Fred och Frihet. Europeisk säkerhetspolitik. -för vem och till vilket pris? Nummer 3, september 2008

Transkript

1 Fred och Frihet Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet Europeisk säkerhetspolitik -för vem och till vilket pris? Nummer 3, september 2008 F&F3,2008.indd :31:48

2 Fred och Frihet är redigerad och utgiven av: Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, Norrtullsgatan 45, Stockholm Tel: E-post: Hemsida: Ansvarig utgivare: AnnaLisa Eneroth Redaktionsgrupp: Pia Johansson Petra Tötterman Andorff Saba Nowzari Layout: Pia Johansson Tryck: Federativ Tryckeri AB Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF) är den svenska sektionen av Womens International League for Peace and Freedom (WILPF). WILPF grundades i Haag 1915 och är världens äldsta internationella kvinnofredsorganisation med medlemmar i ett 40-tal länder. I Sverige finns ca 900 medlemmar fördelade på nio lokala kretsar. Läs mer om vårt arbete på: INNEHÅLL: SÄKERHETSPOLITIK I EUROPA EU: s visioner om global säkerhet 3 Multilateralism 6 Vägen till hållbar fred 11 IKFF-NYTT 14 Europeisk säkerhetspolitik är ett av IKFF: s fokusområden och ett ämne som ständigt är aktuellt. Det finns många dimensioner och frågor att ta ställning till. Under 2007 och 2008 har IKFF tillsammans med de europeiska WILPFsektionerna samarbetat för att gemensamt informera om och driva lobbyarbete kring europeisk säkerhetspolitik. Detta för att öka medvetenheten hos Europas medborgare så att de kan engagera sig i dessa frågor, både på nationell och europeisk nivå. I den europeiska säkerhetsstrategin, som just nu är under bearbetning för att göras effektivare, finner man att säkerhetshoten mot EU och världen är relativt breda. Bland annat omnämns fattigdom, HIV och svaga stater som allvarliga hot mot stabilitet och säkerhet. Detta är något som IKFF anser vara positivt; dagens säkerhetshot är breda och komplicerade och bör inte förenklas. Dock saknas fortfarande många komponenter i den europeiska utrikes- och säkerhetspolitiken, framförallt det civila samhällets deltagande, kvinnors expertis och kunskap samt ett generellt genusperspektiv. I strategin konstaterar man visserligen att de flesta hoten inte är militära och således inte kan bemötas med militära medel, men ändå är det på de militära delarna av EU: s krishanteringssystem som resurserna och fokus ligger. Under Almedalsveckan arrangerade IKFF ett seminarium med syftet att komma fram till några konkreta förslag på hur EU kan ändra, eller åtminstone bredda, sin säkerhetspolitiska inriktning och verkligen arbeta för en fredskultur inom EU. Något som betonades är vikten av att finna institutionella lösningar för att tillvarata civilsamhällets perspektiv. Ett konkret exempel som nämndes var att Sverige under EU-ordförandeskapet kan visa på att civila samhället är viktigt genom att bjuda in representanter till möten och diskussioner. IKFF kommer att arbeta vidare med att informera om den europeiska säkerhetspolitiken. Vi kommer att arrangera seminarier, skriva publikationer och bedriva lobbyarbete gentemot politiker för att påverka. EU måste förbättra sina säkerhetsstrategier om de i framtiden ska skapa säkerhet för Europas medborgare och övriga världen. 2 Petra Tötterman Andorff Generalsekreterare IKFF F&F3,2008.indd :31:49

3 Aldrig tidigare har Europa varit så fritt, säkert och öppet som idag. Det var det nog inte många som förutse när samarbetet en gång i tiden började som en öppen marknad för varor och arbetskraft inom kol- och stålområdet. Övergången gick ganska smidigt då EG (Europeiska Gemenskapen) omvandlades till EU via Maastrichtfördraget I spåren av konflikterna på Balkan blev nästa naturliga påföljd att skapa förutsättningar för en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP). Inom unionens verksamhet började medlemsstaterna mer och mer att ta upp utrikesfrågor och formulera gemensamma policys bland annat gällande mänskliga rättigheter i väpnade konflikter. Denna utrikespolitiska samordning har utökats, inte minst efter 11: e september då den Europeiska Unionen tog fram en europeisk säkerhetsstrategi, Ett säkert Europa i en bättre värld, där terrorism ses som ett av de huvudsakliga hoten mot fred och säkerhet i Europa. Inom denna strategi identifierar EU dessutom en rad andra hot mot global säkerhet såsom fattigdom, HIV, befolkningsströmmar, svaga stater, brist på naturresurser, regionala konflikter och organiserad brottslighet såsom narkotika- och människohandel. SÄKERHETSPOLITIK I EUROPA EU: s visioner om global säkerhet Den vida synen på hotbilderna mot Europa gör att EU numera definierar sitt försvar bredare än dess territoriella ram, vilken i sin tur har gjort att säkerhetshoten blivit mycket mer dynamiska och påtagliga. De medel som hittills kommit att användas av EU är dock i huvudsak grundade på olika militära strukturer och samarbeten som inte erkänner säkerhetsriskerna i proportion till de verkliga säkerhetsutman- De medel som hittills kommit att användas av EU, är i huvudsak grundade på militära strukturer. ingarna. Detta trots att det står i skrivelsen att till skillnad från de kraftigt synliga hoten under kalla kriget är inga av de nya hoten enbart militära: inte heller kan de angripas genom enbart militära medel. Varje hot kräver en blandning av medel. Strategin förespråkar bl.a. att mäktiga länder bör förenas i syfte att föra fram gemensamma intressen och värderingar. Man ser Nato 1 som en viktig samarbetspartner vilket är högst problematiskt eftersom Nato är en organisation med strikta militära strukturer. Strategin har vidare helt och hållet utelämnat ett sydperspektiv liksom betydelsen av genus i arbetet med säkerhetsfrågor. Trots att FN: s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet har existerat sedan år 2000 finns inga referenser till denna i strategin 2. Jämställdhet nämns överhuvudtaget inte och inte heller presenteras ojämlikhet i termer av kön som en säkerhetsfråga. Men vilka är då egentligen de största säkerhetshoten mot EU och hur har EU valt att prioritera ibland den mängd av hot som nämns i säkerhetsstrategin? Är det så att EU: s agerande skapar en säkrare värld eller kan det vara så att EU: s sätt att säkra världen genom terroristbekämpning, handelsavtal och vapenexport egentligen skapar en osäkrare situation för både EU: s Aldrig mer krig mellan Europas stater, så lät visionen om ett europeiskt samarbete. medborgare och människor runt om i världen? Terroristhotet och jakten på terrorister Den fråga som sedan länge stått högst på den säkerhetspolitiska dagordningen i internationella sammanslutningar är kriget mot terrorismen. Detta krig har säkerligen förändrat världsordningen, inte minst vad gäller de åtgärder och samarbeten som satts in för att bekämpa nya hot och attacker. Frågan är ändå vart kampen mot terrorism har fört oss och vems säkerhet det är som tryggas? Till skillnad från USA har EU än så länge inte den kollektiva militära förmågan att ta upp kampen mot terrorismen. På grund av sin relativa brist på kollektiva militära medel har EU hittills främst förlitat sig på civila åtgärder för att bidra till kriget mot terrorismen. Man talar bl.a. om att EU har bemött terrorhoten genom att inrätta samarbeten mellan underrättelsetjänster, polis 3 F&F3,2008.indd :31:49

