B 2006:3. Att vara sin egen. Unga företagare med utländsk bakgrund villkor och strategier

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "B 2006:3. Att vara sin egen. Unga företagare med utländsk bakgrund villkor och strategier"

Transkript

1 B 2006:3 Att vara sin egen Unga företagare med utländsk bakgrund villkor och strategier

2 alt 1 Att vara sin egen alt 2 10 punkt text Unga företagare med utländsk bakgrund villkor och strategier alt 2 8 punkt text Sammanfattning av rapporten Villkor och strategier för unga företagare med utländsk bakgrund alt 3 Liljeholmsvägen 32, Stockholm Telefon Fax alt 4

3 Omslag: Tiofoto/bildbearbetning:Tango Nutek B 2006:3 ISBN April 2006 Upplaga: ex Text: Nutek Form: Tango AB Tryck: Alfa Print

4 förord Förord Trots år av offentliga insatser står fortfarande alltför många personer med utländsk bakgrund utanför arbetsmarknaden. Särskilt drabbade är unga med utländsk bakgrund. Politiskt sätts allt större tilltro till småföretagandet som ett verktyg för att åstadkomma en förändring. Det är fortfarande relativt få unga som väljer att starta företag, men bland dem är gruppen unga med utländsk bakgrund förhållandevis stor. Kunskapen om varför dessa unga i så pass hög grad valt företagande är dock mycket begränsad. Det är i första hand två centrala frågor som bör besvaras. 1. Utifrån vilka villkor, erfarenheter och ambitioner väljer ungdomar med utländsk bakgrund att etablera egna företag? 2. Under vilka villkor driver de sina företag? På uppdrag av Nutek och Integrationsverket har Catarina Lundqvist vid Tema Etnicitet, Linköpings Universitet, utarbetat en större studie med ambitionen att ingående besvara ovanstående två frågor. I studien lyfter forskaren fram ett antal unga företagares erfarenheter, förhållande till familj, sociala nätverk, position i samhället och på arbetsmarknaden, tidigare utbildning och arbete samt möten med statliga institutioner och andra privata och offentliga instanser. Samtliga intervjuade har utländsk bakgrund. Föreliggande bok, redigerad av Astrid Hasselrot i samråd med Catarina Lundqvist, är en sammanfattning av denna studie. Ett särskilt tack riktas till de arton unga företagare som delat med sig av sina erfarenheter. Hela studien finns publicerad i Nuteks rapportserie (R 2006:3). Rapporten går att ladda ner från Nuteks hemsida Sune Halvarsson Annika Rosing Bosse Olsson Tf Generaldirektör Processledare Programansvarig

5

6 ABSTRACT Abstract Economic structures are in a state of change, and more and more confidence is attached to small business as an engine for employment and growth. Not least must young people show great readiness to create their own jobs. In fact, young people with a foreign background in Sweden set up businesses to a considerably greater extent than young people with a Swedish background. What, then, is the reason why so many young people with a foreign background have succeeded in establishing themselves as selfemployed entrepreneurs at a labour market in crisis? Catarina Lundqvist, researcher at Theme Ethnicity, Linköping University, has conducted a qualitative study, based on interviews with eighteen young entrepreneurs with a foreign background. The study does not give a complete or representative picture of the group of young entrepreneurs with a foreign background in Sweden. The study is, however, in remarkable agreement with other research, and it shows clear common features throughout the interview material. When the interviews have been analysed, we get a picture of a category of typical potential entrepreneurs, often with entrepreneurs as role models in the family. Unemployment is the direct motivation for many of the interviewees to seek a living at their own initiative (become living takers). But they describe their driving forces and ideals in quite different terms (a desire to be free and independent, the importance of being unafraid, ambitious, creative, have good self-confidence, feel responsibility, etc.) in other words attitudes and qualities that are usually attributed to typical entrepreneurs. The motivation that the interview responses express has obviously stood them in good stead. Most of them have negative experiences of the employment office and generally assume that they are not covered by the system of grants and support that they are actually entitled to as taxpayers. Some of them have experienced direct discrimination and have had to develop strategies against this, for example

7 Abstract by giving their firms Swedish sounding names. None of these young business leaders have been reached by the benevolent attitude that society or the school system has to entrepreneurial initiatives. After futile attempts to get a bank loan or a grant to start their own business, most of them have had to ask their families or friends for help or they have used private savings. In the study various aspects of the interviewees life and work situation are discussed. An overall approach in this study influenced by, for example, Kloosterman and Rath s theories on mixed embeddedness is that the situation of these young entrepreneurs must be understood in its total multifaceted social, economic, and political/institutional context. When the picture becomes more balanced, new questions to explore are raised, some of which are taken up in this study. For the present it would be valuable if resources and opportunities also of economic type could be better channelled in the future to those who want to realise their ambitions in the area of enterprise, not least the categories of young people who have hitherto in many ways experienced themselves as negatively discriminated against.

8 Sammanfattning Sammanfattning Näringslivets strukturer omvandlas, och allt större tilltro sätts till småföretagandet som motor för sysselsättning och tillväxt. Inte minst ungdomar måste visa stor beredskap för att kunna skapa sig sina egna jobb, har regeringen signalerat. Ett uttryck för denna hållning är det treåriga nationella program som Nutek fått i uppdrag att genomföra under åren Målet är att stärka inslagen av entreprenöriell karaktär på samtliga utbildningsnivåer. Att strukturomvandlingen fört med sig stor arbetslöshet är för alla bekant. Särskilt drabbade av arbetslöshet är ungdomar, liksom personer med utländsk bakgrund. Dock visar statistiska studier att just andelen unga företagare med utländsk bakgrund bland de sysselsatta en grupp som borde vara dubbelt utsatt, enligt ovan trots allt är betydligt större än andelen unga företagare med svensk bakgrund. Hur kommer det sig att såpass många unga företagare med utländsk bakgrund lyckats etablera sig som egna företagare på en arbetsmarknad i kris? För att söka svaren bland annat på denna fråga har forskaren Catarina Lundqvist vid Tema Etnicitet, Linköpings Universitet, genomfört föreliggande kvalitativa studie, baserad på intervjuer med arton unga företagare med utländsk bakgrund. Resultaten förankras i samtida samhälleliga processer, och jämförs med annan forskning på området. Det kvalitativa tillvägagångssättet innebär att studien inte ger en heltäckande eller representativ bild av gruppen unga företagare i Sverige med utländsk bakgrund. Dock påvisas påtaglig samstämmighet med annan forskning, liksom tydliga gemensamma drag tvärs igenom intervjumaterialet. På så sätt kan studien ändå skapa viss klarhet som den länk den är mellan ett stycke upplevelsebaserad empiri och det sociala, historiska och vetenskapliga sammanhang i vilket detta har lagts i dagen. Arbetslösheten är det direkta motivet för många i denna studie att söka sitt levebröd på eget initiativ (bli levebrödstagare). Ändå är det inte motivet (arbetslöshet) som blir den enda röda tråden genom de intervjuades berättelser, utan i minst lika hög grad det man snarare kan kalla deras motivation. Om arbetslösheten hade varit det enda problemet som skulle lösas, hade många av dem kunnat

