Bäckensmärta vid graviditet sjukgymnastiska behandlingsriktlinjer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bäckensmärta vid graviditet sjukgymnastiska behandlingsriktlinjer"

Transkript

1 Vårdprogram 1 (14) Godkänd av: Christina Norlén Verksamhetschef Utarbetad/reviderad av: Åsa Berglund, Erica Lind, Ann-Britt Sandberg Leg. sjukgymnaster Revisionsansvarig: Maria Klässbo Forskningsledare Centrum för klinisk forskning Utgåva: Ev Dnr: Bäckensmärta vid graviditet sjukgymnastiska behandlingsriktlinjer

2 Innehållsförteckning Vårdprogram 2 (14) Inledning 3 Arbetsgrupp 3 Syfte och mål 3 Bakgrund 3 Definition 3 Symtom 4 Debut och prognos 4 Sjukgymnastisk bedömning 4 Bedömningsinstrument 4 Sjukgymnastiska behandlingsåtgärder 5 Evidensnivåer 6 Aktuellt omhändertagande 7 Förslag på åtgärder vid första individuella besöket 7 Utvärdering 7 Diskussion kring klinisk implementering 7 Referenser 9 Bilaga 1 Bäckentester 11 Bilaga 2 Råd vid bäckensmärta 13 Bilaga 3 Övningar vid bäckensmärta 14

3 Vårdprogram 3 (14) Inledning Ungefär 50 % av alla kvinnor som väntar barn drabbas någon gång under graviditeten av ländrygg/bäckensmärta och den utgör också den största orsaken till sjukskrivning under graviditeten (1, 2). Ett väldefinierat vårdprogram kan reducera smärtincidens och smärtintensitet samt nästan halvera sjukskrivning (3, 4, 5). Arbetsgrupp Arbetsgruppen har bestått av sjukgymnaster i. Arbetet med vårdprogrammet har gjorts som en del av verksamhetsutvecklingen inom enheten och i anslutning till arbetsplatsträffar från hösten 2007 och fram till juni För att ta del av aktuell forskning har sökningar gjorts i Cochrane och samt Swemed+. Vi har även använt oss av sökmotorn Google. Syfte och mål Syftet med arbetet är att undersöka om befintligt omhändertagande är i linje med rådande evidens och vid behov uppdatera det för att ge den gravida kvinnan med bäckensmärta bästa möjliga omhändertagande. Vi ska lära oss att använda ett evidensbaserat arbetssätt där vi i mötet med varje patient väger samman vetenskapliga bevis, vår kliniska expertis, patientens situation och upplevelser samt hushållning med vårdens resurser. Det övergripande målet med vårdprogramsarbetet är att vi för övervägande majoriteten av våra patienter ska ha vårdprogram som vi i huvudsak är överens om och följer. Bakgrund En tredjedel av alla gravida kvinnor med ländrygg/bäckensmärta får så stora problem att de allvarligt påverkar deras dagliga liv och aktiviteter. Det finns ett samband mellan högt skattad smärta, nedsatt funktionsförmåga och ökat antal sjukskrivningsdagar (6). Socialstyrelsens nya rekommendationer gällande arbetsförmåga indikerar att sjukskrivning kan vara motiverad vid uttalade eller svåra bäckensmärtor, i synnerhet om de förvärras av arbetet Halv sjukskrivning är normen, dock rekommenderas hel sjukskrivning om belastningssmärtorna är så uttalade att kvinnan måste använda kryckor eller rullstol. Från Försäkringskassan finns statistik som visar att 6,5 % av den totala andelen sjukskrivna är sjukskrivna på grund av graviditetsbesvär i Stockholms län. I Värmland är motsvarande siffra 1,6% (7). Hur stor andel av dessa som är bäckensmärta går ej att utläsa. Ländryggssmärta hos gravida skiljer sig ej från den som ses hos icke gravida. Ofta har kvinnan redan haft episoder av ryggbesvär innan graviditeten. Bäckensmärta däremot är i större utsträckning relaterat till graviditeten (5, 8, 9). Prevalensen för gravida med bäckensmärta beskrivs i litteraturen vara 20-35%. Orsaken är ej helt klarlagd men som orsak nämns ofta hormonella och biomekaniska faktorer (10). Den mekaniska påverkan innebär förändrad tyngdpunkt som medför en ökad svank och ökad belastning i den lumbosacrala regionen och i sacroiliacaleden (6). Definition Bäckensmärta i samband med graviditet beskrivs i internationell litteratur med hjälp av flera beteckningar, till exempel Pelvic Girdle Pain (PGP) och Peripartum Pelvic Pain (PPP) (5). Det saknas konsensus gällande terminologin för rygg- och bäckenproblem under graviditeten och bäckenuppluckring, foglossning, bäckeninstabilitet och bäckensmärta är några av benämningarna. Här kommer beteckningen bäckensmärta att användas. Bäckensmärta definieras som smärta, med eller utan utstrålning, i bäckenregionen och kan förekomma från ena eller båda SI-lederna och/eller från symfysen. Den kan förekomma som enskild företeelse eller i