4 SÄKERHETSPOLITIK I EUROPA och militär, t.ex. genom European Arrest Warrant3. EUROPOL gav 2007 ut en trendrapport om EU och terrorism. En slutsats var att det största terrorhotet är islamistisk terrorism trots det faktum att separatistiska rörelser stod för majoriteten av alla attacker (319 st). Rapporten visade att 11 medlemsstater utsattes för 489 terroristattacker under 2006 och endast ett av fallen rörde islamistisk terrorism. Frågan är om inte terrorismbekämpning skapar en illusion av en säker vardag på bekostnad av en försämrad rättssäkerhet som bl.a. innebär reduceringen av den personliga integriteten? Statistiken ovan säger egentligen allt, d.v.s. att de största säkerhetshoten mot Europa inte nödvändigtvis är terrorism och främst inte En säker värld för oss - innebär inte en säker värld för alla. F&F3,2008.indd 4 islamistisk terrorism. EU behöver göra en kraftansträngning för att bygga säkerhet och stabilitet genom fredliga medel, där vidtagna åtgärder Frågan är ändå vart kampen mot terrorism har fört oss och vems säkerhet det är som tryggas? Foto: Försvarets Bildbyrå Många muslimer ser kriget mot terrorismen som en aggression mot hela det muslimska samhället. Antydningen om islam som en grogrund för terrorism har skapat motsättningar såväl mellan stater som inom västerländska samhällen där människor med muslimskt ursprung ofta schabloniseras och marginaliseras. Detta är fortfarande fallet efter den 11 september 2001 då flera muslimska samhällen attackerades i USA och Europa. Studier från Tyskland visar att det skett en ökning av angrepp mot kvinnor som bär hijab och moskéer har regelbundet utsatts för polisgenomsökningar på ett sätt som kränker människors integritet. Enligt den Europeiska Unionens brottsbekämpande myndighet EUROPOL som ansvarar för underrättelseverksamheten, arresterades över 300 muslimer i Tyskland misstänkta för samröre i terrorplanering under Endast 10 av dessa kvarhölls för vidare förhör. Det faktum att människor kan sättas i fängelse utan att veta varför och hur länge är ett brott mot internationella mänskliga rättigheter. bör motverka stereotypisering och antagonism och innefatta integration och ömsesidig respekt. Handel en fråga om säkerhet EU: s biståndspolitik utvecklades redan i början av 1950-talet då man slöt handelsavtal med framförallt f.d. europeiska kolonier. Idag är EU en av de största biståndsgivarna med målsättningen att reducera fattigdomen i världen samt bidra till att millenniemålen uppnås. Politiken har som mål att skapa stabila samhällen med ekonomiska förutsättningar som skall förebygga att konflikter bryter ut. Denna målsättning är dock problematisk ur flera aspekter, särskilt som handel har blivit en förutsättning för bistånd i de flesta projekt som drivs. Nyligen förhandlade EU om nya handelsavtal med afrikanska, västindiska, och Stillahavsländer (AVS-länderna). Majoriteten av AVS-länderna tillhör de fattigaste länderna i världen med en sammanlagd population på över 740 miljoner människor, varav mer än 550 miljoner människor lever på mindre än 2 US-dollar per dag. Ett stort antal av AVS-länderna är f.d. europeiska kolonier, som tidigare åtnjöt visst handelsskydd. Detta slutade dock att gälla i samband med världshandelsorganisationens :31:49

