Plats: Piteå havsbad (Observera platsen) Tid: Den 28 augusti 2013 med start klockan

Transkript

1 Socialberedningen Ordinarie ledamöter Kallelse till sammanträde Plats: Piteå havsbad (Observera platsen) Tid: Den 28 augusti 2013 med start klockan Program Kaffe/thé och smörgås står framdukat Gemensamt sammanträde med Barn- och utbildningsberedningen Lunch Separata sammanträden för de båda beredningarna Dagordning för sammanträde för Barn- och utbildningsberedningen samt Socialberedningen gemensamt 1. Välkommen! Inledning av mötesordförande Birgitta Persson 2. Val av justerare 3. Föregående protokoll Bilaga: föregående protokoll 4. Folkhälsoprojektet utvärdering Utvärderaren Niclas Hedéen informerar. Bilaga: Utvärdering enligt rubrik 5. Sammanträdesplan 2014 Bilaga: Förslag enligt rubrik 6. Norrbus, förslag till beslut om nya riktlinjer Bilaga: Förslag enligt rubrik (utsänds efter att frågan behandlats i länsstyrgruppen den 19 augusti) 7. Hälsosam uppväxt - Mål och mått Bilaga: Förslag enligt rubrik 8. Uppdrag för samverkansberedningen Bilaga: Förslag från den politiska samverkansberedningen 9. Delgivningar FoUI i Norrbottens kommuner- styrelsens beslut i ärendet Protokoll politiska samverkansberedningen. Bilaga: Protokoll enligt rubrik 10. Övriga frågor

2 Socialberedningen Ordinarie ledamöter Dagordning för Socialberedningens sammanträde 1. Val av justerare 2. Dagordning 3. Föregående protokoll Bilaga: Föregående protokoll 4. Överenskommelse om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning Bilaga: Överenskommelse enligt rubrik 5. Bättre liv för sjuka äldre utbildning i läkemedelshantering, information Bilaga: Enligt rubrik 6. Analys av processen för kommunalisering av hälso- och sjukvård i ordinärt boende Bilaga: Analys enligt rubrik 7. Delgivningar a) Medel för regionalt utvecklingsarbete inom området funktionsnedsättning. Bilaga: ansökan b) Bättre liv för sjuka äldre redovisning till SKL Bilaga utsänds efter styrgruppens möte den 16 augusti. c) Tjänsteköp Bilaga 8. Övriga frågor För sakfrågor, var vänlig kontakta: Ingrid Carlenius Telefon: , Mobiltelefon: , E-post: ingrid.carlenius@bd.komforb.se För frågor om sammanträdet, var vänlig kontakta: Kjell-Åke Halldén, Telefon: , E-post: kahn@bd.komforb.se

3 Bilagor till det gemensamma sammanträdet

4 Plats för noteringar: Ärende 3

5 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /11 Socialberedningen gemensamt Plats Beslutande, Barn- och utbildningsberedningen Sunderbyns Kurs och konferens, Södra Sunderbyn Birgitta Persson,(s), Överkalix Kåre Strömbäck, (s) Haparanda Roger Suup, (s), Kiruna Inga-Lis Samuelsson, (c), Kalix Åke Johdet, (s), Pajala Tjänstgörande ersättare Börje Johansson, (s); Gällivare, Tjänstgörande ersättare 6 Beslutande, Socialberedningen Helena Öhlund, (s), Älvsbyn Margareta Bladfors Eriksson, (s), Luleå Ayse Duyar, (mp), Luleå Carola Lidén, (c), Luleå Agnetha Eriksson, (s), Piteå, Tjänstgörande ersättare Övriga deltagare Ingrid Carlenius, kansliet Marita Björkman, kansliet Agneta Bygdell, kansliet Ulrika Larsson, kansliet Henry Lundgren, kansliet Kjell-Åke Halldén, kansliet, sekreterare Underskrifter 1-9 Birgitta Persson Ordförande Margareta Bladfors Eriksson Justerare Kjell-Åke Halldén Sekreterare

6 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /11 Socialberedningen gemensamt Utsänd dagordning för sammanträde för Barn- och utbildningsberedningen samt Socialberedningen gemensamt 1. Välkommen! Inledning av mötesordförande Birgitta Persson 2. Val av justerare 3. Föregående protokoll Bilaga: föregående protokoll 4. Helena Öhlund, (s), Älvsbyn - ny ordförande för Socialberedningen efter Bill Nilsson, (s), Älvsbyn. 5. Leif Rönnqvist, (s), Arjeplog - ny ersättare i socialberedningen efter Bo Åberg, (s), Arjeplog 6. Revidering av Norrbusriktlinjerna Eventuellt reviderade riktlinjer presenteras under sammanträdet. 7. Plats för sammanträden 2013 Kansliet föreslår Sunderby kurs- och konferens (Folkhögskolan) med undantag för sammanträdet den 28 augusti som föreslås hållas i Piteå. 8. Återrapportering från Politisk samverkansberedning för vård, skola och omsorg och eventuellt frågor inför nästa sammanträde Muntlig information av ledamöter i samverkansberedningen. Bilaga: Protokoll från det konstituerande sammanträdet

7 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /11 Socialberedningen gemensamt 1 Val av justerare Ordföranden föreslår att Margareta Bladfors Eriksson, (s), Luleå, väljs till justerare Beredningarna beslutar Att Margareta Bladfors Eriksson, (s), Luleå, väljs till justerare

8 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /11 Socialberedningen gemensamt 2 Dagordning Ordföranden presenterar utsänd dagordning och föreslår att denna, med tillägg av ärendet Psykiatrisatsning- riktade insatser inom psykisk ohälsa, barn och unga, fastställs. Beredningarna beslutar Att utsänd dagordning med tillägg av ärendet Psykiatrisatsning- riktade insatser inom psykisk ohälsa, barn och unga fastställs

9 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /11 Socialberedningen gemensamt 3./. Bilaga. Föregående protokoll Ordföranden presenterar föregående protokoll och föreslår att det, med godkännande, läggs till handlingarna. Beredningarna beslutar Att föregående protokoll, med godkännande, läggs till handlingarna

10 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /11 Socialberedningen gemensamt 4 Helena Öhlund, (s), Älvsbyn - ny ordförande för Socialberedningen efter Bill Nilsson, (s), Älvsbyn Ordföranden hälsar Helena Öhlund välkommen till sina nya uppdrag som ordförande i Socialberedningen samt ledamot i den Politiska samverkansberedningen för vård, skola och omsorg. Helena Öhlund tackar för välkomnandet och berättar om sina tidigare politiska uppdrag i Älvsbyn. Av informationen framgår bland annat att hon haft ett särskilt engagemang i sociala frågor och att hon sedan årsskiftet är kommunstyrelsens ordförande. Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna. Beredningarna beslutar Att informationen läggs till handlingarna

11 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /11 Socialberedningen gemensamt 5 Leif Rönnqvist, (s), Arjeplog - ny ersättare i socialberedningen efter Bo Åberg, (s), Arjeplog Ordföranden informerar om att styrelsen utsett Leif Rönnqvist, (s), Arjeplog ny ersättare i socialberedningen efter Bo Åberg, (s), Arjeplog. Leif Rönnqvist är kallad till dagens sammanträde men han har meddelat förhinder. Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna. Beredningarna beslutar Att informationen läggs till handlingarna

12 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /11 Socialberedningen gemensamt 6 Revidering av Norrbusriktlinjerna Henry Lundgren, kansliet, presenterar det arbete som arbetsgruppen för Norrbus hittills tagit fram. Arbetsgruppen har arbetat med att revidera Norrbusriktlinjerna på följande punkter. Breddning av målgruppen så att alla barn och unga som behöver insatser från både kommun och landsting omfattas av riktlinjerna Samverkansstrukturen ska tydliggöras på länsnivå, länsdelsnivå och på lokal nivå Skrivningen i Norrbusriktlinjerna anpassas till nya Skollagen Förtydliga habiliteringens roll för barn och unga Innan riktlinjerna fastställs ska samråd ske med brukarorganisationer Arbetsgruppen ska ta fram förslag till implementering av Norrbusriktlinjerna Arbetet kommer att redovisas till den Politiska samverkansberedningen den 22 februari. Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna. Beredningarna beslutar Att informationen läggs till handlingarna

13 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /11 Socialberedningen gemensamt 7 Psykiatrisatsning, riktade insatser inom psykisk ohälsa barn och ungdom Agneta Bygdell och Ulrika Larsson, kansliet, informerar om Regeringens och Sveriges Kommuners och Landstings, SKL:s, Överenskommelse 2013 för stöd till riktade insatser inom området psykiskhälsa. Denna överenskommelse tar utgångspunkt från regeringens handlingsplan PRIO psykisk ohälsa (Plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa ) samt SKL handlingsplan psykisk ohälsa Överenskommelse 2013 har ett särskilt fokus på barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa samt vuxna över 18 år med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. Överenskommelsen består av två grundkrav som riktar sig till kommun och landsting. Därefter finns ett prestationsmål för kommunen inom varje fokusområde. När det gäller samverkan kring barn och unga lyftes överenskommelsen Norrbus fram som ett viktigt arbete som måste komma igång och där Samordnad Individuell Plan, SIP, är ett viktigt verktyg. Norrbotten, som inte klarade grundkraven för statliga medel enligt Överenskommelse 2012, måste nu åstadkomma en överenskommelse mellan landstinget och kommuner om samarbete kring personer för att ha en chans att ta del av prestationsmedlen för Arbetet med detta har påbörjats, bl a kommer Norrbotten att bli pilotlän för att utveckla SIP, för barn och unga med IT-stöd. Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna. Beredningarna beslutar att informationen läggs till handlingarna

14 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /11 Socialberedningen gemensamt 8 Plats för sammanträden 2013 Kansliet föreslår att Barn- och utbildningsberedningens samt Socialberedningens sammanträden 2013 hålls på Sunderby kurs- och konferens (Folkhögskolan) med undantag för sammanträdet den 28 augusti som föreslås hållas i Piteå. Konferensen Aktuell Skolpolitik hålls i Piteå den augusti så det sistnämnda i förslaget gör det möjligt för ledamöter att samordna deltagande i konferensen med sammanträdet. Ordföranden föreslår att kansliets förslag bifalls. Beredningarna beslutar att Barn- och utbildningsberedningens samt Socialberedningens sammanträden 2013 hålls på Sunderby kurs- och konferens (Folkhögskolan) med undantag för sammanträdet den 28 augusti som hålls i Piteå

15 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /11 Socialberedningen gemensamt 9 Återrapportering från Politisk samverkansberedning för vård, skola och omsorg och eventuellt frågor inför nästa sammanträde Bilagt kallelsen finns protokollet från det konstituerande sammanträdet /. Bilaga. Ordföranden rapporterar om diskussionerna enligt protokollet och föreslår att informationen läggs till handlingarna. Beredningarna beslutar Att informationen läggs till handlingarna

16 Plats för noteringar: Ärende 4

17 Folkhälsa En utvärdering av kommunförbundets folkhälsoprojekt Utvärderare Niclas Hedéen

18 Förord Under april 2003 fick Sverige en nationell folkhälsopolitik, med målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god folkhälsa. Den svenska folkhälsopolitiken vilar på elva tydliga målområden som tydliggör vilka faktorer som ska betonas inom folkhälsoarbetet. Utifrån de folkhälsopolitiska målområden som styr det Svenska folkhälsoarbetet i riktning mot ett friskare och starkare Sverige har Kommunförbundet Norrbotten tillsammans med Norrbottens läns landsting utformat en gemensam grund för det folkhälsopolitiska arbetet i Norrbotten. Genom den gemensamma grunden för utformningen av folkhälsoarbetet i Norrbotten har en genomgående strategi för utvecklingen av folkhälsoarbetet i länet tagits fram. Den inledande folkhälsosatsningen arrangerades gemensamt genom ett samarbete mellan Kommunförbundet och Landstinget, projektet ägde i huvudsak rum under 2010 och Efter det avslutade samarrangerade projektet valde Kommunförbundets styrelse i december 2011 att själva fortsätta arbetet och finansiera projektet. Det fortsatta folkhälsoarbetet inriktades i första hand mot de kommuner som bedömdes vara i behov av stöd inom det systematiska folkhälsoarbetet. Kommunförbundets nysatsning på folkhälsoarbetet sträcker sig över tidsperioden 2012 till Denna utvärdering syftar till att klarlägga resultatet av det arbete som bedrivits inom ramarna för Kommunförbundets nysatsning på folkhälsoarbetet under 2012 och så långt som möjligt under Utvärderingen ska visa kommunernas långsiktiga behov av stöd inom arbetet med folkhälsa samt fungera som underlag för det beslut som ska fattas för en eventuell fortsatt satsning under år Niclas Hedéen Kommunförbundet Norrbotten

19 Sammanfattning Det regionala folkhälsoarbetet i Norrbotten bygger på de nationella riktlinjer som fastlagts för en god folkhälsa i Sverige genom den nationella folkhälsopolitik som antogs under år Som ett led i arbetet med att nå fram till de nationella riktlinjerna har Kommunförbundet Norrbotten erbjudit sitt stöd till länets kommuner i arbetet med att utveckla det strategiska folkhälsoarbetet, ett arbete som om det lyckas kan innebära stora ekonomiska och humanistiska besparingar genom en bättre folkhälsa i kommunerna. För att utvärdera huruvida Kommunförbundets stöd bidragit till de önskvärda effekter som eftersträvats har en enkät gåt ut till samtliga folkhälsosamordnare samt ordföranden i respektive folkhälsoråd eller motsvarande i Norrbotten. Enkäterna har även kompletterats genom intervjuer med utvalda kandidater. Resultatet visar på att det finns ett behov och ett intresse av ett fortsatt stöd i folkhälsoarbetet från Kommunförbundet. Det finns samtidigt även signaler som visar på att det stöd som erbjuds till viss del går om intet på grund av att flera av kommunerna inte anser sig ha tillräckliga resurser. Utifrån denna bakgrund och de övriga signaler som framkommer i utredningen rekommenderas styrelsen att förlänga det regionala folkhälsostödet förutsatt att kommunerna är beredda att ta ett ökat ansvar för utvecklingen av folkhälsoarbetet i Norrbotten.

20 Innehållsförteckning Inledning... 6 Syfte... 6 Utvärderingsmetod... 7 Rapporten... 7 Rådande status för kommunalt folkhälsoarbete... 8 Samverkan... 9 Upplevt stöd från Kommunförbundet Behov och intresse av fortsatt stöd från Kommunförbundet Önskat stöd från Kommunförbundet Analys Förslag till framtida insatser Konkreta förslag till förändring... 16

21 Tabeller TABEL 1: ANDELEN KOMMUNER SOM BEDRIVIT STRATEGISKT ARBETE INOM FOLKHÄLSA... 8 TABEL 2: RESPONDENTERNAS BESKRIVNING AV EFTERFRÅGAT STÖD TABEL 3: RESPONDENTERNAS BESKRIVNING AV BEHOV AV STÖD TABEL 4: SOCIALFÖRVALTNINGENS ORGANISATIONSSTRUKTUR... 12

22 Inledning Arbetet med att utveckla det regionala folkhälsoarbetet i Norrbotten har pågått sedan år Utformningen av arbetet har sedan det inleddes förändrats och tagit nya riktningar, där de enskilda kommunerna agerat som huvudmän och mottagare medan de länsöverskridande aktörerna i form av Landstinget, Länsstyrelsen och Kommunförbundet fungerat som stöd och avsändare. Den stödjande verksamhet som denna utvärdering fokuserar på är det stöd som tillhandahållits genom Kommunförbundet. Arbetet bedrevs inledningsvis tillsammans med Landstinget i ett gemensamt projekt vilket avslutades under 2011 på begäran av Norrbottens läns landsting. Efter att Landstinget valt att avsluta sitt engagemang i det gemensamma folkhälsoprojektet beslutade Kommunförbundets styrelse att förlänga och själva finansiera satsningen. Det förlängda folkhälsoprojektet beslutades pågå under perioden 2012 och 2013 med möjlighet till förlängning under Denna utvärderings övergripande mål är att ge en beskrivning av hur det folkhälsoarbete som bedrivits genom Kommunförbundet Norrbotten har upplevts och mottagits samt vilka önskemål som finns från kommunerna med hänsyn till de rådande omständigheterna i varje enskild kommun. Utvärderingen ska bidra till en ökad insyn i hur den genomförda satsningen har upplevts. De önskemål som de olika kommunerna lyfter fram ska fungera som underlag för det beslut som ska fattas angående folkhälsoarbetets fortsatta utveckling. Syfte Utvärderingen syftar till att klarlägga resultatet av det arbete som bedrivits under 2012 och så långt möjligt under Utvärderingen kommer att ligga till grund för beslut om en eventuell fortsatt satsning under 2014 och en diskussion om kommunernas långsiktiga behov av stöd inom folkhälsoarbetet. 6

23 Utvärderingsmetod Utvärderingen av det stödjande folkhälsoarbete som bedrivit under 2012 och 2013 har genomförts genom enkäter till ordföranden i folkhälsoråd eller motsvarande samt de tillförordnade folkhälsosamordnarna i varje kommun. Utöver enkäterna har även intervjuer med relevanta tjänstemän/politiker i några av de prioriterade kommunerna samt dokument hämtats in för att skapa en mer nyanserad bild. Urvalet av de personer som utöver enkäten även intervjuats har baserats på värdet av att fånga upp de stora skillnader som föreligger mellan kommunerna, för att ge en så genuin och korrekt bild som möjligt av den situation som idag råder och den roll som kommunförbundets stöd spelar för det långsiktiga folkhälsoarbetet. Intervjuerna har fokuserats kring folkhälsosamordnarna eftersom de har haft en mer direkt kontakt med det stöd som kommunförbundet arbetat med och generellt har arbetat närmare de frågor som är direkt kopplade till folkhälsa. Kommunernas verksamhetsvolym samt framgångar inom folkhälsoarbetet har inte värderats i samband med urvalet. Samtliga intervjuer har utgått från förutbestämda teman med gemensamma frågor för att möjliggöra en tydligare jämförelse samt öka kvalitén på det material som samlats in. Följande teman har använts: Att identifiera folkhälsa, upplevelse av pågående folkhälsoarbete och framtida folkhälsoarbete. De olika teman som tillämpats med förutbestämda frågor har kompletterats med individuella följdfrågor som utvecklats i samband med intervjuerna. Följdfrågorna har utvecklats utifrån utvärderingens syfte och efter noggranna överväganden för att undvika ledande frågor som kan riskera utvärderingens värde. Enkäten har skickats ut både digitalt och per brev för att förenkla möjligheterna för de tillfrågade att svara. Enkäterna har använts i syftet att få fram en övergripande bild av hur folkhälsoprojektet har upplevts och vilka behov som finns i länet. Intervjuerna som tillsammans med inhämtade dokument bidrar i sin tur till en mer ingående beskrivning, vilket är viktigt för att kunna belysa och förstå enkäterna på ett korrekt sätt. Rapporten Inledningsvis presenteras de teoretiska ramar som ligger till grund för den diskussion som avslutar utredningen där olika förslag till hur arbetet med folkhälsa i kommunerna utifrån utredningens innehåll ska kunna ta nästa steg. Efter följer en sammanfattad samanställning av de enkätsvar som mottagits. Därefter följer en fördjupad lägesbeskrivning baserad på en kombination av enkätsvar och intervjumaterial. Dokumentet avslutas med konkreta förslag och kommentarer baserade på den information som presenteras i utredningen. Utvärderingsrapporten kommer att presenteras för Kommunförbundets styrelse under hösten Dokumentet ska fungera som ett underlag inför kommunförbundets beslut om hur folkhälsoarbetet ska hanteras framöver, i synnerhet under år

24 Rådande status för kommunalt folkhälsoarbete Länets samtliga fjorton kommuner har blivit ombedda att delta i utvärderingen. Elva stycken finns representerade genom de svar som inkommit. De svarande kommer att ses som representanter för sina respektive kommuner. Detta i syfte att skapa en tydligare bild av den rådande situationen i länet samt för att skapa en mer komplett bild av hur kommunförbundets folkhälsoarbete har mottagits i olika kommuner. Bland de svarande skiljer sig synen på folkhälsa, likväl som arbetet med densamma. Den skiftande bilden av folkhälsa framgår tydligt genom de tillfrågade kommunrepresentanternas svar på frågan hur de definierar begreppet strategiskt folkhälsoarbete, där svaren är mer eller mindre differentierade. Antal kommuner Ja Delvis Nej Betyg på en skala Figur: 1 Andelen kommuner som bedrivit strategiskt arbete inom folkhälsa På frågan om kommunerna har bedrivit strategiskt arbete inom folkhälsa under svarar sex stycken kommuner ja, tre stycken kommuner delvis, två stycken kommuner nej. Flera av de tillfrågade beskriver att de har svårt att få tiden att räcka till och har svårt att arbeta så strategiskt som man skulle vilja. Samtidigt svarar tio av elva kommuner ja på frågan om det finns ett beslut om förebyggande och främjande folkhälsosatsningar i de tillfrågades kommun. De områden som förekommer mer frekvent berör i första hand missbruk av alkohol, unga, gamla, samverkan med föreningar och polis. De svarande kommunrepresentanternas beskrivning av vad som har genomförts inom ramarna för folkhälsoarbetet belyser även andra centrala aktörer som nämns återkommande som till exempel länsstyrelsen. Genom enkäter, intervjuer, mail och telefonsamtal har deltagarna i studien utryckt ett genuint intresse av att utveckla folkhälsoarbetet. Förutsättningarna för att göra detta är samtidigt vitt skilda mellan de olika kommunerna på grund av de stora ekonomiska skillnader som föreligger som en följd av storleksskillnaden. Det är samtidigt inte bara kommunernas storlek som har en stor betydelse för det långsiktiga folkhälsoarbetet. Flera av de tillfrågade utrycker även att de har svårt att få genomslag för det som skulle behöva göras i den egna kommunen. 8