9 Sammanfattning hitta alternativ till eget företagande, exempelvis studier. Men de intervjuade beskriver sina drivkrafter och ideal med helt andra förtecken (viljan att vara fri och oberoende, vikten av att vara orädd, ambitiös, kreativ, ha gott självförtroende, känna ansvar etc) med andra ord förhållningssätt och egenskaper som brukar tillskrivas typiska entreprenörer. Den motivation som intervjusvaren utstrålat har uppenbarligen kommit väl till pass. Merparten har nämligen negativa erfarenheter av arbetsförmedlingen, och anser sig allmänt falla utanför det system av bidrag och stöd som de har rätt till som skattebetalare. Några har erfarenheter av ren diskriminering, och har måst utveckla strategier mot detta, som att ge sina företag svenskklingande namn. Ingen av dessa unga företagare har nåtts av samhällets eller skolans välvilja mot entreprenöriella initiativ. De flesta har, efter fruktlösa försök att få starta-egetbidrag eller banklån måst ty sig till familj, vänner eller privata sparpengar. I studien diskuteras olika aspekter av de intervjuades livs- och arbetssituation. Vad innebär det exempelvis att vara just ung företagare? Vilken roll har familjen spelat som förebild, när det gäller inriktningen på eget företagande? Vad har man ärvt av entreprenörsandan i sig, och vad är arvegods på gott och ont när det gäller tillhörighet till vissa branscher? Ett övergripande synsätt i denna studie influerat bland annat av Kloosterman och Raths teorier om mixed embeddedness är att dessa unga företagares situation måste förstås i hela dess mångbottnade sociala, ekonomiska och politiska/ institutionella sammanhang på lokal, regional och nationell nivå. När bilden nyanseras, av de villkor som unga företagare med utländsk bakgrund i Sverige lever under, reses också nya frågor att utforska, varav några utpekas i denna studie. Av värde i vår tid torde vara att resurser och möjligheter också ekonomiska sådana i framtiden bättre kan kanaliseras till dem som vill förverkliga sina ambitioner på företagandets område. Inte minst till de kategorier av unga som hittills i många avseenden upplevt sig som negativt särbehandlade.

10 Innehåll Innehåll Introduktion Studiens syfte och frågeställningar...12 Informanter och tillvägagångssätt...14 Ung företagare, utländsk bakgrund två faktorer med reell innebörd...15 Motiv är en sak, motivation en annan...23 Ett val sett i sitt sammanhang...28 Diskriminering på arbetsmarknaden eget företag som alternativ...30 Jag är en sådan person...35 Sammanfattning...40 Familj och vänner om sociala nätverk och förebilder...41 Företagande i familjen en viktig faktor...41 Att följa eller bryta mönster...47 Sammanfattning...53 Möten på vägen mot eget företagande...55 Erfarenheter av skolan som kunskaps- och attitydförmedlare...55 Möten med Arbetsförmedlingen, Arbetslöshetskassan och starta-eget-bidrag...57 Finansiering från banken eller ur egen ficka?...63 Rådgivningsinstitutioner och vägen dit...66 Etnicitet och invandrarskap stereotypier och kategoriserande uppfattningar...68 Sammanfattning...74 Att vara ung företagare...77 Frihet under ansvar fördelar och nackdelar med företagande...77 Ungdom och företagande konkurrerande friheter...82 Beskrivning av en företagare karaktäristika och självbilder...86 Sammanfattning...90

11 Siktet mot framtiden...91 Framtida företagande och expansion...92 Eget företagande utanför Sveriges gränser...94 Sammanfattning...96 Slutdiskussion...99 Arbetslöshet som motiv bara en delförklaring...99 Motivation som entreprenörer Stöd och motstånd från omvärlden Inbäddade men inte i samhällets positiva entreprenörssyn En ekvation som inte går ihop När görs etnicitet och ålder relevant? Bilaga Presentation av de unga företagarna Böcker och rapporter