5 SÄKERHETSPOLITIK I EUROPA (WTO) ändrade regler år 2007, eftersom handelsskyddet ansågs skapa favorisering och asymmetriska relationer med andra länder i området. I slutet av år 2007 försökte dock Europakommissionen att tvinga AVS-länderna att acceptera nya frihandelsavtal 4 : Economic Partnership Agreements (EPAs). Detta har placerat AVS-länderna på samma konkurrensnivå som de transnationella företagen på den fria marknaden, eftersom partnerskapsavtalet måste vara ömsesidigt, d.v.s. att AVS-länderna måste öppna sina marknader för EU för att kunna ha tillgång till den europeiska marknaden. I gengäld har EU utlovat stöd i form av olika biståndsprojekt som skall främja utvecklandet av AVS-ländernas marknader. Det sätt som EU hanterar stödet är otillfredsställande eftersom stödet inte är villkorslöst utan baseras på att AVS-länderna undertecknar olika avtal. Många AVS-länder hävdar att de utlovade bistånden för olika handelssystem är långt ifrån tillräckliga, eftersom de inte ens täcker kortsiktiga anpassningskostnader. EU har försökt att använda sin ekonomiska makt och AVS-ländernas beroende av EU-marknaden för att tvinga AVS-länderna att gå med på bestämmelser som inte ligger i linje med deras intresse, och som EU inte har kunnat samla stöd för i Världshandelsorganisationen. Investeringsregler, konkurrensregler och antidumpningsregler är bara några exempel. Protester mot ökad militarisering, som sker på bekostnad av civil samhällsutveckling. Handelsliberaliseringen bör utmanas 70 % av de fattigaste människorna i världen är kvinnor. Kvinnor producerar 75 % av den odlade maten i Afrika och 65 % i Asien 5. EPA-avtalen leder, genom öppnande av AVS-ländernas marknader för Europas produkter och tjänster, till att småföretagare konkurreras ut av mäktiga företag. Den liberalisering av handeln som EU främjar hotar välbefinnandet för fattiga människor, i synnerhet kvinnor. Ideologin bakom en liberalisering av handeln bör ifrågasättas. Ett mer rättvist och demokratiskt handelssystem är nödvändigt för att utplåna fattigdom och för att uppnå en rättvisare värld. Staters ojämlika rikedomar är ett missförhållande och en potentiell orsak till att konflikter bryter ut. Women s International League for Peace and Freedom har länge argumenterat för att stabil fred och säkerhet aldrig kan uppnås utan social och ekonomisk rättvisa och ifrågasätter idén om den fria marknaden vars regler till stor del bestäms av transnationella och multinationella företag samt internationella finanser. Den skapar ett beroendemönster där de fattigaste länderna ständigt måste anpassa sig till de stora vinstdrivande företagen. En hållbar global handel och utveckling måste istället tillgodose behoven hos alla sociala och kulturella grupper. Givet Många AVS-länder hävdar att de utlovade bistånden för olika handelssystem är långt ifrån tillräckliga. de nuvarande ekonomiska ojämlikheterna måste nya handelsregler skapas utifrån behoven hos världens fattigaste nationer. IKFF menar att i ett rättvist avtal som återspeglar ett verkligt samarbete skulle EU öppna sina marknader för all handel utan att fråga AVS-länderna efter en gentjänst och således se till att AVS-länderna Foto: WILPF arkiv F&F3,2008.indd :31:50

6 Källa: Försvarets Bildbyrå SÄKERHETSPOLITIK I EUROPA Världens totala militära utgifter uppgick år 2006 till 1204 miljarder US-dollar vilket motsvarar FN: s årsbudget i 600 år. Vi är på väg mot ett allt mer militariserat EU. bukt med fattigdom endast genom olika handelsliberaliseringar eller tröga biståndsprojekt riskerar att leda till en mer polariserad värld där skillnaden mellan rika och fattiga länder blir mer och mer märkbara. EU: s vapenexport ett svek mot det globala ansvaret Enligt SIPRI: s databas uppgår EU: s vapenexportlicenser för år 2007 till ett värde av 10,6 miljarder dollar. Sverige, England, Belgien, Frankrike och Tyskland står för 94 % av den samlade krigsmaterielproduktionen i Europa6. I december 2007 lade Europaparlamentets och Rådets direktiv fram ett förslag om förenkling av villkoren för överföring av försvarsmateriel in- F&F3,2008.indd 6 om gemenskapen. Direktiven syftar till att underlätta för rörligheten av försvarsmateriel och försvarsmaterieltjänster på den inre marknaden, och att minska snedvridningen av konkurrensen. Samtidigt finns det en uppförandekod för vapenexport, fastställt av Europeiska Rådet, vilken medlemsstaterna bör ta hänsyn till. Uppförandekoden är dock inte juridiskt bindande utan utgör istället praxis och skall ses som ett rådgivande bidrag till EUstaternas nationella regelverk. ekonomiskt samband mellan EU: s krishanteringskapacitet och en konkurrenskraftig försvarsindustri. Vi är med andra ord på väg mot ett allt mer militariserat EU med flera initiativ till skapandet av en allt friare och mer liberaliserad inre marknad vad gäller vapenhandel. Vi har ett starkt europeiskt förvarsmaterielverk som skall dirigera detta samarbete. Syftet Därtill har Lissabonfördraget en klar ställning rörande EU: s militära kapacitet. Den uttrycker bland annat ett unikt åtagande för alla medlemsstater att förbättra sina militära förmågor steg för steg samt också skapandet av den Europeiska Försvarsbyrån7 som skall fungera som länken mellan den militära planeringen, försvar, försvarsforskning och inköp av material i de skilda medlemsstaterna. Således finns det ett tydligt Vägskylt på Gotland sommaren Foto: Pia Johansson har friheten att styra sina marknader för allmänhetens bästa och bedriva regional integration på sina egna villkor och med respekt för regionala processer. Fattigdom utgör idag ett av de största hoten mot människors säkerhet. Att försöka förklara eller få :31:51

