FEBRUARI Ekonomisk-politisk chockterapi - men återhämtningen dröjer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FEBRUARI 2009. Ekonomisk-politisk chockterapi - men återhämtningen dröjer"

Transkript

1 FEBRUARI 9 Ekonomisk-politisk chockterapi - men återhämtningen dröjer

2 SEB Ekonomisk Analys Nordic Outlook - Februari 9 Denna rapport publicerades den 17 februari 9. Avstämningsdag för valuta- och räntenoteringar var den 1 februari 9. Robert Bergqvist, chefekonom robert.bergqvist@seb.se Håkan Frisén, chef för Ekonomisk Analys hakan.frisen@seb.se Mattias Bruér, ekonom 8 mattias.bruer@seb.se Susanne Eliasson, analytiker privatekonomi 88 susanne.eliasson@seb.se Bo Enegren, ekonom 89 bo.enegren@seb.se Ann Enshagen Lavebrink, ekonomassistent 877 ann.lavebrink@seb.se Ingela Hemming, företagarekonom 897 ingela.hemming@seb.se Mikael Johansson, ekonom 893 mikael.johansson@seb.se Erik Lindmark, analytiker företagarekonom 37 erik.lindmark@seb.se Tomas Lindström, ekonom 88 tomas.z.lindstrom@seb.se Gunilla Nyström, privatekonom 81 gunilla.nystrom@seb.se Fax nr SEB, Ekonomisk Analys, K A3, SE-1 Stockholm Bidrag till texten har lämnats av Thomas Köbel och Klaus Schrüfer, SEB Frankfurt/M. Den norska analysen är gjord av Stein Bruun, SEB Oslo. Innehållet i denna rapport är baserat på uppgifter från källor som av Banken bedöms vara pålitliga. Banken lämnar dock ingen garanti för fullständigheten eller riktigheten i dessa uppgifter. De som tar del av rapporten uppmanas att basera sina investeringsbeslut på undersökningar de själva bedömer vara nödvändiga.

3 Innehållsförteckning Nordic Outlook - Februari 9 Internationell översikt USA 1 Japan 18 Kina-Indien 19 Euro-zonen Storbritannien Central- och Östeuropa Baltikum 7 Tema: Centralbankernas balansräkning 8 Sverige 3 Danmark 38 Norge 39 Finland Nordiska nyckeldata 3 Internationella nyckeldata Fördjupningsrutor Inflationsrisker på längre sikt? 7 Råvarupriser nära botten 8 Lagercykeln ger tillväxtsvängningar 1 Hur stor kreditneddragning krävs? 1 Tilltagande frågetecken kring EMU Finanskrisen i Sverige 31 3

4 Internationell översikt Nordic Outlook - Februari 9 Botten är ännu inte nådd Djup och synkroniserad recession Betydande deflationsrisker, inte minst i USA Stimulanspolitik utan motstycke Budgetunderskotten växer rejält Långräntorna förblir låga Världsekonomin rör sig i okänd terräng, där gamla kartor inte gäller. De politiska insatserna intensifieras på olika plan; okonventionella metoder ersätter traditionell ekonomisk politik. En krympande global kreditmarknad, på väg mot en ny långsiktig jämvikt, och växande statsfinansiella underskott skärper konkurrensen om krediter. I finans- och kreditkrisens spår sker en dramatisk försvagning av den ekonomiska aktiviteten. Fallet är globalt och synkroniserat. Konsekvenserna blir snabbt stigande arbetslöshet och tilltagande politisk oro och instabilitet i många länder, inte minst i tillväxtekonomierna. Det kommer troligen också att leda till ökad protektionism samt ökade spänningar inom det internationella ekonomisk-politiska samarbetet. Krisen har sina rötter i att de finansiella och ekonomiska riskerna länge underskattades. Tilltron till supercykelns obändliga kraft var stark och därmed också till tillväxtens styrka och stabilitet. De processer som drivit den höga tillväxten under de senaste årens globaliseringsyra kommer i viktiga avseenden att reverseras. Dit hör den explosionsartade ökningen av handelsströmmar och finansiell exponering över nationsgränser. Många affärsmodeller måste nu omprövas inom såväl finanssektor som tillverkningsindustri. Konsekvenserna på längre sikt blir att den globala tillväxten kommer att växla ned, vilket bl a begränsar företagens framtida intjäning och pensionssystemens möjligheter att skapa hög avkastning. BNP-tillväxt USA, 1,3 -,, Japan,, -,,3 Kina 13, 9,,, Euro-zonen,,9 -,, Storbritannien 3,,7-3,,3 Ryssland 8,1, -3,, Sverige,, -,, Norge 3,1 1,8 -,7 1,7 Norden,9,8 -,, Baltikum 8, -,9-7,9 -,8 OECD,7 1, -,7, Världen, PPP, 3,3 -,7 1,9 Världen, nom. 3,9,3-1, 1, Källor: OECD, SEB Konsensusprognoserna över den ekonomiska tillväxten har reviderats nedåt kraftigt det senaste halvåret. Vi tror fortfarande inte att rådande konsensusbild fullt ut speglar allvaret i konjunkturläget. Vårt recessionsscenario från tidigare Nordic Outlook har heller inte räckt till. Vi förutspår således nu en djupare nedgång och trögare återhämtning. Anpassningen av de finansiella balansräkningarna tar tid och konsekvenserna för konsumtion och investeringar blir relativt utdragna. BNP i OECD-området faller med nästan 3 procent i år och hamnar nära noll år 1. Detta leder till snabbt stigande arbetslöshet och stora budgetunderskott. Riskerna för en ännu djupare nedgång dominerar Kollaps i handel och export Annualiserad kvartalsförändring Industriproduktion, OECD totalt (vä axel) Export (hö axel) Källor: IMF, OECD Vi bedömer att risken för deflation är påtagligt större än risken för inflation under prognosperioden, speciellt i USA. Konsekvenserna av en snabb ökning av de lediga resurserna leder till lönepress, som bidrar till att trycka ned kärninflationen mot nollstrecket. Som motvikt till de stora problemen genomförs en exceptionellt expansiv ekonomisk politik i kombination med stödåtgärder för det finansiella systemet. Nollräntepolitik och kvantitativa stimulansåtgärder från världens centralbanker bidrar till att underlätta situationen på kreditmarknaden och ger efterhand tydligare effekter på efterfrågan i ekonomin. Finanspolitiska stödpaket mildrar nedgången i konjunkturen under den period då den finansiella anpassningen hämmar ekonomin som mest. Vissa effekter av åtgärderna kommer att synas under andra och tredje kvartalen. En stabilisering av produktionen sker dock först vid kommande årsskifte och återhämtningen blir även därefter trög sett i ett historiskt perspektiv. I ett längre perspektiv är de stora obalanserna i världshandeln, som präglat det senaste decenniet, på väg att mildras. Därmed stärks förutsättningarna för en mer balanserad och hållbar ekonomisk tillväxt, där den inhemska efterfrågan i de asiatiska ekonomierna spelar en nyckelroll som världsekonomins draglok.

5 Internationell översikt Nordic Outlook - Februari 9 För att realisera ett långsiktigt positivt scenario krävs dock att centralbanker och regeringar lyckas med balansakten att först bedriva en akut stimulanspolitik, och därefter vid rätt tidpunkt lägga om politiken för att neutralisera risker för inflation och nya bubblor. Ett annat kritiskt villkor är att det ekonomisk-politiska samarbetet på global nivå klarar krisens påfrestningar och förmår lägga fast ett nytt hållbart ramverk t ex avseende spelregler för det finansiella systemet och handelspolitiken. Kreditanpassning mot ny jämvikt Kreditmarknadens anpassning till ett nytt jämviktsläge har påbörjats. Statsmakternas stödåtgärder har dock bidragit till att vi nu kan se en del ljusglimtar. Likviditeten flyter lite lättare genom systemet och interbankräntorna har backat tillbaka. Intresset för företagens obligationsemissioner har ökat men räntemarginalerna är höga. Statsmakternas insatser syftar dock knappast till att stoppa anpassningsprocessen, utan istället till att skapa förutsättningar för att den ska kunna ske under ordnade former. Vår slutsats från höstens Nordic Outlook kvarstår dock: den globala kreditmarknadens balansomslutning har ett behov att krympa med runt procent. Därigenom nås en nivå som är i bättre samklang med den underliggande ekonomin och som är förenlig med rimligare affärsmässiga och finansiella risker. En sådan krympning, som i grova tal motsvarar ett belopp som är större än USA:s ekonomi, påverkar i hög grad utvecklingen av tillgångspriser och realekonomi Nedskrivningar och kapitaltillskott Miljarder USD Nedskrivningar Källa: IMF Genomförda Privat Förväntade Statlig Kapitaltillskott Hittills har det globala finansiella systemet kunnat täcka de orealiserade förluster motsvarande ca 8 miljarder dollar som uppstått på bankernas balansräkning. Detta har skett via hälften statligt och hälften privat kapitaltillskott. Enligt IMF väntas dock nya orealiserade förluster komma att uppgå till minst miljarder dollar. Det behövs således ytterligare 8 kapitalinjektioner för att upprätthålla befintlig kapitalbas och bibehålla utlåningskapaciteten. I recessionens kölvatten kommer efterfrågan på krediter att minska påtagligt. Ändå kommer konkurrensen om den mindre kreditvolymen att bli hård mellan banker, industriföretag, hushåll, kommuner och stater. Många låntagare har stora refinansieringsbehov som måste täckas. Samtidigt ska ett antal regeringar täcka stora upplåningsbehov som härstammar från konjunkturdrivna budgetunderskott, stimulanspaket och kapitalinjektioner i banksystemen. Därtill kommer kapitalbehov som uppstår till följd av internationella hjälpinsatser till länder i betalningsbalanskris. Vår slutsats är att många låntagare kommer få svårigheter att låna pengar när den globala kreditmarknaden krymper (credit crunch) samtidigt som stater och/ eller statsgaranterade bankobligationer pressar upp räntan och på så sätt tränger ut mindre låntagare (crowding out). Det leder till ytterligare en viktig slutsats: centralbankerna kommer att köpa statsobligationer för att minska utträngningseffekter och neutralisera trycket uppåt på räntorna USA: Skulder Procent av BNP Hushåll Inhemsk finansiell sektor Företag Offentlig sektor Källa: Federal Reserve Synkroniserad nedgång Det senaste halvåret har nedgången i världsekonomin varit starkt synkroniserad. USA härbärgerar visserligen finanskrisens epicentrum och plågas i högre grad än omvärlden av obalanser i form av lågt hushållssparande och stora handelsunderskott. Krisens spridningsmekanismer har dock blottlagt svagheter och anpassningsbehov i hela världsekonomin. Nedgången i Västeuropa fördjupas av den sena policyresponsen från centralbankerna och stora obalanser på husmarknaden i många länder. Stor finansiell exponering mot det krisdrabbade Östeuropa tynger också. Den japanska ekonomin har inte klarat påfrestningarna från en kraftig valutaförstärkning och vikande exportmarknader. Det gör att samtliga huvudregioner inom industrivärlden noterar BNP-fall på ½ till procent 9.