4 Vårdprogram 4 (14) kombination med ländryggryggssmärta. Ländryggssmärta kan också förekomma enskilt (6, 11). Symtom Bäckensmärta kan förekomma från den ena eller båda sacroiliacalederna och/eller från symfysen. Bäckensmärtan är oftast lokaliserad i området runt sacrum och i glutealregionen eller runt symfysen. Smärta kan även stråla ner på baksidan av det ena eller båda låren. Bäckensmärtan beskrivs ofta som huggande medan smärtan i ländryggen oftare beskrivs som molande. Kvinnor med graviditetsrelaterad bäckensmärta har ofta svårigheter både med att gå snabbt och att gå längre sträckor. Vridningar och assymetrisk belastning provocerar smärtan. Gravida med bäckensmärta går ofta med kort steglängd och långsamt. En förklaring kan vara att sådan gång minskar belastning och biomekaniska hävarmar i bäckenet och flyttar belastning mer lateralt över höften istället för över bäckenet. Smärtintensiteten ökar med smärtdurationen och det finns ett klart samband mellan smärtskattning och upplevd funktionsförmåga, ju högre smärta desto sämre funktion (10). Debut och prognos Besvären kan uppstå tidigt under graviditet redan före vecka 12 men det är mer vanligt med debut runt vecka 18 (6, 8, 12). Två till åtta procent av kvinnor med bäckensmärta under graviditeten har fortfarande besvär 1-3 år efter förlossningen (2,13). I en studie av Wikmar et al (14) på gravida i vecka visades att gravida med bäckensmärta hade överdrivet negativa tankar kring smärtupplevelse samt mer undvikande beteende än gravida utan besvär. De hade också lägre fysisk förmåga och lägre skattad hälsorelaterad livskvalité jämfört med gravida utan besvär. Bäckensmärta har god prognos och hälften blir bra inom en vecka efter förlossningen. 90% blir bra inom 12 veckor oavsett behandling. Sjukgymnastisk bedömning Undersökningen föregås av noggrann anamnes. I smärthistorien bör speciellt smärtlokalisering och eventuell smärta vid aktiviteter som att stå, gå och/eller sitta länge uppmärksammas (15). I den sjukgymnastiska bedömningen ingår kartläggning av den gravidas fysiska aktivitetsnivå (16). Klinisk undersökning vid graviditetsrelaterade ländrygg/bäckensmärta bör bland annat innehålla smärtprovokation av bäckenlederna och neurologisk undersökning. Vid diagnostik av smärta rygg har begreppen röd och gul flagga införts. Röd flagga innebär att man ska vara observant på eventuella bakomliggande allvarliga sjukdomar. Gul flagga betyder att man bör vara observant på eventuella psykosociala faktorers medverkan i smärtproblemet (17). Vid oklar smärtbild kontaktas alltid ansvarig läkare för diskussion Bedömningsinstrument I litteraturen rekommenderas smärtprovocerande tester för att konstatera bäckensmärta då palpatoriska och rörelsetester har låg reliabilitet och validitet. Man rekommenderar även att man använder sig av fler än ett test för att öka träffsäkerheten (8, 18, 19). Den europeiska kommittén (15) för riktlinjer inom området bäckensmärta föreslår följande tester för att diagnostisera problem i sacroiliacaleden; Posterior Pelvic Pain Provocation test det så kallade P4-testet (1), Patrick s faber test (18), palpation av det långa bakre SI-ledsligamentet (15, 18) och Gaenslens test (20). För diagnostisering av symfysproblem rekommenderas palpation av symfysen (18), modifierat Trendelenburgs funktions test (18) och funktionellt bäckentest, Aktiv straight leg raise test, ASLR (21). Menell s test är också ett vanligt förekommande test för bakre bäckensmärta. (18), se bilaga 1. I detta arbete exkluderades palpation av långa bakre SI-ledsligament och Gaenslens test på grund av bristande stöd i litteraturen.

5 Vårdprogram 5 (14) Sjukgymnastiska behandlingsåtgärder Under hösten 2008 gjordes en inventering av de 10 vanligaste behandlingsåtgärderna för gravida med bäckensmärta, tabell 1. Alla sjukgymnaster i och Primärvårdsrehab norra fick fylla i ett dokument modifierad Delphi (Delphi-metoden= en strukturerad gruppkommunikationsprocess). Där framkom att de vanligast använda behandlingsåtgärderna bland sjukgymnasterna var: stabiliseringsträning, bäckenbälte, ergonomiska råd, hållningskorrigering, bassäng, TENS och gruppinformation. Tabell 1 ger också en översikt gällande aktuell evidens för behandling av bäckensmärta under graviditet (15). Forskning talar för att anpassad träning är verksam mot bäckensmärta. (3, 4, 5). Oberoende av vilken behandlingsmetod kvinnan erhöll angav kvinnorna ökad smärtintensitet allt eftersom graviditeten fortskred. Dock verkar det som att de kvinnor som deltog i träning i kombination med sedvanlig mödravård upplevde lägre smärtintensitet än de som bara erhöll sedvanlig mödravård (27). I European Guidelines rekommendationer för behandling av gravida med bäckensmärta rekommenderas ett individuellt anpassat behandlingsprogram innehållande specifika stabiliseringsövningar/buklås som en del av ett multifaktoriellt omhändertagande (26). Det finns också rekommendationer att överväga vattengymnastik och akupunktur (15). För att den gravida kvinnan med bäckensmärta ska kunna fortsätta vara fysiskt aktiv är det viktigt att ge konkreta råd angående anpassad fysisk aktivitet/träning. Då rekommenderas avlastad träning såsom cykel och bassängträning (16). Sammanfattningsvis avslutas forskningsöversikterna med att önska fler studier av högre metodologisk kvalité. Befintliga studier håller i stor utsträckning låg eller moderat metodologisk kvalité och det gör att evidensnivån blir låg och i kliniken kan vi ej lita helt på resultaten (27).

6 Vårdprogram 6 (14) Tabell 1. Resultatet av Delfiundersökning hösten 2008 där och Primärvårdsrehab norra fick fylla i de 10 vanligaste behandlingsåtgärderna de använder för gravida personer med bäckensmärta. I kolumn 3 återfinns den evidensnivå vi funnit i litteraturen för respektive behandlingsåtgärd (15). Behandlingsåtgärd Effekt Stabiliseringsträning Bäckenbälte Information Bassängträning Individuellt utformat stabiliseringsträningsprogram har positiv effekt på smärta, sjukskrivning och anses vara en kostnadseffektiv åtgärd. Enbart användning av bäckenbälte har ej studerats. Däremot kan bäckenbälte i kombination med andra insatser ge symtomlindring. Bör användas kortare stunder. Det saknas evidens för effekten av enbart information vid bäckensmärta. Att ge adekvat information och kunskap om kvinnans specifika problem, den vanligtvis goda prognosen och vikten av att vara fysiskt aktiv kan dock reducera rädsla/oro. Bassängträning har visat sig ha effekt vad gäller smärta och sjukskrivning. Evidensnivå C D D C Elektroterapi Akupunktur Massage Manipulation Modifierad ryggskola Studier saknas för elektroterapi/tens vid bäckensmärta. Akupunktur och stabiliseringsövningar i kombination gav mer effektiv smärtlindring jämfört med standardbehandling bestående av råd, bäckenbälte och hemträningsprogram. Förmågan att delta i vanliga aktiviteter ökade signifikant för de som erhållit akupunktur. Som enskild behandlingsåtgärd saknas evidens. Massage kan ge viss lindring och då som en del av ett multifaktoriellt och individuellt behandlingsprogram. Det saknas evidens för mobilisering och manipulation vid bäckensmärta. Kan eventuellt testas som symtomlindring. Bör då endast ges vid ett fåtal tillfällen. Bristande evidens. I en studie upplevde kontrollgruppen i större utsträckning bekymrande och allvarlig ryggsmärta jämfört med dem som deltagit i ryggskolan. D B C D C Evidensnivåer Evidensnivå A: Samstämmigt resultat från flera högkvalitativa randomiserade kontrollerade studier (RCT). Evidensnivå B: Samstämmigt resultat från flera lågkvalitativa RCT studier eller flera icke randomiserade kontrollerade studier (CCT). Evidensnivå C: Resultat från en RCT studie (hög- eller lågkvalitet) eller icke samstämmiga resultat från flera RCT eller CCT studier. Evidensnivå D: Inga RCT eller CCT studier finns (20).

7 Vårdprogram 7 (14) Aktuellt omhändertagande Alla gravida i Karlstad med omnejd ska redan vid första besöket hos barnmorskan erbjudas att delta i s gruppinformation på Vårdcentralen Gripen. Fokus ligger på att ge den gravida kvinnan ökad kunskap om sitt tillstånd och eventuella besvär som kan uppkomma samt praktiska verktyg för egenvård. Dessa informationstillfällen erbjuds fortlöpande var tredje vecka i s regi på Vårdcentralen Gripen. Vid denna information berörs bland annat kroppsliga förändringar, vikten av fysisk aktivitet (16), rygg och bäckensmärta och bäckenbotttenträning. De gravida får prova en praktisk hållningsövning samt ta del av skriftlig patientinformation och stabiliseringsprogram. Här kan också kvinnor med kraftiga besvär få möjlighet att boka tid för individuellt besök. Förslag på åtgärder vid första individuella besöket Anamnes och status Genomgång av anatomi och belastning av bäckenet Genomgång och råd om hur kvinnan kan minska belastningen på bäckenet Hållningsinstruktion vid behov Vid positivt ASLR - utprovning av bäckenbälte. Utprovning av kryckkäppar vid svåra besvär Sedvanlig information om lämplig fysisk aktivitet utifrån kvinnans besvärsbild Genomgång av individuellt anpassat träningsprogram (generellt träningsprogram och råd, se bilaga 2 och 3. Eventuell anmälan till bassängträning för gravida Information om att kvinnan ska återkomma vid fortsatta eller ökade besvär Utvärdering Förutom patientens egen upplevelse av besvären kan de smärtprovocerande tester användas. Där är skattningen av till exempel smärta, tyngdkänsla och trötthet parametrar som utvärderas. För att skatta smärtan kan smärtskattningsskalor användas som till exempel VAS Visuell Analogue Scale (28) och CR10 (29). Även instrument som berör rörelserädsla och livskvalité kan vara av värde. Diskussion kring klinisk implementering Anamnesen ger ofta en bra bild av den gravida kvinnans besvär. De kliniska tester som finns omnämnda i bilaga 1 är enkla och användbara vid undersökning av den gravida kvinnans bäcken. Många gånger kan besvärsbilden vara tydlig redan under anamnesen varför antalet provokationstester kan övervägas. Forskning indikerar att det finns en rad sjukgymnastiska behandlingsalternativ som har positiva effekter för denna relativt sett stora grupp av kvinnor med rygg och bäckensmärta (10). Ett problem när man väger samman resultat av studier är att det inte alltid framgår om det handlar enbart om bäckensmärta och/eller bäckensmärta och ländryggssmärta. Vad beträffar smärtlindring med akupunktur finns god evidens vid bäckensmärta men i vår grupp har vi inte införlivat akupunktur som behandlingsåtgärd vid graviditetsrelaterad bäckensmärta ännu. För att göra det finns behov av kompetenshöjning. Vi finner att det skulle vara av stort värde att akupunktur kommer att tillföras som ett behandlingsalternativ.

8 Vårdprogram 8 (14) Gällande befintlig gruppinformation upplever vi den både kostnadseffektiv och värdefull även om det i dagsläget inte finns någon stärkande evidens för denna åtgärd. Här ges en generell information till gravida och möjligheten att fånga upp de kvinnor som har kraftiga besvär. För att ta reda på de gravidas upplevelse av mödrainformationen kan det vara av värde att utvärdera med hjälp av en enklare enkät. Bassängträning för gravida med ländryggssmärta och ländrygg/bäckensmärta verkar ha en positiv effekt på smärta och antal sjukskrivningsdagar (10). De gravida som deltog i bassängträning angav att de mådde gott av att kunna röra sig viktlöst samt att lättare kunna slappna av (27). I dagsläget är vår uppföljning av gravida med bäckensmärta bristfällig. Vanligtvis uppmanas den gravida att själv höra av sig om besvären förvärras eller ej ger med sig efter förlossningen. Ett sätt att förbättra omhändertagandet vore att mer systematiskt följa upp dessa kvinnor per telefon alternativt med ett uppföljande besök 6-8 veckor efter förlossningen. Att prioritera mellan olika patientgrupper som söker/hänvisas till primärvårdens sjukgymnaster är i dagsläget ett svårt arbete. Ungefär svenska kvinnor drabbas årligen och en tredjedel av dem har mycket svår smärta (13). Inom LiV har man riktlinjer för hur man bör prioritera, se Slutrapport Prioriteringar i LiV från Primärvården är den instans där dessa kvinnor finns och vi finner denna grupp väl värd att prioritera!

9 Vårdprogram 9 (14) Referenser 1. Östgaard HC, Zetterström G, Roos-Hansson E, Svanberg B. Reduction of back and posterior pelvic pain in relation to pregnancy. Spine 1994;19: Heiberg E, Stray-Pedersen B. Is pelvic pain during pregnancy a strain syndrome? Nor J Epidemiol 1997;7(1): Elden H, Ladfors L, Fagevik Olsen M, Östgaard HC, Hagberg H. Effects of acupuncture and stabilising exercises as adjunct to standard treatment in pregnant women with pelvic girdle pain: randomised singleblind controlled trial. BMJ 2005;330: Nilsson-Wikmar l, Holm K, Oijerstedt R, Harms-Ringdahl K. Effect of three different physical therapy treatments on pain and activity in pregnant woman with pelvic girdle pain: a randomized clinical trial with 3, 6 and 12 months followed-up postpartum. Spine 2005;30(8): Östgaard HC, Zetterström G, Roos-Hansson E. The posterior pelvic pain provocation test in pregnant women. Eur Spine J 1994;3(5): Östgaard HC, Andersson GB, Karlsson K. Prevalence of backpain in pregnancy. Spine 1991;16(5): Socialstyrelsen. Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. Bäckensmärta inklusive symfysiolys och rygginsufficiens (lumbal ryggsmärta) under graviditeten Kristiansson P, Svärdsudd K. Discriminatory power of tests applied in back pain during pregnancy. Spine 1996;21(20): Kristiansson P, Svarsudd K, von Schoultz B, Reproductive hormones and aminoterminal propeptide of type III procollagen in serum as early markers of pelvic pain during late pregnancy. Am J Obstet Gynecol 1999;180(1 Pt 1): Nilsson-Wikmar L. Olsson C. Ländryggs- och bäckensmärta vid graviditet. Fysioterapi 2006;12: Albert H, Godskesen M, Westergaard J. Incidence of four syndromes of pregnancy-related pelvic joint pain. Spine 2002;27(24): Wu WH, Meijer OG, Uegaki K, Mens JM, van Dieen JH, Wuisman PI, et al. Pregnancyrelated pelvic pain (PPP), I: Terminology, clinical presentation, and prevalence. Eur Spine J 2004;13(7): Elden H, Hagberg H, Fagevik Olsen M, Ladfors L, Östgaard HC. Regression of pelvic girdle pain after delivery: follow-up of a randomised single blind controlled trial with different treatment modalities. Acta Obst Gyn 2008;87:(2) Nilsson-Wikmar L. Catastrophizing, fear-avoidence beliefs, physical ability and healthrelated quality of life among pregnant women with och without lumbopelvic pain in early pregnancy. Sjukgymnastdagarna

10 Vårdprogram 10 (14) 15. Vleeming A, Albert H, Östgaard HC, Stuge B, Sturesson B, European guidelines on the diagnosis and treatment of pelvic girdle pain. Eur Spine J FYSS 17. SBU-rapport 145/ Albert H, Godskesen M, Westergaard J. Evaluation of clinical tests used in classification procedures in pregnancy-related pelvic joint pain. Eur Spina J 2000;9(2): Lasslett M, Aprill C, McDonald B, Young S. Diagnosis of sacroiliac joint pain: validity of individual provocaition tests and composites of tests. Man Ther 2005;10(3): Gaenslen FJ.Sacro-iliac arthrodesis. J Am Med Assoc 1927; 89: Mens JM, Vleeming A, Snijders CCJ, Koes BW, Stam HJ. Reliability and validity of the active straight leg raise test in posterior pelvic pain since pregnancy. Spine 2001;26(10): Noren L, Östgaard S, Nielsen TF, Östgaard HC. Reduction of sick leave for lumbal back and posterior pelvic pain in pregnancy. Spine 1997;22(18): Kihlstrand M, Stenman B, Nilsson S, Axelsson O. Water-gymnastics reduced the intensity of back/low pain in pregnant woman. Acta Obstet Gynecol Scand 1999;78(3): Mens JM, Vleeming A, Snijders CJ, Stam HJ, Ginai AZ. The active straight leg raising test and mobility of the pelvic joints. Eur Spine J 1999;8(6): Röst CC, Jaqueline J, Kaiser A, Verhahagen AP, Koes BW. Pelvic pain during pregnancy: a descriptive study of signs and symtoms of 870 patients in primarycare. Spine 2004;29(22): Mens J, Vleeming A, Snijders C, Ronchetti I, Stam H. Reliability and validity of hip adduction strength to measure disease severity in posterior pelvic pain since pregnancy. Spine 2002;27(15): Pennick V, Young G. Interventions for preventing and treating pelvic and back pain in pregnancy. Cochrane Database of Systematic Reviews Lundeberg T, Lund I, Dahlin L, Borg E, Gustafsson C, Sandin L, et al. Reliability and respondsiveness of three different pain assessements. J Rehabil Med 2001;33: Neely G, Ljunggren G, Sylvén C, Borg G. Comparison between the visual analogue scale (VAS) and the category ratiosn scale (CR-10) for the evaluation of leg exertion. Int J Sports Med 1992;13:133-6.

11 Vårdprogram 11 (14) Bilaga 1 SI-ledstester Posterior Pelvic Pain Provocation test (P4) P4 är ett smärtprovokations test som har utmärkt sensitivitet, hög specificitet och hög positiv prediktor för bakre bäckensmärtor. Låg sensitivitet för symfysiolys (5). Startposition: Patient i ryggliggande på bänk med 90 flexion i höftleden, på den sida som ska undersökas. Utförande: Kraft appliceras via aktuellt knä ner longitudinellt längs femur mot bäckenet med samtidig stabilisering av spina iliaca anterior superior på motsatt sida. Försiktighet bör iakttagas då testet kan vara mycket smärtsamt (Figur 1). Positivt svar om provokationen utlöser en smärta som patienten känner igen i glutealområdet på den testade sidan. Figur 1. Utförande av testet P4. Patric s test/faberes test Mycket god sensitivitet för bäckensmärta då smärtupplevelsen förläggs till dessa leder. God sensitivitet för symfysiolys, en- och dubbelsidigt sakroiliakasyndrom. Utmärkt specificitet. (8, 18). Startposition: patienten ryggliggande på bänk. Utförande: Ena benet flekteras, abduceras och utåtroteras så att hälen vilar på kontralaterala benets knäskål. Smärta kan upplevas över bäckenleder, inguinalt, medialt låret eller medialt knäet. Menell s test Mycket god sensitivitet för SI-ledssmärta. Mycket låg sensitivitet för symfysiolys. God till mycket god sensitivitet för en eller dubbelsidigt sakroiliakasyndrom. Utmärkt specificitet. Startposition: Patienten i ryggliggande Utförande: Ena benet lyfts till 30 graders abduktion och 10 graders flexion i höftleden. Longitudinell kraft appliceras i femurs längsriktning mot bäckenet, först i riktning kranielt mot bäckenet därefter kaudalt från bäckenet. Detta innebär att sagitell rörlighet appliceras mot leden (18).

12 Vårdprogram 12 (14) Symfystester Palpation av symfysis pubis Utmärkt sensitivitet för symfysiolys och för bäckengördelsyndrom. (8, 18). Startposition patienten i ryggliggande på bänk. Utförande: Hela symfysens framsida palperas försiktigt. Positivt test = smärta. Bilaga 1 Modifierat Trendelenburg s test Mycket god sensitivitet för symfysiolys. Låg sensivitet för en och dubbelsidig SI-syndrom. Utmärkt specificitet (18). Startposition: Patienten står med ryggen mot undersökaren. Utförande: Patienten ställer sig på ett ben och flekterar andra benets höft och knä till 90 grader. Smärtan kan upplevas över alla bäckenleder. I traditionellt Trendelenburgs test söker man efter om höften på den flekterade sidan sjunker kaudalt. Vid detta modifierade test är smärta ett positivt test. Aktive Straight Leg Raise test (ASLR) ASLR är ett funktionellt bäckentest som är reliabilitets och validitetstestat för bedömning av patienter med bäckensmärta efter graviditet. Testet har hög reliabilitet, sensitivitet och specificitet (21, 24, 25). Test-retest-reliabiliteten var 0.87 (två ASLR med en vecka mellan) dvs hög. ASLR har en högre sensitivitet än 4P. Det verkar som ASLR tester förmågan att överföra kraft mellan lumbosacrala columna och benet. ASLR är också ett bra test för att mäta besvärens svårighetsgrad (26). Startposition: Patient i ryggliggande på bänk med raka avslappnade ben med fötterna 20 cm isär. Fötter tillåts rotera utåt. Utförande: Testomgång A. Testet utförs efter instruktionen försök lyfta ditt ben 20 cm upp från underlaget utan att böja i knäet. Patienten ombeds skatta smärta, tyngdkänsla eller trötthet vid utförandet: 0 = inga besvär 1 = minimala besvär 2 = lite besvär 3 = ganska besvärligt 4 = mycket besvärligt 5 = omöjligt att utföra Upprepa för andra benet. Poängen räknas ihop. Totalpoängen blir således totalt maximalt 10. Testomgång B. Patienten ombeds utföra testet igen men då med samtidig kompression mot cristakanterna. Kompressionen utförs manuellt eller via bälte. Kraften kan appliceras mot bakre, mellersta eller främre delen av crista iliaca. Patienten skattar besvärsintensiteten som ovan. Höger och vänster sidas poäng adderas. Jämför poäng med och utan cristakompression. Markant skillnad mellan testomgång A och fas B eftersöks. Kompressionen leder till ökad formstängning av SI-leden och därmed minskad belastning på smärtande strukturer. Skillnad mellan fas A och fas B innebär att patienten sannolikt kommer att ha nytta av ett bälte som bidrar till formstängning.

13 Vårdprogram 13 (14) Bilaga 2

14 Vårdprogram 14 (14) Bilaga 3

Förekomst och behandling av rygg och bäckensmärta hos gravida i Primärvården Skaraborg

Förekomst och behandling av rygg och bäckensmärta hos gravida i Primärvården Skaraborg Förekomst och behandling av rygg och bäckensmärta hos gravida i Primärvården Skaraborg FoU-centrum Primärvården och Folktandvården Skaraborg Författare: Camilla Melkersson, distriktssjukgymnast Tibro vårdcentral

Läs mer

Akupunkturbehandling vid bäcken- och ländryggssmärta hos gravida kvinnor en sammanställning av vetenskapligt underlag November 2006

Akupunkturbehandling vid bäcken- och ländryggssmärta hos gravida kvinnor en sammanställning av vetenskapligt underlag November 2006 Akupunkturbehandling vid bäcken- och ländryggssmärta hos gravida kvinnor en sammanställning av vetenskapligt underlag November 2006 Ansvariga: Ylva Nilsagård, Christina Holmdahl, Kerstin Nilsson Frågeställning:

Läs mer

Öronakupunktur mot rygg- och bäckensmärtor under graviditet. Kvalitetssäkring av befintlig verksamhet på S-MVC i Falun

Öronakupunktur mot rygg- och bäckensmärtor under graviditet. Kvalitetssäkring av befintlig verksamhet på S-MVC i Falun Öronakupunktur mot rygg- och bäckensmärtor under graviditet. Kvalitetssäkring av befintlig verksamhet på S-MVC i Falun Erica Schytt, Med Dr, Vårdutvecklare, Barnmorska Mona Olsson, Barnmorska, akupunktör

Läs mer

Riktlinjer för behandling av patienter med graviditetsrelaterad ländryggsoch bäckensmärta

Riktlinjer för behandling av patienter med graviditetsrelaterad ländryggsoch bäckensmärta Riktlinjer för behandling av patienter med graviditetsrelaterad ländryggsoch bäckensmärta Annelie Gutke, Linköpings universitet, Göteborgs universitet Carola Betten, Primärvården, Skurup Kristina Degerskär,

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Uppdraget Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker sjukskrivningsprocess Försäkringsmedicinskt

Läs mer

Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär

Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär En sammanställning av det vetenskapliga underlaget Mars 2007 Ansvariga: Georg Lohse, Jenny Forsberg Uppdraget Hälsokansliet har under 2006 på uppdrag

Läs mer

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23) UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

12. Graviditet. Författare. Sammanfattning. Fysiologiska förändringar under graviditet

12. Graviditet. Författare. Sammanfattning. Fysiologiska förändringar under graviditet 12. Graviditet Författare Ann Josefsson, överläkare, medicine doktor, Kvinnokliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Kari Bö, professor, fysioterapeut, Norges idrottshögskola, sektionen för idrottsmedicin,

Läs mer

Keele StarT Back Screening Tool

Keele StarT Back Screening Tool Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen

Läs mer

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken Till dig som är nyförlöst Efter förlossningen Tanken med detta häfte är att du med hjälp av dessa övningar, råd och tips ska kunna få kroppen

Läs mer

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1 Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera

Läs mer

Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det?

Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Eva Kristoffersson Leg läk, spec allm med Företagsläkare Lunds Kommun Handledare: Britt Larsson Leg läk, spec yrkes- och miljömed Yrkes- och miljömedicinska

Läs mer

ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Knäledsartros Information och träningsprogram till dig som har knäledsartros

ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Knäledsartros Information och träningsprogram till dig som har knäledsartros ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Knäledsartros Information och träningsprogram till dig som har knäledsartros Broschyren är utformad av Nina Almgren, legitimerad sjukgymnast Orto pediska

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården Tips, råd och träning för gravida Tips och råd Under graviditeten förändras din hållning. På grund av att magen växer får man oftast en ökad svank som kan ge trötthetsvärk

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken Till den nyförlösta mamman Sjukgymnastiken juni 2013 Bilderna i denna folder är hämtade från Mobilus. 8 1 Avslappning och viloställningar Det är viktigt att du unnar dig vila och avslappning så att du

Läs mer

Strandträning med funktionella övningar

Strandträning med funktionella övningar Strandträning med funktionella övningar Arbeta under 45 sekunder vid varje övning. Den första löpövningen kan du utföra under 1-2 minuter. När du arbetar med en sida i taget kan du arbeta växelvis med

Läs mer

Artrosskola i praktiken

Artrosskola i praktiken Artrosskola i praktiken Thérése Olsson, Leg. sjukgymnast Ortopediska kliniken, Skånes Universitetssjukhus -Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Vad kan vi göra åt artrosen? Få Några Alla Zhang

Läs mer

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Artrosskola för ett Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Leg sjukgymnast, Dr Med Vet Registeransvarig BOA-registret Registercentrum VGR Att komma ihåg Artros är en sjukdom

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Vad jag tänker prata om

Vad jag tänker prata om Smärta i ryggen Annelie Gutke Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi Sektionen för Neurovetenskap och Rehabilitering/ Fysioterapi Göteborgs universitet Vad jag tänker prata om Hur vanligt är ryggsmärta?

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Lungtransplantation öppenvård Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Nack-specifikt träningsprogram

Nack-specifikt träningsprogram Nack-specifikt träningsprogram Beskrivning av det nack-specifika träningsprogram som använts av Maria Landén Ludvigsson, Anneli Peolsson och Gunnel Peterson i en randomiserad forskningsstudie som jämfört

Läs mer

SITTANDE ÖVNINGAR. Page

SITTANDE ÖVNINGAR. Page Hemträningsprogram SITTANDE ÖVNINGAR Text av Sheena Gawler Research Associate, Research Department of Primary Care and Population Health, University College London Medical School Co-Development Lead &

Läs mer

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen.

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen. Uppvärmning Innan träning påbörjas bör någon form av uppvärmning ske. Det finns många sätt att värma upp. Att gå en snabb promenad eller att småjogga är två vanliga sätt. Det bästa är att göra ett genomtänkt

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

SKADEFÖREBYGGANDE TESTER FÖR ARE

SKADEFÖREBYGGANDE TESTER FÖR ARE SKADEFÖREBYGGANDE TESTER FÖR FOTBOLLSSPEL SSPELARE ARE Annica Näsmark har på Svenska Fotbollförbundets medicinska utskotts uppdrag utarbetat tips för testning av muskelstramhet och funktion hos fotbollsspelare.

Läs mer

TRX TRIATHLON träningsprogram

TRX TRIATHLON träningsprogram TRX TRIATHLON träningsprogram Övningarna är funktionella på så sätt att de är grenspecifika för triathlon och eller aktiverar flera muskelgrupper. Programmet fungerar i alla träningsperioder men i synnerhet

Läs mer

Efter artroskopin. www.medcentrum.se

Efter artroskopin. www.medcentrum.se Efter artroskopin www.medcentrum.se Du har i dag genomgått en knäledsartroskopi på grund av dina besvär. De fynd som gjordes vid ingreppet kan du se och läsa om på andra sidan. Du får också där beskrivet

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Träningsprogram med fitness training ball

Träningsprogram med fitness training ball Träningsprogram med fitness training ball Instruktioner inför träningen Alla övningar bör påbörjas i den korrekta utgångsställning som beskrivs vid varje övning. Om det inte är möjligt bör du vänta med

Läs mer

Teamarbete Reumatologi SUS

Teamarbete Reumatologi SUS Teamarbete Reumatologi SUS Teamarbete Reumatologi SUS Tidigt kontakt med teamet Regelbundna teammöten Teambedömning vid sjukskrivning > 6 veckor 3 olika rehabprogram Undervisningsserie: - Öppen för alla

Läs mer

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka cirkulationen av ledvätska

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Förebyggande träning Ergonomi / Förebyggande träning Viktigt att veta innan du startar Förebyggande träning För att du ska få maximal effekt

Läs mer

Startprogram version 3

Startprogram version 3 Startprogram version 3 Så här kan du börja din träning i gymet. Du kan skriva ut sidorna och ha som stöd när du börjar träna. OBS!!: Börja med lägsta antalet rörelser och låg belastning. Ta det lätt de

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp

Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp Rev Nov 2013 SCHEMA vt 2014 Vecka 4-6 * Kolla att Cambro fungerar

Läs mer

Riktlinjer för telefonrådgivning vid akut ländryggssmärta baserade på SBU-rapport 145/1-2, 2000

Riktlinjer för telefonrådgivning vid akut ländryggssmärta baserade på SBU-rapport 145/1-2, 2000 Riktlinjer för telefonrådgivning vid akut ländryggssmärta baserade på SBU-rapport 145/1-2, 2000 Uppsala januari 2002 Telefonrådgivningsprocess för akut ländryggssmärta Identifiering Behov av Röd flagga?

