MITTUNIVERSITETET BREDDADE MÖJLIGHETER MED UTBILDNINGSSTRATEGISKA SATSNINGAR

Transkript

1 MITTUNIVERSITETET BREDDADE MÖJLIGHETER MED UTBILDNINGSSTRATEGISKA SATSNINGAR

2 Mittuniversitetets utbildningsstrategi för åren pekar ut fem utvecklingsområden. Två av dem, arbetslivsanknytning och e-lärande är så kallade prioriterade områden. De ska ha en särskilt framträdande position i universitetets utvecklingsarbete. Tre andra områden, internationalisering, kvalitetsutveckling och regional samverkan, är utvecklingsområden som ska ha en framträdande roll. För att driva utvecklingsarbetet framåt har ett fyrtiotal olika projekt startats inom universitetet. Många medarbetare är på olika sätt engagerade i projekten. I den här broschyren möter vi några av projekten och personerna bakom dem. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Intervju med prorektor Mats Tinnsten...3 Referensarbetsplatser Arbetslivsanknytning på distans...4 SIM-Child Bättre barnavårdsinsatser med SIM-child...6 Frontdesk Så får lärarna tid att vara lärare...8 Blended learning Blended learning för bättre utbildning...10 Miniintervjuer Röster om projekten...13 Lärarmobilitet Vidgade horisonter med fler lärarutbyten...16 Gymnasiesamverkan Mer samarbete ger många vinnare...18 Kvalitetaudits Kvalitetssamtal ett led i utvecklingsarbetet...20 Projektlista Genomförda och pågående projekt inom utbildningsstrategin...22 Omslagsfoto: Sandra Pettersson. Bilder broschyrens inlaga: Casper Hedberg, Åke Johansson, Olle Melkerhed, Sandra Pettersson och Tina Stafrén. Text: Helena Lindh. Produktion: Universitetsledningens kansli i samarbete med Grafisk service, Mittuniversitetet 2012.

3 INLEDNING UTBILDNINGSSTRATEGIN HJÄLPER OSS ATT NÅ VÅRA MÅL Varför behövs en utbildningsstrategi? Utbildningsstrategin visar hur vi ska uppnå de mål vi satt upp i utvecklingsplanen. Utbildningsstrategin finns mellan utvecklingsplanen, som är långsiktig och verksamhetsplaneringen, som vi gör för varje år. Vad bör alla medarbetare känna till om utbildningsstrategin? Jag vill att alla åtminstone känner till våra två profilerade områden, arbetslivsanknytning och e-lärande. Där satsar vi mest krut och ska bli nationellt ledande. Det är viktigt att vi alla strävar mot samma mål och tar med arbetslivsanknytning och e-lärande när vi till exempel planerar nya utbildningar. Vilken är den största utmaningen med utbildningsstrategin? Våra anställda är fullt upptagna med sina vanliga arbetsuppgifter. Ovanpå det lägger vi en kostnadsreduktion och sen ber vi dem att vara kreativa och lägga tid på nya modellprojekt. Jag vet hur hårt många får jobba för att genomföra projekten. Vi har väldigt kreativa och entusiastiska medarbetare, det är en utmaning för oss i ledningen att få den entusiasmen att leva kvar. Det vi skapar nu ska vi leva i framöver! Inom ramen för utbildningsstrategin pågår ett 40-tal olika projekt, varav några är modellprojekt. Vad är syftet med dem? Modellprojekten ska vara nyskapande och möjliga att anpassa till olika utbildningar och till andra delar av universitetet. Ett exempel är Blended learning, där man utvecklar ett kombinerat lärande för Byggingenjörsutbildningen. Projektet syftar inte till att lösa den utbildningens specifika behov, utan till att ge riktlinjer för hur andra utbildningar kan jobba med Blended learning. Prorektor Mats Tinnsten leder arbetet med att implementera utbildningsstrategin. M ITTUNIVERSITETET 3

