkörningsfält 13 Stigningsfält och omkörningsfält Med stigningsfält avses extra körfält i backar, placerat till vänster om ordinarie körfält i stigningens riktning. Med omkörningsfält avses extra körfält på begränsad

Läs mer

Riktlinjer för passager i Västerås

Riktlinjer för passager i Västerås nternati i Västerås Beslutad av Tekniska nämnden 20 maj 2008 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen

Läs mer

DRIFT 96 VV Publ 1996:16 1 Innehållsförteckning VÄGLAGSTJÄNSTER 3 1 Allmänt 3 1.1 Definitioner 3 Sektionselement 3 Observationsytor 3 Friktionsklasser 4 Jämnhet 4 Snödjup 4 Snöfall 4 Rimfrost 4 Snödrev

Läs mer

Plan för rätt fart i Piteå

Plan för rätt fart i Piteå Plan för rätt fart i Piteå Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Plan för rätt fart i Piteå Plan 2012-10-15, 163 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad

Läs mer

Shared space tredje generationen. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla. Roger Johansson SWECO Infrastructure.

Shared space tredje generationen. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla. Roger Johansson SWECO Infrastructure. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla Roger Johansson SWECO Infrastructure Shared space tredje generationen Möjlighet Attraktiva stadsrum för alla Harmoni mellan människors förmåga,

Läs mer

7 BILTRAFIK 7.1 MÅL 7.2 NUVARANDE BILTRAFIKNÄT

7 BILTRAFIK 7.1 MÅL 7.2 NUVARANDE BILTRAFIKNÄT 7 BILTRAFIK 7.1 MÅL Följande mål har formulerats för biltrafiken i trafikplanearbetet: Att skapa ett bilnät med god tillgänglighet, hög säkerhet och störningsfrihet. Att förbättra samspelet med den omgivande

Läs mer

3 Placering och linjeföring

3 Placering och linjeföring KORSNINGAR 3 Placering och linjeföring 3 Placering och linjeföring För trafikanten är intrycket av ett möte mellan olika vägar beroende av hur mötet "annonseras". Intrycken kan förstärkas eller försvagas

Läs mer

KS-Plan 12/2006 Antagandehandling 2007-02-27 GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Söderby Huvudgård 2:43 m.fl.

KS-Plan 12/2006 Antagandehandling 2007-02-27 GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Söderby Huvudgård 2:43 m.fl. KS-Plan 12/2006 Antagandehandling 2007-02-27 GESTALTNINGSPROGRAM Detaljplan för Söderby Huvudgård 2:43 m.fl. Bakgrund Platsen utgör en del av entrén till Haninge och dess gestaltning är viktig som en del

Läs mer

Belysningsstrategin. Belysningsstrategins syfte är att åstadkomma en effektivare förvaltning av Vägverkets belysningsanläggningar.

Belysningsstrategin. Belysningsstrategins syfte är att åstadkomma en effektivare förvaltning av Vägverkets belysningsanläggningar. Belysningsstrategin Belysningsstrategins syfte är att åstadkomma en effektivare förvaltning av Vägverkets belysningsanläggningar. Belysningsstrategin Belysningsstrategins övergripande målsättning är: Minskad

Läs mer

Förprojektering Oxelbergen 1:2

Förprojektering Oxelbergen 1:2 Norrköpings Kommun Förprojektering Norrköping Förprojektering Datum 2017-09-11 Uppdragsnummer 1320015935 Helene Snöberg Helene Snöberg Jenny Weidermark Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige

Läs mer

Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA. Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015

Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA. Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015 Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015 Inledning och syfte Bakgrund Syftet med programmet är att få en helhetsbild av omstruktureringen

Läs mer

7 Utformning av belysningsanläggning

7 Utformning av belysningsanläggning 7 Utformning av belysningsanläggning 7.1 Regler och föreskrifter Allt material i belysningsanläggningar ska vara utförd i enlighet med gällande lagar och förordningar samt uppfylla gällande svenska normer

Läs mer

Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt. Västerhaninge. Utställningshandling 2007-08-10. Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen

Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt. Västerhaninge. Utställningshandling 2007-08-10. Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt Västerhaninge Utställningshandling 2007-08-10 Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Henrik Lundberg T f Planchef Maria Borup Planarkitekt Underlag till gestaltningsprogrammet

Läs mer

SJÖSTADSHÖJDEN. Gata

SJÖSTADSHÖJDEN. Gata SJÖSTADSHÖJDEN Gata 2017-11-15 SJÖSTADSHÖJDEN Gata KUND Exploateringskontoret KONSULT WSP Samhällsbyggnad 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880

Läs mer

TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD

TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD PM TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD SAMRÅDSHANDLING 2017-03-22 Tyréns AB 118 86 Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986

Läs mer

VARA MARKKONSULT AB 2010-11-04

VARA MARKKONSULT AB 2010-11-04 LERUMS KOMMUN SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Översiktlig gatu- och VA-utredning för detaljplan Götebo 1:5 m.fl Lilla bråta VARA MARKKONSULT AB 2010-11-04 På uppdrag åt Lerums Kommun, sektor samhällsbyggnad, planarkitekt

Läs mer

Förändringar i VGU 2015

Förändringar i VGU 2015 Generellt Den nya versionen av VGU har främst inneburit Justeringar av fel. Smärre förtydliganden. Kompletteringar av sådant som det fanns stora brister i eller helt saknades. Nedan finns lite översiktligt,

Läs mer

5 GÅNG- OCH CYKELTRAFIK

5 GÅNG- OCH CYKELTRAFIK 5 GÅNG- OCH CYKELTRAFIK 5.1 MÅL För gång- och cykeltrafiken har följande mål formulerats för trafikplanearbetet: Att upprätta ett sammanhängande, gent, attraktivt och säkert cykelnät som täcker in viktiga

Läs mer

Framkomlighet på gatorna runt Stuvsta J

Framkomlighet på gatorna runt Stuvsta J Framkomlighet på gatorna runt Stuvsta J Bakgrund Våra gator behöver ses över utifrån ett framkomlighetsperspektiv för att försäkra oss om att vi har gator där utryckningsfordon och snöröjning kan komma

Läs mer

RIKTLINJER FÖR OFFENTLIG BELYSNING I UPPVIDINGE KOMMUN

RIKTLINJER FÖR OFFENTLIG BELYSNING I UPPVIDINGE KOMMUN 1(7) RIKTLINJER FÖR OFFENTLIG BELYSNING I UPPVIDINGE KOMMUN Framtagen av: Förvaltningschef, Samhällsserviceförvaltningen Godkänd och fastställd av: Kommunstyrelsen Implementeras av: Avdelningschef, Tekniska

Läs mer

Handbok för gång-, cykel- och mopedtrafik

Handbok för gång-, cykel- och mopedtrafik Handbok för gång-, cykel- och mopedtrafik Trafikant i staden. Kampen om gaturummet - Vem vinner? NVF 10-11 Juni 2009 Charlotte Berglund, SWECO Trafikanalys & Design charlotte.berglund@sweco.se 031-627609

Läs mer

Cykelfält längs Värmdövägen

Cykelfält längs Värmdövägen PM Oskar Malmberg 2013-11-08 Louise Bergström Krister Isaksson Cykelfält längs Värmdövägen Bakgrund Nacka kommun har uppdragit åt Sweco att utreda konsekvenserna för ett anläggande av cykelfält längs Värmdövägen

Läs mer

VGU slänter och räcken

VGU slänter och räcken Nr 7 februari 2007 VGU slänter och räcken Vägverkets utredning om den svåra bussolyckan på E18 i januari 2006 föranleder tillsammans med övriga erfarenheter av svåra olyckor på eller i anslutning till

Läs mer

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Sektion landsbygd vägrum

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Sektion landsbygd vägrum Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Sektion landsbygd vägrum 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner:

Läs mer

2 Vägutrustningsplaner

2 Vägutrustningsplaner 2 Vägutrustningsplaner 2.1 Vägutrustningsplan En vägutrustningsplan skall normalt täcka hela objektet och i förekommande fall innehålla: vägmärken, vägskyddsutrustningar (räcken, påkörningsskydd, energiupptagande

