Hem ljuva hem. Fakta utan gränser Nr 3, oktober 2005

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hem ljuva hem. Fakta utan gränser Nr 3, oktober 2005"

Transkript

1 Hem ljuva hem Fakta utan gränser Nr 3, oktober 2005

2 Stockholm, oktober 2005 Kooperation Utan Gränser Box 30214, SE Stockholm, Sweden Besöksadress: S:t Göransgatan 160 A, Stockholm Tfn +46(0) , Research och texter Agneta Gunnarsson Fotografier Sidan 3 och 22: Johan Carlson Sidan 7: Gustaf Thunqvist Sidan 11 och 21: Julian Beukes Sidan 20: Miguel Alvarez Redaktörer Moa Arnberg och Björn Lindh Layout Pia Nygren Carlsson, Reklambilder AB Denna rapport är producerad med stöd från Sida, som dock inte har något inflytande över innehållet. Tryck: Klippan ISBN

3 Förord Det är nu snart 60 år sedan världens ledare i FNs deklaration om mänskliga rättigheter slog fast att en bostad är en mänsklig rättighet. Sedan dess har bostadsfrågan avhandlats på en rad världskonferenser. Trots det växer världens slumområden och mer än en miljard människor saknar ett värdigt boende och runt 100 miljoner är helt och hållet utan bostad. Verkligheten visar att de globala bostadsfrågorna inte har tagits på tillräckligt stort allvar. De politiska ledare som år 2000 antog FNs millenniedeklaration satte upp ambitiösa målsättningar om att halvera svält och hunger till Men på bostadsområdet innehåller millenniedeklarationen ett mål som är så lågt satt att även om det uppnås skulle det innebära att det år 2015 finns en halv miljard fler sluminvånare än i dag. En trygg bostad ger tak över huvudet, möjlighet att skydda sig mot kyla och skydd mot brottslighet och övergrepp. Men det är också mycket annat i livet som påverkas av standarden på bostaden. Osunda bostäder, med jordgolv och utan rent dricksvatten eller toaletter, innebär att barn växer upp ständigt sjuka. Trångboddhet gör det omöjligt att koncentrera sig på läxläsningen och skapar konflikter inom familjen. Bostaden är också mycket mer än bara tak över huvudet. Det handlar om hela boendemiljön; lekparker, gemensamhetslokaler, gemenskap grannar emellan och att våga vistas utomhus utan rädsla för att bli rånad eller slagen. I Kooperation Utan Gränser har vi tagit fram rapporten Hem ljuva hem i syfte att bidra till att de globala bostadsfrågorna får den uppmärksamhet de faktiskt förtjänar. Vi beskriver situationen på ett övergripande plan och vilka aktörerna är inom den globala bostadsvärlden. En viktig slutsats är att bostadsproblem i fattiga länder inte alls bara handlar om situationen i städerna. Situationen på landsbygden är lika alarmerande, vilket knappast alls uppmärksammas i den internationella debatten. Avslutningsvis presenterar vi en lista med krav som vi vill se uppfyllda för att världens fattiga inom en rimlig framtid ska få en godtagbar boendestandard. Men vi ställer inte bara krav på andra, utan lovar även att vi inom Kooperation Utan Gränser ska göra mer än vad vi gör i dag. Vi är den enda svenska enskilda organisationen som prioriterar stöd till bostadsbyggande. Utifrån vårt grundkoncept om att hjälpa fattiga bekämpa fattigdomen arbetar vi i tre världsdelar för att stödja människor som gått samman i kooperativa föreningar för att gemensamt bygga sig bort från osunda skjul och ruckel. Det är ett bistånd som inte passiviserar utan tvärtom bygger på att mottagarna själva är aktiva. Den typen av bostadsprojekt skapar värden som inte uppkommer i projekt där bostäder överlämnas som gåvor. Den kooperativa modellen ger till exempel självkänsla, gemenskap och demokratisk skolning. Inom Kooperation Utan Gränser tänker vi utveckla vårt bistånd för att hjälpa fler. Våra projekt tjänar också som exempel på nödvändigheten av att mer görs för att ge fattiga människor en värdig bostad. Men våra insatser kan inte hjälpa fler än en bråkdel av de som skulle behöva vårt stöd. Björn Lindh Kommunikationschef Kooperation Utan Gränser

4 Innehåll Förord 1 Innehåll 2 Den globala bostadssituationen 3 Bättre bostäder ett milleniemål 6 Bostad en mänsklig rättighet 8 Från Vancouver till Istanbul 9 Aktuella frågor: Lagfart, finansiering och kommuners ansvar 10 Aktörer på den internationella scenen 12 Bostadsfrågan och Sveriges utvecklingssamarbete 15 Kooperation Utan Gränser och bostadsfrågan 18 Kooperation Utan Gränsers åsikt 22 Referenser 23 Noter 24

5 Den globala bostadssituationen Hem ljuva hem Minst en miljard människor i världen saknar en värdig bostad. De bor i skjul av korrugerad plåt och brädlappar som blir heta som bakugnar när det är varmt och iskalla när kylan kommer. Fukt tränger in genom otäta väggar och vattnet sköljer över jordgolven under regnperioden. Husen har varken rent vatten eller avlopp. Elektricitet fungerar bara då och då. Trångboddheten är stor; åtta-tio personer måste ofta tränga ihop sig i ett skjul på 15 kvadratmeter. Många av kåkstäderna ligger på branta sluttningar och i andra områden med hög risk att drabbas av översvämningar, jordbävningar och andra naturkatastrofer. Fukt, förorenat vatten och öppna, stinkande avloppsdiken innebär att sjukdomar frodas. Bristen på utrymme gör det svårt för barnen att göra sina läxor och bidrar till våld och familjekonflikter. Ägandeförhållandena till marken är oklara vilket innebär att människorna när som helst kan tvingas flytta. Det blir därför meningslöst att försöka förbättra husen och omöjligt att ta ett litet lån för att köpa cement eller taktegel. Beskrivningen ovan är förstås en generalisering men de brister som nämns ingår alla i FNs definition (se nedan) av så kallad slumbebyggelse. Uppgifterna om hur många människor i världen som enligt dessa kriterier saknar en värdig bostad varierar. Statistiken från många länder är mycket bristfällig. Ofta finns dessutom ingen information om exakt vad som avses, till exempel om boendesituationen både i urbana områden och på landsbygd räknas in i siffrorna och vad som i så fall betecknas som urbana områden. Ytterligare en svårighet är att det inte finns någon internationellt överenskommen definition av vad som är urbana områden 1 respektive landsbygd och att olika länder därför räknar på olika sätt. Den siffra som oftast används är att cirka en miljard människor lever i slumområden. Den baseras på beräkningar från FNs specialorgan för bostadsfrågor, United Nations Human Settlements Programme (UN-habitat). Beräkningarna är från år 2001 och avser så kallade urbana områden. Enligt UN-habitats uppgifter bodde då 924 miljoner människor i slumområden, därav drygt en halv miljard i Asien, 190 miljoner i Afrika och 130 miljoner i Latinamerika. 3

6 Kooperation Utan Gränser Population i slumområden, världen (baserad på årlig bef.ökning i slumområden ) Europa och Nordamerika Afrika Latinamerika Asien Totalt Miljontal Källa: UN-habitat, I sina senaste rapporter uppger även FNs specialrapportör för bostadsfrågor, Miloon Kothari, att drygt en miljard människor i världen saknar en värdig bostad. Tidigare har han dock angett en högre siffra och då speciellt nämnt att på landsbygden bor närmare en miljard människor i hus som inte är godtagbara. Dock utan att ange hur han kommit fram till detta eller vad han betecknar som landsbygd. Beskrivningen ovan innebär att det verkliga antalet människor som saknar värdig bostad sannolikt är högre än en miljard. Kanske 1,5 miljarder eller ännu mer. Men bristen på enhetliga definitioner gör det omöjligt att slå fast någon mer exakt siffra. Både UN-habitat och specialrapportören bedömer att omkring hundra miljoner människor i världen är helt hemlösa. Bostadssituationen har nära samband med tillgången till rent vatten och sanitet. FNs arbetsgrupp för vatten och sanitet beräknar att 1,1 miljarder människor i utvecklingsländerna saknar rent dricksvatten och att 2,6 miljarder människor lever under bristfälliga sanitära förhållanden. Arbetsgruppen uppskattar att dessa brister leder till att omkring barn per dag dör. 2 Enligt UN-habitat är framtidsutsikterna ännu mörkare än den aktuella situationen. Om inget görs kommer antalet invånare i slumområden att ha ökat till närmare 1,6 miljarder år Världens kåkstäder beräknas alltså växa med miljoner människor årligen. Det motsvarar mer än ett halvt Uppsala per dag. Bostäder på landsbygden - en glömd fråga Bor landsbygdens invånare bra? Efter en snabb läsning av policydokument och skrifter från FN-organ, bilaterala biståndsgivare och enskilda organisationer skulle man kunna tro att så är fallet. Analyser och strategier refererar till urbana områden medan bostadssituationen på landsbygden sällan nämns. Men så är det förstås inte. Boendet för landsbygdens fattiga lämnar lika mycket i övrigt att önska som städernas överbefolkade kåkstäder. Istället finns andra faktorer som gör att boendet på landsbygden förbises. En sådan är att enstaka skjul i kanten av ett majsfält eller på en bergssluttning gör ett mindre spektakulärt intryck än Rios favelas, där husen nästan verkar stå ovanpå varandra, raderna av grå skjul utanför Kapstaden eller trångboddheten i Indiens kåkstäder. Det ligger därför närmare till hands att fokusera på storstädernas situation. På grund av problemens koncentration är det också lättare att nå många människor där. Detta behöver inte innebära att de faktiska insatserna är helt inriktat på boendet i städer. Många biståndsgivare bedriver även verksamhet i mindre samhällen och på landsbygden. Det visar inte minst rader av goda exempel som finns på UN-habitats hemsida. Även svenska Sidas stöd till bostadsbyggande och 4

