B 2006:3. Att vara sin egen. Unga företagare med utländsk bakgrund villkor och strategier

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "B 2006:3. Att vara sin egen. Unga företagare med utländsk bakgrund villkor och strategier"

Transkript

1 B 2006:3 Att vara sin egen Unga företagare med utländsk bakgrund villkor och strategier

2 alt 1 Att vara sin egen alt 2 10 punkt text Unga företagare med utländsk bakgrund villkor och strategier alt 2 8 punkt text Sammanfattning av rapporten Villkor och strategier för unga företagare med utländsk bakgrund alt 3 Liljeholmsvägen 32, Stockholm Telefon Fax alt 4

3 Omslag: Tiofoto/bildbearbetning:Tango Nutek B 2006:3 ISBN April 2006 Upplaga: ex Text: Nutek Form: Tango AB Tryck: Alfa Print

4 förord Förord Trots år av offentliga insatser står fortfarande alltför många personer med utländsk bakgrund utanför arbetsmarknaden. Särskilt drabbade är unga med utländsk bakgrund. Politiskt sätts allt större tilltro till småföretagandet som ett verktyg för att åstadkomma en förändring. Det är fortfarande relativt få unga som väljer att starta företag, men bland dem är gruppen unga med utländsk bakgrund förhållandevis stor. Kunskapen om varför dessa unga i så pass hög grad valt företagande är dock mycket begränsad. Det är i första hand två centrala frågor som bör besvaras. 1. Utifrån vilka villkor, erfarenheter och ambitioner väljer ungdomar med utländsk bakgrund att etablera egna företag? 2. Under vilka villkor driver de sina företag? På uppdrag av Nutek och Integrationsverket har Catarina Lundqvist vid Tema Etnicitet, Linköpings Universitet, utarbetat en större studie med ambitionen att ingående besvara ovanstående två frågor. I studien lyfter forskaren fram ett antal unga företagares erfarenheter, förhållande till familj, sociala nätverk, position i samhället och på arbetsmarknaden, tidigare utbildning och arbete samt möten med statliga institutioner och andra privata och offentliga instanser. Samtliga intervjuade har utländsk bakgrund. Föreliggande bok, redigerad av Astrid Hasselrot i samråd med Catarina Lundqvist, är en sammanfattning av denna studie. Ett särskilt tack riktas till de arton unga företagare som delat med sig av sina erfarenheter. Hela studien finns publicerad i Nuteks rapportserie (R 2006:3). Rapporten går att ladda ner från Nuteks hemsida Sune Halvarsson Annika Rosing Bosse Olsson Tf Generaldirektör Processledare Programansvarig

5

6 ABSTRACT Abstract Economic structures are in a state of change, and more and more confidence is attached to small business as an engine for employment and growth. Not least must young people show great readiness to create their own jobs. In fact, young people with a foreign background in Sweden set up businesses to a considerably greater extent than young people with a Swedish background. What, then, is the reason why so many young people with a foreign background have succeeded in establishing themselves as selfemployed entrepreneurs at a labour market in crisis? Catarina Lundqvist, researcher at Theme Ethnicity, Linköping University, has conducted a qualitative study, based on interviews with eighteen young entrepreneurs with a foreign background. The study does not give a complete or representative picture of the group of young entrepreneurs with a foreign background in Sweden. The study is, however, in remarkable agreement with other research, and it shows clear common features throughout the interview material. When the interviews have been analysed, we get a picture of a category of typical potential entrepreneurs, often with entrepreneurs as role models in the family. Unemployment is the direct motivation for many of the interviewees to seek a living at their own initiative (become living takers). But they describe their driving forces and ideals in quite different terms (a desire to be free and independent, the importance of being unafraid, ambitious, creative, have good self-confidence, feel responsibility, etc.) in other words attitudes and qualities that are usually attributed to typical entrepreneurs. The motivation that the interview responses express has obviously stood them in good stead. Most of them have negative experiences of the employment office and generally assume that they are not covered by the system of grants and support that they are actually entitled to as taxpayers. Some of them have experienced direct discrimination and have had to develop strategies against this, for example

7 Abstract by giving their firms Swedish sounding names. None of these young business leaders have been reached by the benevolent attitude that society or the school system has to entrepreneurial initiatives. After futile attempts to get a bank loan or a grant to start their own business, most of them have had to ask their families or friends for help or they have used private savings. In the study various aspects of the interviewees life and work situation are discussed. An overall approach in this study influenced by, for example, Kloosterman and Rath s theories on mixed embeddedness is that the situation of these young entrepreneurs must be understood in its total multifaceted social, economic, and political/institutional context. When the picture becomes more balanced, new questions to explore are raised, some of which are taken up in this study. For the present it would be valuable if resources and opportunities also of economic type could be better channelled in the future to those who want to realise their ambitions in the area of enterprise, not least the categories of young people who have hitherto in many ways experienced themselves as negatively discriminated against.

