Från nationell strategi till regional handling en studie om genomförandet av den Nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap

Transkript

1 Från nationell strategi till regional handling en studie om genomförandet av den Nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning

2 Förord SWECO EUROFUTURES fick i december 2008 ett uppdrag av Näringsdepartementet att göra en studie som belyser genomförandet av den Nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning och dess prioriteringar. Bakgrunden till uppdraget är regeringens beslut om en nationell strategi samt de allmänna bestämmelserna för ERDF och ESF, där det framgår att strategisk uppföljning av den nationella strategin ska göras. Syftet med denna del av uppföljningen är att genom projektexempel visa hur och med vilken inriktning aktörer på regional nivå, i det regionala tillväxtarbetet, genomför strategin och dess prioriteringar. Föreliggande rapport ska ses som ett underlag till diskussioner om hur strategins prioriteringar genomförs runt om i Sverige. Förhoppningar är även att exemplen i studien ska inspirera till fortsatt lärande mellan regionerna kring framgångsrika arbetssätt och metoder inom strategins prioriterade områden Innovation och förnyelse, Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud, Tillgänglighet samt Strategiskt gränsöverskridande samarbete. Uppdraget har genomförts av Maria Lundberg (projektledare), Olof Linde, Kajsa Forsberg och Göran Hallin. Studien hade emellertid inte kunnat genomföras utan den hjälp vi har fått från länsstyrelser, regionförbund och regioner med att identifiera för studien relevanta projekt. Ett viktigt underlag i arbetet har även varit de samtal som vi har haft med projektägare och ledare från olika regioner. Vi vill därför passa på att tacka er alla som på olika sätt har bidragit till att vi har kunnat skriva denna rapport! SWECO EUROFUTURES svarar ensamt för rapportens innehåll. Stockholm i maj 2009 Maria Lundberg SWECO EUROFUTURES 2

3 Sammanfattning För drygt två år sedan lanserade regeringen den Nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning som utgör Sveriges nationella ramverk för genomförande av den europeiska sammanhållningspolitiken. Ett nytt grepp i strategin var samordningen av Sveriges regionala tillväxtpolitik, arbetsmarknadspolitiken, och den europeiska sammanhållningspolitiken. En tydlig ambition var även att strategin skulle utgöra en plattform för helhetssyn och sektorssamordning så att aktörer på lokal, regional och nationell nivå samspelar i genomförandet av strategins prioriteringar. Den har rapporten syftar till att tydliggöra och sprida kunskap om genomförandet av den nationella strategin utifrån ett regionalt perspektiv. I studien har aktörer i samtliga 21 län fått lyfta fram goda exempel på projekt och aktiviteter som genomförs i linje med strategins prioriterade områden: Innovation och förnyelse, Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud, Tillgänglighet samt Strategiskt gränsöverskridande samarbete. Sammantaget har 75 nominerade förslag inkommit där alla län är representerade och spridning mellan strategins prioriterade områden god. De regionalt ansvariga aktörerna har själva fått motivera varför de anser att projekten utgör goda exempel på regionalt utvecklingsarbete i linje med strategin. De nominerade projekten utgör grund för analysen. Ur dessa har knappt hälften valts ut för fördjupade projektintervjuer, vilka presenteras löpande i studien som ett sätt att ytterligare exemplifiera och konkretisera olika insatser. Rapporten är uppbyggd kapitelvis efter de prioriterade områdena i strategin, med övergripande beskrivningar av delområden och projekt, tillsammans med konkreta exempel på insatser. Varje avsnitt avslutas också med slutsatser och reflektioner från respektive delområde. Rapporten kan därför med fördel både användas för att få ge snabb överblick av de insatser som ryms inom ramen för den nationella strategin, och för den som vill fördjupa sig finns även ett stort antal konkreta exempel att ta del av. Några slutsatser från rapporten är att det regionala genomförandet väl svarar mot de riktlinjer som anförs i strategins fyra prioriterade områden. Även om 75 projekt bara utgör en bråkdel av det utvecklingsarbetet som pågår i landet ger det ändå en god bild av projekt med olika ansatser och inriktningar som syftar till att stärka regional konkurrenskraft och bidra till ökat entreprenörskap och sysselsättning. En tydlig ambition från regeringen har varit att öka dialogen och samspelet mellan aktörer på olika nivåer och sektorer för att strategin ska få ett kraftfullt genomslag i landet. Ett konstaterande i studien är att kännedomen om den nationella strategin generellt sätt är god, både bland tjänstemän som arbetar med regional utveckling och hos genomförarorganisationerna för projekten. En annan slutsats är att ambitionen att satsa på större och mer strategiska projekt, som genomförs i breda partnerskap, och i samverkan över större geografiska områden, har slagit igenom tydligt. Det präglar genomförandet av strukturfondsprojekten generellt och syns också tydligt bland de nominerade projekten i studien. Stöd från EU:s olika program utgör en central 3

4 och ofta självklar del i ett regionalt utvecklingsperspektiv och det är endast i några ytterst få fall som de nominerade projekten finansieras helt utanför EU systemet. Det kan också konstateras att projekten i allmänhet befinner sig i tidiga skeden i genomförandet, vilket gör att det ofta inte finns tydliga resultat och effekter att lyfta fram från innevarande projektperiod. Tre fjärdedelar av de 75 projekten har varit igång ett år eller mindre. Erfarenheterna handlar därför i första hand om goda exempel på planering och organisering av genomförandet. En iakttagelse är att projektens igångsättning ofta tar längre tid än vad beräknats, varför vikten av att göra ett grundligt behovs och förankringsarbete innan projektet startar lyfts fram av många. I detta sammanhang ses förstudier som ett allt viktigare instrument för att planera inför större genomföranden. Många av de nominerade projekten har föregåtts av förstudier eller så är själva projektet en förstudie som förbereder en genomförandefas. Det kan ses som en kvalitetssäkring av insatserna där få projekt startas utan ett grundligt förarbete. Ett kännetecken för många av de nominerade projekten är att de är väl planerade och genomtänkta vad gäller organisering, insatser och upplägg av arbetet. Avslutningsvis framgår också att många av de större utvecklingsinsatserna är av långsiktig karaktär där arbetet byggs upp genom flera projektperioder. Det finns därför flera exempel där projekt är inne i en andra omgång, som en fortsättning eller konkretisering av påbörjat arbete, medan andra projekt är nya men i grunden bygger på tidigare initierade utvecklingsinsatser i regionerna. Av regionernas motiveringar framgår att fler projekt har fått fortsatt stöd efter att ha påvisat goda resultat. Detta visar också att regionalt utvecklingsarbete i många fall består av processer som utvecklas över tid och som inte har något givet slut, men som anpassas till gällande regler och programstrukturer likväl som målgruppers behov och önskemål. Det ska i detta sammanhang tilläggas att projekten i studien som har startats innan 2007 är del i det arbete som regionerna valt att fortsatt prioritera utifrån riktlinjerna i den nationella strategin. 4