7 Hem ljuva hem bostadsförbättringar når både fattigområden i storstäder och mindre städer och samhällen. Ett annat skäl till inriktningen på urbana områden är att det är mer naturligt att människor i städernas fattigområden organiserar sig kring problem som hänger samman med boendet och boendemiljön eftersom det främst är dessa frågor de har gemensamt. På landsbygden delar däremot ofta en stor del av människorna i byn samma typ av arbete, vare sig det handlar om jordbruk, fiske eller något annat. Bevattning, bättre redskap eller andra frågor som är kopplade till arbetet blir därmed en gemensam angelägenhet och biståndsgivarna kan ta fasta på detta i sitt stöd till landsbygdsutveckling. Bostadssituationen förväntas människor själva ta itu med när och om deras inkomster ökar. Bättre bostäder kan ofta åstadkommas med individuella lösningar medan bostadsförbättringar i urbana områden för det mesta ställer krav på politiska beslut och kollektiv organisering. Men framför allt fokuserar FN-organ och andra som arbetar med de fattigas boendesituation på städerna eftersom befolkningsökningen sker där. Att undvika detta är varken möjligt eller önskvärt; andelen sysselsatta inom jordbruket kommer att fortsätta minska och inget land i världen har uppnått en hållbar ekonomisk utveckling utan urbanisering, resonerar experterna på området. 3 Andel av den fattiga urbana befolkningen som saknar tillgång till rinnande vatten, toalett, elektricitet, 2004 (%) 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Rinnande vatten saknas Spolande toalett saknas Elektricitet saknas Alla tre faciliteter saknas Norra Afrika Afrika söder om Sahara Sydöstra Asien Södra, centrala, västra Asien Latinamerika Källa: Hewett, Montgomery (2004), Powerty and public services in Developing-Country Cities, Population Council, New York. 5

8 Kooperation Utan Gränser Bättre bostäder ett millenniemål År 2000 antog FN den så kallade Millenniedeklarationen. Det är en dagordning för global utveckling som samtliga FNs medlemsländer kommit överens om. Deklarationen innehåller bland annat ett antal konkreta åtaganden som är uppdelade i åtta mål, de så kallade millenniemålen. Det mest uppmärksammade av dem är att andelen människor i världen som lever i extrem fattigdom 4 ska halveras till år Mål sju handlar om hållbar miljö. Det är i sin tur uppdelat i ett antal delmål varav ett delmål 11 tar upp bostadsfrågan. Enligt detta delmål ska avsevärda förbättringar för minst hundra miljoner sluminvånare uppnås till år Även delmål 10 har direkt koppling till bostadssituationen. Detta mål säger att andelen människor i världen utan tillgång till rent dricksvatten och acceptabla sanitära förhållanden ska halveras fram till år UN-habitat har beslutat att delmål 11 ska följas upp med hjälp av fem indikatorer, som även inkluderar vatten och sanitet: En varaktig bostad, byggd på säker plats och av sådana material att det skyddar mot regn och kyla. Besittningsskydd, antingen i form av lagfart eller annat skydd mot avhysning med tvång. Tillgång till rent dricksvatten till rimligt pris och utan orim lig ansträngning för att hämta det. Adekvata sanitära förhållanden, till exempel toaletter som delas av ett rimligt antal människor. Tillräckligt utrymme, innebärande att inte mer än två personer behöver sova i varje rum. Bostäder som inte uppfyller ett eller flera av dessa fem kriterier betecknas som slum. Skillnad på fattigdom i storstäder och på landsbygd De fattigdomsberäkningar som internationella organ och inhemska regeringar ofta använder för att definiera och mäta urban fattigdom är missvisande, konstaterar International Institute for Environment and Development (IIED) 6 i en rapport från Undersökningarna tar inte hänsyn till att levnadsomkostnaderna är högre i städer, framför allt i större städer. De underskattar där med både omfattningen och djupet av den urbana fattigdomen, konstaterar rapportens författare. Även Sida framhåller att fattigdomen i städerna skiljer sig från den på landsbygden. Den viktigaste skillnaden är att den som är fattig i en stad är helt beroende av kontanter för sin överlevnad. Mat, bränsle, vatten och bostad kostar pengar och är ofta dyrare än på landsbygden. Långa resvägar innebär dyra transportkostnader. Eftersom fattigdomen ser olika ut i städer och på landsbygd måste även biståndsinsatserna göra det, understryker Sida. En genomgång av närmare 25 länders nationella strategier för att minska fattigdomen (Poverty Reduction Strategy Papers, PRSP) 8 visar dock att dessa sällan skiljer mellan fattigdom i städer och på landsbygd. I många länder används samma sätt att beräkna fattigdom i städer och på landsbygd, 9 utan hänsyn till de högre inkomster som behövs för att undvika fattigdom i städerna. Några av strategierna använder också avstånd till service som ett mått på fattigdom utan hänsyn till om vattenpumparna eller sjukhuset verkligen fungerar och om det finns avgifter eller andra begränsningar som gör att människor i kåkstäderna inte kan använda dem. 6

9 Hem ljuva hem Under våren 2005 pågick en livlig debatt om delmål 11. UN-habitat framhöll att målet är alltför lågt satt. Även om avsevärda förbättringar för hundra miljoner sluminvånare uppnås kommer världens kåkstäder att ha växt med nästan en halv miljard människor till år UN-habitat argumenterade för en revidering av målet så att det istället skulle slå fast att antalet människor som lever i slumområden ska halveras till år Ett sådant mål skulle också vara lättare att konkretisera i varje enskilt land. Även FNs arbetsgrupp för delmål 11 ansåg att målet skulle ändras till att såväl omfatta förbättringar för minst 100 miljoner sluminvånare som att förhindra uppkomsten av nya kåkstäder. 5 EU och USA motsatte sig emellertid alla revideringar och menade att om man accepterade förändringar av ett av delmålen skulle man öppna för debatt om de andra målen också. Därmed skulle millenniemålens betydelse som globalt etablerade riktmärken för utvecklingssamarbetet riskera att gå förlorade. I och med detta föll förslagen om en ändring av delmål 11. Vi kommer att ta fasta på att målet talar om att förbättra för minst hundra miljoner sluminvånare. Vi ska också försöka få länderna att anta nationella mål. Detta tycker jag att vi fått visst gehör för redan, säger Lars Reuterswärd, en av UN-habitats biträdande chefer. 7

