ARTIKEL: 22. Turordningsreglerna. Artikel:22 - Turordningsreglerna Av Charbel Malki och Ali Hamza Alwan

Transkript

1 ARTIKEL: 22 Turordningsreglerna Artikel:22 - Turordningsreglerna Av Charbel Malki och Ali Hamza Alwan Engelsk titel: Article: 22 - Priority rules By Charbel Malki and Ali Hamza Alwan B - uppsats Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap 2 Självständigt arbete, 733G27 Handledare Mariana S. Gustafsson HT 2014 Antal ord: 7775

2 Innehållsförteckning 1. Inledning 1.1 introduktion Problemformulering Syfte & avgränsning Frågeställning Strategi och forskningsdesign Metodval Källmaterial & källkritik Validitet & reliabilitet Kritisk analys av källor och val av metod Resultat & analys 2.1 Olika perspektiv på arbetsmarknaden Visstidsanställningar Turordningsreglerna Först ut, sist in Turordningsreglerna i praktiken Undantag i turordningsreglerna Fackförbundens perspektiv LO Svenskt näringslivs

3 3. För och nackdelar om LAS Slutsatser Diskussion & Reflektioner Referenser Litteratur Intervju Källor Andra källor 20 Bilagor - intervjuer Intervju med LO Intervju med Svenskt Näringsliv Intervju med Politiker Intervju med företagare Intervju med företagare

4 Sammanfattning Sveriges ekonomi är idag tätt sammankopplad med omvärlden. Genom mer integrerade finansmarknader och ett växande handelsutbyte påverkar händelser i världen den svenska ekonomin både snabbare och mer tydligt. Men hur ska vi ska kunna eftersträva och konkurrera den Europeiska marknaden? Ett förslag är att måste vi se till att modernisera och inte sätta ett krokben framför företagaren, genom att försvåra med att kunna säga upp anställda. Vad ska man göra när det finns en utlåsningseffekterna för ny anställning med kompetens och en inlåsningseffekt för arbetstagaren som skapar svårigheter för arbetsgivaren att avskeda vid krångel? Varför ser man inte till att främja kompetens istället? Varför undantas inte det fem anställda istället för två vid uppsägning? För att förenkla en instegsåtgärder för företagaren det vill säga att ett enklare sätt att kunna ta sig in på arbetsmarknaden, måste politiken förändra sin inställning mot näringslivet. En modernisering av LAS kan göra att Svenskt arbetsmarknad skapar fler möjligheter till nya jobb, även tar bort käppen för hjulet för företagaren. 4

5 1. Inledning 1.1 introduktion En väl fungerande arbetsmarknad är viktig för företagens konkurrenskraft. Fack och arbetsgivare kan i kollektivavtal själva reglera många av villkoren på arbetsmarknaden. För att förenkla en instegsmarknad det vill säga att ett enklare sätt att kunna ta sig in på arbetsmarknaden, måste politiken och fackförbunden förändra sina inställningar till företagaren. Anställningsskyddet för arbetstagaren LAS, är den mest debatterade reformen i modern tid när det handlar om näringspolitik. LAS som står för Lagen om anställnings skydd, i lagen finns turordningsreformen som gäller mellan företagaren och arbetstagaren. Turordningsregler är till för att ge ett skydd åt arbetstagaren, det vill säga att den reglerar förhållanden mellan arbetstagaren och arbetsgivaren. Under en lång tid har det diskuterats och debatterats om att förenkla situationen åt arbetsgivaren, en förenkling att avskeda sin personal utan något krångel. Den politiska diskussionen om LAS handlar för det mesta om turordningsreglerna. Denna lag ska skapa trygghet och förutsägbarhet för arbetstagaren men den skapar även problem för företagaren som drabbar anställda till en otrygg anställning även en oförutsägbarhet, det vill säga ett moment Problemformulering Idag upplever många små och medelstora företagare, med 1 till 10 anställda ett problem med turordningsreglerna i lagen om anställningsskyddslagen (LAS). Turordningsreglerna är ett system som är lagt som ett skydd för den anställde på företaget, regeln innebär att om företagaren som har många anställda hamnar alla i en turordnings system. Det vill säga, arbetstagaren nummer ett av tio hamnar sist i turordningen på arbetsplatsen, så med det kan det bli svårt för företagaren att avveckla den först vid konflikt eller andra händelser på plats. Företagaren måste avskeda de som ligger efter nummer ett. Med detta system skapar det en så kallad inlåsningseffekt för arbetsgivaren, vilket gör detta system att yngre med högre kompetens har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden idag. Med det skapar turordningsreformen en utlåsningseffekt för dem och en försvårad rekrytering samt en minskad rörlighet på marknaden. Små företagare får det väldigt svårt ekonomiskt vid sådana situationer. För en modernisering utav turordningsreglerna minskar de trösklarna för företagaren och vara lättare att avveckla medarbetare som inte fungerar på arbetsplatsen. Med sådana inlåsningseffekter skapar det grupper som nyexaminerade studenter, unga invandrare som är helt oprövade på arbetsmarknaden, vilket även försämrar företagens konkurrenskraft. 5

6 Problemet på den svenska arbetsmarknaden är att fackets position är alldeles för stark gentemot företagarens position vid uppsägning av anställda. Det vill säga att facket kan bestämma vem och när företagaren får avskeda. Med det får företagaren tydliga signaler att uppsägning måste ske utifrån vad fackförbundet bestämmer om hur det ska skötas. Med sådan makt över företagaren gör det svårt för dem att kunna bestämma själv vilka rekryteringar som behövs, med det kan personer med kompetens få stå utanför arbetsmarknaden. Och det riskerar att arbetslösheten eskalerar ännu mer. Företagaren lägger mycket tid och ekonomi i from av investeringar, med det bör man tycka att man får bestämma vilket kompetens som passar in i verksamheten; det ska inte bestämmas av ett fackförbund. Med andra ord så är småföretagaren en stor förlorare vid turordningsreglerna i detta fall. 1.3 Syfte & avgränsning Syftet med detta arbete är att vi vill både diskuterar och hitta problematiken kring turordningsreglerna. Vi vill diskutera huruvida turordningsreglerna inte förnyas eller moderniseras där man undantar två istället för fem anställda vid uppsägning; det gäller för företag med minst tio anställda. Syftet med denna uppsats är att analysera debatten om turordningsreglerna. Detta för att skildra mellan de olika ideologier som finns runt ämnet LAS. Vi har när det kommer till en avgränsning hållt oss till intervjuer och dokumentanalyser från olika fackförbund som vi har tagit kontakt med. Vi har även valt att avgränsa oss till antal argument och analyseringar. 1.4 Frågeställning - Vår huvudfråga är varför undantas det inte fem istället för två anställda på större företag? 1.5 Strategi och forskningsdesign Vi kommer att hålla oss objektiva vid detta ämne inom turordningsreglerna i LAS, med tanke på att en av oss är företagare med många anställda. Med detta sagt kommer vi främst att lägga mer på att få fram hur turordningsreglerna vilken trygghetseffekt den har på arbetsmarknaden för arbetstagaren, genom en intervju med fackförening som LO som jobbar för arbetstagaren till en tryggare anställning. Samtidigt analysera dokument om vilka hinder turordningsreglerna skapar åt företagaren. 1 Dessa dokument kommer ifrån Svenskt näringsliv som de själva har gjort, samt en intervju av Svenskt näringsliv vice ordförande i Östergötland 1 6