6 Internationell översikt Nordic Outlook - Februari 9 Krisen har också med full kraft nått de flesta tillväxtekonomier. Nedgången i Östeuropa blir särskilt djup när finansieringskanalerna från väst tenderar att torka upp. Många oljeproducerande länder lider av de lägre råvarupriserna. Tillväxten i Kina och Indien mattas av kraftigt, även om vi fortfarande räknar med plustal i frånvaro av stora anpassningsbehov av den privata skuldsättningen. Trots starka fundamenta i form av låg offentlig skuldsättning och stora bytesbalansöverskott blir nedgången i Norden ungefär lika stor som i övriga Europa. En cyklisk exportindustri i Sverige och Finland gör att dessa ekonomier drabbas hårt av kollapsen i världshandeln, medan den fortsatta nedgången i den danska ekonomin i högre grad härrör från svag inhemsk efterfrågan i spåren av ras på bostadsmarknaden. Stora finanspolitiska stimulanser och snabbt genomslag från penningpolitiken innebär att norsk ekonomi står emot konjunkturnedgången bättre än övriga nordiska länder. Recessionen i Baltikum blir både djup och utdragen. Betydande finanspolitisk åtstramning och försämrad konkurrenskraft till följd av apprecierande valutor förstärker nedgången. BNP faller i år med ca 1 procent i Estland och Lettland och runt, procent i Litauen. Svag tillväxt 1 Anpassningen av finansiella och reala obalanser kommer att bli utdragen. Den skarpa nedgången i ekonomin 9 gör t ex att investeringsbehovet i många branscher blir mycket lågt framöver. Stigande arbetslöshet skapar behov av ökat försiktighetssparande, vilket förstärker hushållens konsolideringsbenägenhet. Även 1 kommer därför att bli ett lågkonjunkturår med BNP-tillväxt runt ½ procent i OECD-området. Den globala tillväxten når upp till procent (PPPviktat), vilket IMF definierar som fortsatt global recession. Prognosen innebär ändå en uppgång i BNPtillväxten under loppet av 1; årsmedeltalen tyngs av den kraftiga nedgången under 9. I ett längre perspektiv räknar vi med att den amerikanska ekonomin visar tendenser till stabilisering före den västeuropeiska. Stimulanspolitiken sattes in tidigare i USA och har hittills varit kraftfullare. Europas finansiella system är mer exponerat mot krisdrabbade tillväxtområden, vilket ökar sårbarheten. Därtill kommer de institutionella trögheter med inneboende motsättningar och tekniska komplikationer som präglar samarbetet mellan de många länderna i Europa. Asien kommer att spela en nyckelroll i återhämtningsförloppet. Stora sparandeöverskott i många länder i kombination med stor underliggande tillväxtkraft innebär en stor potential. Innan en tydligare normalisering av det globala finansiella läget skett kommer dock svårigheter att bestå och nedgången fördjupas i Asien bl a via exportkanalen. Vi räknar med att normaliseringen av den finansiella situationen gått så långt att de sydostasiatiska ekonomierna bidrar till att initiera en global stabilisering nästa år. Återhämtningen skulle därmed kännetecknas av att tillväxtekonomierna med sund externbalans och USA inleder vägen mot stabilisering och att Västeuropa, Japan och tillväxtekonomier med underskott i utrikeshandeln sackar efter. Tillväxtekonomierna dras med i fallet OECD Tillväxtekonomier Källor: IMF, SEB 9 9 Kraftigt stigande arbetslöshet I krisens spår ökar nu arbetslösheten runtom i världen. I år blir skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP-tillväxt i OECD-området rekordhöga procentenheter och sett över treårsperioden 8 till 1 blir den kumulerade skillnaden nära 1 procentenheter. Arbetslösheten stiger snabbt Procent USA Sverige Euro-zonen Källor: Nationella statistikbyråer, SEB Enligt historiska samband skulle detta motsvara en uppgång i arbetslösheten på cirka procentenheter. Vi räknar med en uppgång i denna storleksordning i genomsnitt i OECD-området. Uppgången blir något kraftigare i USA där arbetslösheten stiger från ½ procent till över 1 procent 1. I Europa är nivån på arbetslösheten något högre, men uppgången blir något mildare bl a beroende på större trögheter på arbetsmarknaden och vissa fall på satsningar på arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Traditionella eftersläpningar mellan produktion och sysselsättning gör att

7 Internationell översikt Nordic Outlook - Februari 9 det knappast är rimligt att räkna med en vändning i arbetslösheten förrän tidigast en bit in i 11. Starka deflationskrafter Inflationstakten faller nu kraftigt världen över. Spridningen av den ekonomiska nedgången till bl a Asien innebär en fortsatt global prispress på råvaror. Fallande priser på bostäder och aktier påverkar inte direkt inflationstakten, men bidrar till att öka de deflationistiska riskerna genom att sprida osäkerhet inför framtiden och hämma ekonomiska aktörers manöverutrymme Fallande konsumentpriser under 9 KPI, årlig procentuell förändring Euro-zonen Sverige USA Prognos SEB Källa: Reuters EcoWin Nyckelfrågan för inflationsutvecklingen på lite längre sikt är dock hur stigande arbetslöshet och stora produktionsgap (mängden lediga resurser) kommer att påverka lönebildning och företagens prissättning. Vi räknar med att löneökningstakten i OECD-området de närmaste åren landar under procent, den lägsta under efterkrigstiden. Uppgången i arbetslöshet kommer i en miljö då den globala konkurrensen är hårdare än tidigare. I ett första steg kommer den genomsnittliga löneökningstakten att pressas av att rörliga och resultatbaserade delar av den totala ersättningen minskar. Vi ser också framför oss att speciellt utsatta företag och branscher genomför lönesänkningar. På kort sikt hålls löneökningstakten uppe av att många avtal löper vidare, främst i Västeuropa. Den generella nivån på kommande löneavtal kommer säkert att sjunka, men sannolikheten för att arbetsmarknadens parter på central nivå skulle sluta avtal om totalt lönestopp, eller till och med lönesänkningar, är trots allt inte så stor. Frågan är också vilken effekt sänkta löner skulle ha på ekonomin. Från vissa utgångspunkter kan man hävda att en generell sänkning av reallönen leder till fler jobb och att arbetsmarknaden snabbare skulle ta sig tillbaka till jämvikt. Å andra sidan: en lönebildning som präglas av lönesänkningar riskerar också att bli en faktor som permanentar deflationen. Ur ett centralbanksperspektiv är frågan inte heller så enkel. Ökad löneflexibilitet som t ex möjliggör nödvändiga relativlöneförändringar underlättar visserligen penningpolitikens uppgift. Men generella lönesänkningar som grundar sig på att arbetsmarknadens parter inte längre tror att centralbankerna kan hålla sina inflationsmål, ens på medellång sikt, skulle däremot utgöra ett problem. I en sådan situation kan man vänta sig att centralbankerna signalerar sin oro på samma sätt som de gjort när man dragit slutsatsen att för höga löneökningar hotar inflationsmålen på uppsidan. Sammantaget innebär vår prognos att vi får se negativa inflationstal under 9. I USA faller KPI med som mest 3- procent (USA får därmed KPI-deflation för första gången sedan 19), medan prisfallet i t ex Inflationsrisker på längre sikt? Den chockterapi som ekonomierna utsätts för med en relativt lång period av extremt låga styrräntor, kvantitativa lättnader och finanspolitisk stimulans reser frågor kring inflationsutvecklingen på längre sikt. I själva verket är ju till och med syftet med dagens krispolitik att leka med inflationselden så att man motverkar etableringen av starka deflationistiska krafter och förväntningar. Vi ser emellertid två viktiga kontrollstationer som ska passeras innan inflationshotet blir reellt. 1) En penningmängdsökning (expansion av den monetära basen: se även temaartikeln på s 8) som stannar på bankernas balansräkningar leder inte till stigande tillgångspriser eller kreditexpansion. Så länge skuldanpassningen bland företag och hushåll fortsätter är det därför svårt att se att den monetära expansionen ska leda till att inflationen tar fart. ) När kreditanpassningen väl är över och breda penningmängdsmått börjar stiga tar det tid innan den ekonomiska aktiviteten återhämtat sig till en sådan grad att resursgapen börjar slutas och inflationstryck uppstår. Vi bedömer också att centralbankerna besitter instrument att snabbt reversera den monetära expansionen när tecknen på tillfrisknande i det finansiella systemet ökar. Vår slutsats är därför att det finns tid att lägga om den ekonomiska politiken och därigenom neutralisera inflationskrafterna. En risk är möjligen att krisen fördjupas på ett sådant sätt att olika vitala mål inom den ekonomiska politiken ter sig oförenliga. I så fall skulle likvidiseringen av ekonomin i slutänden ta sig uttryck i en mer eller mindre medveten strävan att med hjälp av inflation korrigera obalansproblemen mellan skulder och tillgångar. 7

8 Internationell översikt Nordic Outlook - Februari 9 Råvarupriser nära botten Prisfallet på råvaror har varit dramatiskt. Oljepriset föll som mest ned till cirka 3 dollar fatet strax före årsskiftet efter att ha nått en topp på över 1 dollar i somras. Raset i råvarupriser har varit brett och många metaller har fallit med mer än procent, medan nedgången för livsmedel har varit måttligare. I början av 9 har priserna stabiliserats något. Mycket talar för att råvarupriserna, generellt sett, fortsätter nedåt ytterligare en bit i takt med den allt svagare världskonjunkturen. Känsligheten för en svagare efterfrågan är troligtvis störst när det gäller metallpriserna. Visserligen sker en tydlig anpassning på utbudssidan vad gäller t ex stål och aluminium, men historiskt sett har pristrenden för metaller visat en stark samvariation med den globala industrikonjunkturen. Konjunkturläge och metallpriser 1, 1, 7,,,, -, -, -7, -1, -1, Reuters CRB-index för metaller (vä axel) OECD:s ledande indikator (hö axel) Källa: Reuters EcoWin När det gäller livsmedel och olja kommer utbudsfaktorer troligen att bidra till att begränsa potentialen för ytterligare prisnedgång. Fjolårets skördar var relativt goda, men samtidigt har finanskrisen bl a inneburit problem med att få krediter till utsäde, vilket kommer 1, Västeuropa stannar vid ca ½ procent. Därefter stiger inflationen när prisutvecklingen på råvarumarknaderna stabiliseras och tidigare prisfall faller ur 1-månaderstalen. 3, 3,,, 1, 1,,, -, Kärninflationen faller tillbaka Euro-zonen Sverige USA Prognos SEB ,,,, -, -, -7, 3, 3,,, 1, 1,,, -, Källa: SEB att påverka utbudet negativt framöver. Konsumtionen av livsmedel är dessutom betydligt mindre känslig för variationer i den globala konjunkturen än t ex metaller. - - Lägre oljekonsumtion när global BNP dyker Oljekonsumtion Global BNP Källor: IMF, BP, SEB Internationella organisationer som IEA och OPEC räknar med en marginell nedgång av oljekonsumtionen under 9 på runt ½ procent. Den senaste tidens snabba försämring av tillväxten tyder dock på en betydligt kraftigare nedgång i oljekonsumtionen. Priseffekterna av detta blir dock troligtvis inte så stora. Fokus kommer gradvis att förskjutas mot förhållanden på utbudssidan. OPEC:s agerande väntas få allt större genomslag på priserna. Mycket talar för att organisationens planerade produktionsneddragningar verkligen kommer till stånd. Till skillnad från förra lågkonjunkturen kan inte heller bortfallet av produktion från OPEC kompenseras av ökad produktion i resten av världen. Sammantaget räknar vi med ett genomsnittligt oljepris på 3 dollar fatet i år och dollar per fat under 1. Kärninflationen fortsätter att falla under prognosperioden. Avtagande löneökningstakt i kombination med att företagen efterhand återställer produktivitetstillväxten bidrar till en kärninflation något under noll i USA och runt ½ procent i Europa. Sammantaget bedömer vi att nedåtriskerna i inflationsprognosen klart dominerar. Mot nollränta i snabb takt och sedan? Den asymmetriska riskbilden, där akuta hot om en ekonomisk depression ställs mot framtida inflationsfaror, gör att centralbanker är beredda att i dagsläget agera kraftfullt. Vi räknar med att centralbankerna där utrymmet fortfarande finns fortsätter att sänka styrräntan i snabb takt under våren. Merparten av våra centralbanksprognoser landar i styrräntor som ligger mycket nära noll procent. Bank - - 8