7 SÄKERHETSPOLITIK I EUROPA är att skapa en konkurrenskraftig försvarsindustri där krigsmateriel kan användas för EU-missioner. Vi har dessutom en svag uppförandekod som medlemsstater inte respekterar med hänvisning till stora tolkningsutrymmen. Tillsammans skapar det en farlig situation där EU å ena sidan luckrar upp lagar och regler för vapenhandel och å andra sidan vägrar att göra uppförandekoden juridiskt bindande, något som definitivt skulle slå hål i den intensiva vapenhandelsmarknaden inom EU. Women s International League for Peace and Freedom har länge argumenterat för att stabil fred och säkerhet aldrig kan uppnås utan social och ekonomisk rättvisa och ifrågasätter idén om den fria marknaden vars regler till stor del bestäms av transnationella och multinationella företag samt internationella finanser. Kriget mot terrorism delar världen i ett vi och dem, något som snarare skapar osäkerhet än ett ömsesidigt förtroende som kan förebygga terroristhandlingar. Även orättvisa handelsavtal skapar en global segregation som i längden kan bli en grogrund för terrorism. Att exportera vapen är något som kan ifrågasättas som en säkerhetsåtgärd. EU måste följa FN: s deklarationer om mänskliga rättigheter och folkrätt samt sluta exportera krigs-materiel till bl.a. länder som är i konflikt eller under ockupation. Ökade försvarsbudgetar köper inte ökad säkerhet, det måste finnas en motvikt till säkerhetsfrågan som avspeglar faktiska säkerhetshot. Myndigheter i alla länder försöker kontrollera illegal vapenhandel men det är de lagliga vapnen som dödar flest människor varje år. Särskilt kvinnor är utsatta. Vapenhandeln bidrar till ojämlikhet och våld mellan kvinnor och män. EU måste i framtiden se att dess agerande för säkerhet kan skapa säkerhetshot för andra regioner. En europeisk säkerhetspolitik med ett globalt säkerhetsperspektiv kräver en strategi som tar hänsyn till globala hot som faller utanför den traditionella synen på säkerhet, annars leder övertron på militära lösningar till att både mänskliga och ekonomiska resurser används på fel sätt. Följaktligen kommer tilltro till enbart militära lösningar på säkerhetshot att leda till underminering av mänskliga rättigheter, missbruk av resurser och våldsupptrappning. Saba Nowzari Källor: Terrorism - ett globalt hot, kompendium sammanställt av IKFF Göte-borg 2008 Salam - om krig, fred och Islam, Värnamo 2007 Opportunities and Challenges facing Muslim Communities Partnership or Powerplay, April 2008 Oxfam Novib. Mötesanteckningar, Trade Justice Movement, April 2008, Milleniemålen för utveckling 8. WILPF uttalande om WTO. Danish Institute for International Studies Europaparlamentets och rådets direktiv om förenkling av villkoren för överföring av försvarsmateriel inom gemenskapen. KOM (2007) 765 SIPRI: s databas för vapenhandel SIPRI Yearbook, 2003, 2004, 2005, 2006 Noter: 1. Nordatlantiska fördragsorganisationen 2. Den första artikeln i FN: s resolution uppmanar specifikt Medlemsstater att tillförsäkra ökad representation av kvinnor på alla beslutsfattande nivåer inom nationella, regionala och internationella institutioner samt mekanismer för förebyggandet, hanterandet och lösningen av konflikter. 3. European Arrest Warrant är en arresteringsorder som möjliggör gripandet av brottsmisstänkta samt överföringen till rättegång eller häktning mellan medlemsländerna i EU. 4. Frihandel avser ett öppnande av marknader för utländska produkter, tjänster och investeringar. Dessa bilaterala EPAs är en följd av att de fattiga länderna inte accepterade de krav som ställdes i WTO, vilket resulterade i att WTOförhandlingarna bröt samman. EPAs kan ses som en omväg för att driva igenom dessa villkor. 5. WILPF-uttalande om WTO, 6. SIPRI Year Book Artikel I-40, 3 F&F3,2008.indd :31:51

8 SÄKERHETSPOLITIK I EUROPA Multilateralism EU: s samarbete med andra länder och organisationer EU: s säkerhetsstrategi slås I fast att säkerhet och välstånd i världen är alltmer beroende av ett effektivt multilateralt system, d.v.s. samarbete mellan länder och med organisationer. EU: s målsättning är att världssamfundet ska bli starkare med väl fungerande internationella institutioner och en reglerad internationell ordning. EU vill ha en världsordning grundad på effektiv multilateralism. Samarbetet mellan Europa och Nordamerika, den s.k. transatlantiska länken, anses viktig inte bara för EU utan för hela det internationella samfundet. Nato ses som ett viktigt uttryck för denna förbindelse. Viktiga globala institutioner som pekas ut är FN, WTO och de internationella finansinstituten. På den regionala nivån anges framför allt OSSE och Europarådet. EU vill stärka folkrätten och vara beredd att agera när internationella regler eller överenskommelser överträds. Det låter bra men hur är det i praktiken? Vi har inte sett någon kritik från EU mot den folkrättsvidriga invasionen av Irak. Inte heller hörs någon kritik mot fånglägret i Guantanamo eller att tortyr används vid förhör av fångar. FN FN-stadgan utgör ramen för internationellt samarbete, enligt EU: s säkerhetsstrategi. Men det finns inget krav på FN-mandat för att EU ska ingripa i en konflikt. Det står i EU: s fördrag att krishantering ska ske enligt FN: s principer, vilket ger möjlighet till egna tolkningar. Det borde enligt IKFF: s mening alltid krävas FN: s godkännande före ett ingripande i ett annat land. Foto: Petra Tötterman-Andorff En väsentlig princip som FN slår fast är att ingen stat har rätt att angripa en annan stat. FN tillåter dock rätten till individuellt eller kollektivt självörsvar. Efter 11 september 2001 har denna rätt fått en vidare tolkning. USA hävdade t.ex. att angreppet på Afghanistan var självförsvar. EU uttalade sitt stöd för aktionen som självförsvar enligt FN-stadgan. Självförsvarsrätten har numera ändrats så att ett land eller en allians har rätt till självförsvar vid terrorattack. Men det våld som används måste stå i proportion till terrorattackens omfång. Sedan 2001 har tusentals oskyldiga människor dödats i Afghanistan. Det har lett till att allt fler ifrågasätter om våldet kan accepteras utifrån proportionalitetsprincipen. Dessa nya tolkningar av självförsvarsrätten kan äventyra hela våldsförbudet och därmed grunden för FN. FN blir betydligt försvagat om mäktiga länder och allianser väljer att åsidosätta våldsförbudet: det fundament på vilket organisationen vilar. Det leder till internationell laglöshet. Därför är det viktigt att kräva andra metoder än militärt våld för att lösa konflikter och motverka terrorism. Nato Av EU: s 27 medlemsstater är 21 medlemmar i Nato och fyra i Partnerskap för fred (samarbete med Nato vid krishantering). Det innebär att organisationerna är starkt sammanvävda antogs samarbetsavtalet Berlin plus som bl.a innebär att EU har tillgång till det europeiska Natohögkvarteret SHAPE i Bryssel och vissa av Natos resurser, t.ex. ett obemannat spaningsplan. I och med att Berlin plus godkändes kunde EU överta Natos fredsbevarande operation i Makedonien. I december 2004 ersatte EU även den Natoledda fredsbevarande styrkan i Bosnien- Herzegovina (SFOR). Efter kalla krigets slut motiverades Natos existens med att FN var så 8 F&F3,2008.indd :31:51