12 Introduktion Introduktion Med dagens strukturomvandling av näringslivet sätts allt större tilltro till småföretagandet som motor för tillväxt och sysselsättning. I debatten och utvecklingen går trenden mot att småföretag och småföretagare ska vara mer flexibla, dynamiska och mer specialiserade för att möta de nya villkoren och behoven. Småföretagen ses som delar av nya system för innovation och produktion. Nytt entreprenörsklimat... Ett nytt klimat för småföretagande har bildats i Sverige under 1990-talet, och en förändrad retorik har utvecklats kring företagandet i sig (Nordlund 2003). Diskussionen på offentliga arenor karakteriseras idag av den positiva betydelse som tillskrivs små- och medelstora företag (Sundin 2003). I den samhällsekonomiska debatten framställs småföretagare ofta som samhällets hjältar; det är småföretagarna som förväntas kunna rädda Sveriges sysselsättning och ekonomi ut ur krisen (Najib 2000). Från statligt och politiskt håll hävdas att strukturförändringarna måste kompenseras av en dynamisk småföretagarkultur, om Sverige ska klara den framtida tillväxten och öka sysselsättningen (Nutek 2005). Man konstaterar att småföretagen står för en allt större del av sysselsättningstillskottet i svensk ekonomi, och att deras betydelse för den ekonomiska tillväxten således har ökat (Nutek 2003b). Tillväxten och dynamiken inom svenskt näringsliv är i hög grad förknippad med framväxten av nya tjänste- och servicenäringar. 1 Idag är drygt fyra av fem nya företag tjänsteföretag. Ökningen innebär att utvecklingen av tjänster och service har gått om tillverkningen av produkter och varor som drivkraft för den ekonomiska utvecklingen (Nutek 2005).... på olika villkor Att strukturförändringarna medfört stor arbetslöshet är ett känt faktum. Två av de mest utsatta grupperna på dagens arbetsmarknad är ungdomar och personer med utländsk bakgrund (AMS 2004). Med arbetslösheten som mörk bakgrund, samt i ljuset av den generella tilltro som sätts till småföretagande som tillväxtmotor, placeras nu egenföretagandet bland ungdomar och personer med utländsk bakgrund på dagordningen. 1 De snabbast växande branscherna (som under de senaste åren haft den högsta förädlingsvärdestillväxten) under 2003 var fem tjänste- och servicebranscher: Utbildning, Fastighets- och uthyrningsverksamhet: företagstjänster, Transport, magasinering och kommunikation, Partihandel och detaljhandel, reparationer, Hälso- och sjukvård, sociala tjänster, veterinärverksamhet. (Nutek 2005) 11

13 Introduktion Från regeringshåll signaleras att ungdomar måste visa större beredskap än andra att kunna skapa sina egna jobb (prop. 1998/99:115). Som ett led i detta ska ungdomar med hjälp av ett entreprenörskapsperspektiv på samtliga utbildningsnivåer stimuleras att tänka och handla entreprenöriellt. Regeringen har beslutat om ett treårigt nationellt program för att öka intresset för entreprenörskap bland ungdomar. Nutek har fått i uppdrag att under genomföra ett program som syftar till att öka kunskaperna om entreprenörskap på alla utbildningsnivåer så att fler unga i framtiden ser företagande som ett lika naturligt val som att vara anställd (Nutek 2005b). Ungdomar, liksom personer med utländsk bakgrund, är som visats drabbade av förhållandevis hög arbetslöshet. För de unga finns inte lika självklart plats på den befintliga arbetsmarknaden som det gjort för tidigare generationer. Statistiska studier visar att ungdomar med utländsk bakgrund har större svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden än de med svensk bakgrund. Samtidigt visar det sig att andelen unga företagare (18 30 år) med utländsk bakgrund bland de sysselsatta är drygt dubbelt så stor jämfört med motsvarande andelen med svensk bakgrund. (Integrationsverket, STATIV, 2003). Viktigt för denna studie har varit att söka nyanserade svar på varför ungdomar med utländsk bakgrund i såpass hög grad blivit egna företagare. Uppmärksamheten riktas inte bara mot motiven för valet att starta eget anledningar som i stor utsträckning relaterar till begränsat handlingsutrymme på arbetsmarknaden och arbetslöshet. Som en nödvändig nyansering granskas här också det vi snarare bör kalla motivationen det vill säga i vilken utsträckning de unga företagarnas drivkrafter är av den karaktär frihetslängtan, oräddhet, oberoende, ansvarskänsla etc. som man i debatten brukar tillskriva entreprenörer. Studiens syfte och frågeställningar Det övergripande syftet med föreliggande studie är att, genom intervjuer med unga företagare med utländsk bakgrund, studera villkoren och handlingsutrymmet för deras etablering. Centrala frågor är därför: Utifrån vilka villkor, erfarenheter och ambitioner väljer ungdomar med utländsk bakgrund att etablera egna företag? Under vilka villkor driver de sina företag? 12

14 Introduktion Studien vill ringa in villkoren för unga företagare med utländsk bakgrund genom att spegla ett antal individers bedömningar och upplevelser, i relation till det övergripande samhälleliga handlingsutrymmet. Ambitionen är att genom analys av skilda karriärvägar till eget företagande upptäcka det gemensamma möjligheterna och begränsningarna när det gäller intersektion (korsning) av ålder (ungdom), etnicitet och eget företagande. Frågor reses kring de unga företagarnas motiv till eget företagande, motivation och attityder till företagande, faktorer med inverkan på företagsprofileringen, vilka villkor som omgärdar företagandet och vilka tillvägagångssätt som används vid etablering till egen företagare. Frågor ställs också om de enskilda företagarnas tidigare utbildning och arbete, sociala nätverks betydelse, deras olika resurser och kapitalformer (sociala, kulturella och ekonomiska), samt institutionella kontakter. De unga företagarnas syn på den svenska arbetsmarknadens förutsättningar blir en viktig ingång till bedömningen av vilka möjligheter och begränsningar de själva upplevt. I förlängningen påverkas identifikationsmönstret som företagare, liksom planerna för framtiden: nedläggning eller utvidgning? Studien är av explorativ karaktär och bygger dels på en översikt av befintliga studier på området, dels på egna kvalitativa intervjuer med arton unga egna företagare med utländsk bakgrund. De unga företagarnas berättelser om sin karriärväg förankras i övergripande samtida samhälleliga processer. Det egna företagandet relateras till strukturella förändringar i Sverige. Ambitionen är således att kunna resa relevanta frågeställningar som belyser sambanden mellan erfarenhet och handling. Det individuella relateras till det samhälleliga, liksom etnicitet och ålder/ungdom relateras till företeelsen företagsamhet. Syftet med studien är däremot inte att ge en heltäckande eller representativ bild av gruppen unga företagare med utländsk bakgrund något som skulle vara empiriskt omöjligt utifrån det kvalitativa tillvägagångssättet. Intervjuerna med de unga företagarna kan således inte ses som representativa för samtliga unga företagare med utländsk bakgrund i Sverige. Å andra sidan kan en individuell berättelse ses som något mer än en enskild utsaga, som: ett material där människans samtidiga individualitet och kollektivet artikuleras och utgör på så sätt en länk mellan individen och de större sociala, historiska och diskursiva sammanhang som omsluter henne (Fägerborg 1999). Det faktum att en stor del av de intervjuade unga företagarna talar om samma typ av upplevelser, erfarenheter och så vidare, säger oss något om det samhälle vi lever i och kan peka vidare mot frågor av mer generell karaktär. 13