5 Innehållsförteckning 1. INTRODUKTION BAKGRUND OCH SYFTE GENOMFÖRANDET AV DEN NATIONELLA STRATEGIN METOD FÖR GENOMFÖRANDE AV STUDIEN RAPPORTENS DISPOSITION ÖVERGRIPANDE BILD AV DE NOMINERADE PROJEKTEN NATIONELLA STRATEGINS OMRÅDEN ÄR VÄL REPRESENTERADE NÅGRA KARAKTÄRISTIKA FÖR DE UTVALDA PROJEKTEN STORA PROJEKT ÖVER STÖRRE OMRÅDEN SOM DRIVS I PARTNERSKAP AV VANA PROJEKTÄGARE HUVUDPARTEN AV PROJEKTEN ÄR FORTFARANDE I BÖRJAN AV GENOMFÖRANDET ÖKAD SYSTEMSYN OCH NYA ARBETSSÄTT OFTAST MOTIV BAKOM PROJEKTURVALEN FÅTAL PROJEKT BAKOM STOR ANDEL AV MÅLEN FÖR ÖKAD SYSSELSÄTTNING OCH NYA FÖRETAG INNOVATION OCH FÖRNYELSE REGERINGENS PRIORITERINGAR NOMINERADE PROJEKT INOM INNOVATION OCH FÖRNYELSE INNOVATIVA MILJÖER PROJEKTENS INRIKTNING EXEMPEL PÅ UTVECKLING AV INNOVATIVA MILJÖER ÖVER SEKTORS OCH/ELLER LÄNSGRÄNSER EXEMPEL PÅ UTVECKLINGEN AV INNOVATIVA MILJÖER KONCENTRERADE TILL EN SEKTOR EXEMPEL PÅ UTVECKLINGEN AV SYSTEM FÖR INNOVATIONSSUPPORT SLUTSATSER OCH REFLEKTIONER ENTREPRENÖRSKAP PROJEKTENS INRIKTNING EXEMPEL PÅ FRÄMJANDE AV ENTREPRENÖRSKAPSKLIMAT OCH ATTITYDER EXEMPEL PÅ UTVECKLING AV RÅDGIVNINGS OCH AFFÄRSUTVECKLINGSINSATSER EXEMPEL PÅ BRANSCH OCH KLUSTERUTVECKLING SLUTSATSER OCH REFLEKTIONER KOMPETENSFÖRSÖRJNING OCH ÖKAT ARBETSKRAFTSUTBUD REGERINGENS PRIORITERINGAR NOMINERADE PROJEKT INOM KOMPETENSFÖRSÖRJNING OCH ÖKAT ARBETSKRAFTSUTBUD KOMPETENSFÖRSÖRJNING PROJEKTENS INRIKTNING EXEMPEL PÅ KOMPETENSUTVECKLING MED INRIKTNING MOT TEKNIK OCH VO COLLEGE EXEMPEL PÅ UTBILDNINGAR INOM SPECIFIKA SEKTORER SAMT KOMPETENSUTVECKLING INOM FÖRETAG SLUTSATSER OCH REFLEKTIONER ÖKAT ARBETSKRAFTSUTBUD 59 5

6 4.4.1 PROJEKTENS INRIKTNING EXEMPEL PÅ INSATSER FÖR ATT FRÄMJA UNGDOMARS INTRÄDE PÅ ARBETSMARKNADEN EXEMPEL PÅ INSATSER FÖR ATT FRÄMJA INVANDRARES INTRÄDE PÅ ARBETSMARKNADEN EXEMPEL PÅ INSATSER FÖR ATT GE INDIVIDER I ALLA DELAR AV LANDET MÖJLIGHET ATT VÄXA SLUTSATSER OCH REFLEKTIONER TILLGÄNGLIGHET REGERINGENS PRIORITERINGAR NOMINERADE PROJEKT INOM TILLGÄNGLIGHET REGIONFÖRSTORING PROJEKTENS INRIKTNING EXEMPEL PÅ GEMENSAM INFRASTRUKTURPLANERING MELLAN OCH INOM LÄN EXEMPEL PÅ SATSNINGAR PÅ KOLLEKTIVT RESANDE FÖR ÖKAD REGIONFÖRSTORING EXEMPEL PÅ SPECIFIKA INFRASTRUKTURSATSNINGAR FÖR ÖKAD TILLVÄXT SLUTSATSER OCH REFLEKTIONER ETT UTVECKLAT INFORMATIONSSAMHÄLLE PROJEKTENS INRIKTNING EXEMPEL PÅ IT SOM VERKTYG FÖR ATT UTVECKLA VÅRD OCH OMSORG EXEMPEL PÅ IT SOM VERKTYG FÖR FÖRETAGSUTVECKLING I GLESBYGD EXEMPEL PÅ INVESTERING I REGIONAL IT INFRASTRUKTUR FÖR ÖKAD SAMVERKAN SLUTSATSER OCH REFLEKTIONER STRATEGISKT GRÄNSÖVERSKRIDANDE SAMARBETE REGERINGENS PRIORITERINGAR NOMINERADE PROJEKT INOM STRATEGISKT GRÄNSÖVERSKRIDANDE SAMARBETE PROJEKTENS INRIKTNING EXEMPEL PÅ NÄRINGSLIVSUTVECKLING BRANSCH OCH KLUSTERANSATSER EXEMPEL PÅ GEMENSAM PLANERING FÖR GRÄNSREGIONAL UTVECKLING OCH ATTRAKTIONSKRAFT EXEMPEL PÅ SAMVERKAN FÖR UTVECKLING AV GEMENSAMMA METODER OCH VERKTYG EXEMPEL PÅ TRANSPORTLÖSNINGAR INOM OCH ÖVER LANDSGRÄNSER SLUTSATSER OCH REFLEKTIONER SLUTSATSER OCH LÄRDOMAR 103 6