7 som är insatt i ämnet. Med den använder vi av en idecentrerad studie som skulle emellertid endast fokusera på argumenten som står i centrum och där följaktligen vem som för dem. 2 Vi kommer utöver detta hålla oss till en intervju med två olika företagare och en politiker från Folkpartiet som är arbetsmarknad talesperson för att få mer forskningsperspektiv om frågan turordningsreglerna i LAS. Detta forskningsproblem handlar om att konstruera argument mellan olika parter. 1.6 Metodval Vi kommer att använda dokumentanalyser ifrån Svenskt näringsliv av artiklar där olika företagares syn på regelverket LAS 3 och intervjuer med två företagare för att se hur mycket turordningsreglerna har påverkat företaget ekonomiskt vilka konsekvenser de har eller fått utav LAS. Sedan en intervju med en politiker som är riksdags ledamot och arbetsmarknads talesperson som är kunnig området turordningsreformen. Intervjuerna utgår vi från informantintervjuer. För att besvara om den arbetstagarens trygghet gjorde vi det av en intervju med en person från LO fackförbundet som är ansvarig för arbetsrätt och kollektivfrågor. Vi kommer att utgå från LOs intervju för att få ett tydligare svar om hur LO ser på reformen och hur de främjar arbetstagaren till tryggare anställningar. Det material som samlas och analyseras utgår vi från en kvalitativ textanalys främst för är att få ett bredare perspektiv på hur det skiljer sig mellan de olika parterna, det vill säga arbetstagaren och arbetsgivarens situation. Vi anser att detta är den bästa metoden för att uppfylla syftet som vi valt på grund av att vi framförallt vill diskutera kring ämnet på ett opartiskt sätt. Det är också därför vi valt att använda av oss relativt öppna frågor i intervjun och inte använt oss av t ex enkätundersökningar med svarsalternativ. Så totalt två företagare en politiker och två fackförbund för att så svar på vår frågeställning varför man inte undantas fem istället för två anställda. 2 Ludvig Beckman, Grundbok i ideanalys 3 lasbokenpdf_ html/binary/paragraf%2022,%20lasboken.pdf 7

8 1.7 Källmaterial & källkritik I denna rapport har vi framför allt använt oss av olika artiklar för att diskutera kring ämnet turordningsreglerna i LAS. För det första utgår vi från att bedöma om artiklarna visar någon tendens av äkthet, en samling av trovärdighet ifrån samtliga källor. Underlaget kommer att bestå av intervjuer med företagare, politiker och fackförbund. Vi har använt oss av artiklar och dokument där företagare beskriver deras erfarenhet av LAS ifrån en undersökning från Svenskt näringslivs databas. Dessa dokument gjordes av organisationen för att få fram en tydligare och breddare opinion hur LAS påverkar företagarna ekonomiskt; med detta kan Svenskt näringsliv ses som en partisk organisation åt företagaren. Och intervjuerna från de två företagare som ger oss även tydligheter om hur LAS påverkar deras verksamheter. Sedan har LO som fackförbund en band till Socialdemokratiska partiet som även kallas för Sveriges arbetarparti. Med det ger det oss en tydlig syn var fackförbundet står inför intervjun. 1.8 Validitet & reliabilitet Validitet inom ett arbete handlar om giltighet och om den mätmetod man använder sig av verkligen mäter det man vill ska mätas. En god begrepsvaliditet handlar om att det som sägs i teorin också stämmer överens med de mätningar som gjorts. Reliabilitet handlar om tillförlitligheten i de mätningar som gjorts. En god begrepsvaliditet tillsammans med god reliabilitet innebär att man med hjälp av samma metoder ska kunna uppnå samma sak som i den tidigare mätningen, validitet och reliabilitet hänger på det sättet ihop. 4 Eftersom vi kommer att undersöka dokumentationer omkring turordningsreglerna i LAS från Svenskt näringsliv, intervjuer av två företagare, LO och en politiker kan vi även ha påverkat validiteten i studien. För att motverka en låg begrepssvaliditet har vi därför försökt att utgå ifrån intervjuerna från de olika fackförbunden. Vår avsikt är att inom ämnesområdet vara opartiskt som möjligt, på grund av att en av oss är företagare, vilket i sin tur innebär att vi kommer att försöka att använda oss av dokumenten från svenskt närings liv om turordningsreglerna i LAS, detta i sin tur stärker begreppsvaliditeten i vår undersökning och hjälper oss att få analysen på ett korrekt sätt. 4 Esaiasson, Peter, Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson & Lena Wängnerud, 2012, Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad, Göteborg, Nordstedts juridik 8