8 Sammanfattning Sammanfattning Näringslivets strukturer omvandlas, och allt större tilltro sätts till småföretagandet som motor för sysselsättning och tillväxt. Inte minst ungdomar måste visa stor beredskap för att kunna skapa sig sina egna jobb, har regeringen signalerat. Ett uttryck för denna hållning är det treåriga nationella program som Nutek fått i uppdrag att genomföra under åren Målet är att stärka inslagen av entreprenöriell karaktär på samtliga utbildningsnivåer. Att strukturomvandlingen fört med sig stor arbetslöshet är för alla bekant. Särskilt drabbade av arbetslöshet är ungdomar, liksom personer med utländsk bakgrund. Dock visar statistiska studier att just andelen unga företagare med utländsk bakgrund bland de sysselsatta en grupp som borde vara dubbelt utsatt, enligt ovan trots allt är betydligt större än andelen unga företagare med svensk bakgrund. Hur kommer det sig att såpass många unga företagare med utländsk bakgrund lyckats etablera sig som egna företagare på en arbetsmarknad i kris? För att söka svaren bland annat på denna fråga har forskaren Catarina Lundqvist vid Tema Etnicitet, Linköpings Universitet, genomfört föreliggande kvalitativa studie, baserad på intervjuer med arton unga företagare med utländsk bakgrund. Resultaten förankras i samtida samhälleliga processer, och jämförs med annan forskning på området. Det kvalitativa tillvägagångssättet innebär att studien inte ger en heltäckande eller representativ bild av gruppen unga företagare i Sverige med utländsk bakgrund. Dock påvisas påtaglig samstämmighet med annan forskning, liksom tydliga gemensamma drag tvärs igenom intervjumaterialet. På så sätt kan studien ändå skapa viss klarhet som den länk den är mellan ett stycke upplevelsebaserad empiri och det sociala, historiska och vetenskapliga sammanhang i vilket detta har lagts i dagen. Arbetslösheten är det direkta motivet för många i denna studie att söka sitt levebröd på eget initiativ (bli levebrödstagare). Ändå är det inte motivet (arbetslöshet) som blir den enda röda tråden genom de intervjuades berättelser, utan i minst lika hög grad det man snarare kan kalla deras motivation. Om arbetslösheten hade varit det enda problemet som skulle lösas, hade många av dem kunnat

9 Sammanfattning hitta alternativ till eget företagande, exempelvis studier. Men de intervjuade beskriver sina drivkrafter och ideal med helt andra förtecken (viljan att vara fri och oberoende, vikten av att vara orädd, ambitiös, kreativ, ha gott självförtroende, känna ansvar etc) med andra ord förhållningssätt och egenskaper som brukar tillskrivas typiska entreprenörer. Den motivation som intervjusvaren utstrålat har uppenbarligen kommit väl till pass. Merparten har nämligen negativa erfarenheter av arbetsförmedlingen, och anser sig allmänt falla utanför det system av bidrag och stöd som de har rätt till som skattebetalare. Några har erfarenheter av ren diskriminering, och har måst utveckla strategier mot detta, som att ge sina företag svenskklingande namn. Ingen av dessa unga företagare har nåtts av samhällets eller skolans välvilja mot entreprenöriella initiativ. De flesta har, efter fruktlösa försök att få starta-egetbidrag eller banklån måst ty sig till familj, vänner eller privata sparpengar. I studien diskuteras olika aspekter av de intervjuades livs- och arbetssituation. Vad innebär det exempelvis att vara just ung företagare? Vilken roll har familjen spelat som förebild, när det gäller inriktningen på eget företagande? Vad har man ärvt av entreprenörsandan i sig, och vad är arvegods på gott och ont när det gäller tillhörighet till vissa branscher? Ett övergripande synsätt i denna studie influerat bland annat av Kloosterman och Raths teorier om mixed embeddedness är att dessa unga företagares situation måste förstås i hela dess mångbottnade sociala, ekonomiska och politiska/ institutionella sammanhang på lokal, regional och nationell nivå. När bilden nyanseras, av de villkor som unga företagare med utländsk bakgrund i Sverige lever under, reses också nya frågor att utforska, varav några utpekas i denna studie. Av värde i vår tid torde vara att resurser och möjligheter också ekonomiska sådana i framtiden bättre kan kanaliseras till dem som vill förverkliga sina ambitioner på företagandets område. Inte minst till de kategorier av unga som hittills i många avseenden upplevt sig som negativt särbehandlade.

10 Innehåll Innehåll Introduktion Studiens syfte och frågeställningar...12 Informanter och tillvägagångssätt...14 Ung företagare, utländsk bakgrund två faktorer med reell innebörd...15 Motiv är en sak, motivation en annan...23 Ett val sett i sitt sammanhang...28 Diskriminering på arbetsmarknaden eget företag som alternativ...30 Jag är en sådan person...35 Sammanfattning...40 Familj och vänner om sociala nätverk och förebilder...41 Företagande i familjen en viktig faktor...41 Att följa eller bryta mönster...47 Sammanfattning...53 Möten på vägen mot eget företagande...55 Erfarenheter av skolan som kunskaps- och attitydförmedlare...55 Möten med Arbetsförmedlingen, Arbetslöshetskassan och starta-eget-bidrag...57 Finansiering från banken eller ur egen ficka?...63 Rådgivningsinstitutioner och vägen dit...66 Etnicitet och invandrarskap stereotypier och kategoriserande uppfattningar...68 Sammanfattning...74 Att vara ung företagare...77 Frihet under ansvar fördelar och nackdelar med företagande...77 Ungdom och företagande konkurrerande friheter...82 Beskrivning av en företagare karaktäristika och självbilder...86 Sammanfattning...90

11 Siktet mot framtiden...91 Framtida företagande och expansion...92 Eget företagande utanför Sveriges gränser...94 Sammanfattning...96 Slutdiskussion...99 Arbetslöshet som motiv bara en delförklaring...99 Motivation som entreprenörer Stöd och motstånd från omvärlden Inbäddade men inte i samhällets positiva entreprenörssyn En ekvation som inte går ihop När görs etnicitet och ålder relevant? Bilaga Presentation av de unga företagarna Böcker och rapporter