25 Samverkan Utöver den rådande status som finns inom folkhälsoarbetet i Norrbottens olika kommuner är det också utifrån ett övergripande perspektiv med fokus på hur kommunförbundets stöd kan bidra till en förbättrad folkhälsa i Norrbotten, intressant att granska hur samarbetet mellan de olika aktörerna i övrigt ser ut. För att tydliggöra och illustrera frågan om hur samarbetet i de olika kommunerna har sett ut inom områden som berör folkhälsofrågor kan några framträdande gemensamma linjer urskiljas. Tre av respondenterna uppger att samarbetet utgår ifrån det stöd som kommunerna tilldelats via kommunförbundet. Utöver de tre respondenterna som rakt ut pekar på att allt samarbete går genom kommunförbundet beskriver två andra att samverkan sker genom nätverk av folkhälsosamordnare, ett arbete som enligt respondenterna byggt på både fysiska möten och webbträffar, delvis i samarbete med kommunförbundet. Av de två som inte i klartext pekar ut kommunförbundet som källan till samverkan lyfts även viss kritik mot hur arbetet har fungerat, bristerna bygger enligt respondenterna på ett svagt deltagande. Det är utöver dessa fem svar svårt att tydligt identifiera några gemensamma mönster. I stället pekar de olika respondenterna på många olika samarbeten som haft en central betydelse i just deras kommun. Några av de samarbeten som lyfts fram är följande: Kraftfält Norr (samverkan gällande våld i nära relationer, drogvaneundersökning gymnasiet), projekt som handlar om hälsa som ANDT, Healthy Citiesnätverket, Norrbottens Folkhälsoråd och genom gemensam alkoholhandläggare i Haparanda, Kalix, Överkalix och Övertårneå. Kommunernas skilda linje i arbetet med att hitta lämpliga samarbetspartners i arbetet med folkhälsa pekar på den mängd alternativ och nätverk som redan finns i länet, men också på att samarbetet mellan länets olika kommuner inte är enhetligt. Gemensamma linjer och en god samverkan mellan kommuner som befinner sig i olika stadier i arbetet med att utveckla en god folkhälsa är fördelaktigt för att uppnå en positiv utveckling över hela länet. Ur detta perspektiv kan mängden av samarbetslösningar ses som positiv. Samtidigt kan splittringen mellan kommunerna tolkas som negativ då den samlade kunskap och erfarenhet som finns i länets kommuner inte kommer alla till gagn. En av de svarande respondenterna uppger även att samarbetet med externa organisationer utanför den egna kommunen är obefintligt. Detta måste ses som olyckligt, då kommuner som hamnar utanför riskerar att komma på efterkälken då de andra kommunerna genom gynnsamma samarbeten kan röra sig framåt i en positiv riktning som leder till en förbättrad folkhälsa. 9

26 Upplevt stöd från Kommunförbundet För att det stöd som förmedlas via kommunförbundet ska ge en god effekt måste också de kommuner som agerar mottagare vara en aktiv part och pådrivare i utvecklingen av ett långsiktigt och strategiskt folkhälsoarbete. Utan ett genuint intresse från de involverade kommunerna är risken att kommunförbundets stöd ska ge ett begränsat resultat överhängande. Därför är en grundläggande fråga i vilken grad det stöd som kommunförbundet tillhandahållit har efterfrågats från de olika kommunerna. Antal respondenter Betyg på en skala 1-7 Figur: 2 Respondenternas beskrivning av efterfrågat stöd Tabellen visar huruvida respondenterna efterfrågat stöd från kommunförbundet. Figuren illustrerar inte kommunernas efterfrågan av stöd från kommunförbudet då representanterna för en av kommunerna valt att ange motstridiga uppgifter om hur vida kommunen efterfrågat stöd. Bland de som svarat att de efterfrågat stöd från kommunförbundet lyfts bland annat gemensamt ordnade utbildningar i socioekonomiska beräkningar och en ökad samverkan. Andra mer direkta insatser lyfts också fram av de svarande så som hjälp med kartläggning av läget i kommunen samt stöd vid utvecklingen av en ny organisation, bättre anpassad för att klara av att hantera folkhälsoarbetet. Andra aktiviteter och kreativa besök nämns också av de svarande. De respondenter som uppger att deras kommuner inte begärt något stöd från kommunförbundet har angett skiftande orsaker till denna passiva hållning. 10

27 Behov och intresse av fortsatt stöd från Kommunförbundet Antal respondenter Omfattande Ganska stort Ganska litet Obetydligt Betyg på en skala Figur: 3 Respondenternas beskrivning av behov av stöd Tabellen illustrerar att det finns ett fortsatt behov av stöd från kommunförbundet i frågor som rör strategiskt folkhälsoarbete. Av de totalt tretton svar som inkommit har fem stycken valt att svara omfattande, samtidigt som sex stycken svarat ganska stort, medan endast två stycken respondenter valt allternativet ganska litet. Ingen av de tillfrågade valde att besvara frågan med alternativet obetydligt. De respondenter som valt att svara ganska lite representerar två av länets största kommuner medan de som utryckt ett större behov av stöd representerar länets övriga kommuner. Det finns alltså en tydlig skillnad mellan hur man bedömer behovet av stöd som är kopplat till kommunernas storlek. Två respondenter har valt att avstå från att besvara frågan med skilda motiveringar. Den första förklarar att det är svårt att besvara frågan om behov av stöd då utvärderingarna av det stöd som erbjuds via kommunförbundet än så länge saknas och att det därför är svårt att känna till vilket stöd förbundet utgjort för länets kommuner. Respondenten menar att en utförlig utvärdering borde ha genomförts innan projektet förlängdes, respondenten lyfter även fram att de upplever att det finns en brist på styrning och tydliga mål och att kommunförbundet måste tydligöra vad de vill åstadkomma med sitt folkhälsoprojekt samt erbjuda det stöd som krävs till den ansvarige projektledaren. Samme respondent pekar även på att kommunförbundet borde kunna använda sin arena på ett bättre sätt för att öka intresset för folkhälsofrågor i kommunerna. Den andra respondenten som valt att avstå från att besvara frågan om behov av stöd lyfter upp de problem som föreligger i den egna kommunen och svårigheten att få tiden att räcka till. Respondenten förklarar att det är svårt att bedöma behovet av stöd när man i praktiken saknar möjlighet att ta emot det stöd som erbjuds. Det upplevda behovet av stöd är samtidigt bara en del, det är även viktigt att ifrågasätta vilket intresse som finns av ett fortsatt stöd från kommunförbundet i frågor som rör folkhälsoarbete. Denna fråga ställdes därför till de ansvariga i de fjorton kommunerna. 11

28 Antal respondenter Ja Nej Vet inte Betyg på en skala Figur: 4 Respondenternas intresse av samarbete med Kommunförbundet Ingen av de tillfrågade respondenterna har angett intresse som ligger under fyra på den sjugradiga skalan. Sex respondenter har valt att ge betyget sex på den sjugradiga skalan medan så många som sju personer valt att tilldela det högsta möjliga betyget vilket visar på ett mycket starkt intresse för ett fortsatt samarbete med kommunförbundet vad gäller folkhälsofrågor. Utifrån utfallet på frågan om de tillfrågades intresse för ett fortsatt sammarbete med kommunförbundet i frågor som berör folkhälsa kan ett starkt intresse för ett vidare arbete konstateras. Respondenternas önskan om ett fortsatt stöd illustrerar tillsammans med det upplevda behovet av samma stöd det värde som de tillfrågade ser i det strategiska folkhälsostöd som kommunförbundet erbjuder. De tankar och den kritik som har framkomit genom frågor bör samtidigt lyftas till en vidare diskussion. Kommunförbundets styrelse bör även beakta att det finns kommuner som upplever att de har stora problem att tillgodogöra sig något stöd över huvudtaget på grund av de begränsade resurser som finns tillgängliga. 12

29 Önskat stöd från Kommunförbundet De tillfrågade respondenterna ger när de ställs inför frågan om vilken typ av stöd som de inom deras kommun är i behov av, en relativt gemensam och klar bild. Respondenternas bild visar att kommunerna upplever att det finns ett behov av ett mer omfattande och direkt stöd som i stor omfattning handlar om att både driva och lyfta fram frågornas värde inom de olika kommunerna. Det strategiska arbetet i kommunerna handlar om att folkhälsan ska genomsyra alla verksamheter; skola, samhällsplanering, service och teknik m.fl. Om kommunförbundet kunde stödja och genom sina enheter, också driva detta arbete så skulle effekter av vårt arbete bli bättre med ett bättre resultat som följd. Detta sker inte i dagsläget." Kommunförbundets möjligheter och betydelse för folkhälsoarbetet i Norrbotten framgår också tydligt genom de svar som respondenterna lämnat samt genom de samtal som förts under utvärderingen. De mindre kommunerna som ofta agerar inom mer begränsade ramar har starkt behov av både resursbaserat stöd, men även information för att få upp folkhälsoarbetet på prioriteringslistan. För kommunens olika verksamhetsområden är kommunförbundet en viktig aktör. Vi behöver löpande ökad kompetens om folkhälsoinsatser inom respektive områden. Som lokal folkhälsostrateg skulle jag uppskatta utbildning/stöd i mitt ledarskap samt behöva mer spetskunskaper ex. erfarenheter av andra framstående kommunernas arbete (Malmö m.fl). Bland de tillfrågade återkommer ständigt behovet av utbildningar och en ökad kompetens på området. Flera av respondenterna uppger att de är beroende av gemensamma utbildningar och att det är viktigt att skapa stöd som möjliggör att alla kommuner kan delta för att tillsammans kunna utveckla folkhälsoarbetet. Respondenterna förklarar att det är viktigt att möjligöra för alla kommuner att kunna ta del av aktuell statistik och information och hjälp med att ta fram manualer som man hoppas ska kunna förmedlas via kommunförbundet. Den ekonomiska aspektens centrala betydelse framgår på ett mycket tydligt sätt och kopplas även samman med värdet av att sammarbeta och samordna insatserna. Samordning av utbildning ger mer för pengarna samt att gemensamma satsningar också får en annan dignitet i det dagliga arbetet. Utbildningar är dyra samt resorna långa i vårt stora län. De tillfrågade kommun representanterna förtydligar att kommunförbundet har viktiga arenor för att lyfta folkhälsofrågor i kommunerna och att det också är viktigt att tydliggöra vilka mål som man inom förbundet har med det strategiska folkhälsoarbetet, samt hur man tänkt att arbetet ska styras och följas upp mer ingående. Respondenterna pekar även på att det är viktigt att den utvalde projektledaren vid kommunförbundet ges ett fullständigt och tillräckligt stöd i alla delar av arbetet. 13

30 Analys Den sammantagna bilden visar att det finns en stor obalans mellan länets kommuner när det kommer till både samverkan och ett grundläggande strategiskt folkhälsoarbete där flera kommuner ligger förhållandevis lågt och än så länge saknar ett väl fungerade strategiskt folkhälsoarbete. Detta tycks till större delen ha att göra med kommunernas skilda ekonomiska möjligheter där de mindre kommunerna tvingas att i hög grad prioritera de projekt som ligger närmast kärnverksamheten. Utöver de ekonomiska förutsättningarna lyfts även svårigheterna med att lyfta fram värdet av det strategiska folkhälsoarbetet i kommunerna. Detta är två problem som är svåra att bemöta utifrån de insatser som ingår i dagens stödjande insatser som tillhandahålls via kommunförbundet. Det är viktigt att alla kommuner är beredda att bära upp projektet och vara aktiva och drivande för att förbundets stöd skall nå en fullgod effekt. Kommunernas samverkan skiljer sig också kraftigt åt, många kommuner samverkar genom olika nätverk samtidigt verkar en stark gemensam riktning saknas. Kommunerna skulle vinna på en mer gemensam hållning där kunskaper och erfarenheter delas för att utveckla den totala folkhälsan och minska de gemensamma kostnaderna. Utan att aktivt samverka med andra isoleras de enskilda kommunerna vilket leder till ett mindre kostnadseffektivt arbete med ett begränsat genomslag, vilket i sin tur leder till att folkhälsoarbetet får en allt mer tillbakatryckt position. Detta är olyckligt med tanke på de omfattande ekonomiska och hälsomässiga värden som är direkt förknippade med ett väl fungerande folkhälsoarbete, vilka även lyfts fram i de propositioner som legat till grund för de nationella mål som formulerats på folkhälsoområdet. Respondenterna uppger att det stöd som förmedlats genom kommunförbundets folkhälsoarbete har efterfrågats av en klar majoritet av kommunerna. De kommuner som inte aktivt efterfrågat det stöd som har erbjudits har angett skilda orsaker där den ena pekar på den överenskommelse som slutits där kommuner som befinner sig i startgroparna när det gäller utvecklingen av folkhälsoarbetet ska prioriteras i första hand medan en annan respondent förklarar att dennes kommun avstått från att efterfråga stöd då den aktuella kommunen saknar förutsättningar att motta och tillämpa det stöd som erbjuds. Det är även flera andra respondenter som beskriver en liknande situation. I det första fallet där man valt att avstå från kommunförbundets stöd med tanke på en gemensam överenskommelse känns svaret tämligen väntat. Samtidigt är det viktigt att alla ändå involveras för att få med alla aktörer på båten. Det andra fallet med respondenten som förklarar att man valt att avstå från att efterfråga förbundets stöd med hänvisning till kommunens begränsade resurser är läget desto allvarligare, detta är ett tecken på att det fortfarande råder en oförståelse kring värdet av ett fungerande folkhälsoarbete. Att flera kommuner lyfter frågan och betonar problemet att få resurserna att räcka till ger en signal om hur kommunerna värderar folkhälsofrågor. De intervjuer som genomförts förtydligar denna bild och ger allvarliga signaler kring svårigheterna att få upp folkhälsoarbetet på dagordningen. De kortsiktiga effekterna verkar i vissa kommuner sättas före större långsiktiga värden, värden som är av stor vikt för både kommunerna och länet i sin helhet. Detta måste bedömas som mycket allvarligt. Det är därför viktigt att kommunförbundet som en regional aktör ställer krav på kommunerna - om kommunerna inte är beredda att ta första steget kommer inte heller förbundets folkhälsoprojekt att nå fullt genomslag. Det fortsatta behovet av kommunförbundets stöd beskrivs av en klar majoritet som både önskvärt och viktigt. Samtidigt lyfter ett fåtal respondenter fram en del kritik mot det arbete som bedrivits. Kritiken handlar om bristen på mål och avläsningar längs med arbetets gång. 14

31 De respondenter som lyfter kritiken pekar på att det är svårt att fullt ut bedöma kommunförbundets stöd då det inte utvärderarts tidigare, vilket enligt respondenten borde ha skett redan i samband med att folkhälsoarbetet förlängdes förra gången. Kritikerna pekar även på vad de upplever som en brist på tydliga mål från förbundets sida. De pekar även på att de upplevt att den ansvarige på kommunförbundet bör tilldelas ett starkare stöd. Kritiken bör tas på största allvar och tas med vid beslutet om kommunförbundets roll och riktning vid beslutet om folkhälsoarbetets framtid. Det är viktigt att förbundets stöd går fram och följer en tydlig plan för att lättare kunna göra uppföljningar på hur arbetet framskridit. Projektledaren för folkhälsofrågor bör även få de verktyg som krävs för att förstärka bilden av värdet av de resurser som satsas i projektet och den betydelse som folkhälsoarbetet har för regionen. Det stöd som de olika kommunerna är i behov av följer ett tydligt mönster. Respondenterna beskriver att det finns behov av ett mer omfattande och direkt stöd, ett stöd som både berör processen med att driva det praktiska arbetet framåt men också hjälp med att lyfta fram folkhälsofrågornas värde i kommunerna. Detta skulle enligt ett förslag från en av respondenterna som även styrks genom flera av de andra respondenternas kommentarer kunna ske genom att kommunförbundet i större omfattning än idag arbetade gemensamt med kommunerna för att driva processen framåt. Det arbete som idag bedrivs med fokus på ett antal prioriterade kommuner är viktigt att utveckla då flera av respondenterna beskriver de svårigheter som framförallt de mindre kommunerna arbetar med. Jokkmokks kommun kan här ses som en föregångskommun som tack vare ett genuint intresse för folkhälsa och en välplanerad organisationsstruktur tagit flera steg mot att utveckla ett strategiskt folkhälsoarbete. Jokkmokk är också en av de kommuner som mer aktivt efterfrågat kommunförbundets stöd. Här finns många intressanta lärdomar som även andra kommuner i länet skulle kunna ta vara på och dra nytta av för att stärka utvecklingen av det strategiska folkhälsoarbetet. Kommunernas olika erfarenheter från utvecklingen av folkhälsoarbetet skiljer sig och det finns en önskan om att få ta del av hur andra kommuner som arbetat framgångsrikt med folkhälsofrågor har gått till väga. Den bild som framkommer i utvärderingen framhäver även värdet och behovet av samordnade utbildningar. Respondenternas beskrivning av behovet förbättra kompetensen för att kunna utveckla en god kvalité och långsiktighet i det strategiska folkhälsoarbetet tydlig, Samordnade utbildningar i syfte att stärka kompetens utvecklingen på folkhälsoområdet har även andra mer värden för regionen då gemensamma utbildningar beskrivs som viktiga för samarbetet mellan kommunerna samt för att skapa ekonomiska möjligheter för alla att delta. Respondenterna pekar på att samordnade insatser innebär en mer effektiv användning av de gemensamma resurserna vilket möjliggör högre kvalitet och andra landsomfattande insatser. Den kritik som respondenterna framför som även framkomit i utvärderingen som berör hur kommunförbudet bedrivit sitt folkhälsoprojekt (tydligare mål och ett bättre stöd till den tillförordnade projektansvarige för att på ett tydligare sätt kunna utveckla folkhälsan i länet via kommunförbundets omfattande arena). Den kritik som framförs verkar adekvat med hänsyn till den totala bild som intervjuer och enkäter har förmedlat samt den information som finns tillgänglig via gemensamma dokument och planer för folkhälsoprojektet, detta bör beaktas och vägas in inför beslutet om projektets fortsatta riktning och utveckling. 15

32 Förslag till framtida insatser Utifrån föregående analys finner jag det lämpligt att föreslå en mer utvecklad och konkretiserad riktning för det fortsatta folkhälsoarbetet via Kommunförbundet Norrbotten. Utifrån de tillfrågade respondenternas starka stöd till förbundets folkhälsoprojekt, och de behov som enligt kommunernas ansvariga är stort, kan en önskan om en förlängning av projektet konstateras. Samtidigt rekommenderas kommunförbundets styrelse att beakta de svårigheter som många kommuner beskriver när det kommer till att ta tillvara det stöd som kommunförbundet tillhandahåller. Utvärderaren rekommenderar här en kombination av stödjande insatser och formella rekommendationer till länets kommuner. De rekommendationer som bör framföras är att alla kommuner ska jobba för ett aktivt folkhälsoarbete med en ansvarig folkhälsosamordnare som ges tillräckliga resurser för att delta i den gemensamma utvecklingen av det strategiska folkhälsoarbetet i Norrbotten och i den egna kommunen. Detta betyder mer konkret att de tillsatta folkhälsosamordnarna ska ges utrymme att delta i gemensamma möten och utbildningar. De ska i gengäld erbjudas stöd vid efterfrågan i arbetet med att driva på utvecklingen av det strategiska folkhälsoarbetet i den egna kommunen. Folkhälsoprojektet rekommenderas med föregående inlägg förlängas efter att samtliga kommuner godkänt och gett sitt samtycke till denna gemensamma satsning mot ett sundare och bättre Norrbotten. Konkreta förslag till förändring Vidare rekommenderas mot bakgrund av utredningen att följande förändringar genomförs inom det projekt som kommunförbundet bedriver inom folkhälsoområdet: Konkretare mål som möjliggör en tydlig årlig uppföljning av det arbete som bedrivits. Nya riktlinjer för att främja ett starkare samarbete mellan länets kommuner. Riktlinjer för gemensamma satsningar för ett avstamp mot en gemensam bas för det strategiska folkhälsoarbetet i Norrbotten. Värdet av ett starkt samarbete med ett tydligt utbyte mellan kommunerna kan mot bakgrunden av det som framkommit i analysen inte betonas för mycket. Värdet av att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen framgår också mycket tydligt i den gemensamma folkhälsopolitiska strategin för Norrbotten. Kommunförbundets mål bör utifrån denna bakgrund bidra till skapandet av samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela Norrbottens befolkning. Genom ett långsiktigt stöd med utgångspunkt i kommunernas behov och de elva målområden som ingår i den gemensamma folkhälsopolitiska strategin för Norrbotten. Detta för att på ett tydligt sätt kunna bidra till en positiv utveckling av de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för utvecklingen av folkhälsan och därigenom bidra till en hållbar utveckling av en framtida livsmiljö av hög kvalitet. Kommunförbundet rekommenderas även att bidra till utvecklingen av gemensamma mål för folkhälsoarbetet inom områdena ekonomisk, social och ekologisk utveckling. Detta för att förenkla samarbetet mellan kommunerna och stimulera till en stark gemensam utveckling i länet. 16

33 Plats för noteringar: Ärende 5

34 Kommunförbundet Norrbotten Sammanträdesplan 2014 JANUARI FEBRUARI M T O T F S S M T O T F S S MARS APRIL M T O T F S S M T O T F S S MAJ JUNI M T O T F S S M T O T F S S JULI AUGUSTI M T O T F S S M T O T F S S SEPTEMBER OKTOBER M T O T F S S M T O T F S S NOVEMBER DECEMBER M T O T F S S M T O T F S S Förbundsfullmäktige Styrelse Social/BoU beredning Samverkansberedning Samråd med riksdagsledamöter

35 Plats för noteringar: Ärende 7

36 Datum Hälsosam uppväxt Alla barn och unga i Norrbottens län ska ha ett sådant stöd att de i möjligaste mån kan fostras, bo och leva i sin familj och vara kvar i sin grupp/ Psykiatrisatsning barn och unga Mål Mått Minst 90 % av barn och unga med Andelen barn/unga som fått tid beslut om en första bedömning till en första bedömning inom 30 av BUP har fått en bedömning dagar inom 30 dagar Minst 80 % av barn och unga med beslut om en första bedömning av BUP har påbörjat fördjupad utredning eller behandling inom 30 dagar Andelen barn/unga som påbörjat fördjupad utredning eller behandling inom 30 dagar Upprätta samordnade individuella planer (SIP) för personer under 18 år och uppskatta det troliga behovet av SIP för barn/unga som har kontakt med socialtjänsten eller BUP Antal upprättade SIP respektive uppskattat behov av SIP för barn/unga < 18 år inom BUP och socialtjänsten Stöd till utsatta barn Stödja tidiga insatser och förebyggande arbete. Stöd och vård vid rätt tidpunkt och från verksamhet som bäst tillgodoser barnens behov. Placering utanför hemmet av barn/unga < 18 år ska minska Mäta antal upprättade samordnade individuella planer (SIP) Antal dygn som barn/unga är placerade.