9 När det kommer till reliabiliteten skulle man kunna vända sig mot att enbart att använda oss av en informantintervju med två företagare när vi istället borde ha använt oss av fler intervjuobjekt. Två intervjuobjekt ger sällan hela sanningen om hur debatten förs inom regelverket LAS. För att bredda och stärka den kvantitativa arbete ytterligare, kunde vi ha använt oss mer av respondentintervjuer och kanske något enklare intervjuer med fler andra små företagare och fler än en politiker, för att lyfta fram andra röster. Att vi inte använder oss av denna metod är för att vi använder flertal rapporter och artiklar ifrån olika källor med det gör att vi får ett annan perspektiv ifrån andra politiker från andra partier. 1.9 Kritisk analys av källor och val av metod Det finns inte ett rätt sätt när det kommer till att göra ett arbete som detta. Det finns ett antal metoder vi skulle kunna använt oss av istället eller lagt till för att bredda arbetet. Till att börja med hade vi ha kunnat välja ett större urval av litteratur för att försöka spegla alla delar av reformen LAS. Det finns en uppsjö av olika tankar inom de olika teorierna som kanske skiljer sig åt från de intervjuer vi har gjort. Som exempel Svenskt närings liv som är en obunden organisation med flera olika medlemsorganisationer och arbetsgivarförbund som är sammankopplade till dem. Svenskt närings liv ses som en opinionsbildare med vision att förstärka Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. 5 Sedan har vi LO som fackförbund som har en stark band till Socialdemokratiska partiet. De båda organisationerna kallas ofta "de två benen i arbetsrörelsen där partiet är det politiska benet och LO det fackliga. Och sist Folkpartiet som har sitt tycke om LAS som reform utifrån liberala perspektiv där marknadsekonomi som finns först på agendan. Det vill säga att man är för att modernisera regelverket och vill se en förbättrat flexibilitet på arbetsmarknaden. Dessa har förstås förändrat arbetets omfång drastiskt på grund av deras olika uppfattningar de har angett oss; med det tycker vi har fått fram bra sidor utifrån urvalet. En annan metod som vi skulle kunnat använda oss av är fler intervjuer inom forskningsområdet LAS som komplettering men syftet är att skriva en teoretisk uppsats och syna argumenten inom ramarna för en B-uppsats

10 2. Resultat & analys 2.1 Olika perspektiv på arbetsmarknaden Enligt svenskt närings liv 6 betonar att lagen om anställningsskydd skapar en stel arbetsmarknad vilket i sin tur hämmar den svenska konkurrenskraften. Det blir mer riskfyllt att anställa och svårt att behålla nyckelpersoner i dåliga tider. I intervjun med Olle Nylund från Svenskt näringslivs, som är vice ordförande i Östergötland betonar han att en av de stora problem som finns på arbetsmarknaden idag är missmatchen, det vill säga man missar att inte hittar rätt person till jobbet; och trots att Sverige har en alltför hög arbetslöshet hittar inte arbetsgivarna den kompetens de efterfrågar. Han fortsätter, med att nämna att i den senaste rekryteringsenkät som Svenskt näringsliv gjorde, visades att ett av fem rekryteringsförsök helt misslyckas 7. Syftet med enkätundersökningen var att kartlägga företagens kompetensbehov, rekryteringsmönster och deras uppfattning om tillgången på kompetent arbetskraft följderna av det är att företagen tvingats tacka nej till order och låta bli att expandera. Höga ingångslöner gör att den nyanställda direkt måste kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett adekvat sätt om anställningen ska bli lönsam för företaget. Med det kan Sverige ha en av de mest sammanpressade lönestrukturerna i världen. LAS utgör ett hinder för ett bättre fungerande arbetsmarknad, för landet som helhet är den negativ enligt Svenskt närings liv man understryka på så sätt att LAS minskar rörligheten på arbetsmarknaden. Laget ger trygghet för de som har ett arbete, i alla fall de som har haft ett arbete länge samtidigt som det ger en inlåsningseffekt för dessa människor och med denna inlåsningseffekt skapar man höga trösklar för de som står utanför arbetsmarknaden. Höga trösklar gör det svårt för framför allt ungdomar att få in en första fot på arbetsmarknaden, för dessa ungdomar hamnar de i en s.k. utlåsningseffekt som försämrar möjligheten att komma in i arbete. LAS skapar ett incitament för individen att stanna på en arbetsplats även om hen inte trivs, det vill säga att den känner en trygghet i arbetet. Samtidigt vem vågar söka ett nytt jobb och då hamna sist i Las kön. Vid svårigheter om kompetens skapar lagen problem för företagaren när de behöver göra nedskärningar, problem kan vara ekonomiska. Om de ska kunna behålla sin konkurrenskraft är det viktigt att företagaren ska kunna välja vilka medarbetare som ska vara kvar i verksamheten. Lagen gör också vissa företagare rädda för att anställa då en felrekrytering kan bli kostsam. 6 Intervjun med Svenskt närings liv

11 I intervjun med Roger Haddad som är arbetsmarknadspolitisk talesperson och skolpolitiker som företräder sina väljare i Västmanland för Folkpartiet betonar han för att uppnå en förbättring på arbetsmarknaden måste skola och näringsliv ha ett tätare samarbete. Man även nämner att fler lärlingsplatser ska vara ett alternativ eller kan vara ett sätt att få in ungdomar in på arbetsmarknaden. Enligt Haddad är det för dyrt och trögt att kunna anställa nya med kompetens och att bejaka ingångslönerna kan också vara en lösning. Och så diskuteras det ofta vilka kunskaper som eleverna får med sig från skolan, företagen efterfrågar dock inte bara kunskap, de efterfrågar kompetens. Sedan avslutar han med att i kompetens räknar vi in kunskaper, färdigheter, vilja och förmåga Visstidsanställningar Enligt lagen om anställningsskydd (LAS) finns det enbart två typer av anställning, tillsvidare anställning och visstidsanställning. Båda räknas som anställningsformer och regleras av LAS. Om du inte är fastanställd på ett företag då har du en visstidsanställning, med andra ord tidsbegränsad anställning. Visstidsanställning innebär att den perioden du är anställd på har ett slutdatum som är redan bestämd när den skall upphöra. Uppsägningstiden för visstidsanställning är inskriven ibland i kollektivavtalet eller anställningsavtalet. Men oftast så kan man inte bara säga upp den så kallad visstidsanställningen i förtid. Inom visstidsanställningen finns det många olika/andra former. Det finns exempelvis provanställning och även vikariat. De som är tillåtna tidsbegränsade anställningarna är inskrivna i en hel lista där de olika typerna av de tidsbegränsade anställningarna finns i Lagen om anställningsskydd 8. Sofie Rehnström en jurist från LO 9, håller inte med att visstidsanställningar är ett bra sätt att jobba på. Fackförbundet ser inte att denna reform ger någon tryggare anställning för arbetstagaren på grund av man inte kan få en vis trygghet med korta arbetstimmar. För att förstärka Rehnströms argument mot otrygga anställningar kan vi se hur LO:s svartbok beskriver att en förändring av LAS kan skapa otrygga anställningar på arbetsmarknaden. Det är Alliansen som införde den nya anställningsformen allmän visstidsanställningen. Med denna nya reform skulle det bli lättare för arbetsgivarna att undvika trygga tillsvidareanställningar. Ifall det, är nu enklare för de arbetsgivarna att stapla det tidsbegränsade anställningarna på varandra då kommer det bli konstigt eftersom det inte kommer bli en hög andel för de som har

