ZINKTRYCKET. HMS-dag för alla i höst sid 3. Anrikningsverket prövar nya vägar. Stefan Johanzon koll på gruvans hissar sid 4. sid 5

Transkript

1 ZINKTRYCKET ZINKGRUVAN MININGS PERSONALTIDNING NR HMS-dag för alla i höst sid 3 Anrikningsverket prövar nya vägar sid 5 Stefan Johanzon koll på gruvans hissar sid 4 ZINKTRYCKET

2 1 Mycket på gång säkerheten först Foto: Monika Andersson Jag sammanfattar här de första sex månaderna i ekonomiska termer samt belyser några, för företaget, viktiga händelser båda sådana som har hänt och sådana som planeras för framtiden. Miljöansökan inlämnad! I förra numret av Zinktrycket berättade vi om arbetet med tillståndsansökan. Under augusti färdigställdes ansökan och lämnades in till Mark- och miljödomstolen. Zinkgruvan ansöker om att få fortsätta verksamheten även efter 2017, då det nuvarande tillståndet upphör. I och med inlämnandet är processen nu igång vilket, som de flesta säkert har sett, redan har uppmärksammats i media. Säkerheten framför allt Vi måste få ned antalet olyckor och händelser som kräver medicinsk hjälp. I höst kommer vi att genomföra en hälsa-, miljö- och säkerhetsdag. Läs mer om vad som händer under dessa dagar på sidan 3. Zinkgruvan Nordens största zinkproducent! Årets första sex månader gick produktionsmässigt bra. Den totala gruvproduktionen och genomsättningen i anrikningsverket hamnade enligt budget. Malmhalterna hamnade över budget och verket förbättrade sina utbyten och därmed blev Zinkgruvans metallproduktion den högsta någonsin. Glädjande är också att vi har förbättrat kvaliteten på våra sliger. Det betyder att vi under årets första halva, efter att i många år ha intagit andraplatsen, blev Nordens största zinkproducent! Metallpriserna har tyvärr varit lägre än vi hade förespått. Detta, i kombination med en stark krona, minskar intäkterna. Detta har dock kompenserats av vår höga metallproduktion. Zinkgruvan uppvisar till och med ett något bättre ekonomiskt resultat än budgeterat. När Lundin Mining i juni offentliggjorde koncernens halvårsrapport, blev responsen mycket positiv och koncernens aktie har hållit emot på en annars vikande börs. Bonusen För kvartal 1 betalades 2616 kronor ut i bonus, och för kvartal 2 blev utfallet 790 kronor. Min förhoppning och övertygelse är att vi kommer att få bonusutfall både för kvartal 3 och 4, samt för hela året. Krossverkets framtid Vi har nyligen avslutat en förstudie om hur vi ska förbättra vår infrakt. Allt tyder på att vi kommer att satsa på att bygga bort krossverket ovan jord, och istället använda autogenmalning både för zink- och kopparmalm. Vi gör nu ett förprojekt (läs mer om detta på sidan 5). Om koncernens styrelse ger oss medel, planeras de nya anläggningarna stå klara i slutet av Översyn av organisationen pågår Vi har tyvärr ännu inte hunnit med den översyn av organisationen jag tidigare har utlovat. Men avsikten är att under resten av 2012 arbeta med att ta fram ett förslag och genomföra förhandlingar med facken. Den nya organisationen ska vara klar senast i mars nästa år. Slutligen vill jag hälsa alla välkomna tillbaka efter semestern. Nu kör vi och ökar. Men säkerheten går som alltid först! VD/ Bengt Zinktrycket Personaltidningen Zinktrycket utges av Zinkgruvan Mining AB. Tidningen utkommer fortsättningsvis tre gånger per år och belyser nyheter i företaget. Har du idéer till tidningen är du välkommen att höra av dig till Monika Andersson, tel eller e-post: monika.andersson@zinkgruvan.com. Ansvarig utgivare: Bengt Sundelin, vd Redaktion: Zinkgruvan Mining AB och Bild & Kultur AB Grafisk form och produktion: Bild & Kultur AB, Skyllberg Tryck: Risbergs Information & Media AB, Uddevalla. Upplaga 400 ex. Zinkgruvan Mining AB, Zinkgruvan, Tel , info@zinkgruvan.com Information på nätet hittas via Lundin Minings hemsida: Omslagsbild: Stefan Johanzon, tillsynsman för hissar. Foto: Monika Andersson ZINKTRYCKET ZINKGRUVAN MININGS PERSONALTIDNING NR Stefan Johanzon koll på gruvans hissar sid 4 HMS-dag för alla i höst sid 3 Anrikningsverket prövar nya vägar ZINKTRYCKET sid 5 2 ZINKTRYCKET