9 Internationell översikt Nordic Outlook - Februari 9 of England lägger sin ränta i samma intervall som Fed, d v s -, procent medan Bank of Japan håller kvar räntan på,1 procent. Eftersom Riksbanken i ett av sina alternativscenarier antar nollränta (ett scenario som överensstämmer med SEB:s huvudscenario) räknar vi med att Riksbanken i logikens namn tar steget fullt ut och sänker till procent. Norges Bank utgör undantaget bankens styrränta väntas landa på 1, procent. Samtidigt pekar mycket på att realräntan trots extremt låga nominella styrräntor ändå är högre än vad det ekonomiska läget egentligen kräver. Man kan illustrera detta med en s k Taylor-beräkning som visar vilken styrränta centralbankerna egentligen borde ha givet våra prognoser om inflation och arbetslöshet. Taylor-regeln anger att styrräntorna bör komma en bit under nollsträcket. Gapet upp till nollnivån kan då sägas bli ett mått på behovet av alternativa kvantitativa stimulansåtgärder som centralbankerna behöver sätta in. (se temartikel på s. 8) För ECB:s del rekommenderar Taylor-regeln en styrränta på -1 procent, medan behovet av alternativa stimulansåtgärder ser betydligt mer alarmerande ut i USA.,, 3,, 1,, -1, USA Euro-zonen Styrräntor Procent Storbritannien Sverige ECB: Nollränta räcker inte Procent Refiränta Taylor-regel Prognos SEB Källor: ECB, Fed, SEB Prognos SEB 8 1 I detta läge är det troligt att centralbankerna måste utveckla och bredda sin kommunikation kring penningpolitiken. Det handlar om att dels försöka styra,, 3,, 1,, -1, Källor: ECB, SEB bilden av framtida räntenivåer, dels pedagogiskt kunna förklara hur man använder balansräkningen för att fortsätta stimulera ekonomin. Finanspolitisk expansion Finanspolitiken kommer att fortsätta spela en växande roll i den ekonomiska-politiska verktygslådan. Med nominella styrräntor nära nollstrecket finns inte så mycket krut kvar i det traditionella räntevapnet. I ett sådant läge ger finanspolitiken ofta snabbare effekter på den ekonomiska aktiviteten. Det alltmer kritiska budgetläget gör dock att det blir viktigt att prioritera de mest effektiva åtgärderna. Budgetsaldo, procent av BNP USA -3, -1,3-9, Japan -3, -, -8, Euro-zonen -1,8 -,7 -, Storbritannien -, -8, -1, Sverige, -, -, OECD -3, -7, -8, Källor: OECD, SEB För att få maximal effekt på inhemsk produktion och sysselsättning bör läckaget i form av import och sparande minimeras. Budgetrestriktionen innebär även att det kan finnas skäl att rikta åtgärder mot hushåll och företag som drabbats eller kommer att drabbas särskilt hårt av t ex stramare kreditvillkor eller arbetslöshet. Det är också viktigt att välja åtgärder som verkligen snabbt kan ge realekonomiska effekter. De åtgärder som är tänkta att vara temporära måste helst vara möjliga att snabbt reverseras. Samtidigt finns begränsningar. Stiger statsskulderna till alltför höga nivåer uppstår trovärdighetsproblem avseende möjligheterna att klara såväl räntebetalningar som en rimlig nivå på de offentliga åtagandena i framtiden. Detta kan få effekter för effektiviteten även på kortare sikt. Hushåll och företag kan bli extra benägna att spara om man tror att åtgärderna måste återtas. Samtidigt kan de långa räntorna stiga som en effekt av stora upplåningsbehov och långsiktig osäkerhet, vilket riskerar att motverka effekterna från den finanspolitiska stimulansen. Vår bedömning är att konsensusprognoserna för de offentliga finanserna i nuläget är alltför optimistiska. Budgetunderskott i storleksordningen på 1 procent av BNP i USA och -1 procent i Europa förefaller troliga. Det innebär att statsskulden i många länder kommer att öka dramatiskt. På kort sikt finns knappast något manöverutrymme som kan hindra en sådan utveckling. För att neutralisera dessa risker när konjunkturen så småningom börjar tillfriskna krävs väl avvägda åtgärder. Medel- 9

10 Internationell översikt Nordic Outlook - Februari 9 fristiga konsolideringsprogram som syftar till att uppvisa en trovärdig bana tillbaka till balans i de offentliga finanserna kommer att bli en viktig del av krisens efterarbete på några års sikt. Dessa saneringsprogram kommer troligen att bli så omfattande att de bromsar kraften i återhämtningen under en längre period Stigande offentlig bruttoskuld Procent av BNP Euro-zonen Sverige USA Källor: OECD, SEB Lågräntemiljön består Vi räknar med att de korta marknadsräntorna pressas nedåt i takt med att centralbankerna drar ned styrräntorna mot nollstrecket. Trots frågetecken kring upplåningen drar vi slutsatsen att låga korträntor också drar ner de långa räntorna. Än så länge är detta inte fullt inprisat i räntemarknaden, men vi räknar med att ett fortsatt flöde av svaga ekonomiska data gör att bilden klarnar alltmer den närmaste tiden. Pensionsfonderna kommer dessutom att behöva öka sitt innehav av långa ränteplaceringar för att matcha framtida pensionsskulder, vilket också bidrar till att pressa ränteläget nedåt. Det växande statliga lånebehovet bidrar dock till att hålla uppe ränteläget när olika länder konkurrerar på en krympande global kreditmarknad. Räntebildningen kommer i hög grad att påverkas av hur olika länder väljer att låna och hur centralbankerna vill använda sina balansräkningar för att påverka även långa räntor. Avkastningskurvan blir därför politiskt styrd. Några viktiga faktorer talar för att avkastningskurvan kommer att bli brantare i Europa än i USA. I USA har Fed tydligt förbundit sig att hålla styrräntan nära noll under viss tid samtidigt som man också gett tydliga signaler om att man är beredd att köpa statspapper för att hålla nere de långa räntorna. I Europa är bilden mer oklar. ECB kan visserligen också utlova tidsbestämd låg styrränta, men möjligheterna att köpa statspapper är tekniskt sett mer begränsade. Samtidigt väntas europeiska staters upplåningsbehov överraska på uppsidan till följd av recessionen och nya stimulanspaket. Vi bedömer också att risken för en allvarlig deflation är störst i USA, trots den kraftiga expansion av den monetära basen som nu sker. 7,,,,,,, 3, 3,,, 1-åriga statsobligationsräntor Procent USA Tyskland Prognos SEB Källor: Reuters EcoWin, SEB Vår prognos är att räntan på tioåriga statsobligationer bottnar på, procent i USA och,7 procent i Tyskland i slutet av 9. Räntorna stiger sedan under 1 och då mer markant i Europa. Mot slutet av 1 står den amerikanska 1-årsräntan i 3, procent och den tyska i 3, procent. Olika typer av kreditspreadar kommer troligen att backa tillbaka ytterligare från historiskt höga nivåer. Utvecklingen mot en bättre fungerande kreditmarknad kommer att öka intresset för företagsobligationer. Därtill gynnas företagsobligationsmarknaden av centralbankernas allt bredare aktivitet när det gäller att pressa ned ränteläget. Spreadarna förblir ändå besvärande höga. Den ekonomiska krisen kommer att orsaka fortsatta nedgraderingar i kreditvärderingen. Det är också troligt att andelen betalningsinställelser på global nivå kommer att överstiga topparna från kriserna i början av 199- talet och runt millenniumskiftet. Aktiemarknaden under press Vi vidhåller vår syn att nedåtriskerna för aktiemarknaden fortsätter att dominera den närmaste tiden. Visserligen är värderingen fortfarande relativt försiktig, även om P/E-talen stigit en del den senaste tiden. Lägre råvarupriser och en starkt tillväxtorienterad ekonomisk politik talar också för en börsåterhämtning. Ändå är vi tveksamma till om aktiemarknaden fullt ut tagit höjd för djupet och längden i den pågående globala, synkroniserade recessionen. Många företag kommer att påverkas av ökade refinansieringsproblem, höjda lånekostnader och en kraftig prispress. På kort sikt domineras utvecklingen därför sannolikt av nya vinstvarningar, nyemissioner och sänkta aktieutdelningar som pressar börserna. 7,,,,,,, 3, 3,,, 1