12 visstidsanställning 10. Det är ju så att det är enklare att gå från ett jobb till annat än att man är arbetslös och letar efter ett bra jobb. Genom förändringen av LAS och Alliansens införande av anställningsformen visstidsanställningen menar då Alliansen att man har större chans till tillsvidareanställning genom tidsbegränsade anställningar. Det är enklare för ungdomar att ta sig in på arbetsmarknaden. Visstidsanställningen är viktig för att öka chansen för människor att komma in på arbetsmarknaden, med andra ord är visstidsanställningar en vanlig väg in på arbetsmarknaden 11. Svenskt näringsliv ser positivt med visstidsanställningar. Man har gjort en undersökning en så kallad företagspanel som besvarades av 70 procent av företagen som indikerar på begränsningar av möjligheten till visstidsanställning skulle minska deras möjligheter att anställa fler. Även riksdagspolitiker Roger Haddad ser visstidsanställningar som en positiv reform och en mycket viktig ingång på arbetsmarknaden. Han betonar att reformen är väldigt bra för vissa grupper som har det svårast att komma in på arbetsmarknaden. Han förklarar att reformen är kanske den enda reella chansen för dessa grupper att överhuvudtaget få testa på ett arbete. Om det går att förebygga missbruk utan att förstöra grunderna i reformen är det någonting som Haddad vill se en mer drivande politik om det framöver Turordningsreglerna Sist in, först ut Arbetsgivaren bestämmer i kraft av sin allmänna företagsledningsrätt i princip hur verksamheten skall vara organiserad, vilken bemanning som krävs och vilken kompetens som behövs för ett visst arbete. Arbetsgivaren definierar också i princip ensidigt när och om det finns skäl vid varsling, det vill säga att minska antalet anställda eller annars företagets verksamhet. Den bärande principen för turordningsreglerna är dock att arbetsgivaren inte fritt kan välja vem som skall sägas upp vid en driftsinskränkning. I stället gäller som huvudregel principen om först in, sist ut att arbetstagare med längre anställningstid har företräde till fortsatt anställning framför arbetstagare med kortare anställningstid. Turordningsreglerna stödjer även kravet på att en uppsägning av personliga skäl skall vara sakligt grundad. Om det inte fanns några turordningsregler skulle en arbetsgivare som grund

13 för en uppsägning kunna åberopa arbetsbrist. Arbetsgivaren är i princip alltid skyldig att försöka omplacera en arbetstagare som hotas av uppsägning. Denna allmänna omplaceringsskyldighet som gäller både vid uppsägningar av personliga skäl och vid arbetsbrist begränsas på så sätt att arbetstagaren måste ha tillräckliga kvalifikationer för att kunna göra anspråk på de nya arbetsuppgifterna Turordningsreglerna i praktiken Arbetsmarknaden måste förändras succesivt för att företagarna ska kunna runt, det vill säga att ny rekrytering måste kunna ske under bättre förutsättningar. Utgångspunkten måste vara en modernisering av turordningsreglerna i LAS. LAS gör att arbetsmarknaden blir en lag där individen stannar så länge som möjligt på samma jobb, 12 en trygg anställning har blivit en synonym med livstidsanställning. På grund av LAS försvårar det för individen att vilja byta jobb, med rädsla att för att hamna längst bak i turordningen; med det undviker många att vidga sina vyer med att känna på nya jobb på marknaden. 13 Med sådana inlåsningseffekter skapar det grupper som nyexaminerade studenter, unga invandrare som har är helt oprövade på arbetsmarknaden, vilket även försämrar företagens konkurrenskraft. Företagare tar stora risker och många timmars planeringar för företaget ska gå ihop. Exempel vid uppsägning under kris och lågkonjunktur skapar det stora problem för verksamheten där skickligheten gentemot anställningstid ställs mot varandra och vissa fall facktillhörigheter. Verksamheten kan förlora nyckelpersonerna vid sådana tillfällen när facket med stöd av LAS bestämmer vem som ska sägas upp, även skapar stora problem för företaget som kan hamna i en stor ekonomiskt kris även en stor risk att verksamheten stängs igen. 14 Detta är ett av de värsta scenarierna ett företag kan drabbas av. LAS drabbar inte enbart företagaren utan också individer eftersom arbetskraften står utanför som är utanför arbetsmarknaden som är villiga att jobba och kanske ännu allvarligare att de aldrig kan komma in. Kanske det är en av anledningarna vi att vi har en hög arbetslöshet i Sverige? Den Svenska marknaden skulle nog behöva en mer flexibilitet för att få en flöda på anställningar på marknaden, med det skulle inte företagaren vara orolig att göra fel rekryteringar. En flexibilitet på marknaden kan var 12 lasbokenpdf_ html/binary/paragraf%2022,%20lasboken.pdf 13 lasbokenpdf_ html/binary/paragraf%2022,%20lasboken.pdf 14 lasbokenpdf_ html/binary/paragraf%2022,%20lasboken.pdf 13