12 Introduktion Introduktion Med dagens strukturomvandling av näringslivet sätts allt större tilltro till småföretagandet som motor för tillväxt och sysselsättning. I debatten och utvecklingen går trenden mot att småföretag och småföretagare ska vara mer flexibla, dynamiska och mer specialiserade för att möta de nya villkoren och behoven. Småföretagen ses som delar av nya system för innovation och produktion. Nytt entreprenörsklimat... Ett nytt klimat för småföretagande har bildats i Sverige under 1990-talet, och en förändrad retorik har utvecklats kring företagandet i sig (Nordlund 2003). Diskussionen på offentliga arenor karakteriseras idag av den positiva betydelse som tillskrivs små- och medelstora företag (Sundin 2003). I den samhällsekonomiska debatten framställs småföretagare ofta som samhällets hjältar; det är småföretagarna som förväntas kunna rädda Sveriges sysselsättning och ekonomi ut ur krisen (Najib 2000). Från statligt och politiskt håll hävdas att strukturförändringarna måste kompenseras av en dynamisk småföretagarkultur, om Sverige ska klara den framtida tillväxten och öka sysselsättningen (Nutek 2005). Man konstaterar att småföretagen står för en allt större del av sysselsättningstillskottet i svensk ekonomi, och att deras betydelse för den ekonomiska tillväxten således har ökat (Nutek 2003b). Tillväxten och dynamiken inom svenskt näringsliv är i hög grad förknippad med framväxten av nya tjänste- och servicenäringar. 1 Idag är drygt fyra av fem nya företag tjänsteföretag. Ökningen innebär att utvecklingen av tjänster och service har gått om tillverkningen av produkter och varor som drivkraft för den ekonomiska utvecklingen (Nutek 2005).... på olika villkor Att strukturförändringarna medfört stor arbetslöshet är ett känt faktum. Två av de mest utsatta grupperna på dagens arbetsmarknad är ungdomar och personer med utländsk bakgrund (AMS 2004). Med arbetslösheten som mörk bakgrund, samt i ljuset av den generella tilltro som sätts till småföretagande som tillväxtmotor, placeras nu egenföretagandet bland ungdomar och personer med utländsk bakgrund på dagordningen. 1 De snabbast växande branscherna (som under de senaste åren haft den högsta förädlingsvärdestillväxten) under 2003 var fem tjänste- och servicebranscher: Utbildning, Fastighets- och uthyrningsverksamhet: företagstjänster, Transport, magasinering och kommunikation, Partihandel och detaljhandel, reparationer, Hälso- och sjukvård, sociala tjänster, veterinärverksamhet. (Nutek 2005) 11

13 Introduktion Från regeringshåll signaleras att ungdomar måste visa större beredskap än andra att kunna skapa sina egna jobb (prop. 1998/99:115). Som ett led i detta ska ungdomar med hjälp av ett entreprenörskapsperspektiv på samtliga utbildningsnivåer stimuleras att tänka och handla entreprenöriellt. Regeringen har beslutat om ett treårigt nationellt program för att öka intresset för entreprenörskap bland ungdomar. Nutek har fått i uppdrag att under genomföra ett program som syftar till att öka kunskaperna om entreprenörskap på alla utbildningsnivåer så att fler unga i framtiden ser företagande som ett lika naturligt val som att vara anställd (Nutek 2005b). Ungdomar, liksom personer med utländsk bakgrund, är som visats drabbade av förhållandevis hög arbetslöshet. För de unga finns inte lika självklart plats på den befintliga arbetsmarknaden som det gjort för tidigare generationer. Statistiska studier visar att ungdomar med utländsk bakgrund har större svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden än de med svensk bakgrund. Samtidigt visar det sig att andelen unga företagare (18 30 år) med utländsk bakgrund bland de sysselsatta är drygt dubbelt så stor jämfört med motsvarande andelen med svensk bakgrund. (Integrationsverket, STATIV, 2003). Viktigt för denna studie har varit att söka nyanserade svar på varför ungdomar med utländsk bakgrund i såpass hög grad blivit egna företagare. Uppmärksamheten riktas inte bara mot motiven för valet att starta eget anledningar som i stor utsträckning relaterar till begränsat handlingsutrymme på arbetsmarknaden och arbetslöshet. Som en nödvändig nyansering granskas här också det vi snarare bör kalla motivationen det vill säga i vilken utsträckning de unga företagarnas drivkrafter är av den karaktär frihetslängtan, oräddhet, oberoende, ansvarskänsla etc. som man i debatten brukar tillskriva entreprenörer. Studiens syfte och frågeställningar Det övergripande syftet med föreliggande studie är att, genom intervjuer med unga företagare med utländsk bakgrund, studera villkoren och handlingsutrymmet för deras etablering. Centrala frågor är därför: Utifrån vilka villkor, erfarenheter och ambitioner väljer ungdomar med utländsk bakgrund att etablera egna företag? Under vilka villkor driver de sina företag? 12

