Elevers tankar om hälsa och utveckling, som de finner är viktigt för en bättre värld

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Natur miljö samhälle Examensarbete 10 poäng Elevers tankar om hälsa och utveckling, som de finner är viktigt för en bättre värld Students Thoughts about Health and Development Witch they Find Important for a Better World Fredrik Johansson Lärarexamen 140 poäng Geografi, miljö och lärande Vårterminen 2007 Handledare: Karin Lagerholm Examinator: Agneta Rehn

2 2

3 Sammanfattning Mitt syfte är att undersöka elevers tankar om millenniemålen, hälsa och utveckling. I studien har jag utgått från litteratur, seminarier, forskning, rapporter, läroplaner och en kvantitativ undersökningsmetod för att få svar på frågeställningarna. Det som är intressant att se är vilken uppfattning eleverna har om världen. Samt att se hur de tror att de skulle kunna hjälpa till att förändra den för många fattiga i de mindre utvecklade länderna. Resultatet visas i tabeller och grupperas in för att visa vad eleverna tyckte var viktigast och på en fallande skala. Eleverna tycker att de sociala aspekterna är de viktigaste för att världen skall bli bättre. Därefter följer de ekonomiska, demokratiska och sist hamnar de etiska aspekterna där elevernas svar varit som mest utspridda. När eleverna själva får lägga förslag på vad de rika länderna, skolan så har de många bra idéer hur man skulle kunna hjälpa till att göra världen bättre. Här ser man också att flickorna lägger fler förslag än vad pojkarna gör. Pojkarnas förslag är mer av materiellt slag medan flickornas förslag är mer hälsa och omvårdnad. Utifrån resultatet har jag kommit fram till att eleverna har en bra uppfattning om hur man skall få en bättre hälsa och utveckling i världen, men det finns fortfarande ett par saker som hur det handel och det ekonomiska påverkar de fattiga människorna. Eleverna har också använt sin kreativa och känslomässiga sida för att kunna göra världen bättre. Nyckelord: Geografi, hälsa, millenniemålen, utveckling, elever skolår 4, enkät 3

4 4

5 Innehållsförteckning Sid Inledning 7 Syfte och frågeställningar 8 Teoretisk bakgrund 9 Styrdokument 9 FN 10 Milleniemålen 10 Millennniemålen 1-6 om hälsomålen 12 Spridningen av hiv/aids, malaria och andra sjukdomar ska hejdas till Millenniemålen 7-8 om utvecklingsmålen 16 Hur elever uppfattar delar av millenniemålen 20 Metod 22 Datasamlingsmetod 22 Urval 22 Procedur 23 Vad man bör veta när man arbetar med enkät 23 Resultat 25 Elevers tankar om förslag för bättre hälsa i världen 26 Elevers tankar om förslag för en bättre utveckling i världen 27 Så svarade sex elever på frågorna 30 Hur eleverna har tänkt om de sociala aspekterna 32 Hur eleverna har tänkt om de ekonomiska aspekterna 33 Hur eleverna har tänkt om de demokratiska aspekterna 34 Hur eleverna har tänkt om de etiska aspekterna 35 Elevernas egna förslag till åtgärder för bättre hälsa och utveckling i världen 37 5

6 Vad eleverna tycker att deras skola kan göra för de fattiga länderna skall få det bättre 38 Vilka åtgärder eleverna tycker de rika länderna kan göra för de fattiga länderna skall utvecklas och få en bättre hälsa 39 Diskussion 41 Vad anser eleverna är viktigt för att man skall kunna förbättra hälsan i världen? 41 Vad sex av eleverna anser om hälsa 43 Vad kan länder göra för att de fattiga länderna skall utvecklas och människorna få en bättre hälsa? 44 Vad anser eleverna är viktigt för att man skall kunna förbättra utvecklingen i världen? 45 Hur elever har ställt sig till utveckling 46 Hur elevernas tankar är på de sociala, ekonomiska, demokratiska och etiska aspekterna när det gäller hälsa och utveckling 47 Hur eleverna själva tycker att de kan göra för att hälsa och utvecklingen skall bli bättre i fattiga länder 48 Förslag till vidare forskning 50 Referenser 51 Bilagor Bilaga 1. Enkät hälsa 54 Bilaga 2. Enkät utveckling 55 Bilaga 3. Enkät elevfrågor hälsa och utveckling 56 Bilaga 4. Förälder och elevgodkännande 57 6

7 Inledning Efter mina studier i geografi, miljö och lärande så valde jag att göra ett examensarbete om elevers tankar om hälsa och utveckling. Under min verksamhetsförlagda i skolår/klass 1-6. såg jag inte mycket av geografi-lektioner, utan det var ofta att eleverna hade svenska och matematik. När jag väl frågade lärarna vad de gjorde i geografi så hade eleverna precis börjat lära sig Sveriges landskap. Det var precis det vi har lärt oss på lärarutbildningen att man inte alltid behöver börja med det som ligger närmast en själv. Då skolan är en mångkulturell skola och eleverna kommer från stora delar av världen hade det kanske varit bättre att börja med världsdelar och gå inåt till det som finns nära en. Det här gjorde mig intresserad av att göra ett examensarbete om elevernas tankar hur de skulle kunna hjälpa till och förbättra världens hälsa och utveckling. För jag ville veta om eleverna hade någon uppfattning om vad som händer utanför Sveriges gränser och vilka livsvillkor andra människor lever under, men även vad eleverna trodde att de själva och skolan skulle kunna göra för att vara med att påverka till en bättre värld. Vad jag vill med detta examensarbete var att se vad eleverna hade för uppfattning om vad som händer i resten av världen. Skulle jag som lärare kunna använda mig av elevernas förslag för att göra dem delaktiga i att göra världen bättre för andra människor i andra länder. För genom att få ett brett kunskapsintag så skaffar vi oss också bättre förutsättningar för att förebygga och lösa problem när de uppstår. Där räknas även de små insatserna lika mycket som de stora när det gäller att förbättra världen. I läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94 står det att de grundläggande värdena som vi pedagoger skall förankra hos eleverna är: människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som skolan skall gestalta och förmedla (Lärarförbundet, 2001, sid 37). 7