7 1. Introduktion 1.1 Bakgrund och syfte För drygt två år sedan lanserade regeringen den Nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning som utgör Sveriges nationella ramverk för genomförande av den europeiska sammanhållningspolitiken. Ett nytt grepp i strategin var samordningen av Sveriges regionala tillväxtpolitik, arbetsmarknadspolitiken, och den europeiska sammanhållningspolitiken. En tydlig ambition var även att strategin skulle utgöra en plattform för helhetssyn och sektorssamordning så att aktörer på lokal, regional och nationell nivå samspelar i genomförandet av strategins prioriteringar. Den nationella strategin är enligt förordningen 2007:713 vägledande för det regionala tillväxtarbetet. En viktig del i genomförandet av strategin är de program som regionerna utformar själva (t ex regionala tillväxtprogram och regionala utvecklingsprogram) och tillsammans med nationella myndigheter (t ex strukturfondsprogrammen). Strategin är således en nationell referensram som dels avser påverka vilka insatser som prioriteras inom det regionala tillväxt och utvecklingsarbetet de närmaste åren, dels avser utveckla dialogen och samordningen mellan aktörer och nivåer i genomförandet. Myndigheternas ansvar ligger i att, med utgångspunkt i nationella mål och prioriteringar, samverka kring regionala behov och prioriteringar. Den föreliggande studien utgår från regionernas syn på vilka projekt som tydligt bidrar till genomförandet av den nationella strategin. De projekt som har samlats in visar på genomförandet av samtliga prioriterade områden: Innovation och förnyelse, Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud, Tillgänglighet samt Strategiskt gränsöverskridande samarbete. Hela rapporten är strukturerad utifrån strategins prioriteringar där även riktlinjerna för vilka typer av insatser som avses inom respektive område presenteras närmare. Förhoppning är att rapporten ska konkretisera och illustrera genomförandet av strategin på ett sådant sätt att inblandade aktörer får en ökad förståelse för innehållet i arbetet. Ett annat viktigt syfte med rapporten är att den ska öka kunskapen hos regeringen, myndigheter och regionala aktörer om strategins genomförande och dess delar så att det fortsatta arbetet med att implementera strategin förstärks. 1.2 Genomförandet av den nationella strategin Utgångspunkt för denna rapport är den nationella strategins genomförande i praktiken. Detta är dock en utgångspunkt som kräver vissa förtydliganden. Den nationella strategin utgör ett strategidokument, som dels syftar till att koordinera och samordna annan strategisk planering och andra strategiska dokument, dels syftar till att påverka och samordna innehållet i den verksamhet som genomförs inom ramen för dessa strategiska insatser. Nedan illustrera vi hur den nationella strategin hänger samman med andra insatser utifrån två olika perspektiv för det första utifrån ett mer teoretiskt uppifrån och ned perspektiv och för det andra utifrån ett mer konkret nerifrån och upp perspektiv. 7

8 Från ett uppifrån och ned perspektiv (se figur 1 nedan) kan man se strategin som ett övergripande inriktningsdokument som sedan påverkar och samordnar innehållet i andra program och i aktörernas verksamhet mot några gemensamma överordnade prioriteringar. Man kan beskriva detta utifrån ett antal nivåer. Förutom den nationella strategin finns flera andra program som formuleras och preciseras på den nationella nivån. Det övergripande innehållet i de regionala strukturfondsprogrammen läggs ytterst fast av regeringen i förhandling med regionala företrädare och med EUkommissionen. Det nationella socialfondsprogrammet i förhandling mellan regeringen, parterna och EU kommissionen. Utöver detta genomför ett antal myndigheter olika insatser och program med bäring på den nationella strategins områden. Tillväxtverket (tidigare Nutek) och Vinnova hör till de två viktigaste. Myndigheternas program utformas av myndigheterna på uppdrag av regering och riksdag. Tanken är här att den nationella strategins innehåll ska ge avtryck i dessa nationella dokument, som vi kan kalla sektorsnivån. På den så kallade NUTS 2 nivån genomförs strategin genom de åtta regionala regionalfondsprogrammen samt de åtta regionala handlingsplanerna inom ramen för det nationella socialfondsprogrammet. Till dessa är merparten av de finansiella resurserna för strategins genomförande allokerade. Det är på denna nivå de förvaltande myndigheterna (Tillväxtverket och ESFrådet) fattar beslut om vilka projekt som kan genomföras. Det är också på denna nivå som de regionala strukturfondspartnerskapen utifrån de sammanvägda regionala strategierna prioriterar bland de projekt som kan ges stöd. Detta arbete vilar dels på de regionala programmen (och regionala planerna), dels på de länsvisa regionala strategierna som ingår i varje NUTS 2 region. Den nationella strategin syftar till att påverka bägge dessa delar. Länsnivån är fortfarande viktig för att genomföra merparten av det strategiska utvecklingsarbetet. De regionalt utvecklingsansvariga aktörerna kontrollerar en betydande del av den nationella medfinansieringen av olika strukturfondsprojekt och man kan hävda att det är här det i praktiken avgörs vilka projektansökningar som lämnas in till Tillväxtverket när det gäller den regionala fonden 1. Grunden för de regionala bedömningarna är de regionala utvecklingsstrategierna (RUP:ar, RTP:n och liknande). Den nationella strategin syftar därför till att påverka innehållet i dessa dokument. Det egentliga genomförandet av alla utvecklingsaktiviteter sker vanligen i projekt på lokal och regional nivå. Dessa projekt kan vara rena strukturfondsprojekt, medfinansierade av den regionala nivån. Men här finns också projekt med enbart lokal och regional finansiering eller projekt med i huvudsak nationell finansiering, till exempel via någon av de nationella sektorsmyndigheterna. Ofta förekommer dock att ett lokalt projekt har finansiering från flera av dessa källor. Den nationella strategin påverkar således genomförandet på projektnivån via de andra nivåerna, antingen av någon enskild nivå eller i en kombination mellan nivåerna. 1 Denna medfinansiering kommer ofta från statsbudgeten via anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder, men i regioner som Västra Götaland och Skåne allokeras också betydande regionala resurser, dvs resurser beskattade regionalt. 8

