Bäckensmärta vid graviditet sjukgymnastiska behandlingsriktlinjer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bäckensmärta vid graviditet sjukgymnastiska behandlingsriktlinjer"

Transkript

1 Vårdprogram 1 (14) Godkänd av: Christina Norlén Verksamhetschef Utarbetad/reviderad av: Åsa Berglund, Erica Lind, Ann-Britt Sandberg Leg. sjukgymnaster Revisionsansvarig: Maria Klässbo Forskningsledare Centrum för klinisk forskning Utgåva: Ev Dnr: Bäckensmärta vid graviditet sjukgymnastiska behandlingsriktlinjer

2 Innehållsförteckning Vårdprogram 2 (14) Inledning 3 Arbetsgrupp 3 Syfte och mål 3 Bakgrund 3 Definition 3 Symtom 4 Debut och prognos 4 Sjukgymnastisk bedömning 4 Bedömningsinstrument 4 Sjukgymnastiska behandlingsåtgärder 5 Evidensnivåer 6 Aktuellt omhändertagande 7 Förslag på åtgärder vid första individuella besöket 7 Utvärdering 7 Diskussion kring klinisk implementering 7 Referenser 9 Bilaga 1 Bäckentester 11 Bilaga 2 Råd vid bäckensmärta 13 Bilaga 3 Övningar vid bäckensmärta 14

3 Vårdprogram 3 (14) Inledning Ungefär 50 % av alla kvinnor som väntar barn drabbas någon gång under graviditeten av ländrygg/bäckensmärta och den utgör också den största orsaken till sjukskrivning under graviditeten (1, 2). Ett väldefinierat vårdprogram kan reducera smärtincidens och smärtintensitet samt nästan halvera sjukskrivning (3, 4, 5). Arbetsgrupp Arbetsgruppen har bestått av sjukgymnaster i. Arbetet med vårdprogrammet har gjorts som en del av verksamhetsutvecklingen inom enheten och i anslutning till arbetsplatsträffar från hösten 2007 och fram till juni För att ta del av aktuell forskning har sökningar gjorts i Cochrane och samt Swemed+. Vi har även använt oss av sökmotorn Google. Syfte och mål Syftet med arbetet är att undersöka om befintligt omhändertagande är i linje med rådande evidens och vid behov uppdatera det för att ge den gravida kvinnan med bäckensmärta bästa möjliga omhändertagande. Vi ska lära oss att använda ett evidensbaserat arbetssätt där vi i mötet med varje patient väger samman vetenskapliga bevis, vår kliniska expertis, patientens situation och upplevelser samt hushållning med vårdens resurser. Det övergripande målet med vårdprogramsarbetet är att vi för övervägande majoriteten av våra patienter ska ha vårdprogram som vi i huvudsak är överens om och följer. Bakgrund En tredjedel av alla gravida kvinnor med ländrygg/bäckensmärta får så stora problem att de allvarligt påverkar deras dagliga liv och aktiviteter. Det finns ett samband mellan högt skattad smärta, nedsatt funktionsförmåga och ökat antal sjukskrivningsdagar (6). Socialstyrelsens nya rekommendationer gällande arbetsförmåga indikerar att sjukskrivning kan vara motiverad vid uttalade eller svåra bäckensmärtor, i synnerhet om de förvärras av arbetet Halv sjukskrivning är normen, dock rekommenderas hel sjukskrivning om belastningssmärtorna är så uttalade att kvinnan måste använda kryckor eller rullstol. Från Försäkringskassan finns statistik som visar att 6,5 % av den totala andelen sjukskrivna är sjukskrivna på grund av graviditetsbesvär i Stockholms län. I Värmland är motsvarande siffra 1,6% (7). Hur stor andel av dessa som är bäckensmärta går ej att utläsa. Ländryggssmärta hos gravida skiljer sig ej från den som ses hos icke gravida. Ofta har kvinnan redan haft episoder av ryggbesvär innan graviditeten. Bäckensmärta däremot är i större utsträckning relaterat till graviditeten (5, 8, 9). Prevalensen för gravida med bäckensmärta beskrivs i litteraturen vara 20-35%. Orsaken är ej helt klarlagd men som orsak nämns ofta hormonella och biomekaniska faktorer (10). Den mekaniska påverkan innebär förändrad tyngdpunkt som medför en ökad svank och ökad belastning i den lumbosacrala regionen och i sacroiliacaleden (6). Definition Bäckensmärta i samband med graviditet beskrivs i internationell litteratur med hjälp av flera beteckningar, till exempel Pelvic Girdle Pain (PGP) och Peripartum Pelvic Pain (PPP) (5). Det saknas konsensus gällande terminologin för rygg- och bäckenproblem under graviditeten och bäckenuppluckring, foglossning, bäckeninstabilitet och bäckensmärta är några av benämningarna. Här kommer beteckningen bäckensmärta att användas. Bäckensmärta definieras som smärta, med eller utan utstrålning, i bäckenregionen och kan förekomma från ena eller båda SI-lederna och/eller från symfysen. Den kan förekomma som enskild företeelse eller i