Läs mer

Vägmarkeringsstandard för kantlinjer vid olika vägtyper, utan vägbelysning

Vägmarkeringsstandard för kantlinjer vid olika vägtyper, utan vägbelysning 2 Val av standard Vid val av vägmarkeringsstandard skall först standard för n enligt tabellen nedan väljas. Standard för övriga längsgående vägmarkeringar väljs därefter för respektive vägtyp enligt TABELL

Läs mer

Fördjupad utredning gällande trafikutformning

Fördjupad utredning gällande trafikutformning 2015-11-13 Fördjupad utredning gällande trafikutformning Trafikytorna kring skoltomten har studerats ur ett trafikperspektiv med utgångspunkt i det liggande förslaget till plankarta och Swecos tidigare

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet Inledning Bakgrund Leksands kommun önskar stärka Leksands Norets identitet och därmed stärka områdets roll som ett aktivt, levande centrum i tätorten, i kommunen och regionen. Detta gäller handel och verksamheter,

Läs mer

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16)

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16) UPPDRAGSNUMMER 2125500000 TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM VER 0.96 STOCKHOLM 1 (16) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8

Läs mer

Hur får man reglera trafiken på enskilda vägar

Hur får man reglera trafiken på enskilda vägar Hur får man reglera trafiken på enskilda vägar Kort presentation av vilka möjligheter vägföreningar m fl har och inte har att reglera trafiken på sina vägar. Ytterligare information : malin.klasson@vellinge.se

Läs mer

Tekniska nämnden Sammanträdesdatum Sida (1) anta förslag till riktlinjer för gatubelysning inom Gislaveds kommun,

Tekniska nämnden Sammanträdesdatum Sida (1) anta förslag till riktlinjer för gatubelysning inom Gislaveds kommun, GISLAVEDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum Sida 2016-10-19 1(1) Tn 110 Dnr: TN.2015.72 Förslag till riktlinjer för gatubelysning inom Gislaveds kommun Ärendebeskrivning Förslag

Läs mer

Hastighetsöversyn i Ekerö tätort Ekerövägen, Bryggavägen, Jungfrusundsvägen, Väsbyvägen, Älvnäsvägen, Sanduddsvägen, Ekvägen, Granbacksvägen och

Hastighetsöversyn i Ekerö tätort Ekerövägen, Bryggavägen, Jungfrusundsvägen, Väsbyvägen, Älvnäsvägen, Sanduddsvägen, Ekvägen, Granbacksvägen och Ekerövägen, Bryggavägen, Jungfrusundsvägen, Väsbyvägen, Älvnäsvägen, Sanduddsvägen, Ekvägen, Granbacksvägen och Närlundavägen 2011-11-02 TITEL: Hastighetsöversyn i Ekerö tätort DATUM: 2011-11-02 BESTÄLLARE:

Läs mer

Vägar och gators utformning

Vägar och gators utformning VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Geometrisk utformning vid förbättringsarbeten 2008-03 INDEX 1 Allmänt...2 2 Tillägg till VGU...3 Del Dimensioneringsgrunder...3 Del Sektion landsbygd

Läs mer

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2013

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2013 2013-05-02 Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2013 TN 2013/196-512 Förord Nacka kommuns Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet består av två dokument: Riktlinjer

Läs mer

Anläggnings AMA 13 Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten, Svensk byggtjänst

Anläggnings AMA 13 Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten, Svensk byggtjänst KAPITEL 9 BELYSNING 9.1 Ledande dokument Anläggnings AMA 13 Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten, Svensk byggtjänst EL AMA 12 Allmän material- och arbetsbeskrivning för eltekniska

Läs mer

Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT

Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT FÖRORD Arbetet med att ta fram Gång- och cykelplan för Vårgårda tätort har gjorts i samarbete av Sabina Talavanic, stadsarkitekt, Charlotte

Läs mer

3 Val av trafikplatstyper

3 Val av trafikplatstyper 3 Val av trafikplatstyper 3.1 Allmänt Trafikplatstyp bestäms av: referenshastighet i olika förbindelser trafikens storlek och sammansättning, dvs. ÅDT-DIM och DIM-dh terrängförhållandena med byggnadstekniska

