Arbetsmarknadstorget Skellefteå

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsmarknadstorget Skellefteå"

Transkript

1 Samordningsförbundet Skellefteå Arbetsmarknadstorget Skellefteå Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen Skellefteå och Skellefteå Kommun (gm. Kommunledningskontorets arbetsmarknadsavdelning, Gymnasiekontoret, Socialkontoret - Individ- och familjeomsorgsavdelningen) samt Försäkringskassan och Västerbottens Läns Landsting Slutrapport Rapporten sammanställd av: Lotta Tjärnkvist Projektledare På uppdrag av Samordningsförbundet Skellefteå, Lokala Samverkansgruppen. 1

2 Samordningsförbundet Skellefteå 1. SAMMANFATTNING DELTAGARE Deltagarnas förutsättningar Genomförande och process Resultat och effekter PERSONALEN Personalens förutsättningar Genomförande och process Resultat och effekter DELTAGANDE ORGANISATIONER Deltagande organisationers förutsättningar Genomförande och process Resultat och effekter Förutsättningar för implementering AKTIVITETER FAKTARUTA SLUTSATSER/AVVIKELSER Separata bilagor: 1. Ekonomisk översikt 2. Metodbeskrivning C-uppsats: En dag kommer jag att ha ett jobb, och så är det bara 3. Synpunkter Medbedömare 4. Synpunkter samverkande parter: Försäkringskassan, Västerbottens Läns Landsting, Skellefteå Kommun: Kommunledningskontorets arbetsmarknadsavdelning & Socialkontoret Individ och familjeomsorgsavdelningen. 2

3 Samordningsförbundet Skellefteå 1. Sammanfattning Bakgrund Arbetsmarknadstorget Skellefteå (AMT)har varit ett samverkansprojekt med Arbetsförmedlingen (AF) som projektägare. Projektets uppkomst har haft sin grund i en hög ungdomsarbetslöshet och att ungdomar haft det svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Man har ofta saknat arbetslivserfarenhet, kontaktnät och har ofta saknat eller haft bristande gymnasieutbildning. Förändringar sker på Arbetsmarknaden som medfört att samarbetsaktörer har försvunnit och AF svarar idag själv för fler insatser. Programmet Jobbgaranti för ungdomar har en utökad målgrupp från 16 till 25 år och mer begränsade resurser. Genom samverkan över myndighetsgränser kan behov och samordnade insatser bidra till att ungdomar kortar sin tid i arbetslöshet, utanförskap och bidragsberoende. Syfte Genom tidig samverkan möjliggöra så att fler ungdomar kommer ut i arbete, egen försörjning eller avslutar/ påbörjar studier. Men även att tiden i utanförskap och ev. bidragsberoende avkortas. Deltagaren ska kunna känna ett ökat medinflytande, ett eget ansvar över sin situation och i förlängningen bli aktiv och delaktig i samhället. Med hela landet som arbetsmarknad, ska projektet verka för en ökad geografisk rörlighet. AMT ska även utgöra en förstudie för att finna former och underlätta för en framtida verksamhet enligt principen En- Dörr- In. Mål För individen: Att deltagandet i Arbetsmarknadstorget har lett till en förbättrad livssituation, samt upplever sig ha ett större inflytande och ökad möjlighet att kunna påverka sin egen livssituation. För Myndigheter: Att 60 % av en tänkt volym på 100 deltagare, avslutas mot arbete eller studier. Minst 80 % av deltagare med aktivitetsersättning påvisas en ökad arbetsförmåga i samband med förlängningsbeslut. Ökad samsyn och ett tydligt, systematiskt samverkansarbete kring ungdomar. Metoden ska vara väl dokumenterad och kunna utgöra ett bra underlag för en framtida implementering i ordinarie verksamhet. Samhällsekonomiskt: Minska beroendet av offentlig försörjning för deltagarna. Målgrupp Målgruppen har varit unga vuxna mellan år som stått utanför arbetsmarknaden och har haft behov av utökat stöd för att nå arbete eller avsluta/påbörja utbildning. Målgruppen har även omfattat andra unga vuxna som riskerat långtidsarbetslöshet, utanförskap eller långvarigt behov av olika offentlig försörjning. Projektgenomförande Projektets handläggare har varit samlokaliserade i Arbetsförmedlingens lokaler och arbetat i 2 team med tidiga gemensamma, samordnade insatser och aktiviteter för deltagaren. Projektet har jobbat utifrån ett individbaserat och lösningsfokuserat arbetssätt och utifrån deltagarens behov har det satts lång- och kortsiktiga mål med Jobblinjen i fokus. Det regelverk och metodstöd som projektet jobbat utifrån har till stor del sin grund i programmet Jobbgaranti för Ungdomar. 3

4 Samordningsförbundet Skellefteå Resultat och slutsatser Uppstart och samlokalisering blev klar i mitten av september -08. Efter att handläggargruppen blev fulltalig i slutet av september gjordes en första rekrytering av 50 deltagare. Fram till hade projektet jobbat med 73 deltagare. Fram till projektets slutdatum har projektet aktivt jobbat med 93 deltagare. Tillgänglighet, täta träffar och uppföljningar har varit en framgångsfaktor. Handläggarna har snabbt fått en bra kunskap om behov samt att förtroende skapats hos deltagaren. Projektet har nyttjat sig av insatser både via AF och Skellefteå Kommun för att verka för målet arbete/studier för deltagaren. Att matcha till lediga jobb, arbetspraktik/arbetsprövningar, JSU, studiebesök, vägledningsinsatser, kortare utbildnings- och lärlingsinsatser har varit delar av innehållet som erbjudits denna grupp. 30 deltagare har avslutats för arbete, 24 deltagare jobbar tim/deltid. 47 deltagarna har haft/är på praktik. 5 deltagare har gått SRY utbildning, 8 deltagare har gått SFU - Skötsel och förvaltning av utemiljö.10 deltagare har gått/går i en arbetsmarknadsutbildning (AUB) och förberedande utbildning (FUB), Test och kartläggning på Lernia via beslut hos Arbetsförmedlingen, 3 deltagare påbörjade lärlingsutbildning under hösten.1 deltagare har gått en förberedande insats inför att starta eget, Processen. Totalt har 25 deltagare sökt/påbörjat studier under projekttiden, 9 sökte och 8 deltagare påbörjade studier med start VT 09, 16 deltagare har sökt utbildning (FHS/VUX, Högskola) för beräknad start HT 09. Hösten 08 drabbades hela svenska arbetsmarknaden av en djup lågkonjunktur. I Skellefteå satte det tydliga spår för deltagarnas möjligheter till arbete. Detta har bidragit till att utflödet till arbete har varit lägre än förväntat. Olika vägledningsinsatser under hösten 08 och våren 09 har haft positiv respons, och ett flertal har därför sökt olika utbildningar. Att nå uppsatt mål på 60 % arbete/studier har inte varit möjligt utifrån rådande arbetsmarknadsläge och den korta projekttiden kopplat till det. Projektet har upplevt att vi jobbat med rätt målgrupp. Vi har också gjort bedömningen att tiden i projektet har haft en inverkan på hur långt vi kommit till målet arbete/studier för deltagarna. 2. Deltagare 2.1 Deltagarnas förutsättningar Projektets målgrupp har varit ungdomar i åldern år som stått utanför arbetsmarknaden och behövt stöd och coachning för att finna, få och behålla ett arbete eller avsluta/påbörja utbildning. Målgruppen har främst bestått av unga arbetslösa som varit inskrivna i Jobbgaranti för Ungdomar vid Arbetsförmedlingen. Även andra ungdomar som bedömts riskera långtidsarbetslöshet eller långvarigt behov av offentliga försörjningsformer har kunnat erbjudas plats. De flesta deltagarna har identifierats av ungdomshandläggarna på Arbetsförmedlingen och som bedömt att individen haft behov av ett förstärkt stöd och därför anmälts till Arbetsmarknadstorget. Samverkan mellan berörda myndigheter och nära coachning/stöd har krävts för att uppnå önskvärda resultat. Individens möjlighet att på egen hand komma ut på arbetsmarknaden har bedömts vara begränsade. Ett stort antal av ungdomarna har saknat gymnasieutbildning och har haft liten arbetslivserfarenhet från anställningar. De har inte heller haft tillgång till de informella kontakter och nätverk som genom forskning och erfarenhet visat sig vara centrala i chansen till arbete. Ungdomarna upplevs också många gånger ha haft en bristande förmåga att interagera med arbetsgivare och kollegor. Drivkraften och initiativförmågan har ofta varit låg. 4