4 Vårdprogram 4 (14) kombination med ländryggryggssmärta. Ländryggssmärta kan också förekomma enskilt (6, 11). Symtom Bäckensmärta kan förekomma från den ena eller båda sacroiliacalederna och/eller från symfysen. Bäckensmärtan är oftast lokaliserad i området runt sacrum och i glutealregionen eller runt symfysen. Smärta kan även stråla ner på baksidan av det ena eller båda låren. Bäckensmärtan beskrivs ofta som huggande medan smärtan i ländryggen oftare beskrivs som molande. Kvinnor med graviditetsrelaterad bäckensmärta har ofta svårigheter både med att gå snabbt och att gå längre sträckor. Vridningar och assymetrisk belastning provocerar smärtan. Gravida med bäckensmärta går ofta med kort steglängd och långsamt. En förklaring kan vara att sådan gång minskar belastning och biomekaniska hävarmar i bäckenet och flyttar belastning mer lateralt över höften istället för över bäckenet. Smärtintensiteten ökar med smärtdurationen och det finns ett klart samband mellan smärtskattning och upplevd funktionsförmåga, ju högre smärta desto sämre funktion (10). Debut och prognos Besvären kan uppstå tidigt under graviditet redan före vecka 12 men det är mer vanligt med debut runt vecka 18 (6, 8, 12). Två till åtta procent av kvinnor med bäckensmärta under graviditeten har fortfarande besvär 1-3 år efter förlossningen (2,13). I en studie av Wikmar et al (14) på gravida i vecka visades att gravida med bäckensmärta hade överdrivet negativa tankar kring smärtupplevelse samt mer undvikande beteende än gravida utan besvär. De hade också lägre fysisk förmåga och lägre skattad hälsorelaterad livskvalité jämfört med gravida utan besvär. Bäckensmärta har god prognos och hälften blir bra inom en vecka efter förlossningen. 90% blir bra inom 12 veckor oavsett behandling. Sjukgymnastisk bedömning Undersökningen föregås av noggrann anamnes. I smärthistorien bör speciellt smärtlokalisering och eventuell smärta vid aktiviteter som att stå, gå och/eller sitta länge uppmärksammas (15). I den sjukgymnastiska bedömningen ingår kartläggning av den gravidas fysiska aktivitetsnivå (16). Klinisk undersökning vid graviditetsrelaterade ländrygg/bäckensmärta bör bland annat innehålla smärtprovokation av bäckenlederna och neurologisk undersökning. Vid diagnostik av smärta rygg har begreppen röd och gul flagga införts. Röd flagga innebär att man ska vara observant på eventuella bakomliggande allvarliga sjukdomar. Gul flagga betyder att man bör vara observant på eventuella psykosociala faktorers medverkan i smärtproblemet (17). Vid oklar smärtbild kontaktas alltid ansvarig läkare för diskussion Bedömningsinstrument I litteraturen rekommenderas smärtprovocerande tester för att konstatera bäckensmärta då palpatoriska och rörelsetester har låg reliabilitet och validitet. Man rekommenderar även att man använder sig av fler än ett test för att öka träffsäkerheten (8, 18, 19). Den europeiska kommittén (15) för riktlinjer inom området bäckensmärta föreslår följande tester för att diagnostisera problem i sacroiliacaleden; Posterior Pelvic Pain Provocation test det så kallade P4-testet (1), Patrick s faber test (18), palpation av det långa bakre SI-ledsligamentet (15, 18) och Gaenslens test (20). För diagnostisering av symfysproblem rekommenderas palpation av symfysen (18), modifierat Trendelenburgs funktions test (18) och funktionellt bäckentest, Aktiv straight leg raise test, ASLR (21). Menell s test är också ett vanligt förekommande test för bakre bäckensmärta. (18), se bilaga 1. I detta arbete exkluderades palpation av långa bakre SI-ledsligament och Gaenslens test på grund av bristande stöd i litteraturen.

5 Vårdprogram 5 (14) Sjukgymnastiska behandlingsåtgärder Under hösten 2008 gjordes en inventering av de 10 vanligaste behandlingsåtgärderna för gravida med bäckensmärta, tabell 1. Alla sjukgymnaster i och Primärvårdsrehab norra fick fylla i ett dokument modifierad Delphi (Delphi-metoden= en strukturerad gruppkommunikationsprocess). Där framkom att de vanligast använda behandlingsåtgärderna bland sjukgymnasterna var: stabiliseringsträning, bäckenbälte, ergonomiska råd, hållningskorrigering, bassäng, TENS och gruppinformation. Tabell 1 ger också en översikt gällande aktuell evidens för behandling av bäckensmärta under graviditet (15). Forskning talar för att anpassad träning är verksam mot bäckensmärta. (3, 4, 5). Oberoende av vilken behandlingsmetod kvinnan erhöll angav kvinnorna ökad smärtintensitet allt eftersom graviditeten fortskred. Dock verkar det som att de kvinnor som deltog i träning i kombination med sedvanlig mödravård upplevde lägre smärtintensitet än de som bara erhöll sedvanlig mödravård (27). I European Guidelines rekommendationer för behandling av gravida med bäckensmärta rekommenderas ett individuellt anpassat behandlingsprogram innehållande specifika stabiliseringsövningar/buklås som en del av ett multifaktoriellt omhändertagande (26). Det finns också rekommendationer att överväga vattengymnastik och akupunktur (15). För att den gravida kvinnan med bäckensmärta ska kunna fortsätta vara fysiskt aktiv är det viktigt att ge konkreta råd angående anpassad fysisk aktivitet/träning. Då rekommenderas avlastad träning såsom cykel och bassängträning (16). Sammanfattningsvis avslutas forskningsöversikterna med att önska fler studier av högre metodologisk kvalité. Befintliga studier håller i stor utsträckning låg eller moderat metodologisk kvalité och det gör att evidensnivån blir låg och i kliniken kan vi ej lita helt på resultaten (27).

6 Vårdprogram 6 (14) Tabell 1. Resultatet av Delfiundersökning hösten 2008 där och Primärvårdsrehab norra fick fylla i de 10 vanligaste behandlingsåtgärderna de använder för gravida personer med bäckensmärta. I kolumn 3 återfinns den evidensnivå vi funnit i litteraturen för respektive behandlingsåtgärd (15). Behandlingsåtgärd Effekt Stabiliseringsträning Bäckenbälte Information Bassängträning Individuellt utformat stabiliseringsträningsprogram har positiv effekt på smärta, sjukskrivning och anses vara en kostnadseffektiv åtgärd. Enbart användning av bäckenbälte har ej studerats. Däremot kan bäckenbälte i kombination med andra insatser ge symtomlindring. Bör användas kortare stunder. Det saknas evidens för effekten av enbart information vid bäckensmärta. Att ge adekvat information och kunskap om kvinnans specifika problem, den vanligtvis goda prognosen och vikten av att vara fysiskt aktiv kan dock reducera rädsla/oro. Bassängträning har visat sig ha effekt vad gäller smärta och sjukskrivning. Evidensnivå C D D C Elektroterapi Akupunktur Massage Manipulation Modifierad ryggskola Studier saknas för elektroterapi/tens vid bäckensmärta. Akupunktur och stabiliseringsövningar i kombination gav mer effektiv smärtlindring jämfört med standardbehandling bestående av råd, bäckenbälte och hemträningsprogram. Förmågan att delta i vanliga aktiviteter ökade signifikant för de som erhållit akupunktur. Som enskild behandlingsåtgärd saknas evidens. Massage kan ge viss lindring och då som en del av ett multifaktoriellt och individuellt behandlingsprogram. Det saknas evidens för mobilisering och manipulation vid bäckensmärta. Kan eventuellt testas som symtomlindring. Bör då endast ges vid ett fåtal tillfällen. Bristande evidens. I en studie upplevde kontrollgruppen i större utsträckning bekymrande och allvarlig ryggsmärta jämfört med dem som deltagit i ryggskolan. D B C D C Evidensnivåer Evidensnivå A: Samstämmigt resultat från flera högkvalitativa randomiserade kontrollerade studier (RCT). Evidensnivå B: Samstämmigt resultat från flera lågkvalitativa RCT studier eller flera icke randomiserade kontrollerade studier (CCT). Evidensnivå C: Resultat från en RCT studie (hög- eller lågkvalitet) eller icke samstämmiga resultat från flera RCT eller CCT studier. Evidensnivå D: Inga RCT eller CCT studier finns (20).