Läs mer

Kv. Rosen. Trafik. Utredare. Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm 08 410 363 00 info@iterio.se www.iterio.se. Therese Nyman Linda Lundberg

Kv. Rosen. Trafik. Utredare. Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm 08 410 363 00 info@iterio.se www.iterio.se. Therese Nyman Linda Lundberg Kv. Rosen Trafik Utredare Therese Nyman Linda Lundberg STOCKHOLM 2015-01-23 Bakgrund befintliga vägrum Kvarteret Rosen angränsas av St. Göransgatan och Liljegatan. St. Göransgatan har en karaktär av en

Läs mer

RÅD OCH RIKTLINJER I ÄRENDEN OM STAKET, PLANK OCH MURAR MM I SVEDALA KOMMUN

RÅD OCH RIKTLINJER I ÄRENDEN OM STAKET, PLANK OCH MURAR MM I SVEDALA KOMMUN RÅD OCH RIKTLINJER I ÄRENDEN OM STAKET, PLANK OCH MURAR MM I SVEDALA KOMMUN Bygg- och miljönämnden i Svedala kommun godkänner 2010-10-14 att Råd och riktlinjer i ärenden om staket, plank och murar mm i

Läs mer

Trafiksituationsmodell. Fordon Körsätt Avstånd

Trafiksituationsmodell. Fordon Körsätt Avstånd Trafiksituationsmodell Fordon Körsätt Avstånd Moment 3.2.1.1 3.2.1.2 3.2.1.3 3.2.1.4 3.2.1.5 3.2.1.6 3.2.1.7 3.2.1.8 3.2.1.9 3.2.1.10 3.2.1.11 3.2.1.12 3.2.1.13 3.2.1.14 Typfordon P Ph LBm Los LBn Bf Bb

Läs mer

Belysningsprogram. Näsängen. Bilaga till gestaltningsprogram och detaljplan

Belysningsprogram. Näsängen. Bilaga till gestaltningsprogram och detaljplan Belysningsprogram Näsängen Bilaga till gestaltningsprogram och detaljplan 2016-11-16 1 LJUSPRINCIPER Belysningen är viktig för att skapa en trafiksäker och trygg miljö, som är lätt att orientera sig i,

Läs mer

fastighetsägare i Växjö kommun

fastighetsägare i Växjö kommun Du som är fastighetsägare i Växjö kommun Det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning, snöröjning och att bygga i tomtgränsen 1 VI HAR DELAT ANSVAR Växjö kommun och du som fastighetsägare har ett

Läs mer

Rastanläggning kan utföras som endera av två principiellt skilda typer: rastficka rastplats

Rastanläggning kan utföras som endera av två principiellt skilda typer: rastficka rastplats 2 Rastanläggningar Kommentar: Detta kapitel har inte reviderats i samband med utgivningen av VGU. I avvaktan på revidering kan Publikation 1999:143 Naturrastplatser en idéskrift tillämpas utöver detta

Läs mer

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Förord, Sökindex, Begreppsförklaringar. Grundvärden 2004-05

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Förord, Sökindex, Begreppsförklaringar. Grundvärden 2004-05 Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Förord, Sökindex, Begreppsförklaringar Grundvärden 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar

Läs mer

Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:183) om vägsäkerhet;

Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:183) om vägsäkerhet; Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:183) om vägsäkerhet; beslutade den 16 juni 2016. TSFS 2016:50 Utkom från trycket den 28 juni 2016 VÄGTRAFIK Transportstyrelsen

Läs mer

Program för stadsmiljön inom Hyllie centrumområde

Program för stadsmiljön inom Hyllie centrumområde 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning 3 Övergripande gatustruktur...4 Allmänna mål för den offentlig miljö. 6 Tillgänglighet och trygghet.. 6 Ljussättning..6 Ljussättningen av Hyllie

Läs mer

PM ÄLTAVÄGEN - VÄG OCH TRAFIK

PM ÄLTAVÄGEN - VÄG OCH TRAFIK NACKA KOMMUN Förstudie Älta Centrum UPPDRAGSNUMMER 3730116000 MEDVERKANDE: JOHAN INGELSHED YLVA ALMQVIST Innehållsförteckning 1 Inledning 1 2 Befintliga Ältavägen och planerad bebyggelse 1 3 Korsningspunkter

Läs mer

Om cykelkartan. Liten smal väg med minimal trafik.