5 Samordningsförbundet Skellefteå Ungefär hälften av deltagarna saknar idag körkort. Av dem som har körkort är det ett flertal som inte har tillgång till egen bil. Olika studier kring ungdomsarbetslöshet har visat på att avsaknad av körkort försenar inträdet på arbetsmarknaden för unga individer. Utifrån detta försvåras även den geografiska rörligheten både inom egna länet samt riket. Möjliggörande insatser för att motivera rörlighet har inom Arbetsförmedlingen de senaste åren dessutom haft begränsande riktlinjer för att stödja flytt till annan ort för arbete. Rådande åldergränser på 25 år för pendlingsstöd, bohagstransport begränsar möjligheter för unga vuxna. Endast sökanderesor för personer fyllda 20 år, kan ordnas för intervjutillfällen. Av projektets deltagare har vid avslut , 55 personer körkort med lägst B behörighet.. Sedan projektstart har 93 personer deltagit. Många av dem har låg utbildningsnivå. Av de deltagare som totalt hanterats hade 58 slutbetyg från gymnasium, resterande har haft olika betygsdokument såsom samlat betygsdokument, grundskola eller utländska betyg. Många av deltagarna har medverkat i olika arbetsmarknadsåtgärder under flertalet år. Trots detta har ungdomarna inte fått någon förankring på arbetsmarknaden. De yngre deltagarna har endast varit ute på praktik eller liknande i mycket ringa omfattning. Här kan ibland olika regelverk och förordningar bidra till att det ser ut så, då det sedan 2008 finns begränsningar kring hur snabbt praktikinsatser kan sättas in i planeringen för deltagaren, samt hur länge de får pågå. Könsfördelning har bestått av majoritet män, 73 st män och 20 st kvinnor. Detta kan bero på att kvinnor oftare arbetar tim och deltid och på detta sätt inte kvalificerat sig in i projektet. 13 deltagare är utrikes födda, varav 2 är kvinnor och 11 är män. Av det totala antalet deltagare bor 54 deltagare haft eget boende och 39 deltagare har bott hemma hos sina föräldrar. 2.2 Genomförande och process I AMT har handläggarna arbetat tillsammans i 2 team, en från respektive organisation. Genom ett samordnat arbete över myndighetsgränserna med kartläggning, upprättande av individuell handlingsplan, vägledning, kortare utbildningsinsatser, studiebesök och praktik i arbetslivet har flera deltagare snabbare nått arbete och även gjort ett aktivt val att påbörja studier. Vid första mötet med deltagaren har en information hållits angående projektets innehåll och syfte. Därefter har en individuell kartläggning och planering med både kort- och långsiktiga mål satts upp gemensamt med deltagaren. Vid varje möte har fokus legat på att hitta individens egen väg till arbete eller studier. Insatserna har utformats efter varje deltagares behov och önskemål. Arbetssättet med täta kontakter och veckouppföljningar på aktiviteter och stor vikt som lagts vid att skapa en relation till ungdomar vi mött, har visat sig vara framgångsrikt. I detta nära samarbete har vi sett att möjligheter till förändring sakta vuxit fram. När vi mött och skapat en relation till dessa ungdomar och synliggjort deras livssituation, så har nya tolknings- och handlingsmöjligheter till förändring skett. Detta arbetssätt har vi nyttjat oss av då vi tror att det är ungdomen själv som sitter på makten till förändring. Med stöd från oss via ett lösningsfokuserat arbetssätt och en bra/nära relation så har det skapats många möjligheter. För ungdomen har de täta kontakterna inneburit att de på ett tidigare stadium kunnat känna och bygga ett förtroende och tillit. Följden har också blivit att de fått en egen insikt om att de själva kan styra och ta ett större ansvar för sitt liv och sätta ett större fokus på framtida arbete och studier. Det har hos ett flertal av deltagarna visat på en ökad insikt, bättre självförtroende och ökad självkänsla. Stöd har givits till deltagarna på olika sätt för att stärka dem i sitt jobbsökeri, arbetsgivarkontakter och intervjuförberedelser. Praktik har använts i vägledande eller inskolande syfte för en ökad anställningsbarhet. Merparten av praktikplatserna har 5

6 Samordningsförbundet Skellefteå ackvirerats av handläggarna då deltagarna haft svårigheter att själv kunnat hitta lämpliga platser. Kortare utbildningsinsatser som SRY/ Lokalvårdsutbildning (Sveriges yrkestekniska rengöringsnämnd), SFU/Parkskötselutbildning (Skötsel och förvaltning av utemiljö), lärlingsutbildning samt yrkesanalyser (Test och Kartläggning) via Lernia har även genomförts. 2.3 Resultat och effekter Målsättningen för projektet var att minst 60 % av deltagarna skulle gå till arbete på öppna arbetsmarknaden, med eller utan samhällsstöd, eller ha påbörjat/avslutat studier efter deltagandet i Arbetsmarknadstorget. Behovet av offentlig försörjning skulle minska och deltagarna ska ha upplevt att insatsen ökat dennes möjlighet till inflytande och förbättrat den egna livssituationen. Samt att projektets metoder skulle visa sig vara så framgångsrika och väl dokumenterade att en stabil långsiktig samverkan skulle kunna säkerställas. Samt att den skulle utgöra ett gott underlag för framtida beslut om en implementering i reguljär verksamhet. Projektet har vid avslut inte uppnått förväntat resultat på 60 % till arbete/studier. Men utifrån den rådande lågkonjunktur som inträdde i samband med projektstart, och fortfarande råder, så bedömer vi resultat 59 % som mycket gott. (Obs! inkluderat de personer som vid slutrapportens uppförande har studieansökning inne hos FHS/VUX och Högskola/ Universitet. Med dessa borträknade och endast beräknat på de som påbörjat studier är resultatet 41 %). Projektet bedömer att vi nått rätt målgrupp i form av unga arbetslösa som är inskrivna i programmet Jobbgarantin för ungdomar. Ungdomar som stått utanför programmet har vi haft svårt att fånga upp till projektet. Delvis har detta berott på ett lågt utflöde och högt numerär av antalet samtida inskrivna deltagare i projektet. Men vi kan även se kopplingar till rådande organisation som Arbetsförmedlingen har. Bedömning om risk för långtidsarbetslöshet och behov av offentlig försörjning kan vara svår att upptäcka på ett tidigt stadium där täta träffar inte möjliggörs på samma sätt. Många av deltagarna har arbetats med på traditionellt vis under flertalet år av olika myndigheter, men inte lyckats åstadkomma positivt resultat. Vi bedömer att det är möjligt att nå bra resultat, men har noterat att projekttiden på 9 månader med aktivt arbete med deltagare har varit för kort, då många av deltagarna har haft en komplex problembild. När det gäller deltagarnas utvärdering av projektet får vi ett genomsnittspoäng på: 7,3 De 3 områden som ligger till grund är: * Hade individen små eller stora möjligheter att påverka insatsen. 7.2 * Vilket betyg gav individen insatsen. 7.9 * Har individen upplevt att insatsen medfört att livssituationen försämrats el. förbättrats. 6.8 Detta visar på det finns en måluppfyllelse här. En del av deltagarna har även specifikt uttryckt en förbättrad livssituation under deltagandet i AMT och i kontakterna med samarbetspartnern Ungdomshälsan. Vi har under projekttiden sett en tydlig genusfördelning bland våra deltagare, där män varit i majoritet. Detta är något som projektet bevakat vid intag av nya deltagare, och valt att prioritera in kvinnor som har köställts till projektet. Att det varit färre kvinnor bedömer vi kan bero på att projektet vänt sig till helt arbetslösa unga vuxna. Över tid har vi inom 6

7 Samordningsförbundet Skellefteå Arbetsförmedlingen sett att kvinnor är mer benägna att ta deltids/ timtidsanställningar. Denna grupp arbetssökande har dessutom inte tillhört vår målgrupp för projektet. Åldersfördelning: 19 år-1 20 år år år år år år år - 8 Kodade med funktionshinder: I projektet finns 9 personer med ett dokumenterat funktionshinder. Med ganska hög sannolikhet finns det troligtvis ytterligare ett antal personer med funktionshinder som ännu inte är dokumenterade. Ingen deltagare i projektet har haft aktivitetsersättning från Försäkringskassan. Antal deltagare med försörjningsstöd: 31 Antal deltagare med slutbetyg: 58 Resterande 35 deltagare har olika typer av betygsdokument, från grundskola, samlat betygsdokument eller utländska betyg. Aktiviteter för våra deltagare: 24 arbetar tim/deltid: 45 deltagare har haft praktik på 64 platser, dvs. att några av deltagarna har haft 2 praktik tillfällen 5 deltagare har genomfört Lokalvårdsutbildning SRY (Statens rengöringstekniska yrkesnämnd) 8 deltagare har genomfört Parkskötselutbildning SFU (Skötsel och förvaltning av utemiljö, Gröna Boken) 10 deltagare har gått Test och kartläggning, förberedande utbildning eller arbetsmarknadsutbildning. 3 deltagare påbörjade lärlingsutbildning 12 deltagare har medverkat på studiebesök vid Medlefors folkhögskola. 20 deltagare har genomfört minst 4 företagsbesök/studiebesök 11 deltagare har deltagit i grupper inom Lösningsfokuserat Reflekterande team 10 deltagare har deltagit i Vägledningsgrupp (yrkes- och studievägledning) Våra praktikplatser är fördelade på privat och offentlig sektor.: Privat 34 st Offentlig 30 st Antal deltagare som sökt utbildning med start höstterminen 2009: Folkhögskola/Vuxenutbildning:8 st Högskola/Universitet: 8 st Avslutade deltagare: 7