11 Internationell översikt Nordic Outlook - Februari 9 Även på längre sikt skapar nya omvärldsförutsättningar frågetecken kring företagens intjäningspotential. Det gäller t ex ökad politisk styrning i vissa branscher, risk för internationella handelsstörningar, kommande skattehöjningar samt politisk instabilitet i många tillväxtekonomier. Det är också möjligt att vi får se en varaktig nedbantning av risk i pensionsbolagens portföljer. Ett mer stabilt börsläge kan inträda under senhösten 9, men resan dit väntas bli rejält skakig med risk för betydande börsfall. Ökade spänningar på valutamarknaden Den ekonomiska krisen ökar frestelserna för enskilda länder att använda sin valuta för att stötta exportindustrin och hålla borta deflationskrafter. Vi ser därför framför oss tilltagande internationella spänningar inom valutaområdet. Valutaprognoserna blir extra osäkra i denna miljö. Politiska beslut får stor inverkan på de globala kapitalströmmarna. Skatteförändringar eller regleringar som främjar inhemska investeringar och missgynnar utländska kan ge upphov till kapitalflöden som påverkar valutamarknaden Jul Sep Nov Jan 7 EUR GBP Växelkurser Index 1 = Juli 7 Mar May Jul Sep Nov Jan 8 SEK NOK USD JPY Tillståndet för USA:s ekonomi, lågräntepolitiken och den aggressiva expansionen av den monetära basen talar för en långsiktig försvagning av dollarn. Länder som följer i USA:s monetära spår kan räkna med att valutan kommer att pressas. Hit hör t ex det brittiska pundet. Under 9 tror vi ändå att fokus främst kommer att ligga på eurons problem. De ekonomiska och politiska spänningarna ökar inom valutaunionen. Problemen i Östeuropa utgör en negativ kraft för Euro-zonen både tillväxtmässigt och finansiellt. Vi räknar därför med att EUR/USD når 1,1 mot slutet av året. På längre sikt Källa: Reuters EcoWin fortsätter dock de grundläggande obalanserna i den amerikanska ekonomin att åter dominera valutautvecklingen. I slutet av 1 räknar vi därför med att EUR/ USD står i 1,. Japan tvingas fortsätta brottas med en för stark valuta i rådande konjunkturläge. Problemet accentueras av att Kina nu valt att inte låta yuanen stärkas mot dollarn; trots omvärldens påtryckningar väntas Kina hålla sin valuta svag för att stödja sin exportsektor. Valutainterventioner är att vänta från Asiens centralbanker, vilket riskerar försämra internationella relationer. De nordiska valutorna har satts under stark press de senaste månaderna. Fallen i SEK och NOK var fram till årsskiftet ungefär lika stora, även om drivkrafterna 1, 1, 1, 1,3 1, 1,1 1,,9,8 Växelkurser EUR/USD och EUR/GBP EUR/USD (vä axel) EUR/GBP (hö axel) Prognos SEB ,9,9,8,8,7,7,,, Källor: Reuters EcoWin, SEB varit olika. Den svenska kronan har i högre grad pressats av den cykliska nedgången och en riskpremie för osäkerheten i Baltikum medan den norska hämmats av fallande oljeintäkter. Den senaste månaden har dock den norska kronan återhämtat en del av höstens fall. Vi räknar med att de svenska och norska valutorna förblir svaga det närmaste halvåret och att EUR/SEK ligger runt 1,3 på ett halvårs sikt. Därefter sker en viss normalisering ned mot 9,7; fortfarande en historiskt svag kronnivå. 11

12 USA Nordic Outlook - Februari 9 Efterkrigstidens djupaste recession BNP-fallet accelererar Sparkvoten stiger snabbt Massivt deflationstryck i ekonomin Sett i ett historiskt perspektiv har efterkrigstidens amerikanska konjunkturnedgångar varit korta och milda. Återhämtningarna, som vanligen drivits av starkt bostadsbyggande, privat konsumtion och lagerinvesteringar, har varit kraftfulla eftersom lättare penningpolitik snabbt ökat efterfrågan igen. Den sekulära kreditexpansionen har i hög grad bidragit till detta gynnsamma mönster. Den nuvarande recessionen faller utanför efterkrigstidens referensram. En liknande förmögenhets- och kreditkollaps har inte drabbat USA sedan 193-talet och i modern tid har vi egentligen bara Japans erfarenheter att falla tillbaka på. Recessioner som föregåtts av en våldsam kreditexpansion pågår betydligt längre än genomsnittet. 193-talsdepressionen pågick 3 månader. Japan har haft två recessioner på respektive månader, och dessutom flera kortvariga nedgångar, sedan 199-talet. USA:s recession har nu pågått i 1 månader. Vår prognos är att BNP faller med, procent 9 svagast sedan 19. Ekonomin växer med endast, procent 1. Det är långt under såväl konsensusprognosen som potentiell tillväxt. Uppgången i arbetslösheten till 1, procent blir den kraftigaste i modern tid. Lagercykeln ger tillväxtsvängningar Företagen har tagits på sängen av den branta, synkroniserade nedgången i världsekonomin och lagerkvoten (lagren i förhållande till försäljningen) har ökat i den snabbaste takten sedan 197-talet. Lagerinvesteringarna kommer nu att falla brant och vår prognos är att lagrens bidrag till BNP-tillväxten blir - procentenheter under det första kvartalet Lageranpassning på väg Månader Ännu större BNP-fall kommer BNP föll med 3,8 procent i uppräknad årstakt under fjärde kvartalet 8 den största nedgången sedan 198. Ändå kunde det ha varit värre; trots att industriproduktionen föll med 11, procent hölls BNP-tillväxten uppe av ett betydande lagerbidrag. Baksidan är att företagen nu tvingas till ännu aggressivare produktionsneddragningar under det första halvåret. BNP-nedgången accelererar Annualiserad, procentuell förändring Annualiserad Källor: US Department of Commerce, SEB Ett brett spektra av indikatorer tyder på att den nedåtgående spiralen i ekonomin fortsätter. Sysselsättning, industriproduktion, påbörjade nybyggnationer, ny bostadsförsäljning faller kraftigt. Försäljningen av befintliga bostäder steg i december, men tvångsförsäljningar stod för nästan hälften av försäljningen och priserna fortsatte falla. Ansökningar om arbetslöshetsersättning har stigit till de högsta nivåerna på år. Vissa förtroendeindikatorer i företagssektorn har förbättrats på marginalen, men nivåerna är genomgående nära de lägsta som uppmätts. Men i takt med att produktionen faller minskar så småningom företagens lager och behovet av snabb lageravveckling. Eftersom det är förändringen i lagerinvesteringarna som påverkar BNP-tillväxten kan lagren ge ett stort positivt bidrag till tillväxten senare i år. BNP-siffrorna hyfsas till, men detta betyder inte att en bärkraftig återhämtning inletts. Under det fjärde kvartalet 197 gav lagren ett bidrag till BNP på procentenheter, men recessionen fortsatte två kvartal till. Under det andra kvartalet 198 gav lagren ett bidrag på, procentenheter, men även den gången fortsatte recessionen ytterligare två kvartal. Ett snarlikt mönster hittar vi också 197. En lite bredare stabilisering i ekonomin sker inte förrän 1 enligt vår prognos Kvot mellan lager och försäljning i tillverkningsindustrin Källor: Census Bureau, the Conference Board, NBER 1

13 USA Nordic Outlook - Februari 9 BNP-nedgången fortsätter att fördjupas. Uppräknat till årstakt faller BNP med procent under det första kvartalet och med 3 procent under det andra kvartalet 9. Vi antar att det finanspolitiska stimulanspaket som har antagits av kongressen ger ekonomin en hjälpande hand kring halvårsskiftet. Omkring USD mdr tillförs ekonomin i år och den största effekten kommer under det tredje kvartalet. Men produktionsgapet som stimulanserna helst ska fylla igen eftersom privat inhemsk efterfrågan faller rekordsnabbt uppgår till omkring USD 1 mdr både i år och nästa år. Åtgärderna är alltså inte tillräckliga för att skapa en varaktig återhämtning. Strukturell konsumtionsnedgång Trots att bensinpriset fallit med procent sedan sommarens toppnivåer motsvarande en årlig skattesänkning på över USD 3 mdr ligger hushållens förtroendeindikatorer fast förankrade på bottennivåer och konsumtionen faller i den snabbaste takten på 3 år. Samtidigt noteras nybilsförsäljningen till 1-årslägsta och för första gången någonsin minskar bilstocken. Under det fjärde kvartalet 8 föll för första gången den privata konsumtionen samtidigt som priserna kollapsade. I nominella termer föll konsumtionen med 8,9 procent rekord sett över de senaste åren. Hushållsbudgeten förbättrades markant men överskottet sparades i stället; en helt ny företeelse och ett tidens tecken Mycket kraftig konsumtionsnedgång Annualiserat Löpande priser Fasta priser Källa: US Department of Commerce Bakgrunden till detta är att synen på skuldsättning har förändrats på ett fundamentalt sätt. Hushållen avyttrar tillgångar och skulder betalas av. För första gången i modern tid krymper hushållens totala balansräkning. Beteendeskiftet förklaras av det förmögenhetstrauma som hushållen upplever; USD 13 miljarder (motsvarande procent av hushållens tillgångar eller nästan 9 procent av BNP) har gått upp i rök sedan slutet av 7. Nedgången i konsumtionen blir därmed strukturell. Efter en rekordlång, oavbruten uppgång sedan 1998 (18 månader) har kreditgivningen till hushållen minskat under fyra av de fem senaste månaderna. Fed och finansdepartementet försöker visserligen få bankerna att lätta på de rekordtuffa kreditvillkoren. Men i ett läge när efterfrågan på konsument- och bostadslån är i botten är det knappast möjligt att få hushållen att låna mera. Hushållens skulder i relation till såväl inkomster som tillgångar ligger nära rekordnivåer, liksom den andel av inkomsten som går till räntor och amorteringar (debt-service ratios). Trots Feds räntesänkningar lägger hushållen fortfarande en större andel av inkomsten efter skatt på räntor och amorteringar än på mat. Så även om myndigheternas åtgärder får effekt och kreditvillkoren lättar vill nog inte hushållen öka skuldsättningen i det här läget Exempellöst förmögenhetsfall, 1 mdr USD Förmögenhetsförändring (vä axel) Tillgångar (hö axel) Kv 8 är SEB:s prognos Källor: Federal Reserve, SEB Den amerikanska ekonomin har länge vilat på en konsumtionsdriven tillväxt. Efter en rekordlång köpfest står privata konsumtionen i dag för 71 procent av BNP. Det genomsnittliga amerikanska hushållet äger närmare USD i varaktiga varor som konst, hifi utrustning och bilar; en tredubbling sedan mitten av 198-talet. Det finns för övrigt 1 procent fler bilar än körkortsinnehavare och det genomsnittliga hushållet äger, bilar. Marknaden verkar mättad, vilket sätter myndigheternas stödåtgärder till bilindustrin i visst perspektiv. Mycket talar för att den anpassning av hushållens ekonomi som nu har påbörjats kommer att ta flera år i anspråk. Vår bedömning är att konsumtionsandelen på sikt gradvis faller tillbaka till procent av BNP. Exportens andel stiger och fyller det tomrum som konsumtionen lämnar efter sig. Offentlig sektor växer också. Sett över den horisont vi gör prognos över minskar hushållens konsumtion med, procent 9 och ökar med,9 procent 1. Sparandet ökar till 7 procent Sparkvoten steg kraftigt i slutet av förra året och kommer att fortsätta upp de närmaste åren. Historiska samband visar att korrelationen mellan förmögenhet