9 SÄKERHETSPOLITIK I EUROPA försvagat att Nato måste åta sig operativa uppgifter för FN. Det nya konceptet antogs 1999, och prövades första gången i kriget på Balkan. Detta var dock inte oproblematiskt i och med att Natos bombning av Serbien skedde utan FN-mandat, i strid mot folkrätten. Källa: OSCE/Susanna Loof Försvaret mot terrorism var en av de nya uppgifter som Nato 1999 angav i konceptet för en ny strategi. Nato har ambitionen att vara ledande i kriget mot terrorism. De senaste åren har Nato Närmare 500 ballonger släpps i Wien den 14 juli 2008 för att markera den 500: utvidgats inte minst med ade överflygningen i Open Sky Treaty - ett avtal mellan 34 länder i Europa och länder i Östeuropa och forna Amerika som möjliggör obeväpnad flygspaning. Sovjetunionen. Det finns en önskan om en fortsatt IKFF anser inte att kärnvapen bidrar militärt inflytande i världen. utbyggnad av Nato, t.ex. att Ukraina till fred och stabilitet tvärtom. USA:s militärbudget är större än de och Georgien ska bli medlemmar Därför bör alla kärnvapen avvecklas tio därnäst största militärmakterna och kanske till och med Kazakstan i enlighet med ickespridningsavtal- tillsammans. Budgeten på 529 och Azerbajdzjan. Hur det går med et. Om kärnvapenstaterna i EU och miljarder dollar (2006) utgör den saken är ovisst efter den kon- USA levde upp till förpliktelserna cirka 46 procent av världens totala flikt som utbröt i Georgien i augusti under avtalet skulle det kunna ha en försvarsutgifter. De länder som stor påverkan på utvecklingen och kommer närmast efter USA är Nato har en kärnvapenstrategi. Det politiska syftet är att garantera fred och stabilitet i Europa. Den kollektiva säkerheten av Natos nukleära kapacitet erbjuds alla i alliansen. De amerikanska kärnvapnen, som är baserade i Europa och har ställts till Natos Kärnvapen skapar inte trygghet - de skapar hot och rädsla. förfogande, anses ge en väsentlig politisk och militär länk mellan Europa och Nordamerika. spridningen av kärnvapen i världen. Kärnvapen skapar inte trygghet de skapar hot och rädsla. USA EU anser att de transatlantiska förbindelserna är oersättliga. I samverkan kan Europeiska Unionen och Förenta staterna bli en överväldigande kraft för det godas sak i världen, enligt den Europeiska säkerhetsstrategin från EU ska eftersträva ett effektivt partnerskap med USA den enda militära supermakten. USA har en särställning vad det gäller ekonomiskt, politiskt och Storbritannien, Kina, Frankrike och Japan - de står för 4-5 procent vardera av världens militära utgifter. Efter 11 september 2001 har USA ökat sina militärutgifter med 59 procent. Summan förra året (2007) var därmed den högsta sedan andra världskriget. (SIPRI) OSSE ESK (Europeiska säkerhetskonferensen) tillkom 1975 som ett forum för politiska diskussioner mellan väst och öst fick ESK ställning som regional organisation i FN enligt FN-stadgan bytte organisationen namn till F&F3,2008.indd :31:52

10 SÄKERHETSPOLITIK I EUROPA Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Den transatlantiska länken ses som den allra viktigaste delen i ett multilateralt system. D.v.s. Nato och USA framstår som de självklara parterna. Det kanske inte är så konstigt med tanke på att de flesta EU-länder och USA ingår i Nato. IKFF anser att det hade varit naturligt att avveckla Nato efter det kalla krigets slut och i stället satsa på FN. Därigenom skulle fredliga lösningar på konflikter, nedrustning och solidaritet med den globala södern kunna komma i mer fokus. Läget i Georgien är exempel på att vapen inte löser krisen. Militära aktioner och hot kan snarare återuppväcka det kalla kriget. Istället för att omringa Ryssland med Natostater borde EU göra sitt bästa för att skapa fredliga relationer med Ryssland såväl på det militära området som det civila. Här skulle också OSSE med erfarenheter från kalla kriget kunna göra insatser för att skapa förtroende mellan länderna och minska konfliktrisker. Källa: OSCE/German Avagyan OSSE består av alla europeiska stater samt USA, Kanada och länderna i Centralasien totalt 56 länder. Det är ett unikt samarbete där alla länder deltar på samma villkor. Idag har OSSE fokus på konfliktförebyggande, krishantering och demokratiutveckling. OSSE kan framför allt den samt flexibiliteten som ger OSSE fördelar jämfört med andra organisationer. OSSE har 18 fältmissioner för att stödja demokratisk utveckling, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer på västra Balkan, i Östeuropa, södra Kaukasien och Centralasien. I fältverksamheten engageras efterhand allt fler lokala aktörer. Med tanke på de spänningar som OSSE-mission i Georgien 22 augusti inte delta i operationer som företas mot de inblandade parternas vilja. har uppstått i Kaukasien är OSSE: s verksamhet viktigare än någonsin. OSSE har en bred syn på säkerhet. Det handlar om tre huvudområden: militära dimensionen, ekonomi och miljö samt den mänskliga dimensionen (demokrati, mänskliga rättigheter och rättstaten). Efter kalla krigets slut har tyngdpunkten förskjutits från militära frågor till konfliktförebyggande och återuppbyggnad. En av OSSE: s viktigaste uppgifter är fältverksamheten. Det är OSSE har ett väl utvecklat samarbete med FN, Europarådet, EU och NATO. Till grund för det operativa samarbetet mellan EU och OSSE ligger de riktlinjer som EU: s utrikesministrar antog F&F3,2008.indd 10 Sammanfattande kommentar EU: s säkerhetsstrategi är framför allt inriktad på militära lösningar på konflikter. Detta synsätt speglas också i valet av samarbetspartner. IKFF anser att EU: s främsta samarbetspartner i säkerhetsfrågor borde vara FN och OSSE med inriktning på konfliktförebyggande insatser. Sist men inte minst måste EU stärka folkrätten och respekten för mänskliga rättigheter. Ingela Mårtensson :31:52

