Bladet. Integrationsbladet önskar alla en riktigt Glad Påsk! 1. April mångkulturellt Sverige. Ledare

Transkript

1 April 2001 INTEGRATIONSFör ett Bladet mångkulturellt Sverige Ledare Sverige är inte längre sig likt och kommer det aldrig någonsin att vara det. Det är det som kallas för utveckling. Det är det som kännetecknar ett samhälle som lever, ett samhälle som rör sig framåt. läs mer ledaren, sid 2. Intervju Att invandrare tillfrågas om vad de önskar för information när det gäller integration i det svenska samhället och inte beslut fattas ovanför huvuden på de närmast berörda. Sid 5 Helin Ljungberg Maria Lindgren Fehmi Bargello Integrationsprogram Det behövs kommunpolitiker och kommunalanställda som speglar den etniska och kulturella mångfalden i samhället. Därför ska en handlingsplan för etnisk mångfald tas fram i kommunen. Sid 4 Debatt En bra utbildning och ett riktigt jobb så att individen inte blir bidragsberoende. Det är den bästa medicinen för integration och för ett stabilt Sverige för oss alla. Sid 6 Integrationsbladet önskar alla en riktigt Glad Påsk! 1

2 LEDAREN Integrationsbladet ges ut av kommunstyrelsen i Linköpings kommun och finansieras av kommunstyrelsens demokratigrupp. I sin första version görs Integrationsbladet på arabiska och svenska, för att sedan kunna följas upp av flera språkgrupper. Tidningen distribueras via invandrarföreningarna i Linköping och kommer även att finnas i en version för Internet. Ansvarig utgivare: Anders Lindkvist, informationschef Tel Adress: Stadshuset, Storgatan 43, Linköping e-post anders.lindkvist@klk.linkoping.se Redaktör: Oschana Nissan Kommunledningskontoret, Elsas Hus Linköping Tel e-post oschana.nissan@klk.linkoping.se oschana@hotmail.com Nina Gregoriusson Kommunledningskontoret, Elsas Hus Tel nina.gregoriusson@klk.linkoping.se Redaktionskommitté Maria Lindgren, flyktingsamordnare Informationskontoret Tel e-post maria.lindgren@infokont.linkoping.se Nadia Hammi Demokratikontoret Skäggetorp Tel: e-post: demokratikontoret@linkoping.mail.telia.com Layout Mediaarbetarna Tel: Fax till redaktionen: INNEHÅLL Ledaren... 2 Kommunnytt... 3 Integrationsprogram... 4 Intervju... 5 Debatt... 6 av Oschana Nissan RADIKALA STRUKTURREFORMERINGAR BEHÖVS!! Jag är en främling i detta land/men detta land är ingen främling i mig, skrev Ekelöf i Non servian. Immigrationen är en komplicerad fråga som inte heller blir enklare att förstå i och med dagens integrationspolitik som också är, på sitt sätt, lika ohållbar som andra politiska lösningar tidigare varit. Självklart ska vi uppmuntra politikerna så att de tar sig an uppdraget att förändra synen på invandrare och dess leverne i det svenska samhället. Självklart ska vi uppmuntra dem att fortsätta lagstifta så det går att skapa en bättre tillvaro för alla dessa hundratusentals invandrare som gärna vill och bör kunna leva ett värdigt, helt liv i Sverige. Jag är dock inte säkert på att dagens dominerande integrationspolitik inte också leder till att vi-och-de-klyftan blir ännu djupare. Och jag hör till dem som inte förväntar mig några stora förändringar eller genombrott tack vare riksdagspolitiker, som får sina arbetsrum städade av invandrare utan uppehållstillstånd vilka utnyttjas som billig arbetskraft av diverse svenska företag. Läs DN 15 mars Men det är inte bara den överväldigande majoriteten som förvägrar det multikulturella samhället sin rätt att växa upp och befästa sin position. Lika stor skada gör de minoriteter som håller sig kvar till omoderna, inte sällan odemokratiska värderingsmöster. Tyvärr är den senare en fråga som främst tagits upp av debattörer vems verkliga syfte inte är att underlätta eller göra något åt de låsta positioner, utan vill av ideologiska skäl skapa sig en lysande ikon. Men oavsett vem som skriker högst är det ett faktum att många radikala förändringar måste äga rum på den integrationspolitiska arenan. Och då handlar det om mycket mer än bättre språkundervisning. Hittills har vi endast sett ytliga åtgärder och hört många vackra ord. Utan att genomföra några nödvändiga strukturrationaliseringar. Snälla politiker på alla nivåer, bättre kan ni prestera! Det kan inte vara så svårt att tänka om, att tänka på allvar och att besluta därefter, och det utan att tvinga de etniska minoriteterna att göra sig av med sina identiteter. Det är så viktigt att lyssna till vad andra har att säga och att inte ignorera signalerna om vi har ambition att bana väg för en liberala syn på ett mångkulturellt Sverige. Samtidigt måste invandrarna ges en rimlig chans att förstå de lagar och förordningar som gäller i detta land, inte bara för att de ska vara lydiga, alienerade medborgare, utan också för att de på så sätt ska kunna återfå makten över sina egna liv. Det är en fråga som gäller mentalitetsförändring. Slutligen vill jag också konstatera att när vi river en gammal värld går det inte att hantera den nya med föråldrad mentalitet. Sverige är inte längre sig likt och kommer det aldrig någonsin att vara det. Det är det som kallas för utveckling. Det är det som kännetecknar ett samhälle som lever, ett samhälle som rör sig framåt. Och det är ditåt, framåt alltså, jag vill att vi alla någon dag ska komma. Framåt, tillsammans dit ingen någonsin längre är betraktad som främling i detta land. 2

3 NYHETER Av Nina Gregoriusson LINKÖPING SATSAR PÅ EGEN MUSIKUTBILDNING LINKÖPING FÅR KULTURSKOLA IT-HÖGHUS I RYD Från och med nästa läsår kan musikelever i Linköping inte längre söka till Norrköpings musikutbildning vid De Geergymnasiet. Istället satsar bildningsnämnden på att få hög klass på Folkungaskolans estetiska program med musikinriktning. På Folkungaskolan i Linköping finns musikklasser i grundskolan och sedan sex år tillbaka även estetiskt program med musikinriktning. Genom att säga upp avtalet med Norrköping blir det en mer professionell inriktning på musikutbildningen i Linköping med både bredd och spets. ÖPPET STADSHUS FÖR UNGDOMAR Hösten 2001 startar Kulturskolan i Linköping. Det beslutade kommunfullmäktige den 27 mars. På schemat står dans, bild och form. Tanken är att kulturen ska finnas nära barn och ungdomar i deras egna bostadsområden. Därför kommer undervisningen att ske i Ljungsbro, Linghem, Skäggetorp och Ekholmen/Vist. Till att börja med får 300 barn i åldern 6-12 år plats i kulturskolan. Det kommer att kosta 450 kronor per termin att lära sig dansa och 550 kronor att gå i bild- och formskola. Kommunen satsar kronor. På sikt är tanken att kulturskolan ska omfatta hela kommunen, men hur det blir med den saken är inte klart eftersom pengar än så länge saknas. Kanske kommer ett beslut i samband med budgeten för FLER TAR CYKELN Ryds Centrum byggdes under tidigt 70-tal och har inte förändrats sedan dess. Nu vill Stångåstaden bygga ett våningar högt hus intill södra entrén vid Ryd Centrum, samt bygga på centrumhuset med en våning. Det tänkta höghuset kallas på idéskissen IT-huset i Ryd. Stångåstaden hoppas att det högteknologiska IThuset ska bli ett lyft för hela bostadsområdet. Tekniska nämnden godkände den 28 februari att planprocessen får inledas. Tillbyggnaden ska innehålla bostäder, men också lokaler och kontor för t.ex mindre dataföretag. Stångåstaden tänker också rusta upp och förnya den yttre miljön i centrum centrum. Torsdagen den 8 mars anordnades för första gången Öppet Stadshus för ungdomar i Linköping. Syftet var att visa hur ungdomar kan påverka och vilka informationskanaler de kan använda sig av. Inbjudna var elever i åldern år i år 6-9. Totalt besökte tolv klasser med sina lärare Stadshuset. De fikade med kommunalråden och andra politiker, deltog i en teaterföreställning och hämtade inspiration från olika goda exempel på hur ungdomar kan få inflytande i samhället. Intresset från skolorna var så stort att kommunen fick lämna återbud till många klasser. Kommunen hoppas därför kunna erbjuda en repris längre fram. Linköpings kommuns Cykelstadsprojekt har ökat cyklandet i Linköping med mellan två och fyra procent. Det visar mätningar som VTI gjort. Kommunens egna mätningar pekar mot en ökning av cykeltrafiken med cirka elva procent. Enligt en undersökning som en grupp studenter vid Linköpings universitet gjort tycker studenterna att Linköping är en bra cykelstad. De tycker också att cykelmiljön har förbättrats de senaste två åren. På kommunfullmäktige den 30 januari 2001 beslutade politikerna att utvidga Cykelstadsprojektet till att omfatta hela Linköpings kommun. Syftet med cykelsatsningarna är att få fler linköpingsbor att cykla istället för att köra bil. AVTAL KLARA FÖR SKOLORNA I LINKÖPING Barn- och ungdomsnämndens nya ordförande Birgitta Ståhl (s) och produktionsstyrelsens nye ordförande Ulf Lindh (s) har lyckats komma överens om avtalen för samtliga skolor, förskolor, fritidshem och förskoleklasser i Linköpings kommun. Förra året skiljde det 51 miljoner kronor mellan vad nämnden ville betala och vad produktionen ville ha. Nu är man överens. Därmed är det avtalslösa tillståndet över. Det nya är att barn- och ungdomsnämnden lägger en samlad beställning hos produktionsstyrelsen för all verksamhet. - Enhetscheferna har varit med i den här processen. Vi kommer att fördela pengarna efter en beräkningsmodell som de varit med och påverkat, framhåller produktionsstyrelsens ordförande Ulf Lindh(s). 3