4 REFERENSARBETSPLATSER ARBETSLIVSANKNYTNING PÅ DISTANS Vilken dokumentation används för arbetsmiljöarbetet? Hur resonerar man kring ekonomiska aspekter av rehabilitering? Referensarbetsplatsen visar de problem och frågeställningar som studenterna kan möta i sitt framtida arbetsliv. För en del studenter leder kontakten vidare till jobb. Den grundläggande idén är att studenterna ska få chans att begripa teorin genom att tillämpa den i praktiken. Dessutom blir utbildningen mer motiverande och spännande. Jan Eriksson leder modellprojektet om referensarbetsplatser. Han berättar om hur Programmet för hälsa och rehabilitering i arbetslivet jobbat i närmare tio år med arbetsplatser för att erbjuda studenterna verkliga hälsorelaterade problem att jobba med. Redan under utbildningens andra termin får studenterna, som läser på distans, själva knyta kontakter med arbetsplatser. Under det efterföljande läsåret återkommer de till referensarbetsplatserna för att utföra examensuppgifter och analysera problem. Vi har haft kommunala förvaltningar, processindustri, tingsrätter, pappersbruk och bilbolag bland våra arbetsplatser. Studenterna utnyttjar sina egna kontakter för att hitta arbetsplatserna. För studenterna är det mer utmanande att möta verkliga frågeställningar i stället för en uppgift som läraren har hittat på. Arbetsplatserna brukar å sin sida vara nöjda med de genomlysningar av arbetsmiljön som studenterna bidrar med. Vi uppmanar alltid studenterna att gå tillbaka till referensarbetsplatsen och redovisa sitt arbete, säger Jan Eriksson. LÅNGSIKTIGA RELATIONER Att jobba med externa arbetsplatser för att lösa examinationsuppgifter eller få praktiska perspektiv på en teoretisk utbildning är egentligen inget unikt för Programmet för hälsa och rehabilitering i arbetslivet. Däremot vill man inom ramen för modellprojektet utveckla metoden. Vi vill etablera långsiktiga relationer med referensarbetsplatserna, så att de får en större behållning av samarbetet, säger Jan Eriksson. Projektet syftar också till att utveckla användningen av distansteknik så att arbetsplatserna till exempel ska kunna kan delta i seminarier på distans. Studenterna, som ju läser på distans, ska bli ännu bättre på att kommunicera med distansverktyg. Det här är ett sätt att ge distansutbildningen mer arbetslivsanknytning, säger Jan Eriksson. 4 M ITTUNIVERSITETET

5 ARBETSLIVSANKNYTNING Mittuniversitetet ska vara erkänt framgångsrikt för arbetslivsanknytning inom grundutbildningen, såväl bland studenter och arbetsgivare som i nationella jämförelser med andra lärosäten. Arbetslivsanknytningen ska bedrivas systematiskt och ska vara kvalitetssäkrad. M I D S W EDEN UNIVERSITY 5

6 SIM-CHILD BÄTTRE BARNAVÅRDSINSATSER MED SIM-CHILD Datorbaserad simulering kan det göra livet bättre för utsatta barn? Ja, det menar Klas Borell, som leder projektet SIM-Child. Fiktiva barnavårdsärenden ska öka kvaliteten i framtidens barnavårdsinsatser och göra socionomstudenterna bättre rustade för arbetslivet. Här kan de fatta felaktiga beslut, utan att det gör något. Vi kan analysera och diskutera hur de använt det material som brukar finnas i barnavårdsutredningar och hur de kommit fram till sina beslut, säger Klas Borell, professor i sociologi. SIM-Child knyter an till den struktur som barnavårdsutredningar har i flera europeiska länder. Socionomstudenterna får tillgång till journaler, anmälningar och utredningar i fiktiva barnavårdsärenden. Vi kan även lägga in ljudfiler med skådespelare för att öka realismen i övningarna. Bakgrunden till projektet är den kritik som europeiska socialtjänster fått för arbetet med utsatta barn. Barnavårdsutredningar har brustit i systematik och socialtjänsten har inte ägnat barnens komplexa livssituation tillräcklig uppmärksamhet. Socionomutbildningarna har också kritiserats för att inte tillräckligt väl förbereda studenterna på yrkeslivet, säger Klas Borell. Datorbaserad simulering används redan inom medicin- och ekonomiutbildningar. Simuleringar har till exempel gjort det möjligt för medicinstudenter att experimentera med olika handlingsalternativ utan att riskera patienters liv och hälsa. Inom socionomutbildningen har man traditionellt använt fallstudier, case-studies, som helt bygger på diskussioner i klassrummet. Skillnaden med den datorbaserade simuleringen är att studenterna nu lär sig de professionella tekniker som är i bruk inom socialtjänsten och att de får mer utrymme för analys. Med SIM-Child kan vi också enkelt ändra några bakgrundsvariabler, som till exempel kön eller etnicitet. De kan visa om ovidkommande bakgrundsförhållanden påverkar studenternas bedömning av ett ärende, säger Gunilla Egonsdotter, socionom och systemvetare och Borells samarbetspartner i projektet. För att åstadkomma autentiska, men fiktiva ärenden finns en referensgrupp knuten till projektet. Den består av erfarna socionomer, barnpsykologer och jurister. Hösten 2012 testas systemet för första gången på studenter och vårterminen 2013 planerar man att ta in den datorbaserade simuleringen i Mittuniversitetets socionomutbildning. 6 M ITTUNIVERSITETET

