Toppenbränsle på tippen -avfall blir till el och fjärrvärme

Transkript

1 nonstop Mälarenergi nr 1-09 Toppenbränsle på tippen -avfall blir till el och fjärrvärme Vinterfest på Vallby Friluftsmuseum Kunder vill tillbaka Tryggt med serviceavtal Mälarenergi Stadsnät trendspanar Mälarenergi Nonstop 1/2009 1

2 Mälarenergi nonstop Kundtidning för koncernen Mälarenergi Box 14, Västerås Ansvarig utgivare Marie Christensson, Mälarenergi Redaktör Ove Fredriksson, Mälarenergi PRODUKTION Projektledning Lena Idh Agenti AB Form och original Madelene Ulfberg, SNAP! Omslagsbild Lasse Fredriksson Repro Done, Västerås Tryckeri Sörmlands Grafiska AB Postdistribueras till hushållen i Västerås, Hallstahammar, Köping, Arboga och Kungsör. HÄR FINNS VÅRA KUNDCENTER OM DU VILL NÅ OSS Västerås: Sjöhagsvägen 3 Köping: Mästaregatan 13 E-post: post@malarenergi.se BEHÖVER DU GÖRA EN FELANMÄLAN Framtidens energi! Nu som så många gånger förr är diskussionen om vår energiförsörjning het i media. För eller emot, kärnkraft eller vindkraft, fossilt eller förnybart, debatten går hög och är ofta svart eller vit. För mig är detta mer än en diskussion i media, det är också mitt dagliga arbete. Hur ska vi kunna försörja kunderna och vår region med tillförlitlig och uthållig energi i framtiden? Självklart har jag inga absoluta svar på det, men jag vill passa på att delge er några av mina tankar. Jag hörde en gång ett mycket intressant föredrag där sammanfattningen var att dagens moderna människa använder energi i motsvarande mängd som en egyptisk farao använde tjänare för att upprätthålla sin bekvämlighet. Då handlar det om allt från att hugga ved, laga mat, värma vatten till att transportera sig. Oavsett vad man tycker om jämförelsen så pekar den ändå på att det finns en stark koppling mellan den livsstil vi har och hur mycket energi vi förbrukar. Just därför är frågan så viktig för oss alla, vi vill kanske inte kännas vid att vi behöver ändra vår bekväma livsstil. Den stora förhoppningen ställs då gärna till forskning, utveckling och framtidens teknik. Kommer ny teknik att klara detta då? Min inställning i frågan är rätt positiv, visst kommer det mycket ny teknik. Men jag tror också att vi behöver förändra vår egen inställning. Energi är inte en oändlig resurs och vi behöver använda den smartare än vi gör idag. Glöd lampor byts mot lågenergilampor, bilar blir mindre snarare än större, detta är exempel på förändringar vi behöver ta till oss. Om detta kan kombineras med en förståelse av att det inte handlar om vindkraft eller solkraft, biogas eller etanol, utan en smart användning av alla resurser (inklusive avfall), då kan vi leva bekvämt också i framtiden. Läs mer om det på sidorna 4-6. Anders Ericsson Chef Värme Energi är inte en oändlig resurs och vi behöver använda den smartare än vi gör idag. 3 saker att lägga energi på! Engagera dig i energifrågan hemma, det är roligare än du kan ana! Du spar både pengar och minskar påverkan på miljön. Ta med dig samma engagemang till din arbetsplats. Tänk till när du byter bil nästa gång, vilka bränslen kommer att finnas i framtiden? 2 Mälarenergi Nonstop 1/2009

3 Innehåll Nonstop Kraftvärmeverket moderniseras 4-6 Ny vd på Mälarenergi Stadsnät 7 Kunder kommer tillbaka 8-9 Smått och gott Vinterfest på Vallby Friluftsmuseum Mälarenergi Stadsnät trendspanar Smått och gott 19 Kundcenter svarar på dina frågor Serviceavtal på fjärrvärmeanläggning 22 Skicka din bild, korsordslösning 23 Till sist ett tips från Stefan 24 Mälarkrysset Träffa Roger Aldén i jobbet Är det dags att ställa undan tv-soffan? Avfall, vårt nästa bränsle. Snart är tiden ute för glödlampan. Trygg med serviceavtal. Välkommen Per Norrthon. Snöglädje på vinterfesten. Mälarenergi Nonstop 1/2009 3