4 INTEGRATIONSPROGRAM Mångfald i Linköpings kommun av Maria Lindgren Informationskontoret I slutet av oktober förra året antog kommunfullmäktige Linköpings program för integration. Det som ligger till grund för programmet är den svenska integrationspolitikens mål att lika rättigheter och möjligheter ska gälla alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Syftet med programmet är att integrationen ska angå hela Linköpings befolkning. Programmet pekar tydligt ut vad som ska göras för att öka integrationen på arbetsplatser, i skola och barnomsorg och i äldreomsorgen, och vilka nämnder som har ansvaret för att det blir gjort. Programmet är uppdelat i olika områden. Dessa områden är: Nyanlända introduktion Individens försörjning (arbete och utbildning) Individens delaktighet ( information, boende, ideella organisationer, barn och ungdom samt äldre) Det behövs kommunpolitiker och kommunalanställda som speglar den etniska och kulturella mångfalden i samhället. Därför ska en handlingsplan för etnisk mångfald tas fram i kommunen. Med stöd av denna ska kommunen som arbetsgivare medvetet rekrytera personal med olika kulturell och etnisk bakgrund. MÅNGFALD I LINKÖPING Det är viktigt att kommunen som stor arbetsgivare, är en förebild för integrationen på arbetsmarknaden. Likaså att se det som en tillgång om anställda inom kommunen har samma kulturella och etniska mångfald som befolkningen i dess helhet. Då kan kommunen tillhandahålla en service som på bästa tänkbara sätt motsvarar kommuninvånarnas önskemål och behov. Likaså underlättas kommunens arbete mot rasism, diskriminering och främlingsfientlighet. Det för är det av stor vikt att det i kommunen finns en medvetenhet i dessa frågor vid rekrytering av personal. Konkreta satsningar i syfte att öka den etniska mångfalden på arbetsplatsen ingår i den reguljära personal- och kompetensförsöriningen i Linköpings kommun. Detta är en del i att förbättra de kommunala verksamheternas förmåga att attrahera, rekrytera och utveckla personal med för uppgifterna rätt kompetens, exempelvis fler lärare med fler kulturell kompetens. Enligt den nya lagenär alla arbetsgivare skyldiga att bedriva ett målinriktat arbete för att främja etnisk mångfald i arbetslivet. Regeringen har under hösten 1999 givit alla sina myndigheter uppdrag att göra en handlingsplan för etnisk mångfald bland sin anställda. MÅL Rasism och främlingsfientlighet ska aktivt motverkas inom kommunens samtliga verksamheter. I delområdet mångfald ska den del i dessa program och planer som avser etnisk mångfald vara framtagen senast år VAD SOM SKA GÖRAS Ta fram en handlingsplan för etnisk mångfald för Linköpings kommun Framtagande av riktlinjer för rekrytering av personal. Kommunen som arbetsgivare ska i ökad utsträckning sträva efter att avspegla befolkningens etniska sammansättning. Där för ska riktlinjer tas fram för att gemensamt synsätt och för hållnings sätt ska råda i all kommunal verksamhet. ANSVARIG: Kommunstyrelsens personalutskott Kunskapshöjande insatser för tjänstemän och förtroendevalda Tjänstemän och förtroendevalda i kommunen ska ha god kunskap när det gäller etnisk och kulturell mångfald och se detta som en tillgång för kommunen. ANSVARIG: Alla nämnder och styrelser Linköping som invandrarkommun Integration och Mångfald Hur gör man Linköpings kommun till en arbetsplats med mångfald? Frågan ställer ansvarig utgivare Anders Lindkvist till kommunalrådet Mats Johansson. - Frågan är naturligtvis oerhört viktig. Och att vi fäster stor vikt vid den framgår också av såväl det Personalpolitiska Programmet som Integrationsprogrammet. Drivkraften för oss måste vara att vår organisation återspeglar samhället i övrigt. Har vi inte en mångfald hos personalen kan vi, som kommunal organisation inte heller på ett bra sätt anpassa den service kommuninvånare efterfrågar. Kommunen har så 4 många olika verksamhetsområden att vi måste försäkra oss om bredast möjliga erfarenhet hos de anställda, säger Mats Johansson och tillägger: - En helt annan sak, som positivt nog påskyndar integrationsarbetet på arbetsplatserna, är det faktum att det idag är arbetskraftsbrist. När vi idag söker efter personer att anställa är det många som har utländsk bakgrund och vi sätter in olika typer av stödåtgärder och utbildningsinsatser. Kanske hade detta inte varit fallet i en lågkonjunktur. Än en gång ser vi alltså hur den ekonomiska situationen styr, men denna gång till förmån för mångfalden. I Linköpings kommun har 15 %, d v s personer, av befolkningen utländsk bakgrund ( ). Av dem är 57 % födda utomlands och 43 % födda i Sverige med minst en förälder född utomlands är svenska medborgare och är utländska medborgare. I Linköpings tätort har 18 % av befolkningen utländsk bakgrund. Inom Linköpings tätort har stadsdelarna Skäggetorp, Lambohov och Ryd mer än 25 % invånare med utländsk bakgrund. Den största nationella gruppen med utländsk bakgrund kommer från Finland. Därefter kommer i storleksordning Iran, Irak, Bosnien-Hercegovina, Forts sid 6

5 INTERVJU Vi bits inte, vi tillhör samhället! av Sharafat Khaledian Jag måste först gratulera på 8 mars, Internationella kvinnodagen, som firas till minne av textilarbeterskor som den 8 mars 1857 demonstrerade mot outhärdliga arbetsförhållanden och anställningsvillkor. Men demonstrationen stoppades våldsamt av polisen. Tanken med integrationspolitiken bör vara mycket mer än bara vackra ord. Jag vill att teori och praktik ska vara så nära så att man kan kommunicera med varandra. Samhället ska vara öppet för andra människor och vi måste våga släppa in dem allt mer till alla möjliga arbetsplatser. Vi tillhör ett samhälle där vi tillsammans kan göra vårt bästa för att det ska bli lyckat och mänskligt, där alla mår bra. Vi har olika bakgrund, men vi bits inte. Vi tillhör samhället. Jag vill ha mer praktiska resultat av det som pågår. Linköpings kommun engagerar sig mycket i antirasism. Det uppskattar jag, det är verkligen ett lyckat program. Jag tycker att arbetsgruppen jobbar bra. Ni kämpar för det ni tror är bra för samhället. För ett bättre resultat bör kommunen skapa mera resurser för folk med annan bakgrund. Integrationstidningen är en berättigad tidning som många uppskattar, både svenskar och invandrare. En varm gratulation till er som jobbar med Integrationsbladet. Det är en positiv start. Lycka till! Integrationspolitiken har misslyckats av Amed Sharifi Kurdernas demokratiska förening i Linköping Jag är medveten om att det är svårt, med hänsyn till integrationsbladets begränsade sidor, att ge ett övertygande svar på en sådan här känslig, betydelsefull och samtidigt komplicerad fråga, men jag försöker ändå att göra det översiktligt. Syftet med integrationsplitiken var i början att segregationen skulle brytas genom att satsa stora summor i socialt utsatta invandrarområden, öka kontakter mellan invandrare och svenskar, och till sist att öka sysselsättningsgraden bland utlänningar. Men efter flera års försök och efter att flera hundra miljoner av skattebetalarnas pengar slösats bort (som mest gått till administration, byråkrati, respektive resultatlösa konferenser och seminarier), ser man solklart att integrationsprogrammet inte nått sina mål och att alla utvärderingar visar ett magert resultat och att mycket har stannat vid vackra ord. Till bevis kan man påpeka den höga arbetslösheten bland utlänningar och att det fortfarande finns invandrartäta områden som; forts från sid 12 flydde från hemlandet i början av nittiotalet, eftersom han inte ville delta i det pågående kriget mot Iran. Efter några år hamnade han i Damaskus, där han återupptog sitt yrke som journalist. I början av nittiotalet kom han till Sverige, dit hans familj flytt. Han skriver det mesta i tidningen själv och står också för de flesta av bilderna. Kommunen bekostar utgivningen, och informationschefen, Anders Lindkvist, står som ansvarig utgivare. Fittja, Tensta och Rinkeby i Stockholm, respektive Hammarkullen och Hjällbo i Göteborg. Klyftorna mellan utlänningar och infödda har blivit djupare. I korthet kan man våga säga att integrationsprogrammet misslyckats. Vad kan man göra? - Minska den höga och orättvisa arbetslösheten bland invandrare genom att tro på och utnyttja deras kompetens och kunnighet. - Satsa mer på invandrartäta problemfyllda förorter genom att bygga skolor, idrottsplaner, fritidshus, träffpunkter och barnomsorg (reglerna för barnomsorg både när det gäller den höga taxan och bara tre timmar berättigad barnomsorg för familjer där en förälder är arbetslös, leder till att de flesta invandrarbarn drabbas hårt). - Att invandrare tillfrågas om vad de önskar för information när det gäller integration i det Iden till tidningen presenterade Oschana Nissan för två år sedan, och tanken var att ge ut den på fem språk förutom svenska. - Men eftersom 70 procent av invandrarna förstår arabiska bestämde vi oss för att börja med det. Under sex månader arbetade Oschana Nissan på Corren i ett invandrarprojekt, och det betydde mycket, både språkligt och professionellt. - Det var som om en dörr öppnades. Jag förstod plötsligt hur man i svenska journalistik svenska samhället och inte beslut fattas ovanför huvuden på de närmast berörda. - Motverka diskriminering på arbetsmarknaden genom att stifta hårdare lag i frågan om diskriminering och tillämpa åtgärder för jämställdhet och likhet, speciellt i de socialt utsatta invandrar områdena. - Främja och stödja invandrarföreningar som engagerar sig mest för integrationsprogrammet. Om Integrationsbladets roll! Jag välkomnar hjärtligt integrationsbladet och jag tycker att denna tidning kan bygga upp en bro mellan invandrare och politiker. Integrationsbladet kan framföra invandrarnas åsikter och synpunkter i samband med olika vardag- och samhällsfrågor. presenterar det man vill säga. Förutom att arbeta med integrationstidningen medverkar Oschana Nissan regelbundet i arabiskspråkigpress i andra länder. Bland andra i England, som har flera arabiska tidningar. Linköping har nu ställt sig till denna internationella skara med i alla fall en halv tidning på arabiska. Dess framtida öde avgörs i slutet av mars, då det tredje numret kommer och projektet ska utvärderas. Närreporter HANS TILLBERG (ÖC 8 mars 2001) 5