10 Kooperation Utan Gränser Bostad en mänsklig rättighet En bra bostad är inte bara en fråga om utveckling, livskvalitet och värdighet utan också en mänsklig rättighet. Flera av de internationella deklarationer och konventioner som utgör den så kallade folkrätten tar upp rätten till bostad. FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna från 1948 slår fast att alla har rätt till en fullgod levnadsstandard för sig själv och sin familj, inklusive mat, kläder, bostad och medicinsk vård Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter tar också upp rätten till bostad. 10 Konventionens artikel 11 säger att de stater som ratificerat den erkänner rätten för alla till en adekvat levnadsstandard för sig själv och sin familj, inklusive mat, kläder och bostad / / Staterna ska vidta lämpliga åtgärder för förverkligandet av denna rätt Konventionen om eliminering av alla former av diskriminering av kvinnor kräver att länder särskilt ska sträva efter att kvinnor på landsbygden inte diskrimineras och har acceptabla levnadsförhållanden, särskilt vad gäller bostäder, vatten, sanitet och elektricitet. Konventionen om barnets rättigheter kräver att stater ska vidta lämpliga åtgärder för att stödja föräldrar och andra ansvariga för barnet när det gäller uppfyllandet av rätten till en fullgod levnadsstandard och, vid behov, bidra materiellt, särskilt avseende nutrition, kläder och bostad. Rätten till bostad är en förutsättning för uppfyllandet av flera andra mänskliga rättigheter, till exempel rätten till hälsa, en god närmiljö, personlig säkerhet och privatliv. Enligt WHO är bostaden den enskilda faktor som har störst betydelse för människors sjuklighet. Länder som har ratificerat konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ska rapportera om vad de gjort för att uppfylla den vart femte år. Även kvinnokonventionen och barnkonventionen, är kopplade till en skyldighet för de länder som ratificerat dem att regelbundet rapportera om sina framsteg för att efterleva konventionerna. Ett problem med rapporteringen är emellertid att få länder samlar in statistik om bostadssituationen och därmed saknar grundläggande fakta om hur stora problemen är och vilka som berörs. Avhysningar ett brott mot mänskliga rättigheter Bulldozrarna kommer ofta i gryningen. Under öronbedövande larm banar de sig väg uppför kullar och längs leriga vägar. I bästa fall ges kåkstädernas invånare några timmar för att samla ihop sina ägodelar. Sedan börjar rivningen av deras hem. Medan dammet ryker och barnen gråter kan invånarna bara maktlöst se på när de enkla husen raseras. Miljontals sluminvånare i Afrika, Asien och Latinamerika har upplevt denna situation. Kåkstäderna rivs därför att marken de ligger på är värdefull och behövs för andra ändamål eller för att de anses fula och störande för bilden av staden. "Upprensningskampanj" i Zimbabwe Det senaste exemplet på storskaliga avhysningar är de som genomförts av Zimbabwes regering under våren Denna så kallade upprensningskampanj beräknas ha gjort personer hemlösa och motiverades med att de gatustånd och bostäder som revs var illegala. Bland dem som drabbades fanns medlemmar i Housing People of Zimbabwe som är Kooperation Utan Gränsers samarbetsorganisation när det gäller bostadsprojekt i landet. Avhysningarna har fått skarp kritik av UN-habitats chef, Anna Tibaijuka. Den har också fördömts av FNs specialrapportör för bostadsfrågor, Miloon Kothari, som påpekat att påtvingade avhysningar är ett brott mot konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, vilken Zimbabwe har ratificerat. Om avhysningar trots allt genomförs ska skälen vara mycket starka och de drabbade måste erbjudas annat boende och kompensation. Även om omfattningen överträffar andra liknande rivningar under senare år är händelserna i Zimbabwe inte något isolerat fall. Specialrapportören har kritiserat avhysningar i bland annat Peru och Afghanistan. I Indiens huvudstad, Delhi, bedömer han att närmare personer fått sina hem rivna under de senaste tre åren. 8

11 Hem ljuva hem Från Vancouver till Istanbul Ett par stora FN-konferenser har handlat om bostadssituationen i världen. De har bidragit till ett ökat intresse för bostadsfrågan och till att biståndsmedel avsatts till insatser av olika slag. Den första bostadskonferensen hölls i Vancouver i Kanada Trots att närmare 30 år gått är de principer som slogs fast i konferensens slutdeklaration fortfarande giltiga. I Vancouver-deklarationen konstateras att en godtagbar bostad är en grundläggande mänsklig rättighet och att det är regeringars skyldighet att verka för att den uppfylls för alla. I första hand ska åtgärder inriktas på de mest utsatta grupperna. Stödet kan ges i form av program för självhjälp och andra insatser som bygger på de boendes gemensamma agerande. 11 I andra avseenden märks det att tiden gått. I en av Vancouverdeklarationens artiklar sägs att regeringarna bör sträva efter att minska skillnader i levnadsstandard och möjligheter mellan urbana områden och landsbygd. På den internationella nivån bör detta motsvaras av ansträngningar som syftar till att minska skillnader mellan länder inom ramen för den nya ekonomiska världsordningen, ett begrepp som snabbt försvann från den internationella agendan. År 1987 proklamerades av FN som det internationella året för bostadslösa. Det blev upptakten till formulerandet av en global strategi för bostäder som sedan antogs av FNs generalförsamling. Det övergripande mål som lades fast var att alla människor skulle ha en godtagbar bostad år Enligt strategin är det staternas ansvar att det finns lagstiftning och annan reglering av bostadsmarknaden men inte att bygga husen. Enskilda organisationers och de boendes egna organisationers roll framhålls. År 1996 var det dags för nästa FN-konferens om bostäder, den här gången i Istanbul, Turkiet. I slutdeklarationen, The Habitat Agenda, hade den ambitiösa tidtabellen från den globala strategin tonats ner. Som följd av och 90-talens skuldkris och ekonomiska åtstramningar hade många utvecklingsländer drabbats av en djup ekonomisk nedgång som bland annat lett till alarmerande försämringar på bostadsområdet. I The Habitat Agenda bekräftade emellertid statsöverhuvuden och regeringsdelegationer sitt tidigare åtagande om en godtagbar bostad för alla. Länderna skulle sträva efter att mobilisera ekonomiska resurser, både på nationell och internationell nivå och från offentliga såväl som privata källor. Decentralisering skulle främjas och regeringarna skulle särskilt beakta eftersatta och sårbara grupper. Fem år efter mötet i Istanbul var det dags för FNs generalförsamling att följa upp genomförandet av The Habitat Agenda. Generalförsamlingen konstaterade att det fanns ett stort glapp mellan åtagandena i denna och den politiska viljan att genomföra dem. Den beklagade också att biståndet till bostäder och boendemiljö inte ökat nämnvärt sedan Generalförsamlingen slog emellertid fast att åtagandena från Istanbul skulle fortsätta att vara grunden för ansträngningarna att förse alla människor i världen med en värdig bostad. Vikten av ett integrerat synsätt för att åstadkomma bättre boendemiljöer framhölls. Det innebar att bland annat arbetslöshet, brist på grundläggande service och kvinnors, barns och andra marginaliserade gruppers situation skulle beaktas. En nyhet var att vikten av god samhällsstyrning, det vill säga en ansvarig, öppen och effektiv utövning av den politiska makten på nationell och kommunal nivå, underströks. Vidare framhölls att effekterna av hiv/aids för bostadssituationen måste beaktas. 9

12 Kooperation Utan Gränser Aktuella frågor: Lagfart, finansiering och kommuners ansvar För år sedan gick bostadsprojekt i utvecklingsländerna ofta ut på att bygga ett antal hus på ett avsides beläget markområde och flytta familjer från fattigområden dit. Inte sällan blev husen så dyra att målgruppen för insatserna tvingades överge sina nya bostäder. De fattiga var därmed snart tillbaka i kåkstäderna och istället flyttade medelklassen in. Det var också vanligt att de nya bostadsområdena saknade infrastruktur, hade dåliga kommunikationer och låg så långt ifrån städernas centra att inkomstmöjligheter saknades. Konflikter uppstod, kriminalitet bredde ut sig och många av de nya områdena förslummades. Det händer fortfarande att biståndsgivare finansierar bostadsområden som påminner om denna beskrivning. I Honduras lär det finnas områden som byggdes efter orkanen Mitch 1998 som övergetts av majoriteten av de boende därför att det inte finns vatten, transportmöjligheter och annan infrastruktur. Men för det mesta tillämpas numer en helhetssyn i insatser för urban utveckling. Bostadsfrågan handlar om mycket mer än att bygga hus. Människorna i kåkstäderna, de sociala nätverk som finns där och de inkomstmöjligheter som invånarna redan har är viktiga resurser i insatserna. Härmed gäller det inte i första hand om att flytta de människor som bor undermåligt utan om att förbättra de områden där de redan finns. Organisering av och information till de berörda är av avgörande betydelse. Kvinnors deltagande och deras lika ägande- och arvsrätt är av avgörande vikt praktisk erfarenhet visar att det oftast är kvinnor som är drivande i bostadsprojekten. Även ensamstående kvinnor är ofta beredda att göra enorma uppoffringar för att få en värdig och trygg bostad för sig själva och sina barn. Lagfart eller åtminstone ett rimligt säkert besittningsskydd är nödvändigt för att det ska vara meningsfullt för såväl de boende som utomstående finansiärer att satsa på området. Lagfarten kan också vara viktig därför att den ger de boende möjlighet att belåna sina hus. Men för att ordna lagfart krävs inte sällan tid, pengar och kännedom om de byråkratiska procedurerna. Vidare behövs långsiktigt hållbara sätt att finansiera de nya bostäderna; med hjälp av eget sparande, statliga subventioner i den mån sådana finns eller biståndsfinansierade lån och bidrag eller en kombination av dessa former. I länder där statliga bostadssubventioner saknas är det svårt att satsa på nya, lånefinansierade hus för de sämst ställda. Kostnaderna för räntor och amorteringar blir alltför betungande. Där försöker istället många biståndsgivare utveckla arbetssätt som tar fasta på människors traditionella sätt att förbättra sitt boende genom att successivt bygga ut och förbättra sina hus. Statliga bostadssubventioner för låginkomsttagare kan förefalla vara lösningen på de fattigas bostadsproblem i utvecklingsländerna. Men i många länder där subventioner införts är det långt ifrån så; subventionerna kan plötsligt utebli på grund av ändrade politiska prioriteringar eller därför att statskassan är tom, hög inflation urholkar värdet och utbetalningarna försenas ofta. Ett annat problem är att byggpriserna tenderar att öka om subventioner finns. En viktig fråga är hur vatten, sophantering och annan infrastruktur kan ordnas. Hittills har utvecklingsländernas investeringar i urban infrastruktur ofta gått till att täcka behoven där de mer välbärgade bor. Men även om resurserna fördelas mer rättvist är de otillräckliga. Ämnet togs upp av Brasiliens dåvarande minister för stadsfrågor, Olivio Dutra, vid World Otryggt boende drabbar kvinnor Så långe bostadsfrågan funnits på det internationella utvecklingssamarbetets agenda har kvinnors utsatthet diskuterats. På grund av huvudansvaret för barn och hushållssysslor är kvinnor ofta mer beroende av en väl fungerande och trygg bostad, rent vatten och acceptabla sanitära förhållanden än män. Vanligtvis är det också kvinnor som försöker dryga ut familjens inkomster med någon form av försäljning eller hantverksproduktion från bostaden. Ändå är det fortfarande så att kvinnor i större utsträckning än män saknar en säker bostad. Om ägandefrågan är formellt reglerad är det i regel mannen som står som ensam ägare till huset. På grund av luckor i lagstiftningen eller brist på vilja att genomdriva existerande lagar riskerar kvinnor också att bli utkörda från hemmet vid skilsmässa eller om mannen dör. Fattigdom liksom krig och väpnade konflikter förvärrar kvinnornas situation ytterligare. De som bor i enkla skjul har svårare att skydda sig mot våld och övergrepp. Tvingas de på flykt har de inga papper på att bostaden är deras och riskerar därmed att den tagit över av någon annan vid återkomsten. 10