3 HMS-dag för alla i höst HMS står som bekant för hälsa, miljö och säkerhet. Tanken med en HMS-dag är att gemensamt diskutera dessa ämnen, och påminna varandra om vikten av att alltid arbeta på ett säkert sätt. Under dagen kommer hälsotips att ges, som hur man äter och motionerar rätt och vikten av att få tillräckligt med sömn. Ett annat viktigt område är den yttre miljön, t.ex. avfallssortering, hur man ska agera vid spill av kemikalier samt hur man använder resurser på ett effektivt sätt. Att arbeta på ett säkert sätt gör att vi undviker att du eller någon av dina medarbetare är inblandade i ett olycksfall. Under HMS-dagen bjuds en eller flera intressanta föreläsare in för att berätta om metoder och tekniker som kan hjälpa oss att arbeta ännu mer säkert. Andra programpunkter är information om vårt kommande händelserapporteringssystem som heter First Priority, företagshälsovården som visar hur man använder en hjärtstartare och information om den nyligen inlämnade tillståndsansökan. Målsättningen är, förutom att vi ska bli ännu bättre på att värna om vår säkerhet och yttre miljö, att du ska ha möjlighet att ställa frågor. Är det något du har funderat länge över? Har du en bra idé om hur säkerheten kan bli ännu bättre? För vem? Alla ska delta i en HMS-dag. När? Dagen arrangeras vid sex tillfällen under oktober/november. Hösten innebär ju lägre temperaturer och inskolningar. Hur håller du dig frisk under hösten? FREDRIK STRID mekaniker och skyddsombud, verket Jag gör inget speciellt. Det är lätt hänt att ta på sig för lite kläder. När jag gick till lekparken med mina barn häromdagen, märkte jag att jag hade tagit på mig alldeles för lite. Det blåste riktigt kallt. TOMMY ÖHRN processoperatör, verket Ja, nu är det slutbadat! Båda mina barn är sjuka nu och jag är lite lätt förkyld med. Det är likadant varje år efter inskolningen. Det blir mycket alvedon och nässprej för att hålla rent. Jag är inte en person som särskilt ofta hälsar genom att ta i hand, vilket nog är bra. STEFAN JOHANZON tillsynsman Jag gör inget speciellt men ändå är jag sällan sjuk. Det beror nog mest på att jag inte har några småbarn som är rena bacillhärdar, och på att jag mest arbetar själv. Eller så har jag bara haft tur. UNO PERSSON mekaniker på 650 Jag provade vitaminkapslar för ett tag sedan men jag tyckte inte att det fungerade. Man måste nog tro på det för att det ska fungera. MALIN OLSSON receptionist Jag tror på en blandning av mycket sömn, näringsrik mat och motion. Man blir ofta smittad av barnen, men det är svårt att säga nej när de vill pussas. Företagssköterskan tipsar: Ofta underskattas vanlig handhygien. Vanlig tvål och vatten räcker långt. Ät mycket vitaminer! Om du motionerar och äter näringsrik mat så bygger du upp ditt immunsystem. FIRST PRIORITY för säkerhetens skull First Priority är ett av världens mest använda system för hantering av risker och händelser inom gruvindustrin. Systemet kommer att underlätta och kvalitetssäkra vår hantering, uppföljning, utredning och rapportering inom områdena hälsa, miljö och säkerhet. Detta är områden som dagligen berör alla oss som arbetar på Zinkgruvan. Arbetet med att anpassa First Priority för vår verksamhet har pågått sedan början av året och systemet tas i bruk i mindre skala runt årsskiftet, för att sedan införas stegvis. Förhoppningen är att systemet ska göra det lättare att få en översyn av vårt säkerhetsarbete och att förhindra att ett ärende faller mellan stolarna. All relevant information ska samlas på en och samma plats. Alla kommer att få tillgång till en webbportal för rapportering och en digital anslagstavla. Roger Schmidt, som är en av de projektansvariga, berättar mer om First Priority under HMS-dagen, och under våren 2013 kommer alla få möjlighet att lära sig arbeta i First Priority. NÅGRA NYCKELORD I FIRST PRIORITY HÄNDELSE något som har hänt eller som har observerats. Exempelvis olycksfall, tillbud, miljöhändelser. RISK handlar om att identifiera permanenta risker som kan leda till en händelse. FARA handlar om att identifiera risker som behövs åtgärdas omedelbart. RAPPORT information som skickas som månadsrapporter och händelserapportering. FORMULÄR all övrig inmatad data ZINKTRYCKET

4 NAMN: Stefan Johanzon ÅR INOM FÖRETAGET: 34 YRKE: Tillsynsman ANSVARSOMRÅDE: Tillsyn och service av hissar FAVORITHISS: Jag tycker om alla lika mycket Telefonen funkar, slår Stefan Johanzon fast när han får signal på 250-metersnivån i Knallaschaktet. På översyn med Stefan Det finns hissar och så finns det hissar. Inom gruvindustrin tenderar de att vara större än på andra platser. Zinkgruvans största hiss, med beteckningen P2, fullbordar en cykel som består av lastning, en tur på 800 meter upp till marknivå, tömning och ned igen på fyra minuter. Varje lass innehåller 20 ton malm. P2- hissen kör malm oavbrutet, dygnet runt, med undantag endast för tre dagliga skiftbyten och en översyn som sker veckovis. Jag har fyra timmar på mig varje vecka för översyn av P2, förklarar Stefan, som är Zinkgruvans enda tillsynsman för hissar. Om det är något särskilt som måste åtgärdas kan det ta längre tid. Det är ju inte önskvärt förstås, men säkerheten går alltid först. Zinkgruvans tre stora hissar kräver olika insatser. P1, P2 och Knalla inspekterar jag alla en gång i veckan, men hissen i Knalla slits inte mycket eftersom den endast används som nödutgång. Det vanligaste felet? På den största hissen är det definitivt hjulen som sitter utanpå hisskorgen. Med tanke på hur ofta hissen går så slits de ned relativt fort. Vi kör av två tredjedelar av gummit innan vi byter. I snitt blir det två till fyra hjulbyten i månaden. Ögonen viktigast Okej! Lotta kör, ropar Stefan i radion till kollegan Lotta Lövgren som styr hissen från driftcentralen. P2-hissen försvinner ner i djupet, och som en hök bevakar Stefan de kraftiga stållinorna som svischar förbi. Ett otränat öga vet inte vad det ska leta efter men efter en tid lär man sig att verkligen se. Han spejar efter så kallade yttre trådbrott, som syns i form av lösa trådar, eller efter metalliska brott som uppstår när lös sten slår emot vajrarna och lämnar efter sig en blänkande yta. Vajrarna är imponerande i sin storlek varje vajer är drygt 900 meter lång och väger 7 ton. Utöver den interna översynen magnetröntgas linorna två gånger per år. Förutom att kontrollera hissen och linorna, åker Stefan med hissen ned på varje nivå under jord i alla tre schakten. På alla våningar som det finns möjlighet för någon att gå av på, ska det finnas en fungerande manöverpanel och en telefon så det går att ringa upp till ytan, säger Stefan. Om jobbet säger Stefan: Jag gick bredvid personen som hade jobbet innan mig i över ett år innan jag tog över. Det är mycket att lära sig. Man måste vara noggrann och inte vara förbiseende när det gäller att åtgärda fel. Skulle man se något, måste En stor koloss. Den 40 ton tunga motvikten i P2-schaktet inspekteras. det fixas på en gång. Oftast jobbar jag själv, vilket jag gillar. Men när man är nere i gruvan har jag alltid radiokontakt med den som kör hissen. Jag får också ofta hjälp av Calle Mogren, som även är min ersättare när jag är ledig. Detta är perfekt för mig, säger Stefan och spejar vidare. Text och foto: Momika Andersson 4 ZINKTRYCKET

5 Viktigt steg mot effektivare anrikning Torsdagen den 6 september var en speciellt spännande dag i Zinkgruvans anrikningsverk. Som del i ett förprojekt skulle för första gången kopparmalm malas i den kvarn som vanligtvis används för zink- och blymalm. Kvarnen i fråga är en så kallad autogenkvarn, vilket innebär att malningen går till genom att större stenblock krossar de mindre inuti en snurrande cylinder. Den största förtjänsten med metoden är att malmen inte behöver förkrossas innan den matas in autogenkvarnen, utan malmen kan matas in i den storlek den har när den kommer upp ur gruvan. Tidigare har kopparmalmen först krossats i finkrossverket ovan jord och sedan malts i en kulkvarn. Om testet faller väl ut, kan det innebära att förkrossning av kopparmalm inte längre behövs. Men frågan den 6 september var: skulle det fungera? Det var ett spänt ögonblick när första testet gjordes, berättar Anders Gustafsson som är sektionschef vid Återkoppling anrikningsverket. Men efter uppstart och intrimning flyter det på riktigt bra. Denna nya metod för att anrika kopparmalm, kan vara ett viktigt steg mot en mer effektiv och stabil anrikningsprocess för Zinkgruvan. Text och foto: Monika Andersson Kopparn är lite lättare att köra, eftersom man inte behöver separera två metaller som man får göra med zink och bly, tycker Johan Fredriksson som är processoperatör. På sina skärmar kan han i detalj följa och styra processen från malm till slig. I april höll VD Bengt Sundelin i en rad företagsinformationsträffar där alla medarbetare deltog. Några av de frågor som ställdes, bollade Bengt Sundelin vidare till de ansvariga för de aktuella arbetsområdena: Det går inte att arbeta i SAP vid Enemossen. Senast under oktober ska en mast resas vid Enemossen som kommer att möjliggöra datorkommunikation dit. Väinö Krankkala Varför inga tappar i ramp 16 och 20? Att bygga tappar i ramp 16 och 20 finns med i planeringen för 2013/2014. Det tar 3 4 månader att bygga en tapp. Under byggandet skulle den produktion som nu pågår i området behövas saktas ner eller helt stoppas. Det skulle betyda stora förlorade intäkter. Planen är att vänta med att bygga tapparna till dess att den huvudsakliga produktionen har flyttat till ett annat område. Då är det fritt fram att bygga tappar på bottenskivan utan att störa produktionen. Jan Kläre Varför finns inte SESAM mer lättillgänglig på intranätet? SESAM finns nu tillgänglig från intranätets startsida. Monika Andersson Svårt att få hjälp med SAP. Teknisk support: För teknisk support kontakta Zinkgruvans IT-avdelning. Antingen via intranätet eller på telefon kortnr: 264. För applikations- och användarsupport kontakta nyckelanvändare: Michael Elmqvist tel 324 Joacim Karmfalk tel 266 Heinz Malmarowski tel 324 Jan Wiksell 321 Lathundar, instruktioner, utbildningsmaterial med mera finns på intranätet. När inte utbildning pågår i utbildningssalarna, är de tillgängliga för självstudier med stöd av nyckelanvändare. Jan Wiksell Sektionschef Anders Gustafsson (t.h.) konstaterar att en dag efter omställningen ligger verket redan över det satta målet på 50 ton koppar per timme. Det går toppen! sammanfattar Jan-Erik Johansson (t.v.) som arbetar som processtöd. Saltvatten & dåligt berg försenar prospektering Sedan i juni prospekteringsborrar vi på 1100-meters djup i Nygruvan mot områden norr om Zinkgruvan. Projektet har en budget på fyra miljoner kronor, och är en del av våra satsningar för att säkra gruvans tillgång på malm för framtiden. En borrigg från Drillcon Core AB är på plats för att undersöka om det finns malmfyndigheter i området. Provborrningen förväntades ha gett resultat redan under sensommaren, men då borriggen har stött på fickor av saltvatten med högt tryck och dåligt berg, har borrningen tagit längre tid än väntat. Borrarna fortsätter att kämpa för att nå fram till området. En av åtgärderna som har vidtagits är att pumpa in cement i borrhållet för att täta sprickorna i berget. Vi kämpar på och är förhoppningsfulla, men ännu vet vi inte om vi kommer att komma igenom det svåra området, säger Lars Malmström, Zinkgruvans chefsgeolog. ZINKTRYCKET

6 ZINKGRUVAN I ORD OCH SIFFROR GRUVAN I år visar gruvan upp ett övervägande bra resultat: ortmetrar ligger före budget, liksom produktionen av kopparråmalm och levererade zink- och blyhalter till verket. Däremot ligger vi något under budget för produktion av zinkråmalm. Vi har också hamnat efter när det gäller leverans av gråberg till ytan. En mycket god nyhet är att gruvans kostnader ligger under budget. Dalbydrivningen på 1040 meters djup har fortskridit väl. Det är en prestation med tanke på djupet och andra aktiviteter som pågår parallellt i närområdet. Inom förebyggande underhåll har vi utfört flera större arbeten, bland annat en uppfräschning av P2s hisstransformator och byte av vågficka på 850- metersnivån. Vi har nu haft en längre period utan olycksfall med frånvaro. Antal fall där medicinsk behandling har krävts, ligger ännu på en hög nivå. Statistik visar på en ökande trend av tillbud inom kategorierna fallande sten och brand. Antalet trafikrelaterade tillbud ligger också för högt. Det finns flera nycklar till förbättring: Att arbetsledning och skyddsombud föregår med gott exempel, att vi visar respekt för instruktioner och regler samt att vi har en öppenhet och ödmjukhet inför att belysa händelser. Tänk på att enkla åtgärder, som daglig tillsyn och skötsel av verktyg, utrustning och maskiner, är viktiga. Jan Kläre ANRIKNINGSVERKET Anrikningsverket klarade sommaren väl, trots en ansträngd personalsituation under semestern. Och hittills i år har vi klarat oss ifrån olyckor med frånvaro dock har nollskador och ett antal tillbud inträffat. Det är viktigt att osäkra arbetsmoment rapporteras, och att vi tillsammans hjälps åt för att förbättra arbetsmiljön. Runt krossverket har det sett bättre ut den senaste tiden. Bra kämpat och fortsätt så! Flera betydelsefulla processförbättringar har skett de sista månaderna och verket har levererat bra siffror och kva- liteten på koncentraten har varit hög. Dock har vi under sommaren inte fullt ut nått våra mål för genomsatt malmtonnage. Höga ingående metallhalter begränsade oss på filtersidan i början av sommaren och brist på grova malstenar sinkade oss mot slutet. Vi tror oss dock kunna köra ikapp det mesta, och förhoppningsvis lite till, under hösten. Studier på alternativ malmbehandling/malning, talar för autogenmalning för både zink/bly- och kopparmalm. Autogenmalning innebär att malmen kan köras direkt från gruvans krossar, via uppfordringen och in i kvarnen. Med nuvarande teknik måste all malm finkrossas innan den mals. Sedan tidigare har vi visat att zinkmalmen går att mala autogent. Just nu pågår försök att visa att även kopparmalm går att mala autogent. De preliminära resultaten är mycket positiva. När testet med att mala kopparmalm genom autogenmalning är färdigt i slutet av september, kommer vi från då och under hela oktober, köra bly och zink i båda kvarnserierna. Johan Albertsson Olycksfallsfrekvens Antal olycksfall med sjukskrivning, per timmar inklusive entreprenörer aug Antal olycksfall Olycksfallsfrekvens 6 ZINKTRYCKET