37 Barn och utbildning Elevnärvaron på grundskolan ska öka Mäta närvaron Elevnärvaron på gymnasieskolan ska öka Mäta närvaron Alla elever i grundskolan avslutar sina studier med minst godkänt betyg i alla ämnen Mäta andelen behöriga elever till gymnasieprogram Fler än hälften av gymnasieeleverna påbörjar en eftergymnasieal utbildning inom fyra år Mäta andelen behöriga elever till eftergymnasieutbildning Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning ska minska Andel elever som uppnått grundläggande behörighet till universitet ska öka Mäta andelen elever som avslutat studierna i förtid Mäta andelen behöriga elever till eftergymnasial utbildning

38 Bra liv mellan ungdom och ålderdom Missbruk och beroendevård Alla norrbottningar har rätt till stöd för att kunna leva ett liv utan missbruk o Mål Riskbruk upptäcks tidigt för att individens utveckling av missbruk och beroende ska förhindras. Mått Psykiatrisatsning för vuxna med omfattande eller komplicerade psyk Alla ska få en jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård och omsorg kvalitet och tillgång till arbete/sysselsättning Mål Kartläggning av personer med psykisk funktionsnedsättning enligt SoS verktyg. Analysera hur väl personernas behov är tillgodosedda när det gäller boende och sysselsättning Mått Inrapportera in i SKL:s insamlingsfunktion Antalet patienter som registrerats i relevanta kvalitetsregister (data från KCP, befintlig register statistik) Minst 50 % av patienterna (ny och återbesök) ska registreras i något av åtta nationella psykiatriska kvalitetsregister under perioden Minst 50 % av patienterna som Antalet patienter som fått en registreras i PsykosR och Bipolär har uppföljning av sin läkemedelsfått en uppföljning av sin läkemedels behandling behandling av en läkare under perioden Genomföra systematiskt förbättrings Delta i SKL:s projekt för förbättringsarbete för att minska behovet av arbete inom heldygnsvården med tvångsåtgärder och förbättra minst ett team och rapportera rapportering av tvångsvårdstillfällen vårdtillfällen och åtgärder i PAR och tvångsåtgärder i Patientregistret (PAR)

39 Trygg ålderdom De äldre kan få hjälp och stöd med vård och omsorg i hemmet såväl som i sä och sjukvård när det är nödvändigt. De sjuka äldre känner trygghet och förtroende för vården och omsorgen. Mål Statistiskt säkerställd förbättring av indikatorn undvikbar sluten vård Mått Mäta antal inäggningar för diagnoser vid undvikbar slutenvård Statistiskt säkerställd förbättring av indikatorn återinläggningar inom 30 dagar Mäta antal återinläggningar inom 30 dagar Förstärkt utskrivning från sjukhus Samtliga identifierade fokuspatienter ska bli uppringda från specialistsjukvården inom 72 timmar Mäta antal personer med förstärkt utskrivning från sjukhus Upprätta och följa upp samordnade individuella planer Mäta andelen upprättade SIP vårdkontakt > 65 år Mäta antal upprättade SIP per månad Personer med sammansatta behov ska få en utsedd fast vårdkontakt Mäta andel utsedda fast vårdkontakt > 65 år. Mäta antal utsedda fast vårdkontakt per månad God vård i livets slut

40 70 % täckningsgrad i Mäta andelen registrerade palliativregistret (grundläggande krav) >5 % förbättring i genomsnitt på Mäta förbättrat resultat indikatorerna brytpunktssamtal smärtskattning, munhälsa samt ordination av behovsläkemedel mot ångest. >10 % förbättring i genomsnitt på Mäta förbättrat resultat indikatorerna brytpunktssamtal smärtskattning, munhälsa samt ordination av behovsläkemedel mot ångest Vårdprevention Riskbedömningar med minst en planerad åtgärd/risk samt planerad uppföljning Mäta antal registreringar med insatta åtgärder och planerad uppföljning Minst 90% i säbo/korttids ska vara riskbedömda och förebyggande åtgärder insatta Mäta andel riskbedömda med insatta åtgärder Genomföra riskbedömningar enligt ROAG (Revised Oral Assessment Guide) Mäta antal registrerade munhälsobedömningar God vård vid demenssjukdom Alla personer med misstanke om kognitiv svikt ska erhålla en utredning och ev. diagnos Mäta antal utförda utredningar Mäta antal nyregistreringar Mäta antal uppföljnings registreringar Primärvården använder sig av kvalitetsregistert SveDem vid utredning och uppföljning Kommunerna använder sig av Mäta antal registreringar

41 kvalitetsregistret BPSD vid omhändertagande av personer med BPSD symtom God läkemedelsbehandling för äldre Minskning av olämpliga läkemedel för de som är >75 år Mäta förekomsten av olämpliga läkemedel Minskning av antiinflammatoriska läkemedel >75år Mäta förekomsten av antiflammatoriska läkemedel Minskning av läkemedel mot psykos för de som är >65 år Mäta förekomsten av läkemedel mot psykos

42 /klass som de tillhör Uppföljning SKL inhämtar data från databasen Väntetider i vården, Länsstyrgruppen SKL inhämtar data från databasen Väntetider i vården, Länsstyrgruppen Kommuner och landsting inrapporterar i SKL:s webbaserade inmatningsfunktion senast Länsstyrgruppen Länsstyrgrupp Länsstyrgrupp

43 Länsstyrgruppen Länsstyrgruppen Länsstyrgruppen Länsstyrgruppen Länsstyrgruppen Länsstyrgruppen

44 och beroende Uppföljning Utvecklingsområde kiatrisk problematik. g av god Uppföljning SKL , Länsstyrgruppen Avläsning i KCP:s befintliga registerstatistik sker och data överlämnas till SKL Avläsning i KCP:s befintliga registerstatistik sker och data överlämnas till SKL Landstinget lämnar uppgifter till SKL:s webbaserade inmatningsfunktion (Datum ej fastställt)

45 ärskilt boende Uppföljning Länsstyrgruppen

46

47

48 Plats för noteringar: Ärende 8

49 FÖRSLAG FRÅN SAMVERKANSBEREDNINGEN Uppdrag politiska samverkansberedningen Säkerställa och utveckla att samverkan mellan kommunerna och lanstinget fungerar i gemensamma frågor längst ut i organisationen. Säkerställa och utveckla att politiska beslut tas i respektive organisation. Tillförsäkra insatser för att uppnå målen och att uppföljning och utvärdering genomförs av gemensamma utvecklingsarbeten. Initiera och verka för bättre samverkan mellan huvudmännen. Vara politisk styrgrupp för arbetet till länsstyrgruppen. Respektera respektive huvudmäns självbestämmande. Utforma rutiner/riktlinjer på ett strukturerat sätt.

50 Plats för noteringar: Ärende 9

51 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen Sida 38 (41) 24 FoUI i Norrbottens kommuner Enligt Kommunförbundet Norrbottens verksamhetsplan för 2011 ska en översyn av FoU Norrbotten (socialtjänst) genomföras. Skälet till översynen är bland annat att FoU Norrbotten i sin nuvarande form verkat i mer än 10 år. Omvärldsförändringar och en allt starkare statlig styrning med ökade krav från nationell nivå om att utveckla socialtjänstens verksamhet till en mer kunskapsbaserad praktik medför behov av utveckling av verksamheten. Också SKL:s strategi inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen pekar på nya utmaningar. En arbetsgrupp under ledning av Agneta Ekman har på uppdrag av Kommunförbundet arbetat med översynen av FoU socialtjänst. I arbetsgruppen har ingått Ann- Sofi Levander, Arvidsjaur, Catharina Liljeholm, Boden och Mikael Lekfalk, Luleå samt Margareta Bladfors Eriksson, Luleå och Gunnar Bergman, Kiruna, som företrätt den politiska nivån. En särskild rapport, FoUI Norrbotten, daterad , har lämnats. En arbetsgrupp, FoU skola, har under ledning av Marita Björkman, Kommunförbundet, diskuterat frågan om en FoU-enhet på skolans område/utbildningsområdet inom Kommunförbundet i likhet med den FoU-enhet som finns på socialtjänstens område. Arbetsgruppen har bestått av Sture Nordin, Älvsbyn, Anette Kristoffersson, Piteå, Bert-Olov Ström, Lapplands gymnasium och Stefan Lundström, Luleå tekniska universitet. Ytterligare en arbetsgrupp under ledning av Marita Björkman har utrett den övergripande frågan om att etablera en gemensam FoUI-enhet för de kommunala verksamheterna inom Kommunförbundet Norrbotten. I arbetsgruppen för den övergripande frågan har ingått Stefan Andersson och Anders Nygårds, Jokkmokk, Mats Berg och Helena Stenberg, Piteå, Lena Jatko och Kurt Vennberg, Pajala och Johnny Högberg, Arvidsjaur. Barn- och utbildningsberedningen samt Socialberedningen föreslår styrelsen besluta Att rekommendera länets kommuner att ingå ett 5-årigt samverkansavtal och finansiera verksamheten FoUI skola med 4 kr per invånare till och med 2018 Presidiet föreslår Att rekommendera länets kommuner att ingå ett 5-årigt samverkansavtal och finansiera verksamheten FoUI skola med 4 kr per invånare till och med Att kostnaderna för FoUI Övergripande för 2014 och 2015, vid behov, tas ur eget kapital

52 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen Sida 39 (41) Att målet ska vara att kostnaderna för FoUI Övergripande, motsvarande 5 kr per invånare, från ska finansieras inom Kommunförbundet Norrbottens ram Att FoUI verksamheten, såväl socialtjänst, skola som övergripande kommunal verksamhet, ska genom FoUI-utskott följas upp och rapporteras till styrelsen minst två gånger per år Att verksamheten ska utvärderas och rapporteras till styrelsen efter tre år./. Bilaga. Hendrik Andersson, (fp), Boden, föreslår att nedanstående att-satser kompletteras med och år enligt nedanstående och att presidiets förslag i övrigt bifalls. Att rekommendera länets kommuner att ingå ett 5-årigt samverkansavtal och finansiera verksamheten FoUI skola med 4 kr per invånare och år till och med Att målet ska vara att kostnaderna för FoUI Övergripande, motsvarande 5 kr per invånare och år, från ska finansieras inom Kommunförbundet Norrbottens ram Styrelsen beslutar enligt Hendrik Anders förslag, vilket innebär Att rekommendera länets kommuner att ingå ett 5-årigt samverkansavtal och finansiera verksamheten FoUI skola med 4 kr per invånare och år till och med Att kostnaderna för FoUI Övergripande för 2014 och 2015, vid behov, tas ur eget kapital Att målet ska vara att kostnaderna för FoUI Övergripande, motsvarande 5 kr per invånare och år, från ska finansieras inom Kommunförbundet Norrbottens ram Att FoUI verksamheten, såväl socialtjänst, skola som övergripande kommunal verksamhet, ska genom FoUI-utskott följas upp och rapporteras till styrelsen minst två gånger per år Att verksamheten ska utvärderas och rapporteras till styrelsen efter tre år

53 POLITISK SAMVERKANSBEREDNING 14 MAJ Protokoll från Politisk samverkansberedning Tid och plats Tisdag den 14 maj kl , Kulturens Hus, Hägnan Landstinget Kent Ögren (S) Britt Westerlund (S) Monica Carlsson (V) Närvarande beslutande Socialberedningen Helena Öhlund (S) Margareta Bladfors Eriksson (S) Marlene Haara (S) Carola Lidén (C) Barn- och utbildningsberedningen Roger Suup (S) Ruth Rahkola (S) Landstinget Agneta Granström (MP) Dan Ankarholm (NS) Anneli Granberg Ingrid Carlenius Inger Kyösti Frånvarande beslutande Socialberedningen Gunnar Bergman (V) Barn- och utbildningsberedningen Birgitta Persson (S) Rigmor Åström (M) Tjänstemän Henry Lundgren Inga Gustafsson Inga Gustafsson, sekreterare Justerat den 2013 Justerat den 2013 Kent Ögren, ordförande. Helena Öhlund, justerare 1

54 POLITISK SAMVERKANSBEREDNING 14 MAJ 1 Sammanträdet öppnas Ordföranden hälsar välkommen och förklarar sammanträdet öppnat. 2 Val av justerare Helena Öhlund (S) utses att tillsammans med ordföranden justera protokollet. 3 Protokoll från föregående sammanträde Genomgång av protokoll från sammanträdet den 22 februari Protokollet läggs till handlingarna. 4 Information från patientnämnden Margareta Pohjanen, ordförande, samt Jessica Muhigana, utredare, informerade om patientnämndens uppgifter och verksamhet. Mot bakgrund av att Socialdepartementet uttryckt att det är önskvärt att elever inom ramen för elevhälsan har en instans att vända sig till kommer patientnämnden även att erbjuda elevhälsan i kommunerna denna tjänst. Beredningen diskuterade vikten av att kunna följa upp om patientnämndens ärenden leder till förbättringar i verksamheterna, samt att patientnämnden bör få återkoppling om hur detta sker från respektive verksamhet. Kommunförbundet kommer att bjuda in patientnämnden till möten med olika grupperingar med länsperspektiv för att öka kunskapen om patientnämnden i kommunerna. Bilaga: Patientnämndens uppgifter och verksamhet 5 Strategi för utveckling av missbruks- och beroendevården Anneli Granberg informerade om utvecklingsarbetet kring missbruks- och beroendevården. En projektgrupp med deltagare från landstinget och kommunerna har fått i uppdrag att ta fram ett förslag till en uppdaterad länsstrategi för missbruks- och beroendevården i Norrbotten. Arbetet ska rapporteras 2

55 POLITISK SAMVERKANSBEREDNING 14 MAJ till den politiska samverkansberedningen i september och november, och ska vara slutfört vid årsskiftet. Bilaga: Förslag till strategi 6 Överenskommelse om fortsatt utveckling av missbruks- och beroendevården Ingrid Carlenius informerade om överenskommelsen mellan Sveriges kommuner och landsting, Kommunförbundet Norrbotten samt Norrbottens läns landsting om stöd för vidareutveckling av missbruks- och beroendevården under perioden januari december Bilaga: Överenskommelse 7 Psykisk ohälsa uppdatering av nuläget Anneli Granberg informerade om den nationella satsningen kring psykisk ohälsa som resulterat i ett utvecklingsarbete i Norrbotten. En överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning, som reglerar ansvarsförhållanden och samverkan kring målgrupperna, ska utarbetas. Överenskommelsen ska vara klar innan midsommar för att därefter kunna behandlas i socialberedningen och beslutas i landstingsstyrelsen 3 september och i respektive kommun före 1 november. Bilaga: OH-presentation 8 Riktlinjer Norrbus Henry Lundgren redovisade skillnaderna mellan tidigare och nuvarande version av riktlinjer Norrbus, bl a är målgruppen utvidgad. De uppdaterade riktlinjerna ska fastställas av landstinget och respektive kommun till hösten. Därefter följer ett gediget implementeringsarbete för att säkra tidig upptäckt och samordnade insatser kring barn och unga med identifierade behov av insatser från fler än en huvudman. Bilagor: - Gemensamma riktlinjer - Samverkansrutiner Gröna kortet - Norrbus SIP-blankett 3

56 POLITISK SAMVERKANSBEREDNING 14 MAJ 9 Handlingsplan 2013 Bättre liv för sjuka äldre i Norrbotten Anneli Granberg redovisade att handlingsplanen ska behandlas av landstingsstyrelsen den 28 maj. Temadagen Bättre liv för sjuka äldre för den politiska samverkansberedningen, ledningsgruppen och representanter för brukarorganisationer genomfördes med lyckat resultat. Anneli visade hur ledamöterna får tillgång till senaste uppdaterade statistik kring äldresatsningen. Den finns sammanställd på Sveriges kommuner och landstings kvalitetsportal, Där redovisas resultat per kommunnivå, länsnivå och nationell nivå. Bilagor: - Gemensam handlingsplan - Aktivitetsplan - Roller och ansvar 10 Rutin för hälsoundersökning inför placering av barn och unga Länsstyrgruppen har diskuterat rutinen och är överens om innehållet med undantag för avgiften. Frågan hänsköts till den politiska samverkansberedningen. Beslut Dokumentet fastställs med undantag av avgiftsfrågan där politiska samverkansberedningen inte är enig. Kommunföreträdarna kommer att diskutera avgiftsfrågan på nytt i socialberedningen. Landstinget kommer vid sammanträdet 5 september att redovisa vilken avgift som kommer tas ut för hälsoundersökningarna. Bilaga: Rutinbeskrivning 11 Uppdrag politiska samverkansberedningen Samverkansberedningens roll och uppdrag bör tydliggöras. Följande punkter arbetades fram av beredningen: Säkerställa och utveckla en välfungerande samverkan i gemensamma frågor mellan kommunerna och landstinget. Säkerställa att politiska beslut i tas i respektive organisation med inriktning mot att säkerställa insatser för att uppnå målen. 4

57 POLITISK SAMVERKANSBEREDNING 14 MAJ Fastställa gemensamma överenskommelser, handlingsplaner och riktlinjer för att på ett strukturerat sätt lösa gemensamma frågor. Följa upp, utvärdera och driva på utvecklingsarbeten utifrån kvalitetsmått. Vara politisk styrgrupp för länsstyrgruppen. Respektera respektive huvudmans självbestämmande. 12 Direktiv för länsstyrgruppens arbete Förslag till direktiv för länsstyrgruppen presenteras: Ansvara för att verkställa politiskt fattade beslut i gemensamma frågor. Ta initiativ till och verka som styrgrupp för gemensamma strategiska utvecklings- och samverkansfrågor. Verka för att samverkansarbetet prioriteras och samordnas. Ansvara för uppföljning och utvärdering av gemensamma utvecklingsarbeten. Ta initiativ till att upprätta och revidera styrdokument i form av överenskommelser, handlingsplaner, riktlinjer och rutiner. Ansvara för genomförandet av länsövergripande överenskommelser och rekommendationer. Ansvara för att arbetet kvalitetssäkras. Direktiven fastställs. Beslut 13 Mål och mått Förslaget har uppdaterats med följande: Övergripande mål samt inriktningsmål för alla områden har utarbetats. Mål och mått för hälsoarbete har tagits bort efter önskemål från kommunsidan. Folkhälsoarbetet varierar i kommunerna, men det är av stor vikt att fokusera på samtliga områden som är gemensamma och att målformuleringar för alla områden bör finnas med i dokumentet. Politiska samverkansberedningen uttryckte önskemål om att även folkhälsopolitiska mål ska finnas redovisade i den gemensamma sammanställningen av mål och mått. Frågan om utvärdering av folkhälsopolitiska mål och mått skickas till folkhälsopolitiska rådet och tas upp på nytt i samverkansberedningen så snart frågan har behandlats. Bilaga: Mål och mått, uppdaterat förslag 5