13 Hem ljuva hem Urban Forum 12 i Barcelona, Spanien, i september Han konstaterade att det behövs enorma resurser för att förse Brasiliens fattiga med bostäder, vatten och avlopp. Den privata sektorn kan inte förväntas täcka behovet, de boende själva har inte råd och staten saknar tillräckliga resurser. Istället pläderade ministern för nya och kreativa lösningar som skulle göra det möjligt för Brasilien att satsa på vatten och sanitet i fattigområden och betrakta detta som en investering, inte som en utgift - och därmed inte riskera kritik från Världsbanken och Internationella valutafonden (IMF) för ökat budgetunderskott och skuldsättning. Motsättningen mellan behoven av infrastruktur å ena sidan och finansmarknadernas krav på återhållsamhet med offentliga resurser å den andra har också tagits upp av andra medelinkomstländer som Kina och Sydafrika. 13 Även UN-habitat har uppmärksammat problemet och försöker bland annat få tillgång till resurser från pensionsfonder för slumförbättringar och andra investeringar i boendemiljön. I och med att frågor om stadsplanering och infrastruktur i ökande utsträckning ses som kommunernas ansvarsområde får stat och kommuners sätt att sköta sina åligganden, så kallad god samhällsstyrning, och decentralisering allt större vikt när det handlar om boende och urban utveckling. Att kommunerna har reell makt, resurser och kompetens är viktigt, både för snabbheten och effektiviteten i genomförandet av insatser och för att förhindra att pengar försvinner på grund av korruption. Andra frågor som tillhör helhetsbilden är hur den privata sektorn ska kunna förmås att engagera sig i de fattigas bostadsproblem. Kina som satsar avsevärda resurser på bostäder för den växande stadsbefolkningen har infört statliga bidrag till byggföretag som engagerar sig i byggandet av bostäder för låginkomsttagare. Vad gäller det civila samhället handlar det dels om att engagera de boendes egna organisationer, dels om att ta vara på kunskap och resurser hos större enskilda organisationer, både inhemska och utländska. Många av de sistnämnda har lång erfarenhet som kommunerna kan ha nytta av men de kan också ha varit vana att vara ensamma aktörer och därmed ha svårt att underordna sig kommunerna och deras valda organ när den vill ta ett större ansvar för invånarnas bostadssituation. 11

14 Kooperation Utan Gränser Aktörer på den internationella scenen UN-habitat FNs Centre for Human Settlements bildades efter bostadskonferensen i Vancouver 1976 och fick sitt högkvarter i Nairobi, Kenya. Dessutom finns regionala kontor i de flesta världsdelar. Länge var centrets mandat otydligt, resurserna små och verksamheten hårt kritiserad. Den snabba urbaniseringen i världen har emellertid gjort att bostadsfrågorna fått större tyngd på den internationella arenan. År 2002 omvandlades centret till ett fullvärdigt FN-program, FNs Human Settlements Programme (UN-habitat), och fick därmed högre status och ett starkare mandat: Att främja socialt och miljömässigt hållbara urbana miljöer och sträva efter att alla människor får tillgång till godtagbara bostäder. UN-habitats budget är dock fortfarande liten; cirka 700 miljoner kronor per år. Det är ungefär lika mycket som enbart svenska Sida satsar på urban utveckling. Det är orealistiskt att tro att vi kan göra allt det som ingår i vårt mandat för den summan, konstaterar Lars Reuterswärd på UN-habitat. Men våra resurser ökar så det går trots allt i rätt riktning. Sveriges grundbidrag till UN-habitat var 14 miljoner kronor år Det finns också ett stöd till olika projekt i samarbete med UN-habitat som uppgår till ungefär lika mycket. Med detta tillhör Sverige FN-organets största bidragsgivare. De knappa resurserna gör UN-habitats insatser tämligen begränsade. I Sverige och andra länder som bidrar till verksamheten pågår därför diskussioner om hur arbetet ska kunna stärkas. Sverige och flera andra givare anser att detta bör ske genom att UN-habitats normativa roll stärks när det gäller att samla in information, dokumentera erfarenheter och utarbeta riktlinjer. Men UN-habitat genomför också en rad konkreta projekt i olika länder i världen. Enligt förespråkarna är detta nödvändigt för att behålla kontakten med den praktiska verkligheten. UN-habitat genomför också två stora, världsomspännande kampanjer, en som handlar om besittningsskydd (The Global Campaign for Secure Tenure) och en om hur urbana områden styrs (The Global Campaign on Urban Governance). Avsikten med den förstnämnda är att främja äganderätt eller åtminstone besittningsskydd för de sämst ställda. Frågan är en av de viktigaste för att attrahera kapital för upprustning av fattiga områden och även för att människorna i dessa områden själva ska vilja investera i sina bostäder, har UN-habitats chef, Anna Tibaijuka sagt. Kampanjen om styrningen av urbana områden arbetar för deltagande, öppenhet, bland annat i lokala budgetprocesser, förbättrad lagstiftning, med mera. Slum eller kåkstäder? Ordet slum förekommer flitigt i dokument som handlar om undermåliga bostäder och urbana problem. Ordet ger negativa associationer för många, vilket bland annat hänger samman med den debatt som fördes bland samhällsvetenskapligt inriktade akademiker i slutet av 1980-talet. En huvudinvändning mot ordet slum var att det är nedvärderande och leder tankarna till boendemiljöer helt utan sociala strukturer. Så ser det sällan ut, hade antropologer och sociologer konstaterat. I många fattigområden är människorna integrerade i fungerande strukturer, sammanhållningen kan vara god och de boende är väl organiserade trots att deras ekonomiska resurser är minimala, den sociala servicen undermåliga och bostäderna fallfärdiga ruckel. Samhällsvetarna menade därför att ordet slum endast borde användas för att beteckna den fysiska miljön, inte för områdena som sådana. Detta ledde till att många istället började tala om kåkstäder eller fattigområden. Men ordet slum levde kvar, parallellt med andra begrepp, som shanty towns. FNs millenniemål talar fortfarande om slum och på UN-habitats hemsida är begreppet flitigt förekommande. Cities Alliance Cities Alliance bistår städer runt om i världen för att de ska kunna formulera projekt för urban utveckling. Avsikten är sedan att de ska vända sig till större bilaterala och multilaterala finansiärer för att få resurser att genomföra projekten. Cities Alliance bildades 1999 och är ett nätverk som består av ett antal multilaterala och bilaterala givare, inklusive Sverige. Som första utvecklingsland har även Brasilien gått med i Cities Alliance. UN-habitat och Världsbanken svarar för genomförandet av verksamheten. Sekretariatet finns i Washington, men det finns tankar på att flytta det till Barcelona där det internationella kommunförbundet, United Cities and Local Governments (UCLG) har sitt kontor. UCLG och Cities Alliance har ett nära samarbete. Målet med Cities Alliances arbete är att utveckla nya angreppssätt för att främja lokal ekonomisk utveckling och 12