14 nyttigt för individen hen kan få känna sig mer fri att få byta jobb när som helst. Även en minskat utanförskap där vi menar att individer som försörjer sig på bidrag, 15 där flexibiliteten kan gynna utlandsfödda ungdomar som vidare hamnar i en innanförskap och blir mer integrerad i samhället. Vi kan ta ett exempel på vårt grann land Danmark, den danska arbetsmarknadsmodellen, som brukar kallas Flexicurity kännetecknas nämligen av generösa ersättningsnivåer samt en mycket flexibel arbetsmarknadslagstiftning. 16 Det karakteriseras av lätthet att anställa och säga upp, vilket ökar flexibiliteten för arbetsgivare, samtidigt som arbetssökande/arbetslösa erhåller höga ersättningar. 17 Det finns helt enkelt ingen dansk motsvarighet till LAS, sist in - först ut. I Danmark som i Sverige innebär flexibiliteten på arbetsmarknaden att arbetsgivare inte behöver oroa sig för risken att göra fel rekryteringar; detta belyses bland annat av att ungdomsarbetslösheten är knappt 13 procent i Danmark och cirka 23 procent i Sverige. 18 I intervjuarna med de olika fackförbunden så ser man LAS på olika sätt, båda representerar olika grupper. LO representerar arbetstagarens anställningsskydd och Svenskt näringsliv främjar näringslivet på svensk arbetsmarknad, det vill säga företagarna. Kunde vi verkligen se skillnaden på åsikterna om hur man ska hitta en lösning. LOs representant Sofie Rehnström som är samordnade kollektivavtalsförhandlingar, expert i arbetsrätt betonar extra att tippar LAS kommer maktbalansen över kraftigt till arbetsgivarnas fördel med det innebär att företagaren inte har makten att kunna avskeda hur han vill, utan förfölja fackets regler om turordningsreglerna. Fackets position ger företagaren tydliga signaler att uppsägning vid måste fackförbundet kunna bestämma hur det ska skötas. Svenskt närings liv ser det på helt annan sätt, man främjar företagarens position betydligt mycket mer. Man tyder på att hur mycket företagaren lägger sin tid och hur mycket ekonomi som investerar med det ska man även bestämma vilket kompetens som passar in i verksamheten; det bestämmer inte ett fackförbund. Med andra ord så är företagaren en stor förlorare vid turordningsreglerna. Rapporterna från Svenskt näringsliv finns flertal företagare som beskriver erfarenheterna med turordningsreglerna i LAS. 19 De flesta av företagarna hamnar i konflikt med facket vid förhandlingar med sina anställda om nya positioner, där facket dessvärre bestämmer hur företaget ska positionera sina anställda. Fler av dessa företag har tappat kompetenta anställda lasbokenpdf_ html/binary/paragraf%2022,%20lasboken.pdf 14

15 vid neddragningar under den globala ekonomiska krisen, där bland annat facket som bestämmer vilka som stannar och går enligt turordningsreglerna. För arbetstagaren ser man många bra funktioner vid turordningsreglerna, det positiva med dem är förutsägbarhet och rättssäkerhet, enligt Rehnström, hon ser den viktigaste fördelen, den som sägs upp enligt turordning blir inte stigmatiserad och får oftast ett nytt arbete snabbt. Det gynnar kraftigt landets omställningsförmåga. Med det kan vi inte se en nackdel med turordningsreglerna, men vi förstår att båda förbunden främjar olika parter på arbetsmarknaden. Men samtidigt som vi nämnde ovan med den Danska Flexicurity där hur viktigt det är med flexibilitet på marknaden, med det gör att människor kan fritt välja vart de vill jobba och lätta att säga upp personal när kompetensen finns tillräckligt Undantag i turordningsreglerna Idag undantas det två anställda vid uppsägning, regeln gäller om företaget har högst tio anställda. Att kunna tänka sig att omformera denna uppsägning från två till fem stycken istället har inte kommit på tal både från nationellt nivå eller från LO. Att om reformera regel ger det inte bättre möjligheter för företagaren, det går längre än så den ger ingen effekt alls enlig LOs Sofie Rehnström. Även Roger Haddad, som är arbetsmarknad politiskt talesperson för folkpartiet liberalerna tycker att en sådan reform är endast ett tecken dock att förändra turordningsreglerna är snarare viktigare, att förenkla situationen för företagaren så hen kan hitta rätt kompetens samtidigt att förändra arbetsmarknaden med mindre trösklar för individen genom att skapa bättre villkor för företagaren samt en flexibilitet för individen lite som Danska modellen Flexicurity. Däremot ser vi att företagarna har en helt annan syn på undantagen i turordningsreglerna. Att kunna göra fler undantag skulle givetvis underlätta i vår bransch då vi är på så många olika kunder med olika behov av kompetens. Det tycker (namn) som är affärsområdeschef för Industri PEMA, i Norrköping med cirka 700 anställda. Även Henrik Fältmars som är VD för Ståthöga MA Teknik AB, med 44 anställda tycker att, En modernisering/förenkling av LAS skulle göra att fler företag vågade anställa egen personal istället för att använda bemanningsföretag vilket skulle gynna både arbetsgivare och företag i slutändan. Dagens situation gynnar bara bemanningsföretagen som växer i rasande takt. Samtidigt tycker man att LAS är en god tanke i teorin men i praktiken är det en inlåsnings effekt för företagaren vid 15

16 varsling. Här kan vi se det skilje gångar det finns mellan politiken, fackförbunden och företagaren. De två förstnämnda ser ingen vits med att förändra eller överhuvudtaget att ta upp från om untagen, medans företagaren eller affärsområdeschefen ser helt annorlunda på reformen. Dessa två åsikter ska vägas mer kan man tycka, för att det är de som förstår marknaden på ett annat sätt och med det borde politiken ta hänsyn till det. 2.2 Fackförbundens perspektiv 2.2.1LO LO:s uppgift är att försvara medlemmarnas intressen på arbetsmarknaden och i samhället i stort. Det gäller alltifrån löner och anställningsvillkor till att försöka påverka politiska beslut som gynnar medlemmarna. 20 LO samordnar numera sina medlemsförbunds krav inför varje stor avtalsrörelse. Målet är att nå reallöneökningar för alla, ökad jämlikhet, minskade löneskillnader mellan kvinnor och män samt ökad sysselsättning. Den solidariska lönepolitiken är en central del av LO:s avtalsförhandlingar. Sedan grunden har LO och Socialdemokratiska arbetarepartiet (SAP) en stark band. De båda organisationerna kallas ofta "de två benen i arbetarrörelsen", där partiet är det politiska benet och LO det fackliga. Vid årsskiftet 1990/1991 försvann möjligheten för organisationer inom LO att kollektivanslutna sina medlemmar till Socialdemokratiska arbetarepartiet Svenskt näringslivs Svenskt Näringslivs vision lyder: "Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd". 22 Svenskt Näringsliv är företagens företrädare i Sverige. Deras långsiktiga mål är att Sverige skall återta en tätposition i den internationella välståndsligan. Deras uppdrag är att skapa en bred intressegemenskap kring värdet av företagande och företagsamhet. Svenskt Näringslivs finns för att öka förståelsen för företagens verklighet och att verka för att alla företag i Sverige skall ha bästa möjliga villkor