58 POLITISK SAMVERKANSBEREDNING 14 MAJ 14 Samverkan mot våld Anneli Granberg redogjorde för huvudförslaget i den slutrapport som nu utarbetas av operativa styrgruppen för samverkan mot våld. Projektperioden på 2,5 år börjar lida mot sitt slut och behov av en permanent struktur och samordning av frågan är identifierad. Projektet avslutas i september och länsstyrgruppen föreslår att rekrytering av en samordnare inleds. Beslut Politiska samverkansberedningen ställer sig bakom att verksamheten permanentas. Bilagor: - Rapport Samverkan mot våld - OH-presentation 15 Nästa sammanträde Nästa sammanträde hålls på Sunderby folkhögskola den 5 september. 6

59 Bilagor till Socialberedningens sammanträde

60 Plats för noteringar: Ärende 3

61 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum / 44 Plats Sunderbyns Kurs och konferens, Södra Sunderbyn Beslutande Margareta Bladfors Eriksson, (s), Luleå Ylva Stråhle Andersson, (s), Arvidsjaur Marlene Haara, (s), Haparanda Carola Lidén, (c), Luleå Leif Rönnqvist, (s), Arjeplog, Tjänstgörande ersättare Övriga deltagare Ingrid Carlenius, kansliet Henry Lundgren, kansliet Kjell-Åke Halldén, kansliet, sekreterare Underskrifter Margareta Bladfors Eriksson Ordförande Marlene Haara Justerare Kjell-Åke Halldén Sekreterare

62 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum / 44 Utsänd dagordning 1. Val av justerare 2. Dagordning 3. Föregående protokoll Bilagor: Föregående protokoll (två olika) 4. Handlingsplan 2013 med aktivitetsplan, Bättre liv för sjuka äldre Bilagor: a) Handlingsplan enligt rubrik, b) Aktivitetsplan enligt rubrik 5. Redovisning av mål och mått från områdens hälsosam uppväxt, bra liv mellan ungdom och ålderdom samt trygg ålderdom Bilaga: Redovisning enligt rubrik 6. Gemensamma riktlinjer för hjälpmedel Bilaga: Förslag enligt rubrik 7. Hälso- och sjukvård i hemmen, nuläge Muntlig information av Henry Lundgren, kansliet 8. Information och diskussion om statliga stimulansmedel i överenskommelser som har inriktning på socialtjänst och närliggande hälso- och sjukvård Bilaga: Protokoll från styrelsens diskussion enligt rubrik 9. FoU utredning Bilaga: Utredning enligt rubrik 10. Ansvaret för unga med psykiska störningar och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Bilaga: Förslag enligt rubrik 11. Rapporter Rapport från Länshandikapprådet av ledamoten Marlene Haara 12. Delgivningar Utvärdering Koh-I-Noor Angående skrivelse om Socialstyrelsens bedömning av Norrbottens uppfyllande av prestationskraven inom området psykisk ohälsa Projektstöd till utveckling av grundläggande betaltjänster Information om viktiga datum under 2013, SKL.

63 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum / 44 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre, information om fakturering av medel för utvecklingsledare och analys, datum för återrapportering samt grundläggande krav för att erhålla prestationsersättning. Direktiv för länsstyrgruppens arbete. Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om Uppsökande munhälsobedömning och nödvändig tandvård Överenskommelse om fortsatt utveckling av missbruks- och beroendevården. SKL:s informationsbrev 13. Övriga frågor

64 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum / Ordförandeskap Socialberedningens ordförande Helena Öhlund, (s), Älvsbyn har anmält förhinder. Socialberedningens vice ordförande Margareta Bladfors Eriksson, (s), Luleå, leder därmed dagens förhandlingar.

65 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum / Val av justerare Ordföranden föreslår att Marlene Haara, (s), Haparanda, väljs till justerare Socialberedningen beslutar Att Marlene Haara, (s), Haparanda, väljs till justerare

66 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum / Dagordning Ordföranden presenterar utsänd dagordning. Ingrid Carlenius, kansliet, föreslår följande: att utsänt material FoUI i Norrbottens kommuner behandlas som en komplettering till ärendet FoU utredning att ärendet Slutrapport, Samverkan mot våld läggs till dagordningen att utsända Uppdrag politiska samverkansberedningen och Förslag till strategi för utveckling av missbruks- och beroendevården i Norrbotten läggs till delgivningarna Ordföranden föreslår att Ingrid Carlenius förslag bifalls och att utsänd dagordning i övrigt antas Socialberedningen beslutar Att att att Att utsänt material FoUI i Norrbottens kommuner behandlas som en komplettering till ärendet FoU utredning ärendet Slutrapport, Samverkan mot våld läggs till dagordningen utsända Uppdrag politiska samverkansberedningen och Förslag till strategi för utveckling av missbruks- och beroendevården i Norrbotten läggs till delgivningarna utsänd dagordning i övrigt antas

67 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum / /. Bilaga. Föregående protokoll Ordföranden presenterar protokollet från Socialberedningens sammanträde och Socialberedningens extra sammanträde och föreslår att de, med godkännande, läggs till handlingarna. Socialberedningen beslutar Att protokoll från Socialberedningens sammanträde och Socialberedningens extra sammanträde , med godkännande, läggs till handlingarna

68 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum / /. Bilagor. Handlingsplan 2013 med aktivitetsplan, Bättre liv för sjuka äldre Ingrid Carlenius, kansliet, redovisar förslag till handlingsplan och aktivitetsplan enligt rubrik. Ordföranden föreslår att Socialberedningen beslutar föreslå styrelsen Att rekommendera medlemskommunerna att anta Handlingsplan 2013 med aktivitetsplan, Bättre liv för sjuka äldre

69 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum / /. Bilaga. Redovisning av mål och mått från områdena hälsosam uppväxt, bra liv mellan ungdom och ålderdom samt trygg ålderdom Ingrid Carlenius, kansliet, redovisar förslag till mål och mått enligt rubrik. Av redovisningen framgår också att den politiska samverkansberedningen för vård, skola och omsorg har behandlat ärendet och föreslår några mindre justeringar jämfört med det material som skickats till beredningens ledamöter. Ordföranden föreslår att förslaget från Den politiska samverkansberedningen för vård, skola och omsorg bifalls. Socialberedningen beslutar att förslaget från den politiska samverkansberedningen för vård, skola och omsorg bifalls

70 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum / Riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. Hjälpmedel är en integrerad del av hälso- och sjukvården. Kommunernas ansvar regleras i hälso- och sjukvårdslagen samt i den överkommelse om samverkan och ansvarsfördelning som finns i Norrbottens län. Det är av vikt att en helhetsbedömning av individens behov ligger till grund för de åtgärder som ges. Förskrivning av hjälpmedel ska ske i samspel med övriga insatser. En gemensam arbetsgrupp bestående av representanter för kommunerna och landstinget bör få i uppdrag att revidera riktlinjerna för förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning inför 2014 för ordinärt och särskilt boende. Arbetsgruppens uppdrag är bl.a. att beskriva vilka hjälpmedel som kan förskrivas, vilka yrkeskategorier som har förskrivningsrätt och vad förskrivningsrätten omfattar, kriterier för förskrivning och ansvarsgräns kommun landsting. Kansliet föreslår Socialberedningen besluta att uppdra till kansliet att tillsammans med landstinget utarbeta gemensamma riktlinjer för hjälpmedelsverksamheten för 2014./. Bilagor. Ordföranden föreslår att kansliets förslag bifalls. Socialberedningen beslutar att uppdra till kansliet att tillsammans med landstinget utarbeta gemensamma riktlinjer för hjälpmedelsverksamheten för 2014

71 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum / Hälso- och sjukvård i hemmen, nuläge Henry Lundgren, kansliet, informerar enligt rubrik. Av informationen framgår bland annat att kommunaliseringen av hälsooch sjukvård i hemmen kan sammanfattas enligt följande för de första fyra månaderna: Kommunaliseringen har fungerat bra i de flesta avseenden. Personalen har sett till att patienter inte fallit mellan stolarna även om man ibland varit oense om ansvarsfördelningen. Informationsöverföringen mellan huvudmännen upplevs som ett problem eftersom kommunerna har olika verksamhetssystem för hälso- och sjukvård och landstinget har sitt system. Det innebär att mycket av informationsöverföringen måste ske skriftligt mellan huvudmännen och det leder förstås till merarbete. Fortfarande diskussion om gränsdragningen när det gäller vilka som är hemsjukvårdspatienter och vilka som ska besöka hälsocentral. Det kommer att ta tid innan man från båda huvudmännen har hittat rätt balans i ansvarsfördelningen. Fortfarande är båda huvudmännen positiva till verksamhetsövergången, vilket ger bra förutsättningar för en bra utveckling för verksamheten. Ordföranden föreslår att informationen, med godkännande, läggs till handlingarna. Socialberedningen beslutar Att informationen, med godkännande, läggs till handlingarna

72 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum / Information och diskussion om statliga stimulansmedel i överenskommelser som har inriktning på socialtjänst och närliggande hälso- och sjukvård Genom åren har statliga stimulansmedel, projektmedel mm bidragit till olika utvecklingsmöjligheter för socialtjänstens verksamheter. Sedan slutet av 90-talet har det pågått ett flertal olika satsningar för att bidra till att socialtjänsten blir mer kunskapsbaserad. Sveriges Kommuner och landsting (SKL) har ingått ett antal överenskommelser med regeringen om stöd till utvecklingsarbete under tre års tid. Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre, Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten, ehälsa, Missbruks och beroendevården och Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa. För 2013 utgår statliga stimulansmedel för att genomföra olika stödinsatser om sammanlagt kronor till länsnivån som stöd till utvecklingsarbete för god kvalitet inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård. På länsnivå samordnas det gemensamma utvecklingsarbetet vid Kommunförbundet Norrbotten. Från att tidigare ha varit mer allmänna stimulansmedel har de nu övergått till att vara prestationsbaserade och fördelas direkt till kommuner och landsting efter avstämning av uppnådd prestation. Från 2014 upphör successivt den statliga finansieringen för den regionala stödstrukturen. Den nationella målsättningen är dock att den ska finnas kvar och fungera långsiktigt med syftet att samordna de länsgemensamma utvecklingsarbeten som fortgår inom socialtjänsten. Under 2013 ska en plan utformas för organisation, styrning och finansiering som garanterar långsiktigheten. Planen ska redovisas 2014 till SKL. Styrelsen har , 5, diskuterat frågan. Under diskussionen framkommer bland annat följande synpunkter: FoU Norrbotten måste vara den spjutspets som gör det möjligt för oss att utveckla kvaliteten på arbetet. De enskilda kommunerna har ingen möjlighet att göra detta så vår enda chans är att arbeta tillsammans. Av 900 miljoner kronor i stöd har vi fått fyra miljoner. Ser vi det proportionellt mot befolkningen skulle vi haft 22 miljoner kronor och det här är pengar vi måste försöka få mer av i framtiden. Ett exempel på utmaning är ehälsa som blir oerhört kostsamt att utveckla för den enskilda kommunen. Detta måste vi samordna på ett effektivt sätt. Samarbetet måste ske brett så att hela länet engageras. Det har varit målet också när samverkansberedningen bildades och det lyckades bra.

73 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum / 44 Det är viktigt med en dialog så att beredningarna får feedback från styrelsen. Ansvaret för att dialogen kommer till stånd måste ligga hos nämnderna. Kommunförbundet Norrbottens styrelse och kommunernas styrelser har inte möjlighet att ha samma insyn i sakfrågorna som nämnderna. Kommunerna tillsammans är större än landstingen när det handlar om hälso- och sjukvård. Prestationsbaserade statliga stimulansmedel kan vara ett hot mot det kommunala självstyret. Vi har sett en snabb utveckling av detta inom socialtjänst men det kommer också på andra områden och ett exempel är lärarlegitimationen. Vi talar nu om en process och inriktningen vara att kansliet i samarbete med beredningarna arbetar med frågan och stämmer av med styrelsen efterhand. Nästa avstämning blir i juni. Norrbotten har stora utmaningar med kust och inland, stora avstånd med mera men just detta att utmaningarna är stora kan också leda till att vi kan bli ett mönsterlän i Sverige. När vi prioriterar ska vi i första hand rikta in oss på att få del av medel som ger utveckling. Samarbete enda sättet för det är svårt nog att lösa våra uppgifter tillsammans. Prestationspengarna går till kommunerna. Kommunförbundet Norrbotten kan alltså inte fördela medlen. Ett effektivt system måste vara sammanhängande så att de gemensamma ansträngningarna når längst ut i verksamheterna. Projektet Koh I Noor har varit framgångsrikt och vi kan ta till oss erfarenheter därifrån. Kansliet gjort checklista som både vi politiker och socialcheferna kan använda för att pricka av vad som krävs och det är en stor hjälp för att vi ska kunna ta del av stimulanspengarna. Styrelsen beslutade Att kansliet får uppdraget att inarbeta de synpunkter som framkommit i ett förslag som föreläggs styrelsen under sammanträdet den 11 juni Socialberedningen diskuterar frågan. Av diskussionen framgår att ledamöterna delar styrelsen åsikter och ordföranden föreslår att Socialberedningen ställer sig bakom styrelsens ställningstagande i ärendet.

74 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum / 44 Socialberedningen beslutar Att att ställa sig bakom styrelsens ställningstagande i ärendet

75 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum / /. Bilagor. FoU utredning Ingrid Carlenius, kansliet, informerar om utredning enligt rubrik. Till detta ärende hör också det senare utsända dokumentet FoUI i Norrbottens kommuner. Av informationen framgår bland annat att FoU Norrbotten inom socialtjänst varit igång i 10 år och att kansliet därmed föreslagit styrelsen en översyn av verksamheten och utredningen är nu genomförd enligt bilagda dokument. Kansliet har parallellt med detta utrett möjligheterna att utvidga FoU Norrbotten till fler verksamhetsområden och förslaget för hur detta kan gå till redovisas i det senare utsända dokumentet FoUI i Norrbottens kommuner. Ordföranden föreslår Socialberedningen besluta Att föreslå styrelsen att FoU- verksamheten inom Socialtjänst fortsatt har sin hemvist i Kommunförbundet Norrbotten och att verksamheten ska utvecklas enligt förslaget Att Socialberedningen är positiv till förslagen som presenteras i utredningen FoUI i Norrbottens kommuner Socialberedningen beslutar Att föreslå styrelsen att FoU- verksamheten inom Socialtjänst fortsatt har sin hemvist i Kommunförbundet Norrbotten och att verksamheten ska utvecklas enligt förslaget Att Socialberedningen är positiv till förslagen som presenteras i utredningen FoUI i Norrbottens kommuner

76 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum / Ansvaret för unga med psykiska störningar och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Maud Lundbäck, Kalix kommun, ombud i Kommunförbundet Norrbottens förbundsfullmäktige, yrkar i en skrivelse till styrelsen att Kommunförbundet Norrbotten Inleder överläggningar med NLL för att Hälso- och sjukvården tar sitt ansvar för unga med psykiska störningar och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i nära samverkan med kommunen. Förslagsställaren redogör för att det råder stor enighet om att socialtjänstens ansvarsområde inte ska utökas till att omfatta ungdomar med psykiska problem den kompetensen finns inte inom socialtjänsten. Ungdomar med psykiska problem har rätt att få behandling inom psykiatrin. Det har konstaterats brister inom psykiatrin och i samarbetet mellan psykiatrin och socialtjänsten. För gränsdragning i det enskilda fallet är socialtjänstens utredning och bedömning central. Uppvisar den unge ett beteende som kan betraktas som symtom på en psykisk störning åvilar ansvaret för vård och behandling landstinget. För att ansvaret ska falla på socialtjänsten ska ett visst beteende kunna iakttas hos personer utan sådant funktionshinder. Många liknade ärenden i alla fall i Kalix kommun hanteras och betalas av kommunen. Vi har ensamkommande flyktingbarn som lider av posttraumatisk stress, ungdomar som hamnar i drogutlösta psykoser, utåtagerande barn med neuropsykiatriska diagnoser m.m.. Personer som vi ordnar plats för på olika HVB-hem eller förstärkta familjehem till höga dygnskostnader. Det vore rimligt att för dessa barn och ungdomar upprätta en samordnad individuell plan där var och en tar sitt ansvar för att uppnå en patientsäker vård och omsorg. Men också för att säkerställa vem som har betalningsansvaret. En samordnad individuell plan där det tydligt framgår Vilka behov sociala och medicinska som finns; Vilka insatser som behövs; Vilka åtgärder som ska utföras av respektive huvudman; Vilka åtgärder som skall vidtas av annan; vem av huvudmännen som har det övergripande ansvaret 2009:981.

77 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum / 44 Kansliet föreslår att Maud Lundbäcks förslag bifalls genom att redovisade synpunkter inarbetas i det samarbete mellan Norrbottens Läns Landsting och länets kommuner som sker via NORRBUS./. Bilagor. Ordföranden föreslår att kansliets förslag bifalls. Socialberedningen beslutar föreslå styrelsen att Maud Lundbäcks förslag bifalls genom att redovisade synpunkter inarbetas i det samarbete mellan Norrbottens Läns Landsting och länets kommuner som sker via NORRBUS

78 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum / Rapporter Ledamoten Marlene Haara rapporterar om Länshandikapprådets arbete och det senaste sammanträdet. Ordföranden föreslår att protokoll och andra handlingar rörande rapporten skickas till alla ledamöter samt att rapporten, med godkännande, läggs till handlingarna. Socialberedningen beslutar Att protokoll och andra handlingar rörande rapporten skickas till alla ledamöter Att rapporten, med godkännande, läggs till handlingarna

79 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum / Delgivningar Nedanstående delgivningar är utsända med kallelsen: Utvärdering Koh-I-Noor Angående skrivelse om Socialstyrelsens bedömning av Norrbottens uppfyllande av prestationskraven inom området psykisk ohälsa Projektstöd till utveckling av grundläggande betaltjänster Information om viktiga datum under 2013, SKL. Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre, information om fakturering av medel för utvecklingsledare och analys, datum för återrapportering samt grundläggande krav för att erhålla prestationsersättning. Direktiv för länsstyrgruppens arbete. Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om uppsökande munhälsobedömning och nödvändig tandvård Överenskommelse om fortsatt utveckling av missbruks- och beroendevården. SKL:s informationsbrev Ordföranden föreslår att delgivningarna läggs till handlingarna Socialberedningen beslutar Att delgivningarna läggs till handlingarna

80 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum / Slutrapport, Samverkan mot våld Ordföranden informerar om slutrapport enligt rubrik. Av informationen framgår bland annat att den politiska samverkansberedningen behandlat ärendet. Ordföranden föreslår att frågan tas upp för en grundligare behandling under Socialberedningens nästa sammanträde. Socialberedningen beslutar Att ärendet tas upp till behandling under Socialberedningens nästa sammanträde

81 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum / Strategi för utveckling av missbruk- och beroendevården i Norrbotten Ingrid Carlenius, kansliet, redovisar ett förslag till utvecklingsarbete inom missbruk- och beroendevården. I uppdraget ingår bland annat att kommuner och landsting gemensamt tydliggör ansvar och uppdrag. Förslaget innebär att en arbetsgrupp bildas och den får uppdraget att till december 2013 redovisa ett förslag till strategi för utveckling av missbrukoch beroendevården i Norrbotten. Ordföranden föreslår att förslaget bifalls. Socialberedningen beslutar att kansliet får uppdraget att bilda en arbetsgrupp för att utarbeta ett förslag till strategi för utveckling av missbruk- och beroendevården i Norrbotten att förslaget redovisas i december 2013

82 Plats för noteringar: Ärende 4

83 Överenskommelse om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning mellan kommuner och landsting i Norrbotten Kommuner och landsting är skyldiga att ha överenskommelser om samarbete när det gäller personer med psykiska funktionsnedsättningar enligt bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och i Socialtjänstlagen (SoL). Skyldigheten att ingå överenskommelser syftar till att utifrån gemensamma mål identifiera områden där det är nödvändigt med ett gemensamt ansvar för vård och stöd till personer med psykiska funktionsnedsättningar. I syfte att långsiktigt åstadkomma konkreta och varaktiga förbättringar för personer med psykisk sjukdom och funktionsnedsättning har regeringen antagit en Plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa (PRIO-plan). För att stödja huvudmännen i ledning, styrning och utveckling av vård och omsorg har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) antagit En långsiktig handlingsplan för Psykisk hälsa, Utifrån sina respektive handlingsplaner och mål har regeringen och SKL tecknat överenskommelsen Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Av överenskommelsen om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning framgår vilka målgrupper som omfattas, gemensamma mål för landstingens och kommunernas verksamheter, rutiner för samarbete och hur individuella planer ska upprättas, ansvarsfördelningen på områden där gemensamma insatser krävs samt former för hur tvister mellan parter ska lösas. Prioriterade målgrupper är: Barn och unga mellan 0-25 år som, har eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa och sjukdom. Personer som har en psykisk funktionsnedsättning med väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter inom viktiga livsområden och dessa begränsningar har funnits eller kan bestå under en längre tid. Svårigheterna skall vara en konsekvens av psykisk ohälsa. Det övergripande målet är: att personer med psykiska funktionsnedsättningar oavsett ålder, ska få vård, stöd och rehabilitering och möjlighet till återhämtning så att de, utifrån egna önskemål och förutsättningar, kan leva i samhällsgemenskap med andra. Huvudmännen ska särskilt uppmärksamma psykiskt funktionsnedsattas barns situation och verka för att deras behov tillgodoses.