9 Figur 1. Den nationella strategins genomförande ur ett uppifrån och ned perspektiv Vi kan också illustrera strategins genomförande utifrån ett mer konkret nerifrån och uppperspektiv. Vi föreställer oss då att en regional organisation har skapats för att öka den strategiska samverkan mellan företagen och universitetsmiljöerna i regionen. Organisationen ägs gemensamt av universiteten, de lokala och regionala aktörerna och av företag i någon av de regionalt dominerande branscherna. Verksamheten har en mindre basfinansiering från dessa aktörer, men huvuddelen av arbetet bedrivs i projektform, projekt som i huvudsak ryms inom ramen för den nationella strategin. I figuren nedan illustrerar ramen runt de två trianglarna den gemensamma projektorganisationen. Var och en av trianglarna illustrerar ett större projekt som organisationen driver. Ett projekt syftar till att genomföra produktutvecklingsinsatser i en viss typ av företag (det högra) och ett projekt syftar till att etablera en miljö för att kommersialisera forskningsresultat (det vänstra). Delvis överlappar innehållet i projekten varandra. Inom ramen för trianglarna illustreras de olika finansieringskällorna till projekten. I det vänstra projektet kan man tänka sig en finansiering från lokala och regionala finansiärer, från Vinnova, från universiteten samt från deltagande företag. I det högra projektet är tanken att finansieringen skulle komma från lokala och regionala finansiärer, från regionalfonden, från Tillväxtverket samt från de deltagande företagen. Hur projekten har utvecklats är en öppen och empirisk fråga. Erfarenheterna visar att projekten ofta utvecklas på initiativ av lokala aktörer (initiativtagarna bakom den projektägande organisationen). Initialt är samrådet med de aktörer som har det regionala utvecklingsansvaret ofta intensivt, då det är nyckeln till annan finansiering. Projekt av det slag som exemplifieras här skulle antagligen utformats i nära dialog mellan organisationen och dess ägare (de lokala 9

10 och regionala aktörerna). I denna utformning tar man hänsyn till de regionala strategierna, men också till möjligheterna att få nationell finansiering och strukturfondsfinansiering. Härigenom får den nationella strategin både indirekt och direkt påverkan på projektens utformning och kommande innehåll. Figur 2. Strategins genomförande ur ett nerifrån och upp perspektiv Figurerna ovan kan tillsammans sägas illustrera hur den nationella strategin i Sverige genomförs. Det finns både inslag av den rationella planeringssynen där den nationella strategin påverkar andra strategidokument som i sin tur påverkar andra och i slutändan påverkar innehållet i de projekt man väljer att genomföra och finansiera. Men i praktiken är skapandet av ett projekt ofta en mycket mer komplex process. De olika strategidokumenten finns i bakgrunden och påverkar, men lokala och regionala prioriteringar i kombination med nationella och europeiska finansieringsmöjligheter skapar i praktiken projekten. 1.3 Metod för genomförande av studien Hela denna studie har byggt på dialog och samarbete med uppdragsgivaren och de organ som har det regionala utvecklingsansvaret dvs länsstyrelser respektive samverkansorgan eller de regionala självstyrelseorganen. Arbetet med studien kan delats in i de fyra olika moment som illustreras nedan. 10

11 Figur 3. Arbetsmoment i studien Grunden för indelningen av projekt i rapporten är således regionernas egna val. Detta gäller även i de fall där projektet har nominerats inom ett område men fått finansiering inom ett annat åtgärdsområde i strukturfondsprogrammen. En förklaring till detta kan vara att projektet faller in under ett område i de regionala tillväxt och utvecklingsprogrammen och inom ett annat åtgärdsområde i strukturfondsprogrammen. Endast i ett fall har vi omplacerat ett pro 2.Urvalsprocessen 1.Förfrågan till aktörer 3.Fördjupad analys 4.Lärande och återkoppling Steg 1. Förfrågan till aktörer med det regionala utvecklingsansvaret Den nationella strategin omfattar alla regioner i Sverige, men ska anpassas till regionala och lokala förutsättningar. För att få en bild av hur strategin genomförs på regional och lokal nivå skickades därför en förfrågan ut till de organ som har det regionala utvecklingsansvaret, totalt 21 stycken. I förfrågningsunderlaget ombads aktörerna nominera projekt, ett inom vart och ett av strategins prioriterade områden dvs innovation och förnyelse, kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud, tillgänglighet samt strategiskt gränsöverskridande arbete. Totalt efterfrågades fyra exempel per region. Projekten skulle väljas ut dels utifrån att de har en tydlig koppling till genomförandet av den nationella strategin, dels att det anses finnas goda erfarenheter och lärande från projekten som kan vara av intresse att lyfta fram och sprida. Det kan vara såväl bra metoder och arbetssätt, som goda resultat, eller att projekten arbetar särskilt med frågor som är viktiga ur ett hållbarhetsperspektiv, dvs mångfald, jämställdhet och miljö. Projekten kan vidare ha startats före år 2007 men ska i så fall vara en del av det arbete som regionen valt att fortsatt prioritera utifrån riktlinjerna i den nationella strategin. Förfrågningsmallen var utformad så att regionerna kunde välja vilket eller vilka områden i strategin som projektet berör. Regionerna ombads vidare att beskriva syftet med projektet samt motivera varför projektet är framgångsrikt och intressant ur ett lärande perspektiv. Förfrågningsmallen distribuerades till vederbörliga aktörer och svar erhölls från samtliga regioner. Totalt nominerades 75 projekt till studien. 11

12 jekt. (Det var nominerat inom strategiskt gränsöverskridande samarbete men avsåg inte nationellt gränsöverskridande arbete). I de fåtal fall där regionerna har markerat att projektet berör flera områden i den nationella strategin har vi i första hand gått på projektets inriktning (snarare än finansieringskälla). Bland dessa finns ett antal exempel där regionerna har ansett att projekten även tillhör gränsöverskridande samarbete (för att det är länsöverskridande eller metodmässigt överskridande). Något enstaka projekt har även inkommit utan att regionen har kryssat för vilket prioriterat område som projektet berör. Vi har då valt att i första hand placera projektet efter åtgärdsområde i strukturfondsprogrammen där projektet sökt finansiering och i andra hand gjort en egen bedömning av lämplig tillhörighet. Den information som SWECO EUROFUTURES fick genom förfrågningsunderlaget sammanställdes och kategoriserades. På så vis tydliggjordes projektens inriktning, finansieringsbas, projektägarskap, geografiska beröringsområde, m.m, vilket beskrivs inledningsvis i varje kapitel i rapporten. Steg 2. Urvalsprocessen I samtal med uppdragsgivaren valdes därefter 36 projekt ut för fördjupande intervjuer. Den sammanställning som gjordes av samtliga nominerade exempel var ett viktigt underlag för att säkerställa att olika typer av projekt inom varje prioriterat område valdes ut för at spegla strategins genomförande på ett så varierat sätt som möjligt. Vid urvalet beaktades även följande kriterier: Att projekten får en geografisk spridning så att olika territoriella förutsättningar så som gles och landsbygd, tätorter och städer framgår. Att projekt från samtliga regioner i Sverige ingår i studien. Att det finns exempel på genomförandet av samtliga strategins prioriteringar och undernivåer. Steg 3. Fördjupade analys av projekten Efter att urvalet av projekt hade genomförts kontaktade SWECO EUROFUTURES ansvariga projektledare och/eller projektägare för en fördjupad intervju. Samtalen utgick från en övergipande intervjumall med fokus på arbetssätt och metoder, kritiska framgångsfaktorer, lärdomar och erfarenheter samt i den mån det var möjligt att redovisa, uppnådda resultat. När intervjuerna hade genomförts sammanställdes och analyserades materialet. Centrala frågeställningar var till exempel: Vad har projekten gemensamt inom strategins prioriterade områden? Hur motsvarar de strategins riktlinjer? På vilket sätt har projekten bidragit till genomförandet av strategin? Vad kan man lära av arbetet? Osv. 12