8 Samordningsförbundet Skellefteå Återkallade beslut i Jobbgaranti för ungdomar: 8 Annan orsak: 6 Arbete:30 Utgångspunkten i projektet har hela tiden varit att deltagarna ska ha varit delaktiga i sin process när det gällt val av aktiviteter. 3. Personalen 3.1 Personalens förutsättningar Personalen i projektet Arbetsmarknadstorget har bestått av 2 personer från vardera Arbetsförmedlingen och Skellefteå Kommuns arbetsmarknadsavdelning. Rekryteringen till projektet skedde internt hos resp. myndighet via intresseanmälningar under våren 2008 och stod klart i juni Projektledaren förutsattes höra till Arbetsförmedlingen då även den organisationen varit projektägare. Alla fyra projekthandläggare har sedan tidigare haft lång erfarenhet av att arbeta med arbetssökande ungdomar med varierande behov. De har även sedan tidigare haft erfarenhet av samverkan via avtal inom programinsatser som kommunala ungdomsprogrammen, KUP (Kommunalt ungdomsprogram) och UNG (Ungdomsgarantin) samt andra gemensamma projektaktiviteter. Alla fyra har även sedan tidigare varierande arbetshistorik och erfarenheter från arbete inom olika myndigheter som Kommun, Landsting, Polismyndighet såväl som från privata sektorn. Under hösten 2008 hade projektet en Socionomstudent, Frida Renström, som gjorde sin 20 veckor långa praktik på Arbetsförmedlingen och med handledning från en av Arbetsförmedlingens projekthandläggare, Per Åström. Frida har i sin kontakt med projektet på många sätt bidragit med värdefulla reflektioner och synpunkter. Hon avslutade sin praktik på Arbetsförmedlingen Frida har tillsammans med studentkollega Maria Eriksson, efter avslutad praktikperiod skrivit en C-uppsats med utgångspunkt från projektet och som blev klar i juni 09. Den bifogas som bilaga till denna rapport. Personalen från Arbetsförmedlingen: Lotta Tjärnkvist, projektledare/ projekthandläggare och Per Åström, projekthandläggare, rekryterades från den arbetsgrupp som jobbar med programmet Jobbgaranti för Ungdomar (UGA). Båda två jobbar sedan ett antal år tillbaka som arbetsförmedlare/ ungdomshandläggare på AF, och har också tidigare erfarenhet av att jobba i samverkan med Kommunen i samband med de kommunala ungdomsprogrammen, KUP och UNG. Båda har bred arbetslivserfarenhet från olika branscher via tidigare anställningar i andra myndigheter resp. privata sektorn, samt erfarenhet av arbete inom AF med samma målgrupp som projektet vänt sig till, samt ett stort kontaktnät bland arbetsgivare. Personal från Kommunens Arbetsmarknadsavdelning/ KLK: Monica Mårtensson, projekthandläggare och Conny Karlsson, projekthandläggare, rekryterades från KLK. De jobbar sedan ett antal år tillbaka som arbetsmarknadskonsulenter och har också tidigare erfarenheter av att jobba i samverkan med Arbetsförmedlingen i samband med de kommunala ungdomsprogrammen, KUP och UNG. De har även jobbat inom kommunens Aktivitetsprogram och är väl förtrogna med socialkontorets rutiner och kartläggning för prövning av försörjningsstöd samt andra kommunala kanaler som projektet varit behjälpt av. Båda har erfarenhet av arbete med samma målgrupp som projektet vänt sig till, samt ett stort kontaktnät bland arbetsgivare runt om i Skellefteå Kommun. 8

9 Samordningsförbundet Skellefteå 3.2 Genomförande och process Samlokaliseringen har skapat många fördelar. Vi har hela tiden haft ett nära stöd av varandra. Vi har nyttjat kontaktnäten i respektive hemorganisation, men även externa kontakter bland andra myndigheter. En annan fördel för detta projekt har varit den ökade mängden av arbetsgivarkontakter. Samverkan har även skett utifrån att vi tillsammans försökt bygga upp nya kontakter som vi under året märkt ett behov av, t ex vårt utvecklade samarbete med Ungdomshälsan, behovet av kontaktpersoner inom Psykiatrin (BUP/KKBC) och Försäkringskassan. Då projektet omfattat ett för målgruppen förhållandevis stort antal deltagare (100 st), valde vi att jobba i 2 team. En personal, man/kvinna från resp. myndighet har funnits representerade i varje team. Denna indelning har inte varit statisk utan har kunnat varieras utifrån hur deltagarens behov sett ut. Syftet har även varit att få ett bättre personellt nyttjande, att få bättre täckning för varandra vid ev sjukdom, semester m.m. Kunskap om deltagarens situation har då funnits kvar i teamet och planeringen har kunnat fortgå utan avbrott. Medinflytandet bland projekthandläggarna har varit stort. Vi har upplevt ett utrymme att planera, pröva och genomföra olika aktiviteter där alla kunnat bidra med idéer och förslag. Vi har träffats tillsammans vid Måndagsmöten varje vecka för projektavstämning, uppkomna frågor, ärendedragning, planerat aktiviteter och fördelat arbetsuppgifter mellan varandra. Den Stora Projektgruppen, med deltagare från Socialförvaltningen, Försäkringskassan, VLL/ Ungdomshälsan och Gymnasiekontoret har träffats regelbundet 1 gång/månad och vid behov tätare än så. Under våren har även projektets medbedömare, Eivor Persson och Tage Ljungholm deltagit vid dessa träffar samt i gruppaktiviteter med deltagare. Härigenom har projektet fått ett vidgat kontaktnät och ett bra bollplank för att lyfta frågor och hitta lösningar och få tips på utveckling under projekttiden. Projektledarträffar med Samordningsförbundets representant Stellan Berglund har genomförts regelbundet. Det har varit ett positivt inslag dels för erfarenhetsutbyte med andra projekt, men även för att få inblick i Samordningsförbundets uppdrag, rutiner och beslutsvägar. Den operativa projektgruppen har även löpande tagit stöd/bollplank från Stellan Berglund vid olika frågeställningar som dykt upp under resan. Det har bidragit till att vi inte behövt köra fast. 3.3 Resultat och effekter Målbeskrivning: Berörd personal hos respektive myndighet upplever att det finns en ökad samsyn om rehabiliteringsprocessen för ungdomar. Personalen i projektet hade genom tidigare erfarenheter av samarbete och samverkan, en gynnsam start att komma igång i projektet. Samlokaliseringen och driftstart kortades ner betydligt i tid. Vi har fram till projektavslut, fått en större insyn och förståelse våra respektive myndigheters olika uppdrag, arbetskulturer, arbetssätt och ledningsstrukturer. Samt att uppdragen och regelverken ofta är mer komplexa än vad man tidigare trott. I arbetsgruppen har vi sedan tidigare känt varandra väl och haft vetskap om varandras styrkor. Detta har vi försökt dra nytta av när det gäller arbetsfördelningen inom gruppen. Vi har tillsammans ökat våra kontaktnät och hittat vägar till fler lösningar med stöd av varandra. Vi har funnit en bra form för deltagarens första kontakt med projektet via kartläggningsträffarna. Här har vi tagit 9

10 Samordningsförbundet Skellefteå fasta på ett bra grundmaterial från Kommunen som vi reviderat något och fått klartecken att nyttja oss av i projektet. För att möta behovet hos deltagare som haft ett sämre mående av olika skäl, har vi upparbetat kontakter för att fånga upp och snabbt kunna få till stånd en bra och framåtskridande planering för deltagaren. Här har projektet via samverkan och studiebesök hittat en utmärkt partner i Ungdomshälsan. Deras arbetssätt och lättillgänglighet har spelat en avgörande roll för flera av våra deltagare under projekttiden och där vi sett fördelarna med att Ungdomshälsan finns lokaliserade i en neutral byggnad och miljö i Ungdomens Hus, E - Fyran. Vi har provat lite olika kontaktformer i vårt samarbete. Idag har vi uppnått en flexibel arbetsform som gjort att behovet/ stödet till deltagaren har kunnat individanpassas, samt att tid/dag för träff mellan deltagare och Ungdomshälsan också sanktionerats och säkerställts. Denna positiva erfarenhet har vi även spridit vidare i våra hemorganisationer utifrån att ungdomar idag ofta helt väljer bort att ta hjälp och stöd om man måste söka sig till psykiatrin eller socialkontoret. Steget upplevs av många unga personer vara alldeles för stort. Till detta samarbete har projektet även byggt på med ytterligare kontaktpersoner för att hitta bra och smidiga ingångar till BUP, samt Klockarbergets kris och behandlingscenter, KKBC. De framgångsfaktorer vi sett kring samverkan så här långt har handlat mycket om just samlokaliseringen och att vi i projektet kunnat erbjuda enskild handledning, coachning till deltagarna samt täta uppföljningsträffar. Vi har jobbat i mesta möjliga mån i team med resp. deltagare vid uppföljningarna. Detta till trots, bedömer vi vid projektavslut , att en lokalisering utanför AF skulle ha kunnat gynna formerna i vår samverkan, men även för deltagaren. Det vi tydligt har kunnat se är att projektet Arbetsmarknadstorget blivit detsamma som AF för deltagaren, Kommunens handläggare likställs också med AF-handläggare. Deltagaren har haft svårt att se skillnaden här. Gissningsvis utifrån att AF:s och Kommunens arbetsmarknadsavdelning har förhållandevis lika uppdrag - nämligen att verka mot arbete/studier. När det gäller lokaler så har vi även sett en viss trubbighet i att kunna finna lediga samtalsrum och grupprum för besök och gruppaktiviteter. Det har sin förklaring dels i omvärldsförändringar som påverkat kundtillströmning till Arbetsförmedlingen som myndighet. Vi har även noterat en tydlig skillnad på samtalsform, informationsutbyte mellan deltagare/handläggare vid de tillfällen vi haft möten/uppföljningar i annan lokal/miljö utanför AF. En neutral arena kan ge information som kan vara avgörande för fortsatt handläggning av ett ärende, det kan framkomma viktig och avgörande information som annars riskerar stanna hos deltagaren. Detta trots att handläggarna fortfarande uppträder utifrån sitt respektive myndighetsuppdrag. En Dörr In konceptet blir alltså inte helt tydligt. Med anledning av detta har projektgruppen valt att besöka andra samverkansprojekt för att få se fler goda exempel på hur man jobbar enligt En-Dörr-In och vilka framgångsfaktorer, resp. riskfaktorer man stött på. I februari 09, åkte den operativa projektgruppen till Umeå för att träffa Ungdomstorget och Samordningsförbundets ordförande, Mikael Holmlund. Här har man kommit så långt att en implementering i gemensamma lokaler i centrala Umeå sjösätts i juni 2009, officiell invigning september Projektgruppen har även i juni besökt Haninge Kommun samt Fryshuset. Haninge Kommun har en modell där man jobbar med en gemensam planering med Arbetsförmedlingen redan från dag 1 för Unga Vuxna med behov. Man har således inte kommit in i programmet Jobbgaranti för Ungdomar ännu. Andra behov utreds alltså först. Vi bedömer detta som en intressant modell, då man tidigarelägger behovsinventeringen och rätt insatser för de med större behov kan startas upp tidigare. De 10