15 Introduktion En slutsats blir att etableringen som egen företagare påverkas av både övergripande samhälleliga villkor (strukturella och institutionella förutsättningar) och personliga resurser (egna och familjens sociala nätverk och därtill relaterade kulturella och ekonomiska resurser som kapitalformer ). Individens val att bli egen företagare är därigenom inbäddat (embedded) såväl i omgivande villkor som i individuella förutsättningar (Kloosterman och Rath 20011, 2001b) ( se s 21). Informanter och tillvägagångssätt Studiens empiriska kapitel bygger på intervjuer med 18 stycken unga egna företagare i åldern år, med utländsk bakgrund och verksamma i Stockholms län. Informanterna är också unga i sin karriär, i bemärkelsen relativt nyetablerade på arbetsmarknaden. Samtliga är registrerade som egna företagare, bosatta och verksamma i Stockholms län. Att valet föll på just Stockholm har främst att göra med praktiska faktorer, som att studiens utförare är lokaliserad dit, men stämmer också väl överens med det faktum att majoriteten unga företagare är etablerad i landets storstadsregioner. Kontakt med de unga företagarna har tagits via ett flertal kanaler, främst för att få en spridning på målgruppen vad avser företagsbranscher, etableringsområden och bostadsområden men också för att få en spridning i bakgrundsfaktorer som ålder, kön, etnisk bakgrund, utbildningsbakgrund. Nyföretagarcentrum och Stiftelsen IFS Rådgivningscentrum, båda Stockholm, har förmedlat kontakt till sex respektive två av de unga företagare som deltagit i studien. Tio av informanterna har kontaktats med förfrågan om deltagande via både formella och informella kontakter med bland annat ungdomsföreningar, gymnasieskolor, lokala resurscentra, lokala näringslivskontor och universitetsverksamhet. Ett fåtal kontakter har förmedlats via några av de unga företagarna själva. Vid en inledande kontakt med informanten har studiens syfte presenterats: det vill säga att studien bygger på 1 2 timmars långa intervjuer med unga företagare med utländsk bakgrund samt att fokus är inställt på dennas egna erfarenheter bland annat vad gäller motiv, tillvägagångssätt, sociala kontaktnät och institutionella kontakter samt upplevelser av möjligheter och svårigheter i vardagen som ung egen företagare. 14

16 Introduktion Intervjuerna har genomförts individuellt under minuter på offentliga platser såsom caféer/restauranger eller i informantens egen företagslokal. Ett intervjuschema har följts, kategoriserat efter olika huvudteman, samtidigt som samtalen varit relativt fria i upplägget. Ambitionen har varit att i intervjusituationen lämna utrymme för det som informanterna funnit mest angeläget att diskutera. De på förhand utformade intervjutemana har däremot berörts i samtliga intervjuer i större eller mindre utsträckning. 2 Fjorton av de unga företagarna är män, fyra är kvinnor. Ungefär två tredjedelar av informanterna är födda i ett annat land än Sverige, medan en tredjedel av dem är födda i Sverige av två utlandsfödda föräldrar. Spridningen på informanternas födelseländer respektive föräldrarnas födelseländer är stor. De har sina rötter i: Eritrea, Iran (2 st.), Chile (2 st), England, Somalia, Tyskland, Syrien (2 st), Bosnien, Kurdistan (kurdiska delen av Turkiet, 2 st), Turkiet (2 st), Grekland, Libanon och Pakistan. Tolv av företagarna har valt enskild firma som företagsform. De flesta arbetar ensamma i sitt företag utan några anställda. Fem av företagarna delar företaget med en eller flera kompanjoner och driver handelsbolag. Elva av dem arbetar heltid i företaget, och har detta som enda försörjningskälla. En tredjedel har således också andra sysslor, som deltidsanställning eller studier. Två av informanterna arbetar överhuvudtaget inte i företaget längre utan är i detta skede bara registrerade på papper. Fyra har haft andra verksamheter tidigare, inom samma bransch. Tiden som egen företagare varierar från att ett fåtal har varit företagare under många år, ofta med olika verksamheter, till att majoriteten av informanterna har varit företagare mindre än tre år. Branschmässigt fördelar sig företagen som följer: Restaurang (4 st), Tjänster (4 st: körlärare, inredningsdesigner, frisörska, redovisningskonsult), Bygg-Hantverk (2 st), Jordbruk (1 st), Data-IT (4 st), Handel (3 st, import, tobaksaffär). En utförligare presentation av var och en av företagarna finns att läsa i Bilaga. Samtliga namn på företagarna är anonymiserade, liksom företagsnamnen. Ung företagare, utländsk bakgrund två faktorer med reell innebörd? Gemensamt för företagarna i studien är, som nämnts, att de är unga och har utländsk bakgrund. Med avseende på etniskt ursprung, kön, socioekonomisk position, utbildning, erfarenheter, företagsbransch etc. är gruppen desto mer heterogen. Vad som sätts i förgrunden är företagarnas ålder (18 30 år), det vill säga det faktum att de är just unga företagare. 2 Studien utgår från Vetenskapsrådets forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, som bland annat innebär hänsyn till informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002). 15