14 USA Nordic Outlook - Februari 9 och sparkvot ligger på omkring 9 procent, varför en mycket kraftig uppgång i sparandet ligger i korten. En långsiktigt hållbar nivå för hushållssparandet ligger mellan -1 procent och vi räknar med att sparandet, som i dag är runt 3 procent, når 7 procent i slutet av 1. För varje procentenhet som sparkvoten stiger, minskar konsumtionen av varaktiga varor med ungefär 1,3 procentenheter enligt våra beräkningar. I år stiger sparkvoten till, procent och uppgången motsvarar drygt USD mdr Sparkvoten stiger snabbt Procent av disponibelinkomsten Medelvärde (19-199) Källor: Federal Reserve, SEB Riskerna i konsumtionsprognosen ligger tydligt på nedsidan. En viktig orsak är att den drastiska förmögenhetsnedgång som skett hittills, i kombination med fortsatt mörka utsikter på bostads- och aktiemarknaden, gör att en uppgång i sparkvoten till 1 procent inte verkar orimlig. En skillnad mellan USA i dag och Japan på 199-talet är att i Japan var sparkvoten 13 procent i utgångsläget. Att sparandet i Japan gradvis drogs ned till 3 procent bidrog till att mildra effekten av kollapsen i investeringar och fastighetspriser. Det låga sparandet i utgångsläget gör att någon motsvarande stötdämpare inte finns i den amerikanska ekonomin. Huspriserna bottnar tidigast om ett år Fallande huspriser är grundskälet till att ekonomin och banksystemet är i gungning och en stabilisering lär inte ske innan huspriserna bottnat. Mätt med Case- Shillers index väntas huspriserna falla med ytterligare 1 procent, vilket innebär ett ackumulerat husprisfall på procent sedan toppen. Andelen låntagare som befinner sig i en situation där marknadsvärdet understiger lånet på bostaden fördubblas från dagens 13 miljoner till miljoner om priserna faller med ytterligare 1 procent. I bästa fall pågår anpassningen ett år till, men risken är att den drar ut på tiden och att priserna faller ännu mer. Studier av internationella husprisnedgångar visar att anpassningarna pågår sex år i genomsnitt. Under 193-talskrisen föll huspriserna under åtta år i USA Det branta fallet i huspriserna vi sett de senaste åren ger dock skäl att tro att anpassningsförloppet inte blir lika utdraget denna gång. Byggandet under fortsatt press Andelen amerikanska hushåll som äger sin bostad ligger på 8 procent att jämföra med procent före boomen. Att det inte finns ett uppdämt behov för ökat självägande försvagar effekterna av de åtgärder som nu vidtas för att stimulera bostadsefterfrågan. Lägre bostadsräntor underlättar i första hand för befintliga husägare. Nybyggnationer ner, men utbudet upp Enheter, månader Bostadsbyggande, enfamiljshus (vä axel) Nyförsäljning, utbud i månader (hö axel) Källa: US Department of Commerce Trots att andelen hushåll som har råd att köpa bostad ligger på den högsta nivån på år har hushållen aldrig tidigare varit så negativt inställda till bostadsköp. I en miljö där huspriserna fortsätter ner samtidigt som omkring 1 procent av hyresbostäderna är vakanta och dessutom tillgängliga till allt billigare hyror försvagas motiven att ge sig in på bostadsmarknaden. Allt färre har dessutom den kreditvärdighet som krävs för att få tillgång till de förmånligaste lånevillkoren. Anpassningen på utbudssidan måste därför trappas upp ytterligare. Påbörjade nybyggnationer har fallit med nästan 8 procent sedan toppen, men efterfrågan har fallit ännu snabbare och stocken av osålda bostäder har stigit till rekordhöga 13 månader. Historiskt sett brukar inte bostadsmarknaden bottna förrän kvoten kommit ner till omkring sju månader. Bygginvesteringarna beräknas falla med procent i år och procent 1. Men det redan rekordlåga byggandet gör att den negativa effekten på BNP blir allt mindre. Som mest uppgick bostadsinvesteringarna till,3 procent av BNP. Bostadsbyggandets andel faller till, procent 1, från nuvarande 3 procent. Kraftig investeringsnedgång Investeringar i maskiner och mjukvara minskar nu påtagligt. Nedgången under fjärde kvartalet 8 var närmare 3 procent största nedgången sedan

15 USA Nordic Outlook - Februari Orderläget tyder knappast på att en vändning är i sikte; orderingången föll med procent uppräknad i årstakt under det fjärde kvartalet, och prognosen är att investeringar i maskiner och mjukvara faller med 13 procent i år och procent 1. Utsikterna för det kommersiella byggandet beskrevs i mycket mörka färger i Feds senaste Beige Book och andelen vakanta affärslokaler stiger snabbt. Mot slutet av nästa år kan dock en viss vändning ske i takt med att administrationens infrastruktursatsningar börjar rulla igång. Sammanfattningsvis är vår prognos att företagens investeringar faller med 13 procent i år och 3 procent nästa år. Exporten föll med procent under det fjärde kvartalet och vi räknar nu med att nedgången kommer att accelerera ytterligare något under det närmaste halvåret. Efterfrågan på de viktigaste exportmarknaderna faller brant, vilket bekräftas av rekordstora ras i ledande indikatorer. Exporten faller med 1 procent i år och 3 procent nästa år. Importens utvecklingstal uppvisar ett liknande mönster, varför nettoexporten bidrar positivt till tillväxten i vår prognos. Bytesbalansunderskottet, som förbättrats kraftigt det senaste året, fortsätter att minska. Mörker på arbetsmarknaden Under senhösten och vintern har över en halv miljon jobb försvunnit varje månad. De senaste fyra månaderna har sysselsättningen minskat med, miljoner. 3, miljoner jobb har försvunnit det senaste året, att jämföra med en nedgång på 1,8 miljoner i genomsnitt under efterkrigstidens konjunkturnedgångar Arbetslösheten stiger till 1,% Procent Den nya Obama-administrationen räknar med att det finanspolitiska stimulanspaketet kommer att generera minst 3 miljoner jobb. Trots paketet räknar vi med att ytterligare mellan 3 och miljoner amerikaner blir arbetslösa i år. Arbetslösheten, som steg till 7, procent i januari, kommer att fortsätta stiga i snabb takt. Arbetslösheten stiger till 9,8 procent i år och fortsätter öka till 1, procent 1. Så sent som i Källor: BLS, SEB somras låg arbetslösheten två procentenheter lägre än i dag. Arbetslöshetsuppgången blir den största sedan 193-talet. Den svaga arbetsmarknaden pressar inkomstutvecklingen. Ytterligare en aspekt är att en fjärdedel av arbetsinkomsten är rörlig, knuten till utvecklingen i ekonomin och på aktiemarknaden. Med tanke på den svaga utvecklingen under fjolåret kommer lägre rörliga löner dämpa den totala inkomsttillväxten i år. Nedgången mildras av att reala inkomster hålls uppe av låg inflation och de finanspolitiska stimulansprogram som är på väg. Hushållens reala inkomster, som ökade 1, procent 8, ökar med 1,8 procent i år och, procent nästa år Ekonomin styr rörliga löner Rörlig lön Grundlön Källor: BEA, BLS, NBER Skattelättnader i dag, broar senare Det nya stimulanspaketet uppgår till USD 787 mdr eller procent av BNP fördelat på flera år. Till skillnad mot förra årets stimulanspaket, där fokus låg på temporära skatterabatter till hushållen, har stimulanspaketet (The American Recovery and Reinvestment Plan, ARRP) tydligare långsiktig inriktning. Rekordstort produktionsgap pressar inflationen Procent 7, Ansträngt resursutnyttjande 9,, (inflationsdrivande) 9, 87,, 8,, 8, 8, -, 77, -, 7, 7, -7, 7, -1, Ledig kapacitet (deflationsdrivande) 7, Produktionsgap (vä axel) Kapacitetsutnyttjande, tillverkningsindustrin (hö axel) Källor: CBO, Federal Reserve, US Department of Commerce, SEB Av stimulanspaketet kommer ungefär USD mdr att tillföras ekonomin i år. Det innebär minskat tryck på uppsägningar på delstatlig och lokal nivå samtidigt

16 USA Nordic Outlook - Februari 9 som detaljhandeln får viss respit. Effekterna blir dock huvudsakligen kortsiktiga. Satsningarna på broar, vägar och järnvägar har en större och mer varaktig effekt, men har minskat tydligt i omfattning jämfört med grundförslaget och kommer inte ekonomin tillgodo förrän en bit in i 1. Enligt administrationens egna beräkningar är effekterna som störst först i slutet av 1 och enligt kongressens budgetkontors (CBO) beräkningar kommer inte effekterna förrän 11. Så hur stora blir effekterna av stimulanspaketet egentligen? Studier har visat att multiplikatoreffekten brukar ligga någonstans mellan 1, och 1, sett över en fyraårsperiod. På sikt kan alltså en stimulansdollar ge en BNP-effekt på upp till 1, dollar. Risken är dock att effekten blir mindre i en miljö där många amerikaner gjort stora förluster på hus- och börsnedgången. Att efterkrigstidens baby-boomgeneration, som nu närmar sig pensionsåldern, drabbats extra hårt av förmögenhetstappet talar också för att konsumtionsbenägenheten kommer att vara lägre denna gång. Tilltagande deflationstryck Feds åtgärder i kombination med det finanspolitiska stimulanspaketet motverkar deflationstrycket i ekonomin. Men i jämförelse med de depressiva krafter som nu verkar på ekonomin är motåtgärderna knappast tillräckliga. Vi bedömer t ex att effekterna av det finanspolitiska paketet bara utgör en tredjedel av det rekordstora produktionsgap som öppnas upp de närmaste två åren. Enligt vår prognos når produktionsgapet rekordnivåer redan i år. Ekonomin kommer att brottas med överkapacitet under en lång tid framöver. Om man antar att ekonomins potentiella produktionskapacitet inte långsiktigt skadas av recessionen skulle det krävas en årlig BNP-tillväxt på procent under fem år för att komma tillbaka till normalt resursutnyttjande. För att sluta gapet på tre år krävs en årlig tillväxt på procent. Dessa kalkyler illustrerar att amerikansk ekonomi kommer att vara utsatt för ett påtagligt deflationstryck under ganska lång tid. Hur stor kreditneddragning krävs? Skuldsättningen inom privat sektor (hushåll och ickefinansiella företag) har fördubblats sedan 198-talet. Expansionen har varit kraftigast i hushållssektorn. Framför allt under -talet steg hushållens skulder snabbt när nya låneformer ( no-doc loans, low-doc loans, liar loans, NINJA loans, subprime mortgages, Alt-A och lån med negativa amorteringskonstruktioner) växte fram som svampar ur jorden. Skuldsättning i privat sektor Andel av BNP För att uppnå en mer långsiktig skuldjämvikt bedöms stockarna behöva återanpassas till nivåer etablerade för kanske fem år sedan. En sådan bedömning är i linje med vår uppskattning av den globala kreditmarknadens anpassningsbehov (- procent) och i samklang med Bank of Englands slutsatser för det brittiska banksystemet. Dessa antaganden leder oss till beräkningen att den privata sektorn i USA kan tvingas genomföra ytterligare skuldsanering på åtminstone USD miljarder. Om vi antar att hela -talets kreditexcesser måste betas av krävs kreditneddragningar på uppemot USD - miljarder, vilket motsvarar ungefär procent av USA:s BNP. Processen kan gå fort såsom skisseras i diagrammet ovan. Mer troligt och rimligt och för ekonomin bästa utfall är om anpassningen kan komma till stånd under flera års tid. Men det är i hushållssektorn som den största anpassningen sker; en kreditneddragning på USD - miljarder tar hushållens skuldkvot ned till års nivåer års nivå kräver minst mdr USD i skuldminskning Kvot 9,1 1 års nivå kräver minst mdr USD i skuldminskning 8 11, 1 7,19 9,18 8,17 7,1 3, ,1 Hushållens och företagens skulder (vä axel) Hushållens skulder (hö axel),13 Källor: Federal Reserve, Commerce Dep't, SEB,1 Hushållens skulder/tillgångar har stigit snabbt, Kvot mellan skulder och tillgångar i hushållssektorn Källa: Federal Reserve Kreditneddragningen riskerar att förstärka nedgången i realekonomin. Företagsvinster, börs- och huspriser pressas och stora tillgångsvärden försvinner. Detta kan föra med sig att hushållen, trots en minskad skuldsättning, får se skulderna öka i relation till tillgångarna ( paradox of thrift ), vilket kan tala för att kalkylen ovan fortfarande är alltför optimistisk.,1,,19,18,17,1,1,1,13,1,11 1