13 Steg 4. Lärande och återkoppling En viktig del i arbetet med studien är återkopplingen till myndigheter, regionala politiker och tjänstmän och att sprida lärdomar och erfarenheter. Avsikten är därför att rapporten ska diskuteras vid ett antal seminarietillfällen. 1.5 Rapportens disposition Rapporten är indelad i sex kapitel, utöver denna inledning. Det andra kapitlet beskriver översiktligt de projekt som regionerna har nominerat till studien. Därefter följer fem kapitel, med en liknande struktur, som beskriver genomförandet av vart och ett av de prioriterade områdena i strategin. För den intresserade läsaren återfinns i dessa kapitel mer fördjupade beskrivningar av de projekt vi har intervjuat i arbetet med studien. Dessa visar på olika framgångsrika arbetssätt och metoder och vår förhoppning är att de kan fungera som inspiration i det fortsatta arbetet med att genomföra strategin. Varje kapitel innehåller även ett avsnitt med lärdomar och reflektioner som vi har sammanställt utifrån det insamlade materialet inom varje område. I det avslutande kapitlet återges övergripande slutsatser och lärdomar av studien. 13

14 2. Övergripande bild av de nominerade projekten 2.1 Nationella strategins områden är väl representerade Samtliga län i landet har valt att nominera projekt och utvecklingsarbeten till rapporten. Motivet till att just dessa har valts är att de anses utgöra goda exempel på regionala insatser som tydligt bidrar till genomförandet av den nationella strategin. Sammantaget har 75 projekt lyfts fram. Flest projekt har nominerats inom området Innovation och förnyelse som står för inte mindre än 40 procent av projekten totalt sett. Fördelningen av projekt mellan de övriga tre prioriterade områdena i strategin är jämn. Ser man till hur projekten fördelar sig inom de fyra huvudområdena finner man en viss övervikt för projekt inom Innovativa miljöer, Kompetensförsörjning samt Regionförstoring. Figur 4. Projektens fördelning efter huvudsakligt insatsområde 2.2 Några karaktäristika för de utvalda projekten Stora projekt över större områden som drivs i partnerskap av vana projektägare I denna programperiod har man tydligare än tidigare poängterat vikten av större projekt som också genomförs i samverkan över större geografiska områden. Bland de nominerade projekten utgörs hälften av satsningar som sker i samverkan mellan flera kommuner eller som täcker ett helt län. Ytterligare 25 procent är länsöverskridande och en nästan lika stor andel består av 14

15 samverkan över landsgränser. Endast ett fåtal projekt genomförs inom en kommun. Inom Innovation och förnyelse och Tillgänglighet genomförs i princip samtliga projekt på länsnivå eller i samverkan mellan flera län. Kompetensförsörjning är det område där störst andel genomförs inom länet eller på kommunal nivå. Projekten utförs allt som oftast i relativt breda partnerskap bestående av aktörer från olika samhällssektorer. Regionförbund eller länsstyrelse (beroende på vem som har det regionala utvecklingsansvaret i länet) är den vanligast förekommande projektägaren, därefter kommuner. Tillsammans är de ansvariga för två tredjedelar av projekten. Övriga projekt drivs av högskolor och universitet eller olika typer av organisationer. Dessa typer av aktörer förekommer mest som projektägare inom Innovation och förnyelse. Inom Kompetensförsörjning och Gränsöverskridande samarbete är kommunerna ofta projektägare medan de regionala aktörerna dominerar inom Tillgänglighet och Innovation och förnyelse. Företrädare för näringslivet är sällan med som projektägare men finns ofta med i partnerskap eller utgör den direkta målgruppen för insatsen. De är av naturliga skäl i första hand involverade i områdena Innovation och förnyelse respektive Kompetensförsörjning. De utvalda projekten karaktäriseras oftast av att vara relativt stora satsningar rent ekonomiskt. Tre av fyra projekt har en budget som ligger över 5 MSEK. Hela 40 procent har en total budget som ligger över 20 MSEK. Endast ett fåtal insatser har en budget på mindre än en miljon kronor och består då i huvudsak av förstudier eller analyser. Som också framgår av figur 5 är det framförallt inom kompetensförsörjningsområdet som projekten är något mindre, medan projekten inom Innovation och förnyelse och Tillgänglighet oftast omsätter en bra bit över 10 MSEK. Figur 5. Projektens storlek i pengar fördelat på insatsområden 15

16 De allra flesta projekten och insatserna finansieras med stöd av olika EU program. Ungefär hälften av projekten finansieras (till delar) av de regionala strukturfondsprogrammen, vart femte av de gränsöverskridande Interreg programmen och omkring 15 procent av socialfonden. Återstående 15 procent har finansierats utan stöd från EU. I dessa fall kan det exempelvis handla om projekt som uteslutande finansieras med regional eller lokal finansiering eller genom nationella aktörer som Tillväxtverket, Naturvårdsverket (KLIMP programmet) eller med statliga omställningsmedel etc Huvudparten av projekten är fortfarande i början av genomförandet 80 procent av projekten genomförs under en tidsperiod på två till tre år. Ett tiotal projekt har en projekttid på ett år och de handlar främst om förstudier eller projekt inom Kompetensförsörjningsområdet. En handfull projekt har en projekttid som är längre än tre år och genomförs då ofta inom området Gränsöverskridande samarbeten tillsammans med andra länder. Viktigt att poängtera är att de allra flesta projekten som har nominerats till studien startades under 2008 eller 2009 och därmed fortfarande befinner sig i mycket tidiga skeden. Tre fjärdedelar av de 75 projekten har varit igång ett år eller mindre. Ett flertal befinner sig precis i ett startskede. Samtidigt finns det några projekt som startades under 2007 eller tidigare och som därmed kommit längre i genomförandet eller avslutats. Sammantaget påverkar detta givetvis möjligheten att kunna peka på tydliga resultat av själva genomförandet. Det är dock inget märkligt med tanke på att den nationella strategin, och likaledes de nya strukturfondsprogrammen, bara har funnits sedan Det bör tilläggas att flera satsningar är en fortsättning på tidigare arbete varför regionerna i sina motiveringar i vissa fall hänvisar till tidigare uppnådda, framgångsrika resultat. Initiativen ska dock vara sådana som regionerna har valt att fortsätta stödja mot bakgrund av riktlinjerna i den nationella strategin. Figur 6. Projektens start 16