7 Datorbaserad simulering ska hjälpa studenterna att öka sin förmåga att hantera barnavårdsutredningar. M I D S W EDEN UNIVERSITY 7

8 FRONTDESK SÅ FÅR LÄRARNA TID ATT VARA LÄRARE Det började som ett projekt inom e-lärande. Distansstudenterna skulle erbjudas en enkel väg in till universitetet och lärarna få mer tid att planera och genomföra sina kurser. Nu har projektet vuxit. Under 2013 ska frontdesk finnas för hela universitetet och inte enbart för distansstudenter. Vi koordinerar ärenden inom universitetets olika delar och är länken mellan studentexpeditioner, bibliotek och växel, säger Catarina Karlsson, projektledare. Sedan ett år tillbaka finns Adam Nordh anställd som frontdesksupport. Inom tre arbetsdagar ska studenterna få svar på sina frågor. Svaren kommer ofta snabbare än så och det är aldrig några automatiska standardsvar som skickas. Alla ärenden blir omhändertagna och besvarade. Ibland kan svaret vara att den lärare som kan svara på frågan är bortrest och väntas åter om fem dagar, men ofta är frågan så vanlig att vi kan svara direkt, säger Catarina Karlsson. Alla frågor, oavsett de kommer via e-post eller telefon, läggs in i ärendehanteringssystemet Nilex. I de fall frågorna skickas vidare till exempelvis en lärare, ber frontdesk om kopia på lärarens svar för att kunna avsluta ärendet. Ibland behöver frontdesk påminna personal om att svara studenterna. De vanligaste frågorna handlar om behörighet, ansökningsdatum och omregistrering. De frågorna kan vi ofta svara på direkt, säger Catarina Karlsson. Frontdesk utvecklades från början för en av Mittuniversitetets institutioner, men har nu kommit att omfatta hela Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier. Förhoppningen är att frontdesk ska fungera för hela universitetet senast under Reaktionerna från såväl studenter som lärare har varit positiva. Studenterna får snabbare svar och lärarna kan, i stället för att besvara återkommande frågor, ägna mer tid åt själva utbildningen. Frontdesk gör också verksamheten mindre sårbar. Både sekreterare och lärare kan koppla sina e-postadresser till frontdesk när de är på semester. En stor del i framgången, tror Catarina Karlsson beror på att man kunnat anpassa frontdesk till de kulturer och vanor som finns på olika institutioner och avdelningar. Vi vill inte ändra på det som fungerar bra. Studentsekreterarna vid olika avdelningar har olika rutiner. Det mesta går att synka med frontdesk, säger hon. 8 M ITTUNIVERSITETET

9 VID MITTUNIVERSITETET FINNS FORSKARUTBILDNING I FÖLJANDE ÄMNEN Genom frontdesk ökar vi servicen till studenterna och minskar arbetsbelastningen för lärarna. M ITTUNIVERSITETET 9