17 Introduktion De unga företagarna kan sägas vara omgärdade av vissa premisser relaterade till deras ungdom exempelvis arbetsmarknadsetableringar, tillgången till sociala och ekonomiska resurser, drivkrafter och attityder knutna till det faktum att de är just unga företagare. Studien belyser samtidigt vad det kan innebära för dessa unga individer att eventuellt bli betraktade som invandrare, och vad den rådande föreställning som finns om invandrarföretagare kan komma att skapa för ytterligare premisser för deras företagande. Etnicitet och etnisk bakgrund betraktas här som en social identitet en identitetsaspekt bland övriga såsom ålder, kön och socioekonomisk position. Beroende på socialt sammanhang, individens självuppfattning och omgivningens föreställningar blir etnicitet som social faktor mer eller mindre viktig. En individs etniska bakgrund kan bli mer eller mindre framträdande, beroende på hur individen själv identifierar sig och blir identifierad av andra. Här inverkar också hur omgivningen kategoriserar en enskild individ, och hur individen i sin tur förhåller sig till och agerar mot sådana kategoriseringar. Mycket av den samhälleliga diskussionen på olika arenor kategoriserar människor i homogeniserande termer såsom svenskar och invandrare, vi och dom. Inte sällan kopplas förmenta kulturella faktorer och övriga (positivt respektive negativt) laddade föreställningar i varierande utsträckning till respektive grupp. Sådana processer tar sig ofta påtagliga uttryck i individers liv, genom att begränsa handlingsutrymmet och rätten att själva identifiera sig. Varför blir det då relevant att studera just unga företagare med utländsk bakgrund? Finns inte risken att denna studie ytterligare reproducerar och legitimerar föreställningar kring invandrare och invandrarföretagare? Vem är invandrarföretagare, vem har utländsk bakgrund? Inom forskning samt i andra, exempelvis i politiska och mediala sammanhang talas ofta om invandrarföretagare och invandrarföretagande. Begreppet är inte oproblematiskt. Det är inte entydigt vilka som åsyftas med begreppet invandrarföretagare, dvs. vem är invandrare? Ofta faller både de individer som är födda utomlands och även de individer som är födda i Sverige av utlandsfödda föräldrar inom begreppet. Invandrarföretagare syftar då generellt här till företagare med utländsk bakgrund. Begreppet är också problematiskt utifrån vad benämningen och kategoriseringen som sådan kan komma att innebära i termer av hur man på så sätt urskiljer vissa individer på etniska grunder, exempelvis, påtvingas individer som definierar sig utifrån andra grunder. I denna studie används begreppet invandrarföretagare främst i sammanhang då det refereras till studier som använder en sådan terminologi. I föreliggande studies empiriska kapitel används begreppet unga företagare med utländsk bakgrund. 16

18 Introduktion En person med utländsk bakgrund definieras enligt Statistiska Centralbyrån som utrikes eller inrikes född med två utrikes födda föräldrar. Pripp (2001a) 3 reser, i en undersökning om assyriska och syrianska företagare, frågan huruvida det är meningsfullt att kategorisera vissa företagare som invandrarföretagare, när de möter liknande förutsättningar och hinder som företagare i allmänhet. Enligt Pripp är detta sociala/samhälleliga kategoriserande dock redan en realitet, och den gör sig härigenom gällande i människors liv. Kategoriseringen som sådan kan således bli ett hinder som påverkar företagare med invandrarbakgrund. Personer som immigrerat till Sverige kan uppleva att omgivningen ensidigt tolkar deras bevekelsegrunder för att bli egenföretagare i enlighet med deras kultur och grupptillhörighet i stället för utifrån individuella, psykologiska och sociala omständigheter. Möjligheterna att bli bedömda utifrån egna personliga kvalifikationer reduceras. Berättelser och föreställningar blir till konkret verklighet i relation till myndigheter, organisationer, leverantörer, kunder och kreditgivare. På så sätt blir en konstruerad social kategori såsom invandrarföretagare verkligt existerande. (Pripp 1999:342) Många av de assyriska och syrianska företagarnas erfarenheter påminner visserligen om villkor och erfarenheter för företagare i allmänhet. Samtidigt synliggörs här en etnisk dimension, där Pripp tar fasta på hur företagarnas strategier och självpresentationer gjorts etniska mer eller mindre på grund av att de tvingats förhålla sig till det omgivande samhällets kategoriseringar av dem som invandrare. Bland annat menade några företagare att sannolikheten var större att negativa rykten spreds om företagare med invandrarbakgrund än om företagare med svensk bakgrund, något som i sin tur påverkade företagarnas strategier gentemot sin omgivning. 4 De omsluts av andras uppfattningar och anspråk på vetande om gruppens karakteristiska egenskaper. Därigenom reduceras deras identiteter, valfrihet och handlingsutrymme. (Pripp 1999:106) Då begreppen invandrare och invandrarföretagare som sådana redan är etablerade och ger reella konsekvenser i vardagen för de individer som kategoriseras som invandrare/ invandrarföretagare (Pripp 1999 med flera) måste de alltså problematiseras och diskuteras. Därmed blir det relevant att studera huruvida en sådan kategorisering också präglar villkoren för unga företagare med utländsk bakgrund. 3 Pripps undersöker när, var och hur etnicitet blir och görs till något socialt relevant för assyriska och syrianska företagare. Han frågar sig vad det innebar för dessa företagare att bli sedda som invandrarföretagare och om detta i sin tur skapade speciella villkor som de inte delade med andra företagare. Pripp tydliggör dessa företagares individuella strategier och handlingsplaner, hur de hanterar strukturella hinder såväl som omgivande aktörers bemötande och kategoriseringar på basis av sitt etniska ursprung. 4 Pripp visar hur omgivningens bemötande och föreställningar kring invandrarföretagare tvingar de enskilda företagarna att anpassa sina ageranden, exempelvis ha extra rent i sin affär för att motverka de föreställningar/fördomar som människor i omgivningen tillskriver dem. 17