4 Kraftvärmeverket, som är norra Europas största, moderniseras och kompletteras nu med en förgasningsanläggning för hantering av avfall. Genom att byta ut kol och torv mot avfall minskas utsläppen av koldioxid med ca ton per år. Detta innebär själv fallet inte att Mälarenergi slutar använda biobränslen, det betyder att flexibiliteten mot alla typer av biobränslen och avfallsbränslen ökar. Investeringen är budgeterad till 2,4 miljarder kronor och finansieras av Mälarenergi. avfall -vårt nästa bränsle Koldioxidut släppen minskas med ton/år. Varför gör Mälarenergi den här investeringen? Vi gör det av ett flertal skäl. Grunden är att bli kvitt beroendet av fossila bränslen och för länga livslängden på vår anläggning, men även för att säkerställa kapaciteten i framtiden. Genom att modernisera den befintliga anläggningen utökas livslängden med minst 20 år. Vi vill undvika att bygga nytt mer än nödvändigt, och kan därför hushålla med resurser. En stor och viktig miljöorsak är att vi bygger bort vårt beroende av fossila bränslen. Utsläppen av koldioxid från förbränning av kol och torv kommer att minska med ca ton per år. Istället tillför vi avfallsbränslen som i stor utsträckning består av förnybara resurser. Bytet av bränsle har en stor positiv miljöeffekt. Dess utom ger också användandet av avfallsbränslen möjlighet att hålla konkurrenskraftiga priser på fjärrvärmen. Såväl idag som så långt de flesta prognoser kan se har avfallsbränsle väsentligt lägre pris än biobränslen. Vad är en förgasningsanläggning? Förgasning är enkelt uttryckt en förbränningsprocess med kraftigt luftunderskott vilket gör att bara en liten del av bränslet förbränns medan merparten blir till brännbar rågas. Processen börjar med krossning av bränslet och metallavskiljning. Sedan matas bränslet in i en förgasare som innehåller sand för att ge en jämn temperatur. Inuti förgasaren är temperaturen ca 900 C vilket innebär att rågasen måste kylas före rågasreningen. Det gör man för att få bort framförallt partiklar i rågasen som skapar korrosion i pannan. Efter rågasreningen går gasen in till Panna 4 för förbränning. Det är rågasreningen som gör förgasningstekniken effektivare jämfört med konventionella avfallspannor. Vilken typ av bränsle ska användas? Vi strävar efter att använda torrt sorterat avfall med högt energiinnehåll. Då får vi ut mest värme och el från den brännbara gasen. Bränslet kommer från: hushållen och olika kommersiella Vi ska använda verksamheter. torrt, sorterat avfall med högt industrier och verksamheter i form energiinnehåll. av exempelvis pellets. bygg- och rivningsavfall som sorterats och behandlats, till exempel returträ som flisats. Det komposterbara avfallet, Bruna påsen, är inte önskvärd i den här hanteringen. Någon konkurrens med produktion av biogas för våra fordon uppstår alltså inte. Vilka mängder bränsle talar vi om? Vi räknar med att använda ton avfallsbränsle per år. I panna 4 kommer kolet att ersättas av gas från förgasaren upp till halva dess kapacitet. Vid större behov kommer även panna 4 att eldas med främst torv, ca ton per år. Biobränslepannan kommer att eldas med ca ton biobränsle per år. Totalt blir det en bränslemängd om ca ton per år jämfört med ton år Den ökade mängden beror på att avfall innehåller mindre energi per ton än vad exempelvis kol gör. 4 Mälarenergi Nonstop 1/2009

5 Anders Ericsson, värmechef på Mälarenergi, svarar på våra frågor om den nya anläggningen. Vad är det för skillnad på avfall och sopor? Sopor används i dagligt tal för konsumtionsavfall från bostäder, personalrum och restauranger. Begreppet avfall är bredare än så och omfattar alla former av restprodukter från olika sorters verksamheter. I takt med att högre krav ställs på att sortera och åter - vinna avfall ökar möjligheterna till såväl material- som energiåtervinning (förbränning), och då blir begrepp som avfallsprodukter och avfallsbränslen mer relevanta. Specifikt i vårt fall menar vi med avfallsbränslen sorterade torra restprodukter, förpackningar och liknande som har ett högt energivärde. Var kommer avfallsbränslet ifrån? Det finns idag en stor marknad för avfallsbränslen. Exakt var vi ska ta vårt bränsle ifrån kommer att variera över tiden. Om vi utgår från vilka volymer som finns tar vi materialet främst från vårt närområde men också från andra delar av Sverige och Europa. Vi undersöker bland annat möjligheten att importera från exempelvis Norge, Tyskland, Holland och kanske England. Hur kommer det att transporteras? Transporterna kommer att ske med lastbil, tåg och båt. Från närområdet kommer det mesta med lastbilar. Vid längre avstånd inom Sverige blir det effektivare och billigare med tåg eller båt. Vid transporter från utlandet blir det normalt med båt. En stor fördel för Mälarenergi är att vi har en hamn och järnväg intill vår anläggning. Bränslet kan tas emot direkt från båt och tåg utan extra omlastning till lastbil. Det tjänar vi på både miljö- och kostnadsmässigt. Totalt kommer vi att transportera en större mängd bränsle än vad vi gör idag, men eftersom en del av avfallsbränslet finns i närområdet blir det i genomsnitt kortare sträckor per ton bränsle. Det behöver dock inte bli dyrare att hämta avfallsbränslet långt bort med båt jämfört med att ta det på lastbil i närregionen. För en lika stor kostnad kan man få hem samma mängd bränsle med lastbil 30 mil, med tåg 60 mil och med båt 250 mil. Det understryker nyttan ännu mer med att ha tillgång till hamnen. Det finns en stor marknad för avfallsbränslen. Mälarenergi Nonstop 1/2009 5