17 2.2.3 Ökad systemsyn och nya arbetssätt oftast motiv bakom projekturvalen I motiveringarna till projekten tenderar regionerna att hänvisa till andra framgångsrika faktorer än resultat vilket är naturligt med tanke på att projekten har pågått så kort tid. Vanligt förekommande är att regionerna ser att projektet tillför något nytt avseende arbetssätt och metoder. Många poängterar också att insatserna bidrar till ökad systemsyn och helhetsperspektiv inom området då genomförande sker över ett större geografiskt område eller öppnar upp för samarbeten i nya aktörskonstellationer. Det senare är framförallt tydligt inom Tillgänglighet och Gränsöverskridande samarbeten, medan metod och arbetssätt ofta lyfts fram inom Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud respektive Innovation och förnyelse. Kunskapsöverföring lyfts framförallt fram som motiv i de landsgränsöverskridande projekten Fåtal projekt bakom stor andel av målen för ökat antal arbetstillfällen och nya företag Även om resultat i termer av nya företag eller nya arbetstillfällen generellt är för tidigt att uttala sig om kan det ändå vara intressant att visa på projektens ambitioner. Sammantaget uppges projekten ha som mål att skapa drygt nya arbetstillfällen. Noterbart är att målet nya arbetstillfällen nästan uteslutande finns inom området Innovation och förnyelse, där en handfull projekt står för närmare tre fjärdedelar av resultatmålen. När det gäller målet att skapa nya företag ser förhållandena ut på liknande vis. Omkring 750 nya företag ska skapas genom projekten, nästan uteslutande inom Innovation och förnyelse, varav merparten av företagen ska till genom en handfull projekt. Intressant att notera är också att ett ökat antal sysselsättningstillfällen framförallt ska ske inom åtgärdsområdet Innovativa miljöer, medan de nya företagen framförallt ska tillkomma genom projekten inom området Entreprenörskap. Det är dock viktigt att komma ihåg att detta bara är ett litet antal projekt om man ser till det totala antalet projekt som genomförs inom området. 17

18 3. Innovation och förnyelse 3.1 Regeringens prioriteringar Innovation och förnyelse är avgörande för att åstadkomma ekonomisk utveckling och ökad välfärd på alla nivåer i samhället. I centrum för omvandlingen av det ekonomiska systemet står entreprenören som bidrar till den kreativa förstörelsen, dvs att nya idéer introduceras på marknaden och att gamla och mindre framgångsrika sätt att arbeta slås ut. För att skapa förnyelse i samhället krävs både nya företag som baserar sin verksamhet på lösningar som är nya för världen (radikala innovationer) och nya företag som utifrån marknadsoch samhällets behov erbjuder och utvecklar befintliga lösningar. Nya innovationer uppkommer dock sällan i den moderna kunskapsbaserade ekonomin som isolerade händelser, utan i samspel mellan flera aktörer som besitter kompletterande kompetenser och resurser. För att stimulera till innovation och förnyelse i samhället lyfter regeringen i den nationella strategin fram Innovativa miljöer och Entreprenörskap som särskilt viktiga insatsområden. Riktlinjer för innovativa miljöer Som framgår av regeringens prioriteringar inom insatsområdet Innovativa miljöer ska strukturer för samarbeten inom och mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor främjas för ökat kunskapsutbyte och kunskapsöverföring mellan olika aktörer i samhället. En viktig del i detta arbete är att regionen kraftsamlar resurser och insatser kring profilområden och specialiseringar samt att graden av internationellt kunskaps och kompetensutbyte inom de specialiserade miljöerna ökar. Naturmiljöer, kultur och kulturarv kan i sammanhanget vara viktiga resurser och lyfts därför fram i strategin som en konkurrensfördel som bör utnyttjas och utvecklas. Generellt pekar även de prioriterade områdena på att det krävs insatser för att främja företagens, akademins och det övriga samhällets innovationsförmåga och förmåga att utveckla nya produkter och tjänster. Det gäller inte minst de små och medelstora företagen. Riktlinjer för entreprenörskap Inom området Entreprenörskap framgår det av strategin att regeringen vill främja utvecklingen av en gynnsam kultur för entreprenörskap och företagande, underlätta nyföretagande, öka det internationella affärsutbytet och stödja företagens kapitalförsörjning där marknaden inte fungerar tillfredställande. Även utvecklingen av strategiska samverkansformer mellan företag är prioriterad. För framtida generationer är det viktigt att den ekonomiska utveckling som främjas är hållbar. I strategin har regeringen valt att just peka på behovet att främja utveckling och ökad användning av förnybara energikällor samt att utnyttja omställning till ett mer hållbart energisystem som drivkraft för teknik, produkt och tjänsteutveckling. Precis som inom området innovativa miljöer lyfts naturmiljöer, kultur och kulturarv fram som viktiga resurser som bör utnyttjas för att utveckla näringsverksamhet inom t ex natur och kulturturism. 18

19 I tabellen nedan illustreras de åtgärder som prioriteras inom respektive insatsområde. Tabell 1. Regeringens riktlinjer för regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning Innovativa miljöer Främja samarbete mellan FoU, näringsliv och offentlig sektor, utveckla initiativ för effektivare samspel inom innovationssystem och kluster Stimulera internationellt kunskapsutbyte och samarbete mellan universitet, högskolor och näringsliv Främja utveckling av regionala profilområden och specialisering Tillvarata naturmiljöer, kultur och kulturarv i utvecklingen av innovativa miljöer Stimulera innovationsförmågan i näringslivet genom att främja kunskapsutvecklingen hos främst små och medelstora företag Förbättra företagens förutsättningar att ta del av kunskapsutvecklingen inom universitet, högskola och forskningsinstitut Utveckla strukturer som stimulerar kunskapsöverföring mellan företag Främja företagens förmåga att utveckla nya produkter och tjänster Främja kommersialisering av forskningsresultat och idéer från universitet och högskola, näringsliv och andra aktörer Entreprenörskap Främja en gynnsam kultur för entreprenörskap och företagande Främja insatser som underlättar nyföretagande Utveckla strategiska samverkansformer mellan företag Stödja företagens kapitalförsörjning där marknaden inte fungerar tillfredställande Underlätta utvecklingen av ett näringsliv med ökat internationellt affärsutbyte och stärkta positioner på de utländska marknaderna Ta tillvara de möjligheter som ett hållbart utnyttjande av naturresurser skapar bl.a. genom att främja utveckling och ökad användning av förnybara energikällor Använda omställningen till ett mer hållbart energisystem som en drivkraft för teknik, produkt, och tjänsteutveckling Stimulera en fortsatt utveckling av näringsverksamhet som baseras på naturmiljöer, kultur och kulturarv för att främja en socioekonomisk utveckling Stimulera en fortsatt utveckling av natur och kulturturism 3.2 Nominerade projekt inom Innovation och förnyelse Totalt 25 projekt har nominerats inom Innovation och förnyelse. Det innebär att alla 21 regionerna har nominerat ett eller flera projekt. Fördelningen mellan de två prioriterade områdena är jämn; 13 projekt inom Innovativa miljöer och 12 projekt inom Entreprenörskap. Flera projekt passar in på båda områdena enligt de angivna riktlinjerna ovan. Totalt har djupintervjuer genomförts med 13 projekt. Inom Innovativa miljöer har två projekt SLIM och Robotdalen nominerats av flera län. Ser man till området totalt sett är nästan 70 procent av projekten länsöverskridande. Det innebär att det i dessa projekt finns en tydlig länsöverskridande genomförandeorganisation och finansiering från aktörer i flera regioner. 19