6 DEBATT Politiker kan inte tvinga invandrare till integration Fehmi Bargello Assyriska Lambohovsföreningen Först vill jag tacka initiativtagarna till Integrationsbladet och lyckönska till ett gott resultat. Förhoppningsvis kommer tidningen att komma ut på flera språk. För egen del önskar jag utgivning på assyriska/arameiska språket. Säkert finns det många nya kommuninvånare, framför allt ungdomar, som vill referera sina tankar och idéer kring integrationen, och diskutera frågan integration/segregation. Det finns också folk som aktivt arbetar för att motverka segregation. I februarinumret av Integrationsbladet, sidan fem, ställer redaktören Oschana tre frågor till tre invandrarföreningar med olika kulturer. Den sista som svarade tycks inte bry sig om integrationsfrågan. Svar nummer två som skrivits av Bristina Drojge, serbiska föreningens sekreterare, var klokt och klart. Integration betyder ge och ta, och detta når man genom ömsesidigt samarbete. Det går inte att hastigt påtvinga en människa en främmande kultur så länge han/hon inte är mogen för det, ännu värre blir det om han/hon inte kan språket. Integrationen är en långvarig process och den bör ha sin naturliga gång. Grundförutsättningen för ett aktivt samhällsdeltagande är först att kunna språket så att man kan förklara sig, i andra hand ett riktigt jobb så att man klarar sig ekonomiskt på egen hand. Khosrow Khan, som skrivit svar nummer ett, ställer sig kritisk till samhället i sin helhet när det gäller integrationsfrågan och misskrediterar Linköpings kommuns satsning i frågan. Khan vill se ett konkret resultat av det som politikerna pratar om, nämligen att till exempel 20 procent av kommunens anställda ska ha invandrarbakgrund. Gärna mer än så, men man ska inte ställa villkor. Varför inte också 20 procent aktiva lokala politiker med invandrarbakgrund, som kan vara till nytta för invandrare och hela samhället i övrigt? Khan påstår också att det i genomsnitt finns fler utbildade invandrare än svenska. Må detta vara sant, det är glädjande att höra, men jag har inte sett den här statistiken som Khan använder sig av. Politiker kan inte tvinga invandrare till integration. Politiker är till för att skapa nya förutsättningar för ett rättvist samhälle som är tillgängligt för alla på samma villkor, både när det gäller rättigheter som skyldigheter. En bra utbildning och ett riktigt jobb så att individen inte blir bidragsberoende. Det är den bästa medicinen för integration och för ett stabilt Sverige för oss alla. Ett sådant demokratiskt samhälle kan var och en finna sig till rätta i. Fehmi Bargello IRAKIER VÄGRAR KONTAKTA IRAKISKA AMBASSADEN Till Migrationsverket På grund av verkets begäran till irakiska medborgare att ansöka om irakiskt pass istället för främlingspass, tänker vi ge vår åsikt om verkets uppmaning. De flesta av oss irakier har lämnat landet på grund av regimens grymheter, illegalt. Att kontakta irakiska ambassaden och ansöka om irakiskt pass, betyder att man avslöjar viktiga information om sig själv och det kan leda till stora problem både för oss och våra släktingar som är kvar i Irak Irakiska ambassaden är en irakisk myndighet och den representerar irakiska regimen. Vi vill inte ha någon kontakt med irakiska myndigheter som har en stor del av ansvaret för vårt folks lidande. Assyriska föreningen i Linköping Mesopotamya föreningen i Linköping Irakiska föreningen i Linköping Kurdiska handikapp föreningen i Linköping Kurdiska kultur föreningen i Linköping Kurdiska riksförbundet Linköping Svar från Migrationsverket: -Migrationsverket hänvisar alla utländska medborgare, som söker främlingspass, till hemlandets ambassad. Vi beviljar nämligen inte ett främligspass till den som inte kan visa varför han/hon inte kan få ett hemlandspass. Undantagen är givetvis den som bedömts som flykting enligt Genévekonventionen och därigenom får en speciell passhandling, skriver Marie Andersson från migrationsverket på begäran av Integrationsbladet,som ett besked till (6) invandrar föreningsbrev., den Kommentar: Migrationsverket blunder för vad massmedierna brukar publicera om de politiska påtryckningar som regelbundet utövas i andra länder särskild i Irak. De flesta Irakier och många andra flyktingar som bor i Sverige, har tvingat att lämna hemlandet p.g.a. de diktatoriska regimer som styr hårt. Därför blir det oacceptabelt att hänvisa alla flyktingar att kontakta hemlandets ambassad, när de söker ett främlingspass. Forts från sid 5 Jugoslavien, Tyskland, Norge och Turkiet. Linköpings kommun har haft avtal med staten sedan 1984 att ta emot flyktingar. Mellan 1984 och 1999 har drygt personer tagits emot inom flyktingmottagandet. Drygt 35 nationaliteter är representerade. Under 80-talet dominerade den iranska gruppen och under 90-talet har personer från Bosnien-Hercegovina och Jugoslavien varit den största gruppen mottagna flyktingar. 6 Definitioner som gäller detta program: Integration: Är en långsiktig, ömsesidig förändringsprocess som omfattar hela befolkningen. Integrationsarbetet bejakar mångfald, ömsesidig tolerans och respekt för varandras olikheter i det vardagliga mötet. Integration strävar efter att skapa en harmonisk samhälls-gemenskap som präglas av jämlika och berikande relationer mellan alla medborgare. Mångfald: Att människor med olika etnicitet, kultur, språk, religion och livserfarenhet lever tillsammans med lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter. Invandrare: Person med utländsk bakgrund som har invandrat till Sverige.

7 INTERVJU STÄRK KVINNORS SJÄLVKÄNSLA! Det hjälper integrationen - Självförtroendeträning borde ingå i SFIundervisningen. Om invandrarkvinnor stärker sin självkänsla och inte enbart ser sig som en serviceinrättning för familjen, påskyndar det integrationen. Det är Helin Ljungberg, sektionschef på Studiefrämjandet och aktiv i Linköpings kurdiska kvinnoförening, övertygad om. - En sådan utveckling skulle gynna barnen allra mest! AV NINA GREGORIUSSON Det är vanligt att barnen tar över i en del invandrarfamiljer, eftersom de behärskar språket bättre än föräldrarna och därmed har tillgång till samhället. Barnen får ta hand om föräldrarna och förklara information som kommer från till exempel skolor och myndigheter. - Men får en invandrartjej en positiv bild av det svenska samhället genom sin arbetslösa mamma? frågar sig Helin Ljungberg. Vissa invandrarmammor tar ofta på sig rollen att finnas till för andra, konstaterar hon. Andras välbefinnande, framför allt familjen, kommer i första hand. En typisk kvinnoroll, som det finns mycket positivt i. Men inte till vilket pris som helst, menar Helin. INTE GLÖMMA SIG SJÄLV Integrationsbladet träffar henne på Studiefrämjandets kontor. Hon ger intryck av att vara en kvinna som vet vad hon vill och som också ser till att skaffa sig det. Och som vill dela med sig av sina erfarenheter till andra medsystrar. Men feminist? Nej, det vill hon inte kalla sig. - Jag driver inte kvinnoprojekt för kvinnornas skull, utan för barnens. Och jag tänker inte bara på de kvinnor som kommit till Sverige som vuxna utan på deras döttrar, som vuxit upp i det nya landet. Men även invandrarmän lider väl av arbetslöshet? Jodå. Helin är medveten om att många män också förlorar sin identitet och sin självkänsla i arbetslöshetens spår. Men kvinnorna tvingas ofta välja mellan yrkesarbete och familj. - Väldigt många väljer familjen först. När servicen inte längre behövs för barn och familj finns inte längre något att falla tillbaka på. Kvinnan har inte utvecklat några bestående relationer till samhället, arbetsmarknaden eller utbildning, vilket de flesta svenska mammor gör. De kan säga att Arbetsförmedlingen inte har hittat någon yrkesutbildning som passar dem. Men när jag frågar dem vad de själva vill göra i framtiden svarar de att de inte vet, eftersom de inte har någon erfarenhet av att sätta upp mål för sig själva. Helin Ljungberg Foto: Nina Gregoriusson NÅGON ANNAN BESTÄMMER - Jag kommer själv från en diktaturregim. Hemma i familjen i Iran är det pappa som bestämmer, och därefter storebror. Du har vant dig vid att det alltid finns någon som tänker åt dig, organiserar åt dig, hittar bra lösningar och har färdiga svar, säger Helin. Man utbildar sig och skaffar ett arbete som går att anpassa till andra familjemedlemmars situation. Ett jobb som helst ska börja först då andra i familjen gått till jobb eller skola, och som slutar innan de andra kommer hem. MAMMA SOM FÖREBILD En mamma som behärskar det svenska språket och har kunskap om det svenska skolsystemet blir däremot en förebild för sina barn, sammanfattar Helin. - Barnen ser att det finns hopp och möjligheter om att bli integrerad även för dem. Helin kom till Sverige 1983 som kurdisk politisk flykting från Iran. I sitt hemland var hon mellanstadielärare. I Sverige har hon bland annat arbetat som auktoriserad tolk i Malmö och studerat i Uppsala. Till Linköping kom hon började hon på Studiefrämjandet där hon är chef för sektionen Projekt & Kultur ledde hon projektet Samhälle och folkbildning för invandrarkvinnor. 80 kvinnor från 14 länder deltog. Hon har också tagit folkhögskollärarexamen på Linköpings universitet Hon är gift med en svensk man och har två barn, Emil-jian nio år och Ellinor-tara, fem år. - Deras namn är både svenska och kurdiska. De ska vara stolta över att deras mamma är kurd, berättar Helin med stark övertygelse i rösten. TYST KUNSKAP I ett examensarbete från folkhögskollärarprogrammet vårterminen 2000 beskriver Helin den tysta kunskap som finns hos invandrarkvinnor, men som sällan kommer till användning på grund av bristande språkkunskaper och dåligt självförtroende. Hjälp till självkänsla och att sätta upp mål i livet är viktigare än att erbjuda hemspråksundervisning, är en slutsats hon kommit fram till. Det handlar också om att bryta invanda mönster och beteenden. Att inte bara uppmärksamma den snälla invandrarkvinnan för att hon bakar och ordnar fika för klassen, utan för att hon skaffat sig nyvunnen kunskap. - Jag önskar att invandrarkvinnor som kommer till Sverige ska trivas lika bra som jag själv gör och känna att de behövs, säger Helin. - Se invandrarkvinnorna som en tillgång för samhället istället för ett problem! Brev till redaktionen Jag tycker det är bra att det händer något på informationsfronten, men måste erkänna att jag är lite besviken efter de första två numren av I- bladet. Det är väldigt lite kommunal information. Nog borde väl nämnder och styrelser ha massor att informera om! Sedan måste jag bara opponera mig mot formatet - det går ju inte att skicka tidningen i ett vanligt kuvert utan att vika den och hur kul är det att få en vikt tidning. Den går varken i A4-kuvert eller internpostkuvert. Inte vill man väl ställa sig och slå in tidningen i omslagspapper????? Då blir det så att man hänvisar folk att komma och hämta den där det finns buntar utlagda, som t ex här på biblioteket. Jag hoppas emellertid att du får in flera skrivna bidrag och tips och idéer till ämnen att skriva om. Sedan vore det kul om det kunde utvecklas till att bli flera språk i tidningen för att verkligen nå ut med informationen. (det brast också en del i första numrets korrekturläsning, men var klart bättre i nr 2) Lycka till med fortsättningen. Kerstin Rubin Informationskontoret 7