6 Vad innebär transporterna för miljön? Klimatpåverkan på grund av transporterna är mycket liten jämfört med den totala minskningen av koldioxidutsläpp vi slipper genom att inte elda med kol. Båt och tåg är de mest energieffektiva transportsätten och har ungefär samma energiförbrukning per ton och kilometer. Vad gäller utsläpp av koldioxid så ger tran sport med tåg bara 4 procent utsläpp och sjötransport 16 procent utsläpp jämfört med transport med lastbil. Hur påverkas miljön? När vi går över till produktion med förgasningsanläggning kommer koldioxidutsläppet från kol-och torvförbränningen att minska med ca ton per år. Detta är den enskilt största effekten med bytet av bränsle, och huvudskälet till att vi gör denna investering. Bullernivåerna kommer att minska jämfört med idag. Det buller vi har idag kommer framförallt från bränslehantering Avfallsbränslet kommer att och fläktar. Den nya anläggningen har lagras inomhus. i sig inga ljudkällor som ökar bullerpåverkan. För att motverka lukt i närområdet kommer avfallsbränslet att lagras inomhus med undertryck i lagerbyggnaden, då blir luktspridningen minimal. En del bränsle kommer att lagras utomhus i stora balar eller övertäckt. De avfallsbränslen som inte luktar eller skräpar ner, t ex gummi (uttjänta bildäck), kommer att lagras öppet. I samband med byggnationen kommer vi också att anlägga en reningsanläggning för dagvatten vid Kraftvärmeverket. Det gör vi för att minska utsläpp av föroreningar via dagvattnet till Mälaren. Anläggningen har ingen direkt koppling till förgasningsanläggningen utan är ett resultat av Mälarenergis strävan att vara miljöanpassade. Om allt faller på plats blir det invigning Hur ska restprodukter hanteras? Vid all förbränning av fasta bränslen uppstår askor. Beroende på vilket bränsle som används kommer vi att få olika typer av askor, med olika egenskaper. En del av askan, bottenaskan som har en mycket låg andel oönskade ämnen, kommer att användas som fyllnadsmaterial, vilket redan idag är det vanligaste sättet att nyttja askor från exempelvis kolförbränning. Den resterande delen, flygaskan, har normalt sätt högre andel oönskade ämnen och kommer till en början att deponeras. Forskning pågår tillsammans med andra avfallsförbränningsanläggningar om hur askor ska kunna användas på bästa sätt och nya metoder utvecklas kontinuerligt. Hur mycket el och värme kommer att produceras? Den största delen är fjärrvärme och styrs av vilket behov våra kunder har. Vi kan idag se en tydlig trend att kunderna hela tiden effektiviserar sina fastigheter och därmed förbrukar mindre energi för sin uppvärmning. Det ser vi som mycket positivt. Idag räknar vi med en årlig försäljning på cirka GWh värme och 770 GWh el från Kraftvärmeverket, där förgasningsanläggningen ska bidra med den största delen. När blir det invigning? Det är mycket arbete kvar innan det kan bli någon invigning. Mälarenergis styrelse har nu tagit principbeslut att genomföra det här projektet. Vår tillståndsansökan är inlämnad till Miljödomstolen, så går det bra kan vi förvänta oss ett beslut under hösten. Sedan återstår en upphandling med möjliga leverantörer där alla återstående tekniska frågor ska redas ut. Om allt faller på plats är det rimligt att anläggningen kan vara i full drift i början av Det känns kanske långt bort idag, men det kommer att gå fort för alla inblandade i projektet. Forskning pågår om hur askor ska kunna användas på bästa sätt. 6 Mälarenergi Nonstop 1/2009

7 Per Norrthon ny vd på Mälarenergi Stadsnät TEXT: Ove Fredriksson FOTO: Lasse Fredriksson Det första mötet med Per Norrthon ger ett robust och jordnära intryck. Två fötter på jorden och med framtiden i sikte. Det tillsammans med nyfikenhet och utvecklingsvilja kommer väl till pass på nya jobbet. Per börjar sitt nya jobb som vd för Mälarenergi Stadsnät AB i mitten av april. Han kommer från Saab Security där han de senaste fem åren arbetat med försäljning av kommunikations- och säkerhetslösningar. Mälarenergi Stadsnät befinner sig i en oerhört spännande fas så det känns helt rätt att komma hit nu. Jag har följt utvecklingen för stadsnät i flera år och ser en stor potential med det öppna fibernätet, berättar Per Norrthon när vi ses efter att han träffat personalen för första gången. Att företagets personal har ett kunnande i toppklass, att Mälarenergis stadsnät i Västerås är unikt och en förebild i världen bidrog också till beslutet att ta jobbet. Per tror att Stadsnät är på väg i en slags mognadsfas där det är dags att ta till vara på kapaciteten i det fibernät som byggts i Västerås och för närvarande byggs i Hallstahammar. I framtiden kommer allt att handla om innehåll, kapacitet och kvalitet berättar Per vidare. Vi måste ge kunderna en tydlig bild av framtiden och dess möjligheter. Att det redan idag ställs allt större krav på kapacitet är ett faktum och det kommer att vara avgörande i framtiden. Här står våra kunder väl rustade. Tittar vi några år framåt ser vi stora möjligheter att koppla och integrera olika enheter i våra hus - inte bara internet och teven utan även annan typ av utrustning som värmesystem, kylskåp och tvättmaskin fortsätter Per. Stadsnät kommer att ingå i ett större sammanhang än vad det gör idag. Till exempel samverkar vi med grannregioner och tillsammans med olika leverantörer har vi utvecklat nya spännande tjänster för hemmet. Per har ett förflutet i Västerås där han bodde mellan 1976 och Om flyttlasset går tillbaka till Västerås från Täby där Per bor med sin familj idag återstår att se. Det blir väl ett familjeråd med Helena och de tre barnen, Alexander, Philip och Fanny som avgör det. Jag har följt utvecklingen för stadsnät i flera år och ser en stor potential med det öppna fibernätet Mälarenergi Nonstop 1/2009 7

