Rapport nr NOLLSVÄLT

Transkript

1 Rapport nr NOLLSVÄLT

2

3 INNEHÅLL 1. INLEDNING - VARFÖR NOLLSVÄLT? 3 2. SVÄLTEN I VÄRLDEN 4 3. VAD HAR GJORTS? 7 4. VAD TYCKER MILJÖPARTIET? MAT ÄR EN MÄNSKLIG RÄTTIGHET VATTEN SOM MÄNSKLIG RÄTTIGHET JÄMSTÄLLDHET BRISTEN PÅ EKONOMISKA RESURSER PÅ MAKRONIVÅ VAPENEXPORT LIVSMEDELSSUVERÄNITET ETT UTHÅLLIGT JORDBRUK I-LÄNDERNAS HANDELS- OCH JORDBRUKSPOLITIK 30 LITTERATURFÖRTECKNING 32 LÄSTIPS 33 SPEL FÖR SKOLOR 34 WEBBTIPS 34 Nollsvält 1

4 2 Miljöpartiet de Gröna

5 1. INLEDNING - VARFÖR NOLLSVÄLT? Miljöpartiet de Grönas vision är långsiktigt hållbara, demokratiska samhällen som lever och verkar inom de ramar naturen sätter, både lokalt och globalt. Dessa samhällen lever i fredlig samexistens och jämlikt samarbete. Vår politik vilar på tre solidariteter: - solidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet - solidaritet med kommande generationer - solidaritet med världens alla människor 1 Vill vi leva i verklig solidaritet med alla världens människor kan vi inte, som idag, tillåta att stora delar av mänskligheten svälter. Ett nytt ord, nollsvält, har för första gången införts i vårt partiprogram: Vi vill internationellt sätta upp ett globalt mål för nollsvält, ingen människa ska behöva svälta. Anledningen till att detta nya ord lanseras är att det hittills har saknats ett positivt ord för att beskriva det vi vill uppnå: En värld utan svält. I Brasilien prioriterar president Lula kampen mot hunger med kampanjen Fome Zero. I Italien finns det motsvarande uttrycket Fame Zero, och på European Social Forum i Rom hösten 2003 talades det om Zero Hunger. Den svenska avdelningen av FIAN (Food First Information and Action Network) har börjat använda begreppet nollhunger. Vi har valt att använda begreppet nollsvält som nu också finns med i Miljöpartiets partiprogram: Nollsvält! 1 Miljöpartiet de Gröna, partiprogram antaget Nollsvält 3

6 2. SVÄLTEN I VÄRLDEN Under de senaste 35 åren har andelen svältande i världen minskat från 34 procent till 17 procent. Mäter man på det viset kan man hävda att hungern har halverats. Men eftersom världens befolkning under samma tidsperiod har fördubblats har under samma tid antalet svältande varit ungefär konstant. Mer än hälften av de svältande är barn. 2 De allra senaste åren har till och med antalet svältande människor ökat. FAO 3 angav hösten 2004 att antalet svältande 2001 hade ökat med 18 miljoner jämfört med antalet fem år tidigare 1996, då man satte som målsättning att halvera antalet. I stället för att sjunka hade siffrorna ökat till 852 miljoner. 4 Långt fler människor dör av svält och fattigdom än i krig och terrorattacker. Ungefär sju miljoner barn under fem års ålder dör varje år i världen på grund av kronisk undernäring orsakad av brist på mat och i diarréer orsakade av brist på rent vatten. Det innebär ofattbara ett barn var femte sekund. Undernäring uppkommer när man inte kan inta tillräckligt med näring för att täcka det dagliga energi- och proteinbehovet, och inte heller behovet av vitaminer och mineraler. Barn är särskilt utsatta för undernäring. Undernäring kan vara akut eller kronisk. 5 Den kroniska undernäringen innebär konstant eller återkommande brist på mat. Den akuta undernäringen är den som inträffar vid katastrofer av olika slag. Den akuta undernäringen, orsakad av krig och katastrofer, står i dag för ungefär 10 procent av svältdöden Nauckhoff, Eva Fattigdom utan människor - en biståndsdiskurs i Makt och privilegier - om könsdiskriminering och fattigdom, delstudie UD FAO, FN:s organisation för livsmedel och jordbruk, bildades 1945 med uppgiften att tillförsäkra alla jordens människor tillräckligt med mat. FAO har sitt säte i Rom och 140 medlemsländer. 4 FAO The state of Food Insecurity in the World Det finns även dold undernäring, vilket innebär att individen inte lider brist på kalorier, däremot på vitaminer och mineraler. Denna behandlas dock inte här. 4 Miljöpartiet de Gröna

7 procent av svältdöden är en följd av kronisk undernäring och sker under helt vardagliga förhållanden. 6 Undernärda mammor föder undernärda barn. Många mammor med små barn är så fattiga att de inte har råd att köpa mat eller har tillgång till mark att odla på. Det finns naturligtvis en rad olika orsaker, såväl direkta som indirekta, till att svält uppkommer. Svältproblematiken är dessutom ytterst komplex. Många andra orsaker samverkar och både förstärker och förstärks av svält och undernäring, och skapar i värsta fall onda cirklar. Exempelvis får den som är undernärd sämre immunförsvar och blir därför hårdare drabbad av aids som i sin tur kan orsaka undernäring då den drabbade, kanske utan tillgång till bromsmediciner, inte har möjlighet att försörja sig. Den som är undernärd kan inte fullt ut tillgodogöra sig en utbildning och den som är utbildad svälter i mindre utsträckning. Den som lever på svältgränsen tvingas överutnyttja naturresurser, vilket försämrar möjligheterna till framtida försörjning. Av grundläggande betydelse är de systemfel som finns i världen. Detta gäller i synnerhet de orättvisa handelsregler som idag främst gynnar de rika länderna. Det allra starkaste sambandet finns mellan fattigdom och undernäring. De flesta är medvetna om den fundamentala betydelse fattigdom har för undernäring. Mat kan finnas i överflöd på en marknad, men den som är fattig har ändå inte råd a tt betala. Men det finns också ett samband som går i motsatt riktning: nämligen att hunger och undernäring i sin tur orsakar fattigdom. Människans ork och produktionsförmåga minskar, både direkt och fysiskt och genom att hälsan och den mentala förmågan påverkas, och kraften att ändra sin situation eller tillsammans med andra arbeta för bättre villkor försvagas. En hungerfälla skapas där undernäringen går i arv i generationer. Att utrota svälten är, utöver de uppenbara mänskliga vinsterna, lönsamt rent samhällsekonomiskt. Kostnaden för att utrota kalori- och proteinbrist ger mer än sjufalt igen i ökade inkomster för samhället, det har FAO med flera räknat ut. Att råda bot på järn- och jodbrist ger en vinst på mellan 10 och 20 gånger. Att utrota svält är lönsamt för samhället. 7 Hungern kostar miljarder dollar årligen i förlorad produktivitet. Den franske forskaren Jean-Louis Arcand har visat att den ekonomiska tillväxten i länderna söder om Sahara skulle öka med 1-2 procent per år, det vill säga en fördubbling av BNP på 35 år, om människorna kom upp i kilokalorier per dag. 8 Med mat i magen går det att tänka kloka tankar och bygga upp en framtid. Svälten bland människor drabbar inte heller bara dem som lider brist på 6 Globkomutredningen En rättvisare värld utan fattigdom. 7 FAO The state of Food Insecurity in the World Arcand, Jean-Louis Undernourishment and economic growth. The efficiency cost of hunger. I FAO Economic and social development paper 147. Nollsvält 5