17 för att verka och växa; samt är en opinionsbildare och kunskapsspridning som utvecklar nya idéer och konkreta förslag för att förbättra klimatet för företagsamheten i Sverige. En väl fungerande arbetsmarknad är viktig för företagens konkurrenskraft. Fack och arbetsgivare kan i kollektivavtal själva reglera många av villkoren på arbetsmarknaden. Det kan gälla regler för lönesättning, arbetstider och försäkringar. Svenskt Näringsliv och arbetsgivareförbunden värnar kollektivavtalens konkurrenskraft genom att verka för att avtalen har ett innehåll som ger stöd för företagens utveckling och behov. 3. För och nackdelar om LAS Debatten fortsätter att sätta press på företagarna för en tryggare anställning, det är någonting LO kämpar för. Företagare med anställda upp till tio personer kan inte fokusera på att kunna anlita fler vid expansion eller avskeda för att komplettera in personal på rätt position. Kompetensutvecklingen är enormt viktigt för företagaren, det vill säga personal som ständigt är ambitiösa för att utvecklas. Vad händer när anställda inte har kvar motivationen att utvecklas eller att de känner behov för en utveckling, samtidigt har företagaren alltså ägarna stora ambitioner att utöka sitt företag, där man tar stora risker ekonomiskt. Företagaren förlorar människor med kompetensen som de behöver, med det gör turordningsreglerna företagaren den största förloraren om inte regelverket LAS moderniseras. Detta skapar en stor hinder för företagaren att anställa nya med rätt kompetens och anlita unga som är väldigt långt ifrån arbetsmarknaden. Eller så behåller företagaren de anställda som finns idag på företaget som har arbetat där i flera år utan några ambitioner att utvecklas. Med detta ställer sig företagaren och arbetstagaren i en position som är väldigt svår att knäcka om man vill främja båda. En stor nackdel är att företagaren inte alls kan expandera och med det inte skapar för arbetstillfällen för samhället, det kan se till att samhällen kollapsar vid en hög arbetslöshet. Det enda fördelen med att fackförbunden finns är att de främjar arbetstagaren för en trygg anställning vid kollision med arbetsgivaren, det vill säga en konflikt mellan dessa parter så kan facket gå in och redogöra situationen. Enligt Sofie Rehnström om varför facket ska lägga sig, då menar man att Makten övergår till företagaren och med det kan verksamheten bestämma över den anställde. Men vad säger att facket ska bestämma över ett företag eller hur företagaren ska styra sin verksamhet även vem eller vilka hen ska anställa. Varför ska facket bestämma över anställda, kan inte anställda och företagaren kommer fram till lösning på egen hand. Frågan fortsätter att bli olöst mellan dessa parter och det kommer att diskuteras vidare. 17

18 4. Slutsatser Att undanta fem istället än två har inte varit aktuellt att ta upp, man ser ingen anledning att göra det enligt politiker och fackförbunden. Utan man ska måste se över hur man kan underlätta för verksamheten att kunna placera sina anställda på företaget istället än att sparka dem. Med det kan vi se olika perspektiv utifrån argument, man kan se tydligheter bland Visstidsanställningar som är en av reformen som kan hjälpa företagaren att kunna anställa fler, reformen ser till att många kan gå till ett jobb varje dag och tjäna sina egna pengar. Reformen skapar även en ovisshet för den anställde. Det vill säga man vet aldrig när en tillsvidareanställning kommer att ske, med det gör arbetstagaren osäker. Visstidsanställning kan enligt vår mening skapa en vis samling av anställda på en hög på ett företag med många anställda med det ser de som en otrygg anställning. Men om man ser det från den ljusa sidan så har man åtminstone ett jobb att gå till, hellre att finnas med på högen och jobba ex antal timma och tjäna pengar än inte tjäna ingenting alls. Det därför LO kritiserar reformen, medans Alliansen ser helt annorlunda på reformen självklart. Alliansen utgår helt enkelt ifrån att man minskar trösklarna för individen för att komma in på arbetsmarknaden. En bra reform för företagaren som får möjligheten att kunna avgöra själv vem som har kompetens för jobbet eller inte. Men man stänger inte ut nån från jobben, man tilldelas andra uppgifter på företaget. Samtidigt underlättar det att avskeda personal lättare utan att man behöver utgå från turordningsreglerna utan att man avsätter arbetstagaren ifrån sitt jobb när den missköter sig eller när man har hittat en annan med mer kompetens. Så slutresultatet vi har kommit fram till är att man inte behöver modernisera turordningsreglerna när nu visstidsanställningar är tillgängligt och som är en förenkling till företagen. 18

19 5 Vidare reflektioner Nu när vi har fått svar på vår frågeställning om varför undantas det inte fem istället för två anställda på större företag? så känner vi oss rätt nöjda med arbetet. En tanke som har slagit oss är vad kommer man införa istället om man bestämmer sig med en ny reformering av visstidsanställningar vid regeringsskifte? Kanske blir en ny forskning till en c uppsats. Det skulle kännas lite konstigt om den nya regeringen tog bort reformen, som vi har tolkat den skulle vi inte kunna se dem att ta bort den. Vi menar att reformen kan vara en bra och snabb ingångs alternativ för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden. Vi tycker att LO kanske borde se över att börja diskutera nya reformer med företagarna istället, det är ju företagarna som man måste underlätta och även förbättra situationen för dem. Med det kan ju säkert fler komma in på arbetsmarknaden och minska den höga ungdoms arbetslöshet som vi har. 19

20 Referenser Litteratur Esaiasson, Peter, Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson & Lena Wängnerud, 2012, Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad, Göteborg, Nordstedts juridik Ludvig Beckman, Grundbok i ideanalys Källor Intervju Olle Nylund, Svenskt Närings liv arbetar som projektledare på Svenskt Näringslivs regionkontor i Linköping. Sofie Rehnström, Jurist på LO och är samordnade kollektivavtalsförhandlingar, expert arbetsrätt. Roger Haddad, riksdagsledamot för Västmanland och ledamot av Arbetsmarknadsutskottet för Folkpartiet. Under förra mandatperioden satt Roger som ledamot i Utbildningsutskottet. Henrik Fältmars, VD på Ståthöga MA Teknik AB. Martin Öhr, Affärsområdeschef på PEMA, det vill säga för avtal, rekrytering, tillsättning och drift av befintliga kunder inom Industrisegmentet. Andra källor sa- drabbar- las- svenska- foretag_ html