11 Samordningsförbundet Skellefteå som därefter går in i ungdomsprogrammet är bedömda som job-ready, och har därmed bättre förutsättningar att kunna korta sin tid i programmet. Projektledaren och operativa projektgruppen har upplevt ett stort stöd från SO-förbundet och Stellan Berglund, när frågetecken har uppkommit under resans gång. Gemensamma utbildningar där vi deltagit tillsammans från respektive myndigheter har också genomförts via våra olika hemorganisationer samt via Samordningsförbundet. Det har bidragit till ny och ökad kompetensutveckling och större samsyn kring gemensamma frågor. Medbedömare Medbedömare från Mentorgruppen i Skellefteå fastställdes först under våren Arbetsmarknadstorget tilldelades 2 personer i feb/mars -09. Roland Lindström och Eivor Persson introducerades till projektet. Strax efter detta skedde dock ett byte då Roland Lindström blev aktuell för ett annat projekt. Efter dialog med SO-förbundet beslutades att Tage Ljungholm samt Eivor Persson blivit utvalda till Arbetsmarknadstorget. Ny introduktion genomfördes och de båda har därefter deltagit mycket aktivt i projektets planerade aktiviteter, genomförande av gruppträffar, samt projektgruppsmöten. De har även varit inbjudna till kompetensutvecklingsdagar på Expolaris, samt Länskonferensen i juni på Medlefors. De har båda deltagit där de kunnat vara med. Projektet har upplevt att våra medbedömare tillfört mycket i vårt arbete samt även direkt i dialogen med deltagare. Det har varit berikande att få ta del av deras arbetsgivarperspektiv och erfarenheter. Deras frågor till oss handläggare har även bidragit till aktiviteter för deltagarna, samt att vi utvecklat arbetssätt och metoder. Utifrån våra positiva erfarenheter i vårt samarbete med Tage och Eivor, hade vi önskat att deras medverkan kommit till projektet tidigare, redan i höstas som det ursprungligen var tänkt. Se vidare i Bilaga: Synpunkter från Medbedömare. 4. Deltagande organisationer 4.1 Deltagande organisationers förutsättningar Projektorganisationen: Samverkansprojektet Arbetsmarknadstorget Skellefteå har haft finansiering från Samordningsförbundet i Skellefteå, tillika uppdragsgivare. Arbetsförmedlingen Skellefteå har varit projektägare och styrgruppen har utgjorts av Lokala Samverkansgruppen (LSG). Samverkande parter inom projektet har varit Arbetsförmedlingen, Skellefteå Kommun genom kommunledningskontorets arbetsmarknadsavdelning, Gymnasiekontoret, Socialkontorets individ- och familjeomsorgsavdelning samt Försäkringskassan och Västerbottens läns landsting. Projektledare och projekthandläggare har varit personal från AF och Kommunens arbetsmarknadsavdelning. Projekttiden har pågått under perioden Lokaliteter: Projektet har haft en samlokalisering i Arbetsförmedlingens lokaler på Kanalgatan 52 i centrala Skellefteå. Projektledare och projekthandläggarna har haft sina arbetsplatser i ett delat öppet kontorslandskap. Det har även delats med fyra andra AF-handläggare som jobbar inom programmet Jobbgaranti för Ungdomar. Projektet har haft tillgång till bokningsbara samtalsrum och grupprum. Maskinell utrustning som finns på Arbetsförmedlingen har kunnat nyttjas obehindrat. 11

12 Samordningsförbundet Skellefteå Projektet har haft ett bra stöd gällande ekonomi, löpande redovisning och uppföljning från personal från både Arbetsförmedlingen, Marianne Burlin och från Kommunledningskontoret, Inger Nilsson och Margareta Örnberg. Projektbudgeten har utgjorts av ekonomiskt stöd från Samordningsförbundet med kronor. Arbetsförmedlingen och Skellefteå Kommun har vardera bidragit med ytterligare vardera, totalt kronor. Detta har varit medfinansiering till lokaler, teknisk utrustning som IT/telefoni m.m. Samt för aktivitetskostnader, utbildningsinsatser, busskort för deltagare, bilhyra m.m. för såväl personal som deltagare. De kostnader som belastade projektet fram till årsskiftet 08/09 utgjordes i huvudsak av fasta kostnader och löner i projektet. Utifrån samverkan under hela projekttiden, har vi kunnat använda oss av olika ordinarie aktiviteter i resp hemorganisation för våra deltagare. Och det har medfört att projektet inte alltid varit tvunget att belasta projektets medfinansiering för aktiviteter. T e x AFs vägledningsgrupper, som annars skulle ha upphandlats via Kommunen/CV. Vid projektavslut juni 2009 finns det projektmedel kvar. Och efter dialog med SO förbundet, Stellan Berglund kan dessa medel komma att övergå till kommande utredning inför En-Dörr- In. Se separat Bilaga: Ekonomisk Rapport. 4.2 Genomförande och process Projektet fick sitt Uppdragsavtal klart först en bit in på hösten, mot slutet av september. Detta medförde att projektet initialt upplevde en otydlighet i projektuppdraget. Och att stor energi under hösten gick åt till att tyda uppdraget. Tillsammans med Uppdragsgivaren, Samordningsförbundet och Stellan Berglund genomfördes därför ett flertal avstämningsmöten gällande målgruppsbeskrivning och dess rekryteringsområden. Projektet har haft regelbundna avstämningar med vår projektägare AF, när det gäller nulägesbeskrivningar, förändringar i förutsättningar utifrån uppdragsbeskrivningen, samt löpande gruppträffar med chef för AF resp Kommunens arbetsmarknadsavdelning. Här har frågor som t ex. regelverkstolkningar har kunnat lyftas i syfte att finna olika ingångar där just samverkan visat sig vara vägen till framgång och lösningar för deltagaren. Utifrån gångna årets omvärldsförändringar som påverkat Arbetsförmedlingen och Kommunen i stort, har vi även tvingats lyfta upp och anmäla avvikelser till projektägaren men även till Stellan Berglund i SO-förbundet. Orsaken har varit att projektets arbetsförutsättningar förändrats och att projektet sett att utsatta mål inte längre varit realistiska att uppnå. Samarbetet och samverkan för AF/Kommunen via samlokaliseringen har fungerat bra. Vi har snabbt kunnat lösa problem som uppstått. Vår projektgrupp med övriga samverkansparter kunde tidigt komma igång med ett bra utbyte och ett utökat lärande om resp. organisation. Vi har även kunnat korta ner kontaktvägarna vid situationer där vi behövt gå vidare. Vi har utifrån årets samarbete också knutit an andra aktörer, t e x Ungdomshälsan, där vi sett behov som behövt fångas upp tidigt och där vi själva inte haft rätt kompetenser. Projektet har även samarbetat med andra handläggare inom Arbetsförmedlingen med specifika kompetenser och specialistfunktioner (arbetspsykologer, arbetskonsulenter, AR-handläggare ) där deltagarna haft behov av utredningar (*RA - tester, **APU utredningar m.m.), samt för handläggarkonsultationer och genomförande av riktade arbetsprövningar. Projektet har tvingats förhålla sig till regler och förordningar inom Arbetsförmedlingens olika arbetsmarknadspolitiska program, bl.a. Jobbgaranti för Ungdomar, som i sig tidsbegränsar 12

13 Samordningsförbundet Skellefteå insatser som praktik, arbetsprövningar, utbildningsinsatser till i normalfallet 3-4 månader. Vi har även begränsningar på 90 dagars inskrivningstid på AF, innan vi fått sätta in aktiviteter och programinsatser över huvud taget för personer under 25 år.. Här har vi sett ett hinder till att möta målgruppen tidigt och kunna jobba individuellt och lösningsfokuserat mot arbete el studier. Regelverket har också lett till att vi ibland tvingats bryta för korta arbetsinsatser på 4 veckor, eller längre. Vi som handläggare har här inte haft någon möjlighet till avsteg. Att få gå till arbete är en enormt viktig händelse för individen som stärkts, fått ytterligare en erfarenhet på sitt CV, men kanske inte kommit så mycket närmare en långsiktig lösning. Oftast innebär det dessutom att personen återkommer till bl.a. Arbetsförmedlingen strax efter för återinskrivning. Återgång till program, nya handläggare och risk för att tappas bort från redan startad planering. Här har vi sett ett tydligt riskmoment att åter hamna mellan stolarna i stora organisationer. * Riktad anlagstest ** Arbetspsykologisk utredning 4.3 Resultat och effekter Målbeskrivning: Berörd personal hos respektive myndighet upplever att det finns en etablerad, systematisk samverkan mellan samtliga samverkansparter. Metoden ska visa sig vara så framgångsrik och väl dokumenterad att en stabil långsiktig samverkan säkerställs och att den utgör ett gott underlag för framtida beslut om implementering i reguljär verksamhet. Projektet hade utifrån den försenade höststarten och kort tid i arbete med deltagare och samverkande parter, svårt att göra en bedömning över projektets kostnadseffektivitet fram till årsskiftet. Fram till tidpunkten för slutrapporten i juni 2009, bedömer dock projektet att vi etablerat en samverkan som fungerar och är kostnadseffektiv, samt kan bedömas som långsiktig även efter avslut av projektet. När det gäller projektets utvärderingsinstrument, SUS, finns det mycket att önska. Vi har t.ex. noterat att SUS inte fångat upp vare sig projektets mål eller målgruppens situationer. Detta beror till stor del på att Arbetsmarknadstorget varit ett arbetsmarknadsprojekt mer än ett rehabiliteringsprojekt och att SUS bygger på en plattform inom Försäkringskassan och deras rehabiliteringsuppdrag. Vi har också därigenom tvingats till att separat redovisa de flesta uppgifterna kring deltagarna och projektets aktiviteter. Vår bedömning är att SUS i dagens tappning inte tillför rätt underlag för att kunna göra en relevant samhällsekonomisk bedömning för detta projekt. Vår målgrupp är inte ny för någon av projektets olika samverkansparter. Vi har alla, var för sig i våra hemorganisationer, mött dem. Det vi är helt överens om är att många i målgruppen vandrat ut och in i olika myndigheters system och inte alltid fått den rätta insatsen som individen behövt. När så har skett, befästs dessutom individens situation med både större utanförskap men även en hopplöshet inför sin egen situation och många gånger en oförmåga att se en framtida förändring till självständighet och egen försörjning. Vi ser därför att samverkan mellan myndigheterna är en viktig förutsättning för att tidigt kunna fånga upp situationer, behov och lösningar för vår målgrupp. Att rätt resurser läggs på just rätt insatser. Här har alla myndigheter i samverkan en vinning och vi minskar risken för att deltagaren snurrar runt mellan myndigheterna, eller faller mellan stolarna. Med våra etablerade kontaktnät och upparbetade metoder i samarbetet med ex. Ungdomshälsan, bedömer projektet 13

14 Samordningsförbundet Skellefteå att vi kommit en bit på väg när det gäller bra och lättillgängliga kanaler för samverkan kring projektets målgrupp. Just denna kontakt är något vi tidigare saknat och idag ser som ett starkt komplement till projektets arbete med motivationssamtal, hälsa/sömn/kost som ofta är bidragande orsaker till brist på drivkraft, motivation och låg självkänsla. Ett bra stöd på dessa områden kan alltså bidra till att deltagaren snabbare kommer till ett jobb/studiefokus och blir bättre medveten om sin egen roll i sin situation och lösning. Kontakten med just Ungdomshälsan är en kanal som kommer att fortsätta att nyttjas och utvecklas när det gäller Arbetsförmedlingens kontakter med arbetssökande där större, kringliggande behov identifieras. 4.4 Förutsättningar för implementering Målbeskrivning: Metoden ska visa sig vara så framgångsrik och väl dokumenterad att en stabil långsiktig samverkan säkerställs och att den utgör ett gott underlag för framtida beslut om implementering i reguljär verksamhet. Tiden som projektet kunnat arbeta aktivt med uppdraget och med deltagarna är förhållandevis kort, endast 9 månader. Den utvärdering vi kunnat göra utifrån denna korta projekttid, stärker oss i tron att samverkan och även en form av samlokalisering är rätt metod för att samordna insatser för unga vuxna med perioder av längre utanförskap och arbetslöshet. Vi tror dock fortfarande på att den samlokaliseringen bör vara placerad utanför de samverkande myndigheternas egna lokaler. Vi tror att en neutral lokalisering vore det bästa. Både sett utifrån resp. samverkande parts uppdrag, likväl som för deltagarna. Skulle kunna vara i en lokal som t.ex. Ungdomens hus med nära koppling till Ungdomshälsan, Ungdomsmottagningen, aktivitetshuset E- Fyran eller liknande. Ett framtida utvecklingsområde bedömer vi kan vara att myndigheter och deltagare kan mötas på platser och i forum som är naturliga för unga vuxna idag. Utvecklingsområden finns även på vilket sätt vi kommunicerar och är tillgängliga för våra kontakter med deltagare/arbetssökande. T.ex. mail, SMS, chattforum m.m. då detta är dagens kommuniceringsmedel hos den yngre generationen. Inför ett kommande En-Dörr-In koncept bör man försöka belysa även denna del hos de samverkande myndigheterna. 5. Aktiviteter Aktivitet Start Slut Mini-Kick-off: Första träff för dialog kring upptakten i augusti och kommande samlokalisering. Flertal planeringsmöten för samlokalisering, interna AF utbildningar, teknisk utrustning, terminalkort, behörigheter Planeringsmöten med SO - förbundet/stellan Berglund inför färdigställande av Uppdragsavtalet (beslutat ). 4 träffar: 4/8, 13/8, 28/8, 3/9 Aug 08 Okt Informationsträff om projektet till Gymnasiekontoret Augusti/Oktober 2008: tillfällen för internutbildning i AFs Aug 08 Okt 08 14

15 Samordningsförbundet Skellefteå interna system för Kommunens projekthandläggare. (Johan Ögren, AF = utbildare) SUS: Information på Socialkontoret med övriga SO projekt 29/8, Träff med Stellan Berglund Gruppinformationer på AF/projektrekrytering av 50 deltagare , , Informationsträff på AF för kontorets handläggare Informationsträffar Kommunen/ KLK via APT Conny/Monica Projektgruppsmöten: Samverkan FK, VLL, Kommunen Gymn., KLK, Medbedömare. 1 möte/månad. Oktober Oktober December Maj Informationsträff Kyrkogårdsförvaltningen/Alhem Landsförsamlingen inför planering av en utbildning. Föreläsning: Information om projektet till SO-förbundet samt kommunen i Kramfors och Sollefteå på Expolaris Information Tekniska kontoret: samverkan/samarbete kring ungdomsaktivitet och inskolningspraktiker våren 09 Möten + skriftligt underlag för avstämning/uppföljning med projektägare AF/ Kommunen KLK: 5 tillfällen under hösten 2008, 2 tillfällen under våren 09. Projektledarträffar med SO-förbundet/Stellan Berglund: 8 träffar. Måndagsmöten. Handläggargruppen (AF-KLK): Under perioden har vi haft måndagsmöten kl varje vecka fram till , därefter löpande inför slutrapporten.. Matchning av funktionshindrade med SIUS/SIN metodik: Föreläsare Bengt Eklund , Handläggargruppen besöker Ungdomshälsan, Skellefteå Gemensam Kompetensutvecklingsinsats för Samverkande personal, Expolaris Besök på Klockarbergets Kris och Behandlingscenter Per Åström Oktober november Handläggargruppen besöker Medlefors:

16 Samordningsförbundet Skellefteå Studieinformation om möjlighet till kompletterande studier/läsa in gymnasiebehörighet eller annan utb. via Folkhögskolan. Föreläsning: Förhållningssätt, samtal med personer med ett neuropsykiatriskt funktionshinder. Föreläsare Agneta R Lindegren. Seminarium: Ungdomsarbetslösheten i Skellefteå, Expolaris Handläggargruppen besöker Försäkringskassan, Skellefteå. Informerar om projektet och möjliga utbyten kring info/samverkan Föredragning delrapport LSG Medbedömare - Första mötet med Roland Lindström och Eivor Persson på AF BYTE Medbedömare: Tage Ljungholm ersätter Roland Lindström Föredragande delrapport styrelsen SO Förbundet Vägledningsgrupp via AF: 2 grupptillfällen med vardera 5 träffar, våren 09 Sommarjobbsdagen/ Jobbexpo Expolaris f-m + e-m. Ca 800 besökande arbetslösa ungdomar, samt 10 arbetsgivare till denna aktivitet. Feb 09 April Work/Euniqem: Vägledningsaktivitet 9 veckor. 2 grupptillfällen Ungdomsmässa AF Skellefteå/ på AF På plats finns anordnare som VUX; FHS / HS, arbetsmarknadsutbildningar + företag Känn-Dig-För kurs, 3 veckor, Medlefors En-Dörr-In : Dialogträff om konceptet med Stellan Berglund och operativa projektgruppen på AF. Gemensam kompetensutveckling: Expolaris: Tema Rehabiliteringskedjan i praktiken Träff Kontaktnätverket/Ungas Hälsa. Projektledare deltar i forum för samverkande parter med beröring Ungas Hälsa