14 Introduktion Studien vill ringa in villkoren för unga företagare med utländsk bakgrund genom att spegla ett antal individers bedömningar och upplevelser, i relation till det övergripande samhälleliga handlingsutrymmet. Ambitionen är att genom analys av skilda karriärvägar till eget företagande upptäcka det gemensamma möjligheterna och begränsningarna när det gäller intersektion (korsning) av ålder (ungdom), etnicitet och eget företagande. Frågor reses kring de unga företagarnas motiv till eget företagande, motivation och attityder till företagande, faktorer med inverkan på företagsprofileringen, vilka villkor som omgärdar företagandet och vilka tillvägagångssätt som används vid etablering till egen företagare. Frågor ställs också om de enskilda företagarnas tidigare utbildning och arbete, sociala nätverks betydelse, deras olika resurser och kapitalformer (sociala, kulturella och ekonomiska), samt institutionella kontakter. De unga företagarnas syn på den svenska arbetsmarknadens förutsättningar blir en viktig ingång till bedömningen av vilka möjligheter och begränsningar de själva upplevt. I förlängningen påverkas identifikationsmönstret som företagare, liksom planerna för framtiden: nedläggning eller utvidgning? Studien är av explorativ karaktär och bygger dels på en översikt av befintliga studier på området, dels på egna kvalitativa intervjuer med arton unga egna företagare med utländsk bakgrund. De unga företagarnas berättelser om sin karriärväg förankras i övergripande samtida samhälleliga processer. Det egna företagandet relateras till strukturella förändringar i Sverige. Ambitionen är således att kunna resa relevanta frågeställningar som belyser sambanden mellan erfarenhet och handling. Det individuella relateras till det samhälleliga, liksom etnicitet och ålder/ungdom relateras till företeelsen företagsamhet. Syftet med studien är däremot inte att ge en heltäckande eller representativ bild av gruppen unga företagare med utländsk bakgrund något som skulle vara empiriskt omöjligt utifrån det kvalitativa tillvägagångssättet. Intervjuerna med de unga företagarna kan således inte ses som representativa för samtliga unga företagare med utländsk bakgrund i Sverige. Å andra sidan kan en individuell berättelse ses som något mer än en enskild utsaga, som: ett material där människans samtidiga individualitet och kollektivet artikuleras och utgör på så sätt en länk mellan individen och de större sociala, historiska och diskursiva sammanhang som omsluter henne (Fägerborg 1999). Det faktum att en stor del av de intervjuade unga företagarna talar om samma typ av upplevelser, erfarenheter och så vidare, säger oss något om det samhälle vi lever i och kan peka vidare mot frågor av mer generell karaktär. 13

15 Introduktion En slutsats blir att etableringen som egen företagare påverkas av både övergripande samhälleliga villkor (strukturella och institutionella förutsättningar) och personliga resurser (egna och familjens sociala nätverk och därtill relaterade kulturella och ekonomiska resurser som kapitalformer ). Individens val att bli egen företagare är därigenom inbäddat (embedded) såväl i omgivande villkor som i individuella förutsättningar (Kloosterman och Rath 20011, 2001b) ( se s 21). Informanter och tillvägagångssätt Studiens empiriska kapitel bygger på intervjuer med 18 stycken unga egna företagare i åldern år, med utländsk bakgrund och verksamma i Stockholms län. Informanterna är också unga i sin karriär, i bemärkelsen relativt nyetablerade på arbetsmarknaden. Samtliga är registrerade som egna företagare, bosatta och verksamma i Stockholms län. Att valet föll på just Stockholm har främst att göra med praktiska faktorer, som att studiens utförare är lokaliserad dit, men stämmer också väl överens med det faktum att majoriteten unga företagare är etablerad i landets storstadsregioner. Kontakt med de unga företagarna har tagits via ett flertal kanaler, främst för att få en spridning på målgruppen vad avser företagsbranscher, etableringsområden och bostadsområden men också för att få en spridning i bakgrundsfaktorer som ålder, kön, etnisk bakgrund, utbildningsbakgrund. Nyföretagarcentrum och Stiftelsen IFS Rådgivningscentrum, båda Stockholm, har förmedlat kontakt till sex respektive två av de unga företagare som deltagit i studien. Tio av informanterna har kontaktats med förfrågan om deltagande via både formella och informella kontakter med bland annat ungdomsföreningar, gymnasieskolor, lokala resurscentra, lokala näringslivskontor och universitetsverksamhet. Ett fåtal kontakter har förmedlats via några av de unga företagarna själva. Vid en inledande kontakt med informanten har studiens syfte presenterats: det vill säga att studien bygger på 1 2 timmars långa intervjuer med unga företagare med utländsk bakgrund samt att fokus är inställt på dennas egna erfarenheter bland annat vad gäller motiv, tillvägagångssätt, sociala kontaktnät och institutionella kontakter samt upplevelser av möjligheter och svårigheter i vardagen som ung egen företagare. 14

16 Introduktion Intervjuerna har genomförts individuellt under minuter på offentliga platser såsom caféer/restauranger eller i informantens egen företagslokal. Ett intervjuschema har följts, kategoriserat efter olika huvudteman, samtidigt som samtalen varit relativt fria i upplägget. Ambitionen har varit att i intervjusituationen lämna utrymme för det som informanterna funnit mest angeläget att diskutera. De på förhand utformade intervjutemana har däremot berörts i samtliga intervjuer i större eller mindre utsträckning. 2 Fjorton av de unga företagarna är män, fyra är kvinnor. Ungefär två tredjedelar av informanterna är födda i ett annat land än Sverige, medan en tredjedel av dem är födda i Sverige av två utlandsfödda föräldrar. Spridningen på informanternas födelseländer respektive föräldrarnas födelseländer är stor. De har sina rötter i: Eritrea, Iran (2 st.), Chile (2 st), England, Somalia, Tyskland, Syrien (2 st), Bosnien, Kurdistan (kurdiska delen av Turkiet, 2 st), Turkiet (2 st), Grekland, Libanon och Pakistan. Tolv av företagarna har valt enskild firma som företagsform. De flesta arbetar ensamma i sitt företag utan några anställda. Fem av företagarna delar företaget med en eller flera kompanjoner och driver handelsbolag. Elva av dem arbetar heltid i företaget, och har detta som enda försörjningskälla. En tredjedel har således också andra sysslor, som deltidsanställning eller studier. Två av informanterna arbetar överhuvudtaget inte i företaget längre utan är i detta skede bara registrerade på papper. Fyra har haft andra verksamheter tidigare, inom samma bransch. Tiden som egen företagare varierar från att ett fåtal har varit företagare under många år, ofta med olika verksamheter, till att majoriteten av informanterna har varit företagare mindre än tre år. Branschmässigt fördelar sig företagen som följer: Restaurang (4 st), Tjänster (4 st: körlärare, inredningsdesigner, frisörska, redovisningskonsult), Bygg-Hantverk (2 st), Jordbruk (1 st), Data-IT (4 st), Handel (3 st, import, tobaksaffär). En utförligare presentation av var och en av företagarna finns att läsa i Bilaga. Samtliga namn på företagarna är anonymiserade, liksom företagsnamnen. Ung företagare, utländsk bakgrund två faktorer med reell innebörd? Gemensamt för företagarna i studien är, som nämnts, att de är unga och har utländsk bakgrund. Med avseende på etniskt ursprung, kön, socioekonomisk position, utbildning, erfarenheter, företagsbransch etc. är gruppen desto mer heterogen. Vad som sätts i förgrunden är företagarnas ålder (18 30 år), det vill säga det faktum att de är just unga företagare. 2 Studien utgår från Vetenskapsrådets forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, som bland annat innebär hänsyn till informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002). 15