8 mat, den drabbar hela mänskligheten. Hungriga människor kan lätt bli desperata och ta till våld. Exempelvis kan kvinnor utan andra försörjningsmöjligheter tvingas in i prostitution och arbetslösa unga män rekryteras lättare som legosoldater. Vi kan inte skapa en fredlig värld så länge extrem hunger och fattigdom tillåts bestå. 6 Miljöpartiet de Gröna

9 3. VAD HAR GJORTS? FN och dess olika underorganisationer har under flera decennier i en rad olika toppmöten beslutat att halvera och till och med utradera hunger och svält. Redan vid World Food Conference 1974 beslöt FN:s medlemsländer att helt utrota hungern. Då trodde man att det skulle ta tio år. Det föreslogs att ett World Food Council, en sorts säkerhetsråd för matförsörjning skulle inrättas. Det förslaget genomfördes aldrig anordnades World Food Summit. Där förpliktigade sig FAO:s medlemsländer att på 20 år halvera antalet svältande människor på jorden: från 800 miljoner till 400 miljoner. Fortfarande skulle alltså 400 miljoner människor svälta. Förpliktelsen från World Food Summit upprepades vid FN:s så kallade Millennietoppmöte i september Vid detta antogs en millenniedeklaration och ett antal millennieutvecklings- mål (Millennium Development Goals) 9, varav det första och övergripande är att utrota extrem fattigdom och hunger. 10 Ett av delmålen till detta första mål är att halvera andelen svältande fram till 2015, med 1990 som basår. Detta innebär en ännu lägre målsättning än tidigare, eftersom andelen halverar sig själv när befolkningen fördubblas. Men troligen kommer inte ens denna målsättning att uppnås. 11 Den ekonomiska globaliseringen har gjort det uppenbart för många människor att vinsterna av densamma fördelas synnerligen orättvist och att klyftorna mellan de som har och de som inte har ökar dramatiskt började den globala rättviserörelsen samlas till årliga möten World Social Forum i Porto Alegre i Brasilien. Människor över hela världen samlas i massor år 2003 deltog exempelvis personer för 9 De övriga millenniemålen handlar om utbildning, jämställdhet, minskad barnadödlighet och förbättrad mödrahälsa, kamp mot hiv/ aids, malaria och andra sjukdomar, miljöåtgärder samt åtgärder den rika delen av världen har att uppfylla. Denna agenda ger uttryck för en helhetssyn på utveckling. 10 Förenta Nationernas Millenniedeklaration antagen vid Millennietoppmötet 6-8 september FAO The State of Food Insecurity in the World Nollsvält 7

10 att diskutera globaliseringen och fattigdomen. Kritiken är stark mot de rådande orättvisorna. Och några av världens ledare börjar agera. I FN hösten 2004 lanserade Brasiliens president Luiz Inácio Lula da Silva och Frankrikes president Jacques Chirac en kampanj för att finansiera kampen mot världshungern. Målet är att samla in 50 miljarder dollar per år, bland annat genom globala skatter på koldioxid, vapenhandel, flygresor, kreditkortsköp och valutatransaktioner. I anslutning till öppnandet av FN:s generalförsamling i september 2004 anordnade också Lula och Chirac en konferens där de slog fast att Hungern är vår tids mest grymma massförstörelsevapen. Hungern dödar människor om dagen. En handlingsplan Action Against Hunger and Poverty antogs. I konferensens slutdeklaration, undertecknad av ett hundratal nationer, däribland Sverige, konstateras: Den största skandalen är inte att hunger existerar utan att den tillåts fortgå, trots att vi har alla möjligheter att utrota den. Det finns således ett internationellt åtagande om att utrota svälten, och det finns också en plan för hur detta ska genomföras. I början av 2005 lade FN:s Millennieprojekt fram rapporten Investing in Development - A Practical Plan to Achieve the Millennium Development Goals. I denna ges tio huvudrekommendationer för att uppnå målen, vilka spänner från ökat bistånd till specifika strategier för att bekämpa fattigdom. 12 Som underlag till denna plan lades en rad rapporter fram. En av dessa rapporter (UN Millennium Project 2005 Halving Hunger: It Can Be Done) behandlar specifikt problemställningen om hur hungern i världen ska halveras. Miljöpartiet välkomnar varmt båda rapporterna. Rapporten Halving hunger tar ett brett och samlat grepp om frågan hur hungern ska halveras. En rad åtgärder föreslås, med rekommendationer om vad som ska göras på såväl global som nationell nivå. På den globala nivån betonas främst vikten av att det internationella samfundet i synnerhet de rika länderna går från ord till handling och verkligen fullföljer sina åtaganden om ökat bistånd, skuldavskrivningar och avveckling av sina egna handelssubventioner. 13 Opinionen bland engagerade människor växer och organisationer bildas. Under början av 2005 lanserades den internationella kampanjen Global Call to Action Against Poverty, vars svenska avdelning heter utrotafattigdomen.nu. Över hela världen sprids nu det symboliska tecknet: Ett vitt band om handleden. Kampanjen driver frågor om ökat och bättre bistånd, rättvisa handelsregler och skuldavskrivningar. I Skottland träffades i juli 2005 de rikaste ländernas ledare i den så kallade G8-gruppen. 14 Mötet föregicks av stora demonstra- 12 UN Millennium Project Investing in Development: A Practical Plan to Achieve the Millennium Development Goals. 13 UN Millennium Project Halving Hunger: It Can Be Done. 14 G8-länderna är Kanada, Frankrike, Tyskland, Italien, Japan, Ryssland, Storbritannien och USA. 8 Miljöpartiet de Gröna