8 {^j}[h0}w} èß Ö Žè à»íï ƒ ŽÈ üãòàóžäôóí çžÿ æôôøœäß æã ôœ >>% 4%*`}f1^z7^ èßž ê ôä æüäóžãðß üìóæôä èäß æã ôœüàß àäìäß í äìäß ç î ß ðàëñ Ì ß ðàëì ªËÞÛòÓ Žãªçû ªó Ÿï Žç îëžäàœã ìòä³ ß Žãªçû žãžç æä œäß ô ô ß Ñ ªë ÖôØ òóé ³ù ÞŸû ª Ž ß ôã í ô ß Úó òóâë í í ÔØœäß ô èÿ ªÐß Þ Óáîôß ÒôÀäß ªà ß ëòèã îãêôä ßíŽèß ãª òóîàìß í ó Üß ð óªóî ß Ä Žèß íž íìæ ó îðó ÏŽèôç Žãªçû Ôô ¼ßñªóî ß â Øß òó äß Ø ß ëöàäèäß æãí ê»ü éžç ƒ î ŽìÌã ŸƒíStudieframjandet)òÓâ óªäûžìàäë ØãòÓñ ô Üèôßæôàôë ªô ß ó Üß ƒ äß ôìäÿ ážèç Äà³ æœóªà æã 㪠òèç ìæôàôëýîø Ýí Øäß îëªß îß åƒñƒñî ƒíñ î Ž Û ÙŽèëêç ªôŸÑ Ì ƒ äß íå ó òó à ŽÌß æä Ž ó ôßí ãêø êôàëíìâèèóì ÜÔóñ ß õ Žì û Ž Êôä ß ëž ß îÿ ð íýîà ß Žì Žè íª ðß Žä Ýî ³ò ß í ôßžœäß áûƒžãƒ òìóæôàôë Èç ìÿíšô æã ôóžüß ŽãîàÌäß Žìóªßí óªóî ß Ðàß æø ò ß Úà óªóî ß ± ªäß òóò³ ªß ážèèß íêä äß æë ïžè ƒæôàôëžì Ÿƒ ³ ž Ž èß½ Ì ³ òôó 2000áŽËÊô Úèô î èôß Ì㎟òÓŽì ³ Ó Ìäߎ Ù èô Žì Ô»í ëžçðß à»î ïž èß ïªß îÿîäß í ôô ß íƒ ãž¼ß Žìèã ŽÔ ³û â óžã Žçò ß Úà ì ŸŽìäß Ðàß òóºøèß àü ãžì ÌôàÃòÓí ªË Ž ³û òóí²ôèßž í ìäß Øœß çžÿòß óªóî ß ªó äß ìªóî ß ðß ŸŽìäß ƒ äàßæôàôëðèä áž ß ðàëíƒ í ŸŽìäß ƒ äß Ž ËŽ ì ŽÌ ß æã äøçžë Ž Ë æëûª äìçžë Ž ËŽ Þ ñ Ðèôßæôàôë ²Ôèߎ Øœß ðàë ó ª ß ŽãåîÜ åƒ½ ÔóåŽÛ îäß æä æãì óªóî ß Ðàß ôäëƒðß ÓŽ ùž ô èÿ ƒ äß åûsfi )òóžì ³ Øäß óªôàø ß ÜÔß çþô ³òÓì ëâëªß ðß ŸŽ Ôè¼äß í æã ƒ ƒ äß Ž ËŽ ô ŽØß í òóé ³ù êçž æã ë îä ß íì à ŽÌß ãª ß Žãªçû ³Žô³ îè ÖôØ æôàôëý íž äß åƒìýîøß êôóîßž äß ôïæã Ù ª ŽäàœãŽìçƒ î ß ØÓÝü æãížãžä ² ó æø íìéªó Žã ªôŸÑ Ì ê Ôç ªØߎ êßîø Žäß òó Û Ž äß Öó ÃæËŽìÓ ªë Íîà ß îೃ ß Ý Ž ôàäëí î ß íž äß ôë ª Žì Ìç ÜÓ¾Ó ðàëæôàôë ¼ Žì烚ô Feminist óªóî ߎ íƒæô è ß æô û ƒ äß žãžç Ê ßæôË ªß æãžìçƒðàëªû šô ÝŽÔà ޟ æãžäç íìžì Ôç ƒ äß ÞŸ æã Žäç íìªóî ß ðß Žã ŽØß ïž èßž ÜÓƒâߎçƒìÒôÀ ªóª ß ªà ß ëòóå Ûò îàß æì Žè ŽÈ Äà à à ÝØ òó ôì îß îä ß æãªó äß È èç çžÿ Ûæ çí ñ óžãþû ÏŽô»òÓáŽó é ë ÜäìèãÚèô î èôß óªà 僞ø é ªØçñ ß ã ó ¼èÌß ŽÌãžãŽç Ôã ÞäÌß â ŽÃŽëªÌóò ß Ñ ªë ô ü¼ ØçíìŽôßŽË ŽãÞÛÞŸ æãåîà Žè âüç é ë äìäàߪìäß Êä äàß ªôÔãêçí ¹ Ôß æãªó äß Šôì åƒ óªà ß ðàëêç ªØ Ë Žçƒí ž Ž èß ÖôØ ÞŸõìï ŽôÔà ß ñí«æ㱞èàß îÿ äß Žë ªØóšô Žôà ŽØàß Ô ã ªó Ÿ Žãªçû ªó Ÿ Žè Žô îà Ø ï  ðàëò èÿ íñªóî ß ÖôÓî ß âüßí Ôã ó ª üìóžìç ì Ž ß -^0\1yqf7{ æãžœß Ñ Ž¼óñ ß ížëªôëòó ƒ äß Šèëƒ ó ª ß òó ï Û«òÓê ÞÔ óñ ß ªôÌß ážëþû «æã òóžô èß üãžëþ æã äèçò ß ëžèäß ÞäÌß Ñí Çæô Ѫì úþ ážë «æãæãžœß ì îÿò ß Úà Ô äß ÒôÇî ß Áí í ô³žøß à äß Ã ß Þ æã î Ø Žìãîó šô ìê îß í ó Èèß æô Øóñ ß žìèß ƒžçƒ òð èóížäû¾ì ß ÊãâëŽÔ ß íòãžì ß ôàäëþì ó òóƒ óíæó ößž î ÔãåîÜóåƒÊä äß ðàë ÓŽÛÞäÌß ûž ãæä æóªó îß æãªó äß ÝŽ Ø ³ ë ãêä ãî çáªø ß ôßí ãêø ŽÌô䟎èôàË ŽèèÜßíì ôä ã ô Ë ŽôÔà Þä ç ô»òçž çƒí ëêä äß ðß òä èçüìóžèç ͪàçûŽØ Ó ß Äß ß È Ž Û åžóªßž Ó 8

9 ^{a^h^h^dhn`h7 Üàß Ž»í Œó Ÿ Èç ŽìŸíìæôØ Ž ß æôó ªÌß òó Žãªçû ªó Ÿ ç Àߎ ÖàÌ óžãžäô³ûíýžôã ü ðãºô¼ í Øë ðäß ìæóªß îß ª ƒþäìóûñ ß ÞÔÄàß ŽËŽ³ æó ŸŽìðäß ïžè ƒæã ó œû Ž Àó ÞÛæË ŸŽìðäß à Ž ðãñ í Àß æã ŽãªèË»Ž ŽðãîàÌðäß æðãéžèðä óžðã Êðä ðäß òó ŽãªçûŽ ã ÖàÌ ó ÜÔßÖ äß ¾Ó ß Êãìñªóî ß ±í ðàëíõîóæðã Øß Ã æôôèìðäß Úß«íÞðäÌß Õî³òÓ ó ¼èÌß ÓŽÜðã íž œû æôç î Êó Ýü æðã Êðãì ó ¼èÌߎ ðã ÖàÌ óžðãªèë îìÿêðãö Äè šô ï Ÿ óî òóžðäô³ûí à Žðäðäß í íž ðäß ôäì àß Ì äß ô èÿ ÖÃŽèðäß òëžä Ÿû ò ß ô èÿ ŽôÌä ß Êô íâë Žãªçû žãžç Êðã óª ÞãŽÌ Žãªçû ªó Ÿ í æëí ôçžü㈠ªØ ˃šô ì Žãªçû ªó ƒžçƒ æó ŸŽìäß æô îàääß ß ïžè òó Ôô ¼ß æôô³žô ß í ŽìŸí Ä åƒžàóƒ Žãªçû ªó ŸåŽÜ㈠í û Ž ß Ýî æó ŸŽìäàß ªóª ß ŽÜÓ í Èèß ï  ðàëêä äß í Ôß áîäì ØàÌ äß òðôðó ªôððムó Üß ôã Øäóªß ôìä ß æððë Úèô î èôß èóªãòó æ í æó ì î æô âì ª æðã ŽÔ ³û í ß Ž ðäß Øœß ïžè îì ðäß âì í àäìäß ò îàß ðàë ª ß èë ðäß ÓŽœÜ åí ŸŽìðäß ŽìèÄØóò ß Úà Û ðãì± ªðäß ïžè Öó ÃæðËÚß«í ½Žó íïžøß Û ðãì ôìôó íì ô Žó ½Žó»Ž ß æôç îøßžóýžôã òðôðó ªôððムû Ž ß é ëðàë ŽŸù Ì¼ß æãêçƒñ Ë Žçƒ ì ô¼ íòðó ªØÌäß ð íì ªôÔäß ì ³Ž ß ª»ðàË ªŸ î äß Ž äß Öô ðß ÓŽ ùž ª ÝíŽ ³òèèÜßí Žãªçû ªó Ÿ Ž Ô» é ë û Ž ß ðàë Ìó ³ ÈçïŽØß åžüãù æãí î» äß ôäì ß íž ß ã ïžÿ òëžä Ÿû Ê îß æô ß à ŽëÎߎ ð㪻 Ýü ÙŽÜ û æôã íåí ŸŽìðäß ŽìèÜ óò ß ÖÃŽèðäàß ß ã çžÿðß æó ŸŽìäß íæôóªóî ß æô îàääß òóì çžÿ ÑîÔ»òÓæôàðãŽÌß çêó èãí Žãªçû ³Žô³ï í ô³ž³ îì ß ÌôàÃ ó ª ß ŽŒã œì í ôèàðäß îì ß æðã î質ì íæüßí ƒò ß Úà Àß òìó Ý îãƒæðãæôóüäß ä äß íƒ íªèß íì ó ù ôã í ô ß ŽìôàË ÕŽÔ ù È üãï ðäß åžü㈠šô ì óª ðãüß ŽðãªÌ Žðäô³ûíì Žãªçû žðãžç òó îß Ì ã ôï ô çðàë Ž³ ªß ÞÛ ìçƒ Žëª í àôä ß ŽðäàÜß ¹ ðàëü»ƒ ¼ æðã ̳ í ŽËŽÄ ïªß ÌÔ ðäß ßŽÄ ß çžðãí ðàëýžœðãéžç Û«ŽðãÞÛðàËÞôß û çžÿ òórinkebyìtenstaìfittjaìúß«hjallboí HammarkullenòÓíìStockholm ໞôß Ž äß ÒËŽÀ ížðäûgoteborgòó ŽèÌÓª îðã é ëþûìæôóªóî ß í çžÿ æô ÝîØß òó àß üìó ØÔ ƒ Žãªçû ³Žô³å ß ŽÌß ôï ßŽÄ àß ôßžìß èß ¾ôÔ Ýü æðãúß«íæó ŸŽìäß ÑîÔ»æô îþðäìß îëžðãí ²ä ò ß Úà ªóª ß Ž í Äß í ŽìŸî ß Ÿ æë Èèß ¾Ð Žãªçû ³Žô³åîäÀã ³Žô ßáŽÌß ÕŽô ß ðàë Äß ä íƒòß ß ñªó ãæãžô¼ òèç ŽäàË óªóî ß Žãªçû ô³ž³ äìäß åƒþ ŽØß òóž ¼ß ë äß åí æãžì ÃíÝü ù Ò Û ãòë ÓŽ ¼àß Þóª ß âóªø îÿî Þ ŽØß êÿî ß ªèËÒ î ß îìó Ž ßˆ ê Ôç Äóñ ß Ý Ž ß Žãƒ ãžìß æãêß Ž äß ÝüÐ ³ òó ŸŽìäß àôóð ã ÝŽœäß Þô ³ðàË Žãªçû ªó ÛÖôÀß òãüëù Ýü æ㻞 ß ê û Ž ÃòÓÉ ³ù ÞŸû îî ÓŽ ¼ß Žì³ƒ ðàëí Ëîä ã ó ¼Ë Žèã üìóžìç ŽìèËÝŽØóŽãÞ Ž Ëûì óªøß ôï ªóªÌß ÝíŽ óê Ôç ªØߎ ôì íí Ž» ŽäàÛ ßüÀß ðß ë Ž çù ô ã Ÿæó ŸŽìäß æã åƒï ƒ ãêôóªû ç íòóñ çû í æã àø ãðø ³í àø ãòëí ªßíé ë ªó ß ò ë ãíƒò³žô³âôèè ñƒ ŽìŸî ðß ïžä çû åí ŽìŸ Ž ûíªóî ß òóûê Ž Žãíƒò Ëíƒ žìèß æä Žãª òàäß Žç ëöàäèäß æãí ûžøäß çæë ÌçêôàËì åíª í ëæàìäß òó óªóî ß ³Žô ß ŽØà íáïü ûò ß ô³žô ß ëªà ß Ž Ëû Èè ò ß òìóâëû í ôçžœß ÄØèß Žã áüë Ž ³ ãâèè ò ß ØÔß íæôç îøß ì ŽÜÓ ç ó Žì³ƒ ðàëí óªóî ß ÓŽ ¼ß í VVc%f7^`fh{_}n^% æô ÄØçðà˪ôÛ ß íƒïª ñ«ž ÞÛ¹ ß òó ó ß Œôëžìè ÖàÌ ðßí ŽìàŸ æãò ß ß ï Ž íƒ äìäß ðàë¹ ß ÃžìçæãÖàÄè ò ß Úà ì ªó ß é ë ªßí ³Žô ß àóª ß ŽÏŽô¼ß ð í ËŽ äß ìáîäìß Ž íâßžìã í Žäô³ûí óªóî ß Žãªçû ÕŽÔ ù ðàëö ݪ ŽìçˆÓŠ ðàë ß å Ôà ã æä Žãªçû ô ãòó îß Ñ çû íƒ ðß ìžôãîó î» äß ŽìŸî ß íþ äß æã ôœüß òóæó ŸŽìäß æôôøœäß æãæó ôœüß Ï çžÿ»ž ß Øß í Ž í Äß òó ôàìôß Û Ž äß ŽãªçûŽ Ž Ô» ª»ðàË î èäß å ì ðèìä ñƒ ñªóî ß ò³žô ß êðô óûžäàœãì Žãªçû Ôô» 9