7 Vårdprogram 7 (14) Aktuellt omhändertagande Alla gravida i Karlstad med omnejd ska redan vid första besöket hos barnmorskan erbjudas att delta i s gruppinformation på Vårdcentralen Gripen. Fokus ligger på att ge den gravida kvinnan ökad kunskap om sitt tillstånd och eventuella besvär som kan uppkomma samt praktiska verktyg för egenvård. Dessa informationstillfällen erbjuds fortlöpande var tredje vecka i s regi på Vårdcentralen Gripen. Vid denna information berörs bland annat kroppsliga förändringar, vikten av fysisk aktivitet (16), rygg och bäckensmärta och bäckenbotttenträning. De gravida får prova en praktisk hållningsövning samt ta del av skriftlig patientinformation och stabiliseringsprogram. Här kan också kvinnor med kraftiga besvär få möjlighet att boka tid för individuellt besök. Förslag på åtgärder vid första individuella besöket Anamnes och status Genomgång av anatomi och belastning av bäckenet Genomgång och råd om hur kvinnan kan minska belastningen på bäckenet Hållningsinstruktion vid behov Vid positivt ASLR - utprovning av bäckenbälte. Utprovning av kryckkäppar vid svåra besvär Sedvanlig information om lämplig fysisk aktivitet utifrån kvinnans besvärsbild Genomgång av individuellt anpassat träningsprogram (generellt träningsprogram och råd, se bilaga 2 och 3. Eventuell anmälan till bassängträning för gravida Information om att kvinnan ska återkomma vid fortsatta eller ökade besvär Utvärdering Förutom patientens egen upplevelse av besvären kan de smärtprovocerande tester användas. Där är skattningen av till exempel smärta, tyngdkänsla och trötthet parametrar som utvärderas. För att skatta smärtan kan smärtskattningsskalor användas som till exempel VAS Visuell Analogue Scale (28) och CR10 (29). Även instrument som berör rörelserädsla och livskvalité kan vara av värde. Diskussion kring klinisk implementering Anamnesen ger ofta en bra bild av den gravida kvinnans besvär. De kliniska tester som finns omnämnda i bilaga 1 är enkla och användbara vid undersökning av den gravida kvinnans bäcken. Många gånger kan besvärsbilden vara tydlig redan under anamnesen varför antalet provokationstester kan övervägas. Forskning indikerar att det finns en rad sjukgymnastiska behandlingsalternativ som har positiva effekter för denna relativt sett stora grupp av kvinnor med rygg och bäckensmärta (10). Ett problem när man väger samman resultat av studier är att det inte alltid framgår om det handlar enbart om bäckensmärta och/eller bäckensmärta och ländryggssmärta. Vad beträffar smärtlindring med akupunktur finns god evidens vid bäckensmärta men i vår grupp har vi inte införlivat akupunktur som behandlingsåtgärd vid graviditetsrelaterad bäckensmärta ännu. För att göra det finns behov av kompetenshöjning. Vi finner att det skulle vara av stort värde att akupunktur kommer att tillföras som ett behandlingsalternativ.

8 Vårdprogram 8 (14) Gällande befintlig gruppinformation upplever vi den både kostnadseffektiv och värdefull även om det i dagsläget inte finns någon stärkande evidens för denna åtgärd. Här ges en generell information till gravida och möjligheten att fånga upp de kvinnor som har kraftiga besvär. För att ta reda på de gravidas upplevelse av mödrainformationen kan det vara av värde att utvärdera med hjälp av en enklare enkät. Bassängträning för gravida med ländryggssmärta och ländrygg/bäckensmärta verkar ha en positiv effekt på smärta och antal sjukskrivningsdagar (10). De gravida som deltog i bassängträning angav att de mådde gott av att kunna röra sig viktlöst samt att lättare kunna slappna av (27). I dagsläget är vår uppföljning av gravida med bäckensmärta bristfällig. Vanligtvis uppmanas den gravida att själv höra av sig om besvären förvärras eller ej ger med sig efter förlossningen. Ett sätt att förbättra omhändertagandet vore att mer systematiskt följa upp dessa kvinnor per telefon alternativt med ett uppföljande besök 6-8 veckor efter förlossningen. Att prioritera mellan olika patientgrupper som söker/hänvisas till primärvårdens sjukgymnaster är i dagsläget ett svårt arbete. Ungefär svenska kvinnor drabbas årligen och en tredjedel av dem har mycket svår smärta (13). Inom LiV har man riktlinjer för hur man bör prioritera, se Slutrapport Prioriteringar i LiV från Primärvården är den instans där dessa kvinnor finns och vi finner denna grupp väl värd att prioritera!

9 Vårdprogram 9 (14) Referenser 1. Östgaard HC, Zetterström G, Roos-Hansson E, Svanberg B. Reduction of back and posterior pelvic pain in relation to pregnancy. Spine 1994;19: Heiberg E, Stray-Pedersen B. Is pelvic pain during pregnancy a strain syndrome? Nor J Epidemiol 1997;7(1): Elden H, Ladfors L, Fagevik Olsen M, Östgaard HC, Hagberg H. Effects of acupuncture and stabilising exercises as adjunct to standard treatment in pregnant women with pelvic girdle pain: randomised singleblind controlled trial. BMJ 2005;330: Nilsson-Wikmar l, Holm K, Oijerstedt R, Harms-Ringdahl K. Effect of three different physical therapy treatments on pain and activity in pregnant woman with pelvic girdle pain: a randomized clinical trial with 3, 6 and 12 months followed-up postpartum. Spine 2005;30(8): Östgaard HC, Zetterström G, Roos-Hansson E. The posterior pelvic pain provocation test in pregnant women. Eur Spine J 1994;3(5): Östgaard HC, Andersson GB, Karlsson K. Prevalence of backpain in pregnancy. Spine 1991;16(5): Socialstyrelsen. Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. Bäckensmärta inklusive symfysiolys och rygginsufficiens (lumbal ryggsmärta) under graviditeten Kristiansson P, Svärdsudd K. Discriminatory power of tests applied in back pain during pregnancy. Spine 1996;21(20): Kristiansson P, Svarsudd K, von Schoultz B, Reproductive hormones and aminoterminal propeptide of type III procollagen in serum as early markers of pelvic pain during late pregnancy. Am J Obstet Gynecol 1999;180(1 Pt 1): Nilsson-Wikmar L. Olsson C. Ländryggs- och bäckensmärta vid graviditet. Fysioterapi 2006;12: Albert H, Godskesen M, Westergaard J. Incidence of four syndromes of pregnancy-related pelvic joint pain. Spine 2002;27(24): Wu WH, Meijer OG, Uegaki K, Mens JM, van Dieen JH, Wuisman PI, et al. Pregnancyrelated pelvic pain (PPP), I: Terminology, clinical presentation, and prevalence. Eur Spine J 2004;13(7): Elden H, Hagberg H, Fagevik Olsen M, Ladfors L, Östgaard HC. Regression of pelvic girdle pain after delivery: follow-up of a randomised single blind controlled trial with different treatment modalities. Acta Obst Gyn 2008;87:(2) Nilsson-Wikmar L. Catastrophizing, fear-avoidence beliefs, physical ability and healthrelated quality of life among pregnant women with och without lumbopelvic pain in early pregnancy. Sjukgymnastdagarna

10 Vårdprogram 10 (14) 15. Vleeming A, Albert H, Östgaard HC, Stuge B, Sturesson B, European guidelines on the diagnosis and treatment of pelvic girdle pain. Eur Spine J FYSS 17. SBU-rapport 145/ Albert H, Godskesen M, Westergaard J. Evaluation of clinical tests used in classification procedures in pregnancy-related pelvic joint pain. Eur Spina J 2000;9(2): Lasslett M, Aprill C, McDonald B, Young S. Diagnosis of sacroiliac joint pain: validity of individual provocaition tests and composites of tests. Man Ther 2005;10(3): Gaenslen FJ.Sacro-iliac arthrodesis. J Am Med Assoc 1927; 89: Mens JM, Vleeming A, Snijders CCJ, Koes BW, Stam HJ. Reliability and validity of the active straight leg raise test in posterior pelvic pain since pregnancy. Spine 2001;26(10): Noren L, Östgaard S, Nielsen TF, Östgaard HC. Reduction of sick leave for lumbal back and posterior pelvic pain in pregnancy. Spine 1997;22(18): Kihlstrand M, Stenman B, Nilsson S, Axelsson O. Water-gymnastics reduced the intensity of back/low pain in pregnant woman. Acta Obstet Gynecol Scand 1999;78(3): Mens JM, Vleeming A, Snijders CJ, Stam HJ, Ginai AZ. The active straight leg raising test and mobility of the pelvic joints. Eur Spine J 1999;8(6): Röst CC, Jaqueline J, Kaiser A, Verhahagen AP, Koes BW. Pelvic pain during pregnancy: a descriptive study of signs and symtoms of 870 patients in primarycare. Spine 2004;29(22): Mens J, Vleeming A, Snijders C, Ronchetti I, Stam H. Reliability and validity of hip adduction strength to measure disease severity in posterior pelvic pain since pregnancy. Spine 2002;27(15): Pennick V, Young G. Interventions for preventing and treating pelvic and back pain in pregnancy. Cochrane Database of Systematic Reviews Lundeberg T, Lund I, Dahlin L, Borg E, Gustafsson C, Sandin L, et al. Reliability and respondsiveness of three different pain assessements. J Rehabil Med 2001;33: Neely G, Ljunggren G, Sylvén C, Borg G. Comparison between the visual analogue scale (VAS) and the category ratiosn scale (CR-10) for the evaluation of leg exertion. Int J Sports Med 1992;13:133-6.

11 Vårdprogram 11 (14) Bilaga 1 SI-ledstester Posterior Pelvic Pain Provocation test (P4) P4 är ett smärtprovokations test som har utmärkt sensitivitet, hög specificitet och hög positiv prediktor för bakre bäckensmärtor. Låg sensitivitet för symfysiolys (5). Startposition: Patient i ryggliggande på bänk med 90 flexion i höftleden, på den sida som ska undersökas. Utförande: Kraft appliceras via aktuellt knä ner longitudinellt längs femur mot bäckenet med samtidig stabilisering av spina iliaca anterior superior på motsatt sida. Försiktighet bör iakttagas då testet kan vara mycket smärtsamt (Figur 1). Positivt svar om provokationen utlöser en smärta som patienten känner igen i glutealområdet på den testade sidan. Figur 1. Utförande av testet P4. Patric s test/faberes test Mycket god sensitivitet för bäckensmärta då smärtupplevelsen förläggs till dessa leder. God sensitivitet för symfysiolys, en- och dubbelsidigt sakroiliakasyndrom. Utmärkt specificitet. (8, 18). Startposition: patienten ryggliggande på bänk. Utförande: Ena benet flekteras, abduceras och utåtroteras så att hälen vilar på kontralaterala benets knäskål. Smärta kan upplevas över bäckenleder, inguinalt, medialt låret eller medialt knäet. Menell s test Mycket god sensitivitet för SI-ledssmärta. Mycket låg sensitivitet för symfysiolys. God till mycket god sensitivitet för en eller dubbelsidigt sakroiliakasyndrom. Utmärkt specificitet. Startposition: Patienten i ryggliggande Utförande: Ena benet lyfts till 30 graders abduktion och 10 graders flexion i höftleden. Longitudinell kraft appliceras i femurs längsriktning mot bäckenet, först i riktning kranielt mot bäckenet därefter kaudalt från bäckenet. Detta innebär att sagitell rörlighet appliceras mot leden (18).

12 Vårdprogram 12 (14) Symfystester Palpation av symfysis pubis Utmärkt sensitivitet för symfysiolys och för bäckengördelsyndrom. (8, 18). Startposition patienten i ryggliggande på bänk. Utförande: Hela symfysens framsida palperas försiktigt. Positivt test = smärta. Bilaga 1 Modifierat Trendelenburg s test Mycket god sensitivitet för symfysiolys. Låg sensivitet för en och dubbelsidig SI-syndrom. Utmärkt specificitet (18). Startposition: Patienten står med ryggen mot undersökaren. Utförande: Patienten ställer sig på ett ben och flekterar andra benets höft och knä till 90 grader. Smärtan kan upplevas över alla bäckenleder. I traditionellt Trendelenburgs test söker man efter om höften på den flekterade sidan sjunker kaudalt. Vid detta modifierade test är smärta ett positivt test. Aktive Straight Leg Raise test (ASLR) ASLR är ett funktionellt bäckentest som är reliabilitets och validitetstestat för bedömning av patienter med bäckensmärta efter graviditet. Testet har hög reliabilitet, sensitivitet och specificitet (21, 24, 25). Test-retest-reliabiliteten var 0.87 (två ASLR med en vecka mellan) dvs hög. ASLR har en högre sensitivitet än 4P. Det verkar som ASLR tester förmågan att överföra kraft mellan lumbosacrala columna och benet. ASLR är också ett bra test för att mäta besvärens svårighetsgrad (26). Startposition: Patient i ryggliggande på bänk med raka avslappnade ben med fötterna 20 cm isär. Fötter tillåts rotera utåt. Utförande: Testomgång A. Testet utförs efter instruktionen försök lyfta ditt ben 20 cm upp från underlaget utan att böja i knäet. Patienten ombeds skatta smärta, tyngdkänsla eller trötthet vid utförandet: 0 = inga besvär 1 = minimala besvär 2 = lite besvär 3 = ganska besvärligt 4 = mycket besvärligt 5 = omöjligt att utföra Upprepa för andra benet. Poängen räknas ihop. Totalpoängen blir således totalt maximalt 10. Testomgång B. Patienten ombeds utföra testet igen men då med samtidig kompression mot cristakanterna. Kompressionen utförs manuellt eller via bälte. Kraften kan appliceras mot bakre, mellersta eller främre delen av crista iliaca. Patienten skattar besvärsintensiteten som ovan. Höger och vänster sidas poäng adderas. Jämför poäng med och utan cristakompression. Markant skillnad mellan testomgång A och fas B eftersöks. Kompressionen leder till ökad formstängning av SI-leden och därmed minskad belastning på smärtande strukturer. Skillnad mellan fas A och fas B innebär att patienten sannolikt kommer att ha nytta av ett bälte som bidrar till formstängning.