20 Inom Entreprenörskap genomförs huvuddelen av projekten inom regionen. Så är fallet i 80 procent av projekten. Det innebär att satsningarna inte är fokuserade till en kommun utan genomförs utifrån ett regionalt eller kommunöverskridande perspektiv. Strukturerna för projektägandeskapet skiljer sig något mellan de två områdena. Inom Entreprenörskap har olika företagarnätverk i form av ekonomiska och ideella föreningen ansvar för att driva nästan hälften av projekten. Resterande drivs av kommuner, länsstyrelser och regionförbund. Inom Innovativa miljöer har istället högskolor och universitet ansvaret för knappt hälften av projekten medan ungefär lika många hanteras av länsstyrelser och regionförbund. Samtliga projekt inom Innovativa miljöer och två tredjedelar av projekten inom Entreprenörskap involverar högskolor och/eller näringsliv i genomförandet. Projekten som genomförs inom Innovation och förnyelse är förhållandevis stora och berör, som beskrivits ovan, ofta flera län eller flera kommuner inom ett län. Omkring 75 procent av projekten har en budget på 10 MSEK eller mer. Innovativa miljöer har flest projekt (ca 50 procent) med en budget över 20 MSEK Alla utom ett av de nominerade projekten inom Innovativa miljöer och två tredjedelar av projekten inom Entreprenörskap har fått finansiering från de regionala strukturfondsprogrammen under innevarande programperiod ( ). Inom Entreprenörskap är det ett projekt, avseende kompetensutveckling av lärare inom entreprenörskap, som har fått finansiering från socialfonden. Tillväxtverkets program för att främja kvinnors företagande och för att få fler företagare inom vård och omsorg finansierar delar av projekt inom Entreprenörskap. En viktig finansieringsbas i projekten är självfallet även den medfinansiering som kommuner, regionförbund och länsstyrelser samt näringslivet bidrar med. Det finns stora likheter mellan vissa av de projekt som har nominerats inom området Innovativa miljöer och Entreprenörskap. I praktiken är detta inget problem eftersom projekten totalt sett främjar innovation och förnyelse men det försvårar en tydlig indelning av projekten i de två områdena. Som beskrivits innan har regionernas val av område fått styra indelningen. 3.3 Innovativa miljöer Projektens inriktning De projekt som regionerna har nominerat kan grovt delas in i tre grupper. Projekt som stödjer (1) innovativa miljöer över sektors och/eller länsgränser, (2) innovativa miljöer uppbygga kring en specifik sektor samt (3) utveckling av innovationssupport. Vilka projekt som har nominerats inom området framgår av tabell 2 nedan. I den första gruppen av projekt är arbetet redan från start strategiskt planerat och utformat utifrån ett sektors och/eller länsövergripande perspektiv medan projekten i den andra gruppen huvudsakligen drivs med stöd från en region och med fokus på en sektor. I det senare fallet förekommer det dock att enskilda aktörer (företag, högskolor, organisationer, osv) deltar i projektet men med en geografisk placering utanför regionen. 20

21 Den sista gruppen består av projekt som syftar till att främja utveckling av nya innovativa företag eller till att stödja redan befintliga (företrädelsevis små och medelstora) företags innovationsförmåga. Gemensamt för projekten är att delvis nya nätverk har upprättats mellan aktörer för att bättre kunna tillgodose målgruppens behov. De innovativa miljöerna framträder i dessa fall i form av virtuella organisationsöverskridande miljöer där specifika kompetenser kring innovationsutveckling har samlats. Tabell 2. De nominerade projekten inom innovativa miljöer 2 Innovativa miljöer över sektors- och/eller länsgränser SLIM* Värmland, Dalarna och Gävleborg DISK* (Dynamik i Småländska kluster) Robotdalen* Innovativa miljöer kring en specifik sektor Uppsala Bio NP.XP (NetPort.Experience) Fossilbränslefri region 3 ESIS (Elektroniksystem) Destination Halland Gold of Lapland* Svensk modell för ren tillväxt* Utveckling av nätverk för innovationssupport PRIM (Processer och relationer i innovativa miljöer) Innovationsallians för regional tillväxt Industriell dynamik* * Projekt som har djupintervjuats i studien Kronoberg Västmanland, Sörmland, Uppsala och Örebro Uppsala Blekinge Kalmar Norrbotten Halland Västerbotten Skåne Uppsala, Örebro, Västmanland, Sörmland, Östergötland Jämtland och Västernorrland Västra Götaland Kärnan i många av de projekt som regionerna har valt att nominera till studien är antingen ett eller flera (ofta befintliga) innovationssystem eller företagskluster. Med innovationssystem avses system där samhällets organisering av kunskapsutveckling och forskning utgör en kritisk resurs för utveckling av konkurrenskraft inom näringslivet 3. I ett innovationssystem förutsätts därmed en eller flera forskningsaktörer ha en aktiv roll, lika väl som näringslivet. En kritisk faktor är även de strukturer, processer och system som byggs upp för kunskaps och kompetensöverföring mellan olika aktörer i innovationssystemet. Klusterbegreppet används generellt som en benämning på geografiska koncentrationer av sammanlänkade företag, specialiserade leverantörer, tjänsteföretag, företag i likartade näringsgrenar och tillhörande institutioner, där man konkurrerar men också samarbetar 4. Det handlar således om grupperingar av företag med svaga och starka länkar till varandra där vissa forskare hävdar att svaga länkar (aktörer med skilda inriktningar och kompetenser) ger större 2 Kategoriseringen av projekt har SWECO EUROFUTURES gjort utifrån det underlag som har samlats in i arbetet. 3 En definition av innovationssystem som tillämpades inom programmet Visanu (Vinnova, Nutek och ISA). 4 Definitionen kommer från Mikael Porter. 21