17 Samordningsförbundet Skellefteå Jobbjakten Företagsbesök/ackvirering praktik + prövningsplatser samt ledig jobb. Inspirationsdagen på Campus: information från utb.anordnare samt info om nya gymnasiet/yrkesvux, Yrkeshögskolan 2 gruppstarter Reflekterande team/lösningsfokus. Jobbat med mop/map och Action Plan Parskötselutbildning: Skötsel och Förvaltning av utemiljö Yrkesbeviskurs. 3 veckor teori + 5 veckor ackvirerad praktik inom utbildningsområdet. Kursledare: Lennart Korén. Ger Gröna Boken - lärlingsboken inför Yrkesbevis. 8 st från projektet av totalt 13 platser (övriga från Socialtjänsten via samverkan). Föreläsning/seminarium: Så coachar du invandrare Campus: Föreläsare Torild Carlsson. Aktivitet för projekthandläggarna. Studiebesök: Ungdomstorget i Umeå /med Mikael Holmlund SO- förbundet Umeå Studieresa med buss Burträsk/Lövånger: 4 företagsbesök med 19 sökande i projektet. Studiebesök Stockholm: projektgruppen besöker SOförbundets projekt i Haninge, Ungdomsteamet samt Fryshuset Länskonferens SO-förbundet, Medlefors i Skellefteå Faktaruta Ålder Kön Utfall Antal deltagare efter projektstart Totalt 93 deltagare Män Kvinnor 20 Antal i arbete efter projektstart Totalt 30 deltagare Män Kvinnor 7 Antal i studier efter projektstart (2): Totalt 8 deltagare Män Kvinnor 1 Kommentar: Totalt har 25 deltagare påbörjat/sökt skola / FHS/ HÖGSKOLA) 8 deltagare startade utbildning VT 09, 16 deltagare har ansökning inne och väntar antagningsbesked för HT 09 efter projekttidens slut. Antal som avbrutit planerat efter projektstart (3) Totalt 47 deltagare Män Kvinnor 11 Planerade avbrott: Projektet syftar här till deltagare som avslutas i samband med att projekttiden upphör

18 Samordningsförbundet Skellefteå Antal som avbrutit oplanerat efter projektstart (4) Totalt : 8 deltagare Män Kvinnor 1 Varierande orsaker, kontakten har upphört av okänd anledning, återkallande av UGA beslut. Antal kvar i projektet : Projekttiden upphör De deltagare som inte avslutats för arbete/studier övergår till ny planering inom Arbetsförmedlingen. ** Hade individen små eller stora möjligheter att påverka insatsen. Ange genomsnittspoäng. (5) Alla 7.2 ** Vilket betyg gav individen insatsen. Ange genomsnittspoäng. (5) Alla 7.9 ** Har individen upplevt att insatsen medfört att livssituationen försämrats eller Alla 6.8 förbättrats. Ange genomsnittspoäng. (5) 7. Slutsatser/Avvikelser Så här i slutet av projektet (juni 09) kan vi i Arbetsmarknadstorget konstatera att vi har mött en målgrupp som utifrån dagens arbetsmarknadspolitik och insatser för unga vuxna har lätt att hamna i skuggan. De insatser som bl.a. Arbetsförmedlingen kan nyttja sig av idag, bygger just mycket på egen drivkraft, god självkänsla, mod, tydliga målbilder mot jobb/studier. Det förutsätter ofta att man har en bra grund, både socialt, med vänner, en stöttande familj och en avslutad gymnasieutbildning. Vår målgrupp har sett annorlunda ut. Vägen till en målbild om arbete/studier kan tyckas avlägsen eller så helt obefintlig. Inte helt sällan har det förkommit ett dåligt mående, dokumenterade eller dolda funktionshinder, ibland även någon form av missbruk. Utifrån detta har vi i projektet sett en oerhörd nytta av att just kunna samarbeta och samverka i frågor som på olika sätt kunnat stärka och leda dessa deltagare framåt. Arbetsmarknadstorget hade som mål att jobba med ca 100 deltagare under projekttiden. Utifrån lågkonjunkturen som inträdde september 08, och därmed ett lågt utflöde av deltagare under hösten 08, har vi uppnått ett totalt numerär av 93 personer under projekttiden. Projektet har uppfattningen att vi fått rätt målgrupp till projektet. Behovet av stöd har varierat, men gemensamt för deltagarna har varit en eller annan form av längre utanförskap, bidragsberoende, bristande utbildning, liten/ingen arbetslivserfarenhet. Dessa faktorer sammantaget visar på att projektets målgrupp kan beskrivas som följande: Har arbetsförmåga men har en mycket låg anställningsbarhet. Utifrån begränsad projekttid och tyngden på vår målgrupp, anser vi att numerären på 100 deltagare varit väl högt. Och att det satta målet på 60 % arbete/studier har varit en tuff utmaning. Vi har fått samma återkoppling i denna del även bland våra samverkansparter som har erfarenheter av att arbeta i olika insatser med liknande målgrupper. Det vi har kunnat befästa i arbetet med vår målgrupp i projektet, är att den kräver tid för att nå en långsiktig och bestående förändring. Tid att bygga upp ett förtroende, tid att bryta olika former av mönster, vanor, isolering, inaktivitet. När detta har kunnat ges är våra gemensamma erfarenheter att vi också uppnått bra resultat. Vi ser därför i en förlängning och framtida eventuell 18

19 Samordningsförbundet Skellefteå implementering till En Dörr - In, att det finns stort behov av att samverkande insatser, i den mån det går att undvika, inte regleras av olika tidsbegränsningar. De flesta deltagarna i projektet har tillhört programmet Jobbgarantin för Ungdomar (UGA). Det har medfört att projektet lytt under programmets förordning och regelverk i stor utsträckning. Vi har därför haft stor nytta av att kunna samverka med Kommunen och finna lösningar via aktiviteter som legat utanför detta regelverk. Sammanfattningsvis ser vi att olika myndigheters regelverk begränsar just denna målgrupp, och där just individuella lösningar och ej tidsbegränsade insatser är av största vikt. Projektet vill trots detta påvisa att vi har nått framgångar, där vi har sett att individerna har stärkts och slussats till bra och ofta rätt kontakter. Vi har coachat flera individer till studier och breddat jobbsökeriet, såväl yrkesmässigt som geografiskt. Utifrån det högt satta målet för myndigheter gällande arbete/studier har vi trots lågkonjunktur uppnått hela 30 till arbete och 25 till studier ( 8 har påbörjat VT09, 1 kom in, hoppade av tidigt, 16 har ansökning inne för HT 09). Initialt hade vi i projektet förhoppningar att arbetsmarknadsläget skulle förbättras under våren, men för vår målgrupp unga vuxna, har förändringen varit väldigt marginell. De är just unga arbetssökande som ställts åt sidan. Under hösten 2008 genomgick just arbetsmarknaden en stor förändring beroende på förändringar i världsekonomin som fick omedelbar genomslagskraft på svenska arbetsmarknaden. Olika snabbspår har lagts till i olika arbetsmarknadsinsatser för varslade/uppsagda nyarbetslösa, men dessvärre har dessa inte varit tillgängliga för projektets målgrupp. Dessa omvärldsförändringar och dalande världsekonomi, som påverkat arbetsmarknaden och arbetsmarknadspolitiken är faktorer som legat utanför vår möjlighet att kunna påverka. För att möta dessa förändringar har t ex. interna omorganisationer i våra egna myndigheter genomförts på både myndighets- och lokal nivå. För projektet har det inverkat i form av att verklig arbetstid i projektet minskat i perioder för att möta upp i ordinarie verksamhet i hemorganisationen. Projektet har detta till trots upplevt att vi har haft bra kontakter med arbetsgivare och att vi har lyckats med att ackvirera praktikplatser, prövningsplatser i en förhållandevis stor omfattning. Vi har nyttjat oss av olika insatser som inskolningspraktik inför anställning, Nystartsjobb m.m. i deltagarens marknadsföring, där vi kunnat se ett anställningsbehov och en anställningsbarhet. Vi har upplevt att arbetsgivarna varit positiva till att ta emot våra deltagare och vi har även sett vikten av att jobba med uppföljningar av dessa insatser och då både med arbetsgivaren resp. deltagaren. Detta för att få kvitto på var individen befunnit sig i sin process. (socialt, samverka med kollegor, tider, ansvar, ta till sig information inför arbetsuppgifter, ev referenser m.m.). Slutligen så har vi handläggare upplevt att ett samverkansprojekt som Arbetsmarknadstorget har en viktig roll att fylla. Vi tror att det med en formatering över tid, kan innebära en bra samverkansform. Vi har bl.a. upparbetat goda metoder i vårt samarbete med Ungdomshälsan, en aktör som vi tidigare har saknat. Däremot ser vi en svagare koppling gentemot Försäkringskassan och Kommunala/Gymnasieskolan. När det gäller samverkan med Försäkringskassan, har projektets deltagare inte påvisat några mer kontakter än utbetalning av deras ekonomiska ersättning via utvecklingsersättning/aktivitetsstöd som ges via Jobbgarantin för Ungdomar. Av projektets deltagare har ingen haft aktivitetsersättning. Den svaga kopplingen till gymnasieskolan anser vi kan bero på att den överenskommelse som Arbetsförmedlingen har gentemot skolan, d v s motverka avhopp/tidiga överlämningar samt information till avgångselever, har legat inom en annan del i Arbetsförmedlingens 19