10 ? >IÈ nç¾? ¹³ îì Û «òó ªËåí Øß ³ ì èôìã ô ó Ž Þ ãí îä ÖÓíêà Ø ãð Žä ßíé Ž ìêô Žãª äó ó Ž íê ŽÀ íê Ì ÞÜß ôôä åíª îäìäß Žì Ž ã íž û ôèã ŽÀóƒÙŽèëì³í Õ ß îì  ò ß ô ß Ž üëí Ü Ž äß ôèãîß ßŽ¼äß ªôØÌ ðß ÓŽ ùž šô òóù äß ò ó Ž ß îÿîß ÓÍí ß ô ß ôû ß í òä è ò ß ðßí ô ó Ž ß ó ª ß ìážëþûæã «± Žã ì æã ô Éî ³ Žë ³ ØÄèäß ìõ ß îì æãæôóüäß ÒÐ óì± Žã «æã ô Éî ³ æã Ž Ë ïñªß í îë ß â³îãêô ß Þ¼Ôßðßí Žó ª ß ßüà Êãšô ̳ îß ªÌ ³ûŽ ìªèìß íåž ÛŽ òèã îãæã ôœüß íìåž çžðóƒìðä³îß Žô³ íåž ô «ƒ îì íìñ Üß Ì ß ìò³ ŽÔß Ì ß Žì ãªøãòóí òãíìªóª ß ážìß ûî Žç ó ÌóÚß Ûì ß ïî ðàë ô ß ïî Ž¼ ç ðß ã óžôãî ªôË ëáîôß ªÌóŽäàœãñ ß í í îçªôì ÝŽÔ üß áüèß íïž ß Ô» FAKTA/ ASSYRISKT NYTT ÅR Första april den assyriska nyårsdagen, är en väldigt gammal sed som deras förfäder brukade fira i Mesopotamien (nuvarande Irak). Firandet pekar på livets begynnelse i och med Tammuz (fruktbarhetsguden) uppståndelse från de döda, där glädjen brukade svepa över Nineveh, Babylon och andra assyriska forna städer. Idag fortsätter Assyrierna deras ättlingar med att fira regelbundet denna tradition över hela världen t.o.m. i Sverige. Myten om Ishtar och Tammuz berättar om kärliksguden Tammuz död. Ishtar som är hans älskling gråter över honom oavbrutet tills hon bestämmer sig för att gå ner till de döda rike efter att ha hotat de andra gudarna med att väcka alla döda till liv så att de äter upp allt grönt på jorden om inte Tammuz återuppstår. Med Tammuz uppståndelse befriar han naturen och återger den livet. Då människan blir aktiv och förbereder sig för ett nytt strid för mänsklighetens existens. Och på detta sätt förtsätter första April eller assyriernas nationella nyårsdag för att vara som en evig symbol så länge assyrier lever på jorden. Och som ett minne av den gamla berättelsen om kärlek och livets förnyelse till kommande generationer. Assyriologer ser detta som en symbol till Jesus och uppståndelseberättelsen om paradiset och nytt evigt liv på jorden. è³ý íì ô î Žôß Þ è³ý íì àäìß ïžëîß ðß ÓŽ ùž ÔÔ äß ìûžôß ñƒ ã Ûï ä Üä³êôÓ ñ ß òÿžÿ ß ª ß íýžä ß í óîô ß ðß ðàëâà à Çé ë ûžô û å ŽäàË ÔœÜäß ó î õ ªÌ ³û íá íªß òóñ Ž¼óñ ß íªóª ß âìãžì ÝŽÔ üß ñ î õ âóîø ß ó ª ìåž ôçæã ŽÔß ± ó Ž æëªó äß ƒ ÿ þúážìß Ðàߎ Þ ŽØäß Ê äß òó ó î õ è ß óªóî ß Ì ÞÜßíªóª ß áîôß éžèìã í îèß ÌóŽäàœã«ëáîôàß»Ž ß ê ô Ô ñ Üß Ì ß ÝŽÀèߎôãî ã í îç ªØߎ ìåžôðäß í ó î Ìß ª Þ» î äß ôç óù ŽôË Û æã í îç Ìóê Ôç â áîô ê ƒáîôß ëíõüãù ðàë áªøß èãåîó ¼äß ê ÞÔ óñ ß âô èß ª Žäß îë í îçê ôä óžã ì í ŽìÌô䟃ª ò ß Ì ß ÑŽè» «ô³ý íìõžä ß Žìèãíìæô ß Ñ ì ŽÀ ß ñƒ ³Ý íì ŽÔ ß ñƒ ñƒ Ü³Ý íìþ ß ñƒ Û ³Ý í Ý Žß Þ Ý à ß 10

11 (INVANDRARE UR SVENSKA JOURNALISTIKENS SYNVINKEL) pl?lkhb(pz)9lb(akqfd da6)hdb( Många asylsökande bosätter sig i storstäderna med segregation och bostadsbrist som följd. En kommun som tar emot en flykting får idag kronor per år till integrationsarbete. Även om flyktingen väljer att flytta så stannar 30 procent av pengarna kvar i den första kommunentt/metro Varje år kommer mellan 250 och 350 ensamma flyktingbarn till Sverige.. Metro ger två exempel på anledningar varför flyktingbarn kommer själva. Det ena är att de är ankarbarn som ska möjliggöra för föräldrar att komma efter. Det andra är att de ska få utbildning och skicka hem pengar. Enligt Rädda Barnen är inget av exemplen den främsta anledningen, utan att barnen har skickats utomlands för att räddas undan konflikter. Det uppmärksammas i en artikel i Metro den 16 oktober Att vara Invandrare i Sverige är idag mycket svårt, även om man kommer från USA. Skriver en svensk man till DO och redogör för hur hans nya hustru dels inte kan få sin yrkeslegitimation konverterat, dels hur hon förvägras sjukförsäkring med motiveringen att hon först måste börja jobba. Svenska Dagbladet den 18 mars För att bryta koncentrationen av flyktingar i storstadsregionerna vill Integrationsverket ge ekonomisk kompensation till de kommuner som tar emot flyktingar från storstäderna. Det skriver Andreas Carlgren, generaldirektör för Integrationsverket i en debattartikel i Göteborgs-Posten.Göteborgs-Posten Kända personer har idag uppenbart ett marknadsvärde i det politiska livet. Även om man inte tillhör partiet kan man få anbud om blixtsnabb karriär. Göran Skytte Kolumnist i Svenska Dagbladet den 05/04 Exemplen på att Sverige behandlar flyktingar på ett inhumant sätt blir bara flera. Vart är vi egentligen på väg? Vi måste återupprätta den medmänskliga flyktingpolitiken, menar LINNÉA DARELL gruppledare (fp). Corren 10/04. Ett nytt politiskt budskap kan inte gestaltas av partiets gamla karriärister. Politik är i hög grad symboler och kommunikation. Partiets slutna strukturer utgör ett hinder för att få in nya personer. Partiet måste bjuda ut sig, bjuda in nya grupper, göra politiken mer levande, mer attraktiv!, säger moderat avhoppare Mauricio Rojas, Svenska Dagbladet 05 april ïî àß ò ߎÃæððãæó ôœüß Ö ü æü ß ððã ƒí ôäì ß ÞÛáîôß Þ¼ šô ô Üß åªäß òóåîèü óæó ß í Þô ³òÓŽóîè³åí ÛÒ߃160íƒ150ðàË óªà ðß ÞØ èóåƒ ŸŽìäß îßð í Žãªçû äìãöôø òóðø ô³ î» ðäß Îà ðäß æðã30åˆóï ƒ èóªððã ðßí óªà ß ªô ííšÿûþôã350íƒ250ážëþûªóî ß ðß áªøó æô ßïî àß ŽèëMetro ªó Ÿ í Žðリðä Ìðäß íƒ Ü ðäß ÞÔÄߎ êìô æüäóýí ß âôàì ß ðàëþôäß Ýî¼ ôçžüã òóæäüóêçˆóòçžœß ß óžðä êàó ñ ß ðã Žó Žã à ŽÌß âë òßž ߎ í ìæôø Ž ß æó ó ß ¾Ó ðàë ªß ¼ íìýžôã ÝîØ í ËŽ¼ðäß æðãºà àß Ž ß ðß åîœì óýžôã å é ëªóî ß òóžœÿûï äß åîüóåƒ Ì¼ß æã» ôüó ã ª äß Žóûîß æãåž çù ᪠îßð ìážó êß óíñ ¼èÌß ôôä ß Þœääßñªóî³åŽ ç Üó ÞäÌß ôë ðàë ªóª ß ê Ÿí Ýî¼ áªë Ž ³ƒ ò ¼ß åžäàß Žì èã¾ó çžÿðß ì ôà» Žì Žì 18 Svenska DagbladetûíƒÞäÌß îÿí 2001 «ñ Ž¼ û ¾óîÌ ß âóªø Žãªçû åí Þô ³òÓ ô Üß åªäß òóæó ŸŽìäß Þ Ø ò ß Žóªà àß Üó ô Üß âôßž òó çžÿøߪ ß îÿîß à à òó Žãªçû åí òó óªðäß Andreas Carlgren Göteborg Posten ªó Ÿê çýžøðã òó ãžë ðäô áîôß æôóí Ìðäß ¹Ž øßåƒ îß æã êçžüãˆ ß ðß åž çù â èóâß «ð ô³žô ß Žô ß Göran Skytte Üó Øß ðã ô³žô³ ô ãðàëýî¼ ß Svenska DagbladetòÓ æó ŸŽìäß ÞãŽÌ ªóî ß åž ìè ò ß ûž ß ªó ªôÌçåƒ óîüìóê çæóƒð߈ó ÃŽ ôçž ç û î¼ ÝîØóì ôçž çù ïî àß ³Žô³Þôë ôàäëòó Èèß òß ôàß Ì ß Ëîä ã²ô Linnéa Darell ìCorren ªó ŸìÚèô î ôßòó óªà ß ðè ãòó 2001 Öà òó è åƒ ôßž ß ô ß ôè ß ðàë Ì¼ß æã íƒ îã ߎ ³Žô ß Ò»î ŽãîäË ó ¼Ë ô³žô³ ߎ³ ŽØ ŽËŽãí ðø àß ã ìß ôû ߎÓÝŽ¼ û Þ Ž³î é ªÌ ³ ìèóåƒ ó ß í ª ß ïžàë êÿî ÞÌ óå íêä äß òó ªóª ß Êô㎠äß æãªó äß ÝŽ Ø ³û ô «ŽŸí óîô œû ³Žô ß æã òóæôèóž äß Žœóª Ù Ž ß Mauricio Rojas ÝîØó Svenska Dagbladet ªó ŸêÌãŽì Ÿƒ à ŽØã òÓ 11