17 Introduktion De unga företagarna kan sägas vara omgärdade av vissa premisser relaterade till deras ungdom exempelvis arbetsmarknadsetableringar, tillgången till sociala och ekonomiska resurser, drivkrafter och attityder knutna till det faktum att de är just unga företagare. Studien belyser samtidigt vad det kan innebära för dessa unga individer att eventuellt bli betraktade som invandrare, och vad den rådande föreställning som finns om invandrarföretagare kan komma att skapa för ytterligare premisser för deras företagande. Etnicitet och etnisk bakgrund betraktas här som en social identitet en identitetsaspekt bland övriga såsom ålder, kön och socioekonomisk position. Beroende på socialt sammanhang, individens självuppfattning och omgivningens föreställningar blir etnicitet som social faktor mer eller mindre viktig. En individs etniska bakgrund kan bli mer eller mindre framträdande, beroende på hur individen själv identifierar sig och blir identifierad av andra. Här inverkar också hur omgivningen kategoriserar en enskild individ, och hur individen i sin tur förhåller sig till och agerar mot sådana kategoriseringar. Mycket av den samhälleliga diskussionen på olika arenor kategoriserar människor i homogeniserande termer såsom svenskar och invandrare, vi och dom. Inte sällan kopplas förmenta kulturella faktorer och övriga (positivt respektive negativt) laddade föreställningar i varierande utsträckning till respektive grupp. Sådana processer tar sig ofta påtagliga uttryck i individers liv, genom att begränsa handlingsutrymmet och rätten att själva identifiera sig. Varför blir det då relevant att studera just unga företagare med utländsk bakgrund? Finns inte risken att denna studie ytterligare reproducerar och legitimerar föreställningar kring invandrare och invandrarföretagare? Vem är invandrarföretagare, vem har utländsk bakgrund? Inom forskning samt i andra, exempelvis i politiska och mediala sammanhang talas ofta om invandrarföretagare och invandrarföretagande. Begreppet är inte oproblematiskt. Det är inte entydigt vilka som åsyftas med begreppet invandrarföretagare, dvs. vem är invandrare? Ofta faller både de individer som är födda utomlands och även de individer som är födda i Sverige av utlandsfödda föräldrar inom begreppet. Invandrarföretagare syftar då generellt här till företagare med utländsk bakgrund. Begreppet är också problematiskt utifrån vad benämningen och kategoriseringen som sådan kan komma att innebära i termer av hur man på så sätt urskiljer vissa individer på etniska grunder, exempelvis, påtvingas individer som definierar sig utifrån andra grunder. I denna studie används begreppet invandrarföretagare främst i sammanhang då det refereras till studier som använder en sådan terminologi. I föreliggande studies empiriska kapitel används begreppet unga företagare med utländsk bakgrund. 16

18 Introduktion En person med utländsk bakgrund definieras enligt Statistiska Centralbyrån som utrikes eller inrikes född med två utrikes födda föräldrar. Pripp (2001a) 3 reser, i en undersökning om assyriska och syrianska företagare, frågan huruvida det är meningsfullt att kategorisera vissa företagare som invandrarföretagare, när de möter liknande förutsättningar och hinder som företagare i allmänhet. Enligt Pripp är detta sociala/samhälleliga kategoriserande dock redan en realitet, och den gör sig härigenom gällande i människors liv. Kategoriseringen som sådan kan således bli ett hinder som påverkar företagare med invandrarbakgrund. Personer som immigrerat till Sverige kan uppleva att omgivningen ensidigt tolkar deras bevekelsegrunder för att bli egenföretagare i enlighet med deras kultur och grupptillhörighet i stället för utifrån individuella, psykologiska och sociala omständigheter. Möjligheterna att bli bedömda utifrån egna personliga kvalifikationer reduceras. Berättelser och föreställningar blir till konkret verklighet i relation till myndigheter, organisationer, leverantörer, kunder och kreditgivare. På så sätt blir en konstruerad social kategori såsom invandrarföretagare verkligt existerande. (Pripp 1999:342) Många av de assyriska och syrianska företagarnas erfarenheter påminner visserligen om villkor och erfarenheter för företagare i allmänhet. Samtidigt synliggörs här en etnisk dimension, där Pripp tar fasta på hur företagarnas strategier och självpresentationer gjorts etniska mer eller mindre på grund av att de tvingats förhålla sig till det omgivande samhällets kategoriseringar av dem som invandrare. Bland annat menade några företagare att sannolikheten var större att negativa rykten spreds om företagare med invandrarbakgrund än om företagare med svensk bakgrund, något som i sin tur påverkade företagarnas strategier gentemot sin omgivning. 4 De omsluts av andras uppfattningar och anspråk på vetande om gruppens karakteristiska egenskaper. Därigenom reduceras deras identiteter, valfrihet och handlingsutrymme. (Pripp 1999:106) Då begreppen invandrare och invandrarföretagare som sådana redan är etablerade och ger reella konsekvenser i vardagen för de individer som kategoriseras som invandrare/ invandrarföretagare (Pripp 1999 med flera) måste de alltså problematiseras och diskuteras. Därmed blir det relevant att studera huruvida en sådan kategorisering också präglar villkoren för unga företagare med utländsk bakgrund. 3 Pripps undersöker när, var och hur etnicitet blir och görs till något socialt relevant för assyriska och syrianska företagare. Han frågar sig vad det innebar för dessa företagare att bli sedda som invandrarföretagare och om detta i sin tur skapade speciella villkor som de inte delade med andra företagare. Pripp tydliggör dessa företagares individuella strategier och handlingsplaner, hur de hanterar strukturella hinder såväl som omgivande aktörers bemötande och kategoriseringar på basis av sitt etniska ursprung. 4 Pripp visar hur omgivningens bemötande och föreställningar kring invandrarföretagare tvingar de enskilda företagarna att anpassa sina ageranden, exempelvis ha extra rent i sin affär för att motverka de föreställningar/fördomar som människor i omgivningen tillskriver dem. 17