11 tioner och konserter där G8-gruppen uppmanades att gå från ord till handling. G8-mötet tog ett steg framåt genom beslut om en typ av skuldavskrivningar för de fattigaste länderna. Finansieringen kommer dock de fattiga länderna huvudsakligen att få bära själva genom uteblivna biståndsmedel. I september 2005 höll FN ett toppmöte, bland annat för att skynda på arbetet med millenniemålen och att avskaffa fattigdomen i världen. Tyvärr togs det knappast några steg framåt trots att det är uppenbart att utrotandet av svälten inte bara är det övergripande målet bland millenniemålen, utan även utgör nyckeln för att de andra ska kunna uppnås. Nollsvält 9

12 4. VAD TYCKER MILJÖPARTIET? Att utrota extrem fattigdom och hunger är naturligtvis en svår uppgift, men den är inte omöjlig. Det finns faktiskt, enligt FAO, tillräckligt med mat på jorden för att alla ska kunna äta sig mätta. Tillgången till föda i världen har aldrig varit större än idag. Skulle världens totala matproduktion fördelas lika mellan alla på jorden skulle det räcka till kilokalorier per person och dag. 15 Naturligtvis varierar kaloribehovet mellan olika individer, men uppskattningsvis behöver en vuxen ungefär kilo kalorier per dag. Det borde alltså inte saknas något för att alla som svälter ska kunna få tillräckligt med mat, ändå gör det det. Det som saknas är helt enkelt politisk vilja. Även om en del har gjorts, så är det bevisligen långt ifrån tillräckligt. Den livsstil vi i västvärlden har, och vår jakt på tillväxt, bidrar dessutom till svält och fattigdom i världen. Att så många svälter är djupt upprörande och fullkomligt oacceptabelt. Miljöpartiet har den politiska viljan att arbeta för en värld fri från svält. Det är därför vi prioriterar och driver kravet om nollsvält. Vi menar att det krävs en dubbel strategi för att utrota svälten. Dels måste hungern angripas direkt, för att öka produktiviteten och förmågan hos dem som är drabbade av den, dels måste också den långsiktiga jordbruks- och landsbygdsutvecklingen stimuleras för att säkra utvecklingen på sikt. Vidare anser vi att svälten inte kan betraktas som en isolerad företeelse, och det är bland annat därför Miljöpartiet helhjärtat stöder arbetet med millennieutvecklingsmålen. Det krävs en helhetssyn som sätter problemet med undernäring i ett brett sammanhang, med lösningar på många olika nivåer, från det personliga planet till det globala. 15 De Vylder, Stefan Utvecklingens drivkrafter. 10 Miljöpartiet de Gröna

13 Dagens internationella handelsregler, som exploaterar fattiga människor och utarmar deras jordbruk, måste ersättas av en rättvis handel. Rättvisemärkta varor garanterar skäligt betalt för produkterna, värnar miljön och ger fattiga arbetare makt över sin produktion. I det följande presenterar vi de förslag vi menar att Sverige bör verka för i arbetet med att uppnå nollsvält. Nollsvält 11

14 5. MAT ÄR EN MÄNSKLIG RÄTTIGHET Mänskliga rättigheter är ett begrepp som ibland används på ett slarvigt sätt och därför måste man vara noggrann och varsam när man hävdar att något är en mänsklig rättighet. Inom FN-systemet är mänskliga rättigheter juridiskt bindande för de stater som skrivit under, och rättigheterna reglerar förhållandet mellan individen och staten. Staten har skyldighet att respektera, skydda och uppfylla sina invånares mänskliga rättigheter. Mat är en mänsklig rättighet. Denna rättighet regleras i flera av de stora mänskliga rättighetskonventionerna, till exempel i barnkonventionen, i kvinnokonventionen och i konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna, den så kallade ESK-konventionen. Att mat är en mänsklig rättighet innebär inte att staten ska dela ut mat för att uppfylla sina förpliktelser, utan att staten har en skyldighet att se till att dess invånare kan försörja sig. Man måste till exempel i vissa fall skydda småjordbrukares rätt till mark eller ge dem en annan utkomstmöjlighet. Men mat är också en vara. Ur ett handelsperspektiv säljs varor på en marknad och i teorin är det köpkraft och behov som styr efterfrågan. Om köpkraften saknas fungerar inte marknaden som effektiv fördelare av varor till dem som behöver, det vill säga till dem som hungrar. Om den mänskliga rättigheten till mat ska tillgodoses måste fattiga människors brist på köpkraft tillgodoses på annat sätt. I Sverige har vi till exempel ett socialförsäkringssystem som omfattar ekonomiskt bistånd. Trots att mat är en mänsklig rättighet svälter många människor och de har ingen möjlighet att klaga inom FN-systemet, så som man kan om ens politiska och medborgerliga rättigheter kränks. Det beror på att det inte finns någon uppföljningsmekanism, ett så 12 Miljöpartiet de Gröna

15 kallat tilläggsprotokoll, till ESK-konventionen. Det är den enda av de sex stora konventionerna om mänskliga rättigheter som saknar ett tilläggsprotokoll. Orsakerna till det har sin grund bland annat i den gamla öst-västkonflikten, med olika synsätt hos blocken: inom västblocket rådde uppfattningen att de politiska rättigheterna var viktigast, medan östblocket prioriterade de ekonomiska rättigheterna. Troligen har bristen på ett tilläggsprotokoll bidragit till att fattiga människor vänder sig till utländska biståndsgivare i stället för att kräva reformer och mer rättvis fördelning av den egna regeringen. Men bistånd utifrån kan aldrig ersätta en bra regerings egna reformer. Ökade kunskaper hos fattiga människor om deras mänskliga rättigheter och regeringarnas ansvar skulle ge dem ett bra redskap i den dagliga kampen mot hunger och orättvisor. ECOSOC, FN:s ekonomiska och sociala råd ger ut kommentarer för att närmare definiera de ekonomiska och sociala rättigheterna gav man ut den så kallade General comment 12 om rätten till adekvat föda (The right to adequate food). 16 Många organisationer, bland annat FAO, som tidigare arbetade utifrån ett mer tekniskt och produktionsbaserat synsätt, har nu börjat ta till sig ett rättighetsperspektiv. Idag finns det en arbetsgrupp inom FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna som behandlar frågan om ett tilläggsprotokoll för ESK-konventionen. Möjligheten för medborgare att ställa sin regering till svars är lättast i en demokrati. Den indiske ekonomen och nobelpristagaren Amartya Sen har i sin forskning visat att det finns ett klart samband mellan politiska och ekonomiska rättigheter. En slutsats Sen drar är att stora svältkatastrofer inte förekommer i demokratiska stater. Makthavarna i en demokrati är helt enkelt mer beroende av medborgarnas godkännande. 17 Den svenska regeringen bekräftar i sin politik för mänskliga rättigheter att dessa är odelbara och att alla rättigheter är viktiga och ömsesidigt samverkande. Sveriges nya politik för global utveckling, som antogs av riksdagen hösten 2003, betonar två centrala utgångspunkter för politiken gentemot utvecklingsländer: ett rättighetsperspektiv och ett fattigdomsperspektiv. 18 Att arbeta med mänskliga rättigheter som utgångspunkt innebär att man arbetar med grundläggande principer om alla människors inneboende värdighet och lika värde, statens ansvar och skyldigheter samt människors rätt till deltagande i sin egen och samhällets utveckling. Att arbeta mot fattigdom och hunger blir då inte ett uttryck för välgörenhet utan ett sätt att stärka människors självklara rätt att försörja sig. 16 UN CESCR, The right to adequate food, General comment Sen, Amartya Poverty and famines: An essay on Entitlement and Deprivation. 18 Utrikesutskottets betänkande 2003/04:UU3. Sveriges politik för global utveckling. Nollsvält 13