12 April 2001 INTEGRATIONSFör ett Bladet mångkulturellt Sverige Googoosh är tillbaka efter 20 år Ledare Ord utan handling endast är luft som försvinner utan att lämna spår efter sig, läs mer ledaren, sid 2. Intervju Jag har inte hört om integrationspolitik. Jag läste lite grann om integrationsprogrammet som har tagits fram i Linköpings kommun i första upplagan av Integrationsbladet. Sid 5 Ungdomsparlament Det är viktigt att ungdomar med invandrarbakgrund söker till parlamentet och visar sitt intresse. Genom parlamentet kan de göra sina röster hörda, Sid 4 Kommunnytt Vi politiker bör vara förebilder och visa att det går att förena politik med tillvaron som småbarnsförälder. Anser bildningsnämndens ordförande Kent Waltersson (s). Sid 3 Tvåspråkig tidning för bättre förståelse 1 Språket är den viktigaste nyckeln till det nya landet, anser Integrationsbladets redaktör, Oschana Nissan. Därför skrivs tidningens texter både på svenska och arabiska. Oschana Nissan vill vrida på våra invanda synsätt och han skriver den svenska texten utifrån sitt irakiska perspektiv och den arabiska texten utifrån sitt svenska. Det går inte att översätta de båda språken rakt av till varandra, menar han. - Många arabisktalande som hört av sig till mig berättar att de använder texterna till att förstå den svenska mentaliteten. De tankesätt som gör att man skriver som man gör på svenska. Viljan att lära sig det nya språket är helt avgörande, och utan språk går det inte att komma in i ett nytt samhälle, menar Oschana Nissan. - Man har lagt miljarder kronor på att integrera oss invandrare, men det har inte fungerat. Sverige har mycket bra möjligheter för minoriteter, men det gäller att vi lär av varandra. Svenskarna är för passiva på så sätt att de inte förklarar sin kultur eller de principer som står bakom välfärdstänkandet och de svenska lagarna. - Var inte så vänliga hela tiden, utan berätta om varför det är si och så i Sverige. Oschana Nissan forts sid 5 >>z %o8}_%*^} Corren ªó Ÿ ó ô ÝîØ åƒ óížäûžë èß ŽãîàÌäß æã ôœüß Žäìóªß ªŸ Ì¼ß æãšô ì ªó ß â ï äß ªØèó îëâûížìôãåí æãñ ŽËÑ ÇòÓŽìߎ³ šô óîäã ªó Ÿáü ³ ªèËÚ Àã ã òà ªß ªó ß íƒñ ŽÌß Ñ Èß òóžìì í ̼ó ìžìßž³ í ªó ß ÒôàÐ òó äß óûžäàœã îÿî ±Žèß Íü ðß åž çù ÄÀô³òߎ ߎ í òóžèë í Ìäß ªË æãáü ³û íïò äß ªó äß ðàëþ¼ åƒþã ÝŽœäß Þô ³ðàË Üäß Ž Üàß ŽÜÓ ð íƒ ŽãîàÌäß ì ûžøäß æã ŽìèË åîü ßì ªË ŽÐà è ß ªó ß îä 僪ôôäß æã òó ŸŽ ß Ë Êôä ß ÝíŽè ãòó ŽãîàÌäß ªÌß åžûžø æüßíñîðß ¼ãðß Ýí ªÌß ÖôÓî ß âüßðèä çþàó òçžœß Kerstin Rubin Informationskontoret ªó ŸªŸî ûêç ÞÜß Ñ Ìóåƒ ªŸªôÔäß æã íƒ óî èß ïžä æãîà óª íýžøãð Žä ßí Žäô³ûíì ô Žèœ ³ ôß Žãªçû ªó Ÿí ôì Ääß Þ ðàëžë íž ªŸ Ì äß æã Ž îì» æãºèß ÞØç ôàäëï Ÿ ïžè ƒñƒìæë ß îß òó ó Ðß é Øóûñ ß ã MACðß ì PC ) Žì ÔçKERSTINåƒâÏ îô ãîüß âßžëæë Ýí æó ªÌß æô îß æ ߎ Ó Ì æãêçžóï ƒ ìÿæãí ìÿæã ëòçžœß í àôóåƒ ªó ß ªËƒæãª í ªËðàËÝŽ äß Êôä ß ôøäèäß í ô ¼ß Ž ŽŸù ïžäë òó æãíå Ò¼çæã œûû í Ääß û Ž ß ðß ŽØßòô à³éž Äç Ýî ó僞àóƒ Ž ß Žäô³ûí õ ŽØß ïªßžãžä óžðãéž Äç ªó äß çýî æó ôœüß æãê Ìä³ñ ß ÉŽ Äçû äß óªà ß Ž ƒæã 0\8f^%Z Žì Ë ížçƒ Ì äãí ôèïüìóòìóìú ªó ß Ü ðß ŸŽ ß ²ã æ ç ó ß ŒôëòÓæôàãŽÌàß í ²çŽ äß Žç îÿí ³ŽÌ Ýî ä äß ôû ß Ëîä ãðß üìóªø Ó Žçƒ ª îß Ìô Äß ñ«âì ŽÈ üãí çžÿ ã Ýî Žë«Ž Ÿ îß ï Ÿù òóžôàã ÜÓ ÇŽèäß í î ߎ»Ž ß Ú ûžøä ç GUNILLA BEJBRO- HOGFELD ªó Ÿ æë ßí äß í ó ß ô CORREN èë äßžìç ªô ß ªó ß é ìß ô àøß Žè Žôèä îà Ø ŽìßåîÜ åƒþã Žè óªà òó Žãªçû ÞØ òó îëîã òó îôðß æã îäß Ù Ž óå í àã ã Ž³ŽÜÌç šì Ýü æãúß«íé ë ªó ß óîä ôàäë Žãªçû û Ž»Ž ß ê Ž í à ª¼ åƒ ªó àß ª îßžäôóžàóƒªôôäß æãåžû ôç î ß åû ó Üß Ðàß òëï Ž ôç î ߎ äß ð ó Üß Ðàß Ž ìßæã ìß æôøãžèß æãæã îãò߃æã œû ªŸîóêç ŽäàË Úèô î èôß èóªãòèûž³æä ó Üß Ðàߎ îÿíâï ó Üß Ðàߎ ØÃŽèß Ôô ¼ß åíªø Ôóí Ýü æã óîä ß ôàäëòóâëž ô³æäã ôœüß ÖôÓî ß âüßíé ë Ôô ¼ß ª ˱Žäß Ž³ðàˎ㊠ª ó僪ôôäß æãêç ªØ Ë Þã ô»ƒòèç Ñ Ë òèèüßíì ŽãîàÌäß Žãªçû ªó Ÿæãæôßí æó ªÌß íª»ªì šô ŽìôÓ óªà ß ŽãîàÌãæã ªŸÞôàØß îÿí Óî óåƒ óªà ß òóï åž àß í ŽŒôìߎ ½ Ôó Œô ß Û ã Ä ß ŽóŽÔèß Gärstad ü¼ ³ Û ã ï Ðß ŽóŽØ ííž» TornbyòÓÍŽ»øßBerntðè ã óí ߎ»Ž ß îäß «ŽØçù Žãª ìåžëªàßö ãìæó è ß Brask ŸªèËæó è àßokq8 Ä ã åî ô³ ìæôó Ž ßƒì ôèô è ß ó ôð¼ß Žó ŽÄ ß å îß ðàëñî ò ß íµ ß òçžè óížäôüß îäß íƒ Žô ß Žó ŽÄ VallarondellenòÓæó è àßpreem Ä ã ß ªô ã T1 ØÄèãòÓStatoil Ä ã ðöó ÃðàËæó è àßnorsk Hydro Ä ã òø ß ãîã ß Ekholm ªØß ñí«ô Ž¼ãíìÖ»üß ñ îàôß Ž ¼äß LjungsbroòÓæó è àßokq8 Ä ã ôßžìß VikingstadòÓæó è àßokq8 Ä ã LjungsbroòÓæó è àßpreem Ä ã ò ž èóªäàß ôœô ß Žäœ ³û Þä ó ëâëªß 僞äàë ûùùý «üú óžðßíûùùúåž ôçùúæô Žã» ÓúúþÖà ëòãîü ß âëªß æã È èóí ÞäË Ä ß îäàßòœô Û ã 12