15 Hem ljuva hem kamp mot urban fattigdom. Ansökningar om stöd ska komma från lokala beslutsfattande organ. Ansökningarna ska omfatta deltagande från såväl de boendes egna organisationer som den privata sektorn. En begränsning i Cities Alliances arbetssätt är att det bygger på att städerna själva tar initiativ och har medel att investera i urban utveckling. Detta gör att ansökningar om bidrag är betydligt fler från länder med större resurser och bättre utbildningsnivå än från de allra fattigaste och minst utvecklade länderna. CGAP The Consultative Group to Assist the Poor (CGAP) är en sammanslutning av 28 offentliga biståndsgivare och enskilda organisationer, däribland Sida, som arbetar för att öka tillgången till mikrokrediter för de fattiga. CGAPs sekretariat, som finns på Världsbanken i Washington och Paris, arbetar med rådgivning, forskning och information. Ett antal handböcker, exempelsamlingar med goda exempel med mera har getts ut. Hittills har CGAPs verksamhet främst varit inriktad på mikrokrediter till olika typer av småföretagare. Mikrokrediter kan betraktas från olika infallsvinklar; dels som viktiga i sig, därför att de bidrar till att utveckla den finansiella sektorn i länder där denna har begränsad omfattning, dels som ett medel för att uppnå andra syften, till exempel bostäder för låginkomsttagare. En invändning mot CGAPs arbete är att det förstnämnda perspektivet betonas vilket gör CGAPs arbete mindre användbart när huvudsyftet med mikrokrediterna är bidra till förbättringar av de sämst ställdas boendesituation. Världsbanken Inom ramen för Världsbankens omfattande utlåning finns även krediter för urban utveckling, infrastruktur och bostadsbyggande. Urban utveckling är dock inget stort område för Världsbanken och bedömare anser att resurserna för detta område har minskat under senare år. Världsbankens urbana enhet har som uppgift att stödja nationella och lokala myndigheter att formulera politiska riktlinjer och program för att göra bostadsmarknaden mer effektiv. Bland projekten finns insatser för att förstärka besittningsskyddet i Lettland och att förändra gällande system för bostadssubventioner så att de blir mer inriktade på låginkomsttagare i Chile och Polen. FNs högkommissarie för mänskliga rättigheter År 2002 startade FNs högkommissarie för mänskliga rättigheter och UN-habitat ett gemensamt program för rätten till bostad. Programmet syftar till att stödja och påverka länder att arbeta med bostadsfrågan och stärka FNs mekanismer för att främja rätten till en bostad. Ett av programmets resultat hittills är publiceringen av en rapport om lagstiftning på bostadsområden. Rapporten går igenom den lagstiftning som finns och ger förslag till hur nya lagar kan utformas. FNs kommission för mänskliga rättigheter har också tillsatt en specialrapportör för rätten till en bostad. Specialrapportören, Miloon Kothari, har vid flera tillfällen i skarpa ordalag fördömt raserandet av kåkstäder och påtvingade vräkningar i samband med dem. Miloon Kothari har även krävt att UN-habitat och andra FN-organ ska bli tydligare när det gäller att fördöma rivningar av kåkstäder. Rapportören gör också besök i olika länder och utarbetar rapporter om bostadssituationen och aktuella problem. Dessa finns tillgängliga på högkommissariens hemsida. Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB) Hela 75 procent av Latinamerikas 507 miljoner invånare bor i städer. År 2020 kommer regionen, att vara den mest urbaniserade i världen, konstaterar IDB. Inom området urban utveckling prioriterar IDB åtgärder för att förbättra basservice och minska skadliga miljöeffekter av den urbana tillväxten, inkomstgenererande åtgärder och insatser för att öka effektiviteten hos ansvariga lokala myndigheter. Sedan år 2000 har Sida ett samarbetsavtal med IDB som bland annat syftar till att utveckla nya modeller för att minska fattigdomen inom områdena bostäder och infrastruktur, mikrokrediter, lokal administration och enskilda organisationers deltagande. Geografiskt är samarbetet inriktat på Centralamerika. Arbetet försvåras av IDBs tungrodda administration och krångliga regelverk, som inte alltid är anpassat efter samarbetsländernas förutsättningar. Bilaterala givare och enskilda organisationer Boende och tätortsutveckling är ingen stor fråga på den internationella biståndsagendan. Sverige, tillsammans med Storbritannien, Nederländerna och Tyskland, tillhör de största biståndsgivarna. Även Norge har ökat sitt bistånd till urbana frågor under senare år. Förutom när det gäller miljö är EU däre- 13

16 Kooperation Utan Gränser mot inte någon tongivande aktör när det gäller urbana frågor. Bland de enskilda organisationer som arbetar med bostadsfrågor finns paraplyorganisationen Habitat International Coalition (HIC). Organisationen, som bildades 1988, har ett 80-tal medlemmar i både Nord och Syd, däribland enskilda organisationer och forskningsinstitutioner. HIC har bland annat som mål att arbeta för rätten till en säker och värdig bostad för alla och att fungera som en plattform för att föra fram enskilda organisationers synpunkter och krav. HIC har även regionala avdelningar; Kooperation Utan Gränser samarbetar med den latinamerikanska som har sitt kontor i Mexiko. I vissa länder finns även nationella Habitat-organisationer. Habitat Norge, som arbetar för att föra upp frågor som gäller boende och urban miljö på den norska biståndsagendan, är främst öppen för personer som arbetar med bostads- och byggfrågor. Slum Dwellers International är ett nätverk av folkliga organisationer i Asien och Afrika. Nätverket finns ofta representerat på internationella konferenser om boende och urbana frågor. Medlemmarna arbetar på skilda sätt för att stärka de fattigas röst och förbättra deras materiella situation. En gemensam nämnare är att främja sparande och tillgång till krediter, som ses som viktiga redskap i arbetet mot fattigdomen. Habitat for Humanity i USA är en ekumenisk, kristen organisation som arbetar med bostadsfrågor enligt självbyggeriprincipen i ett hundratal länder. I de allra flesta utvecklingsländer finns också både större och mindre enskilda organisationer som arbetar med kåkstädernas problem, för det mesta i form av serviceinriktade projekt men ibland också med att påverka makthavare på nationell och internationell nivå. Relativt få av dem arbetar med bostadsbyggande och förbättringar eftersom detta är en resurskrävande verksamhet som få enskilda organisationer har möjlighet att engagera sig i. De organisationer som arbetar med urbana miljöfrågor, gatubarn och våldsfrågor är betydligt fler. Den kooperativa rörelsen Kooperation Utan Gränser tillhör den internationella kooperativa alliansen, International Cooperative Alliance (ICA), som har sitt kontor i Genève, Schweiz. Inom ICA finns en särskild avdelning för bostadsfrågor, ICA Housing. Flera av medlemmarna, bland andra Sverige, anser att ICA Housing hittills engagerat sig för lite i utvecklingsländernas bostadsproblem. Dessutom har resurserna varit för små och samarbetet mellan de olika kooperativa organisationerna alltför begränsat. Under hösten 2004 omorganiserades dock ICA Housing, en ny ordförande tillträdde och en ny verksamhetsplan utarbetades. Avsikten är att ICA Housing ska arbeta mer med att samla in goda exempel på kooperativt byggande, främja samverkan mellan medlemsorganisationerna och att konkret visa hur den kooperativa modellen kan bidra till att lösa utvecklingsländernas bostadsproblem. Arbetet med att genomföra den nya verksamhetsplanen har inletts. Inom den kooperativa rörelsen är CHF International i USA störst. Organisationen hette tidigare hette Cooperative Housing Foundation och arbetade främst med kooperativt bostadsbyggande i USA men ändrade successivt inriktning och bytte namn Förkortningen CHF står numer för Community, Habitat och Finance. CHF International bedriver en omfattande biståndsverksamhet i ett 30-tal utvecklingsländerna och arbetar med bostadsbyggande, miljöfrågor, katastrofstöd, med mera. Även Co-operative Housing Federation of Canada har en stor internationell verksamhet som genomförs av den fristående organisationen Rooftops Canada. Norske Boligbyggelags Landsforbund (NBBL) arbetar också med bistånd till bostadsförbättringar och har bland annat gett stöd till projekt för att introducera den kooperativa modellen i Sydafrika. Besittningsrätten över sin bostad är mycket viktig eftersom det är en förutsättning för allt annat. Det blir svårt att finna ro och vara produktiv när man inte vet hur morgondagen kommer se ut. Följden blir otrygghet, irritation och konflikter. Anna Tibaijuka, chef för FNs boendeorgan UN-habitat 14