10 BLENDED LEARNING BLENDED LEARNING FÖR BÄTTRE UTBILDNING Det är vare sig billigare eller enklare, men det ger en pedagogisk utmaning, tar bort geografiska begränsningar och leder förhoppningsvis till en bättre utbildning. Blended learning blandar det bästa ur campusoch distansundervisning. Man tvingas till ett nytt sätt av pedagogiskt tänk. Nu tänker jag mer på vad studenterna behöver kunna och hur de ska lära sig det, säger Mats Barthelson, lärare i ekoteknik och projektledare för Blended learning. Hösten 2012 startar Byggingenjörsprogrammet i kombinerad form, från att tidigare endast ha gått som campusutbildning. Det blir seminarier, grupparbeten och inlämningsuppgifter, men färre långa föreläsningar jämfört med traditionella campuskurser. Det är jobbigt för studenterna att sitta tre timmar med headset och bara lyssna, säger Mats Barthelson. Utgångspunkten i Blended learning, kombinerat lärande, är att förlägga de moment som passar bäst för campusundervisning på campus. Det gäller även distansstudenterna, som då får resa. Andra delar ges lika bra på distans, men då med campusstudenterna samlade på campus. Mats Barthelson har jobbat med kombinerat lärande inom ekoteknik under närmare tio år och ser många fördelar med att blanda undervisningsformerna. För distansstudenterna blir det en större social gemenskap än på en ren distanskurs. Campusstudenterna får en större kontaktyta eftersom distansstudenterna finns i hela landet och ibland i andra länder. Som lärare blandar han förinspelade filmer med handledning och seminarier. Han kan också bjuda in gästföreläsare som sitter i helt andra delar av världen. Blended learning kännetecknas av närhet och kommunikation. Tekniken måste fungera, särskilda salar bör vara utrustade för blandade klasser och det krävs ett stöd och en struktur i hela organisationen. Projektgruppen har tagit fasta på vilka förutsättningar som behövs och gjort checklistor och tips som ska kunna användas av andra utbildningar som vill prova kombinerad undervisning. Mats Barthelson ser inga begränsningar för vilka typer av kurser Blended learning kan passa för. Man måste förstås anpassa undervisningen till den typ av utbildning man ger. De första resultaten av Blended learning på Byggingenjörsprogrammet tycker han sig redan ha sett antalet förstahandssökande har fyrdubblats jämfört med året innan. De allra flesta söker distansvarianten. 10 M ITTUNIVERSITETET

11 E-LÄRANDE Mittuniversitetet ska vara erkänt framgångsrikt inom e-lärande, såväl bland studenter och arbetsliv som i jämförelser med andra lärosäten. E-lärande ska omfatta utbildning både på distans och på campus. M I D S W EDEN UNIVERSITY 11

12 BLENDED LEARNING/MINIINTERVJUER RÖSTER OM PROJEKTEN ATT TÄNKA PÅ SOM LÄRARE VID BLENDED LEARNING GOD STRUKTUR VINNER I LÄNGDEN Blended learning kräver en tydlig struktur och god förberedelse. Det som kostar i tid när det gäller dokumentation, upplägg och tydlighet har man tillbaka senare. JOBBA I LÄRARLAG! Genom att jobba i team minskar sårbarheten om någon skulle bli sjuk. Det gör också undervisningen roligare och lättare för var och en av lärarna. KOLLA TEKNIKEN! Tekniken fungerar sällan till hundra procent. Kolla mikrofoner, uppkoppling och programvaror i god tid innan föreläsningen eller seminariet börjar. INTE BILLIGARE Det är inte billigare med Blended learning än med campusundervisning. Ofta krävs mer resurser än vanligt i början och mindre lite senare. 12 M ITTUNIVERSITETET I vårdutbildningen används numera en avancerad simulatordocka, exempelvis som del av examinationen vid specialistutbildningen till ambulanssjuksköterska.

13 MINIINTERVJUER RÖSTER OM PROJEKTEN SATSNINGARNA ÄR BETYDELSEFULLA NÅGRA RÖSTER Crister Löfgren specialistsjuksköterska med vidareutbildning inom operation och ambulans, Jämtlands läns landsting. Simulatordocka i vårdutbildningen Du är med när Mittuniversitetets specialistsjuksköterskor examineras med hjälp av en simulatordocka. Vilken är din roll? Tillsammans med övriga examinatorer bedömer jag helheten, tittar på hur studenten samarbetar med sin kollega, hur de planerar omhändertagandet och utför specifika omvårdnadsåtgärder på dockan. Jag gör bedömningen utifrån hur det skulle fungera i en verklig situation. Studenten ska inte få dockpoäng utan bedömas utifrån hur de vårdar patienten. Dockan kan visserligen prata och har både puls och blodtryck, men tar man en sjuk docka på lika stort allvar som en riktig människa? Några skrattar och flamsar, men de flesta studenter har god inlevelseförmåga och klarar det jättebra. Operatören ändrar dockans puls, blodtryck, hjärtrytm med mera beroende på vad som händer. Om studenten ger fel behandling, mår dockan sämre. Om det flamsas för mycket kan man ju alltid se till att dockan hastigt blir mycket mycket sämre Vilka fördelar finns med simulatordockan? Examinationen blir mer rättvis. Tidigare har vi åkt ut på praktikbesök och examinerat, men det blir ganska orättvist. Någon student hamnar hos tant Agda med hosta, medan en annan student ska vårda en svårt skadad vid en trafikolycka. Med dockan kan alla studenter få samma förutsättningar. Man kan också anpassa scenarierna till den nivå studenterna ska klara. Som ambulanssjuksköterska tycker jag att det vore bra om vi inom landstinget kunde använda dockan och anpassa övningar från det enkla till riktigt svåra scenarion för rutinerad personal. Det är en jättebra övningsmetodik, som flera landsting redan använder sig av. M ITTUNIVERSITETET 13