8 När Mälar energi ringde upp ett antal kunder som lämnat dem visade det sig att hela 60 procent kände sig lurade och ville komma tillbaka. TEXT: Kristina Grefberg FOTO: Lasse Fredriksson Behöver du hjälp med att jämföra priser och avtal? Kontakta Kundcenter, , eller elombudsmannen, mailadress: För tips, råd och regler kan du också kontakta Konsumenternas Elrådgivningsbyrå eller Allmänna Reklamationsnämnden. Kampen om elkunderna förs inte alltid med schyssta metoder. Lockad av godis, lågt elpris eller kluriga frågor stannar en del av oss till, av nyfikenhet eller kanske av ren artighet. Många orkar inte stå emot säljarnas envishet och vips så har man bytt elbolag. Vid närmare eftertanke, varför skulle man köpa el på gatan? De flesta av oss kan ju inte tänka sig att ta ett banklån eller köpa en ny klocka av en gatuförsäljare. Dessutom är det svårt att göra en prisjämförelse så där apropå när en försäljare ringer eller hejdar oss på stan. När vi upptäckte konkurrensen med elsäljare ute på stan stannade vi, lyssnade och baxnade, berättar Patrick Serra, försäljningschef för elhandel på Mälarenergi. Flera av säljarna vilseledde kunderna, knepen är många, till exempel jämför man rörligt pris med tillsvidarepris etc. Mälarenergi beslöt att kontakta över 100 kunder som lämnat dem för att ta reda på vad de kunde gjort bättre. Det hände inte alltför sällan att de fick svaret: va, har jag bytt el bolag? Det visade sig att 50 procent av de uppringda inte visste vilken avtalsform de hade bytt till och att hela 60 procent ville komma tillbaka till Mälarenergi, berättar Cecilia Jörnesten som arbetat med kundundersökningen. Anledningarna är bland annat att de känner sig lurade, att elkostnaden har stigit och att man inte kan få kontakt med det bolag man slutit avtal med. 8 Mälarenergi Nonstop 1/2009

9 Vi har bett några personer berätta varför de bytt elhandelsföretag och varför de kom tillbaka. Lars-Göran Svedberg i Hallstahammar är arg på sig själv för att han lät sig övertalas att byta energibolag. Han tänker aldrig mer köpa något av en telefonförsäljare. Så här berättar han om ett telefonsamtal han fick för knappt ett år sedan. Jag blev uppringd av ett energibolag. Egentligen ville jag inte byta, men lyssnade ändå artigt. Försäljarens övertalningsförmåga var otrolig. Jag sa nej, men hon pratade på. Jämförde priser och sa att de var billigare. Jag hade inte några papper framme och kunde inte kontrollera om det stämde. Så jag sa nej igen. Då sa hon att jag skulle få en gratis månad. Det var väl då jag gav upp. Efter minuter hade jag inga argument kvar, jag orkade jag helt enkelt inte lyssna mer utan sa ok. Fri månad gällde bara på energiförbrukningen Lars-Göran fick en fullmakt för leverantörsbytet och ett ettårsavtal som han skrev på. Snart insåg han att han fick två fakturor, nätfakturan från Mälarenergi Elnät och elfakturan från det nya bolaget, något som han inte hade tänkt på. Och den fria månaden gällde bara energiförbrukningen, som inte är så hög i familjens trerummare. En kväll tittade Lars-Göran på ett konsumentprogram på TV. Det handlade om elkunder som kände sig lurade. Programmet tog upp försäljningsmetoderna som får kunderna på fall. Då började Lars-Göran fundera över om han också blivit lurad. Han tog fram sina fakturor och började jämföra, och någon billigare el hade han inte fått. Då blev jag så arg, och ville direkt gå tillbaka till Mälarenergi. Jag tänkte att de kanske också har försäljare som ringer upp, men annars planerade jag att själv ta kontakt efter helgerna. Mälarenergi säljer i dagsläget inte el via telefon, men Lars-Göran var en av de f d kunder som Mälarenergi ringde till och frågade varför han lämnat dem. Jag blev så glad när de ringde, faktiskt väldigt tacksam, jag ville byta tillbaka omedelbart, och det fick jag hjälp med, berättar Lars-Göran. Jag fick information hemskickad med olika förslag som jag kunde ta ställning till i lugn och ro, och nu har jag skrivit nytt avtal med Mälarenergi. Nu är jag nöjd, men jag kan inte låta bli att tycka synd om alla som drabbas av försäljare som går till överdrift. Det drabbar många äldre som kanske inte hör så bra och har svårt att argumentera. Så även om jag känner att jag borde gå omkring med en dumstrut på huvudet, så kanske min historia kan fungera som en varningsklocka, avslutar Lars-Göran. Jag blev lovad ett lägre elpris av en telefonförsäljare, men det blev ju inte alls billigare. Jag förstod inte riktigt vad de gjorde, men det var inte totalpriset som jämfördes. Det dröjde innan jag fick fakturan, så jag kunde inte kontrollera genast. När den väl kom gick jag direkt in på Mälarenergis kontor, där fick jag hjälp med att byta tillbaka och skrev ett 3-årsavtal. Jan-Ove Nässlander Jag stötte på en elsäljare från GodEl på stan som lovade billigare elpris, så jag skrev på. Men sen visade det sig att det blev dyrare. Dessutom fick jag ju två fakturor, en från GodEl på energiförbrukningen och en från Mälarenergi Elnät, det visste jag inte om. När sen Mälarenergi ringde upp mig bytte jag till baka direkt, de fixade alltihop åt mig! Nu har jag fått ett bättre pris och bara en faktura. Tommy Munk Vi har ett eluppvärmt hus, så jag googlade på billig el på nätet och hittade ett jättebra erbjudande med ettårsavtal. Det var verkligen ett bra pris, men efter ett år var det dagspriset som gällde, så det blev jättedyrt istället. Så det var bara att gå ut på nätet igen. Där fanns bland annat lockpriser för tre månader, det var jag inte intresserad av. Trots att Mälarenergi inte var allra billigast så valde vi deras nya 50/50-avtal, det är vi nöjda med. Helena Lindholm Ett energibolag ringde upp mig och var så envisa, men jag skrev inte på något papper. Plötsligt kom en faktura. Jag märkte att det inte var så bra och det var konstiga betalningstider. Dessutom hotade de med Kronofogden om jag inte betalade. Efter en tid ringde Mälarenergi till mig. De hjälpte mig att ändra till - baka, så nu är jag nöjd. Britt Benjaminsson Mälarenergi Nonstop 1/2009 9