19 Introduktion Tidigare forskning visar hur företagare med utländsk bakgrund i jämförelse med företagare med svensk bakgrund har större finansieringsproblem, mindre utvecklade företagskontakter, är mer beroende av och delaktiga i sociala (och egna etniska) nätverk för sin finansiering och sitt företagande, samt att de i större utsträckning menar att deras motiv till företagande har att göra med arbetslöshet och i viss mån diskriminering. Vissa forskare pekar också på att etniskt företagande många gånger fungerar som ett sätt att möta utanförskap på arbetsmarknaden (Gür 1999). Andra framhåller att sammanhanget kring invandrarföretagande gömmer strukturella orättvisor, samt att invandrare diskrimineras på arbetsmarknaden och därmed drivs till eget företagande (Bel Habib 1999). Aktuell statistik visar att andelen unga företagare med utländsk bakgrund bland de sysselsatta är drygt dubbelt så stor jämfört med motsvarande andel unga företagare med svensk bakgrund. (Integrationsverket, STATIV 2003). Det blir relevant att resa frågan varför unga företagare med utländsk bakgrund blivit just egna företagare samt huruvida sådana kategoriseringar, föreställningar och reella hinder som tycks inverka på vuxna invandrarföretagare generellt också inverkar på unga företagare med utländsk bakgrund. Hur ser de unga företagarna med utländsk bakgrund på sitt eget handlingsutrymme, och vilka motiv och strategier har de för sitt företagande? Påverkas de av samma processer som enligt forskarna omgärdar invandrarföretagare? Schablontänkande och diskriminering Egenföretagande för invandrare kan vara ett sätt att ta sig ur arbetslöshet. Ungdomar har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden generellt. Najib (1999a) menar att även för gruppen ungdomar kan egenföretagande eventuellt bli en lösning på problemet arbetslöshet. Samtidigt visar olika studier hur ungdomar med utländsk bakgrund har svårare att komma in på arbetsmarknaden än vad ungdomar med svensk bakgrund har. Arai, Schröder och Vilhelmsson (2000) menar att den oförklarat förhöjda arbetslösheten bland ungdomar med utländsk bakgrund (när hänsyn tagits till andra påverkansfaktorer) kan bero på diskriminering (jämför Ds 2000:49; Vilhelmsson 2002). Ovanstående resta frågor kring unga företagare med utländsk bakgrund blir i ett sådant socialt sammanhang viktiga att belysa och ta upp till diskussion, också för att i förlängningen bryta upp de strukturella ramar satta beroende på etnicitet, ålder, kön, socioekonomisk position etc. som begränsar individers handlingsutrymme. Samtidigt är det viktigt att gå emot den rådande föreställning om den homogena gruppen invandrare som i vissa sammanhang är rådande, samt 18

20 Introduktion den schablonartade bilden av invandrarföretagaren. Najib beskriver en sådan schablonbild såsom: Den invandrarföretagare som presenteras i massmedia är oftast en man som driver en kiosk eller pizzeria. Han är lågutbildad, arbetar dygnet runt för att tjäna så mycket pengar som möjligt så fort som möjligt (Najib 1999a: 15). Mot ovanstående bakgrund blir ambitionen med föreliggande studie att nyansera förståelsen av unga företagare med utländsk bakgrund genom att visa på hur social bakgrund och olika individuella erfarenheter spelar in. Istället för att spela med i schablontänkandet kring invandrare och invandrarföretagare synliggör studien den heterogenitet avseende bland annat socioekonomisk position, etniskt ursprung, utbildning, kön, ålder som ryms inom dessa begrepp. Teoretiska utgångspunkter Nedan antyds några av de teoretiska utgångspunkterna för föreliggande studie. För en utförligare redogörelse hänvisas till den fullständiga rapporten (Lundqvist, 2006). Studien tar som en av sina utgångspunkter hur olika socioekonomiska samt sociokulturella bakgrundfaktorer och livssammanhang som unga människor befinner sig i ger specifika förutsättningar för deras handlingsutrymme och individuella val. Detta innebär således att valet att bli egen företagare måste problematiseras i relation till det sociala sammanhang där dessa unga företagare är positionerade, och det blir här viktigt att studera individens handlingsutrymme och de möjlighetsstrukturer som omgärdar individens val att bli egen företagare. Småföretagande kan studeras utifrån två övergripande perspektiv, makro- och mikroperspektiv (Collins med flera 1995). Ett makroperspektiv relaterar till frågor om företagarkultur (the nature of self-employment), de begränsningar och möjligheter som skapar entreprenöriella aktiviteter samt till frågor om hur småföretagande passar in ett vidare samhällsekonomiskt tillväxtperspektiv. I mikroperspektivet läggs tyngdpunkten på individens delaktighet i processen, dennes erfarenheter och motivation. Collins med flera pekar på en sammansmältning av perspektiv: det är svårt att förstå småföretagande utan att se till den samhälleliga ekonomiska kontexten, samtidigt är det svårt att synliggöra företagandets drivkrafter och hinder om den individuella erfarenheten och förståelsen utelämnas. Förklaringar till eget företagande kan även grovt indelas i ett strukturellt respektive ett kulturellt perspektiv (se till exempel Anthias & Mehta 2003). Ett strukturellt 19

Villkor och strategier för unga företagare med utländsk bakgrund

Villkor och strategier för unga företagare med utländsk bakgrund R 2006:08 Villkor och strategier för unga företagare med utländsk bakgrund Handlingsvillkor, förhållningssätt samt resurser för unga företagare med utländsk bakgrund Villkor och strategier för unga företagare

Läs mer

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Vad kännetecknar invandrarföretag(are)? Företag som ägs av invandrare är koncentrerade till

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Hotell- och restaurangbranschen

Hotell- och restaurangbranschen Hotell- och restaurangbranschen en jobbmotor för utlandsfödda Innehållsförteckning 15 Förord 18 Inledning 19 Statistiken 10 Utlandsfödda i hotell- och restaurangbranschen 14 Anställda 16 Företagare 18

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via Den ofrivilligt frivillige företagaren (avhandling) 2011-04-01 Doktor i Sociologi, Linköpings universitet Den ofrivilligt frivillige företagaren

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

Segregation en fråga för hela staden

Segregation en fråga för hela staden Segregation en fråga för hela staden Segregationen finns inte bara i områden som brukar kallas utsatta. Hela Göteborg är segregerat, och frågan är en angelägenhet för hela staden. Det var ett av budskapen