16 MILJÖPARTIETS FÖRSLAG: Att Sverige aktivt och konstruktivt, i alla internationella fora, ska arbeta för att det ska tas fram ett tilläggsprotokoll till konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna, för att kränkningar av rätten till vatten och mat ska kunna överklagas individuellt. 14 Miljöpartiet de Gröna

17 6. VATTEN SOM MÄNSKLIG RÄTTIGHET Vi står inför en global kris där över en miljard människor, en sjättedel av jordens befolkning, saknar tillgång till rent vatten. 19 Marginaliserade och utsatta grupper saknar vatten. Anledningen till detta är exempelvis diskriminering, stigande priser, föroreningar från storskaligt jordbruk och industri, samt bristande saneringsmöjligheter. Internationell rätt erkänner vatten inte bara som ett mänskligt behov utan också som en grundläggande mänsklig rättighet, enligt samma konventioner som behandlar rätten till mat. Med ett människorättsperspektiv är det också möjligt att fånga problemets kärna. Det finns nämligen tillräckligt med vatten på vår jord för att täcka allas behov. Men fattiga människor får ofta betala mycket mer för sitt vatten än medelklassen, ibland trettio gånger mer. Vatten är också en vara som säljs på en marknad och privata storföre- tag, ofta europeiska, ger sig allt oftare in i vattensektorn för att på kommersiell bas distribuera och rena vatten. Genom WTO:s tjänstehandelsavtal, GATS (General Agreement on Trade in Services), har EU ställt hårda krav på att u-länder ska öppna upp sin vattendistribution för EU-företag som kan konkurrera ut inhemsk service. Även om GATS-avtalet inte formellt tvingar något land till avregleringar och privatiseringar innebär dess blotta existens en press på enskilda länder att öppna sin tjänstesektor. Sådana liberaliseringar i u-länderna har i många fall fått katastrofala effekter för de fattigaste. 20 År 2003 dominerades den globala vattenmarknaden av två franska giganter, Vivendi Universal och Suez, som tillsammans kontrollerade 70 procent 21 av världens marknad för vattentjänster. 22 Men över hela världen dyker det upp nya 19 WHO och UNICEF 2000 Report. Global Water Supply and Sanitation Assessment. 20 Miljöpartiet de gröna, WTO, Rapport nr Polaris Institute, Global Water Grab. 22 Med vattentjänster avses produktion och distribution av dricksvatten samt avloppsvattnets rening. Nollsvält 15

18 folkrörelser till försvar för vatten som en allmän nyttighet. Det är dock inte bara dricksvattnet det är strid om. Av allt sötvatten som används går nästan 70 procent till jordbruket, vilket visar på vilken enorm betydelse vattnet har för matproduktionen. Industrin använder 23 procent och hushållen 8 procent. 23 Kampen om vattnet ökar. Industrins och hushållens krav på mer vatten gör att jordbrukets vattenanvändning minskar. Bristen på vatten är ganska osynlig för oss i Sverige som är helt vattenblinda, för att använda ett uttryck av Malin Falkenmark, FN:s tidigare expert på vattenfrågor. Men problemet har blivit allt mer uppenbart. Ett av de synligaste bevisen är att många stora floder inte längre når fram till havet på grund av de stora uttagen till konstbevattning. Det gäller exempelvis Coloradofloden i USA och Gula floden i Kina. Även Nilen, Indus och Ganges är hårt drabbade. Sambandet mellan vatten och mat är mycket starkt. Vi människor behöver konsumera i genomsnitt 4 liter dricksvatten varje dag. Men det går åt mycket mer vatten för att producera vår mat, åtminstone liter per dag. Och det gäller om vi är vegetarianer. För dem som äter kött kan det gå åt dubbelt så mycket, cirka liter per dag, om köttet kommer från djur som föds upp på spannmål. 24 Länder som drabbas av vattenbrist tenderar att i första hand tillgodose städernas och industrins behov och dra ner på vattnet till jordbruket och i stället importera mer spannmål. Det är helt enkelt mer ekonomiskt lönsamt att göra så. För att producera ett ton spannmål går det åt 1000 ton vatten, så det effektivaste sättet att importera vatten är att importera spannmål och andra jordbruksprodukter. Så gör t ex Kina där 4/5 av jordbruksmarken tidigare var konstbevattnad, något som inte är möjligt i längden. I kampen om vattnet förlorar jordbruket till industrin även av andra skäl. Eftersom det går åt lika mycket vatten för att producera ett ton spannmål som för att producera industriprodukter som är värda 70 gånger så mycket, är det kanske inte så konstigt att man prioriterar den ekonomiska utvecklingen och skapandet av arbetstillfällen. 25 Resultatet är att Kinas import av mat ökar och priserna stiger över hela världen. Bristen på vatten är också stor i södra Afrika och där satsar man dessvärre också på jordbruksexport till nord. Detta är inte så lämpligt. Nederbörden är för liten och avdunstningen för stor. Vattnet räcker inte till ett jordbruk som ska kunna försörja den egna befolkningen med baslivsmedel och de ekonomiska möjligheterna att importera livsmedel är små. Småbönder har ofta varit tvungna att förlita sig på att regn ska bevattna jorden. Malin Falkenmark har visat på några lösningar för att hjälpa småbön- 23 Unesco UN World Water Development Report. 24 Brown, Lester R Plan B, Rescuing a Planet under Stress and a Civilization in Trouble. 25 Brown, Lester R Plan B, Rescuing a Planet under Stress and a Civilization in Trouble. 16 Miljöpartiet de Gröna