Läs mer

Ta hand om din hälsa när du är gravid

Ta hand om din hälsa när du är gravid Ta hand om din hälsa när du är gravid vikten av både träning och vila! Graviditet är inget hinder för att vara fysiskt aktiv utan tvärtom! Du kan göra många hälsovinster genom att vara aktiv och minska

Läs mer

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka blodcirkulationen. Återfå full rörlighet.

Läs mer

Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA)

Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson, leg sjukgymnast Docent Göteborgs Universitet Registeransvarig BOA-registret carina.thorstensson@registercentrum.se Behandlingsrekommendationer

Läs mer

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Syftet med träningsprogrammet är att bibehålla/öka rörlighet och förbättra sensomotorisk kontroll. Sensomotorisk kontroll definieras som förmågan att utföra

Läs mer

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Gör övningarna i den takt som känns bäst för dig. Skippa övningar som inte känns bra eller som du får mer ont av. Du ska känna dig pigg efter programmet! 1. Övningar

Läs mer

Undersökning och behandling av patienter med extremitetsbesvär -rapport och reflektion från Austin

Undersökning och behandling av patienter med extremitetsbesvär -rapport och reflektion från Austin Undersökning och behandling av patienter med extremitetsbesvär -rapport och reflektion från Austin Ett välkommet inslag under konferensens många föreläsningar var undersökning och behandling av patienter

Läs mer

Träningsprogram. Programmet är framtaget i samarbete med erfarna sjukgymnaster och fystränare från

Träningsprogram. Programmet är framtaget i samarbete med erfarna sjukgymnaster och fystränare från Träningsprogram - Kom igång med din träning med hjälp av BungyPump! I detta träningsprogram har vi samlat tips och övningar för hur du ökar din förbränning med BungyPump! Programmet är framtaget i samarbete

Läs mer

Stabilitetsövningar:

Stabilitetsövningar: Stabilitetsövningar: Stabilitetsträning är en oerhört viktig del i din återuppbyggnad efter en skada och en stor del i förebyggandet av skador. Bålstabilitet ger hela dig en grund att arbeta från, en stabil

Läs mer

Utfallssteg. K. Ekelöf, H. Östlund

Utfallssteg. K. Ekelöf, H. Östlund Cirkelträning Utfallssteg Tag ett steg framåt med främre knät i 90 graders vinkel, stanna strax ovanför marken med det bakre knät. Tag därefter ett nytt steg med andra benet. Det främre benets knä ska

Läs mer

Faktablad om ektopisk graviditet

Faktablad om ektopisk graviditet Faktablad om ektopisk graviditet Syfte Syftet med det här faktabladet är att informera om följande: Jaydess (13,5 mg levonorgestrel) effektivitet som preventivmedel. De absoluta och relativa riskerna för

Läs mer

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Studie I-IV I. Increased carotid intima thickness and decreased media thickness

Läs mer

Sjukgymnastisk rehabilitatering efter rotatorcuffsutur

Sjukgymnastisk rehabilitatering efter rotatorcuffsutur Sjukgymnastisk rehabilitatering efter rotatorcuffsutur (artroskopisk eller öppen op) Ingrid Hultenheim Klintberg, RPT, PhD Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet

Läs mer

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE FOTBOLL

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE FOTBOLL KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan

Läs mer

Flera sätt finns att söka fram ett sjukdomstillstånd

Flera sätt finns att söka fram ett sjukdomstillstånd Sökhjälp ändrad 2015-08-25/eld Beslutsstöd för diagnostik och behandling Innehållet är strukturerat i en steg-för-steg process uppbyggt kring patientkonsultationer och omfattar diagnos, prognos, behandling

Läs mer

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY Tord Forsner En enkel ekvation? information=implementering information+utbildning+resurser=implementering Hur sprider vi

Läs mer

Screening. Tomas Nordin Leg Naprapat 2002 Lars Bergström Sjukgymnast 2009 & personlig tränare

Screening. Tomas Nordin Leg Naprapat 2002 Lars Bergström Sjukgymnast 2009 & personlig tränare Screening Tomas Nordin Leg Naprapat 2002 Lars Bergström Sjukgymnast 2009 & personlig tränare Hur kommer dagen se ut? Teoretiskt genomgång och jämförelse av FMS, JEMS, Kinetic Control Praktisk genomgång

Läs mer

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom är en bindvävs sjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och fingrarnas insida. Symtomen är små knölar och i ett

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord Innehåll 4 Jaris förord 7 Jennies förord Expressträning träningskonceptet för dig 10 Expressmetoden 13 Expresstyrketräning 14 Expresskonditionsträning 15 Inför expressträningen Övningsbank 18 Ben: 20 lår

Läs mer

Aktivitetsnamn. Giltig från 2015-05-05

Aktivitetsnamn. Giltig från 2015-05-05 1 av 5 Hälsenan Achillessenan är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från vadmuskeln och den fäster i hälbenet. Senan överför

Läs mer

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma 1 Primär handläggning av patienter efter nacktrauma Första Sjukgymnastbesöket Detta dokument innehåller, förutom denna sida med allmän information, följande delar: Sid Del 4 Sjukgymnastdel 2-6 Till Dig

Läs mer

Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär

Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär Hannu Määttänen Doktorand, spec. ortopedisk kirurgi Enheten för interventions- och implementeringsforskning Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet

Läs mer

Temakväll - pausgympa

Temakväll - pausgympa Temakväll - pausgympa Pausgympa Ökad cirkulation/skakningar Spänn och andas in samtidigt som du spänner hela armen, andas ut och slappna av/skaka lätt på armen. Upprepa med andra armen och benen. Studsa

Läs mer

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast BEBISLYCKA!! Men även lite besvär Smärta i underliv Amningsbekymmer Inkontinens Rygg/bäckensmärta

Läs mer

AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING

AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera eller ta bort all

Läs mer

Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen.

Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen. Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen. Upprätthåller din hunds rörlighet för att få ut det mesta av livet. En guide från din veterinär och Nestlé Purina. Ledmobilitet GAD (dog UPPRÄTTHÅLLER HÄLSAN

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Axelledsluxation

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Axelledsluxation Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Axelledsluxation Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Vårdprogrammen

Läs mer

Innehåll. Introduktion 4. Grundprinciper för gummibandsträning 5. Uppvärmning 6

Innehåll. Introduktion 4. Grundprinciper för gummibandsträning 5. Uppvärmning 6 Innehåll Introduktion 4 Grundprinciper för gummibandsträning 5 Uppvärmning 6 Allmänna träningsprogram 10 nivå 1.1 11 nivå 1.2 16 nivå 2.1 21 nivå 2.2 24 nivå 3 28 Kontorsprogram 33 nivå 1.1 34 nivå 1.2

Läs mer

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer.

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer. Träning & graviditet All form av aktivitet under och efter din graviditet kommer att hjälpa dig att komma tillbaka till din tidigare form. Det viktigaste är att du hittar någon träningsform som du tycker

Läs mer

Bålstabilitet Träning med balansboll

Bålstabilitet Träning med balansboll Bålstabilitet Träning med balansboll Träning med Balansboll Bålträning - bra för mycket Du får: ökad kroppskännedom bättre koordination starkare rygg hållbarare kroppminskad skaderisk bättre balans bättre

Läs mer

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning

Läs mer

ANALYSERANDE ÅRSRAPPORT

ANALYSERANDE ÅRSRAPPORT ANALYSERANDE ÅRSRAPPORT 1. Bakgrund och syfte Ryggsjukdomar beräknas kosta den svenska staten 30 miljarder kr årligen och orsakar således förutom stort lidande för den enskilde patienten också en mycket

Läs mer

Personnummer: Namn: Adress: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl. 3 Slog Du i huvudet? ڤ Nej ڤ Vet ej ڤ Ja, var på huvudet?

Personnummer: Namn: Adress: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl. 3 Slog Du i huvudet? ڤ Nej ڤ Vet ej ڤ Ja, var på huvudet? 2 Del 1 Omvårdnadsdel Fylls i av patienten före läkarundersökningen Datum: Personnummer: Namn: Adress: Tel: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl 2 Minns Du hela händelseförloppet? ڤ Nej

Läs mer

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma 1 Primär handläggning av patienter efter nacktrauma Första Läkarbesöket Detta dokument innehåller, förutom denna sida med allmän information följande delar: sida Del 1 Omvårdnadsdel 2-4 Del 2 Läkardel

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret underlättar hantering och bedömning av dina besvär. Med

Läs mer

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim.

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Rörlighetsträning kallas de övningar som används för att förbättra rörligheten

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med GYMBOLLEN Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Viktigt att tänka på innan träning Det är väldigt viktigt att du andas normalt

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

rörelseorganens sjukdomar

rörelseorganens sjukdomar Riktlinjer för sjukskrivning vid rörelseorganens sjukdomar Ett utvecklingsarbete inom MORSE-projektet Lars Lidgren Svensk Ortopedisk Förenings Årsmöte Tylösand 2 september 2008 MORSEs riktlinjearbete för

Läs mer

Förskrivning av TENS-stimulator för personer med långvariga eller akuta smärttillstånd

Förskrivning av TENS-stimulator för personer med långvariga eller akuta smärttillstånd Dokumenttyp Rutin Dokumentägare Christina Norlén, Lena Steffner Starrin Ansvarig verksamhet Division HHR och Smärtcentrum 1 Fastställare Revision Giltig fr.o.m. Antal sidor 7 Giltig t.o.m. Jan Hultbäck

Läs mer

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftprotes Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Vad är en höftfraktur? Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet.

Läs mer

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge Lateral epikondylit - tennisarmbåge Epikondylit är en inflammation i muskelfästen på utsidan

Läs mer

Studiehandledning FYSIOTERAPI

Studiehandledning FYSIOTERAPI Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sjukgymnastprogrammet Studiehandledning FYSIOTERAPI Fortsättningskurs III, 33 högskolepoäng Delkurs 3:1; FYS 015 Rörelsesystemet 2 Fysioterapi/sjukgymnastik

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Ryggkirurgi / Ortoped Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret

Läs mer

OTAGO STYRKA OCH BALANS

OTAGO STYRKA OCH BALANS OTAGO STYRKA OCH BALANS Hemträningsprogram Text av Sheena Gawler Research Associate, Research Department of Primary Care and Population Health, University College London Medical School Co-Development Lead

Läs mer

Kom i form med cirkelträning!

Kom i form med cirkelträning! Kom i form med cirkelträning! Varsågod - här bjuder vi på ett cirkelpass som är en form av intervallträning. Det är ett effektivt och varierande sätt att träna kondition, spänst och styrka. Tidsintervallen

Läs mer

Activation Grip. Träning & Rehabilitering. RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com

Activation Grip. Träning & Rehabilitering. RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com Activation Grip Träning & Rehabilitering RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com Activation Grip ger dig en möjlighet att utvecklas genom att träna de muskler och rörelser som

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Osteopaten. hittar orsaken till besvären

Osteopaten. hittar orsaken till besvären Osteopaten hittar orsaken till besvären Det är inte alltid självklart att besvärens ursprung finns just där det gör ont. Osteopater, är en yrkesgrupp som jobbar med att gå på djupet med klienternas problem,

Läs mer

Rekommendationer om fysisk aktivitet vid graviditet

Rekommendationer om fysisk aktivitet vid graviditet Rekommendationer om fysisk aktivitet vid graviditet Författare Ann Josefsson, docent, överläkare, Kvinnokliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Lene A. H. Haakstad, docent, idrottslärare, Norges idrottshögskola,

Läs mer

Distorsion knä och fotled

Distorsion knä och fotled Distorsion knä och fotled Distorsion = glider delvis ur led och återtar sedan normalläge Luxation = hoppar helt ur led Enkla luxationer -utan samtidig fraktur Komplexa luxationer -med samtidig fraktur

Läs mer

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta.

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta. Övningsguide Hur vi mår i våra muskler och leder beror till stor del på vår livsstil men är också åldersrelaterat. Det bästa du kan göra är att skapa ökad balans i kroppen med förebyggande träning. Faktorer

Läs mer