14 MINIINTERVJUER RÖSTER OM PROJEKTEN Ingela Anderzon rektor för samhällsvetenskapliga programmet och humanistiska programmet på Wargentin i Östersund, områdeschef inom Jämtlands gymnasieförbund. på För våra lärare blir det en fortbildning att ta del av den forskning som görs universitetet. Gymnasiesamverkan Varför är det viktigt för gymnasieskolan att samverka med universitetet? Det finns flera anledningar. Det lockar våra elever att senare studera på universitetsnivå, men det ger dem också ett vidare perspektiv redan nu. De ser att man kan forska vidare och fördjupa sig inom sina ämnen och det ger ett annat perspektiv på det de gör på gymnasiet. Hur ser samarbetet ut mellan Mittuniversitetet och Wargentin i dag? Inom mina program har vi ett långsiktigt samarbete kring vetenskapligt förhållningssätt i flera ämnen. Våra elever provar på universitetskurser under sina tre gymnasieår och de får ett tätare samarbete med lärarna på universitetet. Varje år har vi en vetenskaplig dag för elever i år två, där de går runt på föreläsningar i olika ämnen. Tanken är att de ska få inspiration till de projektarbeten de sedan gör under sitt tredje gymnasieår. Eleverna får också med sig metodik och vetenskapligt tänkande i projektarbetet. Vad behöver utvecklas mer när det gäller samverkan? Vi vill få till mer för lärarna också. För våra lärare blir det en fortbildning att ta del av den forskning som görs på universitetet. Vi har också pratat om kortare jobbutbyten mellan gymnasielärare och universitetslärare och om gemensamma föreläsningar för lärare på gymnasiet och universitetet. Det vore synd om samarbetet stannade vid eleverna. 14 M ITTUNIVERSITETET

15 MINIINTERVJUER RÖSTER OM PROJEKTEN Christine Frank distansstudent på beteeendevetenskapligt program, bor i Bjurträsk, Norsjö. Simon Wiktorsson kårordförande i Östersund sedan januari E-lärande Vad är det bästa med din utbildning? Det bästa är att jag fått chansen att studera det jag vill, särskilt som jag sparat studierna till senare i livet. Jag studerar otroligt intressanta och viktiga ämnen. För mig är det en förutsättning att kunna läsa på distans, eftersom jag då kan kombinera studierna med familj. Vad krävs för att distansstudierna ska fungera? Som student måste man vara disciplinerad och aktiv om det ska fungera. Det är en nackdel att inte ha studiekamrater och lärare till hands på samma sätt som vid campusstudier. Man blir lätt lite socialt svältfödd. Från lärarnas sida krävs engagemang på nätet, att de lägger ut videoföreläsningar och studiematerial och att de är aktiva i frågeforum. Det är otroligt viktigt för att distansformen ska fungera! Vissa lärare är jättebra på detta, men andra inte alls. International desk Du är väldigt positiv till International Desk, ett av de projekt som drivits inom ramen för utbildningsstrategin. Varför är det så bra? Mittuniversitetet har lyckats särskilt bra med mottagning av internationella studenter. De blir väl omhändertagna och kommer snabbt in i en social gemenskap. International Desk är en viktig del av det. Det handlar om att hämta upp studenterna när de kommer hit, ordna aktiviteter och evenemang, att svara på frågor. International Desk är en otrolig tillgång för både oss på kåren och för våra internationella studenter. De har koll på allt. Ger det Mittuniversitetet fler internationella studenter att ha en International Desk? Ja, på sikt gör det nog det. Att de internationella studenterna åker hem och är nöjda och delar med sig av sina erfarenheter till andra studenter leder till ett bra rykte. På lite längre sikt kan det leda till att Mittuniversitetet enklare kan rekrytera internationella studenter. M ITTUNIVERSITETET 15