17 Bostadsfrågan och Sveriges utvecklingssamarbete Hem ljuva hem Sida bland de största givarna Diskussionerna om ett svenskt bistånd till bostäder och urban utveckling inleddes i och med FNs år för bostadslösa Den dåvarande bostadsministern, Hans Gustafsson, var pådrivande och menade att urbaniseringen i världen innebar att Sverige borde uppmärksamma bostadsfrågorna. Han fick inledningsvis mothugg från Sida som ansåg att det var viktigare att fortsätta satsa på landsbygdsutveckling. Men redan året därpå inleddes den första svenska insatsen inom området; ett stöd till bostadsbyggande i Costa Rica som kanaliserades genom stiftelsen FUPROVI (Fundación Promotora de la Vivienda). Ett par år senare följde ett bistånd till byggande av enkla bostäder för fattiga familjer i Chile. En gemensam nämnare för båda dessa länder var att de hade infört statliga subventioner - om än med låga belopp och stora praktiska hinder för de fattiga att få tillgång till dem - för byggande av bostäder åt låginkomsttagare. Sidas insatser kunde utgå ifrån och komplettera dessa subventioner. År 1993 började Sida stödja det lokala utvecklingsprogrammet PRODEL (Programa de Desarollo Local) i Nicaragua. Eftersom statliga subventioner inte fanns blev det för dyrt för Sidas målgrupp att låna till nya bostäder. Programmet, som fortfarande stöds av Sverige, består istället av tre delar; utbyggnad av infrastruktur i fattiga områden, bostadsförbättringar och krediter till små familjeföretag. I Honduras och Guatemala stöder Sida liknande program. I El Salvador, där statliga bostadssubventioner finns men inte alltid betalas ut på grund av skiftande prioriteringar från regeringen, har FUSAI (Fundación Salvadoreña para el Apoyo Integral) under många år fått stöd till bostadsbyggande, bostadsförbättringar och lokal utveckling. I samtliga av dessa fall kanaliseras stödet genom stiftelser eller andra fristående organisationer som har en självständig ställning i förhållande till stat och kommuner. Sida har tagit initiativet till att de bildats och har även bidragit till uppbyggnaden av dem. Organisationerna är inriktade på att med lån, rådgivning och tekniskt stöd nå låginkomsttagare och bidra Första bostadsbiståndet till Costa Rica Under 1980-talet hade Costa Rica drabbats av en djup ekonomisk kris. Bostadsbristen i landet blev allt värre och kraven på politikerna att göra något ökade. Den blivande presidenten och sedermera nobelpristagaren Oscar Arias utlovade därför ett miljonprogram. När han kom till makten infördes ett nytt finansieringssystem med subventioner för låginkomsttagare. Krångliga regler, krav på lagfart och stigande byggpriser gjorde emellertid att det var svårt för de mest behövande att utnyttja denna nya möjlighet. Sida beslutade därför att stödja den oberoende stiftelsen FUPROVI, som arbetade med bostadssituationen för de sämst ställda. Familjer som ville förbättra sitt boende fick hjälp med lagfart, rådgivning och utbildning och kunde sedan, genom att bygga husen själva, få ner byggkostnaderna till en acceptabel nivå. Eftersom det tog tid innan subventionerna betalades ut fick de också låna pengar till byggnadsmaterial. Byggandet skedde enligt en metod som går under benämningen auyuda mutua (ömsesidig hjälp), vilket innebär att samtliga familjer i ett område hjälps åt med alla husen. 15 När husen var klara försökte FUPROVI så snabbt som möjligt få det statliga finansieringsinstitutet att överta lånen. De utlånade pengarna gick tillbaka till en roterande fond och kunde investeras i nya projekt. FUPROVIs mål var inte bara att bygga bostäder utan också att bidra till social utveckling och lokal demokrati. Men i praktiken dominerade byggandet, konstaterade författarna till en utvärdering som gjordes Motsatta mål FUPROVI har två mål som delvis står i konflikt med varandra påpekade utvärderarna vidare; att nå människor med låga inkomster och att göra den roterande fonden långsiktigt hållbar. Motsättningen förvärras av att flera viktiga faktorer, till exempel ökande byggkostnader som låg utanför organisationens kontroll. Sidas krav på fondens hållbarhet hade därför tvingat FUPROVI att betona familjernas betalningsförmåga på bekostnad av deras behov, vid besluten om vilka projekt organisationen skulle engagera sig i, konstaterade utvärderarna. 15

18 Kooperation Utan Gränser till att lösa deras behov av bättre bostäder och infrastruktur. Genom så kallade roterande fonder kan människorna låna till nya hus eller förbättringar av befintliga bostäder. Enligt en översikt av bostadsprogrammen i Centralamerika som Sida lät göra år har de så många likheter att man kan tala om en modell vars viktigaste beståndsdelar är: Lån, med eller utan koppling till statliga subventioner. Rådgivning till de berörda familjerna så att byggande och bostadsförbättringar blir tekniskt och ekonomiskt hållbara. Lokalt deltagande, såväl från de berörda människorna som från lokala myndigheter. År 2003 beräknade Sida att de fem programmen i Centralamerika hade bidragit till förbättringar av boendemiljön för omkring människor. Sidas stöd uppgick till sammanlagt närmare en halv miljard kronor. En stor del av det beloppet finns fortfarande kvar i de roterande fonderna. I Sydafrika har Sida däremot valt att arbeta med urban utveckling i direkt samarbete med myndigheterna i tre kommuner, däribland East London. Svenska urbana rådgivare har stött kommunerna med planering och kompetensutveckling. Ett antal projekt, som bland annat gäller bostadsbyggande och miljöförbättringar har tagits fram. I samarbete med UN-habitat stödjer Sida också insatser för att förbättra situationen i slumområden i Kenyas huvudstad Nairobi. Insatser för bostadsförbättringar finns även i bland annat Indien. Drygt 15 år efter de första insatserna är bostadsfrågor och urban utveckling inte längre kontroversiella ämnen inom Sida även om de fortfarande inte har samma tyngd som landsbygdens problem. Synen på städernas tillväxt har också förändrats. Numer ses den inte främst som något negativt utan som företeelser som bidrar till att skapa utveckling och välstånd. På Sidas enhet för urban utveckling och miljö arbetar cirka ett dussin personer med urbana frågor. De har miljoner kronor till sitt förfogande per år. FN-organ, enskilda organisationer och andra internationella aktörer betraktar Sverige som en av de bilaterala givare som befinner sig i frontlinjen när det gäller stöd till urban utveckling. Enskilda organisationer, forskning och kommuner Flera svenska enskilda organisationer stödjer arbete med sociala frågor som våld och barns rättigheter, närmiljö och lokal demokrati i städernas fattiga områden. Kooperation Utan Gränser är dock den enda organisationen som prioriterar bostadsbyggande och förbättringar av den fysiska boendemiljön. Vid Lunds universitet finns avdelningen för boende och bostadsutveckling (Housing Development and Management). Den anses vara ledande i Sverige när det gäller forskning om bostadsrelaterande frågor i utvecklingsländer. På Sidas uppdrag genomför avdelningen utbildningsprogrammet PROMESHA 17 som utbildar arkitekter, samhällsplanerare och andra nyckelpersoner inom bostadssektorn i främst Latinamerika. Programmet samarbetar med forskningsinstitutioner och enskilda organisationer i sju länder i Syd- Och Centralamerika. I samarbetet ingår allt från korta seminarier till längre och mer praktiskt inriktade kurser med deltagare även från andra världsdelar. SALA IDA är ett bolag som ägs av Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet. Bolaget arbetar med bistånd till lokal och regional utveckling i de flesta delar av världen. SALA IDA förmedlar stöd från svenska kommuner till kommuner i utvecklingsländer och i länder i Östeuropa med allt från organisatoriska frågor, som hur samverkan mellan kommuner kan organiseras, till äldreomsorg och avfallshantering. Med medel från Sida handlägger SALA IDA också ett vänortsutbyte mellan svenska kommuner och kommuner i Östeuropa och utvecklingsländer. Några viktiga svenska myndigheter är Riksantikvarieämbetet, Lantmäteriverket och Vägverket, som alla har eller har haft samarbete med Sida kring olika projekt. Boverket har inte deltagit i någon biståndsverksamhet på några år men planerar att åter börja arbeta med urban utveckling. 16

19 Hem ljuva hem Når hållbara fonder de fattiga? Ända från starten för biståndet till bostäder i Centralamerika har Sida satsat på att bygga upp så kallade roterande fonder varifrån pengar lånas ut till bostadsbyggande eller bostadsförbättringar. När lånen betalas tillbaka fylls fonderna på igen och pengarna kommer till nytta i nya projekt. Modellen är omdiskuterad; vissa biståndsgivare anser att fattiga människor inte är kreditvärdiga över huvud taget och att nya bostäder ska överlämnas som gåvor. Så har det exempelvis varit i El Salvador, bland annat efter jordbävningarna Detta har då orsakat problem för Sidas samarbetsorganisationer som haft svårt att försvara varför deras kunder måste ta lån för sina hus medan människor i grannbyn får sina gratis. Men Sida har fortsatt hävda att gratisbostäder leder till korruption och andra problem. För några år sedan genomförde EU ett projekt i Nicaragua där husen skulle överlämnas gratis. Men den dåvarande presidenten krävde att de 50 första husen skulle gå till hans anställda. Det blev skandal och jag tror att EU fick avbryta projektet, berättar Per Fröberg på Sida. Målgruppen Samtidigt finns emellertid ett annat dilemma som går som en röd tråd genom Sidas stöd till bostadsbyggande och bostadsförbättringar i Centralamerika: kan man nå målgruppen för det svenska biståndet fattiga människor med hjälp av mikrokrediter från fonder som ska vara långsiktigt hållbara? Eller måste biståndet riktas till människor med högre inkomster om fonderna inte ska urholkas? Flera studier och utvärderingar har tagit upp problemet, men Sida har inte velat prioritera: Fonderna ska vara hållbara, men överger man målgruppen blir det fel, säger Göran Tannerfeldt som under många år arbetade med urban utveckling på Sida. Andra lösningar Ett sätt att komma runt dilemmat har varit att satsa på förbättringar av existerande bostäder istället för nya hus. Därmed blir de utlånade beloppen mindre och möjligheterna att nå människor med lägre inkomster större. Vi vill också börja pröva nya modeller för att nå de fattiga, till exempel bygga bostäder som ska hyras ut, säger Pär Fröberg. Sidas nya riktlinjer för mikrofinansiering 18 betonar att villkoren för lån ska vara marknadsmässiga; subventionerade lån förstör marknaden. De relativt höga räntor som mikrofinansieringsinstituten behöver ta ut måste täckas av låntagarna. Ett av bakgrundsdokumenten till riktlinjerna, som just handlar om mikrofinansiering för bostäder 19 understryker att enbart hushåll som klarar att betala den ränta som krävs för att fonderna ska vara hållbara bör få ingå i de projekt som Sida stödjer. Hushåll med alltför låga inkomster ska istället få stöd genom särskilda subventioner eller bidrag, om sådana finns. 17