Läs mer

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik Malmö, 2015-09-10 Thomas Carlén LO-ekonom 1 Vad är normkritik? Handlar om att sätta fokus på styrande normer och maktförhållanden. Det innebär

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN

I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN SKRIFTER FRÅN TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET 2011:4 2011 ÅRS UPPFÖLJNING AV UNGA SOM VARKEN ARBETAR ELLER STUDERAR I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN ALLMÄN INFORMATION Temagruppen@ungdomsstyrelsen.se MEDIA

Läs mer

Bilaga 6. 4 Sammanfattning och åtgärdsförslag

Bilaga 6. 4 Sammanfattning och åtgärdsförslag Utdrag ur Diskriminering av romer i Sverige - rapport från DO:s projekt åren 2002 och 2003 om åtgärder för att förebygga och motverka etnisk diskriminering av romer (s 50-54) 4 Sammanfattning och åtgärdsförslag

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Företagare med utländsk bakgrund

Företagare med utländsk bakgrund Företagare med utländsk bakgrund Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Invandrarindex Sandviken

Invandrarindex Sandviken Nyanlända invandrares syn på Gävleborgs Län och Norrland som helhet. Invandrarindex 1 Sandviken 1-11-6 Invandrarindex 1 (94) 1 % 9 8 7 6 4 Är du. 44 Kvinna 4 6 Man Invandrarindex 2 (94) 2 Bas total: 3.1

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Arbetsmarknaden fungerar inte etniskt neutralt Invånare födda utomlands har en för arbetsmarknaden gynnsam utbildningsnivå och åldersstruktur

Arbetsmarknaden fungerar inte etniskt neutralt Invånare födda utomlands har en för arbetsmarknaden gynnsam utbildningsnivå och åldersstruktur EN SUMMERING RAPPORT INTEGRATION 2002 Arbetsmarknaden Allt fler invandrade har nått arbetsmarknaden de senaste åren. Ökningen i sysselsättning har under högkonjunkturen i slutet av 1990-talet varit snabbare

Läs mer

Sammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten

Sammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten Sammanfattning Utgångspunkterna för rapporten Sverige är ett land med en heterogen befolkning sammansatt av kvinnor och män, från olika samhällsklasser, med olika etniska bakgrunder, i alla åldrar, med

Läs mer

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Uppsalas företagsklimat sett med unga ögon Sveriges unga vill starta och driva företag. Siffror från Tillväxtverket visar att fyra av tio ungdomar

Läs mer

samhälle Susanna Öhman

samhälle Susanna Öhman Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det

Läs mer

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad Lina Aldén & Mats Hammarstedt Bakgrund År 2016 är mer än 1,5 miljoner personer, eller ca 16 procent av den totala befolkningen

Läs mer

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida Till dig som är paneldeltagare vid Föräldrakrafts seminarium Vägen till arbete i Almedalen den 30 juni Stockholm i juni 2015 INSPEL INFÖR PANELSAMTAL 1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet

Läs mer

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT!

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! Högre sannolikhet att UF-alumner startar företag har arbete 8-15 år efter gymnasiet Sannolikheten att UF-alumner når chefsposition jämfört med kontrollgruppen Skillnaden

Läs mer

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden Kunskapslyftet Berndt Ericsson Sweden 2007-10-16 17 Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 1997-2002 Four important perspectives or aims Develop adult education Renew labour market policy Promote economic

Läs mer

Att stödja starka elever genom kreativ matte.

Att stödja starka elever genom kreativ matte. Att stödja starka elever genom kreativ matte. Ett samverkansprojekt mellan Örebro universitet och Örebro kommun på gymnasienivå Fil. dr Maike Schindler, universitetslektor i matematikdidaktik maike.schindler@oru.se

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Diskriminering 1/6. Lektionshandledning #33. Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: minuter

Diskriminering 1/6. Lektionshandledning #33. Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: minuter i Lektionshandledning #33 Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: 40 60 minuter Diskriminering 1/6 Material och förberedelser: Denna lektion är lämplig efter att

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Rapport- & rekommendationsstrukturer Rapportstruktur Rekommendationsstruktur Delar (3) Kapitel Delkapitel 2 En social investeringspolitik som kan göra samhällssystemen

Läs mer

Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund

Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Studie genomförd av Stiftelsen Internationella Företagarföreningen i Sverige, IFS Juli 2013 2 Förord För femte året i rad presenterar

Läs mer

Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser

Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Presentation av Dr. Riyadh Al-Baldawi Psykiater, leg. Psykoterapeut, handledare, Med.

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

Studien Arbetsintegrerande sociala företag - styrformer, ledarskap och utveckling

Studien Arbetsintegrerande sociala företag - styrformer, ledarskap och utveckling Studien Arbetsintegrerande sociala företag - styrformer, ledarskap och utveckling Huvudsyftet att undersöka hur styrformer och ledarskap inverkar på de arbetsintegrerande sociala företagens utveckling

Läs mer

Remissyttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå

Remissyttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Sida: 1 av 7 Af-2016/00430191 Datum: 2016-12-13 Avsändarens referens: Ju2016/08546/L7 Remissyttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Sammanfattning Arbetsförmedlingen

Läs mer

Är du ett med din företagsidé?

Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Testa Dig själv 1 Varför vill Du starta företag? 2 Är det rätt tillfälle för dig? 3 Har du lämpliga erfarenheter och kunskaper? DINA SLUTSATSER

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Session: Historieundervisning i högskolan

Session: Historieundervisning i högskolan Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,

Läs mer

Equips people for better business

Equips people for better business Equips people for better business The Corn Philosophy When I was young, I used to spend time with my grandparents on their farm. One day my granddad asked me to fix the fence. Instead I went swimming with

Läs mer

Förord. Författarna och Studentlitteratur

Förord. Författarna och Studentlitteratur I den här boken lyfter vi fram ett humanistiskt orienterat perspektiv på kulturmöten. Orsaken är att vi ofta upplevt att det behövs en sådan bok. Många böcker förmedlar ensidiga syner på kulturmöten som

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum November 2012

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum November 2012 Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum November 2012 2 Förord Under november har IFS för fjärde året i rad ställt ett antal frågor