84 Denna överenskommelse har utarbetats i samråd med nätverket för brukaroch närståendeorganisationer i länet (NSPH). Överenskommelsen är ett ramverk för lokala överenskommelser mellan huvudmännen. Utifrån lokala ambitioner och förutsättningar ska lokala handlingsplaner upprättas. Överenskommelsen ska gälla från och tillsvidare. Samtliga vård- och omsorgsgivare som har avtal med huvudmännen i Norrbottens län omfattas av denna överenskommelse. Uppföljning ska ske en gång per år i samråd med brukar- och närståendeorganisationer. Ansvarig för uppföljning är Länsstyrgruppen i Norrbottens län. Socialberedningen föreslås föreslå styrelsen att rekommendera medlemskommunerna anta Överenskommelse om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning mellan kommuner och landsting i Norrbotten att i samarbete med landstinget upprätta lokala handlingsplaner för detta arbete

85 Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottens län,

86 9 JULI 2013 Innehåll Dokumentinformation... 2 Förord... 3 Bakgrund... 4 Utgångspunkter Gemensam värdegrund Syfte Övergripande mål Målgrupp... 5 Struktur för samverkan... 6 Ledningens ansvar för samverkan och ansvarsfördelning... 7 Gemensamma insatser utöver överenskommelsen... 7 Gemensamma mål Lokala samverkansöverenskommelser Brukar- och anhörig/närståendemedverkan Samordnad individuell plan Barn och unga Webbaserad information till barn, unga och deras familjer Information, råd och stöd till särskilt utsatta barn Tillgänglighet till barn- och ungdomspsykiatri Placering i HVB-hem eller särskilt ungdomshem Personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik Anhöriga och närstående Personer med missbruk/beroende, samtidig psykiatrisk sjukdom Boende Sysselsättning och arbetsrehabilitering Kvalitetsregister inom vuxenpsykiatrin Tvångsåtgärder Äldre med psykisk funktionsnedsättning Hjälpmedel Gemensam kompetensutveckling, forskning och utveckling Ansvarsområden Avvikelsehantering Former för hur samverkansproblem/tvister mellan parterna ska lösas Uppföljning och avtalstid Matris för uppföljning Bilaga Källförteckning

87 9 JULI 2013 Dokumentinformation Huvudmän Landstinget och kommunerna i Norrbottens län Upprättat av: Ulla Isaksson Ulrika Larsson ulla.m.isaksson@nll.se ulrika.larsson@bd.komforb.se Godkänt av: Landstingsstyrelsen och Socialnämnd i respektive kommun Datum: November 2013 Version: 1.0 Dokument: Överenskommelse 2

88 9 JULI 2013 Förord Denna överenskommelse har utarbetats i samråd med nätverket för brukaroch närståendeorganisationer i länet (NSPH) som bidragit med värdefulla synpunkter. Överenskommelsen är ett ramverk för lokala överenskommelser mellan huvudmännen. Utifrån lokala ambitioner och förutsättningar är det möjligt att göra tillägg till denna överenskommelse. Överenskommelsen har antagits av kommuner och landsting i Norrbottens län för tillämpning från och med Samtliga vård- och omsorgsgivare som har avtal med huvudmännen i Norrbottens län omfattas av denna överenskommelse. Överenskommelsen gäller tills vidare och ska följas upp en gång per år i samråd med brukar- och närståendeorganisationer. Ansvarig för uppföljning är Länsstyrgruppen i Norrbottens län. Datum Norrbottens läns landsting Kommunförbundet Norrbotten Kent Ögren Landsting styrelsen ordförande Karl Petersen Ordförande 3

89 9 JULI 2013 Bakgrund Sedan år 2010 är kommuner och landsting skyldiga att ha överenskommelser om samarbete när det gäller personer med psykiska funktionsnedsättningar enligt bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och i Socialtjänstlagen (SoL). Skyldigheten att ingå överenskommelser syftar till att utifrån gemensamma mål identifiera områden där det är nödvändigt med ett gemensamt ansvar för vård och stöd till personer med psykiska funktionsnedsättningar. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2008:20) åläggs kommuner och landsting att gemensamt utarbeta rutiner för samordning av insatser för enskilda brukare som har stora och långvariga behov av insatser från både hälso- och sjukvård och socialtjänst. I syfte att långsiktigt åstadkomma konkreta och varaktiga förbättringar för personer med psykisk sjukdom och funktionsnedsättning har regeringen antagit en Plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa (PRIO-plan). För att stödja huvudmännen i ledning, styrning och utveckling av vård och omsorg har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) antagit En långsiktig handlingsplan för Psykisk hälsa, Utifrån sina respektive handlingsplaner och mål har regeringen och SKL tecknat överenskommelsen Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Ovanstående styrdokument ligger till grund för prioriteringar och mål i överenskommelsen som utgör underlag för kommunernas och landstingets gemensamma arbete Som tillägg till överenskommelsen listas befintliga gällande samverkansöverenskommelser/riktlinjer mellan länets kommuner och landsting 1. Dessa dokument klargör ansvarsförhållanden, beskriver strukturer och rutiner för samverkan mellan de olika aktörerna inom olika sakområden. Utgångspunkter 1. Gemensam värdegrund Kommunerna i Norrbotten och Norrbottens läns landsting är överens om att god vård och omsorg för personer med psykisk funktionsnedsättning förutsätter ett nära samarbete mellan huvudmännen. Det innebär att huvudmännen är överens om ansvarsfördelning och vilka insatser som ges utifrån det egna kompetensområdet eller genom samtidiga insatser. Arbetet ska utgå från den enskilda personens behov och vid utformning av insatser ska brukarens erfarenheter tillvaratas tillsammans med beprövad kunskap och vetenskaplig forskning. Som grund för det gemensamma arbetet finns FN:s konvention om rättigheter för personer med psykisk funktionsnedsättning som Sverige antog år Konventionen syftar till att undanröja all form av diskriminering på grund av funktionsnedsättning. FN:s barnkonvention och den av riksdagen antagna strategin för att stärka barnets rättigheter, prop. 2009/10:232, utgör även utgångspunkt för arbetet med psykisk ohälsa bland barn och unga. 1 Bilaga 1, sammanställning över befintliga styrdokument. 4

90 9 JULI Syfte Med utgångspunkt från gällande lagstiftning och ansvarsfördelning identifiera områden där det är av särskild vikt att huvudmännen tar ett samlat ansvar för personer som ingår i målgruppen i syfte att säkra sammanhållna, kunskapsbaserade och individanpassade insatser. 3. Övergripande mål Målet är att personer med psykiska funktionsnedsättningar oavsett ålder, ska få vård, stöd och rehabilitering och möjlighet till återhämtning så att de, utifrån egna önskemål och förutsättningar, kan leva i samhällsgemenskap med andra. Huvudmännen ska särskilt uppmärksamma psykiskt funktionsnedsattas barns situation och verka för att deras behov tillgodoses. 4. Målgrupp Prioriterade målgrupper för denna länsöverenskommelse är: Barn och unga mellan 0-25 år som, har eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa och sjukdom. Personer som har en psykisk funktionsnedsättning med väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter inom viktiga livsområden och dessa begränsningar har funnits eller kan bestå under en längre tid. Svårigheterna skall vara en konsekvens av psykisk ohälsa. 5

91 9 JULI 2013 Struktur för samverkan I Norrbottens län finns sedan 2006 en gemensam struktur för samverkan mellan kommuner och landsting i form av en länsstyrgrupp på tjänstemannanivå som består av chefer för socialtjänst, barn- och utbildningsförvaltning och hälso- och sjukvård samt samordnare för respektive huvudman. Länsstyrgruppen ansvarar bland annat för att: Verkställa politiskt fattade beslut i gemensamma frågor. Initiera och utgöra styrgrupp för gemensamma strategiska utvecklings- och samverkansfrågor. Verka för att samverkansarbetet prioriteras och samordnas. Uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring av utvecklingsarbeten. Överenskommelser, riktlinjer och rutiner upprättas och revideras. Länsstyrgruppen har i uppdrag att utveckla och följa upp samverkan i enlighet med denna överenskommelse. Under åren har samverkan utvecklats och 2012 bildades en politisk samverkansberedning bestående av ledamöter från kommuner och landsting. Politisk samverkansberedning Länsstyrgrupp Operativ ledning Hälsosam uppväxt Övriga samverkansarenor Bra liv mellan ungdom och ålderdom Trygg ålderdom På länsdels/kommun nivå organiseras och anpassas samverkan utifrån lokala förutsättningar, både på övergripande ledningsnivå och på verksamhetsnivå. Med länsdel avses de fem geografiska områdena i länet; Piteå älvdal (Arjeplog-, Arvidsjaur-, Piteå-, Älvsbyn kommun), Luleå-Boden (Luleå-, Boden kommun), Östra Norrbotten (Kalix-, Haparanda-, Överkalix-, Övertorneå kommun), Norra (Jokkmokk-, Gällivare-, Pajala kommun) och Kiruna (Kiruna kommun). Landstinget i Norrbottens län har beslutat om införande av förändrad hälsooch sjukvårdsorganisation från Den nya närsjukvårdsorganisationen syftar bland annat till att i samverkan med länets kommuner erbjuda ett tryggt omhändertagande och god vård och omsorg. För att utveckla det lokala samarbetet finns därmed goda förutsättningar för upprättande av gemensamma samverkansstrukturer. Den nya organisationen underlättar för de lokala parterna att besluta om gemensamma åtaganden och hur samverkan kring målgruppen kan utvecklas. Verksamheterna ansvarar för samverkan på individ- och gruppnivå. För att samverkan ska resultera i mervärde för den enskilde krävs engagemang och tydlig styrning på alla ledningsnivåer gemensamt och inom respektive huvudmans ansvarsområde. 6

92 9 JULI 2013 Ledningens ansvar för samverkan och ansvarsfördelning De båda huvudmännen ansvarar för att prioritera samverkansarbetet och ge verksamheter och medarbetare de förutsättningar som krävs för att arbeta i enlighet med denna överenskommelse. Respektive huvudman ansvarar för att denna överenskommelse och befintliga gällande överenskommelser, riktlinjer och rutiner för samverkan är väl kända och implementerade inom den egna organisationen. Varje huvudman ansvarar för att inom respektive organisation och utan dröjsmål omhänderta frågor som rör den enskilde och som initierats från den andra huvudmannen. I Socialstyrelsens föreskrifter om Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i socialtjänst respektive hälso- och sjukvård framgår att processer som kräver samverkan ska identifieras i syfte att säkra kvaliteten på insatserna, Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) 2011:9. Då den enskilde behöver insatser från bägge huvudmännen har verksamheter inom länets kommuner och landsting gemensamt ansvar för att samordna insatser och att involvera de verksamheter som behövs i planering av vård och insatser. Grupper som har ett särskilt behov av samverkan och för vilka ansvarsfördelningen mellan huvudmännen är särskilt angelägen: Barn och ungdomar med samtidigt psykiska och sociala problem Personer med samtidigt psykisk sjukdom och missbruk Äldre med psykiska funktionsnedsättningar Gemensamma insatser utöver överenskommelsen Huvudmännen har sedan tidigare flera överenskommelser och handlingsplaner med innehåll som berör psykisk ohälsa bland annat inom ramen för Bättre liv för sjuka äldre, Missbruk- och beroendevård (Kunskap till praktik), Samverkan mot våld, Rehabiliteringsgarantin och satsningar inom området Barn- och unga. Det samlade stödet för psykisk ohälsa är omfattande både på nationell och på regional nivå. Det är angeläget att stödja ändamålsenlig samverkan mellan dessa satsningar, identifiera synergieffekter och samordna insatser när så är lämpligt. Inom ramen för PRIO-planen disponerar SKL särskilda medel på nationell nivå för satsningar avseende Tillgänglighet - första linjen, utvecklingsarbete PSYNK- psykisk hälsa barn och unga, Självskadeprojektet, Utveckling av heldygnsvård och Stöd och behandling på nätet. Vissa verksamheter inom Norrbottens läns landsting och ett antal kommuner i länet deltar i utvecklingsarbetet som leds av SKL. 7

93 9 JULI 2013 Gemensamma mål Under detta avsnitt behandlas områden som är särskilt angelägna att belysa i en överenskommelse om samverkan. En matris som sammanfattar mål och indikatorer finns sist i dokumentet. Under respektive målområde redovisas: Övergripande mål Delmål med ansvarsfördelning Styrdokument/lagstiftning avseende det specifika målområdet. Nationella styrdokument som omfattar insatser för hela målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning listas i bilaga 1. För att utveckla samverkan ska målen följas upp med början våren Resultat och analyser formuleras i en gemensam handlingsplan som ligger till grund för revidering av denna överenskommelse. Med överenskommelsen som grund formuleras lokala samverkansöverenskommelser med detaljerade uppföljningsbara mål och mått. 1. Lokala samverkansöverenskommelser Mål Att det finns lokala och/eller verksamhetsspecifika överenskommelser och rutiner som utgår från överenskommelsen och övriga gemensamma riktlinjer och avtal. För att åstadkomma fortsatta förbättringar för de målgrupper och på de områden som omfattas av denna överenskommelse krävs samverkan över huvudmannagränser och med brukarorganisationerna på lokal nivå. Gemensamt ansvarstagande leder till att verksamheterna får stöd i att utveckla samarbetet och styrning utifrån lokala förutsättningar och behov. För att säkerställa en övergripande helhetssyn utgör denna överenskommelse med bilagor, en gemensam plattform för det lokala utvecklingsarbetet och beskriver grundförutsättningarna för samarbetet. En viktig utgångspunkt för de lokala samverkansöverenskommelserna är att innehållet blir så konkret som möjligt med uppföljningsbara mål. Delmål Huvudmännen på lokal nivå ansvarar för att den lokala överenskommelsen ger en tydlig bild av utvecklingsarbetet och att det framgår: Den tid som överenskommelsen är giltig och när uppföljning sker Vilka parter som deltagit i utarbetandet av den lokala samverkansöverenskommelsen. Parter kan vara verksamheter inom kommun respektive landsting, privata aktörer som tecknat avtal med huvudmännen och berörda brukarorganisationer. Att målen är konkreta och uppföljningsbara. Lagrum/styrdokument Lagstiftning/styrdokument som är vägledande för det gemensamma arbetet: 8 Hälso- och sjukvårdslag (HSL), 5 kap 7 Socialtjänstlag (SoL) Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) 8

94 9 JULI Brukar- och anhörig/närståendemedverkan Mål Att det i länet finns hållbara strukturer på regional och lokal nivå för samverkan med brukarorganisationer som säkerställer att de får information och ges möjlighet att lämna synpunkter. Brukare och anhöriga utgör en viktig resurs och ska vara naturliga parter i samverkansprocessen. Kravet på ökad brukarmedverkan och inflytande gäller inte bara vuxna utan även barn och ungdomar. Brukarmedverkan och inflytande kan finnas på tre nivåer, individ-, verksamhets- och organisations nivå. Denna övergripande överenskommelse och lokala överenskommelser avser samverkan på verksamhetsnivå. Organisationer som företräder brukare och närstående har deltagit och lämnat synpunkter vid utformningen av överenskommelsen för Nationell Samverkan för Psykisk ohälsa, NSPH, i Norrbottens län företräder brukarorganisationerna. På individnivå är möjligheten till inflytande och ett gott bemötande centralt. Hälso- och sjukvård, SoL och LSS insatser ska planeras och utvärderas tillsammans med den enskilde och med respekt och lyhördhet för de erfarenheter och önskemål som den enskilde och/eller dennes närstående eller företrädare har. Delmål Huvudmännen ska utarbeta en strategi och struktur för samverkan med företrädare för de prioriterade målgrupperna. En angelägen målgrupp är att etablera samarbete med barn/unga och deras familjer. Huvudmännen ska möjliggöra för brukarorganisationer att: Delta och lämna synpunkter på utformningen av överenskommelsen Medverka vid årlig uppföljning av mål i överenskommelsen och lämna förslag på behov av nya insatser ur brukarperspektiv. Delta och lämna synpunkter på utformning av lokala samverkansöverenskommelser och vid årlig revidering. Lagrum/styrdokument Lagstiftning/styrdokument som är vägledande för det gemensamma arbetet: 8 HSL, 5 kap 7 SoL Ambition och ansvar (SOU 2006:100) Regeringens skrivelse 2008/09:185, En politik för personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning Prop. 2008/09:193 Vissa psykiatrifrågor m.m. Patientsäkerhetslagen 2010:659 Att ge ordet och lämna plats - Vägledning om brukarmedverkan och inflytande inom socialtjänst, psykiatri och missbruks- och beroendevård, Socialstyrelsen februari

95 9 JULI Samordnad individuell plan Mål Att den enskildes behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vård och omsorg ska tillgodoses. Med behovsanpassade insatser ska den enskilde få möjlighet att leva självständigt och under trygga förhållanden och bli bemött med respekt för sitt självbestämmande och sin integritet. Sedan år 2010 finns en lagstadgad skyldighet för både kommuner och landsting som innebär att huvudmännen tillsammans ska upprätta en samordnad individuell plan (SIP) när den enskilde har behov av insatser från bägge huvudmännen. Formuleringarna i dessa lagtexter och i Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är tydliga avseende kraven på att respektive aktör ska ta ansvar för samverkan utifrån den enskildes behov. Motsvarande lagtext finns inte i Skollagen däremot är skolan en viktig aktör vid upprättandet av SIP för barn och unga. Barn och ungdomar med psykiska och sociala problem samtidigt, samt missbruksvården är exempel på områden där en SIP kan få stor betydelse. Ur den enskildes perspektiv är det viktigt att samordnad planering genomförs för att säkerställa kontinuitet i samhällets insatser och att den hälso- och sjukvård och socialtjänst som erbjuds är av god kvalitet. I överenskommelsen mellan Norrbottens läns landsting och länets kommuner Gemensamma riktlinjer för samverkan Samordnad individuell plan tydliggörs rutiner för samarbetet kring personer med behov av insatser från fler än en huvudman. Skyldigheten omfattar alla som har behov av socialtjänstens insatser och hälso- och sjukvård även de som får sina behov tillgodosedda av privata vård och omsorgsgivare som kommuner och landsting har slutit avtal med. I gemensamma riktlinjer Norrbus finns beskrivet rutiner för upprättande av SIP barn och unga. För informationsöverföring, vid samordnad individuell planering och dokumentation ska IT-systemet Meddix anpassas i syfte att tillgodose behoven för barn/unga. Delmål Huvudmännen ska säkra att: Personal inom hälso- och sjukvård respektive socialtjänst har kännedom om skyldighet att upprätta samordnade individuella planer. Rutiner för samarbete som finns beskrivna i länets gemensamma riktlinjer är implementerade i verksamheten. Meddix öppenvårdsmodul är utvecklad för att motsvara behov för barn/unga och deras familjer. Lagrum/Styrdokument 3 HSL, 2 kap 7 SoL, 10 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Gemensamma riktlinjer för samverkan Samordnad individuell plan, Norrbottens län Riktlinjer för samverkan kring barn och unga med behov av insatser från fler än en aktör Norrbus, Norrbottens län 10

96 9 JULI 2013 Barn och unga 1. Webbaserad information till barn, unga och deras familjer Mål Att landstinget och kommuner ska tillhandahålla webbaserad information som beskriver var i landstinget och kommunerna barn och unga med psykisk ohälsa och deras familjer kan vända sig för att få vård, stöd och hjälp. Landstinget och länets kommuner är överens om att barn och unga som har, eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa är ett prioriterat område. Tidiga insatser vid psykisk ohälsa förutsätter att tecken på problem uppmärksammas tidigt men också att barn/unga och deras närstående lätt kan söka information om olika hjälpbehov och vård- och stödinsatser. För att underlätta informationsinhämtning har kommuner och landsting beslutat att tillhandahålla webbaserad information som är tillgänglig på huvudmännens egna hemsidor som beskriver vart barn och unga med psykisk ohälsa och deras familjer kan vända sig med olika typer av problem. Detta oavsett om problemet har psykiska, medicinska, pedagogiska eller sociala orsaker samt olika brådskandegrad. De områden som ska finnas med är: Akut hjälp Allvarliga tillstånd och problem som kräver specialistinsats Problem som inte kräver specialistinsats för psykisk ohälsa Hjälp med bedömning av problem Frågor och råd Vikten av tidiga insatser genomsyrar även huvudmännens gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga, Norrbus. Arbete med att säkerställa internetbaserad information på kommunernas och landstingets hemsidor stödjer därmed denna målsättning. Delmål Huvudmännen har ansvar för att: Säkra att information som svarar mot målgruppens behov finns tillgänglig på hemsidor och att de uppdateras vid behov. Styrdokument Regeringens PRIO- plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa En långsiktig gemensam handlingsplan för Psykisk hälsa, Sveriges kommuner och Landsting (SKL) 11