11 Vägen till hållbar fred SÄKERHETSPOLITIK I EUROPA Efter konflikten i Balkan ansåg Europeiska Unionen (EU) det nödvändigt att bygga upp en egen krishanteringskapacitet för att kunna spela en aktiv roll för den globala säkerheten. Idag har EU utvecklat sin civila och militära kapacitet för att kunna hantera kriser och förebygga väpnade konflikter på det internationella planet med mer än 21 operationer sedan Insatserna har dock i huvudsak inneburit militära operationer vilket skapar frågor kring vilken betydelse de egentligen har haft för hållbar fred i konfliktområden. EU: s militära och civila krishantering Grunderna för den militära krishanteringen lades fram redan i början av 2000-talet då Frankrike och Tyskland i spetsen för EU fick igenom förslaget att etablera en europeisk styrka på soldater med kapaciteten att kunna befinna sig i ett krisområde inom 60 dagar. Dessutom inrättades de 15 s.k. snabbinsatsstyrkorna 2, bl.a. Nordic Battle Group, som består av cirka soldater och som ska kunna vara på plats inom 10 dagar. Den civila delen av EU: s krishantering inkluderar polisinsats- er, återuppbyggnad av rättsväsende och civil administration, räddningstjänst och övervakning av konfliktområden. EU: s budget för den civila krishanteringen är dock mer än 2,5 gånger mindre än för den militära 3. Krishantering i Afghanistan Nästan alla EU: s medlemsländer bidrar till den FN-förordnade och Natokommenderade styrkan International Security Assistance Force (ISAF) som inrättats av FN: s säkerhetsråd för att hjälpa de afghanska myndigheterna att upprätthålla säkerheten i Afghanistan. Sedan april 2007 deltar 25 EU-medlemsstater i uppdraget, vilket svarar för ungefär hälften av ISAF: s totala utbyggnad med en trupp på Stabil och hållbar fred kräver demokrati och jämställdhet samt att kvinnors mänskliga rättigheter tillgodoses. Källa: Försvarets Bildbyrå soldater. EU: s medlemsländer bidrar till att en rad civila och militära insatser implementeras genom olika provinsiella återuppbyggnadsgrupper i norra, nordöstra och västra delarna av landet. Parallellt bidrar flera medlemsstater till den USA-ledda Operation Enduring Freedom (OEF) koalitionen som bedriver kampen mot terrorism i Afghanistan. Det nära samarbetet mellan EU och Nato i Afghanistan är förvirrande bland annat då EU: s trupper agerar under Natos flagga. Det välutvecklade samarbetet med Nato, som endast agerar med militära medel och metoder, kan ifrågasättas på flera grunder. Den krigförande USA-ledda koalitionen fortsätter att bomba afghanska byar tillsammans med delar av den Nato-ledda styrkan ISAF. Enligt Svenska Afghanistankommittén är den militära dominansen självklar och offensiv. Dessutom finns det inga planer på ett tillbakadragande till förmån för civil återuppbyggnad. Förutom att den afghanska regeringen inte har någon bestämmanderätt om de militära insatserna har många civila fallit offer för bombningarna. Under 2007 dödades ca 6500 människor genom säkerhetsrelaterat våld. Med andra ord har den politiska och militära utveckling försämrats samtidigt som säkerheten inte visat tecken på att förbättras. 11 F&F3,2008.indd :31:53

12 SÄKERHETSPOLITIK I EUROPA Via den civila krishanteringsinsatsen EUPOL med ca 200 man utbildar EU afghanska poliser samt genomför ett program för att reformera det afghanska rättsväsendet. En del av utbildningen har inriktat sig på att utarbeta polisens kapacitet för att aktivt motverka narkotikahandeln. Inte minst eftersom ca 90 % av all heroin på de europeiska gatorna härstammar från Afghanistan. Civila samhällets frånvaro Internationella insatser med militära medel är ett verktyg som syftar till att trygga tillfällig säkerhet i områden som befinner sig i akut kris. Men det är av största vikt att påpeka att den säkerheten inte är det samma som fred. Hållbar fred kan endast komma från den drabbade civilbefolkningen genom dialog, samverkan, förtroendeskapande insatser och en fredsprocess där både Enligt en rapport från tidningen kvinnors och mäns erfarenheter Independent har kvinnors situation tillgodoses i uppbyggnaden av inte förbättrats trots att det har ett nytt samhälle. En civil insats gått 7 år sedan den amerikanska måste därför ha en mångfacetterad invasionen. EU: s arbete med att karaktär som inkluderar olika utveckla det afghanska rättsväsendet aktörer och insatser. EU: s civila har varit minimal och inte tillräck- krishantering vilar endast på de fyra lig, även om nya lagar har inrättats ben som nämndes ovan och inte t.ex. för att bättre skydda kvinnors villk- på ett samarbete med organisationer or. Majoriteten av afghanska kvinnor från det civila samhället. Detta står fortfarande utan skydd för våld trots att många exempel visat i hemmet. 60 % av äktenskapen är att fredsinitiativ från det civila påtvingade, 57 % av makarna är samhällets organisationer resulterar minderåriga och analfabetismen i en varaktig fred och förebygger ligger på 88 % bland kvinnor4. konflikter. Det civila samhället har Samtidigt har kriminaliteten ökat en viktig roll att spela i fredsprocesser. och krigsherrarnas återkomst i Detta bekräftas inte minst av de kombinationen med en korrupt handlingar som EU utformat för poliskår har gjort att många känner sin krishanteringsförmåga. Tyvärr oro inför att söka rättskydd. Trots att FN: s säkerhetsråd år 2000 antog resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet, vilken fastslår att kvinnors deltagande är en nödvändig del av konflikthantering och att kränkning av kvinnors rättigheter måste ses som ett hot mot internationell säkerhet, Foto: Petra Tötterman-Andorff Vilken funktion har EU: s insatser egentligen haft i Afghanistan då den civila krishanteringen varit minimal och otillräcklig samtidigt som de militära operationerna inte går att skilja från den krigförande USAledda koalitionen? har EU däremot inte utvecklat hur samarbetet med civila samhällets organisationer ska utformas och finansieras, utan man skriver istället att Contributions of noneu actors are to be considered as supplementary to the overall EU capacity rather than as an integral part there of 5. Dessa motstridiga uppgifter skapar en mångtydlighet gällande EU: s verkliga intentioner. EU, som en gång i tiden skapades som en fredsunion, måste utveckla sina icke-militaristiska dimensioner där ekonomiskt och politiskt samarbete spelar en viktig roll och där förebyggande insatser prioriteras. Det är därför av största vikt att EU verkligen satsar på att utveckla den civila krishanteringsförmågan där ett inkluderande av det civila samhället ingår. Större resurser borde läggas för att stödja det civila samhället men också ett rättsväsende som skapar trygghet för befolkningen. Never for the sake of Peace and Quiet deny your own experience or convictions Inskription utanför FN i New York. WILPF har i snart hundra år höjt sina röster för fred och nedrustning. 12 F&F3,2008.indd :31:53