19 der att ta vara på regnvatten och använda det på effektivast möjliga sätt. Men hon drar också den dystra slutsatsen att vissa områden kanske helt enkelt är för torra för att klara av att föda en växande befolkning. 26 MILJÖPARTIETS FÖRSLAG: Att Sverige arbetar för att tydliggöra att tillgången till rent vatten är en uttalad mänsklig rättighet. Att Sverige i internationellt samarbete kraftfullt engagerar sig mot privatisering av vattentjänster. Att det svenska biståndet i större utsträckning fokuserar på att tillgodose kvinnors tillgång till rent vatten. 26 Falkenmark, Malin Water security and crop production, difficulties in Subsaharan Africa, tal vid Seminar on Global food Security i Stockholm 3 juni Nollsvält 17

20 7. JÄMSTÄLLDHET Lyssna på kvinnorna! fattiga människor har djupintervjuats av Världsbanken och svaren redovisas i rapporten Voices of the Poor ( De fattigas röst ) som kom år På frågan om vad som är värst med fattigdom svarade män maktlösheten. Kvinnor svarade: Att inte ha mat till barnen. 27 Rapporten visar på ofattbara skillnader i levnadsvillkor mellan fattiga och rika världen över; med människor som tvingas gå till sängs utan att kunna ge sina barn annat än en mugg vatten. Rapporten visar också hur svårt det har varit för regeringar och det internationella samfundet att nå de fattiga och hur få försök som gjorts för att systematiskt ta reda på hur fattiga själva definierar sin fattigdom och sina behov. En könsmaktsanalys av rapporten De fattigas röst, gjord av Gerd Johnsson-Latham 28, pekar till exempel på bristen på könsuppdelning av fattigdomens uttryck avseende hunger eftersom hungern är svårare för kvinnor i de många kulturer där kvinnor äter sist och sämst. Kvinnor världen över tillhör de fattigaste därför att de även i jämförelse med fattiga män ofta saknar egen inkomst, resurser i form av mark, kapital, utbildning och för att de på grund av sitt kön ofta är uteslutna från beslutande församlingar, även på lokal nivå. Samtidigt visar många erfarenheter hittills att kvinnor prioriterar annorlunda än män och att om mammorna har tillgång till resurser kommer det hela familjen till godo. Ett exempel är Grameen bank 29 som arbetar med mikrokrediter och har varit särskilt framgångsrik i Bangladesh. Ytterligare några intressanta iakttagelser som kan tjäna som grund för att 27 Världsbanken Voices of the poor. 28 Johnsson-Latham, Gerd Ecce homo? En könsmaktsanalys av Världsbanksstudien De fattigas röst i Makt och privilegier - om könsdiskriminering och fattigdom, delstudie, UD Mer information finns på 18 Miljöpartiet de Gröna

21 hitta effektivare åtgärder för att bekämpa fattigdom och hunger är till exempel att hushåll ledda av kvinnor har bättre välfärd och livskvalitet än manligt ledda hushåll, även om de kvinnoledda har lägre inkomster. Kvinnors nätverk är ofta starka men det stora flertalet kvinnor saknar kunskaper om sina formella rättigheter och behöver utbildning och kunskaper om dessa. Ett stort problem för många kvinnor är att de ses som avhängiga av män och förnekas egna identitetsdokument och liknande som kunde ge dem rätt till matransoner, vård med mera. 30 När omvärlden, exempelvis via Världsbankens bistånd och lån, har försökt hjälpa fattiga människor har det ofta blivit fel. Världsbanken har haft mål och krav som varit helt könsblinda. Ofta har kraven gällt en förändrad politik i nyliberal riktning där man inriktar sig på bättre makroekonomiska siffror för landet utan att se till de fördelningspolitiska effekterna. Ett av målen är att BNP ska öka och att den offentliga sektorn ska minska. Nästan alltid krävs också att jordbruksproduktionen ska inriktas på export. När tillväxten ökar händer det ofta att svälten bland barnen ökar. Satsningen på exportgrödor gör att kvinnor, som utgör 70 procent av världens bönder, trängs undan och därmed försvinner även livsmedelsproduktionen för familjens behov. Pengarna för exporten går sällan till kvinnor och sällan till fattiga män. De går till transnationella företag som inte i första hand är intresserade av att bidra till utvecklingen i ett u-land utan av att tjäna pengar. Alla rättsliga hinder för kvinnor som markägare och kredittagare är ett betydligt större problem för svältande kvinnor och barn än makroekonomiska förhållanden. Kvinnor får sällan glädje av sina stora arbetsinsatser och investeringar. 300 miljoner kvinnor världen över driver småföretag. Mindre än två procent av dem har tillgång till krediter från formella kreditkällor. Alla de träd som nu planteras av kvinnor i Kenya ägs inte av dem, utan av den person en man som har lagfart på marken. 31 Kvinnor måste helt enkelt få lika rätt att äga och ärva mark! Gängse ekonomisk teori är övervägande könsblind, till och med på hushållsnivå. Bytesförhållandena inom familjen återspeglar i allmänhet maktförhållandena mellan makar, vilket ofta innebär sämre villkor för kvinnorna. Många fattiga kvinnor och barn vandrar fortfarande varje dag i timmar för att hämta vatten och ved. 40 miljarder arbetstimmar om året går åt bara till att hämta och bära hem dricksvatten i Afrika. 32 Av kvinnors samlade arbetstid utgör den avlönade bara omkring en fjärdedel. Grundläggande infrastruktur för vatten och energi måste därför utfor- 30 Johnsson-Latham, Gerd Ecce homo? En könsmaktsanalys av Världsbanksstudien De fattigas röst i Makt och privilegier - om könsdiskriminering och fattigdom, delstudie, UD De Vylder Jämställdhet och fattigdomsstrategier i Makt och privilegier - om könsdiskriminering och fattigdom, delstudie, UD Göteborgsposten 27 augusti En miljard människor saknar dricksvatten. Nollsvält 19