20 Kooperation Utan Gränser Kooperation Utan Gränser och bostadsfrågan Ett prioriterat område Bostäder är ett av Kooperation Utan Gränsers prioriterade verksamhetsområden. Organisationens övergripande styrdokument, Vägvisaren, antogs av styrelsen I Vägvisaren beskrivs grunderna för insatserna inom bostadsområdet: Värdigt boende är en mänsklig rättighet och en förutsättning för att människor ska kunna ta sig ur sin fattigdom. Kooperation Utan Gränser stöder därför samarbetsorganisationer vars syfte är att bidra till bostäder och boendemiljö. Begreppet boendemiljö omfattar den fysiska bostaden, tillgång till vatten och avlopp samt deltagande och ansvar i boendemiljön. Vägvisaren fortsätter: Vi har goda erfarenheterna av bostadskooperativa lösningar där medlemmarna själva bygger och förvaltar sina bostäder. Genom eget byggande minskar kostnaderna för bostäderna samtidigt som det bidrar till att bygga upp en gruppidentitet inom kooperativet eller organisationen. Under våren 2005 tog Kooperation utan Gränser även fram en policy för arbetet med bostads- och habitatfrågor. 20 Policyn betonar bland annat regeringarnas ansvar för bostadsfrågan och vikten av besittningsskydd, statliga subventioner och lån till bostäder för de fattiga. Den tar vidare upp fördelarna med den kooperativa modellen, vikten av deltagande från de berörda och behovet av att stärka lokala organisationer som arbetar med boendefrågan. Av Kooperation Utan Gränsers totala verksamhet går cirka tio miljoner kronor per år till bostadsområdet. Dessa medel används till organisering, utbildning och träning av samarbetsorganisationer och bostadskooperativ. Byggande och infrastruktur måste finansieras på andra sätt, oftast med statliga subventioner och eget sparande eller bistånd från andra givare. Detta innebär i regel att det tar lång tid innan byggandet kommer igång. Inom Kooperation Utan Gränser pågår därför en diskussion om organisationen ska fortsätta att enbart bekosta organisering och utbildning eller om den också ska utveckla möjligheter att engagera sig i finansieringen av själva byggandet. Bland Kooperation Utan Gränsers medlemmar är det främst Riksbyggen och HSB som är engagerade i bostadsfrågan. Riksbyggen driver den treåriga insamlingskampanjen Bygga & Bo, som riktar sig till andelsägare, personal och boende i företagets bostadsrättsföreningar. Riksbyggen engagerar sig framförallt för bostadskooperationen i El Salvador och Vietnam. HSBs medlemmar bidrar varje år med två kronor till Kooperation Utan Gränsers arbete, och därutöver bedrivs andra informations- och insamlingsaktiviteter. Tidningen Vår Bostad startade 2003 insamlingen Tak över huvudet i samarbete med Kooperation Utan Gränser. Vår Bostad har samlat in pengar till bostadskooperativ i Paraguay, Sydafrika och Honduras och samtidigt skrivit om hur projekten fortskrider. Störst verksamhet i Latinamerika Kooperation Utan Gränser arbetar med bostadsfrågan i både Latinamerika, Afrika och Asien. Verksamheten är mest utvecklad i Latinamerika, där den kooperativa rörelsen traditionellt varit en viktig del av det civila samhället. Bostadsprojekt i Uruguay, Paraguay, Bolivia, Costa Rica, Nicaragua, Honduras, El Salvador och Guatemala får stöd. För ett par år sedan startade dessutom ett regionalt projekt för att knyta ihop insatserna från de olika länderna och utveckla opinionsbildning och påverkan på de respektive ländernas regeringar och myndigheter. En regional konferens äger rum varje år. Ett antal rapporter om finansiering, markfrågor med mera har producerats. Den största samarbetsorganisationen är FUCVAM i Uruguay, en paraplyorganisation för kooperativa bostadsföreningar i landet med strax över 320 medlemsorganisationer. Tillsammans med Kooperation utan Gränsers andra samarbetsorganisation i Uruguay, FECOVI, har FUCVAM bidragit till byggandet av tusentals bostäder. FUCVAM arbetar inte enbart med bostäder utan också med andra frågor som hänger samman med boendemiljön och medlemmarnas ekonomiska situation, som utbildning, hälsa och inkomstgenererande aktiviteter. I Costa Rica samarbetar Kooperation Utan Gränser med stiftelsen FUPROVI, som var Sidas första samarbetspartner på bostadsområdet i Latinamerika. Stödet används till organisering och utbildning av de familjer som står i begrepp att bygga hus i FUPROVIs regi. Samarbetsorganisationen på bostadsområdet i El Salvador, FUNDASAL, har relationer med Sverige som sträcker sig ännu längre tillbaka; under inbördeskriget på 1980-talet finansierade svenskt humanitärt stöd återuppbyggnadsarbete i organisationens regi. 18

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Expertgruppens verksamhetsstrategi EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012 HÅLLBAR UTVECKLING Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Hållbar utveckling FN:s miljöarbete kopplat till millenniemålen FN:s miljöhistoria I år i Rio Frågor till

Läs mer

En kraft för förändring

En kraft för förändring En kraft för förändring Varför finns det fortfarande människor som går hungriga? Det finns tillräckligt med odlingsbar jord i världen för att utrota hungern och tillräckligt med resurser för att uppfylla

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

Befolkning. Geografi.

Befolkning. Geografi. Befolkning Geografi. Den ojämna fördelningen av befolkningen.. Uppdelning på världsdelar. Man bor där man kan försörja sig. Tillgång på vatten och jord att odla på. När industrierna kom - bo nära naturresurserna.

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard AIDS Accountability International 2008 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard 1 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Läs mer

VÅRA BARNRÄTTSFRÅGOR I SVERIGE

VÅRA BARNRÄTTSFRÅGOR I SVERIGE VÅRA BARNRÄTTSFRÅGOR I SVERIGE UNICEFs uppdrag i Sverige Förutom fältkontor med långsiktiga utvecklingsprogram och katastrofberedskap i 156 länder och territorier, finns UNICEF även representerat i höginkomstländer,

Läs mer

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2016-11-01 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning.

Läs mer

U N I T E D N A T I O N S A S S O C I A T I O N O F S W E D E N

U N I T E D N A T I O N S A S S O C I A T I O N O F S W E D E N EFFEKTRAPPORT 2014 Vi gör skillnad. Vi skapar en bättre värld genom att varje dag arbeta för fred, utveckling och mänskliga rättigheter. Som medlem och bidragsgivare skapar du hopp och räddar liv. Nu och

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun 2013-02-20 Ks 848/2011 Internationell policy Örebro kommun Innehållsförteckning Internationell policy för Örebro kommun... 3 Varför internationellt arbete?...3 Syfte... 3 Mål... 3 Beslutsnivåer... 4 Policy

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO

INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO Alla människor, oavsett ras, religion eller kön, äger rätt i frihet, ekonomisk trygghet och under lika förutsättningar arbeta i det materiella välståndets och den

Läs mer

Vår rödgröna biståndspolitik

Vår rödgröna biståndspolitik 2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,

Läs mer

diskussionsunderlag CITIZEN OKETCH

diskussionsunderlag CITIZEN OKETCH diskussionsunderlag CITIZEN OKETCH Vad tänker du på när du hör ordet Afrika? Bilder av Afrika I filmen Citizen Oketch får vi följa med George och Esther Oketch och deras fyra barn i vardagen i ett slumområde

Läs mer

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? KSLA, 10:e december 2015 Nina Weitz, Research Associate Stockholm Environment Institute (SEI) SEI:s ARBETE MED MÅLEN Syfte? Att främja en

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017 Promemoria Bilaga till regeringsbeslut 2014-06-19 (UF2014/40173/UD/MU) 2014-06-19 Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi ska ligga

Läs mer

28 Mellanstaden-med lokala och regionala intressen i samverkan

28 Mellanstaden-med lokala och regionala intressen i samverkan I den första delen redovisas de båda FN-konferenserna, Agenda 21 och Habitat II, vision om hur vi uppnår ett hållbart samhälle Därefter beskrivsmellanstaden, den verklighet vi lever i Slutligen presenteras

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016 Promemoria Bilaga till regeringsbeslut 2014-08-21 UF2014/52305/UD/MU 2014-08-21 Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016 1. Förväntade

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,

Läs mer

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet Bilaga till regeringsbeslut 2014-02-13 (UF2014/9980/UD/SP) Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi styr användningen av medel som

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE!

RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE! RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE! Ett skolmaterial om barnets rättigheter Källor: INNEHÅLL Rättigheter för varenda unge är baserat på UNICEF Finlands skolmaterial Dags för rättigheter. www.unicef.se Illustrationer:

Läs mer

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Susanne Forss-Gustafsson Telefon: 08-508

Läs mer

RIKTLINJER FÖR UNICEF SVERIGES FRIVILLIGVERKSAMHET

RIKTLINJER FÖR UNICEF SVERIGES FRIVILLIGVERKSAMHET RIKTLINJER FÖR UNICEF SVERIGES FRIVILLIGVERKSAMHET UNICEFs kansli, Stockholm januari 2009 UNICEF UNICEF 1 arbetar på uppdrag av FN för att förverkliga barns rättigheter. 1946 började vår kamp för barns

Läs mer

Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov. En framtidsspaning kring pågående trender

Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov. En framtidsspaning kring pågående trender Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov En framtidsspaning kring pågående trender Samtal om bistånd och utveckling - Från missionärsverksamhet till biståndindustri - Biståndets roll

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2015-12-16 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete 2015 Europaåret för utvecklingssamarbete vår värld vår värdighet vår framtid 1 2015 är ett avgörande år för det globala utvecklings samarbetet. Millenniemålen från 2000 ska uppnås och nya globala utvecklingsmål

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s strategi mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljödepartementet 2014-03-13 Dokumentbeteckning KOM (2014) 64 slutlig Meddelande från kommissionen

Läs mer

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Kort om Europeiska investeringsbanken

Kort om Europeiska investeringsbanken Kort om Europeiska investeringsbanken Som EU:s bank erbjuder vi finansiering och expertkunskaper till solida och hållbara investeringsprojekt i och utanför Europa. Banken ägs av EU:s 28 medlemsstater och

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Manus Världskoll-presentation. Svenska FN-förbundet. Uppdaterad 2014-02-04. Bild 1

Manus Världskoll-presentation. Svenska FN-förbundet. Uppdaterad 2014-02-04. Bild 1 Manus Världskoll-presentation Svenska FN-förbundet Uppdaterad 2014-02-04 Bild 1 65 %, en klar majoritet, av alla svenskar tror att mindre än hälften av världens befolkning har tillgång till rent vatten.

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling)

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning Ministerrådet Enheten för Europeiska unionen Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) den 26 oktober 2015 Biståndsministrarnas

Läs mer

Verksamhetsplan för 2010

Verksamhetsplan för 2010 Verksamhetsplan för 2010 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att ge enskilda människor

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

BOMBER OCH GRANATER SVENSKA BANKERS INVESTERINGAR I KONTROVERSIELL VAPENEXPORT

BOMBER OCH GRANATER SVENSKA BANKERS INVESTERINGAR I KONTROVERSIELL VAPENEXPORT BOMBER OCH GRANATER S V E N S K A B A N K E R S I N V E S T E R I N G A R I K O N T R O V E R S I E L L VA P E N E X P O R T Detta är en sammanfattning av en längre rapport publicerad på engelska av Diakonia

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål 1. Utgångspunkter Kriterierna bygger på Stiftelsen Radiohjälpens internationella bistånd - riktlinjer för samverkan och ekonomiskt stöd,

Läs mer

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken

Läs mer

Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling

Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling Motiv, perspektiv och exempel på övningar P-O Hansson Ämnesdidaktik Internationell ekonomi 20 % av världens befolkning står för: 83 % av BNP 81

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Framtidsprogrammet på 10 minuter

Framtidsprogrammet på 10 minuter Framtidsprogrammet på 10 minuter Tillsammans betyder vi mer för fler Vi står vid ett vägskäl i politiken och i samhället. Det handlar om hur vi ska bo i framtiden. Samtidigt som klyftorna i samhället blir

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Agenda MixadMaxadMångfald! för idéer innovationer kultur egenorganisering. ---När möten betyder något!---

Agenda MixadMaxadMångfald! för idéer innovationer kultur egenorganisering. ---När möten betyder något!--- Agenda 2016-2018 för idéer innovationer kultur egenorganisering. ---När möten betyder något!--- Ett tryggt och engagerande lokalsamhälle behövs mer än någonsin! för idéer innovationer kultur egenorganisering.

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Hej! Latinamerikagrupperna

Hej! Latinamerikagrupperna B Detta kuvert ar viktigare an det andra du brukar få Hej! Vet du att mycket information om dina framtida pensionspengar inte står med i det där andra orange kuvertet? Information som är viktig. Som att

Läs mer

Motion 32 Motion 33. med utlåtanden

Motion 32 Motion 33. med utlåtanden Motion 32 Motion 33 med utlåtanden 90 Motion 32 Barns utsatthet på bostadsmarknaden På förbundsstämman 2012 beslutades att uppdra till förbundsstyrelsen Rädda Barnens Barnfattigdomsrapport 2013. Enligt

Läs mer

Riktlinjer för förbundets internationella arbete

Riktlinjer för förbundets internationella arbete Riktlinjer för förbundets internationella arbete Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Väktare av EU:s finanser

Väktare av EU:s finanser SV Väktare av EU:s finanser EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN Granskning av EU-medel i hela världen Europeiska revisionsrätten är en EU institution som grundades 1977 och ligger i Luxemburg. Revisionsrätten har

Läs mer

LÅT JULEN GÖRA SKILLNAD

LÅT JULEN GÖRA SKILLNAD LÅT JULEN GÖRA SKILLNAD I Afrika finns det miljontals människor som saknar det kapital de behöver för att utveckla sina företag och därmed bidra till den lokala ekonomiska utvecklingen. Mer än 15 procent

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Förord. Samverkan leder till ökad delaktighet och legitimitet som i sin tur leder till ökat engagemang och intresse. Tillsammans når vi längre!

Förord. Samverkan leder till ökad delaktighet och legitimitet som i sin tur leder till ökat engagemang och intresse. Tillsammans når vi längre! Svensk unescostrategi 2008 2013 Förord Genom den svenska Unescostrategin finns ett verktyg för en tydlig och samordnad politik för hela det svenska engagemanget i Unesco. Unesco har en nyckelroll i arbetet

Läs mer

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 230 Dnr: KS 2015/429 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik SD Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor. från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor. från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor 30 May 2001 YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor till utskottet för utveckling

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Beskrivning av spelet och manus till ledaren/läraren

Beskrivning av spelet och manus till ledaren/läraren Beskrivning av spelet och manus till ledaren/läraren Här kommer ett unikt redskap att använda i skolans undervisning om FN:s barnkonvention och millenniemål som passar hela grundskolan! Genom att spela

Läs mer

Skyldighet att skydda

Skyldighet att skydda Skyldighet att skydda I detta häfte kommer du att få läsa om FN:s princip Skyldighet att skydda (R2P/ responsibility to protect). Du får en bakgrund till principen och sedan får du läsa om vad principen

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Det talade ordet gäller. Tal av biståndsminister Pierre Schori vid Sveriges förkonferens i FN: Fjärde Kvinnokonferens, den 31 maj 1995

Det talade ordet gäller. Tal av biståndsminister Pierre Schori vid Sveriges förkonferens i FN: Fjärde Kvinnokonferens, den 31 maj 1995 Det talade ordet gäller Tal av biståndsminister Pierre Schori vid Sveriges förkonferens i FN: Fjärde Kvinnokonferens, den 31 maj 1995 Evenis Guchu är ensamstående mor i den lilla byn Chivhu i Zimbabwe.

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljö- och energidepartementet 2016-04-01 Dokumentbeteckning KOM (2016) 87 Meddelande från

Läs mer

Här står vi. Dit går vi.

Här står vi. Dit går vi. december 2006 Färdriktning för Sida Här står vi. Dit går vi. Tid för förändring Utvecklingssamarbetet omvandlas. FN har satt Millenniemål. Sverige har fått en Politik för Global Utveckling, PGU, som gäller

Läs mer

Detta är Swedbank. 2 februari, 2017

Detta är Swedbank. 2 februari, 2017 Detta är Swedbank 2 februari, 2017 Sverige, Estland, Lettland och Litauen är våra hemmamarknader 16,2 miljoner invånare 7,3 miljoner privatkunder 650 000 företagskunder 389 bankkontor 13 700 medarbetare

Läs mer

Ny biståndssatsning med fokus på barn på flykt

Ny biståndssatsning med fokus på barn på flykt Promemoria 2016-08-31 Utrikesdepartementet Ny biståndssatsning med fokus på barn på flykt De humanitära behoven i världen är enorma. Regeringen föreslår i höständringsbudgeten för 2016, som bygger på en

Läs mer

2012-02-29. Promemoria. Utrikesdepartementet

2012-02-29. Promemoria. Utrikesdepartementet Promemoria 2012-02-29 Utrikesdepartementet Strategi för regionalt arbete med hiv och aids och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) samt arbete för homo-, bi- och transsexuella personers

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin. Regeringsbeslut III:2 2014-02-13 UF2014/9982/UD/MU Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för miljö- och klimatmässigt

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Årsredovisning 2010. Latinamerikagrupperna

Årsredovisning 2010. Latinamerikagrupperna Årsredovisning 2010 Latinamerikagrupperna Org. Nr 802004-5681 Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 5 Balansräkning 6 Redovisnings- och värderingsprinciper 7 Noter 8 Styrelsens underskrifter

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer