Ungdomsstyrelsen. Ungdomsstyrelsen 1999 Ungdomsstyrelsen Rapporterar 17 ISSN ISBN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ungdomsstyrelsen. Ungdomsstyrelsen 1999 Ungdomsstyrelsen Rapporterar 17 ISSN 1400-8327 ISBN 91-89050-23-1"

Transkript

1 Tummen upp

2 Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet. Vi följer ungdomars levnadsvillkor och utvärderar hur ungdomspolitiken förverkligas på statlig och kommunal nivå. Vi arbetar sektorsövergripande och föreslår åtgärder för att förbättra ungdomars levnadsförhållanden och inflytande över samhällsutvecklingen. Ungdomsstyrelsen fördelar statsbidrag till ungdomsorganisationer och verkar för förnyelse av ungdomsverksamheten inom kommuner och föreningsliv. Ungdomsstyrelsen ansvarar för EU:s utbytesprogram Ungdom för Europa och Europeisk volontärtjänst samt andra former av internationellt ungdomsarbete. Ungdomsstyrelsen är opinionsbildare och arbetar med samhällsinformation för ungdomar i internetarenan Slussen och Ungdomskanalen. Ungdomsstyrelsen 1999 Ungdomsstyrelsen Rapporterar 17 ISSN ISBN redaktörer Birgitta Myrman/Ingrid Bohlin texter/foto (ögonvittnen) Anette Persson texter (underlag) Solveig Perjos/Lena Ståhl textunderlag Ungdomsstyrelsens utredningar 15 och 16 språkgranskning Ingrid Bohlin/Anette Persson grafisk form Christián Serrano foto Christián Serrano tryck Graphium Norstedts Tryckeri distribution Ungdomsstyrelsen Box 17801, Stockholm tfn , fax e-post webbplats

3 Förord För att underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden och utvärdera utvecklingsgarantins första år gav regeringen 1997 Ungdomsstyrelsen uppdraget (regeringsbeslut A97/3274/A) att göra insatser på tre områden. Dessa är information och mobilisering, utveckling och utvärdering. Erfarenheterna från detta första år av utvecklingsgarantin visar att ungdomarna själva, kommunerna och andra inblandade parter ger tummen upp för utvecklingsgarantin. Utvecklingsgarantin är en bra reform som ger konkreta och positiva effekter där tidigare åtgärder inte lyckats. Helhetsintrycket är att utvecklingsgarantin med vissa justeringar har en potential att stödja människor, inte bara ungdomar, som behöver stort stöd att etablera sig på arbetsmarknaden. Utvecklingsgarantin är således en lyckad reform. Men det finns också avigsidor, barnsjukdomar om man så vill, som måste vara föremål för debatt och till sist förändring. Den här idéskriften är ett bidrag till den debatten. Tummen upp Utvecklingsgarantin utifrån ungdomarnas perspektiv ger just ungdomarnas syn på reformen. Men den ger också inblickar i de möten som många gånger misslyckas på grund av okunskap om ungdomars situation. Ur de utvärderingar som genomförts av Solveig Perjos och Lena Ståhl har vi identifierat fyra av utvecklingsgarantins viktigaste framgångsfaktorer. Dessa är vägledningsfunktionen, den stödjande miljön, tiden och ersättningen. Alla dessa har positiva sidor men också negativa. Det är kring dessa som debatten måste fokuseras. I rapporten ges ungdomarnas röst. Leif Linde generaldirektör, Ungdomsstyrelsen

4 Ofta känns det som att det är ganska mycket byråkrati, mer än socialt liksom, som att se människa för människa. Ord mals om och om igen, ord som inte berör mig.