Om cykelkartan. Liten smal väg med minimal trafik. 1 Om cykelkartan Att cykla är hälsosamt, miljövänligt, ekonomiskt och ofta avkopplande. Runt tätorterna finns det gott om cykelvägar för alla typer av cyklande. Välkommen till vår karta för cyklister!

Läs mer

Gestaltningsprogram. Detaljplan för del av fastigheten Magnarp 64:1

Gestaltningsprogram. Detaljplan för del av fastigheten Magnarp 64:1 Gestaltningsprogram Detaljplan för del av fastigheten Magnarp 64:1 SYFTE Syftet med ett gestaltningsprogram är att underlätta samarbetet mellan fastighetsägare och kommun genom att illustrera och tydliggöra

Läs mer

TRAFIKTEKNISK PM. Ekåsens koloniområde i Kållered Mölndal Mölndals Stad Uppdragsnr:

TRAFIKTEKNISK PM. Ekåsens koloniområde i Kållered Mölndal Mölndals Stad Uppdragsnr: TRAFIKTEKNISK PM Ekåsens koloniområde i Kållered Mölndal Mölndals Stad 2016-01-14 Uppdragsnr: 10222075 Beställare: Kontaktperson: Konsult: Mölndals Stad Magnus Björned WSP Samhällsbyggnad Uppdragsansvarig:

Läs mer

Råd och rekommendationer vid uppförande av bullerdämpande vallar och skärmar

Råd och rekommendationer vid uppförande av bullerdämpande vallar och skärmar PUBLIKATION 2006:94 Råd och rekommendationer vid uppförande av bullerdämpande vallar och skärmar Titel: Råd och rekommendationer vid uppförande av bullerdämpande vallar och skärmar Publikation: 2006:94

Läs mer

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 17 Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson Datum:

Läs mer

Gestaltningsprogram Norrsätra verksamhetsområde, Väsjön, Edsberg Laga kraft 2014-03-07

Gestaltningsprogram Norrsätra verksamhetsområde, Väsjön, Edsberg Laga kraft 2014-03-07 , Väsjön, Edsberg Laga kraft 2014-03-07 Dnr 2008/721 Innehåll Gestaltningsprogrammets syfte och mål 3 Bakgrund 3 Planområdets läge samt syfte 3 Beskrivning av området 3 Överordnad struktur- och gestaltningsidé

Läs mer

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ. Planområdet i Järvsö

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ. Planområdet i Järvsö SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ Planområdet i Järvsö LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Datum 2016-02-26 Dnr 0370/13

Läs mer

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Väg och Broräcken ur ett arkitektoniskt perspektiv

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Väg och Broräcken ur ett arkitektoniskt perspektiv TMALL 0141 Presentation v 1.0 Väg och Broräcken ur ett arkitektoniskt perspektiv 2 Vad spelar utformning och design av väg- och broräcken för roll? Trafikverkets arkitekturpolicy Trafikverket ska medverka

Läs mer

Trafikverkets synpunkter. Trafikverkets synpunkter. Boende i Vibble

Trafikverkets synpunkter. Trafikverkets synpunkter. Boende i Vibble Sammanställning av inkomna synpunkter över förslag till vägplan för Väg 140/627 ny cirkulationsplats samt förlängning av gång- och cykelväg mot Nygårds Visby. TRV 2010/50466 Detta är en webbanpassad version

Läs mer

PM gällande utformning av cirkulationsplats

PM gällande utformning av cirkulationsplats gällande utformning av cirkulationsplats Uppdrag Beställare Från Till nummer Kungsbacka kommun Anton Nilsson Charlotta Ljungkull DP-01 Datum 2018-11-29 Ramböll Sverige AB Box 5343,Vädursgatan 6 402 27