17 USA Nordic Outlook - Februari 9 Kapacitetsutnyttjandet inom tillverkningsindustrin har fallit till sin näst lägsta nivån på år. Detta bidrar säkert till att andelen företag som planerar prishöjningar just nu är rekordlåg. Arbetslöshetsuppgången bidrar samtidigt till att pressa lönerna; andelen företag som planerar höja lönerna på kort- och medellång sikt är också rekordlåg KPI-inflationen har fallit fem månader i rad vilket inte hänt på över år. Energipriserna har bidragit mest till nedgången, men också kärninflationen har backat. Sett över de tre senaste månaderna har kärninflationen fallit med,3 procent (uppräknad årstakt) vilket är den lägsta noteringen sedan 19. Det rekordstora resursgapet blir nu gradvis allt viktigare för löne- och inflationsutsikterna. Mätt som årsgenomsnitt uppgår kärninflationen till 1 procent i år och, procent 1, långt under konsensusprognosen. Vi drar slutsatsen att deflationskriget måste trappas upp och att fler stödåtgärder kommer Kärninflationen går mot noll Kärninflation KPI-inflation Nollränta räcker inte Procent Prognos SEB Källor: US Department of Commerce, SEB Fed fortsätter med credit easing Feds balansräkning har fördubblats till över USD mdr och kommer nog snart att fördubblas igen i takt med att centralbanken allt mer axlar rollen som lender of last resort för både Wall Street och Main Street. Givet våra makroekonomiska prognoser säger vår Taylor-regel att Fed borde sänka räntan till -1 procent. Detta är naturligtvis en omöjlighet. Resultatet av Taylor-regeln kan i stället tolkas som ett mått på det stora behovet av alternativa stimulansmetoder. Fed kommer inte att höja räntan under vår prognoshorisont utan fortsätter istället med credit easing Kreditmultiplikatorn fungerar inte Kvot, 1 mdr USD ,,, 1,7 1, 1, 1,,7,, Kvot mellan MZM och den monetära basen (vä axel) Federal Reserves balansräkning (hö axel) Källa: Federal Reserve Penningutbudet fortsätter öka, men så länge som kreditmultiplikatorn faller och pengarna stannar på bankernas balansräkningar leder inte detta till inflation i ekonomin. Och så länge som huspriserna faller, ökar förlusterna i det finansiella systemet. I det läget är rimligtvis bankerna ganska ovilliga att lätta på kreditvillkoren. Nästa steg blir att centralbanken köper statsobligationer med längre löptider enligt vår bedömning. Förhoppningen är att en flackare avkastningskurva bidrar till att pressa bostads- och företagsräntor. Fed har också diskuterat fördelarna med att införa ett inflationsmål för penningpolitiken. Det kan vara ett sätt att förankra inflationsförväntningarna när KPIinflationen faller snabbt och kärninflationen närmar sig nollpunkten. Fed Funds Taylorregel Källor: Federal Reserve, BLS, Commerce Dep't, SEB 17

18 Japan Nordic Outlook - Februari 9 Lönedeflation igen BNP minskar med, procent i år. Stigande arbetslöshet, fallande inflation. Lönerna backar med 1, procent. Nedgången i den japanska ekonomin har accelererat den senaste tiden. Vi räknar med att BNP minskar med, procent i år. Liksom i fjol är det exportsektorn som tar mest stryk på grund av svagare global efterfrågan. En viss stabilisering sker nästa år då BNP-tillväxten hamnar kring nollstrecket. Tillväxtprognosen ligger betydligt under såväl den rådande konsensussynen som den japanska regeringens prognos på nolltillväxt fram till mars 1. Den globala inbromsningen sätter nu rejäla käppar i hjulen för de stora exportföretagen. Efterfrågan på bilar, elektronik och andra viktiga exportvaror har fallit snabbt. Exempelvis föll Toyotas USA-försäljning med nästan procent i december. Totala exporten av varor och tjänster minskar med över 7 procent i år. Yenen försvagas dock under prognosperioden efter att ha stärkts betydligt under hösten, vilket mildrar exportfallet. USD/JPY stiger till 1 i slutet på 1 och EUR/JPY till 1. framtidsförväntningar de lägsta sedan 197-talet. Arbetslösheten, som bottnade på låga 3,7 procent i oktober i fjol, klättrar uppåt i snabb takt. Den stiger från procent i genomsnitt i fjol till,1 procent i år och, procent 1. Den stigande arbetslösheten talar för att lönerna kommer att växla ned framöver. Vår arbetslöshetsprognos indikerar att de nominella lönerna t o m kommer att falla både i år och nästa år, vilket skedde senast i samband med ITkraschen. Vi räknar med att lönerna faller med ca 1, procent per år under prognosperioden. -,7 -, -,,,,,7 1, 1, 1, Lönedeflation 1? Procentenheter och procent Prognos SEB ,, 1, 1,,, -, -1, -1, -, -, -3, Förändring i arbetslöshet, skiftad två år framåt (vä axel) Månadslön (hö axel) Källa: Reuters EcoWin Fallande export och växelkurs Prognos SEB Inbromsningen i ekonomin har, i kombination med lägre råvarupriser, fått inflationstrycket att växla ned. Efter att ha legat kring procent under hösten föll inflationstakten till låga, procent i december. Vi räknar nu med att årsgenomsnittet hamnar på -,7 procent i år och -,3 procent nästa år. Regeringen har reagerat snabbt på recessionssignalerna. I augusti och oktober sjösattes stimulanspaket motsvarande drygt 1 respektive mdr USD. Detta följdes sedan upp i januari med ytterligare satsningar motsvarande ca mdr USD. Stimulansåtgärderna utgör tillsammans ca procent av BNP. Total export (vä axel) Export till USA (vä axel) USD/JPY (hö axel) EUR/JPY (hö axel) Källor: Japan Customs, Reuters EcoWin, SEB Att exporten tvärbromsar är allvarligt då varken investeringarna eller den privata konsumtionen kan ta över som draglok i den rådande miljön. Hushållsförtroendet, som för närvarande ligger lägre än efter IT-kraschen 1, fortsätter ned och indikerar ett tydligt fall i detaljhandeln och den privata konsumtionen i år. Den privata konsumtionen faller med ca procent i år men stiger med,3 procent 1. Trots satsningarna ökar den politiska oron och missnöjet med premiärminister Taro Aso är stort både bland oppositionen och inom den egna koalitionsregeringen. Nyval måste hållas senast i september i år och Liberaldemokratiska partiet, som har haft makten nästan oavbrutet sedan 19, riskerar att förlora om inte opinionsläget svänger tillbaka. Den japanska centralbanken, som har aviserat köp av företagsobligationer i syfte att hjälpa bolag med finansiering, håller kvar styrräntan på,1 procent under hela prognosperioden. Företagen drabbas särskilt hårt när efterfrågan viker på både export- och hemmamarknader. Enligt centralbankens Tankanrapport, som föll snabbt i höstas och ser ut att fortsätta ned ett bra tag till, är nu företagens 18

19 Kina-Indien Nordic Outlook - Februari 9 Hårdlandning Tillväxten halveras i år Svagare inhemsk efterfrågan Ras i Kinas import Vår tro i november om en kommande skarp inbromsning i Kina och Indien har stärkts. Höstens exportledda avmattning, i kombination med avkylning i fastighetssektorerna, är på väg att sprida sig till konsumtion och investeringar. Arbetsmarknaderna fortsätter att försvagas då BNP-tillväxten i år och nästa år hamnar långt under potentiell nivå som är runt 8 procent i båda länderna. Detta dämpar konsumtionen. Export och investeringar, som underbyggt den höga tillväxten, förblir dock de centrala negativa drivkrafterna. Investeringarna hämmas av överkapacitet, främst i Kina, samt av att den globala recessionen bidrar till att minska de utländska investeringarna Bred nedgång i Kinas import Årlig proc föränd, 3 mån glid medelvärde, USD Total varuimport Högteknologiska produkter Maskiner och elektroniska produkter Källa: Reuters EcoWin Kinas tillväxttakt under fjärde kvartalet på,8 procent var den svagaste på sju år. Delposterna är inte redovisade, men utrikeshandelsstatistiken inger oro om framtiden. Exporttillväxten (i löpande USD-priser) dämpades till procent. Importen föll i årstakt med nästan 1 procent. Fallande oljepriser är troligen bara en liten del av förklaringen. Den stora nedgången i importen, som accelererade i januari, tyder på att det inte bara är exportnäringar som efterfrågar mindre utan även att inhemsk efterfrågan börjar vika. Ökad arbetslöshet försvagar konsumtionen framöver. Ännu syns dock ingen nedgång i detaljhandeln som växer med 18 procent. Däremot har bilförsäljningen bromsat in rejält. Bankutlåningen i lokal valuta är förvisso ännu hög och penningmängdtillväxten var t ex upp kraftigt i december. Det skulle kunna tolkas som att centralbankens stimulanser redan börjar få positiv effekt. Vi läser inte in en sådan ljusning. Jämförelsetalen ett år tidigare då myndigheterna stramade åt var relativt beskedliga, vilket blåser upp årstakterna. Även i Indien pekar konjunkturbarometrar och exempelvis bilhandel tydligt nedåt, men nedgången i import har inte varit lika djup som i Kina. Indien är dock finansiellt mer pressat via bytesbalansunderskott, om än moderata sådana, samt stort offentligt budgetunderskott som väntas stiga till över 8 procent av BNP. Företagen har lånat mycket utomlands de senaste åren och en kärv global kreditmiljö försvårar nu finansieringen, vilket får negativa realekonomiska effekter. Valutan har också fallit kraftigt det senaste halvåret men tenderar nu att stabiliseras nära centralbankens smärtgräns på mot USD. Rupien stärks något på ett års sikt då centralbanken väntas lägga om penningpolitiken i åtstramande riktning och då USD åter väntas gå svagare. Avmattningen har bidragit till att inflationen har fallit snabbt och oavbrutet de senaste sex-tolv månaderna i både Kina och Indien. I Kina var toppen över 8 procent, att jämföra med 1 procent i januari. Den kinesiska inflationen som i mycket hög grad var en matprischock väntas pendla runt nollstrecket i år och tidigare risker för lönedriven inflation är nu som bortblåsta. Vår slutsats är att de negativa spiralerna i ekonomierna nu fått fäste för en tid. Någon snar återhämtning är därför inte att räkna med. Samtidigt finns krockkuddar som gör att tillväxten inte drar sig ned mot noll eller minus som på många andra håll: Asien är den region som gynnas mest av energiprisfallet. Detta gäller framför allt Indien som är den större nettoimportören av olja. Räntorna har sänkts kraftigt och fortsätter ned. Reservkraven på bankerna har också justerats ned. Finanspolitisk stimulans sätts in, av stort mått i Kina där paketet från november, som har tonvikt på infrastruktur, motsvarar 7 procent av landets BNP per år 9-1. Vår sammantagna slutsats är att Kinas BNP ökar med, procent 9 och, procent 1. Den kinesiska tillväxten sjunker därmed till nivåer som myndigheterna tidigare betecknat som riskabla för den sociala och poltiska stabiliteten. I Indien blir tillväxten marginellt svagare och hamnar på respektive procent. Den kinesiska tillväxten sjunker därmed till nivåer som myndigheterna tidigare betecknat som riskabla för den sociala och politiska stabiliteten. 19