13 SÄKERHETSPOLITIK I EUROPA saknar EU: s krishantering ett tydligt genusperspektiv. Den civila krishanteringen bör alltid inkludera genusutbildad personal, lika andel kvinnor som män, ökat samarbete med det civila samhället, träning i konflikthantering samt en tydligt icke-våldsapproach. EU borde också anta en genusanpassad budget vilket kommer att leda till att kvinnor ges ökad makt och ökat inflytande samt till att ett genusperspektiv inkluderas i alla insatser. I en debattartikel den 1 augusti uppmanade Margot Wahlström EU: s medlemsstater att prioritera FN-resolutionerna 1325 och 1820 som behandlar kvinnors roll i konflikter och som slår vakt om kvinnors säkerhet och jämställer våldtäkt med krigsförbrytelser. I dag har endast 7 EU länder antagit nationella handlingsplaner för genomförandet av resolution Att anta en handlingsplan är heller inte samma sak som att anslå medel och i praktiken implementera dess innehåll. Fokus på militära lösningar Källor: Civilian Headline Goals 2010 Civilt kapacitetsmål för 2004 Deklaration från kapacitetskonferensen EU-upplysningen Handlingsplanen för kapacitetsbristerna ECAP Handlingsplan för civil krishantering Kapacitetskonferensen 2004 Kapacitetsmålen 2010 (Headline Goal 2010) Regeringens hemsida Ekot Svenska Afghanistan kommittén I den europeiska säkerhetsstrategin från 2003 är definitionen av säkerhetshoten mot EU bred och inkluderar allt från miljöhot till HIV/AIDS. Men EU: s faktiska krishanteringsinsatser består ändå främst av militära medel, vilket tyder på att EU utgår från ett traditionellt perspektiv på säkerhet där territorier, stater och militär står i fokus. IKFF efterfrågar krishanteringsinsatser som utgår från en bredare definition av säkerhet där strukturellt våld, fattigdom, disk riminering och brott mot de mänskliga rättigheterna inkluderas som hot mot internationell säkerhet. Feminisering av fattigdom, ökningen av tvingad prostitution under konflikt, ökat våld Utanför FN: s högkvarter i New York i hemmet och sexualiserat våld under konflikt är hot som EU måste arbeta mot och där militära insatser hjälper föga. Militära interventioner är inte ett effektivt sätt att skapa säkerhet för kvinnor och män. Inte heller kommer en civil krishantering som enbart fokuserar på frågor som polis och rättssystem att inkludera initiativ och erfarenheter från det civila samhället eller tidiga varningssignaler innan en konflikt bryter ut. Därför bör en utvärdering av EU: s civila krishanteringsförmåga genomföras. En av de centrala frågorna bör vara att avgöra om de fyra ben som EU: s civila krishanteringsförmåga hittills vilat på är tillräckliga eller om de behöver uppdateras. Genom att anamma ett icke-vålds och genuskänsligt perspektiv kan EU förbättra sin krishantering och i framtiden eventuellt spela en viktig roll i förebyggandet och hanteringen av väpnade konflikter. Genom att identifiera grundorsakerna till varför en konflikt håller på att bryta ut samt genom att EU tar tillvara sina redan väl utvecklade diplomatiska förbindelser och multilaterala samarbeten med t.ex. Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa (OSSE) kan EU troligen ha en avgörande roll för den globala säkerheten. Användningen av våld föder enbart mer våld, vilket i sin tur förlänger konflikter och ökar människors lidande. Våld leder till fler vapen i omlopp, ökat våld mot kvinnor och till att mindre resurser satsas på sociala reformer, uppbyggnads- och fredsstrategier. Att EU: s militära operationer utövas med våld som medel för att förhindra och stoppa konflikter är ingen nyhet. Det är snarare prioriteringsfrågan som måste belysas och utvärderas. Sara Mellander Noter: 1. Beslut om en intervention tas enhälligt och grunden för EU: s militära krishantering är att medlemsländerna ställer upp med militära resurser då unionen inte har någon egen militär styrka. Svensk medverkan i en insats måste alltid föregås av ett samråd mellan regeringen och riksdagen i EU-nämnden. Om det rör sig om ett bidrag med svenska militära styrkor krävs det dessutom ett riksdagsbeslut 2. Sk. Battle Groups 3. html#n Civilian Headline Goal 2010 Foto: Petra Tötterman-Andorff 13 F&F3,2008.indd :31:54