Läs mer

Riktlinjer för offentlig belysning. Bilaga 1. Ljus och belysning

Riktlinjer för offentlig belysning. Bilaga 1. Ljus och belysning Riktlinjer för offentlig belysning Bilaga 1. Ljus och belysning Innehåll 1. Ljus och belysning...1 1.1 Funktioner...1 1.1.1 Gestaltning...1 1.1.2 Säkerhet, trygghet och tillgänglighet...1 1.2 Egenskaper...1

Läs mer

Stadsbyggnadsförvaltningen

Stadsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsförvaltningen 1(9) Datum 2015-01-09 Rev. Handläggare Linda Warming Er Referens Vår Referens ADM.2014.40 Stadsbyggnadsnämnden Riktlinjer för utformning av murar, plank och staket, Landskrona

Läs mer

R AP P O RT. Sporthotellet Kista EXPLOATERINGSKONTORE T STHLM STADS & TRAFIK UTFORMNING TRAFIK UPPDRAGSNUMMER

R AP P O RT. Sporthotellet Kista EXPLOATERINGSKONTORE T STHLM STADS & TRAFIK UTFORMNING TRAFIK UPPDRAGSNUMMER R AP P O RT EXPLOATERINGSKONTORE T Sporthotellet Kista UPPDRAGSNUMMER 70016 95000 TRAFIK 5-0 0-1 5 1 0 2 x c o ḍ 1 0 o p re 2017-01 - 31 STHLM STADS & TRAFIK UTFORMNING SIV LIVING Sweco Society AB JAKOB

Läs mer

3 Vägprojektet en översikt

3 Vägprojektet en översikt 3 Vägprojektet en översikt 3.1 Nuvarande väg Vägens funktion E20 har en nationell, regional och lokal funktion och den kraftigt ökande lastbilstrafiken visar också att E20 har en vital betydelse för näringslivet

Läs mer

Några frågor om dig själv

Några frågor om dig själv Några frågor om dig själv B Vi ber dig besvara frågorna om din hemkommun, KOMMUN. Har du flyttat till en annan kommun efter den DATUM vill vi att du besvarar frågorna rörande din tidigare hemkommun. Fråga

Läs mer

Gång- och cykelvägsplan. 2015-2030 Ekerö kommuns gång- och cykelvägsplan Remissversion 2014-05-07. BILAGA 1 Prioriteringar och kostnader

Gång- och cykelvägsplan. 2015-2030 Ekerö kommuns gång- och cykelvägsplan Remissversion 2014-05-07. BILAGA 1 Prioriteringar och kostnader 2015-2030 Ekerö kommuns gång- och cykelvägsplan Remissversion 2014-05-07 BILAGA 1 Prioriteringar och kostnader Bilaga 1 Kostnader I denna bilaga anges de ungefärliga uppskattade kostnaderna för utbyggander

Läs mer

Förslag till utformning av cykelöverfart

Förslag till utformning av cykelöverfart INFORMATIONSMATERIAL 2015-06-16 1 (6) Tillväxt och samhällsbyggnad Erik Levander Förslag till utformning av cykelöverfart Cykelöverfart innebär en prioritering av cykeltrafikens framkomlighet. Cykelöverfarten

Läs mer

Handledning. Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät

Handledning. Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät Handledning Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät Trafikverket Postadress: 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 TMALL 0004 Rapport generell v 2.0 Dokumenttitel:

Läs mer

Planeringsdirektiv. Krav och önskemål vid planering av bygg nader och mark i anslutning till allmän platsmark

Planeringsdirektiv. Krav och önskemål vid planering av bygg nader och mark i anslutning till allmän platsmark Planeringsdirektiv Krav och önskemål vid planering av bygg nader och mark i anslutning till allmän platsmark Exploateringskontoret Trafikkontoret april 2010 1 Inledning Detta planeringsdirektiv redovisar

Läs mer

Krister Spolander

Krister Spolander Krister Spolander 2011-11-24 www.spolander.se, krister@spolander.se Trampkrafts synpunkter på Cyklingsutredningens frågor till sammanträdet 111128 Cyklingsutredningens frågor har diskuterats vid Trampkrafts

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015 Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Allmänt Denna bilaga skall vara till hjälp vid val av åtgärder för att förbättra tillgängligheten i den

Läs mer

VÄGARKITEKTUR. Kross. Gräs. Täckning av växtbädd anpassas efter gräsklipparens rörelsemönster. Växter i tråg på stödmur. Klätterväxter på bullerskärm.