5 Innehåll 6 Förord 12 Inledniing

6 Inledning

7 Utvecklingsgarantin är bra för unga långtidsarbetslösa. Det är Ungdomsstyrelsens slutsats av de utvärderingar som gjorts. Överlag är ungdomarna positiva till reformen. I december 1998 var antalet ungdomar i utvecklingsgarantin cirka Under samma period fanns cirka långtidsarbetslösa ungdomar i åldern år. Det är framförallt kontakterna med handläggarna på kommunerna, tiden som arbetsförmedling och kommun avsatt för introduktion samt vägledningen och det personliga engagemanget, som ungdomarna lyfter fram som positiva. Även övriga parter i utvecklingsgarantin är i huvudsak positiva. Det tycks som om arbetsförmedlingen och kommunen har hittat ett nytt sätt att stötta de ungdomar som tidigare ofta gått rundgång i olika arbetsmarknadsåtgärder. Statskontorets utvärdering visar dessutom på mycket goda resultat då det gäller effekterna av utvecklingsgarantin. De ungas möjligheter att komma vidare till arbete eller studier har ökat avsevärt. Det finns således tydliga tecken på att utvecklingsgarantins regelverk skapar möjligheter som i mycket hög grad gynnar de unga långtidsarbetslösa. Mycket tyder på att utvecklingsgarantin, rätt nyttjad, kan vara en lösning också för andra långtidsarbetslösa. I utredningen Färre bidrag och fler i jobb (Ds 1999:54) föreslås att utvecklingsgarantin ska utvidgas till att omfatta även arbetslösa i övriga åldersgrupper som har haft socialbidrag i minst sex månader. Det blir således tummen upp för utvecklingsgarantin. Men ingen sol lyser starkare än att den också har en skuggsida. Det finns några inslag i reformen som skapar problem för ungdomarna. Och medan reformens frihet i vissa kommuner har nyttjats för att anpassa en verksamhet efter individen har den i andra kommuner utgjort hinder. Dessa bägge sidor av utvecklingsgarantin skall belysas i den här rapporten. Ungdomsstyrelsens utvärderingar (En bro mellan utbildning och arbete Utvärdering av utvecklingsgarantin utredning nr 15, Utvecklingsgarantin för långtidsarbetslösa ungdomar i tio kommuner utredning nr 16) och Statskontorets utvärdering (Utvecklingsgarantin för ungdomar det första året, 1999:6) visar att ungdomarna (20 24 år) till stor del är nöjda med sin tid inom utvecklingsgarantin. Cirka två tredjedelar av dem säger att de

8 trivs bra inom utvecklingsgarantins verksamhet. Ett skäl är att ungdomarna möter mentorer och handledare som har tid för samtal och individuellt stöd. Ungdomarna uppger att detta är en viktig skillnad i förhållande till andra åtgärder som de har deltagit i. En annan orsak till ungdomarnas upplevda trivsel är att de unga i många fall kan delta i utvecklingsgarantin upp till ett år. Detta ger möjlighet att utvecklas i sin egen takt samt tid att reflektera över och diskutera sin egen utveckling med andra ungdomar och med de processhandledare som finns i verksamheten. En nödvändig förutsättning för att tiden i utvecklingsgarantin skall vara givande är att den unge deltar i en individanpassad verksamhet som tar hänsyn till bakgrund och framtidsplaner och som syftar till att ge en personlig kompetensutveckling och förankring på arbetsmarknaden direkt eller på längre sikt. För att detta skall kunna bli verklighet krävs ett brett verksamhetsutbud och/eller olika former av utbildning. Men det viktigaste av allt är personal som är lyhörd för de enskilda individernas behov. Många kommuner påpekar att det som är bra med utvecklingsgarantin just är att det går att skapa en individanpassad verksamhet. Enligt svaren i utvärderingarna har de flesta kommuner, som anordnat verksamhet inom utvecklingsgarantin, också gått in för att stötta och motivera ungdomarna. Detta förhållningssätt samt den relativt goda ekonomiska ersättning som kommunerna får för ungdomarna i utvecklingsgarantin har enligt utvärderingarna gjort att det faktiskt varit möjligt att anordna en individinriktad åtgärd. Kommunerna anser att nyckeln till framgången ligger i en kombination av ungdomarnas motivation, inflytande över sina egna möjligheter att försörja sig och utformandet av det individuella handlingsprogrammet. En fördel med utvecklingsgarantin är också att den påverkar samarbetet mellan olika aktörer inom arbetsmarknadsområdet. Den kan medföra, och tycks ha medfört i många kommuner, ett utvecklat samarbete kring de enskilda ungdomarna. Socialsekreterare, andra handläggare på kommunen eller platsförmedlare på arbetsförmedlingen träffar den unge i ett samtal. Dessa samtal utgör grunden för den individuella handlingaplanen.