22 mas efter kvinnors och barns behov och förutsättningar, minst lika mycket som efter mäns. Mat på bordet är en förutsättning för demokratisk utveckling. Nya kreativa lösningar behövs för att bistå kvinnor med kontanter. En möjlighet som diskuteras är att införa ett globalt barnbidrag, finansierat av en avgift på valutatransaktioner (se följande avsnitt). Miljöpartiets förslag: Sverige ska i sitt internationella samarbete arbeta för ekonomisk resursöverföring till förbättrade sociala skyddsnät. Sverige ska i sitt internationella samarbete arbeta för ökat stöd till mikrolånskrediter och andra former av krediter till kvinnor. Sverige ska i sitt internationella samarbete arbeta för ökat stöd till kvinnors lagliga rättigheter att äga mark, kapital och identitetshandlingar. Sverige ska i sitt internationella samarbete arbeta för ökat stöd till utbildning för flickor och kvinnor om deras mänskliga rättigheter. 33 I syfte att uppbringa medel för utveckling är det den första nivån som är mest intressant, och det är därför den som behandlas här. 20 Miljöpartiet de Gröna

23 8. BRISTEN PÅ EKONOMISKA RESURSER PÅ MAKRONIVÅ Det fattas ca 50 miljarder dollar per år för att finansiera millennieutvecklingsmålen. Ett stort toppmöte, Financing for Development, hölls i Monterrey i Mexico 2002 för att hitta lösningar på finansieringsproblemet, men resultatet blev magert. I handlingsplanen Action Against Hunger and Poverty nämns flera nya möjligheter, bland annat skatt på flygbränsle, vapenhandel och valutatransaktioner. Den svenska regeringen har ställt sig positiv till en form av avgift på flygbiljetter men utan uttalat syfte att det specifikt skulle gå till utvecklingsfinansiering. Förslaget om en valutaskatt har regeringen avvisat. Miljöpartiet är däremot en stark förespråkare för en avgift på valutatransaktioner. Flera missuppfattningar ligger troligen bakom regeringens avvisande inställning. Vi utvecklar därför argumenten nedan. En skatt på valutatransaktioner är nödvändig för att finansiera de åtta millennieutvecklingsmål som FN:s medlemsstater ställt sig bakom. En valutaskatt har två syften, dels att stabilisera valutamarknaden, dels att dra in inkomster för att finansiera utveckling. De mest aktuella förslagen utgår från a two-tier tax, en skatt i två nivåer. 33 Förslagets upphovsman är den tyske professorn Paul Bernhard Spahn. I normalfallet tas en liten skattesats ut, i storleksordningen 0,005 procent. Nivån är satt så att det kostar mindre att betala avgiften än att försöka undvika den. Den låga nivån ska också bidra till att kapitalströmmar inte tar sig andra vägar. För att skatten ska bli effektiv räcker det att fem av världens stora finanscentra ansluter sig. USA behöver alltså inte vara med och ingenting hindrar heller att man startar i mindre skala. Nya beräkningar visar att skatten, trots sin litenhet, skulle generera Nollsvält 21

24 ungefär miljarder dollar pengar som alltså skulle utgöra ett betydande bidrag till finansiering av Millenniemålen. Kostnaderna för den första nivån är jämförbar med de försäkringsavgifter, security transaction taxes, som redan idag är vanliga. En annan viktig aspekt med Spahns förslag är att det blir möjligt att få ett rättvisare skatteuttag. Eftersom kapitalskatt idag är svårt att ta ut på nationell nivå har regeringarna i världen tvingats beskatta arbetskraft alldeles för högt. En skatteväxling från arbete till kapital är nödvändig för att det globala samhället ska få tillräckliga inkomster för att kunna finansiera ett globalt välfärdssystem. Att kunna stabilisera valutan är oerhört viktigt för ett lands utveckling. Därför läggs i dag stora resurser i länders valutareserver, som säkerhet mot valutaspekulationer. Men det är en mycket olönsam investering. Skulle länderna istället kunna använda pengarna i verkliga investeringar skulle de ge betydligt högre avkastning och nytta. Indien har till exempel över 100 miljarder dollar i valutareserv, huvudsakligen i amerikanska statspapper, som bara ger 1-2 procents avkastning per år. En skatt på valutatransaktioner behövs alltså. Dels som direkt finansiering för utveckling, dels som stabiliseringsfaktor för att länder ska slippa spekulationsattacker och slippa hålla stora valutareserver. Är den då möjlig? Ja. Alla länder är inte lika negativa som Sverige hittills har varit. I juli 2004 föreslog Indiens finansminister en så kallad Security Transaction Tax på de indiska finansiella marknaderna. I det belgiska parlamentet antogs ungefär samtidigt ett förslag om att införa en valutaskatt som bygger på Spahns idé om en avgift i två nivåer. Frankrike godkände redan i januari 2003 ett tilllägg i sin statsbudget som möjliggör införandet av en skatt eller avgift på valutatransaktioner under förutsättning att lagstiftningen ändras inom EU. Miljöpartiets förslag: En avgift på valutatransaktioner bör införas och Sverige bör arbeta för att detta sker samordnat inom EU. Sverige bör ställa sig positivt till att pröva de alternativa finansieringsmekanismer som identifierats, för att finansiera millennieutvecklingsmålen. 34 SIPRI 2005, SIPRI Yearbook Miljöpartiet de Gröna

25 9. VAPENEXPORT Världens samlade militärutgifter uppgick 2004 till mer än 1000 miljarder dollar. 34 Det totala biståndet däremot uppgick till knappt 50 miljarder dollar. Och det är inte bara rika länder som lägger ut mycket pengar på försvaret. Enligt FAO lägger länder med stor livsmedelsbrist två till tre gånger så mycket på försvar som på jordbruket, och de små investeringar de gör i jordbruket minskar dessutom. I Sveriges nya politik för global utveckling fastslås att politiken gentemot omvärlden ska inriktas på fattigdomsbekämpning och att politiken ska vara samstämmig, koherent. Vårt politiska agerande på ett område får inte motverka vår strävan på andra områden. Det finns naturligtvis flera målkonflikter. En av de grövsta är vår vapenexportpolitik uppgick Sveriges vapenexport till mer än 7,2 miljarder kronor. Det var tredje året i rad som vapenexporten ökade. Idag vägs inte fattigdoms- bekämpning, enligt de internationella förpliktelser Sverige ingått, in i besluten om att exportera krigsmateriel. Det anses vara varje regims suveräna rättighet att köpa hur mycket krigsmateriel som helst, oavsett fattigdom. Om nu landet är så rikt att det kan spendera enorma summor på krigsmateriel så blir frågan om varför vi samtidigt skänker bistånd relevant. Sverige ökar sina andelar på den internationella vapenexportmarknaden, vilket är en oroande utveckling. Den internationella vapenhandeln måste snarare begränsas. Sverige bör därför verka för en minskning av både produktion och export av krigsmateriel. Dessutom måste de svenska exportstödjande verksamheterna avskaffas. Istället för att bidra till att öka kapprustningen i världen borde Sverige öka satsningarna på hållbar och demokratisk utveckling. Nollsvält 23