14 IKFF-NYTT NR Ordföranden har ordet Temat i detta nummer är europeisk säkerhetspolitik. Detta politikområde har varit huvudfokus för IKFF under hela denna kongressperiod och var redan tidigare ett område som vi i IKFF lade ner mycket arbete på. EU:s försvars- och säkerhetspolitik så som den läggs fram i Lissabonfördraget kommer verkligen inte att leda till en fredligare värld. IKFF har länge försökt skapa debatt om militariseringen av EU, med extra kraft inför förslaget till konstitution, som röstades ned av Frankrike och Nederländerna 2005 och som till 95% kom igen i Lissabonfördraget. Nu har detta fördrag avvisats av det enda land där folket fick säga sin mening, nämligen Irland, men EU-kommissionen och ledande politiker i rådet ger sig inte. Bestämmelser i gällande fördrag att alla måste säga ja betyder inget. De parlamentariska omröstningarna i övriga länder fortsätter som om inget hänt. I Sverige beräknas omröstningen ske i november. Det finns en bred majoritet i riksdagen för fördraget. Men det krävs tre fjärdedels majoritet, så om 88 riksdagsledamöter röstar nej faller fördraget. Vi i IKFF har inte tagit ställning till fördraget i sin helhet utan bara till försvars- och säkerhetspolitiken. Vi kommer att lägga mycket kraft på att informera allmänheten inför EU-parlamentsvalet nästa år. Det som står närmast i tur är två seminarier på European Social Forum (ESF) i Malmö september. Det första seminariet har vi torsdagen den 18 kl Det har titeln; War on Terrorism and Human Rights. Vår insats bygger på Göteborgskretsens projekt om terrorism. Vi ska samarbeta med Amnesty International från England och Statewatch, också från England. Amnesty kommer att presentera konkreta exempel på människor som oskyldiga drabbats av jakten på terrorister. Statewatch ska diskutera hur EU agerar och vi tar upp frågan om vad terrorism är och vad kriget mot terrorismen har lett till. Det andra seminariet inträffar lördagen den 20 kl Det har titeln; Working for a Nuclear Free and Peaceful Europe with Perspectives from Women and the Global South. I det här seminariet är vi fem organisationer som samarbetar. Förutom de två svenska Operation 1325 och Svenska Kvinnors Vänsterförbund deltar den franska Mouvement de la Paix och den engelska Compaign for Nuclear Disarmament. Det kan bli mycket intressanta diskussioner om hur man utformar en annan säkerhetspolitik, som bygger på fredlig samverkan, förebyggande av konflikter med kvinnors aktiva medverkan och en kärnvapenfri zon i Europa. Efter ESF kommer IKFF att framträda på Bokmässan i Göteborg september. Jan Guillou har engagerats att tala om terrorism och några av oss ska ha ett 30- minuters seminarium på scenen på internationella torget om partiernas och vår egen syn på den europeiska säkerhetspolitiken. Därefter kommer ett seminarium den 1 oktober i Växjö, där EU-parlamentariker och riksdagspolitiker ska frågas ut om och debattera EU:s försvars- och säkerhetspolitik. Vi kämpar alltså på, men vad blir resultatet? Hur länge ska det militärindustriella komplexet få bestämma politiken? AnnaLisa Eneroth Ordförande IKFF 14 F&F3,2008.indd :31:54

15 Under Almedalsveckan 2008 deltog IKFF i Säkerhetspolitiskt Sommartorg - ett samarbete mellan 9 myndigheter och organisationer med syftet att föra säkerhetspolitiska samtal med ett brett deltagande. Under tisdagen den 8 juli arrangerade IKFF ett seminarium på temat Sveriges roll i EU: s säkerhetspolitik. Medverkande i panelen var: Henrik Nilsson (UD), Per Garthon (Cogito), Lena Ag (Kvinna till Kvinna), Jacob Johnson (vp). Moderator var Petra Tötterman Andorff. Målet med seminariet var att få fram konkreta förslag för hur den europeiska säkerhetspolitiken bör utvecklas i framtiden och fyra förslag kom fram under seminariet; 1) Sverige kan använda det goda exemplets makt gentemot EU och visa på att det finns möjlighet till fredlig förändring, 2) om den svenska regeringen släpper in det civila samhället i krishanteringen ökar möjligheterna för att civila samhället också påverkar EU, 3) det är viktigt att civila samhället i allmänhet, och kvinnors organisationer i synnerhet, bjuds in till att delta på en arena där deras röst blir hörd och, 4) Sverige kan genom sitt ordförandeskap 2009 påverka andra medlemsländer i EU att anta handlingsplaner för implementeringen av FN: s SR 1325 (2000) om kvinnor fred och säkerhet. På torsdagen 10 juli arrangerade Göteborgskretsen en hearing med politiker på temat Terrorism ett globalt hot? Medverkande i panelen var: Mehemet Kaplan (mp), Magdalena Streijffert (s), Kalle Larsson (v), Ulrika Karlsson (m), Allan Widman (fp), Eva Selin Lindgren (c). Som moderator agerade Ingela Mårtensson. Inledningsvis fick varje debattör definiera vad de ansåg vara terrorism. Mehmet Kaplan pekade på att det i vårt samhälle blivit de som har makten som definierar vem som är terrorist. Ingela Mårtensson frågade om debattörerna ställer sig bakom regeringens skrivelse om terrorism, som enligt kritiker pekar ut islam som ett terroristhot. Magdalena Streijffert menade att det är märkligt att islam ses som det största hotet mot Europa när människohandel och mäns våld mot kvinnor skördar många fler offer. Ulrika Karlsson var den enda av debattörerna som var beredd att ställa sig bakom regeringens skrivelse. Hon menade att terroristgrupper kidnappat islam och utnyttjat religionen i egna syften. Alla partierna var rörande överens om att den viktigaste frågan är hur vi förebygger terrorism, något som lyftes av IKFF: s generalsekreterare Petra Tötterman Andorff i publiken. Alla i panelen ansåg att vi måste råda bot på den obalans och utbredda fattigdom som råder i världen. Kalle Larsson menade att vi måste satsa mer på utveckling och mindre på det militära, medan Ulrika Karlsson och Allan Widman pekade på att vi måste effektivisera biståndet och även ha en viss militär närvaro, t.ex. i Afghanistan. Foto: Pia Johansson 15 F&F3,2008.indd :31:55

16 I nästa nummer av Fred och Frihet: Terrorismens komplexa natur skapar många frågetecken; Vad är terrorism? Är det ett globalt hot? Hur påverkas det öppna samhället av den nya sortens terrorism och kriget mot terrorism? Vad leder ökad militarisering i kampen mot terrorism till och vad blir konsekvenserna av att man pekar på islamistisk fundamentalism som roten till terrorism? VÄRVA EN VAR! Ingen kan göra allt, men alla kan göra något! Ju fler vi är desto mer kan vi göra. Om alla medlemmar värvar en medlem var om året fram till 2015 kan vi fira WILPF: s hundraårsdag tillsammans som IKFF: are! Värva en vän redan idag! Betala in medlemsavgiften till bankgiro Enskilt medlemsskap 225:- Ungdom/student/familjemedlem 75:- Eventuell kretsavgift kan tillkomma. Fred och Frihet nummer 4/2008 utkommer runt den 10 december. Vi tar gärna emot bidrag i form av artiklar fram till den 27 oktober. 16 F&F3,2008.indd :31:55