13 Vårdprogram 13 (14) Bilaga 2

14 Vårdprogram 14 (14) Bilaga 3

Förekomst och behandling av rygg och bäckensmärta hos gravida i Primärvården Skaraborg

Förekomst och behandling av rygg och bäckensmärta hos gravida i Primärvården Skaraborg Förekomst och behandling av rygg och bäckensmärta hos gravida i Primärvården Skaraborg FoU-centrum Primärvården och Folktandvården Skaraborg Författare: Camilla Melkersson, distriktssjukgymnast Tibro vårdcentral

Läs mer

forskning pågår Ländryggs- och bäckensmärta vid graviditet Anpassad träning kan lindra smärta och förkorta sjukskrivningen Sammanfattning

forskning pågår Ländryggs- och bäckensmärta vid graviditet Anpassad träning kan lindra smärta och förkorta sjukskrivningen Sammanfattning forskning pågår VETENSKAPLIG RED. BIRGIT RÖSBLAD Ländryggs- och bäckensmärta vid graviditet Anpassad träning kan lindra smärta och förkorta sjukskrivningen LENA NILSSON - WIKMAR, CHRISTINA OLSSON Sammanfattning

Läs mer

Sjukgymnastiska behandlingsriktlinjer för kvinnor med graviditetsrelaterad ländryggs-/bäckenledssmärta

Sjukgymnastiska behandlingsriktlinjer för kvinnor med graviditetsrelaterad ländryggs-/bäckenledssmärta Sjukgymnastiska behandlingsriktlinjer för kvinnor med graviditetsrelaterad ländryggs-/bäckenledssmärta Dessa behandlingsriktlinjer är framtagna juni 2009 av leg. sjukgymnaster, Malin Friberg, Gottsunda

Läs mer

C-UPPSATS. Sjukgymnastisk behandling vid smärta och funktionsnedsättning i bäcken och ländrygg i samband med graviditet. En litteraturstudie

C-UPPSATS. Sjukgymnastisk behandling vid smärta och funktionsnedsättning i bäcken och ländrygg i samband med graviditet. En litteraturstudie C-UPPSATS 2006:253 Sjukgymnastisk behandling vid smärta och funktionsnedsättning i bäcken och ländrygg i samband med graviditet En litteraturstudie Johanna Peterson Luleå tekniska universitet C-uppsats

Läs mer

Patienternas upplevelse av den sjukgymnastiska ryggmottagningen på mödravårdcentralen i Eskilstuna - en enkätundersökning

Patienternas upplevelse av den sjukgymnastiska ryggmottagningen på mödravårdcentralen i Eskilstuna - en enkätundersökning FoU-Centrum Patienternas upplevelse av den sjukgymnastiska ryggmottagningen på mödravårdcentralen i Eskilstuna - en enkätundersökning Författare: Ellinor Rundlöf och Ulrika Skoog Sjukgymnastik 1, Mälarsjukhuset

Läs mer

Akupunkturbehandling vid bäcken- och ländryggssmärta hos gravida kvinnor en sammanställning av vetenskapligt underlag November 2006

Akupunkturbehandling vid bäcken- och ländryggssmärta hos gravida kvinnor en sammanställning av vetenskapligt underlag November 2006 Akupunkturbehandling vid bäcken- och ländryggssmärta hos gravida kvinnor en sammanställning av vetenskapligt underlag November 2006 Ansvariga: Ylva Nilsagård, Christina Holmdahl, Kerstin Nilsson Frågeställning:

Läs mer

Riktlinjer för behandling av patienter med graviditetsrelaterad ländryggsoch bäckensmärta

Riktlinjer för behandling av patienter med graviditetsrelaterad ländryggsoch bäckensmärta Riktlinjer för behandling av patienter med graviditetsrelaterad ländryggsoch bäckensmärta Annelie Gutke, Linköpings universitet, Göteborgs universitet Carola Betten, Primärvården, Skurup Kristina Degerskär,

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Uppdraget Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker sjukskrivningsprocess Försäkringsmedicinskt

Läs mer

Öronakupunktur mot rygg- och bäckensmärtor under graviditet. Kvalitetssäkring av befintlig verksamhet på S-MVC i Falun

Öronakupunktur mot rygg- och bäckensmärtor under graviditet. Kvalitetssäkring av befintlig verksamhet på S-MVC i Falun Öronakupunktur mot rygg- och bäckensmärtor under graviditet. Kvalitetssäkring av befintlig verksamhet på S-MVC i Falun Erica Schytt, Med Dr, Vårdutvecklare, Barnmorska Mona Olsson, Barnmorska, akupunktör

Läs mer

Effekten av kinesiotejpning på aktivitetsförmåga och smärta hos gravida med pelvic girdle pain en pilotstudie

Effekten av kinesiotejpning på aktivitetsförmåga och smärta hos gravida med pelvic girdle pain en pilotstudie Uppsala universitet Institutionen för neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik Uppsatskurs Uppsats 15 hp, C-nivå Rättad och godkänd efter granskning Effekten av kinesiotejpning på aktivitetsförmåga och

Läs mer

EXAMENSARBETE. En meta-analys. Malin Löpare Linda Tegnelund 2015. Sjukgymnastexamen Sjukgymnast

EXAMENSARBETE. En meta-analys. Malin Löpare Linda Tegnelund 2015. Sjukgymnastexamen Sjukgymnast EXAMENSARBETE Effekten av stabiliserande träning och akupunktur för kvinnor som lider av Pelvic Girdle Pain under graviditet samt upp till 12 veckor postpartum En meta-analys Malin Löpare Linda Tegnelund

Läs mer

Långvarig nedre ryggsmärta

Långvarig nedre ryggsmärta Långvarig nedre ryggsmärta - är hög födelsevikt hos barnet eller kejsarsnitt möjliga riskfaktorer? FÖRFATTARE Maria Fors Petra Jettman PROGRAM/KURS Barnmorskeprogrammet, RPH 100 Examensarbete i reproduktion