22 innovationskraft medan starka länkar skapar förtroende och större handlingskraft. Verksamheten i klustren kan vara inriktad på allt från kompetensutveckling till marknadsföring, omvärldsbevakning, utbildning, m.m. Med hjälp av de insatser som samhället har investerat i olika klusterstödjande program 5 det senaste decenniet har många företagsnätverk utvecklats till triple helix samarbeten dvs. samarbete mellan näringsliv, akademi och offentlig sektor. På så sätt har fokus på kunskapsoch kompetensutveckling inom företagsnätverken ökat och skillnaderna mellan kluster respektive innovationssystem suddats ut Exempel på utveckling av innovativa miljöer över sektors- och/eller länsgränser Enligt riktlinjerna i strategin är det viktigt att främja samarbete mellan FoU, näringsliv och offentlig sektor i form av innovationssystem och kluster. Bland de nominerade projekten finns tre som avser att stödja innovativa miljöer över sektors och/eller länsgränser SLIM, Robotdalen och DISK. Genom att utveckla projekt kring kluster och innovationssystem inom flera sektorer eller i ett större geografisk område finns förutsättningar att på systemnivå utveckla strukturerade kunskaps och erfarenhetsutbyten, samutnyttjande av resurser, gemensam infrastruktur för kompetensutveckling, kvalitetssäkring, m.m. I projektet SLIM har flera regioner (Dalarna, Gävleborg och Värmland) gått samman för att dels förbättra uppföljningen av resultat i satsningarna, dels skapa erfarenhetsutbyte mellan klusterledare. Regionförbundet i Gävleborg lyfter fram att kunskapen om hur regionens klusterinitiativ och innovationssystem kan effektiviseras leder till en bättre samordning av de offentliga medel som satsas. Även Regionförbundet i Värmland lyfter fram värdet av att utveckla kunskap om klusterutveckling samtidigt som man mäter och följer upp resultat. Interregional systemledning av flera kluster och innovationssystem SLIM Projektägare: Region Värmland Budget: ca 19 MSEK Genomförande: Huvudsaklig målgrupp: 14 klusterinitiativ och klusterledare i Norra Mellansverige, samt högskolor och offentlig sektor Finansiärer: Region Värmland, Region Dalarna, Region Gävleborg, Vinnova, Karlstad universitet, EU:s regionala utvecklingsfond Projektet SLIM är ett exempel på hur regioner kan utveckla ett systemledningsperspektiv för flera innovationssystem och kluster. Genom att samla de klusterledare som är verksamma i Norra Mellansverige är avsikten att utnyttja den geografiska närheten och länka klustren till varandra, men också till respektive akademier i de tre regionerna. 5 T ex Tillväxtverkets klusterprogram, Visanu, RTP och RUP (som grund för prioritering av regionala medel, regionala strukturfondsprogram, m.m) 22

23 Initiativet är sprunget ur ett pilotförsök som Region Värmland genomförde med stöd från Nutek (numera Tillväxtverket). Avsikten var att utveckla metoder för att mäta resultat av samverkan ur ett brukarperspektiv och ge processtöd till klusterledare. Arbetet beviljades ytterligare stöd, cirka 19 MSEK, från bland annat det regionala strukturfondsprogrammet Norra Mellansverige under perioden Att förbättra kunskapen om vad dessa typer av samverkansinitiativ betyder för företagen är enligt Staffan Bjurulf, Regionförbundet i Värmland, en viktig del i att kvalitetssäkra satsningarna och något som man har utvecklat vidare. Det finns idag en population på cirka 600 företag med omkring anställda i de 14 klusterinitiativen i Norra Mellansverige, därför är det viktigt att följa upp vad samarbetet leder till. Vad blir det för tillväxt, leder det till entreprenörskap och företagande? Det vi mäter är företagens syn på samverkan. I år har vi utvecklat modellen och jämför nu utveckling över tid med en kontrollgrupp. Vi mäter konkreta effekter i siffror, vad går bra och var finns utvecklingspotentialen. Vi mäter också utvecklingen av samarbetet med respektive akademi inom forskning och utbildning. En viktig del av arbetet är processtödet till klusterledarna. Klusterledaren har en central roll i och med att de besitter direkt kunskap om ett stort antal företag inom en bransch. Genom klusterbildningar skapas det enligt Bjurulf en mottagare i form av en kritisk massa av företag med behov av utbildning och forskning som universitet, högskolor och andra utbildningsaktörer kan leverera. Som en del av SLIM har klusterledare fått delta i en internationell klusterledarutbildning i Köpenhamn och även på internationella klusterkonferenser för att skapa nätverk runt om i världen. Förhoppning är även att gemensamma mötesplatser för klusterledare och nyckelaktörer ska öka möjligheterna till nya korskopplingar och skärningspunkter mellan olika kunskapsområden och branscher. De kluster som finns i Norra Mellansverige befinner sig i olika mognadsfaser med olika behov av stöd. I ett tidigt skede kan klustren t ex behöva hjälp med att koppla ihop olika intressenter, hitta finansieringslösningar, formulera affärsplaner och handlingsstrategier, m.m, medan mer mogna kluster snarare söker bollplank, omvärldsbevakning eller vill öka graden av internationalisering. För att möta det varierande behovet av stöd som finns inom olika initiativ är tanken att regionerna ska utveckla anpassade stödprocesser. En målsättning i projektet är att klustrens och akademins relation inte bara ska beskrivas i termer av samverkan utan utvecklas till konkret samproduktion och samhandling. En kritisk faktor är då att hitta gemensamma utvecklingsområden. Tanken är därför att projektet ska bidra till att gemensamma mål och strategidokument upprättas mellan kluster och universitet (enheter och institutioner). Den kunskap som utvecklas i projektet används för att försöka påverka och skapa samarbete med nationella myndigheter som Tillväxtverket och Vinnova. Bjurulf lyfter fram betydelsen av att på regional nivå kunna mäta vilka resultat som kommer ut av satsningarna och varför. De involverade aktörerna har haft som ambition att skapa en aktiv dialog med myndigheter och Vinnova har gått in med viss medfinansiering i projektet. Den kunskap som produceras används även för att identifiera viktiga utvecklingsområden i klustren. 23