9 Många ungdomar i utvecklingsgarantin deltar i redan befintlig verksamhet. Men friheten i utvecklingsgarantin har också skapat möjligheter att kombinera praktik med utbildning. Det är en ny möjlighet jämfört med andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det har gjort att ungdomarna i utvecklingsgarantin oftare har hamnat i en verksamhet som passar honom eller henne. En orsak till att detta har lyckats är att kommunerna avsätter mer tid för varje enskild individ och satsar mycket på att just individens behov skall vara vägledande för vilken verksamhet som påbörjas. En del kommuner har, utifrån ungdomarnas önskemål om framtida arbete, skapat ett mångfaldens nätverk för att ge faktiska möjligheter att praktisera eller studera det man vill. Det har inneburit att man knutit kontakter med allt från distansuniversitet, högskolor, lokala utbildningsanordnare till samarbete med privata näringslivet och, om än i mindre omfattning, med folkhögskolor, studieförbund, ideella föreningslivet samt idé- och utvecklingscentra. Ett större antal kommuner har också skapat ett samverkansnätverk med internationella partners och projekt (t.ex. Ungdom för Europa och Europeisk volontärtjänst, Leonardo da Vinci, Interpraktik m.fl.) som stödjer långtidsarbetslösa ungdomar med praktik- och utbildningsplatser i Europa eller övriga världen. Ungdomsstyrelsens utvärderingar visar att många av de ungdomar som deltagit i utvecklingsgarantin har fått arbete eller påbörjat en utbildning. Även Statskontorets utvärdering redovisar ett mycket positivt resultat. Ungdomar som deltagit i utvecklingsgarantin har hittat ett arbete på, i genomsnitt, mindre än hälften av den tid som det tar för ungdomar som inte deltagit. Att delta i utvecklingsgarantin mer än 90 dagar har ökat chansen för ungdomarna att få ett arbete med 195 procent och att påbörja en utbildning med 120 procent. Uttryckt i arbetslöshetstider betyder detta att de ungdomar som deltagit i utvecklingsgarantin hittar ett arbete efter en tredjedel av tiden och en utbildning efter knappt halva tiden jämfört med långtidsarbetslösa ungdomar som inte deltagit. Detta har kunnat ske trots att reformens ambition, att ungdomarna i utvecklingsgarantin ska delta i arbetsförmedlingens jobbsökaraktiviteter, inte uppfylls i särskilt stor utsträckning. Det visar Ungdomsstyrelsens utvärdering Utvecklingsgarantin för lång-