Läs mer

Akupunktur och ej penetrerande sham akupunktur som tillägg. till standard behandling. Helen Elden, Phd,, barnmorska* Monika Fagevik-Ols

Akupunktur och ej penetrerande sham akupunktur som tillägg. till standard behandling. Helen Elden, Phd,, barnmorska* Monika Fagevik-Ols Akupunktur och ej penetrerande sham akupunktur som tillägg till standard behandling för PGP under graviditet: : en randomiserad dubbel blind kontrollerad studie Helen Elden, Phd,, barnmorska* Monika Fagevik-Ols

Läs mer

Riktlinjer för behandling av patienter med graviditetsrelaterad ländryggsoch bäckensmärta

Riktlinjer för behandling av patienter med graviditetsrelaterad ländryggsoch bäckensmärta Riktlinjer för behandling av patienter med graviditetsrelaterad ländryggsoch bäckensmärta Annelie Gutke, Göteborgs universitet, Närhälsan Eriksberg, Göteborg Carola Betten, VE Fågelbacken, Div 5, SUS,

Läs mer

Implementering av artrosskolor

Implementering av artrosskolor Implementering av artrosskolor Thérése Olsson, Leg. sjukgymnast Ortopediska kliniken, Skånes Universitetssjukhus - Bättre Omhändertagande av patienter med Artros BOA tre delar Utbildning av patienter Evidensbaserad

Läs mer

EXAMENSARBETE. Fysioterapeutiska behandlingar vid graviditetsrelaterad bäckensmärta under graviditet och postpartum. En systematisk litteraturöversikt

EXAMENSARBETE. Fysioterapeutiska behandlingar vid graviditetsrelaterad bäckensmärta under graviditet och postpartum. En systematisk litteraturöversikt EXAMENSARBETE Fysioterapeutiska behandlingar vid graviditetsrelaterad bäckensmärta under graviditet och postpartum En systematisk litteraturöversikt Elin Sund 2014 Sjukgymnastexamen Sjukgymnast Luleå tekniska

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

EXAMENSARBETE. Efterfrågan på sjukgymnastisk behandling vid graviditetsrelaterad bäckensmärta. En enkätstudie. Kristin Liljegren

EXAMENSARBETE. Efterfrågan på sjukgymnastisk behandling vid graviditetsrelaterad bäckensmärta. En enkätstudie. Kristin Liljegren EXAMENSARBETE Efterfrågan på sjukgymnastisk behandling vid graviditetsrelaterad bäckensmärta En enkätstudie Kristin Liljegren Sjukgymnastexamen Sjukgymnast Luleå tekniska universitet Institutionen för

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Behandling av graviditetsrelaterad. ländryggs- och bäckensmärta har

Behandling av graviditetsrelaterad. ländryggs- och bäckensmärta har FORSKNING PÅGÅR Redaktör: Birgit Rösblad birgit.rosblad@fysioterapeuterna.se SAMMANFATTNING En majoritet av gravida kvinnor drabbas av smärta i ländrygg och bäcken. En ansenlig andel har kvarstående besvär

Läs mer

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Anne Söderlund, docent, leg sjukgymnast, Enheten för Sjukgymnastik, Akademiska sjukhuset och Uppsala

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6)

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-98069 Fastställandedatum: 2016-06-09 Giltigt t.o.m.: 2017-06-09 Upprättare: Caroline E Holmsten Fastställare: Anna Gustavsson Höftfraktur, Fysioterapi

Läs mer

EVIDENS BASERAD MEDICIN i ett sensoriskt stim perspektiv

EVIDENS BASERAD MEDICIN i ett sensoriskt stim perspektiv EVIDENS BASERAD MEDICIN i ett sensoriskt stim perspektiv -Any truth is better than indefinite doubt Nordenström J. Evidensbaserad medicin i Sherlock Holmes fotspår. Karolinska University Press, 2005. SENSORISK

Läs mer

Keele StarT Back Screening Tool

Keele StarT Back Screening Tool Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen

Läs mer

Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär

Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär En sammanställning av det vetenskapliga underlaget Mars 2007 Ansvariga: Georg Lohse, Jenny Forsberg Uppdraget Hälsokansliet har under 2006 på uppdrag

Läs mer

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23) UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på

Läs mer

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken Till dig som är nyförlöst Efter förlossningen Tanken med detta häfte är att du med hjälp av dessa övningar, råd och tips ska kunna få kroppen

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det?

Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Eva Kristoffersson Leg läk, spec allm med Företagsläkare Lunds Kommun Handledare: Britt Larsson Leg läk, spec yrkes- och miljömed Yrkes- och miljömedicinska

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Epicondylit lateral sjukgymnastisk behandlingsriktlinje Gäller för: Sjukgymnastgruppen Primärvårdsrehab Norra

Epicondylit lateral sjukgymnastisk behandlingsriktlinje Gäller för: Sjukgymnastgruppen Primärvårdsrehab Norra Vårdprogram 1 (9) Utgåva: 1 Godkänd av: Christina Norlén Vivian Wikström verksamhetschefer Utarbetad av: Tonja Barneveld, Bart Kila, Emma Rostedt Byh Leg sjukgymnaster Revisionsansvarig: Maria Klässbo

Läs mer

12. Graviditet. Författare. Sammanfattning. Fysiologiska förändringar under graviditet

12. Graviditet. Författare. Sammanfattning. Fysiologiska förändringar under graviditet 12. Graviditet Författare Ann Josefsson, överläkare, medicine doktor, Kvinnokliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Kari Bö, professor, fysioterapeut, Norges idrottshögskola, sektionen för idrottsmedicin,

Läs mer

Kliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck 2011. 6 mars 2013 1

Kliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck 2011. 6 mars 2013 1 Kliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck 2011 6 mars 2013 1 Syfte ta fram vårdprogram med nationella riktlinjer för sjukgymnastisk bedömning och uppföljning

Läs mer

ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Knäledsartros Information och träningsprogram till dig som har knäledsartros

ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Knäledsartros Information och träningsprogram till dig som har knäledsartros ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Knäledsartros Information och träningsprogram till dig som har knäledsartros Broschyren är utformad av Nina Almgren, legitimerad sjukgymnast Orto pediska

Läs mer

Akupunktur, evidens och förlossningssmärta

Akupunktur, evidens och förlossningssmärta Vad finns det bra evidens för? Akupunktur, evidens och förlossningssmärta Bäckensmärta under graviditet Illamående PCOS? Linda Vixner Leg. Sjukgymnast, doktorand lvi@du.se Vad kan det finnas viss/tveksam

Läs mer

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1 Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

