SFRF initiativtagare till seminarium på Forum för det civila samhället. Möt personen som den är, där den är grundläggande i arbetet mot utestängning

Transkript

1 SFRF initiativtagare till seminarium på Forum för det civila samhället. Under två dagar i mitten av juni deltog representanter för Sverigefinska Riksförbundet i Forum för det civila samhället, en konferens som hålls vartannat år sedan tio år tillbaka. Generellt handlar de alltid om förhållandet mellan det officiella Sverige och den ideella sektorn. Arrangör år Ungdomsstyrelsen, och under de två dagarna dryftade 250 konferensdeltagare denna gång det civila samhällets roll och förutsättningar för att förändra och påverka samhällets dagordning och om samspelet mellan media, politik och civilsamhälle. Deltog gjorde representanter för det civila samhällets organisationer på nationell, regional och lokal nivå samt politiker och tjänstemän från den offentliga sektorn. Sverigefinska riksförbundet var på plats med fyra representanter: Raija Kärkkäinen Eriksson, Birgitta Romppanen, Lina Puranen och Majula Drammeh. SFRF var en av 18 utställare som med egen skärmutställning och broschyrer presenterade sin verksamhet. SFRF var också initiativtagare till ett av specialseminarierna under konferensens andra dag med temat: Hur man arbetar mot utestängning. Möt personen som den är, där den är grundläggande i arbetet mot utestängning I konferensens seminariedel hade SFRF tagit initiativ till ett seminarium om att arbeta mot utestängning. Utgångspunkten var att nationella minoriteter och ungdomar ofta upplever att de stängs ute från det mediala utrymmet och den offentliga arenan trots att det t ex finns lagstiftning om samråd. Inledare vid seminariet var Tiina Kiveliö från Länsstyrelsens minoritetsenhet som följer upp den nya minoritetslagen, Sunita Memetovic, juridikstuderande rom från Serbien, Malin Gawell som forskar kring socialt entreprenörskap i det civila samhället, och Amin Barkhadle, engagemangsguide och aktiv i Megafonen, en ideell förening för ungdomar i Järva. Malin Gawell: Grundläggande för att göra människor delaktiga är att prata med dem det gäller. Alla organisationer är inte alltid bra. Det är viktigt att möta personen där den är, som den är, och att den kan identifiera sig med åtminstone en del av det sammanhang man hamnar i. Berätta en berättelse där man kan känna sig delaktig! Sunita Memetovic: Skolan är det allra viktigaste för att bryta utanförskap. Okunskapen om minoriteter är stor, också bland tjänstemän, och den okunskapen är också en form av diskriminering. Det finns både en strukturell diskriminering och en diskriminering inom grupperna. Och det finns gamla minoriteter som befinner sig utanför både det svenska samhället och invandrargrupperna. Det är också viktigt för var och en att hitta balansen i sig själv mellan sin egen person och sin minoritetsidentitet. Tiina Kiveliö berättade om den nya minoritetslagen. Minoriteternas berättelse finns, men vad händer sedan? Hur blir det resultat och inte bara snack? Hur ska man kräva och hävda sina rättigheter som kollektiv? I den nya lagen har samrådet med minoritetsgrupperna en central roll, men bekymret är de som inte är organiserade. T ex Balkanromer och resandefolk finns inte med i samråden. En lösning är att arbeta uppsökande utanför kontorsarbetstiderna! I publiken var man förundrad över att frågan om minoriteterna kommer in i lagstiftningen först nu.

2 Amin Barkhadle berättade om Järvalyftet som landade på Järvaborna uppifrån. Dess mål var att ge inflytande, men ingen dialog var planerad. Efter att ha tryckt på fick man i gång Järvadialogen, som nu håller på att etablera sig sedan några månader. Traditionellt har ungdomar i Järva haft lättare att göra sig gällande genom negativ påverkan än positiv. Hur man får med ungdomar engagerade också publiken. Det gäller att komma till de unga, de vet inte hur man gör eller att det finns pengar att hämta. Däremot finns det kunskaper om globalisering och internationella frågor i områden som Järva. Amin Barkhadle rekommenderade internationella ungdomsutbyten, det finns pengar, och det skapar gemenskap att träffa ungdomar från andra länder. Publiken efterlyste också satsningar på mammor och tjejer, sänkta trösklar för att gå med i föreningar, och könsneutrala verksamheter.