20 Euro-zonen Nordic Outlook - Februari 9 Djup recession BNP-fall ger stora budgetunderskott Fallande kärninflation ECB sänker till, procent Eurosamarbete under press blir därmed den lägsta sedan EMU bildades 1999, och för de flesta länder får man gå tillbaka åtskilliga decennier för att hitta någon motsvarighet. Under loppet av 1 sker en viss stabilisering och den genomsnittliga BNP-tillväxten hamnar runt nollstrecket. Konsensusprognosen för BNP ligger för närvarande på -, procent i år och på,7 procent 1. Euro-zonen är på väg in en djup recession. BNP krymper med, procent i år. Även 1 består lågkonjunkturen och BNP-tillväxten hamnar runt nollstrecket. Arbetslösheten fortsätter upp till 11 procent i slutet av 1. Budgetunderskotten ökar i alla länder. Kärninflationen faller från 1,8 procent i genomsnitt i år till rekordlåga,8 procent Svag tillväxt Ned i källaren Så gott som alla kurvor pekar nedåt för närvarande. Ledande indikatorer har rasat det senaste halvåret. Att det tyska Ifo-indexet steg något i januari är en klen tröst eftersom nivån ligger i ett historiskt bottenläge. Tvärniten i Östeuropa bidrar i hög grad till problemen. Euro-zonens finansiella exponering mot öst är mycket stor, vilket nu kraftigt förvärrar den finansiella och ekonomiska krisen. Problemet är mest påtagligt för Österrike, som i förhållande till ekonomins storlek har en extremt stor exponering österut. Krisen i Östeuropa förvärrar också Euro-zonens exportsituation. Exporten till CEE-länderna (Polen, Slovakien, Tjeckien, Ungern), som uppgår till ca 1 procent av Euro-zonens export, faller nu snabbt efter att så sent som i somras ha uppvisat en -procentig ökningstakt. Exporten till viktiga marknader som Storbritannien, USA och Ryssland har redan tidigare mattats Efterfrågan viker Tysk orderingång, årlig procentuell förändring (vä axel) Ifo efterfrågan och order, avvikelse från medel (hö axel) Källor: Ifo, Federal Statistical Office Vår BNP-prognos var under hela fjolåret mer pessimistisk än konsensussynen. Vi ser ändå skäl till att revidera ned tillväxtutsikterna ytterligare och räknar nu med att BNP faller med, procent i år. Tillväxten SEB-indikator Prognos Källor: Eurostat, SEB BNP-fallet för den tyska ekonomin blir i år något större än för Euro-zonen som helhet (-3, procent). Finanspolitiska stimulansåtgärder och en viss exportförbättring ger dock återhämtning under loppet av 1. Frankrikes nedgång begränsas i år av att ekonomin är mindre exportberoende än Tyskland. Italien fortsätter att uppvisa sämre tillväxtsiffror än snittet (-,8 respektive -,1 procent) och Spaniens hårdlandning sträcker sig en bra bit in på 1. Irland uppvisar den svagaste tillväxten i år med -, procent Konsumtionen bromsar Privat konsumtion SEB-indikator Kvardröjande direkta effekter av finanskrisen hämmar den ekonomiska aktiviteten ytterligare en tid. Efter hand blir också traditionella konjunkturmekanismer tydligare; ett lågt kapacitetsutnyttjande dämpar investeringsbehoven samtidigt som stigande arbetslöshet påverkar hushållen via lägre löner och försämrad framtidstro. Lägre oljepris, fallande räntor och finanspolitiska stimulanspaket mildrar visserligen Källor: Eurostat, SEB

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

Vart är världen på väg? Globala utsikter & riksbanksutmaningar. Robert Bergqvist Västerås 7 oktober 2015

Vart är världen på väg? Globala utsikter & riksbanksutmaningar. Robert Bergqvist Västerås 7 oktober 2015 Vart är världen på väg? Globala utsikter & riksbanksutmaningar Robert Bergqvist Västerås 7 oktober 2015 Fågelperspektivet Global konjunktur & finansiella slutsatser Svensk ekonomi & riksbanksutmaningar

Läs mer

Vårprognosen Mot en långsam återhämtning

Vårprognosen Mot en långsam återhämtning EUROPEISKA KOMMISSIONEN - PRESSMEDDELANDE Vårprognosen 2012 2013 Mot en långsam återhämtning Bryssel den 11 maj 2012 - Efter produktionsnedgången i slutet av 2011 anses EUekonomin nu befinna sig i en svag

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011 Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 923 mnkr. Det är en ökning med 180 mnkr sedan förra månaden, och 69% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Vart tar världen vägen?

Vart tar världen vägen? Vart tar världen vägen? PPT, 26 november 2012 Klas Eklund Senior Economist, SEB Snabb överblick Världsekonomin: Splittrad men trist bild USA: Ljusglimtar, men ännu ingen riktig fart Kina: På väg att bottna

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011 Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 10 794 mnkr. Det är en minskning med 733 mnkr sedan förra månaden.

Läs mer

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden Fördjupning i Konjunkturläget januari 8 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden I denna fördjupning används världsmodellen NiGEM och Konjunkturinstitutets

Läs mer

Vad händer om huspriserna i USA rasar?

Vad händer om huspriserna i USA rasar? Fördjupning i Konjunkturläget januari 28 (Konjunkturinstitutet) Internationell konjunkturutveckling 3 FÖRDJUPNING Vad händer om huspriserna i USA rasar? En simulering av ett 3-procentigt husprisfall i

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2019:1. 20 februari 2019

Statsupplåning prognos och analys 2019:1. 20 februari 2019 Statsupplåning prognos och analys 2019:1 20 februari 2019 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån

Läs mer

Makrokommentar. November 2016

Makrokommentar. November 2016 Makrokommentar November 2016 Stora marknadsrörelser efter valet i USA Finansmarknaderna överraskades av Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet och marknadens reaktioner lät inte vänta på

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 mars 13 Riksbankschef Stefan Ingves En lämplig avvägning i penningpolitiken Reporänta 5 5 3 Räntan halverad sedan förra vintern för att stimulera

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Konjunkturläget mars 6 FÖRDJUPNING Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Risken för en sämre utveckling i euroområdet än i Konjunkturinstitutets huvudscenario dominerar. En mer dämpad tillväxt

Läs mer

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Finanskriser: Bad policy, bad bankers and bad luck 2 The new normal Dopad BNP-tillväxt The great moderation Hög privat skuldsättning Låg offentlig

Läs mer

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS 23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu

Läs mer

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010 Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 691 mnkr och stadens borgensåtagande var 1 mnkr för bolaget. Den totala skulden

Läs mer

Fortfarande för högt ställda förväntningar på ekonomisk tillväxt i USA

Fortfarande för högt ställda förväntningar på ekonomisk tillväxt i USA Swedbank Analys Nr 1 20 januari 2011 Fortfarande för högt ställda förväntningar på ekonomisk tillväxt i USA Avtagande effekter från ekonomisk-politiska stimulanser samt flera orsaker till en fortsatt stigande

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Bostadspriserna i Sverige

Bostadspriserna i Sverige Bostadspriserna i Sverige 56 Trots att svensk ekonomi befinner sig i en djup lågkonjunktur ökar bostadspriserna. Det finns tecken på att bostadspriserna för närvarande ligger något över den nivå som är

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 633 mnkr. Det är en ökning med 40 mnkr sedan förra månaden, och 45% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Penningpolitik när räntan är nära noll

Penningpolitik när räntan är nära noll Penningpolitik när räntan är nära noll 48 Sedan början på oktober förra året har Riksbanken sänkt reporäntan kraftigt. Att reporäntan snabbt närmat sig noll har aktualiserat två viktiga frågor: Hur långt

Läs mer

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Det ekonomiska läget och penningpolitiken Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska

Läs mer

Konjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk

Konjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk Konjunkturer, investeringar och räntor Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk 217-11-13 Disposition Aktuellt konjunkturläge Konjunkturprognos Bostadsinvesteringar och bostadspriser Kommunsektorns ekonomi

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014 Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 557 mnkr. Totalt är det är en ökning med 2 mnkr sedan förra månaden, 71% av

Läs mer

Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA

Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA Swedbank Analys Nr 4 18 november 2008 Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA Till skillnad från OECD och IMF som förutser att USA:s ekonomi krymper nästa år, räknar ekonomerna i National

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) maj 2009

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) maj 2009 Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) maj 2009 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 12 739 mnkr. Det är en minskning med 903 mnkr sedan förra månaden. Räntan för

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa Den 26 oktober 2016 släpper Industriarbetsgivarna sin konjunkturrapport 2016:2. Nedanstående är en försmak på den rapporten. Global konjunktur: The New Normal är här för att stanna Efter en tillfällig

Läs mer

Månadskommentar oktober 2015

Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade

Läs mer

Makrokommentar. Januari 2017

Makrokommentar. Januari 2017 Makrokommentar Januari 2017 Lugn start på aktieåret Det hände inte mycket på finansmarknaderna i januari, men aktierna utvecklades i huvudsak positivt. Marknadsvolatiliteten, här mätt mot det amerikanska

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2009

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2009 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2009 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 102 mnkr och stadens borgensåtagande var 146 mnkr för bolaget. Den totala skulden

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010 Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 11 600 mnkr. Det är en ökning med 15 mnkr sedan förra månaden.