16 LÄRARMOBILITET VIDGADE HORISONTER MED FLER LÄRARUTBYTEN Fler lärare från Mittuniversitetet ska åka till utländska universitet och undervisa. Att öka det internationella lärarutbytet är en viktig del av utbildningsstrategin. Att våra lärare har breda referensramar och vet hur det är i andra länder ger bättre kvalitet i undervisningen. På sikt kan det också öka studentutbytet, säger Anders Olsson, som leder projektet om lärarmobilitet. Lärarmobilitet innebär att Mittuniversitetets lärare undervisar på universitet utanför Sveriges gränser och att lärare från andra länder kommer hit. Anders Olsson och hans projektgrupp ser veckolånga utbyten som det första steget mot ökad rörlighet bland lärarna. Slutsteget är att Mittuniversitetets lärare byter kurser med lärare på utländska universitet under längre perioder. Däremellan finns ett antal mellansteg. Det första steget kräver en hel del planering. De som väl åkt i väg en gång, har lättare att ta sig iväg igen, säger Anders Olsson. I det intervjuarbete som projektgruppen gjort med lärare som har erfarenhet av utbyte, har intervjupersonerna tagit upp både hinder och möjligheter att åka iväg. Till möjligheterna hör att lärarna upplever det som personligt berikande och att de lär sig mer om sitt ämne genom utbytena. Hindren är framförallt ekonomi, tidsbrist och att det inte tydligt är meriterande att resa ut. Vissa lärare kan också se språket som ett hinder. Det finns ett ganska stort intresse på individnivå, men samtidigt är det så att varje enskild individ är så upptagen av undervisning, forskning och administration att det är svårt att hitta tid för utbyte. Vårt arbete ska underlätta för andra, genom att till exempel visa vilka möjligheter som finns för finansiering. Projektgruppen håller som bäst på att analysera de intervjuer som gjorts, för att kunna lägga konkreta förslag som ska utveckla lärarmobiliteten. Det behövs processer som underlättar utbytet, till exempel ett utbyggt system av alliansuniversitet med många olika utbildningar på olika nivåer så att det blir enkelt för lärarna att genomföra ett utbyte, säger Anders Olsson. Under hösten kommer gruppen att redovisa sina förslag, presentera dem på personaldagar runt om på universitetet och anordna olika evenemang kring internationalisering och mobilitet. I tider av internationella beroenden och ansvar blir internationaliseringen i högre utbildning allt viktigare: en internationell syn, mobilitet och utbyten för lärare, forskare och studenter, kort sagt, en internationell närvaro. (ur Handlingsplan för internationalisering) 16 M ITTUNIVERSITETET

17 INTERNATIONALISERING Internationaliseringen ska vara integrerad i all verksamhet. Den ska vara tydlig och synas på många nivåer internt och externt, offensivt och operativt. M I D S W EDEN UNIVERSITY 17

18 GYMNASIESAMVERKAN MER SAMARBETE GER MÅNGA VINNARE Mittuniversitetet har samverkat med regionens gymnasieskolor under många år. Hittills har samverkan till stor del varit personberoende. I modellprojektet för regional samverkan tar man nu fram ett mer långsiktigt och systematiskt samarbete. Vinnare är universitetet, gymnasieskolorna och inte minst eleverna. Det handlar om en samverkansmodell som alla får ut något av, säger Sven Olofsson, projektledare för regional samverkan med gymnasieskolorna. I projektgruppen har han haft med företrädare för Mittuniversitetets alla institutioner. Regionens gymnasierektorer har förstås också varit viktiga samarbetspartners. Det finns en tradition att om vi från universitetet kommer till gymnasiet, så är det först i årskurs tre. Det går att göra tidigare insatser och aktiviteter, så att eleverna får ett intresse av universitetsutbildning, säger Sven Olofsson. Ett exempel på sådan aktivitet är den vetenskapsdag som nu för tredje året i rad genomförs vid Wargentinskolan i Östersund. Lärare från Mittuniversitetet kommer in en heldag under årskurs två, träffar eleverna och diskuterar avgränsade problem och metoder. Sedan kommer vi tillbaka sista året när eleverna ska genomföra sitt examensarbete. På det sättet bygger vi upp en progression och träffar ungdomarna under flera år i rad, säger Sven Olofsson. Från gymnasieskolornas sida är intresset stort. Lärarna är sugna på kunskap och vetenskap. För universitetet tillför det också mycket kompetens att möta verksamma gymnasielärare, säger Monika Karlsson, som är samordnare för RUN, regionalt utvecklingsnätverk. I skrivande stund håller projektgruppen på att ta fram en struktur för samverkan, en slags basnivå som universitetet alltid ska kunna upprätthålla. I gengäld ska gymnasieskolorna bidra med bland annat tydliga ingångar för universitetet. Tanken är att samarbetet ska formaliseras i någon form av samverkansavtal. Mittuniversitetet verkar i en region där övergången till högre studier ligger under riksgenomsnittet, särskilt i Jämtlands län. Sven Olofsson och hans projektmedarbetare är väl medvetna om detta. Vi gör det vi kan. Tillsammans med gymnasielärarna vill vi visa att det finns ett universitet och att man kan göra roliga saker här! 18 M ITTUNIVERSITETET

19 REGIONAL SAMVERKAN Samverkansformerna med regionen ska vara väl utvecklade. Målet är att öka såväl övergången till högre studier som Mittuniversitetets marknadsandel i regionen.

20 KVALITETSAUDITS KVALITETSSAMTAL ETT LED I UTVECKLINGSARBETET Det ska vara enkelt och inte kräva några omfattande insatser, men ändå ge stor effekt! Håkan Wiklund, vicerektor för kvalitetsarbetet, har lett arbetet med att ta fram en struktur för kollegial granskning mellan ämnen och institutioner. Tanken med att göra kvalitetsaudits, eller kvalitetssamtal, som Håkan hellre kallar dem, är att de ska leda till utveckling och konstruktiv dialog kring olika kurser och program. Samtalen ska vara till nytta inför Högskoleverkets granskningar, men vi ska inte göra samma sak som Högskoleverket. Där Högskoleverket tittar på examensarbeten och resultat, syftar Mittuniversitetets egna kvalitetssamtal till att granska hur olika delar av universitetet arbetar för att uppfylla lärandemålen. Arbetsprocessen är i fokus. Högskoleverket gör sina granskningar mot examensmål och examensbeskrivningar, medan vi granskar mot kursmål och utbildningsmål, säger Håkan Wiklund. Ett kvalitetssamtal på Mittuniversitetet börjar med att en granskningsgrupp utses av aktuell institution eller fakultetsnämnd. Den består av en ämnesföreträdare och tre lärare från närliggande ämnesområden, en studentrepresentant och universitetets centrala kvalitetshandläggare. Gruppen analyserar kurs- eller utbildningsplan, tidigare utvärderingar, åtgärdsplaner och annat relevant material. Granskningsgruppen besöker också den verksamhet som granskas. Arbetet avslutas med en återföringsrapport och ett seminarium. Sedan kan institutionen börja jobba med förbättringsåtgärder. Utgångspunkten är att stimulera och intressera. Vi vill få igång kollegiala diskussioner kring utvecklingsarbetet. Mittuniversitetets sätt att arbeta är troligen unikt i högskolesverige. Kvalitetsaudits genomförs visserligen på många andra lärosäten, men brukar då utgå från kvalitetsutvärderingar som Högskoleverket gjort. Även om vi inte ska se kvalitetssamtalen som genrep inför Högskoleverkets granskningar, kan de förhoppningsvis bidra till att vi är bättre förberedda, säger Håkan Wiklund. Prefekter och dekaner bestämmer när och om ett kvalitetssamtal ska genomföras. Förhoppningen är dock att ett ämne eller en utbildning ska vilja genomföra kvalitetsaudits ungefär vart tredje år. 20 M ITTUNIVERSITETET

21 KVALITET All utbildning ska vara av hög kvalitet. Med detta avses kvalitet som den upplevs av studenterna, kvalitet i förhållande till lärandemål och examensbeskrivningar samt utbildningens relevans för arbetslivet i vid mening.