8 Syfte och frågeställningar Syftet med detta arbete är att undersöka elevernas tankar om millenniemålen, hälsa och utveckling i världen. Meningen är att eleverna skall vara medvetna om de olika livsmönster och kulturer som finns och som påverkar varje människa på vår jord och att vid varje ställningstagande som en människa gör får man ett resultat som ger positiva eller negativa konsekvenser. Då blir genast detta arbete intressant för att se vilka tankar och kunskaper eleverna har om hälsa och utveckling. Då måste eleverna ha kunskaper om vad som händer i världen och hur det påverkar alla länder och invånare som lever där. Därför har jag valt att undersöka detta. Det kommer till nytta i lärareyrket genom att undervisa eleverna, att redan nu ta ställning till hur man skall kunna förbättra bl.a. miljön i världen och göra ett val om man vill att framtiden ska bli bättre eller sämre. I styrdokumenten för geografi står det att eleven skall: ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper i geografi som behövs för att kunna reflektera över hur människans handlingar påverkar miljön (Skolverket, 2005). Styrdokumenten i samhällsorientering som integreras även i dessa frågor står det att: Eleven skall känna till händelser och förhållanden som format och formar närsamhället och dess miljö. Eleven skall kunna jämföra de egna livsvillkoren med livsvillkor i andra miljöer och i olika tider (Skolverket, 2005). Utifrån det materialet jag samlat på mig så kom jag fram till följande frågeställningar: Vad anser eleverna är viktigt för att man skall kunna förbättra hälsan och utvecklingen i världen? Vad anser eleverna att de själva kan göra för att påverka millenniemålen och situationen i världen? 8

9 Teoretisk bakgrund Styrdokument Eftersom kursplanen i skolår 5 har mer exakta formuleringar så har jag valt att plocka ut de bitarna som stämmer överrens med mitt arbete utan att ändra om texten: Utbildningen i geografi syftar till att utveckla kunskap, förståelse och handlingsberedskap i frågor som rör människan och hennes omgivning (Skolverket, 2001). Syftet är också att utveckla förmågan att se samband, sammanhang och helheter vad gäller överlevnad, resursanvändning och miljöpåverkan och förmågan att uppfatta möjligheter och bedöma konsekvenser av olika handlingsalternativ. Ämnet bidrar därigenom till en ökad förståelse av och respekt för kulturer, värderingar och sätt att leva. (Skolverket, 2001). De mål som skolan skall sträva mot i skolår 5 i undervisningen i geografi är följande att eleven: - ökar sin förståelse för människans levnadsvillkor genom vidgade kunskaper om natur och samhälle och om sambanden däremellan i olika delar av världen (Skolverket, 2005) - utveckla förmågan att formulera och arbeta med problem som avser lokala och globala miljö- och överlevnadsfrågor (Skolverket, 2005). De mål som eleven skall ha uppnått i slutet av nionde skolåret är att: - ha kännedom om hur människor lever och arbetar i skilda miljöer i världen och om faktorer som påverkar dessa förhållanden samt reflektera över möjligheter till förändringar. - kunna med exempel visa hur viktiga förändringar i samhället såsom industrialisering, urbanisering och globalisering av kommunikationer, produktion och handel har påverkat och påverkar landskapet och människors levnadsvillkor samt reflektera och formulera frågor kring detta. - förstå vad som utgör resurser i naturen. kunna se samband mellan naturresurser och människors verksamheter, ge exempel på hur människors handlingar påverkar miljön och visa på olika alternativ i miljöfrågor (Skolverket, 2005). 9

10 Det är skolan och läraren som skall anpassa sin undervisning efter de behov och förutsättningar som eleverna har för att eleverna skall uppnå de mål som skolverket satt. Då måste pedagogen förbereda eleverna och undervisa vad det är som händer i världen och hur man skulle kunna lösa det på olika sätt. Genom att förbereda eleverna för samhällsproblem och världsproblem som finns så måste vi utveckla elevernas förmåga att ta egna beslut, analysera och diskutera det i grupper för att utveckla sitt lärande. Genom att vi använder fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som samspelar med varandra så skapar undervisningen ett lärande som blir en helhet. FN Det nya FN bildades efter det andra världskriget. Tanken med att FN bildades var att FN skulle jobba för att främja och bevara freden och förhindra att nya förödande krig uppstod. Det var Sovjetunionen, Storbritannien, USA och Kina som skapat grunderna till FN:s stadgar (Salander, 2002). Länderna kom fram till att FN inte bara skulle jobba för fred och säkerhet utan också främja arbetet för att samarbeta med de ekonomiska, sociala, kulturella och humanitära frågorna. Idag är det 189 stater som är medlemmar i FN (Salander, 2002). FN stadgan säger att FN:s främsta uppgift är att upprätthålla fred och säkerhet genom att vidta de åtgärder som behövs för att förebygga och undanröja de hot som finns mot freden och med fredliga medel lösa internationella tvister. FN har också en annan roll att jobba för och skapa vänskapliga förbindelser mellan nationerna. FN skall också lösa internationella problem och öka respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för att världen skall bli bättre (Salander, 2002). Millenniemålen År 2000 deltog FN:s alla medlemsstater som var representerade av sina stats- eller regeringschefer för att skriva under deklarationen om utvecklingen i världen (Eriksson m.fl., 1995). Åtta tydliga mål sattes upp som täcker en rad olika utvecklingsområden, som ska vara uppfyllda år 2015 (Eriksson m.fl., 1995). Syftet med målen är att man på sikt skall kunna utrota fattigdom och hunger, barnadödlighet, mödradödlighet, miljöförstöring, hiv/aids, malaria och andra sjukdomar och även könsdiskriminering för att få en hållbar utveckling på jorden. För de rika länderna gäller det att öka biståndet, förbättra handeln mellan länderna och minska skulderna för de fattiga länderna och att alla länder uppfyller de åtaganden man tagit 10

11 på sig. Här nedanför kommer de 8 målen som länderna gemensamt kommit överrens om att länderna skall uppfylla år 2015 (Eriksson m.fl., 1995) 1. Fattigdom och hunger ska halveras till Andelen människor som lever på mindre än en dollar per dag ska halveras. Andelen människor som lider av hunger ska halveras 2. Alla barn ska gå i grundskola Alla flickor och pojkar i hela världen ska kunna avsluta sin grundskoleutbildning. 3. Jämställdheten ska öka och kvinnors ställning stärkas. Avskaffa könsdiskriminering i grund- och gymnasieskolan till 2005, och i all utbildning senast Barnadödligheten ska minska. Dödligheten bland barn under fem år ska minskas med två tredjedelar till Mödradödligheten ska minska. Till 2015 ska mödradödligheten minska med tre fjärdedelar 6. Spridningen av hiv/aids, malaria och andra sjukdomar ska hejdas till Hejda och minska spridningen av hiv/aids. Hejda och minska förekomsten och malaria och andra stora sjukdomar. 7. En miljömässigt hållbar utveckling ska säkerställas till Principerna om hållbar utveckling ska integreras i den nationella politiken och vända trenden med förlorade naturresurser. Andelen människor som saknar tillgång till rent dricksvatten ska halveras. Förhållandena för de minst 100 miljoner människor som bor i slum ska förbättras till Globalt samarbete för utveckling. Ett öppet och ickediskriminerande handels- och finanssystem ska vidareutvecklas. 11