97 9 JULI Information, råd och stöd till särskilt utsatta barn Mål Att det är varje barns rättighet att bli uppmärksammad och få det stöd och den hjälp som han eller hon är i behov av. År 2010 infördes bestämmelser i HSL och i Patientsäkerhetslagen som ger hälso- och sjukvården och dess personal skyldighet att särskilt beakta barns behov av information, råd och stöd. Hälso- och sjukvården har skyldighet att genast anmäla till socialnämnden när de i sin verksamhet får kännedom eller misstänker något som kan innebära att ett barn riskerar att fara illa och behöver stöd och/eller skydd. Skyldigheten gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har en psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning, en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Vuxenpsykiatrin och primärvården som har kunskap om den vuxnes sjukdom har därigenom en central ställning när det gäller att upptäcka barnen och initiera stöd. Socialtjänsten har som uppdrag att stödja barn i utsatta situationer och är i det arbetet beroende av att andra samverkansaktörer aktualiserar när behov uppstår. Ett fungerande samarbete mellan en rad olika instanser är nödvändigt för att barn och föräldrar ska få ett så tidigt och bra stöd som möjligt. Delmål Huvudmännen har ett gemensamt ansvar att i frågor som rör barn som riskerar att fara illa, samverka med myndigheter, organisationer och andra som berörs. Landstinget ansvarar för att implementera interna rutiner i syfte att tillgodose barns behov av information, råd och stöd. Lagrum/Styrdokument 2 g HSL, om informationsskyldighet 2 f HSL, om samverkansskyldighet 5 kap 1 SoL, om samarbete 14 kap 1 SoL, om anmälningsskyldighet Ambition och ansvar (SOU 2006:100) Hälso- och sjukvårdens ansvar för information, råd och stöd till barn (SKL Cirkulär 09:65) Frågor om information, beslutskompetens och sekretess när barn under 18 år söker hälso- och sjukvård (SoS Meddelandeblad 7/2010) Jag är så rädd Råd och riktlinjer för hälso- och sjukvårdens omhändertagande av misshandlade och sexuellt utnyttjade barn, Norrbottens läns landsting (2007) Riktlinjer för hälso- och sjukvårdens ansvar för information, råd och stöd till barn, Norrbottens läns landsting (2012) 12

98 9 JULI Tillgänglighet till barn- och ungdomspsykiatri Mål Att barn- och ungdomspsykiatrin ska erbjuda tillgänglighet till nybesök och fördjupad utredning/behandling i enlighet med krav på förstärkt vårdgarantin. Regeringen har i samverkan med SKL infört en förstärkt tillgänglighet till barn- och ungdomspsykiatrin som innebär max 30 dagar till nybesök respektive utredning/behandling. Barn- och ungdomspsykiatrin i länet har sedan 2007 ställt om verksamhet och arbetsmetoder för att säkra kvalitativa och effektiva vårdprocesser. Verksamheten har sedan den förstärkta vårdgarantin infördes klarat att leva upp till kravet på svarsfrekvens och måluppfyllelse. Prestationsmålet avser tillgänglighet till den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin för barn och unga upp till 18 år. Arbetet med att säkra tillgänglighet i enlighet med prestationsmål pågår fortlöpande enligt särskild plan. SKL ansvarar för uppföljning via uppmätta väntetider i databasen Väntetider i vården. Delmål Landsting som rapporterar till Väntetider i vården med en svarsfrekvens om 95 procent får del av stimulansmedlen för 2013 under förutsättning att följande prestationsmål uppnås: Minst 90 procent av barn och unga i länet med beslut om en första bedömning inom barn- och ungdomspsykiatrin ska ha fått en bedömning inom högst 30 dagar. Minst 80 procent av barn och unga i länet med beslut om en första bedömning inom barn- och ungdomspsykiatrin ska ha påbörjat fördjupad utredning eller behandling inom högst 30 dagar. Lagrum/Styrdokument 3 HSL Hälso- och sjukvård, social omsorg (Prop. 2006/07:1) Regeringsbeslut om satsningar i syfte att inför förstärkt vårdgaranti inom barnoch ungdomspsykiatrin. Rätt insatser i rätt tid för barn och ungdomar med psykisk ohälsa, SKL dnr 07/1803 Överenskommelse mellan regeringen och SKL om förstärkt vårdgaranti för insatser till barn och unga med psykisk ohälsa, nr 1:7 Vårdgarantin en del av Hälso- och sjukvårdslagen, 1 juli I förordning (210:349) om vårdgaranti fastställs tidsperioderna 13

99 9 JULI Placering i HVB-hem eller särskilt ungdomshem Mål Att alla barn och unga i Norrbotten har ett sådant stöd att de i möjligaste mån kan fostras, bo och leva i sin familj och vara kvar i sin grupp/klass som de tillhör. I riktlinjer för samverkan kring barn och unga med behov av insatser från fler än en aktör, Norrbus, finns beskrivet rutiner för samverkan vid placering utanför hemmet. Alla barn och ungdomar som är i behov av särskilt stöd har rätt att få sina behov allsidigt utredda och tillgodosedda utan oskäligt dröjsmål. Sammansatta problem kräver samordning av resurser. Vid placering utanför hemmet har socialtjänsten samordningsansvar. Varje verksamhetsområde ansvarar för utredning och bedömning inom sitt kompetensområde. Respektive huvudman har rätt att sluta avtal med annan part som på deras uppdrag tillhandahåller vissa stöd- eller behandlingsinsatser. Principen för kostnadsfördelningen utgår från huvudmännens ansvar enligt gällande lagstiftning. Lagstiftningen anger respektive huvudmans verksamhets- och kostnadsansvar. I de fall lagen inte ger tydlig vägledning om ansvarsgränser ska frågan lösas genom samarbetet och överenskommelser mellan huvudmännen. När den enskilde har behov av insatser både från hälso- och sjukvården och från socialtjänsten ska landstinget tillsammans med kommunen upprätta en samordnad individuell plan. På initiativ av socialtjänsten inför placering av barn och unga (0-20 år) i familjehem eller HVB-hem enligt SoL eller LVU ska hälsoundersökning genomföras. Genom detta identifieras hälsoproblem av psykisk och somatisk karaktär, inklusive tandhälsa, som kräver anpassade förhållanden vid mottagande i förkommande fall i familjehem eller HVBhem för barn och ungdomar. Delmål Implementera reviderad Norrbus överenskommelse - gemensamma riktlinjer för samverkan. Vid samordnad individuell planering ska barnet/den unge ges möjlighet att uttrycka sin mening. Barnkonventionen och principen om barnets bästa ska följas. Inför placering av barn/unga ska hälsoundersökning genomföras av landstinget när socialtjänsten så begär. Lagrum/Styrdokument 5 kap 1 SoL, 2 f HSL, LVU 3 HSL, 2 kap 7 SoL, samordnad individuell plan 3 kap Skollagen, elever i behov av särskilt stöd Norrbus - Riktlinjer för samverkan kring barn och unga med behov av insatser från fler än en aktör, Norrbottens län, 2008 rev Gemensamma riktlinjer för samverkan Samordnad individuell plan SoS och Skolverkets Vägledning om placerade barns skolgång och hälsa ett gemensamt ansvar, 2013 Hälsoundersökning av barn/unga inför placering enligt SoL eller LVU,

100 9 JULI 2013 Personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik 1. Anhöriga och närstående Mål Att förebygga ohälsa hos anhöriga och närstående genom att informera om och erbjuda stöd och avlastning. Hälso- och sjukvården ska upplysa om sätt att förebygga sjukdom eller skada och socialtjänsten ska erbjuda stöd. Det är viktigt att socialtjänsten samverkar med anhöriga. Anhöriga och närstående till personer med psykisk funktionsnedsättning tar ofta ett stort ansvar och kan behöva stöd och avlastning. Det är angeläget att förebygga att den anhöriga inte blir fysiskt eller psykiskt utsliten. Den anhörigas situation och behov av stöd måste därför uppmärksammas i ett tidigt skede. I länets kommuner finns tillgång till anhörigstöd via socialtjänsten som tillsammans med representanter för NSPH är en viktig samarbetspart. I Gemensamt program för Norrbotten för psykosociala insatser för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd har identifieras ett antal utvecklingsområden. Ett prioriterat område är att erbjuda personer med schizofreni och deras anhöriga utbildning. Delmål Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk, äldre eller som har funktionshinder. Hälso- och sjukvården ska informera om kommunernas stöd till närstående och motivera till kontakt. Kommuner och landsting ska utveckla ett förtroendeingivande, stödjande förhållningssätt och bemötande till närstående. Huvudmännen ska gemensamt erbjuda personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd och deras anhöriga utbildning. Lagrum/Styrdokument Prop. 2008/09:2, Stöd till personer som vårdar/stödjer närstående 5 kap 10 SoL, 2 HSL Stöd till anhöriga ställer krav på strategi (SoS meddelandeblad, 2009) Gemensamt program för psykosociala insatser för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2012, Norrbottens län 15

101 9 JULI Personer med missbruk/beroende och samtidig psykiatrisk sjukdom Mål Att främja ett gott omhändertagande och vård för personer med missbruk/ beroende och samtidig psykisk funktionsnedsättning. Landstinget och kommunerna har ett gemensamt ansvar för missbruks- och beroendevården i Norrbotten. I syfte att erbjuda jämlik vård i hela länet och tydliggöra ansvarsförhållanden, inom och mellan huvudmännen, har en gemensam strategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten antagits, Genom ändringar i HSL och SoL har huvudmännen sedan den 1 juli 2013 en skyldighet att ingå överenskommelse om samarbete och ansvarsfördelning för personer som missbrukar alkohol, läkemedel, dopningsmedel eller andra beroendeframkallande medel. En gemensam överenskommelse ska utarbetas i enlighet med gällande lagstiftning och med utgångspunkt från den gemensamma strategin. Arbetet ska utgå från Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård med rekommendationer om evidensbaserad praktik inom området. Erfarenheter från organisationer som företräder patienter, brukare och närstående ska tas till vara för att utveckla vården utifrån den enskildes behov. En revidering av 2007 års nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård pågår och en preliminär version beräknas vara klar våren Överenskommelsen ska tydliggöra vilka vård- och behandlingsinsatser som tillgodoses på basnivå respektive specialistnivå samt behovet av regional stödstruktur för kunskaps- och kompetensutveckling inom missbruks- och beroendevården i länet utifrån individens behov. Eftersom ansvaret ofta är gemensamt för huvudmännen utgör bestämmelsen i SoL och HSL om samordnad individuell plan ett viktigt verktyg för arbetet. I uppdraget ingår att tillförsäkra att det planerade kompetenscentrumet för missbruks- och beroendevård etableras i samverkan med länets kommuner. En angelägen målgrupp för denna överenskommelse är personer med missbruk/beroende och samtidig psykisk ohälsa/sjukdom. Länsstyrgruppen har det övergripande ansvaret för uppföljning och utvärdering och att strategin blir reviderad vartannat år. Utgångspunkten är att arbetet ska vara långsiktigt. Delmål Huvudmännen ska gemensamt: Upprätta och implementera en gemensam överenskommelse om samverkan kring missbruk- och beroende med anledning av ändringar i SoL och HSL. Lagrum/Styrdokument Ändringar i SoL och HSL, , skyldighet att ingår gemensam överenskommelse om samarbete kring missbruk- och beroende frågor. Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård, 2007 Strategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten,

102 9 JULI Boende Mål Att stärka tillgång till bostäder för personer med psykisk funktionsnedsättning, där stödinsatserna är behovsanpassade. Enligt SoL 5 kap 8 är kommunerna ansvariga för att inrätta boende med särskild service för de medborgare som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring. Socialnämnden har ett ansvar att medverka till att den enskilde får bo på ett sådant sätt som är anpassat efter den enskildes behov. Genom att socialnämnden gör sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för personer med fysiska och psykiska funktionshinder kan kommunen planera sina insatser och samverka med landstinget, andra myndigheter och organisationer. Båda huvudmännen ansvarar för att ge stöd och insatser i ordinärt eller i särskilt boende. I Norrbotten finns olika boendeformer med stöd för denna målgrupp. Den Nationella psykiatrisamordningen understryker vikten av samverkan mellan huvudmännen för särskilda målgrupper som behöver få sina behov av boende lösta med speciella arrangemang i ordinärt boende eller boende med särskild service. I vägledningen slås fast att boendestödet ska bygga på en etisk plattform som innebär att hemmet är individens egen plats, där han/hon bestämmer över sin vardag och den personliga integriteten samt att relationer upprätthålls. Stödet ska individanpassas utifrån den enskildes önskemål och behov. I Socialstyrelsens publikation Det är mitt hem - vägledning för boende och boendestöd för personer med psykisk funktionsnedsättning presenteras psykosociala boendestödsinsatser. Delmål Kommunerna ska inhämta kunskap genom inventering av hur väl individers behov är tillgodosedda på boendeområdet och vid behov möjliggöra utveckling av boendeformer för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Landstinget ska bistå med uppgifter i kommunernas inventeringsarbete. Vuxenpsykiatrin ska genom konsultativa insatser och handledning stödja personal i kommunala verksamheter. Lagrum/Styrdokument 5 kap 7 SoL, 8 HSL, 8 LSS Det är mitt hem vägledning om boende och boendestöd för personer med psykisk funktionsnedsättning (SoS vägledning 2010) Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011 Gemensamt program för psykosociala insatser för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2012, Norrbotten län. Psyk-Ädel ramavtal,

103 9 JULI Sysselsättning och arbetsrehabilitering Mål Att tillgodose behov av sysselsättning och arbetslivsinriktad rehabilitering. Personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning återhämtar sig snabbare om de erbjuds sysselsättning och därmed en väg tillbaka till arbetslivet. Arbetslinjen är central och ska gälla även för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Ansvaret för att utveckla, driva och stödja arbetslivsinriktad rehabilitering ligger hos flera olika myndigheter. Socialtjänsten och hälso- och sjukvården har ett visst ansvar. Försäkringskassan har ett generellt ansvar för att klarlägga rehabiliteringsbehovet för en försäkrad person som drabbats av sjukdom eller skada. De ska också medverka till att de åtgärder som behövs för en effektiv rehabilitering vidtas. Arbetsförmedlingen ska verka för att arbetsgivare anställer personer med funktionsnedsättningar. Socialtjänsten har i uppdrag att medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning. För att öka tillgången till medicinsk rehabilitering i hälso- och sjukvård och att stödja patienter med lättare/medelsvår psykisk ohälsa och/eller smärta infördes 2008 en statlig rehabiliteringsgaranti. Genom finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet finns möjligheter till samordnade rehabiliteringsinsatser i syfte att förbättra den enskildes arbetsförmåga. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknade tillstånd 2011 lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni. Prioriterade insatser inom det gemensamma programmet för personer med schizofreni i Norrbottens län följer dessa rekommendationer. Delmål Bägge huvudmännen ska: Utveckla arbetet inom områden där finansiell samverkan pågår mellan huvudmännen. Stimulera alternativa former för deltagande i arbetslivet, utifrån den enskildes förmåga. Lagrum/Styrdokument 5 kap 7-8 SoL, 8 HSL Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011 Gemensamt program i Norrbotten för psykosociala insatser för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2012 Införande och tillämpning av rehabiliteringsgarantin, Landstingsstyrelsen

104 9 JULI Kvalitetsregister inom vuxenpsykiatrin Mål Att verksamheter inom vuxenpsykiatrin registrerar i relevanta Nationella kvalitetsregister och använder resultaten för fortsatt förbättrings- och utvecklingsarbete. I arbetet med att ta fram ny kunskap har myndigheterna inom vård- och omsorgssystemet en viktig roll. Till sin hjälp har myndigheterna riktlinjer, vägledningar, kunskapsöversikter och kvalitetsregister. Kunskap om vården som erbjuds personer med psykisk ohälsa och vilka effekter insatserna har för patienterna är viktig. Vissa av dessa uppgifter saknas idag och detta påverkar förutsättningarna att bedriva utvecklingsarbetet inom området, eftersom de åtgärder som vidtas inte kan följas upp på ett tillfredsställande sätt. Det är angeläget att stimulera fortsatt förbättringsarbete genom att verksamheterna registrerar i nationella kvalitetsregister. Data från kvalitetsregister inom vuxenpsykiatrin ska ligga till grund för fortsatt utvecklingsarbete och kompetensutveckling. I den gemensamma överenskommelsen mellan regeringen och SKL för 2013 är inrapportering i kvalitetsregister ett av prestationsmålen. Landstinget har februari 2013 rapporterat till SKL vilka enheter som är aktuella för registreringar samt det förväntade antalet patienter som kan bli aktuell för att delta i respektive register. Verksamheter för specialiserad vuxenpsykiatri ansvarar för inrapportering och måluppfyllelse. Staten och SKL är dessutom överens om att stimulera utvecklingen inom vissa utvalda kvalitetsområden genom att pröva att en årlig läkemedelsgenomgång genomförs inom psykiatrin. Delmål Landsting ska registrera i relevanta psykiatriska kvalitetsregister och ange: Hur många patienter i respektive register som har registrerats under perioden 1 januari tom 31 oktober Ett landsting anses ha uppfyllt bedömningskriteriet om totalt 50 procent av förväntade patienter har registrerats i ett eller flera av de åtta psykiatriska registren; Bipolär, PsykosR, Rättspsykiatri, oect, BUSA, RiksAT, LAROS och SBR. Antalet patienter i BipoläR och PsykosR som fått en uppföljning av sin läkemedelsbehandling av en läkare. Ett landsting anses ha uppfyllt bedömningskriteriet om 50 procent av registrerade patienter under perioden 30 april tom 30 oktober 2013 fått en läkemedelsgenomgång. Styrdokument Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa överenskommelse mellan staten och SKL. 19

105 9 JULI Tvångsåtgärder Mål Att behovet av tvångsåtgärder inom vuxenpsykiatri ska minska och rapportering av tvångsvårdstillfällen och tvångsåtgärder till Patientregistret (PAR) ska förbättrats. Användandet av tvång i psykiatrin är komplext och berör patienter, närstående och personal inom psykiatrin samt samhället i stort. Tvångsvård är beskrivet och reglerat i den tvångslagstiftning som finns i Sverige. Tvångsvården försiggår ofta i ett etiskt spänningsfält mellan människors personliga autonomi och integritet i förhållande till att inte kunna utöva den nödvändiga behandlingen som patienten är i behov av. Därför är det viktigt att ha fokus på omfattningen av användandet och kvalitén vid utövandet av tvångsåtgärderna. I lagen om psykiatrisk tvångsvård, lagen om rättspsykiatrisk vård och i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd finns bestämmelser om samordnad individuell plan. I prop. 2007/08:70 ny vårdform inom den psykiatriska tvångsvården understryks vikten av att hälso- och sjukvården samverkar med socialtjänsten för att ge varje patient den vård och det stöd som han eller hon behöver. Som en del av överenskommelsen mellan SKL och regeringen bedrivs projektet Bättre vård - mindre tvång. Sedan 2010 har totalt fyra team från Norrbottens läns landsting deltagit i projektet varav tre från vuxenpsykiatrin och ett från barn- och ungdomspsykiatrin. Förbättringsarbetet är en av de viktigaste åtgärderna för att nå nationella mål om att minska behovet av tvångsvård och tvångsåtgärder. Det handlar om nya arbetssätt, förändrat bemötande och förstärkt patientperspektiv. Delmål Landstinget och vuxenpsykiatrin ska: Delta i nationellt utvecklingsarbetet Bättre vård mindre tvång inom den psykiatriska heldygnsvården i syfte att förbättra kvaliteten i metoder och arbetssätt. Genomföra arbetet i samråd med organisationer som företräder patienter och närstående. Vidta särskilda åtgärder för att säkerställa att den tvångsvårdade patienten känner till sina rättigheter och får dem tillgodosedda. Säkra att det i de lokala överenskommelserna finns rutiner för samordnad planering för personer som vårdats enligt lag om psykiatrisk tvångsvård (LRV) inkluderat öppen psykiatrisk tvångsvård eller lag om rättspsykiatrisk vård (LRV) inkluderat öppen rättspsykiatrisk vård. Lagrum/Styrdokument Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) Lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård (LRV) Föreskrifter och allmänna råd om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård (SOSFS 2008:18) Prop.2007/08:70 Ny vårdform inom den psykiatriska tvångsvården Gemensamt program i Norrbotten för psykosociala insatser för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Gemensamma riktlinjer för samverkan Samordnad individuell plan 20