19 Introduktion Tidigare forskning visar hur företagare med utländsk bakgrund i jämförelse med företagare med svensk bakgrund har större finansieringsproblem, mindre utvecklade företagskontakter, är mer beroende av och delaktiga i sociala (och egna etniska) nätverk för sin finansiering och sitt företagande, samt att de i större utsträckning menar att deras motiv till företagande har att göra med arbetslöshet och i viss mån diskriminering. Vissa forskare pekar också på att etniskt företagande många gånger fungerar som ett sätt att möta utanförskap på arbetsmarknaden (Gür 1999). Andra framhåller att sammanhanget kring invandrarföretagande gömmer strukturella orättvisor, samt att invandrare diskrimineras på arbetsmarknaden och därmed drivs till eget företagande (Bel Habib 1999). Aktuell statistik visar att andelen unga företagare med utländsk bakgrund bland de sysselsatta är drygt dubbelt så stor jämfört med motsvarande andel unga företagare med svensk bakgrund. (Integrationsverket, STATIV 2003). Det blir relevant att resa frågan varför unga företagare med utländsk bakgrund blivit just egna företagare samt huruvida sådana kategoriseringar, föreställningar och reella hinder som tycks inverka på vuxna invandrarföretagare generellt också inverkar på unga företagare med utländsk bakgrund. Hur ser de unga företagarna med utländsk bakgrund på sitt eget handlingsutrymme, och vilka motiv och strategier har de för sitt företagande? Påverkas de av samma processer som enligt forskarna omgärdar invandrarföretagare? Schablontänkande och diskriminering Egenföretagande för invandrare kan vara ett sätt att ta sig ur arbetslöshet. Ungdomar har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden generellt. Najib (1999a) menar att även för gruppen ungdomar kan egenföretagande eventuellt bli en lösning på problemet arbetslöshet. Samtidigt visar olika studier hur ungdomar med utländsk bakgrund har svårare att komma in på arbetsmarknaden än vad ungdomar med svensk bakgrund har. Arai, Schröder och Vilhelmsson (2000) menar att den oförklarat förhöjda arbetslösheten bland ungdomar med utländsk bakgrund (när hänsyn tagits till andra påverkansfaktorer) kan bero på diskriminering (jämför Ds 2000:49; Vilhelmsson 2002). Ovanstående resta frågor kring unga företagare med utländsk bakgrund blir i ett sådant socialt sammanhang viktiga att belysa och ta upp till diskussion, också för att i förlängningen bryta upp de strukturella ramar satta beroende på etnicitet, ålder, kön, socioekonomisk position etc. som begränsar individers handlingsutrymme. Samtidigt är det viktigt att gå emot den rådande föreställning om den homogena gruppen invandrare som i vissa sammanhang är rådande, samt 18

20 Introduktion den schablonartade bilden av invandrarföretagaren. Najib beskriver en sådan schablonbild såsom: Den invandrarföretagare som presenteras i massmedia är oftast en man som driver en kiosk eller pizzeria. Han är lågutbildad, arbetar dygnet runt för att tjäna så mycket pengar som möjligt så fort som möjligt (Najib 1999a: 15). Mot ovanstående bakgrund blir ambitionen med föreliggande studie att nyansera förståelsen av unga företagare med utländsk bakgrund genom att visa på hur social bakgrund och olika individuella erfarenheter spelar in. Istället för att spela med i schablontänkandet kring invandrare och invandrarföretagare synliggör studien den heterogenitet avseende bland annat socioekonomisk position, etniskt ursprung, utbildning, kön, ålder som ryms inom dessa begrepp. Teoretiska utgångspunkter Nedan antyds några av de teoretiska utgångspunkterna för föreliggande studie. För en utförligare redogörelse hänvisas till den fullständiga rapporten (Lundqvist, 2006). Studien tar som en av sina utgångspunkter hur olika socioekonomiska samt sociokulturella bakgrundfaktorer och livssammanhang som unga människor befinner sig i ger specifika förutsättningar för deras handlingsutrymme och individuella val. Detta innebär således att valet att bli egen företagare måste problematiseras i relation till det sociala sammanhang där dessa unga företagare är positionerade, och det blir här viktigt att studera individens handlingsutrymme och de möjlighetsstrukturer som omgärdar individens val att bli egen företagare. Småföretagande kan studeras utifrån två övergripande perspektiv, makro- och mikroperspektiv (Collins med flera 1995). Ett makroperspektiv relaterar till frågor om företagarkultur (the nature of self-employment), de begränsningar och möjligheter som skapar entreprenöriella aktiviteter samt till frågor om hur småföretagande passar in ett vidare samhällsekonomiskt tillväxtperspektiv. I mikroperspektivet läggs tyngdpunkten på individens delaktighet i processen, dennes erfarenheter och motivation. Collins med flera pekar på en sammansmältning av perspektiv: det är svårt att förstå småföretagande utan att se till den samhälleliga ekonomiska kontexten, samtidigt är det svårt att synliggöra företagandets drivkrafter och hinder om den individuella erfarenheten och förståelsen utelämnas. Förklaringar till eget företagande kan även grovt indelas i ett strukturellt respektive ett kulturellt perspektiv (se till exempel Anthias & Mehta 2003). Ett strukturellt 19