12 Ta hänsyn till de speciella behoven hos de minst utvecklade länderna, t.ex. genom tullfrihet. Ta hänsyn till de speciella behoven hos små utvecklingsländer som är öar. Ta ett helhetsgrepp på utvecklingsländernas skuldproblem genom åtgärder i syfte att nå en hållbar skuldnivå på lång sikt. Utveckla strategier för bra arbeten för ungdomar i samarbete med utvecklingsländer. Tillhandahålla livsviktiga läkemedel till överkomliga priser i utvecklingsländer, i samarbete med läkemedelsföretag. Att göra ny teknik tillgänglig i samarbete med den privata sektorn. (Eriksson m.fl., 1995) Millenniemålen 1-6 om hälsomålen Hans Rosling som är professor och forskare med fokus i hälsa och utveckling ser att det börjar hända saker i Asien, Mellanöstern och Latinamerika när det gäller hälsa och utveckling. Där det brukade födas mellan 7-10 barn i den delen av världen (Rosling, 2005). Hans Rosling (2005) säger: Vi kan inte ha mer än 2 barn i framtiden för då kommer inte världen bli bärkraftig. Vi kan aldrig få en bärkraftig miljöanvändning om vi skall föda mer än 2 barn. Med det menar han att världen måste hjälpas åt för att få ner barnafödandet för annars kommer vi aldrig kunna försörja alla jordens människor, och inte i heller kommer vi nå millenniemålen till år Rosling påpekar också att det har börjat hända positiva saker. Det finns nu redan länder som har börjat få färre barn och det i sin tur generar mer resurser till familjen. Det som påverkat att det gått åt rätt håll är att biståndet från rika länder och med hjälp av den lokala myndigheten så har samhället kunna öka sina resurser (Rosling, 2005). Många förbättringar har skett inom mödravården, där man fått mer resurser som fler utbildade barnmorskor och sjuksköterskor som är viktiga för att minska mödradödligheten. För som läget är idag så dör 100 barn av 1000 innan de har fyllt fem år. I industriländerna är det endast 10 av 1000 barn som dör innan de fyllt fem år (Sachs m.fl., 2005). Med information om sexuell och reproduktiv hälsa och tillgång till preventivmedel så man skulle kunna rädda livet på många människor i de fattiga länderna genom att minska antalet 12

13 gånger kvinnor blir gravida Utvecklingen går mycket långsamt på etta området som också visar vilken låg prioritet som kvinnor och kvinnors hälsa fortfarande har i världen (Landin, 2005). Med just dessa åtgärder har Bangladesh lyckats att minska barndödligheten med mer än hälften på 20 år. Man har kommit en bra bit på väg mot millenniemålen, men fortfarande dör 20 barn i Bangladesh för varje barn som dör i Sverige (Rosling, 2005). Att barndödligheten sjunker i de flesta länderna håller Landin, (2005) med om, men säger också att det går väldigt långsamt. Skall man lyckas att minska barndödligheten med två tredjedelar till 2015 måste man öka på utvecklingstakten (Landin, 2005). Nu när det byggts upp vårdcentraler och distriktsköterskor blir mer tillgängliga har de vanliga förkylningsproblemen som ofta gick över till lunginflammationer börjat försvinna. Vårdcentralerna fungerar nu som apotek och en kunskapsbank där man får den information som behövs för att hälsan skall bli bättre. Med en sådan tillgänglighet av vårdcentraler har människorna också förändrat sitt tänkande (Pettersson, 2005). Det diskuteras preventivmedel makar emellan och man lägger religionen åt sidan och tänker mer på hur barnen skall få mat istället. Den massiva informationen om familjeplanering och gratis preventivmedel har gjort att kvinnorna fått den möjligheten att slippa föda uppåt 10 barn som de nästan alltid gjort (Pettersson, 2005). Många av människorna dör av att de är fattiga och svälter ihjäl eller dör av att de får lunginflammation eller malaria, men även diarréer skördar sina offer som är en enkel sak att åtgärda (Landin, 2005). Trots alla förändringar och förbättringar finns det fortfarande jättestora problem kvar. Det finns fortfarande stor fattigdom som kommer att kräva omfattande insatser för att komma vidare och det är där FN:s millenniemål kommer in i bilden. En sak är miljön som vi måste vara rädda om, vilken är grogrunden för att vi skall kunna överleva på jorden. I många länder finns det stora miljöproblem som man måste ta tag i innan det är för sent (Rosling, 2005). Bjerninger (2000) menar på att infrastrukturen har en väldigt stor betydelse för att samhället skall få både ekonomisk och social utveckling. Det är just detta som är ett hinder för många fattiga länder. Det måste satsas mer på nyinvesteringar som rent vatten, kraftnät och vägar (Wohlgemuth, 2000). 13

14 Spridningen av hiv/aids, malaria och andra sjukdomar ska hejdas till 2015 Sedan AIDS identifierades 1981och fram till 1999 så uppskattade man att 33.6 miljoner människor hade smittats och av de, bodde 95 procent i de fattiga utvecklings- länderna, se figur1 här nedan. Figur 1: Med den här figuren vill jag visa hur världen drabbats av HIV/AIDS. Det går att se hur de fattiga utvecklingsländerna drabbats mycket hårdare än de rika utvecklingsländerna. Afrikas södra delar är väldigt hårt drabbat medan en världsdel som Australien endast har fall (UNDP, 2005). Afrika är den världsdel som är väldigt hårt drabbat av HIV/AIDS. Som det går att se på figur 1 att det är miljontals Afrikaner som har blivit smittade av HIV/AIDS. Efter som sjukdomen är dödlig slår det hårt mot landets population och arbetskraft (Landin, 2005). Medelåldern har sjunkit ner till 35 år i vissa länder. Det i sin tur gör att hälsostatusen blir sämre och påverkar hela landets population och dess arbetskraft i landet. De fattiga som blir smittade av HIV/AIDS i dessa länder blir bara ännu fattigare då mediciner och vård av sjuka familjemedlemmar kostar, och det är pengar som de flesta fattiga inte har (UNDP, 2006 Human Development Reports, 2005). Än så länge syns det kanske inte så markant i Afrika då man fortfarande har en högre fertilitet än mortalitet. För HIV epidemin i Afrika är ett sådant stort hot mot de smittade invånarna att livet inte går att rädda, får konsekvenser för befolkningens försörjning och samhällsstruktur, det är även många unga individer som smittas som är arbetskraft man behöver i framtiden (Landin, 2005). 14