3 Politiken för det civila samhället Sverigefinska Riksförbundet ingår i partsgemensamt forum. Läs mer: På Forum för det civila samhället den 14 juni 2012 Regeringen har levererat, säger Nyamko Sabuni, ansvarig minister för regeringens politik för det civila samhället Under konferensens första dag trädde ett par regeringsrepresentanter fram, den första av dem jämställdhetsminister Nyamko Sabuni, som också har politiken för det civila samhället på sitt bord. Hon kom till konferensen för att ge regeringens syn på nuläget i frågan. Man har tagit fram statistik på att 85 procent av svenskarna är med i föreningar, och närmare hälften är aktiva. Inom den ideella sektorn utförs årsarbeten i organisationer. Av statsbidragen på 10,7 miljoner kronor årligen till organisationerna utgörs 82 procent av organisationsbidrag, där organisationerna självständigt avgör vart pengarna går, och resten är projektbidrag där innehållet redan är beslutat. I fråga om EU- - - kravet att momsbelägga ideella organisationer bedriver svenska regeringen en förhalningstaktik för att vinna tid. Vad var då Nyamko Sabuni själv mest nöjd med? Att det som förutsätts i propositionen om politiken för det civila samhället nu har genomförts, formaliserandet av det som tidigare var oskrivet. Regeringen har levererat! Vad finns det då som borde bli bättre? Det brister i det kommunala ansvaret när det gäller kvinnojourerna. Det borde finnas kommunala kvinnojourer, anser Nyamko Sabuni. När det gäller bidragssystemet får det inte hämma oberoendet inom det civila samhället. Hon tycker också att den ideella sektorn kan bli större i socialt företagande. Hon vill gärna utöka mångfalden av utförare på det sociala området. Detta sociala företagande var också huvudpunkten hos följande regeringsrepresentant. Annie Lööfs statssekreterare Håkan Ekengren tror på innovativa samhällstjänster När han trädde fram på podiet, ställde statssekreterare Håkan Ekengren själv frågan: Vad gör en representant från Näringsdepartementet på en konferens om det civila samhället? Jo, innovationsarbetet hör till Näringsdepartementet, och innovationer behövs för att utveckla samhället, skapa konkurrenskraft och leverera samhällstjänster med kvalitet och effektivitet. Regeringen behöver bli bättre på att utnyttja det civila samhället i innovationsarbetet, blev svaret. Samma slags tankegångar som hos Nyamko Sabuni alltså, men inget konkret om hur frågorna ska tas vidare.