106 9 JULI Äldre med psykisk funktionsnedsättning Mål Att tillgodose den äldres behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vård och omsorg. Ett angeläget och eftersatt område är insatser för äldre med psykisk ohälsa. I slutbetänkandet Ambition och ansvar framkommer att Psykiatriska tillstånd får olika konsekvenser i olika åldrar och faser i livet. I samband med åldrandet ökar risken för psykisk ohälsa samtidigt som vårdens insatser att möta psykisk ohälsa är sämre för äldre. Den demografiska utvecklingen medför att allt fler personer blir allt äldre. Socialstyrelsen konstaterar dessutom i meddelandeblad nr 1/2010 att äldres psykiska ohälsa är ett område som befinner sig mellan psykiatri, geriatrik, kommunernas äldreomsorg, kommunernas verksamheter för personer med psykiska funktionsnedsättningar och primärvård utan att någon tar ett samlat ansvar. Såväl utredning, behandling som uppföljning inom vård och omsorg av äldre kräver multidisciplinärt samarbete. Inom ramen för huvudmännens pågående gemensamma satsning Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län slås fast att en växande grupp i vårt samhälle är äldre med omfattande och sammansatta vård- och omsorgsbehov. För att tillgodose dessa behov krävs samverkan mellan huvudmännen och en förenklad vårdstruktur. Arbete med att förbättra vård och omsorg har påbörjats. En handläggningsöverenskommelse (HÖK) avseende psykogeriatriska patienter har utarbetats för landstingets samtliga slutenvårdsenheter inom vuxenpsykiatri, internmedicin och geriatrik. År 2011 genomfördes i länet en kartläggning, Äldre med psykisk ohälsa en utmaning (för hälso- och sjukvård och socialtjänst). Resultatet visade på ett antal förbättringsområden som utgör grund för det fortsatta arbetet. Av dessa områden kan nämnas; behov av förbättrad samsyn och samarbete mellan vuxenpsykiatri, geriatrik, primärvård och socialtjänst, behovsanpassade boendelösningar och generell kompetenshöjning samt tillgång till geriatrisk specialistkompetens. Målgruppens behov och lokala insatser i samverkan mellan huvudmännen bör identifieras i lokala överenskommelser. Delmål Huvudmännen ska gemensamt: Under 2014 genomföra en fördjupad kartläggning med utgångspunkt från rapporten Äldre med psykisk ohälsa en utmaning för att identifiera behov och åtgärder i syfte att kvalitetssäkra insatser och vårdprocesser. Målgruppen är personer över 65 år med psykisk funktionsnedsättning som blir äldre eller personer vilka förvärvar psykisk ohälsa som äldre. Styrdokument Ambition och ansvar (SOU 2006:100, sid. 231) Meddelandeblad (SoS 1/2010) Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom (SoS 2010) Äldres behov av psykiatrisk vård och stöd (SoS rapport 2010) 21

107 9 JULI Hjälpmedel Mål Att ge individen förutsättningar att leva ett självständigt liv med likvärdiga rättigheter, möjligheter, ansvar och skyldigheter som alla medborgare. Kommuner och landsting i Norrbottens län har sedan 2006 avtal om ansvarsfördelning för hjälpmedel i den dagliga livsföringen. Den 1 februari 2013 kommunaliserades hemsjukvården i länet. Därmed överfördes ansvaret för hälso- och sjukvård för personer 18 år och äldre i ordinärt boende inklusive hembesök upp till sjuksköterskenivå till kommunerna. Samtidigt antog huvudmännen ett gemensamt policy- och samverkansdokument avseende hjälpmedel till personer med funktionsnedsättningar. Det nya avtalet ändrar gränsdragningen för hjälpmedelsförskrivning i ordinärt boende, men inte för särskilda boendeformer. Hjälpmedelspolicyn 2012, utgår från den enskilde individens behov och utgör en vägledning för hjälpmedelsförskrivning och resursanvändning. Den bidrar till ökade kunskaper om värdet av hjälpmedel vid habilitering och rehabilitering och synliggör att insatsen är kostnadseffektiv. Riktlinjer är framtagna för att underlätta gränsdragningen för föreskrivning av hjälpmedel på lokal nivå. I vårdgivarens ansvar ingår att erbjuda hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning enligt HSL. Förskrivning av hjälpmedel planeras i samverkan med den enskilde, utgår från aktivitetsbegränsningar och syftar till att underlätta behandling eller förebygga komplikationer. Delmål Kommunerna ansvarar för: Förskrivnings och kostnadsansvar för hjälpmedel i ordinärt boende som förutsätter hembesök och utprovning. Föreskrivning och kostnadsansvar för hjälpmedel i särskilda boendeformer. Landstinget ansvarar för: Förskrivning av hjälpmedel till vuxna inom specialistvård, logopedi och barnsjukvård, 0-17 år. Att befintliga kognitions-, sitt- och kommunikationsteam kan användas kostnadsfritt av kommunerna. Upphandling, service och uthyrning av hjälpmedel. Styrdokument Avtal om ansvarsfördelning för hjälpmedel i Norrbottens län, 2006 Förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning, policy och samverkan, 2013 Riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning, 2013 Samverkansavtal för köp, leasing och transporter av hjälpmedel, (2013) 22

108 9 JULI 2013 Gemensam kompetensutveckling, forskning och utveckling Ett viktigt utvecklingsområde för att stärka samverkan är gemensam kompetensutveckling. Under åren har genomförts gemensamma utbildningsinsatser inom ett flertal områden. Det är angeläget att denna satsning fortsätter och utvecklas bland annat för att möjliggöra genomförandet av återkommande utbildningsinsatser. Genom ökad respekt och förståelse för varandras kunskap och uppdrag skapas kvalitetssäkra och effektivare vårdprocesser. Samverkan stärks av en samsyn om målgruppernas behov, bemötande och brukarinflytande. Vid implementering av ex. evidensbaserade metoder som rekommenderas i Nationella riktlinjer eller kompetensutveckling kopplat till allmänna råd och föreskrifter är samverkan kring utbildningsinsatser en förutsättning. Ytterligare fördjupad kunskap för att underlätta ledning och styrning uppnås när huvudmännen samverkar kring utvecklings- och forskningsprojekt. Landstingets FoU-centrum och Kommunförbundets FoU Norrbotten är naturliga samverkanspartners och har en tydlig roll i detta sammanhang. För att stödja och främja utvecklingen av FoU inom hälso- och sjukvården har en strategi utarbetats. Ett mål är att utveckla nätverk, plattformar och arbetssätt som stödjer samverkan bland annat med FoU Norrbotten. Motsvarande uppdrag har FoU Norrbotten som även är en regional aktör för kommunerna när det gäller att utbilda, handleda och sprida kunskapsbaserade resultat och metoder till socialtjänstens personal. Ansvarsområden Båda huvudmännens ansvar Lagstiftningen anger respektive huvudmans ansvar. I de fall då lagar, föreskrifter och riktlinjer inte ger tydlig vägledning om ansvarsgränser ska frågan lösas genom samverkan och överenskommelser. För att samverkan ska kunna fungera behöver respektive part känna till både sitt eget och övriga huvudmäns ansvar. Folkhälsa Utöver ansvarsområden som omnämns under respektive mål i denna överenskommelse samverkar huvudmännen inom ett flertal områden bland annat folkhälsa. År 2007 antog huvudmännen en gemensam folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten som innefattar fem prioriterade områden. o Ett hälsofrämjande helhetsperspektiv och stödjande miljöer o Alla barn och ungdomar i Norrbotten ska ha en trygg, god och hälsosam uppväxt o Ett bra och tryggt liv mellan ungdom och ålderdom o En trygg ålderdom Att främja den psykiska hälsan och beakta möjligheter för personer med funktionsnedsättning är viktigt i alla målområden. Arbetet leds av ett politiskt sammansatt folkhälsopolitiskt råd. 23

109 9 JULI 2013 Inom landstingets verksamheter ansvarar Folkhälsocentrum för utveckling av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Tillsammans med kommuner, myndigheter och andra aktörer genomförs olika insatser för en god hälsa hos alla norrbottningar. På lokal nivå arbetar kommunerna med att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen utifrån de nationella folkhälsomålen. De kommunala folkhälsoråden har en viktig roll i arbetet med att prioritera mål, ta fram planer och program, initiera och följa upp politiskt beslutade insatser. Arbetet samordnas mellan olika förvaltningar av folkhälsosamordnare eller -strateger. Barn- och unga Målet för arbetet kring barn och unga i Norrbottens län är att alla barn och unga har ett sådant stöd att de i möjligaste mån kan fostras, bo och leva i sin familj och vara kvar i sin grupp/klass som de tillhör. För att motverka en negativ utveckling som leder till allvarlig problematik ska landstinget och kommunerna i Norrbotten erbjuda tidiga insatser barnet, den unges vardagsmiljö. Verksamheter på basnivå, som i stort sett alla barn kommer i kontakt med, är skola, primärvård, barnhälsovård samt ungdomsmottagning. När basnivåns kompetens inte är tillräcklig och det finns behov av konsultation ska specialistnivån kontaktas. Specialistnivåns resurser i kommuner och landsting ska tillförsäkras de barn och ungdomar som har en allvarlig och/eller komplicerad problematik. Kommunerna i Östra Norrbotten har tillsammans med primärvård, barn- och ungdomsmottagning och vuxenpsykiatrin i Kalix deltagit i SKLs modellområdesprojekt, Målet var att ta fram ett antal modeller för arbetsoch samverkansmetoder som tillgodoser tillgänglighet till rätt vårdnivå och insatser för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Arbetet har sedan 2012 övergått i utvecklingsarbetet PSYNK-psykisk ohälsa som även det leds av SKL. För att stärka barn- och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården genomförs insatser i syfte att stödja lokalt utvecklingsarbete. Inom socialtjänsten pågår arbete med att stödja implementering av Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd kring placerade barn. En viktig utgångspunkt för det lokala utvecklingsarbetet är att stödja placerade barns skolgång och hälsa. Ett av underlagen inför beslut om insatser vid placering är att primärvården genomför en hälsoundersökning. Vuxna/äldre Från och med februari 2013 har kommunerna tagit över ansvaret för hemsjukvård som innefattar hälso- och sjukvård i ordinärt boende upp till sjuksköterskenivå. Inom ramen för samverkan inom missbruks- och beroendevården i Norrbotten har genomförts utbildning av Case Manager. Denna insats används bland annat för personer med psykiska funktionshinder och allvarliga beroendeproblem. Syftet är att koordinera vården för dessa personer så att de kan leva ett så självständigt liv som möjligt. 24

110 9 JULI 2013 Bättre liv för sjuka äldre syftar till att tillgodose äldres behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vård och omsorg. Inom ramen för denna satsning är ett gemensamt program för vård och omsorg vid demenssjukdom framtaget, med målet att öka möjligheten till vård på lika villkor samt att på ett kunskapsbaserat sätt omhänderta personer med demenssjukdom och deras närstående/anhöriga. Ändringar i HSL och SoL från 1 januari 2010 innebär att landsting och kommunerna tillsammans ska upprätta en samordnad individuell plan om den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda. Den gemensamma planeringen ska bygga på delaktighet och samtycke från den enskilde och/eller närstående och klargöra det samlade behovet av insatser. Detta gäller alla åldersgrupper. Kommunens ansvar Barn och utbildning Skolväsendet omfattar skolformerna förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola, samt gymnasiesärskola. Där ingår också fritidshem. Utbildningen syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Alla barns och elevers utveckling, lärande och livslång lust att lära, ska främjas. Skolan ska även förmedla och förankra respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Elevernas behov ska beaktas och de ska få stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildning. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. I skollagen framgår att hänsyn ska tas till elever i behov av särskilt stöd och att skolans har ansvar för att utreda och upprätta åtgärdsprogram för elever som riskerar att inte nå uppsatta kunskapskrav eller om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan om det inte är uppenbart obehövligt. Ansvaret gäller oavsett driftsform. Bestämmelserna om särskilt stöd avser inte förskolan. Elevhälsa För eleverna i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, sameskola, specialskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Elevhälsan, inklusive skolpsykolog, har i första hand ett specialpedagogiskt och hälsofrämjande uppdrag. Bestämmelserna om Elevhälsan gäller inte i förskolan. Skolsköterskor genomför hälsosamtal med barn och ungdomar i läsår 4, 7 och läsår 1 på gymnasiet. Socialtjänst Socialnämnden ansvarar för att vara väl förtrogen med levnadsförhållanden för personer med psykiska funktionsnedsättningar samt i sin uppsökande verksamhet informera om socialtjänstens verksamhet. Kommunen har planeringsansvar på övergripande nivå för de sociala insatserna enligt gällande lagstiftning. 25

111 9 JULI 2013 Insatserna och stödet från socialtjänsten ser ut på många olika sätt och anpassas utifrån individen, problembild och behov. Kommunerna organiserar socialtjänsten olika vilket gör att ansvarsfördelningen mellan enheter, avdelningar och verksamheter varierar. Kommunernas socialtjänst ger frivilligt stöd och insatser enligt socialtjänstlagen (SoL), lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), samt hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Tvång i samband med missbruk regleras i Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) samt i Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Socialtjänsten är skyldig att göra en utredning enligt SoL när någon ansöker om en insats. Vid en anmälan tas först ställning till behov av utredning. Socialtjänstens utredning består av en kartläggning av den enskildes behov och problem ur ett helhetsperspektiv och ligger till grund för beslut om eventuella insatser. Ansökan om insatser kan också göras enligt LSS och ska då utredas enligt denna lag. Insatser enligt LSS ansvarar kommunen för med undantag för rådgivning och annat personligt stöd som är landstingets ansvar. Socialtjänsten ska initiera och medverka i arbetet med gemensam vård- och omsorgsplanering och individuell plan för personer som är i behov av samordnade insatser. Den som har insats enligt LSS skall erbjudas en individuell plan. Den ska innehålla beslutade och planerade insatser och upprättas i samråd med den enskilde. Den enskilde kan själv begära att en plan upprättas. Parterna ska arbeta för att insatserna i planen samordnas. Bostäder Kommunen ansvarar för att tillgodose behovet av stöd i bostad med särskild service och i ordinärt boende. Stödet ska inte enbart inriktas på stöd i boendet utan ska vara ett stöd som syftar till att främja den enskildes delaktighet i samhället. Sysselsättning/fritid Socialnämnden har verksamheter som erbjuder meningsfull sysselsättning och främjar social gemenskap. Personer med psykisk funktionsnedsättning får bistånd med att hitta rätt form av stöd och omsorg för att arbeta, studera och/eller delta i fritidssysselsättning. Hälso- och sjukvård Kommunen ansvarar för hälso- och sjukvårdsinsatser i särskilda boendeformer, dagverksamhet och i ordinärt boende för personer 18 år och äldre upp till sjuksköterske-, arbetsterapeut- och sjukgymnastnivå. Fast vårdkontakt ska erbjudas den enskilde enligt HSL. Närstående Kommunen ska erbjuda stöd för att underlätta för närstående som stödjer en person med psykisk funktionsnedsättning. Personligt ombud Genom statlig finansiering finns i kommunerna personliga ombud. Verksamheten syftar till att personer med psykisk funktionsnedsättning ska få stöd att leva ett mer självständigt liv med möjlighet att ta del av samhällets utbud av vård, stöd, service, rehabilitering och sysselsättning på jämlika villkor. Ombuden arbetar på den enskildes uppdrag och fristående från myndigheter och vårdgivare. För den enskilde är personligt ombud en frivillig och kostnadsfri verksamhet. 26

112 9 JULI 2013 Landstingets ansvar Hälso- och sjukvården i länet omfattar över trettio hälsocentraler och fem sjukhus; Kiruna, Gällivare, Kalix, Piteå och Sunderby sjukhus. Primärvård Landstingets hälsocentraler finns i länets alla kommuner och är grunden i hälso- och sjukvårdsystemet. Flera mindre orter har distriktsmottagningar, så kallade filialer, till hälsocentralerna. På grund av de stora avstånden i Norrbotten finns dessutom ett antal förstärkta hälsocentraler med utökade resurser exempelvis vårdplatser, akutomhändertagande och ambulanser. Enligt HSL ska primärvården som en del av den öppna vården utan avgränsningar vad gäller sjukdom, ålder eller patientgrupper svara för befolkningens behov av grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver sjukhusens resurser eller kompetens. Därmed utgör primärvården första linjens sjukvård för psykisk hälsa inkluderat diagnostik och behandling. När det gäller små barn sker dessa insatser i huvudsak inom mödra- och barnhälsovården. Primärvården i länet har de senaste åren förstärkts med barnhälsovårdspsykologer i syfte att öka kompetensen att utreda och behandla psykisk ohälsa för förskolebarn. För barn och ungdomar i skolåldern tillgodoses behovet i samspel mellan primärvården, skolhälsovården och socialtjänsten samt vid ungdomsmottagningar i länet. I syfte att stärka stödet till vuxna har kompetenshöjande insatser genomförts där personal utbildats i kognitiv beteendeterapi (KBT). Vissa hälsocentraler har även tillgång till beteendevetare. Primärvården har även ansvar för vård och behandling av kroniskt psykisk sjuka som inte kräver vuxenpsykiatrins resurser. Barnsjukvård Barnsjukvården i länet innefattar barn- och ungdomsmedicin, -habilitering och -psykiatri. Verksamheten är uppbyggd kring två nav, Sunderby sjukhus och Gällivare sjukhus. Barnpsykiatrisk slutenvård finns endast på Sunderby sjukhus. Specialistmottagningar i öppenvård finns representerad på alla stora orter i länet. Arbetet utgår från en helhetssyn på barnet/ungdomen och familjen. Det innebär att medicinska, sociala, pedagogiska och psykologiska kompetenser ofta samverkar i team samt vid behov med samhällets övriga resurser, främst inom kommunerna. Barnhabiliteringen erbjuder råd, stöd och behandling till barn och ungdomar med sjukdomar eller skador som orsakar varaktiga funktionshinder och medför habiliterande insatser. All habilitering utformas och genomförs i samverkan med barn och familj. Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) ska känna igen, bota, lindra och förebygga psykisk sjukdom och störning, som utgör hinder för personlig tillväxt och mognad samt verka för att barns intressen tillvaratas i samhället. BUP ansvarar för att såväl utreda som att behandla barn och ungdomar med mer allvarlig/komplex problematik och omfattande psykiatriska vårdbehov. För att definiera ansvarsområden och vårdnivåer mellan primärvård och specialistnivå (BUP) har antagits en länsgemensam handläggningsöverenskommelse; HÖK Barn och unga-psykisk ohälsa,

113 9 JULI 2013 Vuxenpsykiatri Vuxenpsykiatrin är uppdelad i fyra verksamhetsområden varav tre geografiskt indelade områden - Sunderbyn, Gällivare och Piteå - med såväl öppen psykiatrisk vård som heldygnsvård. I Öjebyn finns vårdplatser för rättspsykiatrisk vård och psykiatrisk långtidsrehabilitering. Kliniken utgör även en resurs för övriga vuxenpsykiatrin i länet när det gäller särskilt vårdkrävande patienter och är godkända att ta emot häktade eller fängelsedömda som har ett akut behov av psykiatrisk specialistvård. Vuxenpsykiatrin i Norrbotten ska utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet och i samverkan erbjuda norrbottningar från 18 år och äldre en högkvalitativ och välfungerande psykiatrisk specialistvård i öppen- och slutenvård. Olika kompetenser bidrar med specialistkunskaper och omvårdnad för att genom teamarbete medverka till god vård utifrån patientens behov. En viktig del utgörs av samverkan med vårdgrannar och övrig hälso- och sjukvård kring patienter med behov som omfattar flera specialiteter. Psykiatrin i Sunderby sjukhus utgör även kompetenscentrum för missbruks- och beroendevård i länet och ger konsultativt stöd samt har tillgång till heldygnsvård. Internmedicin De internmedicinska specialiteterna kommer främst i kontakt med psykisk ohälsa vid akuta abstinensfaser av alkoholmissbruk. För övriga droger omhändertas patienter när det finns risk för livshotande intoxikationer. Abstinensfasen för cannabis, centralstimulerande, hallucinogener och opiater domineras av psykologiska, psykiatriska tillstånd som oro, ångest och agitation. 28

114 9 JULI 2013 Avvikelsehantering Avvikelsehantering är en viktig del i arbetet med kvalitetssäkring och utveckling. Enligt SOSFS 2005:12 4 kap. 6 ska hälso- och sjukvårdspersonal rapportera avvikelser som är av betydelse för patientsäkerheten till den som hos vårdgivaren svarar för avvikelsehantering. Enligt SOSFS 2011:9 5 kap. 3 ska den som bedriver socialtjänst eller verksamheter enligt LSS ska ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet. När en avvikelserapport rör samverkan mellan olika vårdgivare är det av största vikt att följa gällande rutiner för hantering av dessa avvikelser. Vid brister i samverkan mellan landstinget och en kommun ska avvikelserapport skrivas så att förbättringar kan ske. Avvikelser som gäller landstinget hanteras enligt landstingets generella rutiner för avvikelsehanteringsprocessen. Avvikelserapport som gäller kommunen skickas till medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, i kommunen. Avvikelsehanteringen hos kommunen sker därefter enligt lokala rutiner. Respektive närsjukvårdschef i Kiruna, Gällivare, Piteå, Kalix och Sunderby sjukhus ansvarar för samordning, avvikelsehantering och uppföljning inom sitt närsjukvårdsområde. Former för hur samverkansproblem/tvister mellan parterna ska lösas Frågor angående tillämpning av denna överenskommelse som inte kan lösas i samförstånd ska lyftas till närmaste verksamhetsnivå. Om frågan inte kan lösas i linjeorganisationen ska rapportering ske till den politiska samverkansnivån. Om parterna inte är överens kan ett gemensamt utlåtande inhämtas från juristerna på Sveriges Kommuner och Landsting. Kostnaden för detta fördelas lika mellan huvudmännen. Uppföljning och avtalstid Överenskommelsen gäller tills vidare och ska följas upp en gång per år i samråd med brukar- och närståendeorganisationer. Ansvarig för uppföljning är Länsstyrgruppen. 29

115 9 JULI 2013 Matris för uppföljning Nedan redovisas prioriterade områden med identifierade mål och indikatorer för gemensam uppföljning i länet. Mål Indikator Uppföljningsmetod Rapportering, senast Gemensamt 1. Lokala samverkansöverenskommelser - Antal upprättade lokala samverkansöverenskommelser Fastställs av Länsstyrgrupp Brukar- och anhörigmedverkan - En länsstrategi och struktur för samverkan är upprättad Fastställs av Länsstyrgrupp Brukarorganisationer har deltagit och lämnat synpunkter på: - länsöverenskommelse lokala överenskommelser - revidering av länsöverenskommelse Samordnad individuell plan (SIP) - Antal barn under 18 år för vilka det är upprättad en SIP - Antal barn under 18 år som uppskattats ha behov av en SIP SKL:s inmatningsverkstyg SKL:s inmatningsverkstyg Meddix öppenvårdsmodul för öppen/ sluten psykiatrisk vård, barn/unga är: - utvecklad - implementerad i verksamheterna Redovisning till Länsstyrgrupp Barn och unga 1. Webbaserad information - Information finns tillgänglig på respektive huvudmans hemsida SKL:s inmatningsverkstyg Placering i HVB-hem eller särskilt ungdomshem - 90 % av berörda verksamheter har kunskap om Norrbus riktlinjer - Antalet vårddygn för placerade barn/unga utanför hemmet Enkät Socialtjänsten mäter antalet vårddygn Minst 70 % av placerade barn under ett år har genomgått hälsoundersökning i samband med placering enligt SoL och LVU. Utveckla för att fånga statistik

116 9 JULI 2013 Mål Indikator Uppföljningsmetod Rapportering, senast Personer med omfattande/komplicerad psykiatrisk problematik 1. Anhöriga och närstående 2. Vuxna med psykisk funktionsnedsättning/missbruk, beroende - Utbildning har erbjudits personer med schizofreni och deras anhöriga - Arbeta fram överenskommelse om samarbete missbruk/beroende - Implementering av överenskommelse missbruk/ beroende har påbörjats 3. Boende - Kommunerna genomför inventering, analyserar resultatet, arbetar fram en utvecklingsplan 4. Sysselsättning och arbetsrehabilitering - Tillgång till arbetslivsinriktad rehabilitering, enligt IPSmodellen. 5. Kvalitetsregister - Minst 50 % av patienterna är registrerade i relevanta psykiatriska kvalitetsregister - Minst 50 % av patienterna som registrerats i PsykosR och Bipolär har fått en uppföljning av läkemedelsbehandling 6. Tvångsåtgärder - Landstinget har under 2013 deltagit med ett team i SKL:s genombrottsprogram Respektive kommun Data från PsykosR Redovisning till Länsstyrgrupp Ansvarar respektive kommun Respektive kommun Data från PsykosR Data från KCP: s befintliga registerstatistik. Data till SKL okt 2013 Som ovan SKL:s inmatningsverkstyg Äldre med psykisk funktionsnedsättning - En fördjupad kartläggning har genomförts av behov och åtgärder för personer >65 år med psykisk funktionsnedsättning som blir äldre eller personer vilka förvärvar psykisk ohälsa som äldre Redovisning till Länsstyrgrupp Hjälpmedel - Hjälpmedel förskrivs i enlighet med huvudmännens gemensamma policy- och samverkansdokument, Respektive kommun och landsting 31

117 9 JULI 2013 Bilaga 1 Befintliga samverkansavtal, program, överenskommelser och riktlinjer mellan länets kommuner och landsting i Norrbottens län. Psyk-Ädel ramavtal, (1994) Avtal om ansvarsfördelning för hjälpmedel i Norrbottens län, (2006) Jag är så rädd Råd och riktlinjer för hälso- och sjukvårdens omhändertagande av misshandlade och sexuellt utnyttjade barn, Norrbottens läns landsting, (2007) Ramavtal om läkarmedverkan i särskilda boenden, (2007) Norrbus - Riktlinjer för samverkan kring barn och unga med behov av insatser från fler än en aktör, Norrbottens län, (2008) Revidering pågår Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten, (2011) Överenskommelse om politisk samverkan inom hälso- och sjukvård, omsorg och skola mellan kommuner och landsting, (2012) Gemensamt program för psykosociala insatser för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, Norrbottens län, (2012) Gemensamma riktlinjer för samverkan Samordnad individuell plan, Norrbotten län, (2013 1:1) Hälsoundersökning av barn/unga inför placering enligt SoL eller LVU, Norrbotten län, (2013) Förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning, policy och samverkan, Norrbottens län, (2013) Riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning, Norrbottens län, (2013) Samverkansavtal för köp, leasing och transporter av hjälpmedel, (2013) Kommunaliserad hälso- och sjukvård i hemmen, (2013) Ramavtal om läkarmedverkan i 32

118 9 JULI 2013 Källförteckning Lagar, nationella riktlinjer, föreskrifter och allmänna råd, meddelandeblad och cirkulär, rapporter samt styrdokument från regeringen och Sveriges kommuner och landsting. Propositioner/Lagar Hälso- och sjukvårdslagen, (HSL 1982:763) Socialtjänstlagen, (SoL 2001:453) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, (LSS 1993:387) Patientsäkerhetslagen, (2010:659) Skollagen, elever i behov av särskilt stöd, (2010:800) Lagen om psykiatrisk tvångsvård, (LPT 1991:1128) Lagen om rättspsykiatrisks vård, (LRV 1991:1129) Hälso- och sjukvård, social omsorg (Prop. 2006/07:1) Regeringsbeslut om satsningar i syfte att inför förstärkt vårdgaranti inom barnoch ungdomspsykiatrin Stöd till personer som vårdar/stödjer närstående, (Prop. 2008/09:2) Vissa psykiatrifrågor m.m, (Prop. 2008/09:193) Ny vårdform inom den psykiatriska tvångsvården, (Prop. 2007/08:70) Regeringen skrivelser och beslut En politik för personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning, (Regeringens skrivelse 2008/09:185) PRIO-plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, (SOSFS 2005:12) Ledningssystem för kvalitetsarbete, (SOSFS 2011:9) Föreskrifter och allmänna råd om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatriskvård, (SOSFS 2008:18) Vägledning om placerade barns skolgång och hälsa-ett gemensamt ansvar, (SoS och Skolverket 2013) Det är mitt hem vägledning om boende och boendestöd för personer med psykisk funktionsnedsättning (SoS vägledning 2010) Att ge ordet och lämna plats - Vägledning om brukarmedverkan och inflytande inom socialtjänst, psykiatri och missbruks- och beroendevård, (SoS 2013) 33

119 9 JULI 2013 Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård, (2007) Ambition och ansvar, slutbetänkande av Nationella psykiatrisamordningen, (SOU 2006:100) Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, (SoS 2011) Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom, (SoS 2010) Meddelandeblad och cirkulär Frågor om information, beslutskompetens och sekretess när barn under 18 år söker hälso- och sjukvård (SoS Meddelandeblad 7/2010) Stöd till anhöriga ställer krav på strategi (SoS meddelandeblad, 2009) Överenskommelse om samarbete, (SoS meddelandeblad 1/2010) Hälso- och sjukvårdens ansvar för information, råd och stöd till barn, (SKL Cirkulär 09:65) Äldres behov av psykiatrisk vård och stöd (SoS rapport 2010) Fokus på anhöriga, (SoS nyhetsbrev nr 17, 18/2010) om hur stöd till anhöriga till personer med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning kan utvecklas Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre (SoS) Sveriges kommuner och landsting Rätt insatser i rätt tid för barn och ungdomar med psykisk ohälsa, (SKL dnr 07/1803) Överenskommelse mellan regeringen och SKL om förstärkt vårdgaranti för insatser till barn och unga med psykisk ohälsa, ( nr 1:7) En långsiktig gemensam handlingsplan för Psykisk hälsa, Sveriges kommuner och Landsting (SKL) Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa överenskommelse mellan staten och SKL 34

120 Plats för noteringar: Ärende 5

121 Läkemedel och äldre - för dig som jobbar inom äldreomsorgen Nu finns chansen till en grundläggande utbildning som riktar sig till dig som jobbar inom den kommunala äldreomsorgen. Ansvarig för utbildningen är kommunapotekare Linda Grahn som är anställd under ett år för att stödja kommunernas personal i läkemedelsfrågor. En arbetsterapeut eller sjukgymnast kommer också att medverka. Syfte: Att öka kunskapen hos deltagarna så att de får större möjlighet att bidra till en god läkemedelsanvändning hos äldre. lnnehåll: natt läkemedelsbehandling samt andra vårdåtgärder i vård och omsorg för äldre. Målgrupp: Undersköterskor och vårdbiträden på särskilda boenden och i hemtjänst. Även chefer och andra yrkesgrupper är välkomna att delta. Då denna utbildning delvis är en uppföljning av utbildningen våren 2OL3 är det en fördel om någon/några som deltog ivårens utbildning kan vara med. Utbildningen genomförs i ett pass på 2,5 timme. Ett pass erbjuds på förmiddagen och samma pass genomförs även på eftermiddagen. Se nedanstående tidplan. De datum som anges i septemberdecember avser 2013, de datum som anges i januari-april avser Anmälan: anmäl dig på länken och välj utbildningen som heter "Läkemedel och äldre - för dig som jobbar inom äldreomsorgen". Ange om du deltar för- eller eftermiddag. Länken för anmälan öppnar inte förrän i augusti, men ni får inbjudan nu så att ni kan planera i verksamheterna. Observera! Vi behöver din anmälan senast 7 dagar innan utbildningstillfället genomförs. Frågor: Om du har några frågor kan du vända dig till Linda Grahn, via Kommunförbundets växel, tel , eller Annika Kostet Green, Välkommen med din anmälan!

122 Tisdag 5 nov Onsdag 6 nov Tisdag 22 januari , Tisdag L0 sept Onsdag 11 sept Onsdag 23 januari Tisdag LL mars L L ls.30 L3.00-1s L5.30 Stadshuset: fullmäktigesalen Onsdag 12 mars ,2.00 L3.00-L5.30 Tisdag L7 sept Onsdag 18 sept L ,00-1s.30 L3.00-L5.30 Sessionssalen Kommunhuset: samma nträdessalen Tisdag 24 sept s.30 Stadshuset: Sandskär Tisdag L2 nov L3.00-L5.30 Onsdag 25 sept L Kalix sjukhus: Staren Onsdag l-3 nov L3.00-1s.30 Stadshuset: Tisdag 25 mars L3.00-L5.30 Sessionssalen Onsdag 26 mars, Tisdag L9 nov I Onsdag 20 nov Tisdag 4 februari Onsdag 5 februari Tisdag 8 oktober Onsdag 9 oktober Tisdag LL februari Onsdag 12 februari L L , L L , L L3.00-L s L s.30 L3.00-1s.30 L Stadshuset: Fullmäktigesalen Stadshuset: Sessionssalen Tisdag 1. april Onsdag 2 april Tisdag 15 oktober Onsdag 16 oktober Tisdag 22 oktober Onsdag 23 oktober Tisdag L8 februari Tisdag 8 april Onsdag 9 april Tisdag 29 oktober Onsdag 30 oktober Onsdag 19 februari Onsdag 4 december Tisdag 25 februari ' Onsdag 26 februari L L s s L L s s ls L s s.30 Kommunhuset: Sammanträdesrum 3 Stadshuset: Ovalen Stadshuset Sessionssalen Sessionssalen Sessionssalen Meddelos senore Aulan, Gällivare sjukhus Aulan, Gällivare sjukhus

123 Plats för noteringar: Ärende

124 Analys av processen för kommunalisering av hälso- och sjukvård i ordinärt boende Vid möte med politiska styrgruppen den 10 december 2012 gavs projektledarna i uppdrag att i en kort rapport beskriva såväl hur projektet genomförts som vilka erfarenheter man fått i processen. Grundläggande beslut Våren 2011 beslutade Landstingsstyrelsen respektive Kommunförbundet Norrbottens styrelse om en gemensam uppdragsbeskrivning. Uppdraget var att identifiera omfattningen avseende ekonomi och verksamhet för att få fram ett beslutsunderlag för förändrat huvudmannaskap från 1 januari Hösten 2011 I september 2011 beslutade den politiska styrgruppen om mål för utredningen, uppdragsbeskrivning, gränsdragning av ansvar samt förutsättningar för uppdraget och tidsplanen. Under hösten gjordes också en insamling av underlag för beräkning av volymer och resurser. De politiska inriktningsbesluten var viktiga förutsättningar för det fortsatta arbetet eftersom det visade en gemensam politisk vilja att genomföra huvudmannaskapsförändringen. Projektorganisationen Samtliga grupper som redovisas nedan i projektorganisationen var sammansatt av representanter för landstinget och kommunerna. Därför kunde gränsdragningsdiskussioner föras på olika nivåer i projektet. Det var positivt både för diskussioner om gränsdragningen, förankring och utveckling av de funderingar som låg till grund för förslagen. 1

125 Politisk styrgrupp Styr- och förhandlingsgrupp förhand-lingsgrupp Projektledare Facklig referensgrupp Information Arbetsgrupp för Verksamhet P Arbetsgrupp för Ekonomi Arbetsgrupp för Personal Studiebesök Utredningsarbetet inleddes med att samtliga i styr- och förhandlingsgruppen samt projektledarna gjorde studiebesök i Kalmar och Sörmlands län. Studiebesöket gav en gemensam bild och goda insikter i vad som varit viktigt i utredningshänseende och genomförandeprocessen i dessa län. Detta har legat som grund för projektet i Norrbotten. Kontinuerliga möten i styrgrupperna Politiska styrgruppen har haft fem möten under utredningstiden. Styr- och förhandlingsgruppen har träffats vid elva tillfällen. Däremellan har också beredningsmöten med förhandlingsansvariga för landstinget respektive kommunerna och projektledare hållits. 2

126 Projektledarna Projektledarna har haft ett nära samarbete under hela projekttiden. Målet har varit att kommunicera samma budskap utåt till verksamheterna. En stor fördel har varit möjligheten att mötas via videolänk och videokamera. Detta har sparat tid och kostnader för både landstinget och Kommunförbundet Norrbotten. Nätverksträffar via SKL Projektledarna har kontinuerligt träffat övriga län som arbetat med samma fråga. Det har varit viktigt att ta del av andras erfarenheter och att få en gemensam bild av olika frågor. Det har också medfört en ökad trygghet när diskussionerna visat att vissa frågor och beslut om exempelvis gränsdragningen är relativt lika över landet. Styr- och förhandlingsgruppen Diskussionerna i styr- och förhandlingsgruppen har förts utan att alltför mycket prestige har satt hinder i vägen. Den har också präglats av öppenhet och högt i tak. Den fastställda tidsplanen var tajt men har följts till hundra procent. Det har varit viktigt för att driva arbetet framåt och inte fastna i långbänk. Beräkning av verksamhetsvolymer och kostnader Landstinget har gjort ett omfattande jobb med att ta fram ett transparant statistikunderlag för beräkning av verksamhetsvolymer och kostnader. Styr- och förhandlingsgruppen har analyserat underlagsmaterialet och föreslagit politiska styrgruppen att godkänna det som underlag i förhandlingarna. I maj 2012 godkände den politiska styrgruppen beslutsunderlag i form av slutrapport, ekonomirapport och personalrapport. Beslutsunderlaget gick till kommunerna och landstinget för beslut i respektive fullmäktige. I september inlämnades ansökan om skatteväxling till Finansdepartementet. Kommunerna i länet beslutade också om en mellankommunal utjämning under tre år. Hösten 2012 har projektet arbetat vidare med: Samverkansavtal läkare Policy och samverkan hjälpmedel Riktlinjer för hjälpmedelshantering Avtal om köp av dietisttjänster i särskilt boende Avtal om köp av delegerad hälso- och sjukvård för personer 0-18 år 3

127 Särskilt hjälpmedelsfrågan har inneburit ett omfattande arbete för en grupp bestående av arbetsterapeuter och sjukgymnaster från både landsting och kommun. Informationsöverföring Dokumentation och informationsöverföring mellan huvudmännen är ett område som borde ha analyserats mer ingående inför förändringen. I samband med den praktiska verksamhetsöverföringen identifierades problem när vårdgivarna inte kunde ta del av varandras dokumentation, eftersom Nationella patientöversikten (NPÖ) ännu inte var i drift i kommunerna. Kommunerna har tre olika verksamhetssystem för hälso- och sjukvården, medan landstinget har ett system (VAS). Nationella Patientöversikten innebär att olika vårdgivare delger sin patientdokumentation till andra. Samtycke av patient krävs för att andra vårdgivare ska kunna ta del av dokumentationen. Flertalet kommuner i länet räknar med att kunna bli konsumenter (kunna läsa) i NPÖ under första halvåret Innan kommunerna även blir producenter (delge andra sin dokumentation) i NPÖ kommer det att ta längre tid. Rundresor Under hösten/vintern har projektledarna rest runt till samtliga kommuner i länet med inbjudan till chefer och verksamhetsnära personal från kommun, primärvård och slutenvård för information och dialog. Kort tid efter den praktiska verksamhetsöverföringen gjordes en ny rundresa till sjukhusorterna med motsvarande inbjudan som under hösten. Syftet med den andra rundresan var att fånga upp eventuella problem och förtydliga gränsdragningar. Totalt har ca 900 personer deltagit i dessa informations- och dialogmöten. Framgångsfaktorer Politisk enighet om utredningsuppdraget och målsättning med projektet Gemensamt studiebesök som inledning Verksamhetskunskap i utredningsorganisationen Högt i tak i styr- och förhandlingsgruppen Kunnat gå ut med gemensamt budskap från kommun och landstinget därför att vi känt oss trygga med underlag och beslut Genomförandestödet som varit kvar under första halvåret

128 Utvecklingsområden Fortsatt arbete med att förbättra och utveckla de individuella planerna för patienterna. Detta är ett gemensamt arbete för båda huvudmännen som måste prioriteras under hösten Behov av ökad tydlighet i vissa ansvarsgränser. Även detta är ett gemensamt arbete för båda huvudmännen och kommer sannolikt att finnas kvar över tid. Ökad tydlighet i gränsdragningen kan uppnås genom praktiskt samarbete mellan huvudmännen. Gitt Ström Projektledare landstinget Henry Lundgren Projektledare kommunerna 5

129 Plats för noteringar: Ärende 7

130 Sveriges Kommuner och Landsting Anna Lilja Qvarlander Stockholm Ansökan (reviderad) om medel för regionalt utvecklingsarbete inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning i Norrbotten. Kommunförbundet Norrbotten ansöker om kronor från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, till utveckling enlingt följande: Bakgrund Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting har i överrenskommelse 2013 kommit fram till att arbetet med att utveckla en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten under 2013 ska utvidgas till att även omfatta verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning. Den övergripande målsättningen är att de regionala stödstrukturerna ska stödja utvecklingen av evidensbaserad praktik inom verksamhetsområdet. Statliga medel utges till att initiera ett långsiktigt utvecklingsarbete inom verksamhetsområdet. Under 2012 har SKL genomfört en kartläggning* som lyfter fram viktiga utvecklingsbehov inom området. Utifrån resultatet i den nationella kartläggningen har parterna enats om tre angelägna områden för utvecklingsarbete. 1. Förstärkt delaktighet och inflytande för barn och unga med funktionsnedsättning 2. Förstärkt brukarmedverkan 3. Initiera, genomföra och utveckla systematisk uppföljning För Norrbottens del pågår sedan 2010 utbildningssatsningar i evidensbaserad praktik, utbildningar som vänder sig till såväl tjänstemän som politiker. När det gäller utvecklingen av stödstrukturen har viktiga aktörer identifierats. För länets utvecklingsarbete inom socialtjänstens kunskapsutveckling har Kommunförbundet Norrbotten och FoU Norrbotten en central roll som samordnande bas. Idag finns regionala utvecklingsledare anställda inom de övriga statliga satsningarna för Evidensbaserad praktik; Kunskap till praktik, Bättre liv för sjuka äldre, Barn och unga, E - hälsa samt ett utvecklingsarbete med Våld i nära relationer tillsammans med landstinget och polisen i Norrbottenslän. Det finns en etablerad organisation med landstinget för ledning och styrning av länsgemensamt utvecklingsarbete i form av en politisk samverkansberedning och en länsstyrgrupp på tjänstemannanivå. För det operativa utvecklingsarbetet används de nätverk som identifierats inom stödstrukturen och som kan skapa nya kontaktytor när så behövs.