7 Ortdrivning 2012 Ortdrivning per månad (m) Ackumulerat 2012 (m) Ortdrivning Ortdrivningen har ackumulerats till 4715 meter (cirka 300 ortmeter över budget). Faktorer som har gjort ökningen möjlig är effektivare arbetsfördelning inom den egna ortdrivningsstyrkan, samt fortsatt samarbete med Bergteamet. Produktion zink- och blymalm 2012 Månadsproduktion (ton) Malmlager (ton) Produktion zink- och blymalm Produktionen gick som planerat till och med maj månad. Under sommarmånaderna haltade produktionen. Därför måste vi under hösten anstränga oss extra mycket. De två stora faktorerna bakom tappet var uppfordringsanläggningens begränsade tillgänglighet och färre produktionsförberedda pallar under semestern. Produktion kopparmalm 2012 Månadsproduktion (ton) Malmlager (ton) Produktion kopparmalm Kopparmalmproduktionen har fram till september slagit rekord med över ton uppfordrad malm. Därför ligger vi nu cirka 15 procent före budget. Månadsproduktion (kton) Metallproduktion 2012 Ackumulerad produktion (kton) Metallproduktion När testet med att mala kopparmalm genom autogenmalning är färdigt i slutet av september, kommer vi från då och under hela oktober, köra bly och zink i båda kvarnserierna. ZINKTRYCKET

8 Framtidens arbetskraft säkras Under 2011 tecknade Zinkgruvan Mining AB ett samverkansavtal med Hedemora lärcentrum. Avtalet innebär i korthet att Zinkgruvan årligen kommer att ta emot fem studerande på en eftergymnasial utbildning som heter Yrkeshögskola Bergarbetare. De studerande kommer under fem perioder att praktisera i Zinkgruvan, med start vecka 41. Sammanlagt gör de 22 veckors praktik i Zinkgruvan. Praktiken varvas med intensivveckor på skolan i Hedemora. Kursmomenten är: Hälsa, Miljö och Säkerhet Geologi med gruvplanering Bergteknik med bergbyggnad och brytningsteknik Utbildning pågår! Skrotning, bergförstärkning och borrning Geologi med bergsprängning, fördjupningskurs Materialteknik, grundkurs Lastning, transport och underhåll Mineralteknik/Anrikning Kontaktperson och samordnare för Zinkgruvan Minings handledare är Thomas Togo Gottfridsson. PÅ GÅNG Rondell-ö Zinkgruvan har fått en förfrågan från Askersunds kommun om företaget vill finnas representerat i utsmyckningen av den nybyggda rondellen vid stadens södra infart. Kommunens gatuingenjör, Marcus Wikström, avslöjar att idén är att zink från gruvan ska utgöra en ö i rondellens mitt. Godkänns förslaget av Trafikverket, kommer uppförandet vara igång i slutet av oktober. Reviderad handbok Under sommaren har personalavdelningen reviderat och moderniserat personalhandboken. Under hösten läggs en ny, mer lättillgänglig version ut på intranätet. Den nya personalhandboken riktar sig till alla medarbetare. Här hittar du bland annat företagets verksamhetsmål och information om vilka regler som gäller vid semester- och föräldraledighet och sjukanmälan. GRUVMUSEET jubileum och besöksrekord Sommaren har varit helt otrolig med jätteintresserade besökare som har gett oss bra respons. Många har lämnat meddelande i vår gästbok där de skriver att detta är det bästa de har sett, säger en stolt Rickard Muckenhirn, ordförande för Zinkgruvans bygdeförening. Under sommarmånaderna juni juli slogs det besöksrekord, och under hela sommarsäsongen hittade besökare till gruvmuseet. Foto: Karl-Henrik Persson I maj firade gruvmuseet 20-årsjubileum under stor pompa och ståt. Välkommen till Zinkgruvan Mining AB Nyanställda sedan mars 2012 Kim Björkner Gruvavdelningen/ Gruvplaneringen Planeringsingenjör Carina Jansson Anrikningsavdelningen/Labb Vikariat Elin Karlsson Personalavdelningen Utbildnings- och HR-Administration Väinö Krankkala Anrikningsavdelningen/Underhåll Planerare Börje Kvarnlöf Ekonomiavdelningen/ Controller Sylvester Westerdahl Anrikningsavdelningen/El Åsa Öhman Ekonomiavdelningen/ Controller 8 ZINKTRYCKET