4 Det idéburna sysselsätter de folkvalda En paneldebatt med riksdagsmän från fem partier inledde andra dagen på Forum för det civila samhället juni 2012 i Fryshuset i Stockholm. De frågor som diskussionen kretsade kring var: Hur vill partierna att politiken för det civila samhället utvecklas i framtiden? Hur utveckla ideell verksamhet inom det traditionellt offentliga? Så här tyckte paneldeltagarna, i den ordning de först yttrade sig: Anna Steele (FP) ville att bidragssystemet med generella stödformer utvecklas så att det blir lättare för organisationer att planera sin verksamhet. På frågan om anställning kontra ersättning i ideell verksamhet i kommunerna finns ingen bra lösning just nu, men det pågår en dialog. Hon önskade att alla de som har tankar och engagemang tar kontakt. Per Lodenius (C) önskade att den dialog som idag pågår skapar hållbara ramar. Förklaringen till varför det händer så lite är att politiken är en trögrörlig massa. Kultursamverkansmodellen i kommunerna är ny, och han hoppas på en utveckling genom mera dialog. En svår fråga är hur man ska mäta kvaliteten i ideell verksamhet. Han hoppas också på mer generella stödformer. Mats Pertoft (MP): Hotet om momsbeläggning av ideell verksamhet måste avvärjas. Inom tio år måste det finnas stabila ramar för kontinuitet i verksamheten. Han vill att man bättre utnyttjar människors engagemang, och också sätter krontal på det. Problemet är kommunerna och pengarna. De mjuka delarna av verksamheten får ta stryk. Ideellt engagemang borde vara en plusfaktor vid upphandling. Gunilla Carlsson (S) vill se att bidragsgivningen fortsätter som generell, utan fastställda uppdrag, för att behålla organisationernas grundtrygghet. Det är bra om organisationerna håller sig på armlängds avstånd från det offentliga. Lars Axel Nordell (KD) ansåg det viktigt att hålla isär de olika rollerna, att det offentliga inte sätter käppar i hjulen för det ideella. Ökad avdragsrätt och avvärjt momshot är önskemål. Han förutser att det sociala företagandet kommer att öka, och vill se mer aktivitet och dialog för det ideella att slå sig in i olika verksamheter. Sammanfattningsvis kan man som åhörare säga att det alldeles tydligt är en svår fråga som sysselsätter alla, det här med att få ihop den idéburna verksamheten och det offentliga. Och att det verkar som om den kommer att få allt större betydelse i framtiden.

5 Forum för det civila samhället i Stockholm/Fryshuset juni 2012: En sektor där man har konkreta problem är momsfrågan. Sverige har bett om både en ny utredning och ett undantag från att momsbelägga ideella organisationer. Per Nilsson tror att vår nordiska modell för det civila samhällets organisationer kan ha svårt att vinna gehör i övriga Europa. Foto: Ester Sorri Ur Grunden är lagd, skarpa frågor återstår, säger Ungdomsstyrelsens generaldirektör Per Nilsson Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag att stödja regeringen i arbetet med frågor som rör det civila samhället, och utvärdera hur politiken uppnår sina mål. När Forum för det civila samhället närmar sig sitt slut, ger Ungdomsstyrelsens generaldirektör Per Nilsson sin personliga syn på resultaten av arbetet under de två konferensdagarna. Att regeringen nu har levererat, som den säger, och genomfört lagen, innebär inte stagnation. Nu har grunden lagts, nu kan man bygga själva huset. Ungdomsstyrelsen vill gärna ha mera uppdrag av regeringen. En sektor där man har konkreta problem är momsfrågan. Sverige har bett om både en ny utredning och ett undantag från att momsbelägga ideella organisationer. Per Nilsson tror att vår nordiska modell för det civila samhällets organisationer kan ha svårt att vinna gehör i övriga Europa. I fältet med det offentliga och det ideella ska man inte glömma näringslivet. Per Nilsson märker en förskjutning i företagens medvetenhet från enbart miljöfrågor mot alltmer sociala och samhälleliga frågor. Näringslivet öppnar, i sitt eget intresse, famnen för den kompetens som finns inom den civila sektorn. Men om det frivilliga ska överta det allmännas uppdrag, där ser Per Nilsson, som så många under Forum för det civila samhället, en skarp politisk fråga! Vinna folks hjärtan eller hålla sig väl med makten? Jan Ström är verksamhetschef på Ideell Arena, som omfattar 60 organisationer. Han gav vid Forum för det civila samhället några ord på vägen till alla som arbetar ideellt: Det offentliga och det civila samhället vill påverka varandra. Men: det civila samhället har ett behov av viss anarki. I samhällskontraktet ingår att organisationerna ser sin roll på skalan beroende självständig. Hur böjlig är ens ryggrad? Vinna folks hjärtan eller hålla sig väl med makten, se där något för varje organisation att fråga sig. Är det nästa budget som styr, eller de eviga värdena?