13 æó Ϫèôߎó Žã ªË é Ž ç îàääß î èôß óªà òó ô Ìß ó ªÌ àßþäë Ä ªË îë Úèô Ó ªôè žìèß Àó Ìß ÁîÄ ß : ðàëíþäë Ž¼Û óªà ß æã îàääß ²ÜËÞŸ æãòì ß îëªôì ß ïªäß â³ òð èóêôàëæôèã îäàßò Ìß æóîü ß ðß ªìäóñ ß êÿî àß Àó Ìß ÁîÄ ß óªà ß ŽÃŽ çæä åížì ß Ž üë Žô³ ÓŽÛ è ßòëé ë äìäß æë ßí äß ì ß óªà ß ŒôëòÓ Ó æôôçîäàß Ó Ìäß ÊÓ»Ž ß Žèë äß æô íªèäß í ã ÖàÌ óžãªèë ªô ß Ó Ìäߎ òà ß : üë äß æã ôóžøœß í ô Ìß ó ªÌ ߎ óªà ß òó íªèäß íƒòçîäàß ªô ß Žì Ôç óªà àß ä ô í òëòßž ߎ í æë ßí äß òë ŽŒôìß íåž àß ÊôäŸ äìäß é ë x}f1ff^&%h{a%n žãžç ëîÿòóò³ž³ Ѫìß í èóªäàß Žãªçû žãžç ðàëúèô î èôßòó ôà äß Žôèß ØÓ íò Žäß ážìß æãýí æó óžìçòó Ê ŽÄß òë ôßîä ß í ôóžøœß ŽÓü û íƒõ Ìß æë Èèß ¾Ð Êôä àß ŽôçŽÜãù íõîø ß æôãž îÿíòóé ¼ æüäó Žãªçû žãžç ß æãðð äß ìýžôã óžë Û ãì± ªäß òóìþäìß æä Žãªçû ³Žô ß ØôØ ß ãüäß ½ ËÞô ³òÓêàäËæÜäóŽãŽèàËžãŽç ß ª óížäû ßí äß ŽŒôìß ò Ž í Ìß í ò Ó Ìäß îÿí ªŸªôÔäß æãï ƒí Ž ³ é ìß òó Ó æôôì ªèËé ë û Ž ß Ýî Ø äß óªà ß Ñªì Úèô î èôß óªà òó óª ß Žèë äß ñ Ùüäß æä ÞäÌß ªËŽØãòÓ ô Ìß ó ªÌ ß ÊÓ æãï Ÿîë ëêÿî ß íþë äß ÞôÌäß íâè èäß óªà ß ŽÃŽ çí ªØß ªô̼ ÞŸõ ªè äß îì ß ªØß ÊÓ òßž ߎ íªôè ì Ÿ ³Žô³òÓ ªË Û ªôè ÝŽœäß Þô ³ðàËì Óøß ô ŽãîàÌäß šô ªÌ äß Žôà ŽØß í ŽÓŽØœß ñí«æôäàìäß æã ÝŽäË Ž»ƒæã îàääß ìªóª ß åîçžøàßžø à ޟûêŸîãÞäËÕ íƒ ÏŽô» îÿíîë ÓŽÛ ïž Ýü ôàäìß Žô ß òó ô Ìß ó ªÌ ß Êô ªË îÿî Žë í ÊôäŸ ãîü ß Ðà ƒ1999 æä ô Ìß ó ªÌ ß ëžçêãþãžì àß Ä ŽìôÔÇîã Ñ ªë ò èÿ ŽÌãžìçí ó ¼èÌß Ž ã: Žì ŽÃŽ çí óªà ß Þ îø òó ó ªÌ ߎ ÖàÌ äß â Øß ªË ó : ó ªÌ ß Ýî ªÌäß ÂÄ ß ížãžç ß 2001áŽË óžìçþ ô Ìß òëížãžç àß ô³ž³ Éí Ôß éžç ƒ ªóª ß á ŽØß 9 âôàì ß íþäìß Ôß ßŽË 9 ì ŽãîàÌäß ó Ôß Û Ž äß 9 ì ôÿ«îäèß ŽäÈèäß ì ãž ù Ìß Úß Û ô ß íýžôã íæôô³žô ß æãªó äß ðß ŸŽ æ ç òó ôóžøœß í ô Ìß ó ªÌ ß ²ÜÌßæôÔÇîäß òóé ³ù óêôàëñªóî ß Êä äß ô Ìß ó ªÌ ߎ»Ž Ðô» ŽãîØã ªË ªôè ÞäË Ž¼Û óªà àßðè ôß óªà ß òó ï ô Ìß ŽôÔà ß ñí«æã Ó ðß Ýî åƒì ô ÛÞäË Ž¼Û óªà ß íâìäß æã ò ß Ðô¼ßŽ ížãžä ÞäÌß Õî³òÓ Žãªçüß «îäç òóæôèôìäß ôôà ²ÜÌß àô³îûžì È üãæüäó Éîè äß ò Ìß íòóžøœß ïžä çû šô æã óªà ß Ž ß æãåîüô³ù èô ážëþü æôèã îäàß òèûž³ ãžäãò à ôä ã 㪠îè ªË óªà àß ªØߎ Ì î äß Îô¼ß ÞÀÓ ÖÓíâì ŽŸŽ í óªà ß óªà ß ŽäìãÞì óåƒ ëêÿî ß åžü㈠ê Ôç ò èÿ ŽÌãí ôôä ß ì ó ¼èÌß ª ì äß ƒ 21F`f=^{a^f%h\ Ä ß ŽóŽÔèß Ä ß ŽóŽÔèß ä Ž æä ªÌ ò ß îäßž ª ß ážä ëû îÿíðß ÓŽ ùž Êôä ß âì ò ß ôœô ß Žäìäß ÌôàÃòÓ ŽóŽÔèߎ ô ¼ß óžèìß ôàäëð ŽóŽÔèß òó Ä ß îäß òã áªë ó Ž ³ é ìß ô» ôïê îãðß ÑŽÄäß Žì ðì ç îßžäôó Œô ߎ ôœû À åƒ ÃŽ äßž ÓîÔ äß ŽóŽÔèß åžü㈠æó è ß ŽÄ ãæã Øߎ Ž ߎÏÊØ ò ß íì Œô ß ½ Ï ¼¼ äß æûžã æä ŽìÌ í» Þ ñ Ž äß í Úèô î èôß èóªãòó Œô ß Û ãªÿ î åžüãí Ä ß ŽóŽÔèß ïžä³ ä Ž éžç ƒ È üã «ûûòóªøëñ ß ãîü ß ÉŽä Ÿ Ýü Úèô î èôß óªà èã ãîü ß ìò Žäß ŽÐà ãì Œô àßòà äß Žäœ ³û åîèìäß Žì ãžç í žãžç Þ¼ ô³êôàëåí Ûåîôàãþùìé ª åîôàãûùùžë ª èãðàë Œô ߎ ¹Ž ß èóªäß Þã ãòœô žãžç Ž çù ªôìä ôóž åí Û ƒ ŽãîàÌäß æãªó äß â ƒ «ìžìôôè¼ Øó Ãí ŽóŽÔèß Ýî Tekniska ÝŽ¼ û âüçžü㈠â ß ðàëíìverken Üãíƒùúûùùúü ùúüúèô î èôß óªà òóûúð ªèŸ ÿþÿûùùúüìýûùþü àäì äß Žó ŽÄ ß ŽË æüäó òó îÿîäß íï ä ß àìß ðß æó è ß ŽÄ ãí ôç î ß ÊôäŸ ó Žó ŽÄ ß Êô ò ß Úà ªÌ Žó ŽÄ ß É îçƒêôäÿ ŽË ÝŽäÌ ³û 13

14 RYD1a%}^0fh^h a%^hf^1^h p%h^ ñ ò Ôà äß Þ Ž³îß ªË òó ôüô ß ðß âë Ž ƒ Êä äß òó ô ß ô ðàëñ Ì àß ìé ë ³Žèäß òó± ªäß ïªß Û Ž äß Ï ª æë Ëû âóªø ðàë óªà ß ŽìôÓ Ä Ÿ ªß Ü Þã ìñîô¼ß æãªóªìß îà Ž àã ü Ø ãé ë îëªß RYD1a%}^0X% 1^g^% 0{^hx} 0 } Úèô î èôß èóªãþóî ¹Ž ß óªà ß žãžç ç ò Û ç ÔËŽÀãòÓì ŽŸ ªß èóªãðß ³ ªß Žì ªÛƒò ß èß ì4í2æô Žðã ŽŸ ªß óªà ß Ž³Žô å ŽäàËVTI Žì Ÿƒò ß ªØ ŽŸ ªß í ã Û òó Çî àã Žó ìè ðÿ 11òß î àãæã Ëîä ãžì ªËƒï ƒ ³ ìè ížðäû ªôŸŽó ðä èóªðäß Ê ä ØôØ æëìúèô î èôß Ì㎟ ðß ì ŽŸ ªß èóªðãðß èóªäß Þóî Žìç æã òó Û ß Œô æô ß Çî àäß îì ß çžÿ æô ô æô è ß óªà ß òóæôô³žô ß ðß Ž ù òìóª ß æãí ë Êô³î ò ŽØß íìò Žäß òçžœß åîçžû30òó î èôß óªà Þä ôß ŽŸ ªßŽ ¹Ž ß óªà ß žãžç ŽìàäÛ Úèô žãžç ß ðàë èë äß ï íæãò³ž³ Ѫìß í ðàë èóªäß òèûž³æãªó äß Êô îë îû äß ô Û ãª ëòóíì Žô ß ðàë ŽŸ ªß ÞôÀÔ Œô àß 14 Ú èô î èôß èóªãòó ŽŸ ªß ò Û æã ç ^}y%n*^4 ªóª ß ô ß íýžôã Œôë ô àóƒ ªóª ß Ž çù Œôë²ô ÊðãBirgitta Stahl (s) Ýî á ðäß ªØÌß ðàëõžô û òóulf Lindh (s)  ß íªß ì óªôìä ß ± ªðäß ì± ªðäß åžûúô î èôß óªà òó óªôìä ß ÑîÔ¼ß íìí Ôß 51 Ž çù è ßí Œôìß êôàë ØÓ ížðãæô Õ ŽÔß ò Žðäß ážìß òóåí Ûåîôàðã ŽØ ûâ ô³íìé ë ôàäìß òóáž ïž³ Ù Ž ÊӪߎ ¹Ž ÂÄ ðãöóí ¼¼ äß Îߎ ðäß Êó î Ulf Lindh Ž çù è ß²ô ô óìêôðä ß é ƒ (s) âßíì ŽèôÌ ß ªØËòÓRyd Û ðãðè ðãªôô â ÜÔ áîôß Ôß Úà èãðè äß ôôð â ó 20í15æô Žã óžè ªôô Stångåstaden) Û äàßò îè ß Þ ªðäß æã ØãðàËŽØ ŽÃ Û äß ðè ãðàë Ö ŽÃïŽè ðß ÓŽ ùž î ãðè ã ôßžìß óžè ß ôä Ø ížðäûòßž ß ŽãîàÌäß ôèø ðè ã Idéskissenð ŽÜÓ òóstångåstaden Þðã ížäûrydòó ŽôçŽÜã ÊÓ í óîä òó ôÿîßîèü ß ðè äß ª ŽìàäÛ ôèü ß ØÄèðäß 28òÓâôä¼ ßŽ Ž äß ðàë ôèôß è àß ØÓ í ŽØØ ðè äß æäà óåƒ Ô ížðäûò Žäß ÁŽ ôð¼ß ŽÛ ߎ»Ž ŽÜãíì ü ãì ôèü³ òóstångåstaden Þã í ë îô ãîüàß Û äß òó Œô ß ªóª í ô༠ŽË Folkungaskolan ³ ªãòÓðØô³îäß âôàì åžü㈠åîüô³á ŽØß ò³ ªß ážìß æðã Ž Ë àãêôÿî áªëúèô î èôßòóðøô³îðäß üã òóâôàì àßde GEER ) ó ªË ðß ážäàçû Úß«æðãûª âôàì ß Œôë šô Norrköping â òó îÿîäß ôèôß žðã ß ðàë èë ðäß òóªÿîóêç ŽäàËFolkungaskolan òóðøô³îäß òófolkungaskolan ððð³ ªðã òóðøô³îðäßž»ž ß ÑîÔ¼ß æðã ªËÚèô î èôß â ðð ôèôß žðã ß ŽìôÓŽðä ì ô ª û ³ ªðäß åžü㈠í ë îè³ ³æðã œû Þ ðøô³îäß Þóî NorrköpingÊðãá ðäß ªØÌß ïžðß ô³ž³ƒ èìãðß LinköpingòÓðØô³îäß âôàì ß îï ãí f^0+ óªà ß ðè ãòó ô àß Eva Joelsson áîó ô àßúèô î èôßòó óªà ß ðè ðã Ó æãñªìß íìò Žäß «8Ñ Ž¼äß ²ôä ß ô ŽãîàÌäß îèøß í ô ß í åžûúà ÜÔß Žìèã ŽÔ ³û æüäóò ß ðð12æô Žðã ŽäË í«àäß æðãåíîëªðäß åžû âìôäàìãêðãžô»12 óªà ß ðè ðã ª í è³16 ð íì óªà ß òàœäãêðã îìøß î šô ì ñ ß ã ìòàôœä ½ Ë í À æó ß åîô³žô ß à ß Þ ß ß ß ƒ