21 Bilagor - intervjuer Intervju med LO Tema 1: Vem är du Svar: Jurist på LO. 1. Vad innefattar delvis dina arbetsuppgifter(huvudsakliga sysselsättning)? Svar: Samordnade kollektivavtalsförhandlingar, expert arbetsrätt. Allmänt om svensk arbetsmarknaden 1. Vad ser du för problem med villkor på arbetsmarknaden? Svar: Att det blir allt vanligare med korta visstidsanställningar (sms och timanställningar) och korta deltider. Hög arbetslöshet. 2. Hur kan villkoren förbättras på arbetsmarknaden? Svar: Fler fasta anställningar och visstider på scheman så att arbetslivet blir mer förutsägbart för de anställda. Visstidsanställning 1. Vad ser du för problem med reformen? Svar: Att det inte behövs något objektivt skäl för de och att det inte finns någon nedre begränsning i tid dvs. kan i princip vara en timme. 2. Finns det negativa/positiva effekter med reformer, till arbetstagaren? Svar: Arbetsgivarens flexibilitet och möjligheter att spara pengar har ökat men inget tyder på att det blivit fler jobb för det. Arbetstagarnas ofrihet har samtidigt ökat kraftigt, de vet inte när de ska arbeta och hur mycket pengar de kommer att tjäna varje månad. Tema 2 LAS: 1. Varför finns LAS? Svar: Lagar och avtal om anställningsskydd finns i olika former i alla industrialiserade länder. LAS är en vägning mellan arbetsgivarnas, arbetstagarnas och samhällets intressen. 2. Finns några positiva aspekter med LAS? Svar: Ja, förutsägbarhet och rättssäkerhet följer av lagen, något som är självklart i alla avtalsförhållanden i rättsstater. Viktigt för att medborgarna ska kunna etablera sig med familj, bostad osv. Håller uppe efterfrågan i ekonomin. 3. Finns det några negativa aspekter med LAS? Svar: Inte som vi ser det. Utan LAS tippar maktbalansen över kraftigt till arbetsgivarnas fördel. 4. hur tror du att den generella diskussionen kring LAS kommer att se ut i framtiden? Svar: AG-sidan tjatar ständigt om turordningsreglerna men vid en jämförelse med exempelvis de andra OECD-länderna visar det sig att det är billigt och går snabbt att säga upp anställda i Sverige. Företagen har sällan problem med LAS - det är i själva verket en ideologisk och en maktfråga. Jag vill självfallet säga upp vem hen vill när som helst (vilken hen i så fall kan) 21

22 men det får inte kosta ett öre. Tema 3: Reformen turordningsreglerna 1. Vad innebär turordningsreglerna? Svar: Vid uppsägningar på grund av organisatoriska skäl bestämmer jag hur många anställda som ska finnas kvar. Därefter görs en lista över hur länge alla varit anställda. Den ligger till grund för bedömningen över vilken personal som ska vara kvar. De anställda som har tillräckliga kvalifikationer för den nya arbetsuppgiften erbjuds sedan i turordning nytt arbete (eller möjligen gammalt arbete). 2. Finns det konsekvenser med turordningsreglerna? Svar: Ja. Om alla anställda har exakt samma kompetens finns risk att alla nyanställda försvinner vid omorganisationen. Men det kan jag styra själv genom att anställda personer med olika kompetens. 3. Finns det fördelar med turordningsreglerna? Svar: Ja, förutsägbarhet och rättssäkerhet. Samt den viktigaste fördelen, den som sägs upp enligt turordning blir inte stigmatiserad och får oftast ett nytt arbete snabbt. Till skillnad från de som sägs upp på grund av diverse subjektiva skäl. Det gynnar kraftigt landets omställningsförmåga. Tema 4: Undantag 1. Idag undantas det 2st vid uppsägning, varför har man inte moderniserat reformen genom att höja undantagen, exempel så att man kan undanta 5st istället? Svar: För att det inte behövs. Och att rättslösheten blir flagrant. Förstår inte vad som är modernt med att jag kan sparka vem som helst utan skäl utan att den personen får någon som helst ersättning - så har vi haft det förr så det är i högsta grad gammalmodigt. Avslutande fråga 1. Vad anser du om turordningsreglerna och varför? Svar: Anser du att kritiken mot turordningsreglerna, att den snarare motverkar företagaren än att den premierar? På vilket sätt stämmer/stämmer inte kritiken? Se ovan. Googla gärna LO och SNs gemensamma rapport om Turordningsreglerna i praktiken (finns i PDF). Där framgår en mängd intressanta saker. Intervju med Svenskt Näringsliv Tema 1: 1. Vem är du? Svar: Jag heter Olle Nylund och arbetar som projektledare på Svenskt Näringslivs regionkontor i Linköping. 22