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Makrokommentar. November 2013

Makrokommentar. November 2013 Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska

Läs mer

Ekonomisk höstprognos 2013: gradvis återhämtning, externa risker

Ekonomisk höstprognos 2013: gradvis återhämtning, externa risker EUROPEISKA KOMMISSIONEN PRESSMEDDELANDE Bryssel den 5 november 2013 Ekonomisk höstprognos 2013: gradvis återhämtning, externa risker Under de senaste månaderna har det kommit uppmuntrande tecken på en

Läs mer

Makrokommentar. Februari 2017

Makrokommentar. Februari 2017 Makrokommentar Februari 2017 Positiva marknader i februari Aktier utvecklades över lag bra under den gångna månaden med en uppgång för både utvecklade ekonomier och tillväxtekonomier. Oslobörsen utgjorde

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) november 2008

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) november 2008 Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) november 2008 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 13 721 mnkr. Det är en ökning med 497 mnkr sedan förra månaden. Räntan för

Läs mer

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 2017

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 2017 Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 217 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 339 mnkr. Totalt är det en ökning med 36 mnkr sedan förra månaden, 88% av

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

Sverige behöver sitt inflationsmål

Sverige behöver sitt inflationsmål Sverige behöver sitt inflationsmål Fores 13 oktober Vice riksbankschef Martin Flodén Varför inflationsmål? Riktmärke för förväntningarna i ekonomin Underlättar för hushåll och företag att fatta ekonomiska

Läs mer

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT 21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin

Läs mer

Makrokommentar. April 2016

Makrokommentar. April 2016 Makrokommentar April 2016 Positiva marknader i april April var en svagt positiv månad på de internationella finansmarknaderna. Oslo-börsen utvecklades dock starkt under månaden och gick upp med fem procent.

Läs mer

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk

Läs mer

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009 Konjunktur och räntor Nummer mars 9 Sidan Långsam uppgång efter höstens ras Sidan Låg styrränta under lång tid Sidan Vändningen dröjer i USA Sidan 7 Ojämn återhämtning i svensk ekonomi Långsam uppgång

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER :s experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter som fanns tillgängliga

Läs mer

Höstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation

Höstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Höstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation Bryssel, 04 november 2014 Enligt EU-kommissionens höstprognos kommer den ekonomiska tillväxten

Läs mer

Arbetslöshet (%) 5,3 4,8 4,5 4,2 KPI 0,1 1,3 2,1 2,3 Hushållens sparkvot (%) 5,8 5,9 6,0 6,3

Arbetslöshet (%) 5,3 4,8 4,5 4,2 KPI 0,1 1,3 2,1 2,3 Hushållens sparkvot (%) 5,8 5,9 6,0 6,3 GLOBALA NYCKELTAL BNP OECD 2,3 1,7 2,0 2,0 BNP världen (PPP) 3,1 3,1 3,5 3,6 KPI OECD 0,6 0,9 1,6 1,8 Exportmarknad OECD 3,1 2,5 3,3 4,0 Oljepris Brent (USD/fat) 53,4 44,0 55,0 60,0 USA mdr USD BNP 18

Läs mer

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016 Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 525 mnkr. Totalt är det är en minskning med 108 mnkr sedan förra månaden,

Läs mer

Makroanalys juli-okt 2012

Makroanalys juli-okt 2012 Makroanalys juli-okt 2012 Globalt Den globala återhämtningen har drabbats av nya bakslag främst på grund av politiska låsningar och handlingsförlamning i Europa och USA. Tillväxten är inte självgående

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016 Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 10 100 mnkr. Det är en ökning med 305 mnkr sedan förra månaden. Räntan

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

Makroanalys okt-dec 2012

Makroanalys okt-dec 2012 Makroanalys okt-dec 2012 SAMMANFATTNING Eurokrisen fortsätter att styra konjunkturen och den ekonomiska tillväxten Amerikansk och kinesisk konjunkturdata visar tydliga tecken på förbättring Ingen snabb

Läs mer

Inför Riksbankens räntebesked 25 april: Segdragen exit

Inför Riksbankens räntebesked 25 april: Segdragen exit 17 April 2019 Inför Riksbankens räntebesked 25 april: Segdragen exit Torbjörn Isaksson Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad på -0,25 procent men sänker räntebanan något i närtid enligt vår bedömning.

Läs mer

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011 Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 7 308 mnkr och stadens borgensåtagande var 3 mnkr för bolaget. Den totala

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Månadskommentar mars 2016

Månadskommentar mars 2016 Månadskommentar mars 2016 Ekonomiska utsikter Måttligt men dock högre löneökningar Den svenska avtalsrörelsen ser ut att gå mot sitt slut och överenskomna löneökningar ligger kring 2,2 procent vilket är

Läs mer

Månadskommentar januari 2016

Månadskommentar januari 2016 Månadskommentar januari 2016 Ekonomiska utsikter Centralbanker trycker återigen på gasen Året har börjat turbulent med fallande börser och sjunkande räntor. Början på 2016 är den sämsta inledningen på

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 321 mnkr. Det är en ökning med 8 mnkr sedan förra månaden, och 74% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Mälardalens högskola Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta

Läs mer

Förste vice riksbankschef Svante Öberg Kulturens hus, Luleå

Förste vice riksbankschef Svante Öberg Kulturens hus, Luleå ANFÖRANDE DATUM: 2009-08-18 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Svante Öberg Kulturens hus, Luleå SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Makrokommentar. Mars 2017

Makrokommentar. Mars 2017 Makrokommentar Mars 2017 Uppgång i mars i Europa De ekonomiska nyckeltal som inkommit hittills under 2017 har i hög grad överraskat positivt och bidragit till den goda stämningen på finansmarknaderna.

Läs mer

Den inhemska ekonomin är akilleshälen

Den inhemska ekonomin är akilleshälen Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat

Läs mer

Riksbanken och fastighetsmarknaden

Riksbanken och fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

BNP OECD 2,5 2,3 1,9 1,7 BNP världen (PPP) 3,8 3,7 3,3 3,5 KPI OECD 2,2 2,6 2,0 2,1 Oljepris, Brent (USD/fat)

BNP OECD 2,5 2,3 1,9 1,7 BNP världen (PPP) 3,8 3,7 3,3 3,5 KPI OECD 2,2 2,6 2,0 2,1 Oljepris, Brent (USD/fat) Globala nyckeltal 2017 2018 2019 2020 BNP OECD 2,5 2,3 1,9 1,7 BNP världen (PPP) 3,8 3,7 3,3 3,5 KPI OECD 2,2 2,6 2,0 2,1 Oljepris, Brent (USD/fat) 55 72 70 75 USA mdr USD 2017 2018 2019 2020 BNP 20 865

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) september 2009

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) september 2009 Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) september 2009 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 12 791 mnkr. Det är en ökning med 20 mnkr sedan förra månaden. Räntan för

Läs mer

Fortsatt skakig global konjunktur

Fortsatt skakig global konjunktur Fortsatt skakig global konjunktur Industriarbetsgivarna, uppdatering av konjunkturläget den 15 december 2015 Under hösten har mönstret från de senaste fem åren upprepats: I takt med att året fortskrider

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2019:2. 18 juni 2019

Statsupplåning prognos och analys 2019:2. 18 juni 2019 Statsupplåning prognos och analys 2019:2 18 juni 2019 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och finansiering

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet

Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet BNP Paribas Stockholm 20 november, 2014 Martin Flodén Vice riksbankschef Bättre konjunktur men för låg inflation Nollränta till mitten av 2016

Läs mer

Makrokommentar. Januari 2014

Makrokommentar. Januari 2014 Makrokommentar Januari 2014 Negativ inledning på året Året fick en dålig start för aktiemarknaderna världen över. Framför allt var det börserna på tillväxtmarknaderna som föll men även USA och Europa backade.

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) november 2010

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) november 2010 Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) november 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 11 644 mnkr. Det är en ökning med 23 mnkr sedan förra månaden.

Läs mer

Månadsrapport januari 2010

Månadsrapport januari 2010 Månadsrapport januari 2010 Månadsrapporten innehåller beskrivning och analys av rådande marknadsläge, prognos för kommande månad samt aktuell fördelning i modellportföljen. Utifrån modellportföljen visas

Läs mer

Ekonomiska läget och penningpolitiken Business Arena 20 september 2017

Ekonomiska läget och penningpolitiken Business Arena 20 september 2017 Ekonomiska läget och penningpolitiken Business Arena september 17 Martin Flodén Vice riksbankschef Starkare konjunktur i omvärlden Ökad optimism i världsekonomin Riksbankens tillväxtprognos 3 1-1 - -3

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014 Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 829 mnkr. Totalt är det är en ökning med 63 mnkr sedan förra månaden, 79% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Pentti Hakkarainen Finlands Bank Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Mariehamn, 15.8.2016 15.8.2016 1 Ekonomiska utsikter för euroområdet 15.8.2016 Pentti Hakkarainen 2 Svagare

Läs mer

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014 Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 204 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 2 056 mnkr. Totalt är det är en ökning med 0 mnkr sedan förra månaden, 9% av ramen

Läs mer

Bland nollräntor & sedelpressar Utsikter & riksbanksutmaningar. Robert Bergqvist Stockholm 19 november 2015

Bland nollräntor & sedelpressar Utsikter & riksbanksutmaningar. Robert Bergqvist Stockholm 19 november 2015 Bland nollräntor & sedelpressar Utsikter & riksbanksutmaningar Robert Bergqvist Stockholm 19 november 2015 Fågelperspektivet & global konjunktur Svenska utmaningar & riksbanksfokus 26/11/2015 Bland nollräntor

Läs mer

Månadsrapport december 2009

Månadsrapport december 2009 Månadsrapport december 2009 Månadsrapporten innehåller beskrivning och analys av rådande marknadsläge, prognos för kommande månad samt en modellportfölj. Utifrån modellportföljen visas här en kundportfölj

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder januari 2014

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder januari 2014 Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder januari 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 525 mnkr.det är en ökning med 122 mnkr sedan förra månaden, 74% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

NOVEMBER 2008. Fördjupad synkroniserad recession Globalt samarbete kring krishantering

NOVEMBER 2008. Fördjupad synkroniserad recession Globalt samarbete kring krishantering NOVEMBER 8 Fördjupad synkroniserad recession Globalt samarbete kring krishantering SEB Ekonomisk Analys Nordic Outlook - November 8 Denna rapport publicerades den november 8. Avstämningsdag för valuta-

Läs mer

Affärsvärlden Bank & Finans Outlook Det ekonomiska läget

Affärsvärlden Bank & Finans Outlook Det ekonomiska läget 1 Affärsvärlden Bank & Finans Outlook Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 18 mars 2015 2 AGENDA Det ekonomiska läget Lågräntemiljö Investeringar och finanspolitikens ansvar USA fortsatt

Läs mer