22 PROJEKTLISTA GENOMFÖRDA OCH PÅGÅENDE PROJEKT INOM UTBILDNINGSSTRATEGIN E-LÄRANDE De kursiverade projekten ingår i handlingsplanen för e-lärande men är finansierade utanför utbildningsstrategin. Campus Stockholm utreda behov av eget lärcentrum för Miun i Stockholm Forskning och forskarskola i e-lärande Kursverksamhet inom e-lärande poänggivande kursutbud i högskolepedagogik/pedagogik i e-lärande Frontdesk på ITM ökad service till studenterna genom ämnesmässig helpdesk och tydliga informationskanaler E-lärande på SHV ökad kvalitet i institutionens distansutbildning genom en frontdesk och verksamhetsanknutna e-lärandeprojekt på ämnesnivå Blended learning en arbetsmodell för framtagande av kurser och program som är upplagda för både campus- och e-lärande Pilotmiljöer BL 2012 att utveckla en stabil teknisk miljö för Blended learning i Östersund som ett pilotprojekt MUML mobilt lärande testa möjligheterna som applikationer och mobila hårdvaror ger för studier Utveckling av studentportalen Forskningsanknuten experimentverksamhet kring programvaror och medieproduktionsstöd Utvecklat kursutbud vid Lärande- och resurscentrum, LRC, med smörgåsbord av icke poänggivande kurser för lärare Utveckla och förtydliga LRC:s operativa verksamhet Vidareutveckla biblioteksstödet till distansstudenter Webben som system, digitalt campus Övergång till ny lärplattform Resurs för mediaproduktion ARBETSLIVSANKNYTNING Fördjupad inventering av pågående och planerade insatser för arbetslivsanknytning internt och jämförelser med andra lärosäten Arbetslivsanknytning inom humaniora Ett samhällsvetenskapligt laboratorium stimulera, understödja och effektivisera förståelse av och träning i olika metoder i det sociala arbetets praktik Utbildning i användningen av avancerade simulatordockor i vårdutbildningen Turismutbildning 2.0 utveckla en modell för arbetslivsanknytning från marknadsföring av utbildningen fram till anställning Datorsimulerad BBIC, barns behov i centrum, och SIM-Child datorbaserad simulering som kan hjälpa deltagarna att öka sin förmåga att hantera barnavårdsutredningar 22 M ITTUNIVERSITETET

23 PROJEKTLISTA Referensarbetsplatser arbetslivsanknytning i distansutbildning Karriärcoachning möjlighet för studenter att föra en dialog med en coach om framtida etablering på arbetsmarknaden Kompetenskontrakt i kontrakt säkra upp ett långsiktigt och strukturerat samarbete mellan Miun och regionens arbetsgivare kring exjobb, praktik- och traineeplatser Utveckling av Miun Karriär Mittuniversitetets skyltfönster för arbetslivsanknytning Ökad branschnärvaro i utbildningarna använda branschråd knutna till utbildningsprogram Entreprenörskap i utbildningarna förstudie om och strategi för regionens och studenternas behov av entreprenöriell kunskap ett Mål 2-projekt Mått på examensarbetets värde test av norsk modell som mäter samhällsvärdet av studenters exjobb Kommunikationsplan för arbetslivsanknytning i extern kommunikation KVALITETSUTVECKLING Analyskompetens utforma modell som möter Miuns behov Kvalitetsaudits kollegial granskning för att säkerställa att lärandemål och examensmål uppfylls INTERNATIONALISERING Internationella studenter att öka såväl inresande som utresande utbytesstudenter Internationell antagning att utveckla specialistkunskaper om behörighetsfrågor och studiesystem för Mittuniversitetets fokusländer International desk en central servicefunktion för internationella studenter Språkservice engelska översättning och språkgranskning Samordning av språkstöd utforma språkpolicy och utveckla språkstöd till lärare och studenter Lärarmobilitet kartläggning och förslag för att öka mobiliteten Inventering och utvärdering av befintliga bilaterala avtal vid fakulteten för humanvetenskap Allianser, partnerskap och rekrytering utveckla modeller för att stärka det internationella samarbetet och att öka personalens engagemang i arbetet med internationalisering Rekrytering av betalstudenter i samarbete med andra lärosäten REGIONAL SAMVERKAN Regional gymnasiesamverkan att på sikt skapa en certifierad gymnasiesamverkan som stimulerar en god ömsesidig utbildning och ökar övergångsfrekvensen och Miuns marknadsandel i regionen Utveckling av YH-utbildning att bygga ett arbetslivsnära utbud av kortare utbildningar Uppdragsutbildning att utveckla regler och mallar samt analysera marknaden UTBILDNINGSPORTFÖLJ Ramverk för utbildningsutbudet inom HUV att inom framtida ekonomiska ramar utveckla nya utbildningar och förbättra existerande Nytt utbildningsutbud för NAT att utveckla en process för att ta fram utbud och kurser i allians med omgivande samhälle och dess behov M ITTUNIVERSITETET 23

24 Härnösand Sundsvall Östersund Tel: MIUN.SE