15 Ï^^^ËXA^^^^^^MM ó Ÿ ôôð ÏŽô» îàääß åžððððð ôçžçžðððð í âàø ñ Ì ß êç îó òóekelöfñªóî ß Òß äß í ËŽ ß ÝîØó Êðððôä ìß ßî òà ª Ž ó ϲôß ëªà ß æüßíìªà ß ëòó ó ÏŽçƒ ððððððð³žô³ Ž í ÃÝü æãð ŽìäìÓ Ì¼ó ªØÌã Žóª ðß ážó é ëžìßžü ƒ ððððøô ƒò ß í äß Ž³Žô ß ÝŽ Žìߎ ÊŸ ƒò ß Úà ìžì Ôç Žãªçû æã èã í Ääß û Ž àß ÌŸŽèß Ýîà ß âóªø òóžàóƒ Èèß ôôð Ѫì Ìäß âì äìãþôì ÝíŽ çíæôô³žô ß Ê çžèç í ñªóî ß Êä äß òóâì Žô îೃíæó ŸŽìäß îÿíðàë èäôìäß í èû ªß Êó ððð ðððð ߎÄäß Þô ³òÓæôô³Žô àß ªóª ß ŽìŸî ß âëªè³žèç ìžàóƒ íí ôìß åí îóæó ððß æó ŸŽððìäß æãñûößþàó îÿîß èë àôôüß æôç îøß ªóî ß òóâó Üß ážððððó é ë èäôìäß Žðððððãªçû ³Žô ß ô Ž óù ž Ž èß æãžø í ßüÌÓòèèÜßí ò Žä çž ² ƒñ íª Žçƒíâìèô ížèèô Þ»ŽÔß ß ô³ òóžë í í êøø óª ìžœÿžôã Žððð¼ ç Ê î ûò ß Úà ä Ž äß ß ðß ß ñªó ÞÐ ò ß óªóî ß ŽÛ ß ðàë Žä Ëû åîààôóæó ððß åîðððôçžäß ß ¼ô ß ãª ß ðàëïžü ûž ì ôãîü ß âì ŽÜãÒôÈè òó ôçîçžøß ôï àãžìß òóªó äß ƒ ªà ß òó ôë ß ãž ù ¼ åí æãåí ŸŽìäß Žì Ìóò ß 2001 «15áîôßDN Õ Ë ªÌ ãêä ã ÜÓ ç ô ãòóžëª îß ôß Ø Ž ß ô àï 僞äàë ðß æôä èäß æã ôœüàß Ô³ äß ŽÓ ¼ ß ŽìèËÞØ ûžä ßíªìäß òóòëí ðððððôã Øäóªß âôëžðððôãðø í îä ß ðàëòà ß ÞÀÔ ò ß ô Ìß Žððððððððððôà û æã èô îìçðß ªóª ß Ò³øßíªìãñ ß ã Ë äß Žì ŸŽë âë òó ó œû ŽðððØà ðß òä èóû ô íýí âððìóªë ª ß æó ížððð äß ªððØ ì ªØÌäß û Ž ß æã ôœüàß ÌŸŽèß Ýîððà ß ðàë îœìß ð íƒáªø ß ô ã ÝŽØóŽãÞ Ž ³ ô ß âì î䳃ïüðë îÿíòóª ðß âì» íòä èóžã ôÿîßîóªó ŽìèË àä óážìß Êðð îßžóìê óîëíñ Žèäß î¼ß ª æë Èèß ¾Ð íæô òó ñ ß ððã Žððãªçû ³Žô³ÞØ òó ó Ÿí ó ¼ËâôëŽÔã ÏŽô»òÓÉ ððð³ù Ðàß ²ó ª»Ž ß îäß ª ³ í ˪èËÒ î ß ã ôœû ížðð ó àã äß ô äß Õüà ðàëºó ß êÿî ß È üãžèß ô óâßšô óªóî ß ŽŸŽ óªß ¾Ì íƒ ô Ä ß ï Ÿù ïžèœ ³Ž ìé ë ô ß ðè ß íªððë îøß æä Øäèäß ªðð íþàó âóªø òóâ àóƒüëìâððûîÿ ƒ ÓŽÛ Žóî äß ðàëíåîô³žô ß Žìóƒ ߎ ãòó ôüô ß åí æãì îì¼ß é ì ñª ß Þã ß í Èèß ŽË ôàäëåîü û Žäßòмçåƒ ªðŸâìäß æãžì óîëæëòà ß ðàëï ô Ìß Žôà û Žð Ÿ í ðð í ªË ªèË ó í Àß âì Ž ÝŽðäë áªëòßž ߎ íìåí õ êððððððßîøó ŽÓŽØœß ªÌ ãªóî³ðàë ô Ž óù Èèß Öà òó àôôüß Þ ß Œôì» Óêðððßü æãªìäóžôøäèãž ãžëù ð óåƒ ŸŽìäß æã îàäãêðð Ôç ªØߎ í ËŽÄß íƒéîà ß ÞŸõûì ëªà ß º ò ß îœß Ù íƒæôç îøß âìðó ðàë Äô ß ŽË ðàë¹ ß žìçðß òä è ï ƒ Ž ËûŽäç íìïžôäìß ë îä ß íáïü ß ôàøìß ôôð îÿí äìãíöàì óñ ß ã ì ô¼ ß âì Žô ôüô ß ŽððððèßæÜäóûìŽððôߎ ŽäߎËáªìçŽãªèËìêç ÝîØß ðàëªôû ß íƒáž ß òóí ëªß ŽìôàËŽÔËò ß ôàøìß æã ŽÔ ³ûŽ ªóª ß ïžè ŽË òó ñ ß îë ë ôôð ß ížøàäãï îß ðß îì æßíªóî ß Üàäã ôð ªØßŽØ ðàë ß å ô» ŽãüÌ ê Ìç îÿíðß ÓŽ ùž ì îä ß ëî ê ôä æüðððäó î èäß Ñªìß î çìážã î çé îä íêä äß»ðàëö ݪ ŽìçˆÓŠ ªà ß ëòóžô èÿƒ ôðß Ž Ë äì òô êôóñ ß ªã Êôä àß òóñªà ß ²à äß Žë ª¼ó Žãªçû ªó Ÿ ôã Øäóªß Ëîä äß Žìßîä ílinköping ñªà ß ²à äß òó ô Ìß Ðàߎ ª¼ ³ ªó ß æãðßí èß ŽØ ûï ŽÐàß ŽìÌ ß óªóî ß í òóæó ŸŽìäß ŽôÌäŸÞ æã ªó ß É î ôç çû Ì Ã çžÿðß Linköping èß æëýí äß áüë óªãanders Lindkvist Ò Žìß Stads Huset,å îèìß Storgatan 43, Linköping å äß åžððððð ôçžçžððððð í Elsas Hus- óªà ß Üã Ò Žìß ²ÛŽÔß Nina Gregoriusson Elsas Hus- óªà ß Üã Ò Žìß ó ß Œôë Maria Lindgren ŽãüÌ ³û ÜãæôŒŸüß åí Ø èã Ò Žìß òãžðððððððë ððððó Žç SkäggetorpòÓ ôã Øäóªß Üã Ò Žìß Žó ß å îèë Elsa Brändströms gatan 3 ù Mediaarbetarna Ò Žìß ñîðàß Ñ äß ± ªäß Òðððð³îó êóîè ðß PCæãò Ìß ºèß Þóî Ž îì¼ß ÞãŽÜß ñîðàß íñî èß ô ¼ ß Ì ómac êóîððè ŽìôÓŽä ìâì ŽäëŽ ãí ï Øß ŽÈ üä Žãªçû ªó Ÿ ô í í ÔØœäß èß Ž í Ãð í Ž Øäß ìï õ ãžë ªóî ß òó Žãªçû ³Žô³ îè óîä í ÏŽô» ŽË òó ÒàÜäß ò³žô ß äìã Þì åƒ Þã ç ò ß í»ž Žè èóªã òóí ôëî îã ï õ åîü åƒ Þã çí ŽäÛ ìêÿí ÞäÛƒ ðàë Žë ôôè ñƒ ß íñƒ àß» Ôß Ž í î ß ÜÓïŽÛ«Þô ³òÓ Œó Ÿí ªóî ß òóžë îè í ÓŽ ¼ß ó ñüäë åíª ŽÀäß 15

16 æôô³žô ß æãªó äß ðß ŸŽ æ ç ô Ìß ó ªÌ ß ²ÜÌßæôÔÇîäß í êôàëñªóî ß Êä äß òó ôóžøœß í ŽãîØã ªË òóé ³ù ó òó ô Ìß ó ªÌ ߎ»Ž Ðô» ÞäË Ž¼Û óªà àßðè ôß óªà ß ŽôÔà ß ñí«æã Ó ªôè òó ó ªÌ ß žãžç æãï ô Ìß 13¹Úèô î èôß æ ç Ì äãí ôèï ªó Ÿ Žãªçû ªó Ÿ ä äß ôû ß ðß ŸŽ ß ²ã ñ«íƒ²çž äß Žç îÿí ³ŽÌ Ýî ðß üìóªø Ó Žçƒ ª îß Ìô Äß ÝîØ âì ŽÈ üãí çžÿ Ëîä ã ªó Ÿ çæë ßí äß í ó ß ô Gunella Bejbro- ªô ß Corren 12 ¹ Högfeldt ÞÛæË ŸŽìðäß à Ž ðãñ í Àß æã ŽãªèË»Ž ŽðãîàÌðäß æðãéžèðä óžðã Êðä ðäß òó ŽãªçûŽ ã ÖàÌ ó ÜÔßÖ äß ¾Ó ß Êãìñªóî ß ±í ðàëíõîóæðã Øß Ã 9 ¹òÓòÔó ªôãƒÝîØóæôôèÌðäß ãêãæ Ž³ î òóñ ô Ðèôßæôàôë ÝîØ Žãªçû ªó Ÿ ó Üß ƒ äß Ä æãåžóªßž Ó ô Ž Óû òó ª ß æó íž äß æã èô ìçªøß ŽØà ðß òä èóû ô íýí âìóªë ð íƒáªø ß ô ãâë òó ó œû æã ôœüàß ÌŸŽèß Ýîà ß ðàë îœìß òä èóžã ªØ ì ªØÌäß û Ž ß ïüë îÿíòóª ß âì» í ŽìèËÝŽØóŽãÞ Ž ³ ô ß âì î䳃 ôÿîßîóªó Ó Ìäß æã ŽÔ ³û â óžã Žç ïªß îÿîäß í ôô ß íƒ ãž¼ß òóí ªË Ž ³ûì ŸŽìäß ïž èß óªóî ß Ðàß òóºøèß àü ãžì Ìôàà ÝîØ ì²ôèßž í ìäß Øœß çžÿðß ªó ŸÊã î òóñ ô Ðèôßæôàôë 8 ¹ ì Žãªçû 15 16