Läs mer

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor

Läs mer

Drivkrafter hinder mervärde

Drivkrafter hinder mervärde 2013 03 06 Ulf Hedbjörk Universitets och högskolerådet Internationell mobilitet Drivkrafter hinder mervärde Ny myndighet: Universitets och högskolerådet HSV VHS YH UHR IPK KRUS Tre studier från UHR under

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Generation Gör det själv. Malin Sahlén, Stefan Fölster Juli 2010

Generation Gör det själv. Malin Sahlén, Stefan Fölster Juli 2010 Generation Gör det själv Malin Sahlén, Stefan Fölster Juli 2010 Generation Gör det själv Malin Sahlén Sammanfattning Arbetslösheten bland Sveriges ungdomar ligger fortsatt på oroande hög nivå. Under 2009

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Bokslut Reinfeldt och Halland

Bokslut Reinfeldt och Halland Bokslut Reinfeldt och Halland Resultatet av åtta år med en borgerlig regering Socialdemokraterna i Halland 2014-06-25 1 Sammanfattning Den borgerliga regeringens politik för att skapa nya jobb har helt

Läs mer

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/ Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa Yttrande 2006-06-16 S2005/9249/FH Socialdepartementet Enheten för folkhälsa Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Enhet C/2 "Hälsoinformation" L-2920 LUXEMBURG Sveriges

Läs mer

Funktionshindrade i välfärdssamhället

Funktionshindrade i välfärdssamhället Funktionshindrade i välfärdssamhället Traditionellt sett har frågor om funktionsnedsättning hanterats inom socialpolitisk kontext -vård, stöd, försörjningshjälp mm Funktionshinder Konsekvens av det samhälle

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Kunskapslyft ett första steg

Kunskapslyft ett första steg 2014-04-23 Kunskapslyft ett första steg Sammanfattning - Socialdemokraterna föreslår idag ett första steg i ett kunskapslyft - Inom ramen för det första steget föreslås 30 000 platser inom komvux, yrkesvux

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44)

Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44) Yrkesföreningen för Budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst Justitiedepartementet Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44) BUS - i

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Tudelad arbetsmarknad för akademiker

Tudelad arbetsmarknad för akademiker 2015 Thomas Ljunglöf Tudelad arbetsmarknad för akademiker Tudelad arbetsmarknad för akademiker Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften men ange källa Thomas Ljunglöf och Saco www.saco.se www.saco.se/arbetsmarknadsdata

Läs mer

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD:

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: - Var tydlig med dina svar! Ge konkreta exempel och statistik och visa på en tydlig koppling mellan din vision och hur din lösning kan förverkligas. - Varje svar får innehålla

Läs mer

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron 6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron Kerstin Westin, Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet Vad är viktigt i livet? Synen på livet och tillvaron kan diskuteras eller beskrivas i termer

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson

Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson CIRCLE, Lunds universitet Industriell Ekonomi och Management,

Läs mer

Utlandsföddas företagande i Sverige

Utlandsföddas företagande i Sverige Utlandsföddas företagande i Sverige Fakta & statistik 2010 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Social stöd och socialt nätverk. Janne Agerholm

Social stöd och socialt nätverk. Janne Agerholm Social stöd och socialt nätverk Janne Agerholm Sociala relationer Struktur Formella relationer Informella relationer/socialt nätverk Funktion Social stöd Relationella belastningar Socialt nätverk De sociala

Läs mer

Capabilities for Education, Work and Voice from the Perspective of the Less Employable University Graduates.

Capabilities for Education, Work and Voice from the Perspective of the Less Employable University Graduates. Capabilities for Education, Work and Voice from the Perspective of the Less Employable University Graduates. Delstudie inom EU-projektet Workable 2010-2013 Gunilla Bergström Casinowsky Institutionen för

Läs mer

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT!

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! Högre sannolikhet att UF-alumner startar företag har arbete 8-15 år efter gymnasiet Sannolikheten att UF-alumner når chefsposition jämfört med kontrollgruppen Skillnaden

Läs mer

EFTER EN FINANSIELL KRIS

EFTER EN FINANSIELL KRIS CER ING OM CENTRUM FÖR FORSKN ER EKONOMISKA RELATION RAPPORT 2013:3 K N A B I G IN N IV G IT D E KR EFTER EN FINANSIELL KRIS Kreditgivning i bank efter en finansiell kris Anders Nilsson och Peter Öhman

Läs mer

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Rapport nummer 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Sammanfattning: Rapporten redovisar en kartläggning av avnämarna av gymnasieskolan

Läs mer

Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1

Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Frågan om ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden har en central roll i årets valrörelse. Diskussionen begränsar sig ofta till möjligheten

Läs mer

DYNAMIKEN SOM SKAPAR MEDARBETARENGAGEMANG

DYNAMIKEN SOM SKAPAR MEDARBETARENGAGEMANG DYNAMIKEN SOM SKAPAR MEDARBETARENGAGEMANG Dale Carnegie Training Whitepaper Copyright 2012 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. Dynamics Engagement_062513_wp _EMEA HUR ENGAGERADE ÄR DINA

Läs mer

Utvecklingsförvaltningen. Arbetscentrum. Enhetsplan 2008

Utvecklingsförvaltningen. Arbetscentrum. Enhetsplan 2008 Utvecklingsförvaltningen Arbetscentrum Enhetsplan 2008 Enhetssplan för Arbetscentrum 2008 Syfte Arbetscentrum består av två enheter, Invandrar/SFI-enheten, Arbetsmarknadsenheten. Arbetscentrum arbete syftar

Läs mer

State Examinations Commission

State Examinations Commission State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training

Läs mer

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Service och bemötande Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Vad är service? Åsikter? Service är något vi upplever i vårt möte med butikssäljaren, med kundserviceavdelningen, med företagets

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för

Läs mer

Invandrares företagande

Invandrares företagande September 2007 Invandrares företagande En statistisk beskrivning av utlandsföddas företagande i Sverige Fler exemplar av broschyren kan beställas via Nuteks publikationsservice på telefon 08-681 91 00

Läs mer