26 Sverige bör inte exportera vapen, i synnerhet inte till länder där människor svälter. Särskilt är exporten av stridsflygplanet JAS Gripen oacceptabel. Sydafrika har köpt ett antal plan som finansierats med svenska biståndskrediter, vilket inneburit att Sydafrika har fått en ökad skuldbörda med samma belopp. Andra länder med hungerproblem, exempelvis Brasilien, utsätts också för direkta påtryckningar att köpa. Detta motverkar på ett mycket allvarligt sätt trovärdigheten och effektiviteten i den fattigdomsbekämpning som vi lovat stödja i vårt globala samarbete. Naturligtvis är det inte bara själva inköpen av försvarsmaterial som är hämmande för utvecklingen. Bland allt det lidande väpnade konflikter orsakar återfinns även den ökande risken för svältkatastrofer. Och svält är dessutom en konfliktorsak i sig. Miljöpartiets förslag: Att Sverige avvecklar sin vapenexport. Att Sverige omedelbart stoppar all vapenexport till länder där svält råder. 24 Miljöpartiet de Gröna

27 10. LIVSMEDELSSUVERÄNITET Begreppet livsmedelssuveränitet, food sovereignty, innebär ett folks, fattiga enskilda länders och regionala unioners rätt att definiera sin egen jordbruks- och livsmedelspolitik 35. För att säkra tillgången på mat måste det lokala jordbruket prioriteras och i första hand inriktas på att livnära den egna befolkningen. Bönder och jordlösa måste få tillräcklig tillgång till jord, vatten, utsäde och krediter. För detta behövs jordreformer, kamp mot storskaliga agribusiness och GMO-grödor samt tillgång till bra och billigt utsäde, utan att detta förhindras av exempelvis skeva patenträttigheter. Vidare ska vatten betraktas som en allmän nyttighet och förvaltas och distribueras under demokratisk kontroll på ett sätt som är hållbart på sikt. Bönder och lantarbetare ska ha rätt och möjlighet att producera livsmedel småskaligt, och konsumenter ska ha rätt att själva ha möjlighet att bestäm- ma vad de äter och hur och av vem detta ska produceras. Vidare måste länder ha rätt att skydda sig själva från import av jordbruks- och livsmedelsprodukter som är för lågt prissatta, det vill säga mot dumpning. Det pris som sätts på importerade jordbruksprodukter måste vara direkt kopplat till kostnaden för att producera dessa och inte skapa illojal konkurrens som slår ut lokala producenter. I en situation med fungerande livsmedelssuveränitet ingår även att lokalbefolkningen ska vara delaktig i de beslut som fattas om jordbrukspolitiken. De kvinnliga böndernas rättigheter bör betonas, inte minst för den avgörande roll de spelar för jordbruks- och livsmedelsproduktionen. Varje land behöver ha ett eget politiskt manöverutrymme för att kunna fatta de beslut som behövs för att den egna befolkningen ska ha tillgång till mat och försörjningsmöjligheter. 35 Livsmedelssäkerhet, food safety, är trygg och säker mat, medan tillgång på mat och livsmedel över huvud taget brukar betecknas food security. Nollsvält 25

28 Den nationella regeringen ska med andra ord inte kringskäras av krav på makroekonomiska reformer som kan ställas av handelsvillkor, långivare eller biståndsgivare. Det kan gälla såväl rätten att använda sig av skyddstullar, som möjligheten att lagra spannmål för framtida försörjning eller att vid behov skydda den inhemska produktionen. De krav som idag ställs av Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken på de länder som vill låna pengar innebär att de främst ska satsa på att öka exporten, det vill säga odla exportgrödor som exempelvis kaffe, bomull och kakao. Men länder förlorar sin suveräna självbestämmanderätt och sitt handlingsutrymme om de styr över sin jordbruksproduktion till exportgrödor, eftersom de inte själva kan sätta världsmarknadspriserna. Samtidigt gör de sig beroende av livsmedelsimport till höga konsumentpriser som de inte heller har någon kontroll över. I många u-länder är till och med betalningen för exportgrödor lägre än kostnaden för den nödvändiga livsmedelsimporten. Resultatet blir att de förser västvärlden med allt mer exotisk mat som vi här betalar allt mindre för, samtidigt som svälten består i deras egna länder. Livsmedelssuveränitet för ett fattigt land är således av avgörande betydelse för att målet om nollsvält ska uppnås. Miljöpartiets förslag: Sverige ska i sitt internationella samarbete verka för livsmedelssuveränitet som målsättning för jordbrukspolitiken och handelspolitiken såväl i EU som i världen i övrigt. 26 Miljöpartiet de Gröna

29 11. ETT UTHÅLLIGT JORDBRUK Som tidigare angivits finns det alltså egentligen tillräckligt med livsmedel för att förse alla människor på jorden med mat för dagen. Men i vissa regioner, främst i Afrika söder om Sahara, är även tillgången till föda ett problem i sig och uthålligheten i konventionella odlingssystem har inte varit tillfredsställande, vare sig ekonomiskt, socialt eller ekologiskt. Dessa odlingssystem har visat sig vara särskilt olämpliga för småbrukare i lågproduktiva områden. Faktum är att cirka tre fjärdedelar av de fattiga i världen är bosatta på landsbygden. Trots att man räknar med att en majoritet av världens befolkning kommer att vara bosatt i städer år 2020 kommer fortfarande 60 procent av de fattiga att leva på landsbygden. Mycket talar därför för behovet av ett landsbygdsutvecklingsfokus för att minska fattigdomen. Fattiga människor lämnar sina hem på landsbygden för att flytta in till städer, bara för att där uppleva en annan slags fattigdom. Minskar fattigdomen på landsbygden ökar inte fattigdomen i städerna, utan tvärtom. FAO visar att landsbygdsutvecklingsprogram gynnar både stad och land, till skillnad från fattigdomsbekämpning i städerna, som enbart visat sig gynna städernas utveckling. Det räcker inte att konstatera att det finns tillräckligt med mat för allas behov idag. Det jordbruk som bedrivs måste också vara uthålligt, för att garantera livsmedelsförsörjningen på sikt. Ekologiskt lantbruk kan bidra till ekonomisk utveckling med sin minimerade inverkan på miljön, naturresurserna och människors hälsa, med miljödriven affärsutveckling, minskning av användandet av fossila bränslen, diversifiering av energikällor, bevarande av biologisk mångfald och en minskning av fattiga människors exponering för farliga kemikalier. Det ekologiska jordbruket har ofta stora likheter med ett traditionellt och ur många generationers erfarenhet Nollsvält 27