VÄGARKITEKTUR. Kross. Gräs. Täckning av växtbädd anpassas efter gräsklipparens rörelsemönster. Växter i tråg på stödmur. Klätterväxter på bullerskärm. Kross Gräs Växter i tråg på stödmur. E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Täckning av växtbädd anpassas efter gräsklipparens rörelsemönster. Klätterväxter på bullerskärm.

Läs mer

E4 förbifart Stockholm Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Utställelsehandling 2011-05-05

E4 förbifart Stockholm Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Utställelsehandling 2011-05-05 E4 förbifart Stockholm Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Objektnummer 8448590 Titel: E4 Förbifart Stockholm, Arbetsplan Gestaltningsprogram

Läs mer

Bygga och plantera i tomtgränsen

Bygga och plantera i tomtgränsen Bygga och plantera i tomtgränsen i Växjö kommun Vårda din tomt och förebygg olyckor Växjö kommun 2014-04-10 1 Tack för att du vårdar din tomt och förebygger olyckor Du som fastighetsägare och vi på Växjö

Läs mer

PM Sammanställning av upplevda problem och brister

PM Sammanställning av upplevda problem och brister PM Sammanställning av upplevda problem och brister Åtgärdsvalsstudie Förbättra E18 genom Karlskoga Problembeskrivning Nedan följer en sammanfattning av de generella problem och brister som har identifierats

Läs mer

KVALITET 1 Stadens karaktär. Livsrumsmodellen. Trafikanternas samspel i stadsrummen. En handbok för analys av hastighetsnivåer i tätort

KVALITET 1 Stadens karaktär. Livsrumsmodellen. Trafikanternas samspel i stadsrummen. En handbok för analys av hastighetsnivåer i tätort Rätt Fart i staden KVALITET 1 Stadens karaktär En handbok för analys av hastighetsnivåer i tätort Författare Roger Johansson SWECO Leif Linderholm Trivector Projektledare johan.lindberg@skl.se mathias.warnhjelm@vv.se

Läs mer

Utvecklingsprogram för Brunna industriområde

Utvecklingsprogram för Brunna industriområde Kommunstyrelseförvaltningen 2007-08-15 Rev. 2008-02-04 Utvecklingsprogram för Brunna industriområde Kungsängen Upplands-Bro kommun Godkänt av kommunfullmäktige 2008-02-21 6 1 Inledning och bakgrund Brunna

Läs mer

OMFATTNINGSBESKRIVNING BILAGA 1

OMFATTNINGSBESKRIVNING BILAGA 1 KFKS 2014/40-258 OMFATTNINGSBESKRIVNING Omfattningsbeskrivning för gator, park och natur m.m. inom detaljplan för Åbroddsvägen/Bågvägen, norra. Allmänt Detaljplanen omfattar gatorna Bågvägen, Rudsjökroken

Läs mer

Stöd till planarbete och projektering - Brevikshalvön. 1 Bakgrund. Uppdragsnr: (9)

Stöd till planarbete och projektering - Brevikshalvön. 1 Bakgrund. Uppdragsnr: (9) Uppdragsnr: 10235378 1 (9) PM Stöd till planarbete och projektering - Brevikshalvön 1 Bakgrund Kommunen vill bygga en cykelbana utmed Nytorpsvägens södra sida. I dag är gång och cykeltrafiken hänvisad

Läs mer

1. Definitioner 1.1 Väg 1.2 Vägsektion. Definitioner Bilaga 1

1. Definitioner 1.1 Väg 1.2 Vägsektion. Definitioner Bilaga 1 1. Definitioner 1.1 Väg 1.2 Vägsektion Definitioner Bilaga 1 1. Definitioner 1.1 VÄG Väg 1. Sådan väg, gata, torg och annan led eller plats som allmänt används för trafik med motorfordon 2. led som är

Läs mer

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Förslag Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Målet är en hållbar stads- och transportutveckling. Struktur

Läs mer