20 Samordningsförbundet Skellefteå organisation. För detta finns idag vissa utvalda arbetsförmedlare och de ingår inte i projektet Arbetsmarknadstorget. Vi ser däremot ett berikande samarbete med båda dessa parter där vi kunnat utbyta erfarenheter, delge kontaktvägar vid behov samt få bättre kännedom om resp myndighet. Vi har tillsammans i projektet haft ett mycket bra samarbete med såväl samverkande myndigheter som arbetsgivare och vi har kunnat bredda kontaktnäten väsentligt sedan starten i höstas. Det har också varit en viktig faktor i vårt arbete för rekrytering och praktiker för olika syften. Vi är även övertygade om att detta arbetssätt på sikt är en resursbesparing för samverkande parter och att projektet har kunnat stärka individen till att bli en mer aktiv person med möjlighet att göra skillnad och kunna påverka sin egen situation, och på sikt nå en hållbar lösning med egen försörjning. Vi har även i samband med avslut av deltagare fått en fin återkoppling på att vi idag har hittat ett bra sätt att jobba på. Att vi har kunnat ge just utrymmet för individen i fokus och där hitta individuella lösningar. Separat Bilagor: Bilaga 1: Ekonomisk rapport Bilaga 2: Metodbeskrivning - C uppsats/ Umeå Universitet, Socionomprogrammet Bilaga 3: Synpunkter från Medbedömare Bilaga 4: Synpunkter från samverkande parter: Skellefteå Kommun/ KLK samt Socialkontoret, Försäkringskassan och Västerbottens Läns landsting/ Ungdomshälsan. 20

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Underlag utveckling av samverkansinsatser Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Insatsansvarig Koordinator En väg in Vuxenutbildningen Madeleine Hartman Syfte och

Läs mer

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 20150331 200 Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 200 i praktiken 12mån-rapport för perioden 2014-02-01 tom 2015-01-31 Projekt för matchning

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Gemensamma Taget Vuxna Jonas Lundh Arbetsförmedlingen Samverkansparter:

Gemensamma Taget Vuxna Jonas Lundh Arbetsförmedlingen Samverkansparter: # Lägesrapport/slutrapport #ALLMÄNNA UPPGIFTER Projektets namn: Rapporten har skrivits av: Projektägare: Gemensamma Taget Vuxna Jonas Lundh Arbetsförmedlingen Samverkansparter: Umeå Kommun, Försäkringskassan,

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Ungdomsteamets vision är att genom samarbete med näringslivet kunna skapa alternativa vägar till arbete

Ungdomsteamets vision är att genom samarbete med näringslivet kunna skapa alternativa vägar till arbete I Haninge kommun finns det c:a 1000 arbetslösa ungdomar, varav ungefär en tredjedel förekommer utanför den officiella statistiken. Den officiella statistiken visar att det finns ca 700 personer registrerade

Läs mer

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering Bakgrund/problemformulering Ung resurs I Lycksele finns det idag ett stort antal arbetslösa ungdomar under 25 år som är helt arbetslösa, arbetar deltid eller har tillfälliga anställningar. Ett stort antal

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. Inledning Inom Arbetsförmedlingen och kommunen finns en rad verksamheter och

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

JOBBTORG K A R L S T A D. Projektutvärdering 2009-11-19 2011-04-30 2011-04-30 1(9) Lisa Larsson Samordnare 054-540 50 41 lisa.larsson@karlstad.

JOBBTORG K A R L S T A D. Projektutvärdering 2009-11-19 2011-04-30 2011-04-30 1(9) Lisa Larsson Samordnare 054-540 50 41 lisa.larsson@karlstad. Utskriftsdatum Sid(or) 2011-04-30 1(9) Lisa Larsson Samordnare 054-540 50 41 lisa.larsson@karlstad.se JOBBTORG K A R L S T A D Projektutvärdering 2009-11-19 2011-04-30 Post- och fakturaadress: Ssamordningsförbundet

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3088845 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren

Läs mer

Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010

Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010 Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010 Samverkan och ledning Nätverksträffar Under hela projekttiden har nätverksträffar skett med andra projekt i länet. Samverkanskonferens för hela länet har en gång/år

Läs mer

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 Samverkande insatser från skola - till arbete - i arbete Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 ARBETSMARKNAD U N GA V U X N A M ED F U N KTION S HIN D ER s o

Läs mer

Aktivitet JobbTorg. Bakgrund

Aktivitet JobbTorg. Bakgrund Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2009-11-24 1(7) Meta Fredriksson - Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-29 60 18, 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Aktivitet JobbTorg Bakgrund Styrelsen

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND

ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND 1 (5) Finsamförbundet ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND IDEBESKRIVNING Utgångspunkter Sedan den 1 februari 2011 har i form av socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen

Läs mer

Lägesrapport/slutrapport ALLMÄNNA UPPGIFTER. Verksamhetens/projektets namn: Insteget Rapporten har skrivits av:

Lägesrapport/slutrapport ALLMÄNNA UPPGIFTER. Verksamhetens/projektets namn: Insteget Rapporten har skrivits av: ALLMÄNNA UPPGIFTER Verksamhetens/projektets namn: Insteget Rapporten har skrivits av: Rapporten avser perioden: 2012-04-01 2013-12-31 Har ni gjort egna uppföljningar* Ja Nej *Om ja, bifoga dessa till rapporten

Läs mer

Lag 2003:1210 om finansiell samordning

Lag 2003:1210 om finansiell samordning Lag 2003:1210 om finansiell samordning 7 Ett samordningsförbund har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3.

Läs mer

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Bakgrund Samordningsförbundet Östra Östergötland startade sin verksamhet i januari 2005, då under namnet Norrköpings samordningsförbund. Från start

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Fortsatt kraftsamling kring unga som varken arbetar eller studerar

Fortsatt kraftsamling kring unga som varken arbetar eller studerar Fortsatt kraftsamling kring unga som varken arbetar eller studerar 10 juni 2014 Välkomna Program Välkomna Peter Carpelan Avslutat ESF-projektet som implementerats Samverkan kring unga - Ungdomsteamet i

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen.

Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen. IFO/Omvårdnadsförvaltningen Arbetsförmedlingen Filipstad/Storfors/Kristinehamn Samordningsförbundet Samspelet Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen

Läs mer

Samordningsförbundet

Samordningsförbundet Samordningsförbundet Horisont - upprinnelse Projekt JobbTorg (2009-2010, 1,5 år) - aktiva insatser från dag 1 när ungdom (18-24 år) söker försörjningsstöd Bild: ökat inflöde av unga utan fullständiga betyg

Läs mer

En gemensam ingång! Effekterna av rehabilitering i samverkan är goda för deltagarna, medarbetarna, myndigheterna och samhället!

En gemensam ingång! Effekterna av rehabilitering i samverkan är goda för deltagarna, medarbetarna, myndigheterna och samhället! En gemensam ingång! Effekterna av rehabilitering i samverkan är goda för deltagarna, medarbetarna, myndigheterna och samhället! 1 Korta fakta om Skellefteå! Skellefteå i ett nötskal! Kommunen är vidsträckt,

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte Sthlm 2014-08-29 Förslag ur Socialdemokraternas valmanifest: Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte socialdemokraterna.se 2 (7) Regeringen har misslyckats med Arbetsförmedlingen: Arbetslösheten

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige

EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige Bengt Eklund Arbetsförmedlingen Strategienheten Avdelningen Rehabilitering till arbete Supported Employment på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3 RAPPORT 1(10) 2014-06-02 AVN 2014/0169-2 Handläggare, titel, telefon Esa Manninen, utredare 011-15 21 38 Eva Jeppson, handläggare 011-15 11 89 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Uppföljning av

Läs mer

Ordförande har ordet

Ordförande har ordet Ordförande har ordet På FC Rosengård försöker vi utnyttja den positiva kraft som fotboll utgör. Med hjälp av idrotten arbetar vi förebyggande för att undvika att personer hamnar i utanförskap. Vi försöker

Läs mer

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Berit Björnered Resursperson för uppföljning Västra Götaland 2011-01-17 1 (7) Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Uppföljningssystemet DIS Deltagare i samverkan. DIS är ett uppföljningssystem

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Delrapport juni 2012 Sammanfattning Vägen in är ett kognitivt motiverande förstegsprojekt som vilar på naturunderstödd rehabilitering. Projektet

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2013

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2013 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2013 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Sida: 1 av 7 Dnr: Af-2014/272384 Version: 1.0 Beslutad: 2015-01-16 Verksamhetsplan 2015 Arbetsförmedlingen Mikael Sjöberg Sida: 2 av 7 Innehåll 1. Generaldirektörens inledning och tolkning av Arbetsförmedlingens

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Samordningsförbundet Skellefteå. Lokal och regional välfärdsutveckling genom strukturell samverkan

Samordningsförbundet Skellefteå. Lokal och regional välfärdsutveckling genom strukturell samverkan Samordningsförbundet Skellefteå Lokal och regional välfärdsutveckling genom strukturell samverkan 0 Korta fakta om Skellefteå! Skellefteå i ett nötskal! Kommunen är vidsträckt, nästan lika stor som Skåne.

Läs mer

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Unga vuxna mellan studier och arbete vilket stöd finns för individen?