30 framsprungna odlingsformer: ett utnyttjande av lokala resurser med liten insats av inköpta produktionshjälpmedel. Man använder organiska gödselmedel vilket har positiv inverkan på markstruktur och vattenhushållning. Själva odlingen baseras till stor del på kvävefixerande växter, vilket gör att det inte blir några kostnader för konstgödsel. Det minskar också den kemiska belastningen på miljön av skadliga, naturfrämmande ämnen och den biologiska mångfalden kan bevaras. Likaså förbättrar det arbetsmiljön för dem som arbetar i jordbruket och minskar kostnaderna för hälsovård. Som ett anmärkningsvärt exempel kan nämnas att antalet dödsfall av kemiska bekämpningsmedel i jordbruket av Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattas till mellan och årligen. Slutligen ryms inom ekologisk odling även energigrödor som kan ersätta fossila, dyra bränslen till fromma för både mikroekonomin och makroklimatet. Den internationella marknaden för ekologiska produkter ökar gradvis. Ekologisk, småskalig odling ger outnyttjade möjligheter till ett merpris på marknaden som utvecklar landsbygden och minskar fattigdomen. Export av ekologiskt producerade livsmedel skulle kunna vara ett sätt för länder i tredje världen att få tillgång till nya marknader i Nord. Således behövs en ny, verkligt grön revolution, som till skillnad från den tidigare vägleds av uthållighet och lokal anpassning. Den tidigare gröna revolutionen var alltför fokuserad på industriella produktionssätt med monokulturer, storskaliga bevattningssystem, genförändrade grödor och saknade långsiktig hänsyn till miljön. Omställning måste också inkludera de idag landlösa och de småskaliga bönderna och prioritera ett diversifierat jordbruk som utgår från de lokala villkoren, lokala odlingsförutsättningar, traditioner och sociala sammanhang samt inte minst från de lokala behoven. Lösningar som kommer uppifrån och utifrån tar för det mesta inte tillvara den kunskap och det engagemang som finns i byar, utan tillfredsställer i bästa fall en tänkt konsumentnytta på en fjärran marknad. Ökad lokal demokrati och folkligt deltagande i utvecklingsprocesser är därför en förutsättning. Fokus måste ligga på de fattigaste, och till dessa hör de kvinnliga jordbrukarna. Det krävs ökade direkta investeringar i jordbruket för att öka tillgången på livsmedel och förbättra fördelningen, bland annat i forskning, infrastruktur och utbildning. En annan slags investering som spelar stor roll är investeringar i förbättrad nutrition. Detta är ett mycket kostnadseffektivt sätt att bekämpa svälten. I investeringssammanhang kan också mikrolån, små summor till låg ränta, spela en avgörande stor roll för utvecklingskraften på en ort och dessutom vara ett effektivt sätt att kanalisera biståndspengar. Genom sin småskalighet innebär mikrofinanserna dessutom att risken för korruption minskar betydligt. I samband med detta kan också skolmatsprogram vara väl värt att omnämnas. Skolmat med lokala 28 Miljöpartiet de Gröna

31 livsmedel ger betydande synergieffekter och rekommenderas i FN:s rapport om hur millenniemålen ska uppnås som en enkel lösning med snabba vinster på vägen till minskad fattigdom. Fler barn får utbildning och kan bättre tillgodogöra sig undervisningen, samtidigt som det lokala jordbruket stimuleras. Klimatförändringar utgör också ett hot mot jordbruket. Som en följd av klimatförändringarna, med bland annat torka och ändrade nederbördsmönster, riskerar produktiviteten inom jordbruket i Afrika och Latinamerika att falla med 30 procent under det här århundradet. Effekterna av klimatförändringarna kommer att bli värst i de fattiga länderna. Kampen mot klimatförändringar innebär alltså även en kamp för livsmedelsförsörjningen, och det krävs en ökad hållbar odling av energigrödor, både för att diversifiera bondens inkomstkällor och för att minska den globala klimatbelastningen. Miljöpartiets förslag: Sverige ska i sitt internationella samarbete verka för ökat stöd till mikrolånskrediter och andra krediter speciellt riktade till kvinnor för investeringar i lokala jordbruksprogram och landsbygdsutveckling. Sverige ska i sitt internationella samarbete verka för ett ökat stöd till ekologisk odling och hållbar odling av energigrödor. Sverige ska i sitt internationella samarbete verka för ökat deltagande av lokala folkrörelser i det svenska biståndsarbetet så att kreativitet, kunskaper och innovationsförmåga tas tillvara. Sverige ska i sitt internationella samarbete verka för ökad satsning på program för att åtgärda mineraloch vitaminbrist. Sverige ska i sitt internationella samarbete verka för ökat stöd till skolmatsprogram med lokalt producerade livsmedel. Nollsvält 29

32 12. I-LÄNDERNAS HANDELS- OCH JORDBRUKSPOLITIK I begreppet livsmedelssuveränitet ingår alltså bland annat rätten att skydda sig mot dumpning och vid behov skydda sina egna marknader. De rika ländernas exportsubventioner är onekligen ett stort problem och måste bort. Fattiga länder har inga möjligheter att införa motsvarande subventioner för att skydda sig och måste därför få använda sig av de medel som står dem till buds. Utöver detta måste också de rika länderna ta bort sina tullar för förädlade produkter länderna i Syd exporterar idag i stor utsträckning råvaror, som sedan förädlas i Nord. Dessutom måste preferenssystemet för de fattigaste länderna förbättras och förstärkas för att dessa ska kunna gagnas av den internationella handeln. I WTO:s pågående Doha-runda, vars ambition sägs vara att komma fram till en rättvis och hållbar ordning för världshandeln, är jordbruksavtalet, Agreement on Agriculture, liksom reglerna för Special and Different Treatment, det vill säga gynnsammare villkor för de fattigaste länderna, helt centrala. Dessa ansträngningar gröps dock ur av så kallade europeiska partnerskapsavtal, som EU förhandlar med länder i Afrika, Västindien och Stilla havet. Trots att dessa avtal ursprungligen hade utvecklingspolitik som uttalat syfte används de nu för att genomdriva Singaporefrågorna bakvägen. 36 Stabila och rättvisa regler för världshandeln, med särskilt hänsynstagande till fattiga länders behov av skydd av sin ekonomi under ett uppbyggnadsskede, är ett måste om fattigdomsbekämpning och utrotandet av hungern ska kunna bli verklighet. 36 Singaporefrågorna omfattar investeringsavtal, konkurrens, offentlig upphandling och handelsprocedurer 30 Miljöpartiet de Gröna