15 En mycket stor del av barnen är föräldralösa p.g.a. föräldrarna dött i HIV/AIDS och många barn lämnas åt sitt öde. En del av barnen blir omhändertagna av gamla mor och far föräldrar och några har turen att hamna på ideellt uppbyggda barnhem. Sedan finns det faddrar från rika länder som Sverige som skänker pengar för dessa barns uppehälle, läkarvård, bromsmedicin för dem som redan smittats av HIV/AIDS samt till skolgång. Detta har räddat många barn från att hamna på gatan och bli utnyttjade både sexuellt och på andra sätt. Kvinnor är mer utsatta för HIV/AIDS då det inte använder preventivmedel. Det i sig medför när någon blir sjuk är det kvinnor och flickor som tvingas stanna hemma och ta hand om de sjuka och familjeförsörjningen. Det drabbar barnens skolgång där barnen tas bort från skolan, men av de barn som går i skolan är det hälften som bara har en förälder som lever (UNDP, 2006 Human Development Reports, 2005). Det som Sachs m.fl. (2005) fått fram i sin rapport är att flera av målen gått framåt medan vissa har gått för sakta. Där finns jämställdhet mellan kvinnor och män, rätten till grundskoleutbildning har ökat förutom i Afrika och syd Asien. Mödradödligheten och HIV/AIDS är fortfarande mycket hög (Sachs m.fl., 2005). När HIV/AIDS slår till ser man de fattigas marginaler suddas ut och det får förödande konsekvenser. För att familjen skall kunna täcka kostnader för vård och läkemedel och för att kompensera förlusten av arbetskraft till följd av dödsfall, tvingas familjen till en rad anpassningsmekanismer. Man tar ut barnen ur skolan och säljer sina tillgångar som boskap, jord och kläder. Det i sig gör att möjligheterna att kunna komma ur fattigdomen minskar ännu mera då man har en utbildning är chansen mycket större att få ett jobb som ger bra inkomster (Sida 3, 2004). För att hejda spridningen krävs det mer information och bättre kunskap, ökade resurser till sjukvård och forskning på området men det gäller också att ha samarbete mellan olika länder och aktörer. Det krävs förändrade attityder och beteenden, ökad jämställdhet och säkrare sex. Alla människor i världen har rätt till att skydda sig mot HIV/AIDS. Ju fortare man når ut med informationen och får befolkningen att använda preventivmedel för att skydda sig mot HIV/AIDS och andra sjukdomar desto bättre kommer landet och befolkningen att må (Sida, 2005). 90 % av de HIV smittade bor i de fattiga länderna fast de har 90 % av världens naturresurser satsas det för lite i de delarna av världen av företagen. Arbetskraften som har HIV/AIDS är för stor och det gör riskerna för stora att bygga upp fabriker där. Därför måste man satsa på att bygga ut hälsovården så antalet sjuka minskar och människorna lever längre. På så sätt kan man få en bättre ekonomi och bygga upp hälsovårdsinfrastrukturen ännu mer som på sikt ökar människornas levnadsstandard. Där måste man ta större ansvar och fördela 15

16 över resurser som hjälper de HIV drabbade i de fattiga och drabbade områdena om man nu skal kunna få bukt med spridningen av HIV/AIDS. (Sachs m.fl., 2005). Millenniemål 7-8 om utvecklingsmålen Att fördela vattenresurser är en komponent i ett långsiktigt program för en ekonomisk fattigdomsbekämpning ska kunna ske på ett bra sätt. Fördelningen måste hantera alla de behov av vatten som finns inom hushåll, mat produktion, ekosystem, ekonomisk utveckling och tillväxt. I den senaste rapporten från (UNDP, 2006 Human Development Reports, 2005) påtalar man att ojämlikheterna mellan att vara fattig och rik måste ändras för att alla skall kunna få ett bra liv i en värld där människorna delas upp av vilket kön, välstånd eller andra faktorer som gör att människor behandlas olika (UNDP, 2006 Human Development Reports, 2005). Utvecklingen har gått framåt, idag har 800 miljoner fler människor tillgång till rent dricksvatten än för 10 år sedan men det är fortfarande en bra bit kvar till att uppfylla millenniemålen till 2015 (UNDP, 2006 Human Development Reports, 2005). Sambandet mellan rent vatten, sanitet och utvecklingsgrad är ganska tydlig. Rika länder som har stor tillgång till vatten men för de fattiga ses det som en lyxvara att få rent vatten varje dag. Här är man bara glad om man har vatten för ju fattigare landet är desto större är problemen med att få rent vatten och en god sanitet då det finns många människor på en liten yta. Vatten är lika viktigt som syre för oss människor. Vi behöver rent vatten och sanitet för vår hälsa men också för att kunna hålla liv i ekosystem och bidra till produktionen så att vi blir självförsörjande (UNDP, 2006 Human Development Reports, 2005) För att kunna generera de resurser som kommer att behövas de närmaste 25 åren kommer det krävas en kraftig ekonomisk tillväxt i de berörda länderna. De kommer att behöva skaffa fler jobb, mer mat, vatten och säkerställa en god miljö. Man kan där ta Bangladesh som exempel. Där har man förbättrat vattenförsörjningen och fått bukt med översvämningarna som ofta drabbar landet (Sida 2, 2005). För att kunna klara av vatten och sanitetskrisen så måste man samla en internationell och nationell insats. För med det skulle ge stora framsteg då det gäller hälsovård, utbildning och fattigdomsbekämpning. Det finns egentligen inga alternativ för då skulle man tillåta mänskligt lidande och det är oetiskt försvarbart (UNDP, 2006 Human Development Reports, 2005). 16

17 Fattiga länder behöver också bygga bostäder så att de allra fattigaste också har råd att bo i riktiga hus. Då krävs att det finns samarbete mellan de lokala myndigheterna och de länder som ger bistånd till vad och hur man skall använda biståndet för att få bästa resultat (Wohlegemuth, 2000). För att uppnå FN:s utvecklingsmål till år 2015 säger världsbanken att man kan lyckas, men bara om utvecklingsländerna visar handlingskraft och de rika länderna ökar sina bistånd till de fattiga länderna. Det krävs också att de rika länderna ger de fattiga länderna mycket bättre handelsvillkor och att man gör avskrivningar av deras skulder. Många av låg och medelinkomstländerna har gjort en del framsteg genom att föra en sund ekonomisk politik och handelspolitik. Tullar och inflation har halverats det senaste årtiondet, men fortfarande är framstegen ojämna och instabila, främst i Afrika och söder om Sahara (Wohlegemuth, 2000). För att de fattiga skall kunna bidra till tillväxten i landet måste det satsas mer på hälsovård och utbildning och att dessa samhällstjänster blir tillgängliga för de fattiga. En bättre samhällsservice ger dem större trygghet och skyddar dem vid ekonomiska kriser och naturkatastrofer. Brister i infrastrukturen hämmar de flesta fattiga utvecklingsländerna. Man behöver nya investeringar i vägnät, elproduktion, hälsovård o.s.v. (Wohlegemuth, 2000). Nu kommer inte bara utvecklingsländernas egna åtgärder att räcka för att man skall kunna nå utvecklingsmålen. Utan de måste få tillträde till marknader, bättre bistånd och skuldsanering. Riskerna med att bönderna inte får tillgång till marknaderna för att sälja sina varor är att det börjar odla och sälja narkotika istället för att få in inkomster till sitt uppehälle. Det i sig gör att invånarna i landet kan hamna i en ond cirkel med otrygghet och fattigdom (Sachs, m.fl., 2005). Industriländernas subventioner för egna jordbruket måste ändras eller tas bort då det förvränger priserna på råvaror som odlas och tillverkas. Om inte det sker så begränsas marknaderna för utvecklingsländerna att kunna sälja sina varor. Syftet är att ta bort de hinder som finns för utvecklingsländerna för att de skall kunna öka sin andel av världshandeln och inte bli beroende av andra länders bidrag. I Sachs, m.fl. (2005) rapport Investing in Development: A Practical Plan to Achieve the Millennium Development Goals där de tar upp att utvecklingen och en ekonomisk tillväxt är mycket viktigt för att kunna infria milleniemålen. För när utvecklingen och den ekonomiska tillväxten kommer så kan länderna 17