10 Var försiktig med låg energilampor som går sönder De lågenergilampor som vi använder i hemmen innehåller lite kvicksilver. Går en lampa sönder är det därför viktigt att ta hand om den trasiga lampan på rätt sätt. Gör så här om en kall lampa går sönder Samla ihop lampresterna med en bit styvt papper eller kartong. Lägg allt i en glasburk med lock. Torka därefter området med en fuktig trasa. Lägg även trasan i glasburken. Förslut burken och märk den med texten kan innehålla kvicksilver från en lågenergilampa. Lämna burken till Återbruket som tar hand om miljöfarligt avfall. Använd INTE dammsugare Gör så här om en varm lampa går sönder Stäng dörrar till rummet där lampan gått sönder. Öppna fönster och lämna rummet. Låt det vädra i minuter. Sen gör du samma sak som för en kall lampa. Källa: Kemikalieinspektionen Det finns en risk att dammsugaren finfördelar och förångar kvicksilverdropparna ytterligare och sprider dem i luften. Det ökar risken för inandning. Stopp i avloppet? Är du villaägare i Västerås? Är du ansluten till Mälarenergis avloppssystem? Har du stopp i avloppet? Kontrollera då först om stoppet sitter på ett eller fler ställen i huset. Är det på fler ställen kan stoppet sitta mellan huset och huvudledningen eller i Mälarenergis ledning. Då ska du ringa Mälarenergis driftcentral innan du gör något själv eller anlitar en firma. Allt för att undvika onödiga kost nader och problem som t ex översvämning. Läs mer på malarenergi.se Nytt namn på ishallen i Kungsör Mälarenergi är nu stolt namnsponsor till ishallen i Kungsör. Arenan döptes i samband med lokalderbyt mellan Kungsör och Köping den 20 februari. Numera får Kungsörsborna träna och heja fram sina lag i Mälarenergi Arena. Det är skönt att ha en samarbetspartner som hjälper till över tiden säger Rolf Larsson, tf ordförande Kungsörs Is hockeyklubb. Samarbetet skapar förutsättningar för att kunna bedriva en framgångsrik ungdomsverksamhet. 10 Mälarenergi Nonstop 1/2009

11 Aktörer från energibranschen samlas i Västerås Ajabaja! Inget fett i avloppet tack! Användningen av olja i vår matlagning ökar för varje år. Dessvärre hamnar en del av dessa oljor och fetter i avloppet, och det skapar stora problem. Den maj träffas aktörer från energibranschen på Aros Congress Center i Västerås för att diskutera dagens och framtidens energifrågor. Mötet ägnas åt olika dialogforum med frågor som vision, samverkan och mötet med kunden. Politiker, opinionsbildare och en rad representanter från myndigheter, departement och organisationer medverkar i programmet. Mälarenergi hinner också bjuda in till visning av Turbinhuset. Årsstämman är ett i raden av möten på temat Energi som kommer att hållas i Västerås framöver. Mer information finns på När fett i flytande form rinner ner i avloppet kyls det av och någonstans efter vägen, genom avloppsnätet, stelnar det och bildar en avlagring på rörets insida. Till slut kan det bli helt stopp, med t ex källaröversvämningar som följd. Ta därför alltid hand om dina fettrester. Matolja och frityrfett hälls tillbaka i flaskan och lämnas till Återbruket. Fettrester i stekpannan torkar du av med hushållspapper innan den diskas. Hushållspappret slängs i kompostpåsen. Har du några frågor kring fettåtervinning kontakta Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i din kommun. Hallå Anders Avelin, hur är läget inför MälarenergiCup Innebandy den april? Så här i början av mars är cirka 80 lag anmälda och vi räknar med att det kan bli mellan lag. Det är riktigt bra för en nystartad innebandycup. Som kuriosa kan nämnas att Viking Line Cup hade 28 lag anmälda första året för tolv år sen och har 350 lag idag. Vad säger man om cupen i innebandysverige? Det är ett stort intresse, mycket på grund av att vi har alla planer inom en liten yta, med spel på Bellevue, Kristiansborg och i Bombardier Arena. Det upplever många som positivt, det märker vi i våra kontakter med föreningar runt om i Sverige. Hur ser framtiden ut? Om vi sköter oss och genomför en bra cup för spel are, ledare och publik ser vi en stor potential för MälarenergiCup. Till nästa år räknar vi med att dubbla antalet lag och inom 3-5 år kan det bli en av världens största cuper. Sista anmälningsdag är 31 mars. Läs mer på www. malarenergicup.se Anders Avelin, tur neringsansvarig Västerås Innebandyförening. Mälarenergi Nonstop 1/

12 Extremt långa snömän invaderade Vallby friluftsmuseum, trummorna dånade och jonglörer visade sin skicklighet i Vinterfestens invigningsparad. Festlig start på sportlovet 12 Mälarenergi Nonstop 1/2009

13 er Mä r la en V till! fest r e int er am is hm oc gi t be ar e r ime de bju r in m useu tsm luf fri by all dv e m n tart r ällen. ster, Catering, agarden.se ag 21/2 kl när: Lörd smuseum y Friluft VAR:Vallb VALLBY När Mälarenergi och Mimer bjöd in till Vinterfest på Vallby friluftsmuseum den 21 februari var vädret på topp. Solen sken och snön gnistrade vit i pulkabacke och skidspår. I backen var det full fart på stjärtlapparna som delades ut till alla barn. Det doftade kaffe och korv från rykande eldar. På programmet fanns också tipspromenad, fiskdamm, djurpromenad, jonglörer och festlig underhållning. Filiokus Fredrik hade trolleriskola där barnen fick lära sig vinterns bästa trick och Pettson sjöng i Missionshuset. Även Friluftsfrämjandet var på plats med sin bytesmarknad och IFK Västerås gav goda vallningsråd till dem som lånade skidor för att testa glidet i spåret. När Vinterfesten var slut uttryckte många sin spontana uppskattning och tackade för en trevlig dag. Fikapaus för familjen Gull. Mamma Anna, pappa Mikael och barnen Ebba och Lukas har redan tittat på djuren, grillat korv och fiskat i fiskdammen. En jättebra idé med vinterfest, tyckte Anna. Linnéa och Lovisa Lindgren testade sina nya stjärtlappar tillsammans med familjen Ek. Ellen Smolander, 14 år, har fyndat på bytesmarknaden. - Skridskorna ska jag dela med mamma, men pjäxor och skidor är till mig, sa Ellen. Maja Andersson, 10 år, tycker det är jättekul att åka skidor. Här fick hon chansen att låna skidor och få goda råd av IFK Västerås Skidklubb i spåret. Hilma och Jacob grillade korv med pappa Stefan Lindgren. Edvin och Elin Smevold, överst, provade en lite mindre pulkabacke tillsammans med Cornelia Laning och Linn Smevold. Viktor och Martin Vatn från Hökåsen var på Vinter festen med mamma Katarina och farfar Jon. Killarna hittade ett bra klätterställe medan mamma och farfar disku terade svaren på tipspromenaden. Gestrikefåren fick ovanligt mycket uppmärksamhet under vinterfesten, något som de verkade njuta av. Mälarenergi Nonstop 1/

14 MÄLARENERGI STADSNÄT trendspanar Är det dags att ställa bort tv-soffan snart? TEXT: Kristina Grefberg FOTO: ScanPix Spelplanen är ett forum om framtiden för tv där branschen samlas för dagsaktuella lägesrapporter och framtidsdiskussioner. I februari arrangerades Spelplanen för sjätte gången i Stockholm. Mälarenergi Stadsnät var förstås där när branschfolk, politiker och andra aktörer gav svar på frågor som: Vad händer med tv i framtiden? Hur går det? Hur blir det? Beteendemönstret ändras snabbt Statistiken visar att vi snabbt ändrar våra beteendemönster. Internet har blivit en jättestor marknadsplats, ungdomars rörlighet, krav på inter aktivitet och välja-själv-attityd påverkar våra mediavanor och utvecklingen går med stormsteg. Vi vill ha frihet att titta på det vi själva väljer, när vi vill och var vi vill. Alltså inte nödvändigtvis i tv-soffan eller efter tv-kanalernas tidtabeller, säger Åsa Landenberg, mark nadschef på Mälarenergi Stadsnät. Mätningar som görs av MMS-tittarundersökningar visar att åldersgruppen år försvinner från SVT medan övriga åldersgrupper verkar finnas kvar. Ytterligare en trend som visar att traditionellt tv-tittande redan har förändrats. Men slutar de andra att titta på tv? Nej, troligen inte de väljer andra alternativ bara. På nätet finns flera sajter som levererar tv i form av snuttar eller hela program. Vanligtvis tittar inte nät-tittaren så lång tid i följd, kanske bara min. Det här är en stor skillnad mot gamla tiders tv-kvällar med kaffe i tv-kannan och Hyland i apparaten. Ungdomsgrupperna har anammat ett annat tittarbeteende än den vuxna generationen. Allt pekar på att detta beteende kommer att förstärkas i takt med att utvecklingen av internet fortgår. En stark tekniktrend är att programdistribu tionen alltmer sker via IP-teknik. Något som bara förstärker framtidstron för Mälarenergi Stadsnät. Fiber är framtiden Vi får ständigt bekräftelse på att Stadsnät är en satsning som är helt rätt, fiber är framtiden. De som redan är anslutna kommer att kunna hänga med i utvecklingen, säger Åsa Landenberg. Teknikutvecklingen går i en rasande fart, och alla vill ha ett interaktivt medium i framtiden. All tv-distribution liksom all telekommunikation kommer i framtiden att vara digital och då behövs bandbredd. Med fiber är bandbredd inte ett problem. Den finns egentligen hur mycket som helst. För tv är hdtv-standarden på inget sätt det sista i utvecklingen. Redan idag finns Ultrahdtv och 3Dtv. Ibland går introduktionen fort och i andra fall tar det längre tid, men nya tekniker kommer. Var så säker, siar Per Fröling, försäljningschef på Mälarenergi Stadsnät. 14 miljarder uppkopplade Varje år ökar internet med 60 procent. Nästa år räknar man med att 14 miljard er apparater kommer att vara uppkopplade. Det betyder naturligtvis ökad efterfrågan på bandbredd. Det blir trångt på transportvägarna, i värsta fall total trafikstockning, och den enda möjligheten till utbyggnad finns i fibernätet. När gränsen mellan tv och dator suddas ut och nya tjänster kräver 100 Mbit/s eller mer kommer Stadsnätsanvändarna fortfarande att ha fri och snabb kommunikation med resten av världen. 14 Mälarenergi Nonstop 1/2009

15 Statistiken visar att vi snabbt ändrar våra beteendemönster. Internet har blivit en jättestor marknadsplats, ungdomars rörlighet, krav på interaktivitet och välja själv-attityd påverkar våra mediavanor. Vi vill ha frihet att titta på det vi själva väljer, när vi vill och var vi vill. Alltså inte nödvändigtvis i tv-soffan eller efter tvkanalernas tidtabeller. Mälarenergi Nonstop 1/

16 vår vardag är en del av din vardag Mälarenergi Elnät investerar stort för att gräva ner luftledningar i marken för att trygga elleveransen till kunderna. Under 2007 uppgick investeringarna för detta till 54,5 miljoner kronor, 31,1 miljoner kronor under 2008 och för 2009 ligger budgeten på 40 miljoner kronor. Under 2007 och 2008 grävdes 12,5 mil luftledningar ner i marken, under 2009 planeras ytterligare 5,5 mil ledningar att grävas ner. roger aldén projektledare Vi träffade Roger Aldén, en av Mälarenergi Elnäts drygt 120 anställda, som berättar om sin vardag. Som projektledare sitter Roger ofta vid skrivbordet, men han är förstås även ute på fältet där det praktiska arbetet utförs. Rogers arbetsuppgifter handlar just nu om att gräva ner elkablar under jord för att kunder inte ska behöva riskera strömavbrott när det stormar och snöar. Ålder: 38 år Familj: Sambo med Marie och två barn, Emma och Terese. Bor: Vid Asköviken utanför Västerås Yrke: Projektledare på Mälarenergi Elnät Jobbar med: Kablifiering av elnätet, nya serviser, stationsombyggnader Bakgrund: Kom direkt från gymnasiet, inriktning drift/underhåll/elkraft, till Mälarenergi Hade annan anställning en kort tid men kom snabbt tillbaka till Mälarenergi igen Fritid: Familjen, husrenovering och cykling, gärna Energitrampet Läser helst: Just nu blir det mycket barnböcker Favoriträtt i matlådan: Hemlagad thailändsk Korv Stroganoff Åker helst: Husbil 16 Mälarenergi Nonstop 1/2009

17 -Vi gräver ner bekymmer som hänger över dig! Hur är det att jobba som projektledare hos Mälarenergi Elnät? Det bästa med jobbet är att jag är med från början till slutet av ett projekt, det är inspirerande. Varje stort projekt är som ett helt företag. Jag har mycket kontakter med markägare, väghållare och arrendatorer längs sträckan, jag gör upp en budget för arbetet och tittar på förutsättningarna. Tidplan ska fastställas, entreprenörer för schaktning bokas och material införskaffas, det är mycket förberedelser innan arbetet blir synligt ute på plats. Vad jobbar du med just nu? Vi gräver ner luftkabel på sträckan Lundby-Barkarö- Tönsk sydväst om Västerås. Här kommer det att byggas en hel del nytt snart, bland annat ska ICA Hacksta bygga ut. Vi bygger in rundmatning som gör sträckan extra driftsäker. Cirka en mil kabel grävs ner under jord, minst 0,75 m djupt i åkermark, och den gamla luftledningen ska raseras. Det innebär att gamla stolpar ska grävas upp och fraktas till destruktion, men innan dess ska elledningar kapas och samlas ihop. Hur många är ni som jobbar med det här projektet och hur lång tid tar det att gräva ner en mil kabel? Det här jobbet tar ett par månader att utföra. För arbetet krävs ungefär sex personer som gräver och upp till fem montörer som då är fullt sysselsatta. Nedgrävningen av kabeln följer vägar och åkerkanter, och kabeln skarvas efter behov eller ofta var femhundrade meter. Det enda som märks ute hos kunden är ett litet avbrott när den gamla ledningen kopplas bort och den nya, underjordiska kopplas på, men alla berörda får kontinuerlig information om arbetet. Träffar du ofta kunder när du är ute på fältet? Ja, det händer förstås. När arbetet är klart är driftsäkerheten betydligt högre än med de gamla luftledningarna, bönder som haft stolpar på sina ägor slipper rundningsmärken på åkrarna och många kommer spontant fram och säger glatt: äntligen får vi en säkrare elleverans!. Du verkar ha ett roligt jobb, vad krävs det för utbildning? Man måste förstås ha elutbildning, helst elkraft, gärna från KY-utbildning. Mälarenergi tar också emot praktikanter. Det är kul med ungdomarna, de tar för sig och det blir en annan stämning på jobbet. De kan mycket teknik, om datorer, digitala instrument och sådant som inte fanns när jag började. Sen tycker jag att det vore kul att få in lite fler tjejer på jobbet! Planeras det fler nedgrävningar av luftkablar i år? Ja, efter Lundbyprojektet kommer jag att jobba i Rallsta, Hallstahammar och sen fortsätter vi gräva mellan Lundby och Barkarö. Övriga områden där mina kollegor kommer att gräva ner luftkablar är Fjällsta-Boda, Stäholm-Björke, Kolbäck-Strömsholm, Haraker-Romfartuna, Tunbytorp-Malma och Stolpbo. Har du något minnesvärt att berätta? Efter stormen Gudruns framfart över Sverige i början av 2005 var vi från Mälarenergi med och hjälpte människor i det hårt drabbade Småland att få tillbaka strömmen. Vårt uppdrag var att få igång elnätet, och jag minns särskilt en äldre man som bodde ensligt i skog en. Han hade varit utan el i en och en halv månad, allt hade frusit och han hade sökt hjälp hos närmaste granne. När vi släppte på strömmen började han gråta, sådant glömmer man inte. Jämfört med det är vi mycket lyckligt lottade i vårt område. Mälarenergi Nonstop 1/