Artrosskola i praktiken

Artrosskola i praktiken Artrosskola i praktiken Thérése Olsson, Leg. sjukgymnast Ortopediska kliniken, Skånes Universitetssjukhus -Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Vad kan vi göra åt artrosen? Få Några Alla Zhang

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

Operation vid instabil knäskål (MPFL-plastik)

Operation vid instabil knäskål (MPFL-plastik) Operation vid instabil knäskål (MPFL-plastik) Knäskålen Då man böjer och sträcker på knäet löper knäskålen (patella) i en fåra i lårbenet. Knäskålens funktion är att förbättra kraften vid sträckning i

Läs mer

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Artrosskola för ett Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Leg sjukgymnast, Dr Med Vet Registeransvarig BOA-registret Registercentrum VGR Att komma ihåg Artros är en sjukdom

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården Tips, råd och träning för gravida Tips och råd Under graviditeten förändras din hållning. På grund av att magen växer får man oftast en ökad svank som kan ge trötthetsvärk

Läs mer

Sektionen för Kvinnors hälsa. inom Fysioterapeuterna

Sektionen för Kvinnors hälsa. inom Fysioterapeuterna - Ordförande har ordet - Kallelse till årsmöte 2017 - Kursinformation - Uppdaterade riktlinjer - Upprop gällande bäckenbottensmärta respektive bäckenbottenträning - Kompetenskartan Ordförande har ordet

Läs mer

Bäckensmärta under och efter graviditeten

Bäckensmärta under och efter graviditeten Bäckensmärta under och efter graviditeten en litteraturstudie över fysioterapeutisk diagnostisering och behandling Emma Fagerudd Examensarbete Fysioterapi Förnamn Efternamn 2011 EXAMENSARBETE Arcada Utbildningsprogram:

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre

Läs mer

Sjukgymnastik/fysioterapi vid axial spondylartrit

Sjukgymnastik/fysioterapi vid axial spondylartrit Regional medicinsk riktlinje Sjukgymnastik/fysioterapi vid axial spondylartrit Fastställd av: Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 1-2015) giltigt till januari 2017 Utarbetad av: sektorsrådet i reumatologi

Läs mer

Vad jag tänker prata om

Vad jag tänker prata om Smärta i ryggen Annelie Gutke Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi Sektionen för Neurovetenskap och Rehabilitering/ Fysioterapi Göteborgs universitet Vad jag tänker prata om Hur vanligt är ryggsmärta?

Läs mer

Teamarbete Reumatologi SUS

Teamarbete Reumatologi SUS Teamarbete Reumatologi SUS Teamarbete Reumatologi SUS Tidigt kontakt med teamet Regelbundna teammöten Teambedömning vid sjukskrivning > 6 veckor 3 olika rehabprogram Undervisningsserie: - Öppen för alla

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen.

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen. Uppvärmning Innan träning påbörjas bör någon form av uppvärmning ske. Det finns många sätt att värma upp. Att gå en snabb promenad eller att småjogga är två vanliga sätt. Det bästa är att göra ett genomtänkt

Läs mer

Strandträning med funktionella övningar

Strandträning med funktionella övningar Strandträning med funktionella övningar Arbeta under 45 sekunder vid varje övning. Den första löpövningen kan du utföra under 1-2 minuter. När du arbetar med en sida i taget kan du arbeta växelvis med

Läs mer

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken Till den nyförlösta mamman Sjukgymnastiken juni 2013 Bilderna i denna folder är hämtade från Mobilus. 8 1 Avslappning och viloställningar Det är viktigt att du unnar dig vila och avslappning så att du

Läs mer

GynObstetrik. Fosterbjudning. the33. Health Department

GynObstetrik. Fosterbjudning. the33. Health Department GynObstetrik Fosterbjudning Health Department Innehållsförteckning 1 Huvudbjudning.....2 Occipitoposterior......2 Lång rotation.... 3 Kort rotation......4 Handläggning av occipitoposterior bjudning........4

Läs mer

Akut Hälseneruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur:

Akut Hälseneruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur: Akut Hälseneruptur Riktlinjerna i detta PM gäller för diagnostik och behandling av akut partiell eller total ruptur i hälsenans mellanportion (cirka 2-6 cm från calcaneus) och inkluderar inte: 1. Öppen

Läs mer

Uppvärmning. Stretching

Uppvärmning. Stretching Stretching 1 Fotbollsspelare har i allmänhet mindre rörlighet än icke fotbolls spelande människor. Detta är tyvärr väl dokumenterat. Detta kan hindras av stretching. Stretching är dessutom skadeförebyggande.

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

SKADEFÖREBYGGANDE TESTER FÖR ARE

SKADEFÖREBYGGANDE TESTER FÖR ARE SKADEFÖREBYGGANDE TESTER FÖR FOTBOLLSSPEL SSPELARE ARE Annica Näsmark har på Svenska Fotbollförbundets medicinska utskotts uppdrag utarbetat tips för testning av muskelstramhet och funktion hos fotbollsspelare.

Läs mer

Nack-specifikt träningsprogram

Nack-specifikt träningsprogram Nack-specifikt träningsprogram Beskrivning av det nack-specifika träningsprogram som använts av Maria Landén Ludvigsson, Anneli Peolsson och Gunnel Peterson i en randomiserad forskningsstudie som jämfört

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se STUDIEHANDLEDNING Integrativ vård 7,5 högskolepoäng Kurskod OM3310 Kursen ges som valbar kurs inom institutionens sjuksköterskeprogram Vårterminen 2011 Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail:

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Lungtransplantation öppenvård Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Prismatiska glasögon till stor hjälp i tandvården och kanske i andra yrken?

Prismatiska glasögon till stor hjälp i tandvården och kanske i andra yrken? Prismatiska glasögon till stor hjälp i tandvården och kanske i andra yrken? Agneta Lindegård Andersson Ergonom, PhD, Utvecklingledare Institutet för stressmedicin Hälsan & Stressmedicin Introduktion Förekomst

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA Svenska Palliativregistret Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som är till för alla som vårdar människor i livets slut. Syftet med registret

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

Schema. Preliminär, skrivet i april 2014 Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet

Schema. Preliminär, skrivet i april 2014 Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet Schema. Preliminär, skrivet i april 2014 Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp SCHEMA ht 2014 Vecka 36-37 * Kolla

Läs mer

ditt Träningsprogram: Uppvärmning

ditt Träningsprogram: Uppvärmning ditt Träningsprogram: Uppvärmning SÅ SKA DU TRÄNA: Träna 3 gånger i veckan, t ex måndag, onsdag och fredag, och låt kroppen återhämta sig en dag innan nästa pass. Varje träningspass består av uppvärmning

Läs mer

Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp

Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp Rev Nov 2013 SCHEMA vt 2014 Vecka 4-6 * Kolla att Cambro fungerar