18 bygga ut sin infrastruktur och få en bra hälsovård och utbildning som i sin tur kommer höja levnadsstandarden och öka på den tekniska utvecklingen (Sachs, m.fl., 2005) För att få bistånd ställer man 3 krav för att de skall bli effektivare och ett starkare stöd för utvecklingsländerna. Det första är att utvecklingsländerna skall veta i god tid vilket bistånd de har att vänta sig och när det kommer. För det andra skall biståndet ges på ett sådant sätt att det går i linje med mottagarlandets strategi för utveckling och fattigdomsbekämpning. För det tredje skall biståndet bidra till finansiering av de åtgärder som utvecklingslandet måste göra för att nå millennieutvecklingsmålen (Eriksson och Granath, 2004). Ett annat mål i millenniedeklarationen säger att jämställdhet skall ökas och kvinnors ställning skall stärkas. Könsdiskriminering skall avskaffas i grund- och gymnasieskolan till 2005, och i all utbildning senast I Bangladesh har utvecklingen börjat gå framåt, jämställdheten har börjat förändras till det bättre. Även om det fortfarande finns män som inte alls accepterar jämställdhetsutvecklingen, men nu kan kvinnorna vistas fritt på marknader och studera för att få en utbildning för att kunna skaffa sig ett jobb (Pettersson, 1995). År 1995 tog FN en resolution om jämställdhet i utvecklingssamarbetet som har gjort att många biståndsorganisationer omprövar sina bistånd ur ett jämställdhetsperspektiv för att få kvinnorna mer delaktiga (Wohlegemuth, 2000). Det som mest uppmärksammats är just de mikrolån som bara fattiga kvinnor kan söka och där alla som lånar borgar för varandra. Där krävs det att de hjälper och stöttar varandra så att de kan betala tillbaka sina lån, eftersom så många är beroende av lånen och att det går bra för familjerna. Det skall hjälpa familjerna att lämna fattigdomen och tjäna pengar till sitt uppehälle. Mikrokrediter har gjort att kvinnorna har fått mer makt och kan inte behandlas hur som helst längre. Lånen som kvinnorna tar kommer hela familjen till gagn genom att de blir sina egna entreprenörer. Det köper in kor, höns, föder upp kycklingar och köper mark som familjen kan odla grönsaker o.s.v. som de sedan kan försörja familjen med och sälja överskottet så att de kan betala av lånen med (Sida 1, 2005). Kvinnan har blivit sin egen entreprenör. Diskussioner förs nu mellan familjemedlemmarna och inte som innan då mannen bestämde allting. Makarna för en diskussion vad man skall göra med lånen för att få in inkomster till hemmet (Pettersson, 2005). Jämställdhet är en viktig utvecklingsfråga för det är lika viktigt att få fram kvinnors bidrag som männens bidrag för att ta beslut som påverkar båda könen och ökar möjligheterna för en bra utveckling (Wohlgemuth, 2000 ). Om länderna 18

19 vill skapa tillväxt, välfärd och fattigdomsminskning så måste kvinnorna ha rätt och möjlighet att fatta beslut i samhället och inte bara i hemmet. Rwanda är ett sådant bra exempel, de är bäst i världen på att ha jämställdhet i parlamentet de har lika många kvinnor som män och det är till och med bättre än vad Sverige har. Kvinnornas rättigheter är en viktig del för att man skall få ökad jämställdhet men också för att man skall kunna skapa en opinion och öka medvetenheten om kvinnornas villkor (Forsberg, m.fl., 2005). Sida som är ett organ som bl.a jobbar med stöd, ställer krav på att kvinnorna skall vara representerade på stormötena för att de också skall kunna framföra sina åsikter och kunna vara med och påverka besluten som skall fattas. Det har gjort att kvinnorna synliggjorts och de har kunnat satsa på egna småföretag där de kunnat utveckla nya produkter som gjort att de blivit självförsörjande. Så har länder också fått en ekonomisk tillväxt och en utveckling som gått framåt istället för bakåt (Forsberg, m.fl., 2005). Det i sin tur har gjort att kvinnan fått en mycket högre status i samhället, även om det inte uppskattas av alla generationerna så är de ändå på väg mot ett demokratiskt samhälle. I takt med att kvinnan syns och kan ta för sig mer så blir de en förebild för unga flickor att börja studera och fullfölja sin skolgång och utbildning. I dagens läge är det fortfarande många flickor som får avbryta sin skolgång för att arbeta i hemmet och det i sig minimerar deras möjligheter att vara med och påverka (Sida 2, 2005). Till skillnad från en kvinna som kan försörja sig själv, som kan bestämma över sitt eget liv så är risken om man är fattig utsätter sig för sexuella aktiviteter för att dra in pengar till familjen. I det läget utsätter de sig för stora risker och kan bli smittade av HIV/AIDS. Jämställdhet är mycket viktigt för demokratin och ändra på snedvridna attityder och beteenden och seder. Det finns grundläggande principer för social rättvisa. En kvinna i Afrika tillbringar många timmar på att hämta vatten och riskerar vattenburna sjukdomar. Det gör att hon får sämre möjligheter att påverka samhällslivet fast varje människa har rätt till sociala, civila och politiska rättigheter. Det andra är de social miniminivå där varje medborgare skall ha tillräckliga resurser för att klara sina grundläggande behov och få ett värdigt liv. Jämlika möjligheter påverkas av dålig vattentillgång. Då barn ofta blir sjuka av smutsigt vatten och inte kan gå till skolan och få en bra utbildning. Sedan måste det vara en rättvis fördelning på resurser. Vatten är en sådan viktig sak som måste fördelas rättvist och framförallt när fattigdom, barndödlighet och sjukdomar kan förhindras (UNDP, 2006 Human Development Reports, 2005). 19

20 Det finns enkla åtgärder man kan göra utan att det kostar speciellt mycket när man ser på det under en längre tid. Några av de åtgärderna är att det inte behövs skolavgifter och skoluniformer för barnen i skolan, de har inte råd att köpa sådana i alla fall. Ett annat är att det måste finnas rent vatten och avlopp i skolorna och att maten blir gratis så kommer det bli fler barn som utbildar sig. Sedan måste säkerheten förbättras mellan skolan och hemmet och att man utbildar fler mammor också (Landin, 2006). Hur elever uppfattar delar av millenniemålen Forskare vid pedagogiska institutionen vid Göteborgs universitet gjorde 1990 en undersökning om utveckling med 3000 svenska 11-åringar. Forskarna ställde frågan: Varför de fattiga i fattiga länder är fattiga? Som svar fick man att de som bodde i de fattiga länderna inte hade tillräckligt med pengar och resurser som till exempel jord att odla på. En liten del av eleverna svarade att det berodde på att länderna var överbefolkade. Medan fler elever trodde att det berodde på naturrelaterade orsaker som torka och miljöförstöring och naturkatastrofer. Bara en tiondel av barnen svarade att krigen som härjade i länderna var orsaken till fattigdom. Här nedan kommer ett par typiska tankar och svar som eleverna gav. Rika ämbetsmän lurar fattiga människor De som styr landet tänker bara på sig själva En del har bra jobb och tjänar mycket pengar och kommer från rika familjer Skördarna gick dåligt för en del och dom kunde inte tjäna pengar (De Vylder,2002 sid 57). Eleverna har också sett att de fattiga har svårt att förändra sin situation som de befinner sig i. Är man fattig från början i ett fattigt land följer det i regel med i generation efter generation och som just denna elev beskrev det: En person tjänar litet och får en unge. Ungen behövs hemma så fort som möjligt. Så den får inte gå i skolan så länge. När den blir vuxen får den inte så bra jobb. Då behövs hans/hennes unge hemma och så håller det på (De Vylder, 2002 sid 57). I undersökningen får man också reda på att eleverna är medvetna om att de fattiga länderna är beroende av de rika länderna för att kunna klara sig på ett bra sätt. Eleverna lägger inte skulden på de fattiga bara för att de är fattiga utan de ser att de är i en beroendeställning till de rika givarländerna. Det finns en medvetenhet bland eleverna att det även finns rika människor 20

21 i de fattiga länderna och att det oftast är de som sitter med makten (De Vylder, 2002). Människor i fattiga länder är oftast maktlösa, dåligt utbildade, resurssvaga och sårbara och de har små marginaler och om det skulle bli extrem torka, missväxt eller en sjukdom i familjen kan det i sig utlösa en akut nöd för de skall kunna överleva. I HIV/AIDS-katastrofens spår så bidrar hushållens små marginaler till att de fattiga inte kan köpa de läkemedel och den vård de behöver för att kunna må bra och överleva. Om det blir ett dödsfall i familjen så kan det medföra att de tvingas sälja sina tillhörigheter som boskap, kläder, kastruller och även låta barnen sluta gå i skolan. Det gör att de fattiga får det ännu svårare att ta sig ur fattigdomen (De Vylder, 2002). I Nationella utvärderingen (2003) av skolans SO-ämnen, fick elever svara på en enkät och där dök upp 2 frågor som berör millenniemålen. De frågorna behandlade HIV/AIDS och Skuldsanering för de fattiga länderna. I den studien svarade eleverna så här: 71 % av eleverna tyckte att det var mycket viktigt, 22 % ganska viktigt, 4,2 % inte särskilt viktigt, 2.8% inte alls viktigt att fattiga länder skulle kunna köpa in billiga HIV/AIDS mediciner. När eleverna sedan fick svara på att låta fattiga länder slippa betala sina skulder ansåg 18,8% mycket viktigt, 49.9% ganska viktigt, 23.1% inte särskilt viktigt, 8.2 inte alls viktigt (Skolverket, 2003). Hur eleverna svarar på frågor har att göra med de kognitiva faktorerna, studiemotivationen och vilket intresse eleverna har för frågorna. Där har man sett en signifikant skillnad mellan könen. Resultatet visade att sambandet mellan intresse och prestation var dubbelt så stort hos pojkarna än vad det var hos flickorna. Med det menade man att flickorna gjorde sitt yttersta i alla ämnen även om det var intresserade eller inte (Lindahl, 2003). Familjebakgrunden påverkar intresset för studier och har barnet tillgång till böcker, leksaker och tidningar och någon vuxen som kan förklara hur saker och ting fungerar (Lindahl, 2003). 21

22 Metod Datainsamlingsmetod Jag har använt mig av enkäter i denna undersökning. Enkäterna riktade sig till elever i skolår 4. Eftersom eleverna då har kommit en bit in i sitt lärande om vad som händer och hur det ser ut i världen. Ett alternativ till min undersökning skulle kunna vara att göra intervjuer med en del av eleverna för att få ett större djup i undersökningen. I det här fallet ansåg jag att enkäter skulle vara lämpligare Då jag dels arbetar själv och p.g.a. den tid jag har på mig att slutföra undersökningen. Jag har använt mig av enkätmetoden, där eleverna har fått svara på både fasta och öppna frågor som behandlar ämnet Hur vi kan göra världen bättre. Mina frågeområden har varit hälsa och utveckling med varierade frågor för att få fram så mycket data som möjligt på enkätundersökningen. Jag valde enkäter till eleverna för att jag villa ha ett större antal elever som svarade på min undersökning (Johansson och Svedner, 2004). Den andra orsaken var att jag inte vill påverka elevernas svar, vilket kan ske när man använder sig av intervjuer. Enkäterna delades ut till samtliga elever som fick vara med i undersökningen (se bilaga 1,2 och 3). I undersökningen ingick en enkät till eleverna där de fick 14 respektive 13 förslag som de skulle gradera på en skala hur viktigt eller mindre viktigt de uppfattade alternativen (se bilaga 1-2). Skalan graderades in i fyra alternativ bara för att eleverna inte skulle kunna sätta svaret i mitten (Johansson och Svedner, 2004). Alternativen som eleverna kunde svara på var mycket viktigt, ganska viktigt, viktigt och inte alls viktigt. Urval Undersökningen behandlar hur elevernas tankar förhåller sig till milleniemålen. För att göra det enklare för mig och spara lite tid valde jag att göra enkätundersökningen på en skola där jag hade min praktikplats. En andra orsak är att jag har bra kontakt med lärarna på skolan och att det då blir lättare att planera in tid för att kunna genomföra undersökningen. Då jag vet var eleverna står någonstans i sitt lärande då jag bedrivit undervisning och som gör det lättare för mig att se om de spexat med sina svar eller ej. Jag genomförde undersökningen i två klasser på samma skola. Det var 20 elever till antalet och de var tio år och gick i årskurs fyra. Enkäten delade jag ut personligen till eleverna som blev 20 till antalet och där flickor och pojkar blev lika många till antalet. Eleverna har inte skrivit sitt namn eller skola på enkäten utan när de 22

23 varit klara fick de välja ett nummer och skriva sitt namn i ett annat häfte där numret sedan skrevs in på enkätens utsida så att svaren kan kopplas till den elev som svarat (Lundström, 2005). Påståendena och frågorna finns som bilaga 1-3. Med tanke på att jag haft lektioner med de flesta eleverna så blev det intressant att se hur deras tankar gick om hälsa och utveckling. Procedur På skolan frågade jag berörda lärare i klassen om det gav mig samtycke att jag tog lite av deras tid i anspråk för att kunna genomföra min undersökning. När det var klart så utformade jag en blankett (se bilaga 4) där både föräldrar och elever skulle ge sitt samtycke för att eleven skulle kunna var med i undersökningen. Alla eleverna fick erbjudandet att vara med i undersökningen. Här fick föräldrarna och eleverna information om vad undersökningen skulle handla om. Det framgick också vem jag är, när undersökningen skulle äga rum och på vilket sätt den skulle genomföras på (Johansson och Svedner, 2004). Då jag hämtade medgivandeblanketterna första gången hade jag fått in från 13 st elever som ville vara med. Jag skickade då ut en blankett till de elever som inte hade svarat. Då jag kom den andra gången hade jag fått in nio stycken godkännanden till. Efter det bestämde jag en dag med läraren som jag kunde komma och genomföra min enkätundersökning. Den dagen blev det ett bortfall på två elever som var sjuka, men 20 st elever svarade på enkäten. Undersökningen genomfördes direkt efter lunchen då eleverna fått ny energi och blir lite piggare så de orkade tänka efter vad det var de svarade på. Dels för att man inte skall lägga undersökningen precis vid den tiden innan man slutar då alla elever har bråttom hem och man då inte läser förslagen utan snabbt kryssar i på måfå. För att de skulle hinna svara på alla förslagen i enkäten fick eleverna den tid de behövde. Fanns där något ord eller förslag som de inte förstod fick de fråga mig så att jag kunde förklara för dem på bästa sätt. Jag avslutade enkäten med tre frågor där eleverna fick skriva ner vad de tror att de själv skulle kunna bidra med för att förbättra hälsa och utveckling i världen. Vad man bör veta när man arbetar med enkät Mitt val föll på att arbeta med enkäter. Johansson och Svedner, (2004) har då fyra viktiga tips som man bör tänka på: Att man bör undvika enkät där kvalitativa intervjuer och observationer är ett bättre alternativ för undersökningen. Av de fyra metoderna är det mest kunskaps och 23

24 arbetskrävande metoden då ett stort antal enkäter skall sammanställas. Enkät lämpar sig bra för att undersöka faktasamband, och man bör använda sig av fasta svarsalternativ. Man skall tänka igenom enkätadministrationen, beräkna så att man inte får ett för stort bortfall. Skall tänka på hur enkäten skall delas ut till dem som skall besvara den? Hur insamlingen av enkäten skall gå tillväga? Hur arbetet skall struktureras för att säkerställa och sammanställa svaren. Undvik långa enkäter. Man bör inte använda mer än högst 3 sidor och ofta räcker det med frågor. Anledningen är att man snabbt tappar fokus och intresse som gör att man bara kryssar i utan att tänka efter vad det egentligen är vad man tycker. Frågorna bestäms utifrån de frågeställningar som skall undersökas. Enkäten ska bestå av lättförståliga frågor som inte kan missförstås. Enkäten bör vara utformad så att den består av fasta svarsalternativ eller öppna frågor. Det går även att använda en kombination av dessa som ibland är den optimala lösningen. Problemet med enkät är att det inte går att ställa följdfrågor. I och med det så går det inte att säkerställa att de som besvarar enkäten tolkar och förstår frågorna utifrån de intentioner som frågeställaren haft som grund för utformningen av enkäten (Lundström, 2005). Med tanke på att det finns olika för och nackdelar med de olika metoderna har jag vägt dessa mot varandra för att se vilken jag tyckte passade in på min undersökning. Valet hamnade på enkätmetoden då jag ville ha med så många av eleverna som möjligt i min undersökning. Fördelen är att man under en kort tid kan låta ett större antal personer besvara och med det få tillgång till ett omfattande material som kommer att ligga till grund för generaliseringar (Patel och Davidsson, 1994). Ett annat skäl är att det är avsatt en viss tid för arbetet och de andra metoderna kräver längre tid att genomföra. Observationer kräver att man att man återkommer vid flera tillfällen och på olika platser för att skaffa material som blir tillförlitligt (Patel och Davidsson, 1994). Intervjuer gör att man kan gå mer på djupet och följa upp de svar man får. Det är också tidskrävande om man nu skulle intervjua ett större antal elever. Då jag ville ha med så många av eleverna som möjligt så föll det sig naturligt att använda enkätmetoden. 24

25 Resultat För att få svar på frågeställningarna fick eleverna ta ställning till 14 förslag för att förbättra hälsan i världen och 13 förslag för att få en bättre utveckling i världen. De fick även möjlighet att själv ge förslag på hur de tycker att alla kan hjälpa till för att förbättra hälsan i världen och vad de rika länderna kan göra för att de fattiga länderna skall utvecklas och människorna få bättre hälsa. Slutligen fick eleverna uppge vad de och deras skola kunde göra för att barnen i de fattiga länderna ska få det bättre. Först har jag valt att redovisa hur alla eleverna svarat på enkäten. Sedan valde jag att gruppera in svaren för att få reda på vad som eleverna anser som allra viktigast för att få en bättre hälsa och utveckling. De fyra grupperna blev sociala, ekonomiska, demokratiska och etiska aspekter. Jag kommer också visa hur pojkar och flickor har för syn på det här med hälsa och utveckling och ta upp det i min diskussion. Jag har valt att göra några profiler på ett par elever i undersökningen för att visa vilka som avviker från normalen. Jag vill visa var eleverna avviker från normen och om det skiljer sig mellan pojkar och flickor. 25

26 Elevers tankar om förslag för bättre hälsa i världen När det gäller hälsa (se tabell 1) är svarsalternativen mycket positiva satta när det gäller sådana saker som rent vatten, sjukvård, hälsovård och mediciner där de flesta eleverna har svarat mycket viktigt på. Därefter är det de fattiga som skall få lära sig läsa, skriva, räkna, mat och att sjukvården skall finnas i närheten, som eleverna gärna vill att de fattiga skall ha för att de skall få det bättre. Bland den nedre delen hittar man förslagen om utbildning, mer motion och att familjerna får skaffa sin mat och sitt vatten för att kunna överleva. Minst positiva är eleverna till att man skaffar sig barnbegränsning och att kvinnorna föder 5-8 barn. Det är inget eleverna tycker är en bra idé. Förslag Mycket viktigt Ganska viktigt Viktigt Inte alls viktigt Alla får tillgång till rent vatten. 20 Alla får tillgång till gratis mediciner mot aids och 19 1 malaria. Alla barn vaccineras för vanliga barnsjukdomar, 19 1 malaria och tbc. Alla får information om hälsa, sjukvård och hygien Alla får tillgång till barnhälsovård Alla barn får möjlighet att lära sig läsa, skriva och 15 5 räkna i skolan. Alla får möjlighet till sjukvård i närheten av där man bor. Alla rika länder skänker mat till de fattiga länderna Alla får tillgång till näringsrik mat minst en gång om dagen. Alla får möjlighet till att motionera mer Alla har rätt till en utbildning Varje familj får skaffa sig mat och vatten för sin överlevnad på egen hand. Alla kvinnor föder 5-8 barn för familjens överlevnad. Alla länder sätter en gräns för hur många barn en familj får ha Tabell 1. Elevers tankar och ställningstagande till 14 förslag för att förbättra hälsan i världen (svar på enkäten hälsa.) (Totalt antal elever = 20) 26

27 Elevers tankar om förslag för bättre utveckling i världen Som det går att se här nedan i tabell 2 har eleverna spridit ut sina svar något mer än vad de gjorde i tabellen hälsa. Det går också att se i tabellen att frågor som rör handel och ekonomi är frågor som eleverna är osäkra på. Tittar man på jämlikhetsfrågorna så har de flesta eleverna svarat lika som vi senare kommer se i de etiska aspekterna. Medicin, vatten och utbildning är de saker som är viktigast för eleverna att de fattiga skall få. Sedan är det boendet och skolor och därefter kommer sådana saker som handlar om ekonomi och jämställdhet. Förslag Mycket viktigt Ganska viktigt Viktigt Inte alls viktigt Att alla länder skänker mediciner till de sjuka 19 1 människorna i fattiga länderna. Att vattenverk byggs för att få ett renare dricksvatten. Att det byggs vattenpumpar för att kunna få upp 18 2 vatten till människorna. Att alla har rätt till ett arbete Att det byggs skolor för att man skall kunna utbilda sig. Att rika länder efterskänker fattiga ländernas utlandsskulder. Att alla har möjlighet att bo i ett eget hus, även om det är byggt av plankor och plåt. Att alla har rätt att bo i ett modernt hus som vi själva bor i. Att alla ska få möjlighet att köpa sin jordbruksmark och odla sina grönsaker och ris. Att familjens man lånar pengar till att köpa jordbruksmark. Att familjens kvinna lånar pengar till att köpa jordbruksmark. Att rika länder köper mer varor från fattiga länder. Att vi låter de fattiga länderna klara sig själva utan hjälp från andra länder Tabell 2. Elevers tankar och ställningstagande till 13 förslag att förbättra utvecklingen i världen (Totalt antal elever = 20). Thomas, Tina, Stina och Liz representerar de elever som avviker från normalen, som representeras av Tord och Kalle, varför jag valt att redovisa deras svar (se tabell 3). Deras namn är fingerade så att de skall vara anonyma. Normalen är det genomsnitt jag fått av deras svar och de värderingar som samhället satt upp. 27

28 På de två första frågorna hamnar ingen av eleverna på under normalen. På frågan om att alla länder skänker mediciner till de sjuka människorna i fattiga länderna så avviker Tord som svarade ganska viktigt medan de andra eleverna svarade mycket viktigt. På den andra frågan om att reningsverkverk byggs för att få ett renare dricksvatten så avviker Thomas lite då han svarade ganska viktigt mot de andra eleverna som svarade mycket viktigt istället. Att det byggs vattenpumpar för att kunna få upp vatten till människorna där avviker Tord. Tord tycker det är viktigt medan de andra eleverna tycker det är mycket viktigt. När det gäller att alla har rätt till ett arbete så svarar Thomas, Tina, Stina och Liz att det är mycket viktigt. Däremot Kalle tycker att det bara är ganska viktigt och Tord tycker inte alls det är viktigt att alla har rätt till ett arbete. Nästa fråga om att det byggs skolor för att man skall kunna utbilda sig har fått en lite större spridning. Thomas Stina och Liz ser det som att det är mycket viktigt och tillsammans med Tord som tycker det är ganska viktigt hamnar på normalen. Däremot tycker Kalle och Tina att det är viktigt att skolor byggs för att barnen skall kunna utbilda sig. Att rika länder efterskänker fattiga ländernas utlandsskulder hamnar Tord och Liz under normalen. Tord svarade inte alls viktigt och Liz viktigt medan Thomas och Stina tycker det är ganska viktigt medan Kalle och Stina svarade mycket viktigt på frågan och hamnar på normalen. Att alla har möjlighet att bo i ett eget hus, även om det är byggt av plankor och plåt, här har jag fått en spridning över tre av svarskategorierna. Kalle och Stina svarade mycket viktigt och tillsammans med Tina hamnar inom normalen. Thomas, Tord och Liz hamnar lite under normalen då de tycker det är viktigt. På frågan om att alla har rätt att bo i ett modernt hus som vi själva bor i så avviker Tord väldigt mycket då han svarat inte alls viktigt. På samma fråga har Thomas, Tina och Kalle svarat ganska viktigt medan Stina och Liz tycker att det är mycket viktigt och hamnar inom normalen. Att alla ska få möjlighet att köpa sin jordbruksmark och odla sina grönsaker och ris är eleverna inte alls överrens utan här är det en stor spridning på svaren. Det är Bara Thomas, Kalle och Stina som är överrens och svarat mycket viktigt på frågan. Tina tycker det är ganska viktigt och hamnar inom normalen medan Liz avviker lite med att sätta viktigt på frågan. Tord Avviker mest av alla då han inte alls tycker det är viktigt med att äga sin egna jordbruksmark till att odla på. Går jag sedan in i tabell 2 och ser hur alla svarat så ser jag att så gott som alla eleverna har lagt samma svar på mannen som kvinnan. Med det kan man se att för eleverna spelar det ingen roll vem som lånar pengarna till jordbruksmark. Utan det viktiga för eleverna är att de fattiga får sin jordbruksmark som de kan odla på så att de kan klara sig själva och kanske även tjäna lite pengar till hushållet. Att rika länder köper mer varor från fattiga länder. Thomas och Tord tycker det är mycket viktigt och tillsammans med Liz som svarat ganska viktigt hamnar på normalen. Tina ser det 28