18 Två datum att boka in! 30 maj Energitrampet Nu måste alla hus energideklareras vid försäljning Energitrampet går av stapeln sista helgen i maj. Du kan välja mellan distanserna 75 och 117 km, eller den lite mer avslappnade rundan på 27 km där du också har möjlighet att stanna på en liten fikapaus som Mälarenergi bjuder på. Information och anmälan på 4 juni Mälarenergi Stadslopp Nytt för i år är Mälarenergi Stadslopp som äger rum första torsdagen i juni. Du kan välja att springa, lunka eller gå 5 eller 10 km genom Västerås centrum. Information och anmälan på Från och med den 1 januari 2009 ska alla villor och rad - hus som säljs ha en energideklaration. Syftet är att min ska energianvändningen. I energideklarationen ska husets energi använd ning redovisas och förslag på hur man kan sänka energiförbrukningen. Med minskad energiförbrukning finns det dessutom pengar att spara. Därför kan det löna sig att energi deklarera huset även om du inte ska sälja det. Så här går det till! Samla alla uppgifter som har med byggnaden och energianvändningen att göra. Kontakta en ackrediterad expert i god tid före försäljningen så att energideklarationen är klar till kontraktsskrivningen. Energiexperten bedömer och kontrollerar de upp gifter som lämnats. Huset ska besiktigas av energiexperten om du inte har lämnat tillräckligt med uppgifter eller om det kan finnas kostnadseffektiva åtgärder. Energiexperten registrerar uppgifterna och skickar dem elektroniskt till Boverket. Därmed är energi deklarationen registrerad. Om du säljer ditt hus efter 1 januari 2009 och inte kan visa upp en energideklaration har köparen rätt att utföra en sådan på (säljarens) bekostnad. Energi deklarationen är giltig i tio år. Mer information, checklistor, vad som gäller olika byggnader och listor på ackrediterade experter för småhus hittar du på Källa: Boverket 18 Mälarenergi Nonstop 1/2009

19 vad? vem? varför? hur? när? vilken? Att hjälpa en kund kan ge energi för en hel dag. Annette Andersson Chef Kundcenter. Kundcenter svarar på dina frågor Kundcenter på Mälarenergi är som ett nervsystem, där tusentals kundärenden pulserar varje vecka. Bara när det gäller telefoni tar Kundcenter emot cirka samtal på ett år eller cirka 500 en vanlig dag. Lägg därtill personliga besök, tusentals e-postfrågor, frågor via webben och vanliga brev så får vi en bild av en sjudande verksamhet. Kundcenter har kunskap inom en mängd olika områden som el, stadsnät, värme, vatten och energirådgivning. Frågorna de får gäller allt från olika typer av avtal, anmälan om in- och utflyttning, förnyelser av avtal, frågor om energipriser till fakturafrågor. Många ringer samma dag som fakturan kommer Att vi hela tiden är uppdaterade på vad som gäller är avgörande för att vår service till kunderna ska vara bra, säger Annette Andersson, chef för Kundcenter. Och vi måste kunna svara och ge råd inom en mängd olika områden. Det är både stimulerande och ibland lite stressigt. Men att hjälpa en kund kan ge energi för en hel dag, något som kan behövas den veckan fakturorna skickas ut. Då ringer oftast många fler och det kan bli väntetid på telefon. Ett tips är därför att vänta några dagar med att ringa om man har frågor kring fakturan. En viktig del i arbetet på Kundcenter är att hålla sig ajour inom alla olika områden. Den största källan för utveckling är faktiskt våra kunder, fortsätter Annette att varje dag ställas inför nya frågor och lösa nya ärenden. Snart är det också dags för en utbildning i de nya Allmänna villkoren för elhandel och elnät som börjar gälla den 1 juli i år. Här intill kan du läsa om de viktigaste förändringarna. Nya tider - nya villkor De nya villkoren för elhandel och elnät är framtagna för att ytterligare stärka konsumentens ställning på elmarknaden. Det är Konsumentverket som tillsammans med Svensk Energi arbetat fram nya Allmänna Villkor för såväl elhandels- som elnätsavtal. EL 2009 K respektive NÄT 2009 K gäller från och med den 1 juli 2009 och ersätter då tidigare villkor, som därmed upphör att gälla. De viktigaste förändringarna är: Betalningsfristen kortas. Förfallodagen ska infalla tidigast 15 dagar efter det att elhandelsföretaget skickat fakturan. Förfallodagen bör som huvudregel infalla efter den 25:e dagen i månaden. Bestämmelse har också införts att om det finns skäl att anta att konsument i god tro betalat faktura, som med fog kan upp fattas som slutlig för viss tidsperiod, föreligger inte ytterligare betalningsskyldighet för sådan period. Specifikt för elhandel, EL 2009 K är att en skriftlig bekräftelse ska utgå efter att avtal ingåtts och den ska bland annat innehålla startdatum, pris, betalningssätt, samt villkoren för att säga upp avtalet och kontaktuppgifter till företaget. En annan viktig punkt är ångerrätten som gäller när avtal om elförsäljning ingåtts på distans (enligt distans- och hemförsäljningslagen) har tagits in i villkoren som information. Observera att ångerrätten inte gäller vid tecknande av elhandelsavtal vid så kallad gatuförsäljning på publika platser som t ex köpcentra. Och för NÄT 2009 K: Elnät gäller att konsumenterna ska få information om vilka betalningssätt och faktureringsalternativ som finns och i förekommande fall fakturaavgiftens storlek. De fullständiga villkoren finns att hämta på malarenergi.se. Vill du hellre ha dem hemskickade kan du kontakta Kundcenter på telefon Mälarenergi Nonstop 1/

20 Det är lika självklart med ett serviceavtal på fjärrvärmeanläggningen som att lämna in bilen på service. Lars Lundqvist på Mälarenergi gör sitt årliga besök hos Malte Lundh i Hallstahammar. 20 Mälarenergi Nonstop 1/2009