23 2. Vad innefattar delvis dina arbetsuppgifter(huvudsakliga sysselsättning)? Svar: Mina arbetsuppgifter innefattar att skapa mötesplatser för företagare och politiker. Allmänt om svensk arbetsmarknaden 1. Vad ser du för problem med villkor på arbetsmarknaden? Svar: Ett av de stora problem som finns på arbetsmarknaden idag är missmatchen. Trots att vi har en alltför hög arbetslöshet hittar inte arbetsgivarna den kompetens de efterfrågar. I vår senaste rekryteringsenkät visades att ett av fem rekryteringsförsök helt misslyckas. Följderna av det är att företagen tvingats tacka nej till ordar, låta bli att expandera etc. Vi har också en av de mest sammanpressade lönestrukturerna i världen. Höga ingångslöner gör att den nyanställda direkt måste kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett adekvat sätt om anställningen ska bli lönsam för företaget. LAS: Las utgör ett hinder för ett bättre fungerande arbetsmarknad. För landet som helhet är den negativ på så sätt att lagen minskar rörligheten på arbetsmarknaden. Laget ger trygghet för de som har ett arbete, i alla fall de som har haft det länge. Men den skapar samtidigt höga trösklar för de som står utanför arbetsmarknaden. De arbetsgivare efterfrågar när de rekryterar är personer med arbetslivserfarenhet. Höga trösklar gör det svårt för framför allt ungdomar att få in en första fot på arbetsmarknaden. För individen skapas incitament att stanna på en arbetsplats även om hen inte trivs. Vem vågar söka ett nytt jobb och då hamna sist i LASkön? För företagen skapar lagen problem när de behöver göra nedskärningar. Om de ska kunna behålla sin konkurrenskraft är det viktigt att kunna välja vilka medarbetare som ska vara kvar. Lagen gör också vissa företagare rädda för att anställa då en fel rekrytering kan bli kostsam. 2. Hur kan villkoren förbättras på arbetsmarknaden? Svar: Skola och näringsliv behöver ha ett tätare samarbete. Idag diskuteras ofta vilka kunskaper som eleverna får med sig från skolan. Företagen efterfrågar dock inte bara kunskap, de efterfrågar kompetens. I kompetens räknar jag in kunskaper, färdigheter, vilja och förmåga. Ett tätare samarbete mellan skolan och näringslivet skulle öka chanserna att skolan rustar eleverna för arbetslivet på rätt sätt. Tema 2: Visstidsanställning 1. Vad ser du för problem med reformen? Svar: I Svenskt Näringslivs senaste företagarpanel svara 70 procent av företagen att begränsningar av möjligheten till visstidsanställning skulle minska deras möjligheter att anställa fler. Tema 3: LAS 1. Finns några positiva aspekter med LAS? Svar: En del arbetstagare upplever säkert en större trygghet tack vare lagen. 3. Finns det några negativa aspekter med LAS? Svar: Se ovan. 23

24 4. hur tror du att den generella diskussionen kring LAS kommer att se ut i framtiden? Svar: Förhoppningsvis kommer förståelsen för de problem som LAS orsakar att förstås och belysas av fler aktörer framöver. Intervju med Politiker Tema 1: 1. Vem är du? Svar: Roger Haddad, riksdagsledamot för Västmanland och ledamot av Arbetsmarknadsutskottet för Folkpartiet. Under förra mandatperioden satt jag som ledamot i Utbildningsutskottet. 2. Vad innefattar delvis dina arbetsuppgifter(huvudsakliga sysselsättning)? Svar: Lagstiftning, talesperson för partiet i frågor kring integration-och arbetsmarknadspolitik, skolpolitiker och att företräda mina väljare i Västmanland. Så det blir mycket besök och kontakt med media. Tema 2: Allmänt om svensk arbetsmarknaden 1. Vad ser du för problem med villkor på arbetsmarknaden? Svar: För trög och för dyrt att anställa. Jag har länge drivit frågan om ett flexicuritysystem lite lika den danska modellen med enklare regler att säga upp men som pareras med högre omställningsförsäkring. Vi måste också bejaka ingångslöner att de kan vara lägre för att få in oerfarna ungdomar direkt efter gymnasiet in i arbetslivet, inte minst de som kommer ut som lärlingar. 2. Hur kan villkoren förbättras på arbetsmarknaden? Svar: Det största problemet är att för få människor får plats på svensk arbetsmarknad. Det är för höga trösklar och för lite rörlighet. Svensk arbetsrätt behöver moderniseras och göras mer flexibel. Vägarna in behöver bli bredare genom låga kostnader för att anställa och fler lärlingsplatser. Tema 3: Visstidsanställning 1. Vad ser du för problem med reformen? Svar: I huvudsak positiv och en mycket viktig ingång och för vissa grupper kanske den enda reella chansen att överhuvudtaget få testa på ett arbete. Om det går att förebygga missbruk utan att förstöra grunderna i reformen är det något jag vill att Fp driver. 2. Finns det negativa/positiva effekter med reformer, till arbetstagaren? Svar: Allmän visstidsanställning gör det möjligt för företag att anställa fler under en begränsas tid. Det har varit ett sätt att bidra till att göra svensk arbetsmarknad mer flexibel och dynamisk. Folkpartiet har idag inga skarpa förslag om att ändra i den allmänna visstidsanställningen, men önskar generellt att skillnaden mellan osäkra tillfälliga jobb och hårt reglerade tillsvidareanställningar behöver minskas. Tema 4: LAS (i huvudsak hänvisar jag här till andra källor) 1. Varför finns LAS? 24

25 2. Finns några positiva aspekter med LAS? 3. Finns det några negativa aspekter med LAS? Fp vill göra om LAS och inte minst turordningsreglerna. 4. hur tror du att den generella diskussionen kring LAS kommer att se ut i framtiden? Reformen turordningsreglerna 1. Vad innebär turordningsreglerna? 2. Finns det konsekvenser med turordningsreglerna? 3. Finns det fördelar med turordningsreglerna? Svar: Turordningsreglerna är en del av LAS och bör behandlas som en del av LAS. Det är viktigt att det finns en trygghet för den anställda, men det är värt att diskutera hur den tryggheten ska utformas. Turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd (Las) ska utgå ifrån kompetens, inte anställningstid. Detta driver Folkpartiet och vi har också lagt en motion till Riksdagen på detta tema-se riksdagen.se. En förändring av arbetsrätten ska kombineras med ett bättre omställningsstöd för den enskilde i form av generell och förstärkt statlig arbetslöshetsförsäkring och ökade möjligheter till kompetensutveckling. Tema 5: Undantag 1. Idag undantas det 2st vid uppsägning, varför har man inte moderniserat reformen genom att höja undantagen, exempel så att man kan undanta 5st istället? Svar: Man kan tänka sig en sådan reform, men undantagen är snarare ett tecken på att turordningsreglerna i grunden behöver förändras enligt ovan. Avslutande fråga 1. Vad anser du om turordningsreglerna och varför? Anser du att kritiken mot turordningsreglerna, att den snarare motverkar företagaren än att den premierar? På vilket sätt stämmer/stämmer inte kritiken? Svar: Se ovan. Intervju med företagare 1 Tema 1: 1. Vem är du? Svar: Henrik Fältmars, VD på Ståthöga MA Teknik AB 2. Vad innefattar delvis dina arbetsuppgifter(huvudsakliga sysselsättning)? Svar: Övergripande ansvar för företaget och dess anställda, se till att vi följer lagar och andra krav, strategi, marknadsplan, lednings- och styrelsearbete. 3. Vad innefattar företagets funktion? 25