Läs mer

Efter artroskopin. www.medcentrum.se

Efter artroskopin. www.medcentrum.se Efter artroskopin www.medcentrum.se Du har i dag genomgått en knäledsartroskopi på grund av dina besvär. De fynd som gjordes vid ingreppet kan du se och läsa om på andra sidan. Du får också där beskrivet

Läs mer

SITTANDE ÖVNINGAR. Page

SITTANDE ÖVNINGAR. Page Hemträningsprogram SITTANDE ÖVNINGAR Text av Sheena Gawler Research Associate, Research Department of Primary Care and Population Health, University College London Medical School Co-Development Lead &

Läs mer

Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA)

Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson, leg sjukgymnast Docent Göteborgs Universitet Registeransvarig BOA-registret carina.thorstensson@registercentrum.se Behandlingsrekommendationer

Läs mer

Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar

Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar Jenny Hubertsson, Statsvetare, doktorand försäkringsmedicin Ingemar Petersson, Professor i försäkringsmedicin Epi-centrum

Läs mer

Träning Yoga. Övningar i yoga som räddar ryggen. Det här passet mjukar upp ryggen. Varsågod - 9 övningar i yoga.

Träning Yoga. Övningar i yoga som räddar ryggen. Det här passet mjukar upp ryggen. Varsågod - 9 övningar i yoga. Träning Yoga Övningar i yoga som räddar ryggen. Det här passet mjukar upp ryggen. Varsågod - 9 övningar i yoga. Träning Yoga Du blir mjuk i kroppen när du kör yoga. Men det kan ändå vara skönt att värma

Läs mer

Forskningsplan. Bihandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Forskningsplan

Forskningsplan. Bihandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Forskningsplan 1 Forskningsplan Kvinnans body mass index (BMI) under graviditeten och fosterviktens betydelse för förekomsten av bäckenbottenbesvär 20 år efter förlossningen Leg läkare Maria Gyhagen Avdelningen för obstetrik

Läs mer

Utfärdande enhet: Dokumentnamn: Sid nr: Kvinnokliniken i Norrköping Latensfas 1(1)

Utfärdande enhet: Dokumentnamn: Sid nr: Kvinnokliniken i Norrköping Latensfas 1(1) Obstetriskt PM Utfärdande enhet: Dokumentnamn: Sid nr: Kvinnokliniken i Norrköping Latensfas 1(1) Utfärdare (namn och titel): Målgrupp (vilka detta berör): Giltig fr o m datum: Giltigt tom Agneta Werner,

Läs mer

FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten?

FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten? FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten? Socialstyrelsens riktlinjer för vård vid astma och KOL + Läkemedelsverket Livlinan!? FEV 1 /FEV 6 -mätning

Läs mer

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka cirkulationen av ledvätska

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för patienter med Postpolio syndrom

Behandlingsriktlinjer för patienter med Postpolio syndrom Akademiska sjukhuset LSA Sjukgymnastiken 2013-11-29: Anna Renberg/Ebba Widman Cauwenbergh Kontaktperson: Ebba Widman Cauwenbergh Behandlingsriktlinjer för patienter med Postpolio syndrom Dessa behandlingsriktlinjer

Läs mer

Guide: Träning under graviditet

Guide: Träning under graviditet Guide: Träning under graviditet Det här med träning under graviditet är inte helt solklart. Hur mycket är ok? Hur länge? Vilken typ av träning? Vad är fördelarna? Den lilla broschyren hos barnmorskan känns

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT)

Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT) Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT) Ulla Frödin Sjuksköterska, Hematologiska kliniken Linköping & doktorand IMH, Hälsouniversitetet, Linköping Handledare

Läs mer

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15) Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15) Karin Wadell Specialistsjukgymnast, docent Lung och Allergikliniken, Norrlands universitetssjukhus, Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Fysioterapi,

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Fotens betydelse för utveckling av bäckensmärta

Fotens betydelse för utveckling av bäckensmärta Fotens betydelse för utveckling av bäckensmärta En litteraturstudie och fallbeskrivningar av gravida 2004 Författare: Camilla Melkersson, distriktssjukgymnast Vårdcentralen Tibro Projektredovisning 2005:2

Läs mer

TRX TRIATHLON träningsprogram

TRX TRIATHLON träningsprogram TRX TRIATHLON träningsprogram Övningarna är funktionella på så sätt att de är grenspecifika för triathlon och eller aktiverar flera muskelgrupper. Programmet fungerar i alla träningsperioder men i synnerhet

Läs mer

EatMoveLive. Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa. Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap

EatMoveLive. Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa. Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap Många studier visar idag att långvarigt stillasittande innebär en ökad

Läs mer

Södra Regionvårdsnämnden. Karlskrona 2013-05-24 Anja Nyberg, Birgitta Grahn

Södra Regionvårdsnämnden. Karlskrona 2013-05-24 Anja Nyberg, Birgitta Grahn Södra Regionvårdsnämnden Karlskrona 2013-05-24 Anja Nyberg, Birgitta Grahn REHSAM (100 Mkr) Forskningsprogram - hitta bästa metoderna för att behålla och få tillbaka arbetskapaciteten Målgrupp - Psykisk

Läs mer

Mer sjukdom/symtom med stigande ålder. Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer

Mer sjukdom/symtom med stigande ålder. Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer SMÄRTA HOS ÄLDRE Mer sjukdom/symtom med stigande ålder Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer Beakta fysiologisk, psykologisk, social och existentiell dimension INAKTIVITETSSMÄRTA Hög ålder

Läs mer

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Syftet med träningsprogrammet är att bibehålla/öka rörlighet och förbättra sensomotorisk kontroll. Sensomotorisk kontroll definieras som förmågan att utföra

Läs mer

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka blodcirkulationen. Återfå full rörlighet.

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Bäckenbottenträning vid ansträngningsinkontinens

Bäckenbottenträning vid ansträngningsinkontinens Bäckenbottenträning vid ansträngningsinkontinens En jämförelse mellan EMG-biofeedback och konventionell träningsmetod Författare: Göta Knappsberg, barnmorska Anette Nilsson, barnmorska Mödravårdcentralen,

Läs mer

Självständigt arbete på avancerad nivå

Självständigt arbete på avancerad nivå Självständigt arbete på avancerad nivå Independent degree project second cycle Barnmorskeprogrammet 90 p, VT 2013 Kvinnors rygg- och höftsmärta under graviditeten Doris Ramirez Torres Abstract Pain during

Läs mer

Lärarinstruktion Ortopedi

Lärarinstruktion Ortopedi Lärarinstruktion Ortopedi Gå igenom scenariot med SP och visa L5 dermatomets utbredning. Förklara/visa positivt Lasegue s test + korsat positivt Se till att det finns reflexhammare Efter utförd ortopedistation

Läs mer