Unga vuxna mellan studier och arbete vilket stöd finns för individen? Unga vuxna mellan studier och arbete vilket stöd finns för individen? Workshop den 26 oktober 2015 Processledare och dokumentation Lena Rogeland 1 Inledning av Sophia Dahlgren Välfärden är idag uppdelad

Läs mer

Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment

Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment Romané Bučá Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment (ett nationellt arbetsmarknadsprojekt för romer) Bakgrund 2011-2014 Förfrågan till Eskilstuna och AMF 2011 Mobiliseringsfas november

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

Slutrapport för projekt Sambandet i Timrå

Slutrapport för projekt Sambandet i Timrå Timrå 111031 Slutrapport för projekt Sambandet i Timrå Projekttid 2007-09-01-2011-08-31 Bakgrund Under våren 2007 gjorde beredningsgruppen i förbundet en kartläggning av personer tillhörande målgruppen

Läs mer

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)?

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? - Yrkeskompetenser 30 - Kompetenser motsvarande 29 yrkesämnen - Reell kompetens

Läs mer

Projektplan för Futuro i Kristinehamn och Grums.

Projektplan för Futuro i Kristinehamn och Grums. Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2009-08-23 1(8) Projektplan Meta Fredriksson-Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-29 72 47, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Projektplan för Futuro

Läs mer

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Övergripandemål... 4 4. Delmål... 4 Att 15 ungdomar lär känna sina styrkor

Läs mer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer NEW BRIGHT FUTURE En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer Ett samverkansprojekt med Strängnäs Business Park och Arbetsförmedlingen 2015-02-20 Förstudie New Bright

Läs mer

Projektplan VäxtKraft

Projektplan VäxtKraft Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2010-09-30 1(8) Projektplan VäxtKraft Meta Fredriksson - Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-296018 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Projektplan

Läs mer

Jobbcoacher i egen regi en uppföljning i september 2009

Jobbcoacher i egen regi en uppföljning i september 2009 1 (7) Jan Eriksson Analysavdelningen Jobbcoacher i egen regi en uppföljning i september 2009 Inledning Denna pm är en uppdatering av den uppföljning som gjordes i början på juni och som handlade om hur

Läs mer

Projektplan, självhjälpsgrupper

Projektplan, självhjälpsgrupper REGION JÖNKÖPINGS LÄN Projektplan, självhjälpsgrupper Främjande av psykisk hälsa Ansökan om medel från Finnvedens samordningsförbund 2015-01-07 Utveckla och implementera förebyggande och hälsofrämjande

Läs mer

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 Unga vuxna... 2 Ungdomsteam Kortedala/Bergsjön... 2 Samordnare Ungdomscentrum Angered...

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Projektet Stödstruktur för socialt företagande

Projektet Stödstruktur för socialt företagande PROJEKTBESKRIVNING 10-11-15 Projektet Stödstruktur för socialt företagande 1. Uppdrag Samordningsförbundet Umeå beslutade att bevilja medel till en förstudie som bl.a. syftar till att utreda en projektidé

Läs mer

Genomförda aktiviteter 2014-02-01 till 2014-04-30

Genomförda aktiviteter 2014-02-01 till 2014-04-30 Samordningsförbundet Utskriftsdatum 2014-04-30 Lägesrapport till Region Värmland Projektnamn: Förstudie Arena Organisation: Samordningsförbundet Samspelet Rekvisitionsperiod: 2014-02-01 till 2014-04-30

Läs mer

VILL DU ÖKA DINA MÖJLIGHETER ATT FÅ DET JOBB DU VILL HA? HAR DU BRÅTTOM ATT SKAFFA DIG ETT JOBB?

VILL DU ÖKA DINA MÖJLIGHETER ATT FÅ DET JOBB DU VILL HA? HAR DU BRÅTTOM ATT SKAFFA DIG ETT JOBB? VILL DU ÖKA DINA MÖJLIGHETER ATT FÅ DET JOBB DU VILL HA? HAR DU BRÅTTOM ATT SKAFFA DIG ETT JOBB? Av Kunskap & Kompetens AB kan du förvänta dig en engagerad coach som guidar dig till ett nytt jobb. Individuell

Läs mer

Samordningsförbundet. rbundet

Samordningsförbundet. rbundet Samordningsförbundet rbundet SAMSPELET s Futuro Ett samarbetsprojekt i Samordningsförbundet Samspelet Utifrån ett prioriterat område som behöver förstärkas så att fler har möjlighet att få fotfäste på

Läs mer

BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan

BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan Arbetsmarknadsförvaltningens enhet för arbete och kompetens och socialförvaltningens beroende- och vuxenenhet har för avsikt att gemensamt ansöka om medel från

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Lägesrapport från Slussens IPS projekt 150101 150630

Lägesrapport från Slussens IPS projekt 150101 150630 Lägesrapport från Slussens IPS projekt 150101 150630 Organisation, styrning ledning samt förändringar våren 2014 Styrgruppen startade även 2015 utan representation från Landstinget. Under våren 2015 fick

Läs mer

Vad gör de 1 år senare?

Vad gör de 1 år senare? Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Slutrapport ALLMÄNNA UPPGIFTER

Slutrapport ALLMÄNNA UPPGIFTER ALLMÄNNA UPPGIFTER Projektets namn: Rapporten har skrivits av: Projektägare: Samverkansparter: Nätkraft Supported Employment Anna-Maria Lundström, Maria Fahlander, Sofia Unnermyr, Sarah Hellman, Anna Jakobsson

Läs mer

Försöksverksamheter i kommuner. Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april 2014. Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen

Försöksverksamheter i kommuner. Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april 2014. Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen Försöksverksamheter i kommuner Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april 2014 Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen Sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Projektansökan Samordningsförbundet för Nybro/Emmaboda 2014-01-01 2015-12-31

Projektansökan Samordningsförbundet för Nybro/Emmaboda 2014-01-01 2015-12-31 Projektansökan Samordningsförbundet för Nybro/Emmaboda 2014-01-01 2015-12-31 Projektnamn SAMBA Samarbeta, ansvara, motivera, bedöma, anpassa Projektägare Nybro kommun Genomförare: Individ- och familjeförvaltningarna

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Samverkan med olika verksamheter/myndigheter 091210

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Samverkan med olika verksamheter/myndigheter 091210 Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Samverkan med olika verksamheter/myndigheter 091210 Syfte: att skapa bättre förutsättningar för samarbete över verksamhetsgränser i form

Läs mer

2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA. Kort och gott om Arbetsförmedlingen

2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA. Kort och gott om Arbetsförmedlingen 2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA Kort och gott om Arbetsförlingen Hitta varandra nu Med den här broschyren vill vi ge dig en översikt av Arbetsförlingens arbete. Vårt jobb är att så effektivt som möjligt

Läs mer

Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D)

Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D) Stockholm 2015-06-10 Arbetsmarknadsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 111 21 Stockholm Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta en särskild

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Bakgrund Centrala överenskommelsen År 2001 träffades en central överenskommelse om utveckling av introduktion för nyanlända

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE)

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE) Syfte Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE) Att på ett strukturerat sätt få reda på om ungdomar mellan 19 29 år med aktivitetsersättning samt ungdomar i samma ålderskategori som har nedsatt

Läs mer

Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning

Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning Sida: 1 av 6 Sida: 1 av 5 Reviderad 2014-12-04 Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning I Stöd och matchning väljer du som leverantör tillsammans med deltagaren vilka aktiviteter som ska

Läs mer

Slutrapport för projekt Leva Livet Dec 2011- Nov 2014

Slutrapport för projekt Leva Livet Dec 2011- Nov 2014 Leva Livet Slutrapport för projekt Leva Livet Dec 2011- Nov 2014 Leva Livet Slutrapport för Leva Livet dec 2011-nov 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Mål och syfte med projektet... 3 Verksamhetsmål...

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

Beredningsgruppen Minnesanteckningar 110126 kl. 13.15 16.00 i Orangeriet

Beredningsgruppen Minnesanteckningar 110126 kl. 13.15 16.00 i Orangeriet Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2011-01-27 1(5) Minnesanteckningar Beredningsgruppen Meta Fredriksson - Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-296018, 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se

Läs mer

Ansökan till AMA En väg in

Ansökan till AMA En väg in Ansökan till AMA En väg in Ansökan ska fyllas i av den person som vill delta och de - minst två - myndigheter/verksamheter som ansöker tillsammans med honom/henne 1. Ansökan kommer att behandlas i en grupp

Läs mer

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Jens Sandahl, Analysavdelningen jens.sandahl@arbetsformedlingen.se Sammanfattning av budskap Ungdomar är ingen homogen grupp Ungdomsarbetslösheten

Läs mer

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta Jobbtorg Strängnäs Jobbtorg Strängnäs är en satsning på ett integrerat samarbete mellan arbetsmarknadsåtgärder, ekonomiskt bistånd och arbetsförmedlingen. Ett nära samarbete ska också finnas med gymnasieutbildning,

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Projekt Arbetskraftsförsörjning och integration Ragunda Kommun

Projekt Arbetskraftsförsörjning och integration Ragunda Kommun Projekt Arbetskraftsförsörjning och integration Centralgatan 15 Box 150 840 70 Hammarstrand TEL 0696-68 20 00 FAX 0696-10692 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Syfte 3 Mål 3 Organisation

Läs mer

Ung i Ängelholm EN VAG IN. FORSLAG från projekt till mötesplats

Ung i Ängelholm EN VAG IN. FORSLAG från projekt till mötesplats Ung i Ängelholm EN VAG IN FORSLAG från projekt till mötesplats INNEHÅLL FÖRORD BAKGRUND - Ung i Ängelholm PROJEKTSPÅR - Program för unga arbetssökande - Näringslivsengagemang - Entreprenörskap - Samverkan

Läs mer