Villkor och strategier för unga företagare med utländsk bakgrund

Villkor och strategier för unga företagare med utländsk bakgrund R 2006:08 Villkor och strategier för unga företagare med utländsk bakgrund Handlingsvillkor, förhållningssätt samt resurser för unga företagare med utländsk bakgrund Villkor och strategier för unga företagare

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Vad kännetecknar invandrarföretag(are)? Företag som ägs av invandrare är koncentrerade till

Läs mer

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via Den ofrivilligt frivillige företagaren (avhandling) 2011-04-01 Doktor i Sociologi, Linköpings universitet Den ofrivilligt frivillige företagaren

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik Malmö, 2015-09-10 Thomas Carlén LO-ekonom 1 Vad är normkritik? Handlar om att sätta fokus på styrande normer och maktförhållanden. Det innebär

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Hotell- och restaurangbranschen

Hotell- och restaurangbranschen Hotell- och restaurangbranschen en jobbmotor för utlandsfödda Innehållsförteckning 15 Förord 18 Inledning 19 Statistiken 10 Utlandsfödda i hotell- och restaurangbranschen 14 Anställda 16 Företagare 18

Läs mer

Företagare med utländsk bakgrund

Företagare med utländsk bakgrund Företagare med utländsk bakgrund Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN

I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN SKRIFTER FRÅN TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET 2011:4 2011 ÅRS UPPFÖLJNING AV UNGA SOM VARKEN ARBETAR ELLER STUDERAR I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN ALLMÄN INFORMATION Temagruppen@ungdomsstyrelsen.se MEDIA

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

Drivkrafter hinder mervärde

Drivkrafter hinder mervärde 2013 03 06 Ulf Hedbjörk Universitets och högskolerådet Internationell mobilitet Drivkrafter hinder mervärde Ny myndighet: Universitets och högskolerådet HSV VHS YH UHR IPK KRUS Tre studier från UHR under

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Uppsalas företagsklimat sett med unga ögon Sveriges unga vill starta och driva företag. Siffror från Tillväxtverket visar att fyra av tio ungdomar

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum November 2012

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum November 2012 Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum November 2012 2 Förord Under november har IFS för fjärde året i rad ställt ett antal frågor

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor Sammanfattning 1 Integration är ett område som befinner sig i den politiska hetluften i dagens Sverige. Hur integrationen kan förbättras är en av de centrala politiska frågorna. Området rymmer en hel del

Läs mer

Entreprenörskapsbarometer för Västra Götaland 2005 RAPPORT TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2006:2

Entreprenörskapsbarometer för Västra Götaland 2005 RAPPORT TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2006:2 Entreprenörskapsbarometer för Västra Götaland 2005 RAPPORT TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2006:2 Innehåll Förord 2 Sammanfattning 3 1 Inledning 6 2 Hur många är företagare? 7 3 Kan tänka sig att bli företagare

Läs mer

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Rapport nummer 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Sammanfattning: Rapporten redovisar en kartläggning av avnämarna av gymnasieskolan

Läs mer

Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier

Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier Folkhälsocentrum, Landstinget i Östergötland Samhällsmedicin, Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet marika.wenemark@liu.se

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser

Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Presentation av Dr. Riyadh Al-Baldawi Psykiater, leg. Psykoterapeut, handledare, Med.

Läs mer

Invandrares företagande

Invandrares företagande September 2007 Invandrares företagande En statistisk beskrivning av utlandsföddas företagande i Sverige Fler exemplar av broschyren kan beställas via Nuteks publikationsservice på telefon 08-681 91 00

Läs mer

Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010

Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Invandrares företagande Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Rapport från Företagarna oktober 2010 Bakgrund Företagarna har i denna skrift gjort en sammanställning av aktuell statistik vad gäller

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Yalla Trappan. - ett arbetsintegrerande socialt företag för ett socialt hållbart samhälle

Yalla Trappan. - ett arbetsintegrerande socialt företag för ett socialt hållbart samhälle Yalla Trappan - ett arbetsintegrerande socialt företag för ett socialt hållbart samhälle Yalla Trappan von Rosens väg 1 213 66 Malmö 040-21 86 30 kontor@yallatrappan.se www.yallatrappan.se Ett kvinnokooperativ

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se Jelica Ugricic, ordförande Ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Grundades 1970 Ca 600 medlemmar 30% av medlemmarna har

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Svensk presentation 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Trailereffekter AB Bild Specialisten på delar till trailers och släpvagnar 2012-12-28 Anita Lennerstad 2 Utveckling bild bild Axel Johnson AB BRIAB bild

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Social stöd och socialt nätverk. Janne Agerholm

Social stöd och socialt nätverk. Janne Agerholm Social stöd och socialt nätverk Janne Agerholm Sociala relationer Struktur Formella relationer Informella relationer/socialt nätverk Funktion Social stöd Relationella belastningar Socialt nätverk De sociala

Läs mer

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter Jonas Stier Mälardalens högskola Syfte Att belysa det internationella samarbetets processer, problem och möjligheter. Fokus Kultur som företeelse

Läs mer

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 2 Förord På samma sätt som det svenska samhället genomgår förändring, möter också

Läs mer

Invandrares egenföretagande trender, branscher, storlek och resultat

Invandrares egenföretagande trender, branscher, storlek och resultat Invandrares egenföretagande trender, branscher, storlek och resultat nr 2 2011 årgång 39 I denna artikel studeras egenföretagande bland tio invandrargrupper i Sverige. Vi studerar hur andelen företagare

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer NEW BRIGHT FUTURE En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer Ett samverkansprojekt med Strängnäs Business Park och Arbetsförmedlingen 2015-02-20 Förstudie New Bright

Läs mer

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland - Vår utbildning är riktad till socialt utsatta personer med målet att de ska starta egna sociala företag och få en ny chans på arbetsmarkanden. Resultaten

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

VILL DU VARA MED? FRAMTIDSKOMPIS ETT GIVANDE ÅTAGANDE DET ÄR UPP TILL OSS ALLA ATT GÖRA SKILLNAD

VILL DU VARA MED? FRAMTIDSKOMPIS ETT GIVANDE ÅTAGANDE DET ÄR UPP TILL OSS ALLA ATT GÖRA SKILLNAD Framtidskompis är Stiftelsen Framtidsgenerationens ömsesidiga mentorsprogram en konkret möjlighet för dig, ditt företag och era medarbetare att vara med och bygga framtidens samhälle. VILL DU VARA MED?

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar SIOS Bellmansgatan 15, 1 tr, 118 47 Stockholm Tel. 08-55 69 33 60 (vx). Fax 08-643 90 68 E-post:

Läs mer

Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb. Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010

Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb. Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010 Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010 Sammanfattning 2 Sammanfattning År 2006 publicerade Riksrevisionen en granskning av Arbetsförmedlingen (Den offentliga arbetsförmedlingen

Läs mer

VÄRLDENS MÖJLIGHETER

VÄRLDENS MÖJLIGHETER VÄRLDENS MÖJLIGHETER Hjälp till små och medelstora företag med att utveckla möjligheterna och överkomma hindren på krångliga marknader En presentation av Exportrådet Vi gör det enklare för svenska företag

Läs mer

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Inledning Göteborgsregionens kommuner har de senaste åren tagit emot omkring 1200-1500 flyktingar och anhöriga till flyktingar

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Rapport Författad av Lisa Alm Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Vuxnas deltagande i utbildning

Vuxnas deltagande i utbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Vuxnas deltagande i 18 Vuxnas deltagande i Innehåll Fakta om statistiken... 372 Kommentarer till statistiken... 374 18.1 Andel deltagare i åldern 25 64 år i formell eller

Läs mer

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet MÅNGFALD Arbetsmaterial Etnicitet Inledning Svensk innebandy är en del av Sverige och det svenska samhället. Det finns innebandyföreningar i över 90 procent av Sveriges 290 kommuner. Bland dessa 1 100

Läs mer

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Social bakgrund har visat sig ha stor betydelse för elevers läsande i ett flertal studier. Social bakgrund är komplext att mäta då det

Läs mer

Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami

Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami 2012-11-19 1 Översikt Vad är ett gäng - Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project

Läs mer

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential?

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential? Småföretagen + högskolan =en outnyttjad potential? Rapport från Företagarna mars 2011 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 4 Få småföretag har kontakt med högskolan... 4 Östergötland

Läs mer

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik Cecilia Löfstrand Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik A 390913 ÉGALITÉ Innehåll Tabell- och figurförteckning i kapitel 1-10 10 Förord 11 DEL L PROBLEM OCH METOD 15 1 Inledning: policy, problem

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Interkulturellt förhållningssätt

Interkulturellt förhållningssätt Interkulturellt förhållningssätt Professor Pirjo Lahdenperä Eskilstuna 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Entreprenörskapsbarometern 2012. Attityder till företagande i Sverige

Entreprenörskapsbarometern 2012. Attityder till företagande i Sverige Entreprenörskapsbarometern 2012 Attityder till företagande i Sverige Info 0499 Rev A ISBN: 978-91-86987-74-9 Upplaga: 300 ex Illustrationer: Maimi Parik Har du frågor om denna publikation, kontakta: Jonnie

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! -

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - - den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - Driver du företag, har en affärsrörelse på Mallorca eller relaterad till Mallorca och vill nå ut till våra läsare? Då har du möjlighet att annonsera på Mallorcaguide.se

Läs mer

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT!

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! Högre sannolikhet att UF-alumner startar företag har arbete 8-15 år efter gymnasiet Sannolikheten att UF-alumner når chefsposition jämfört med kontrollgruppen Skillnaden

Läs mer

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet MÅNGFALD Arbetsmaterial Etnicitet 1 Inledning Svensk innebandy är en del av Sverige och det svenska samhället. Det finns innebandyföreningar i över 90 procent av Sveriges 290 kommuner. Bland dessa 1 100

Läs mer

Sverigespecifikt humankapital och ungdomars etablering på arbetsmarknaden *

Sverigespecifikt humankapital och ungdomars etablering på arbetsmarknaden * LENA SCHRÖDER ROGER VILHELMSSON Sverigespecifikt humankapital och ungdomars etablering på arbetsmarknaden * Ungdomar med utländsk bakgrund arbetar i lägre grad och är arbetslösa och studerar i högre utsträckning

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

SR om unga och visstidsanställningar

SR om unga och visstidsanställningar SR om unga och visstidsanställningar September 2014 Erik O. Thyselius Innehåll 1. Inledning och metod sid. 3 2. Disposition sid. 3 3. Undersökning av inslagen sid. 3 4. Sammanställning av antalet problemformuleringar

Läs mer