10 tidsarbetslösa ungdomar i 10 kommuner. Av de intervjuade ungdomarna sökte 57 procent arbete innan de började i utvecklingsgarantin. Andelen som sökte arbete på arbetsförmedlingen under tiden som de deltog i utvecklingsgarantin var 41 procent. Kontakterna med arbetsförmedlingen minskade således. Överraskande är därför att de effekter som skulle kunna förväntas av detta, att färre ungdomar etablerar sig på arbetsmarknaden eller i utbildning, snarast tycks ha blivit det motsatta. Många ungdomar, som Ungdomsstyrelsen kommit i kontakt med i utvärderingsarbetet, uppger att de har varit mera aktiva att söka arbete när de deltog i utvecklingsgarantin, än de har varit tidigare. Detta tyder på att ungdomar som medverkar inom utvecklingsgarantin fortsätter att söka arbete aktivt. I utvecklingsgarantin har de kunnat göra det utifrån ett visst sammanhang och utifrån det egna intresseområdet. Det förefaller således som att den atmosfär som utvecklingsgarantin skapar stimulerar de unga att bli mera enträgna i sina jobbsökaraktiviteter än i kontakterna med arbetsförmedlingen. Detta resulterade i att antalet unga som fick arbete ökade. Ungdomsstyrelsen har i flera olika rapporter och böcker redovisat erfarenheter och resultat från utvecklingsgarantin på regeringens uppdrag. Varför då ytterligare en rapport? När reformen om utvecklingsgarantin sjösattes var det en insats som i viss utsträckning också vilade på Ungdomsstyrelsens erfarenheter från tidigare projekt. Det otraditionella inslaget var i sig en metod som skulle prövas. I denna ingår ett starkt individbaserat förhållningssätt där utgångspunkten är den unge själv och där hans eller hennes inneboende resurser och önskemål är vägledande. Det är ett förhållningssätt som Ungdomsstyrelsen har utgått från i många projekt och inte minst i arbetsmarknadsprojekt. Utvecklingsgarantin är ett nytt sätt att arbeta utifrån individen i stor skala. En ny reform måste prövas, utvärderas och debatteras. Så även utvecklingsgarantin. Trots alla de goda resultat som reformen uppvisar finns konsekvenser av sjösättningen och inslag i själva reformsystemet som behöver vidareutvecklas. Ungdomarna ger visserligen tummen upp för utvecklingsgarantin. Men samtidigt vittnar de om negativa sidor som finns i det stöd och den service som samhället ska ge till unga människor på väg ut i arbetslivet. Tummen upp Utvecklingsgarantin ur ungdomarnas perspektiv

11 lyfter fram just ungdomarnas åsikter och avsikten är att låta dessa bli en del i debatten om hur utvecklingsgarantin kan bli bättre. Skriften belyser de mest centrala områdena inom utvecklingsgarantin där de stora framgångsfaktorerna ligger men pekar också ut de problem som ungdomarna upplever i sin vardag i utvecklingsgarantin och i kontakterna med arbetsförmedling och kommun. Underlaget är hämtat från de utvärderingar som Ungdomsstyrelsen gjort och den slutrapport som lämnats till regeringen. Dessa är Utvecklingsgarantin för långtidsarbetslösa ungdomar i 10 kommuner, En bro mellan utbildning och arbete utvärdering av utvecklingsgarantin samt slutrapporten Iakttagelser och slutsatser av utvecklingsgarantins första år Slutredovisning. Alla tre finns att tillgå på Ungdomsstyrelsen. I den följande redovisningen anges efter varje avsnitt ur vilken utvärdering materialet är hämtat. För att förstärka ungdomsperspektivet har vi under sommaren 1999 intervjuat ungdomar som har erfarenhet av utvecklingsgarantin och otraditionella verksamheter. Dessa sex ungdomar och alla de andra som talar i utvärderingarna är ögonvittnen både till sin egen långtidsarbetslöshet och till utvecklingsgarantins problem och förtjänster. Det är utifrån deras perspektiv som debatten om utvecklingsgarantin måste fortgå.

12 Ögonvittne Petter Egna pengar Höj ersättningen i utvecklingsgarantin så att ungdomar slipper gå till socialkontoret och få socialbidrag. Det tycker Linda Pedersen, 24, och Petter Ter-Borch, 23, som deltagit i utvecklingsgarantin i Bollnäs. Ögonvittne Linda Petter Ter-Borch och Linda Pedersen gömmer sig under ett parasoll på ett fik i Bollnäs. Det är gassande sol, semesterstämning och småstadsidyll. Men det är inte alltid idylliskt att bo och leva i en småstad. Det har Petter och Linda fått erfara. De vet båda vad det vill säga att vara arbetslös och styrd av myndigheter. Och hur pinsamt det är att berätta för folk att man är arbetslös. Efter gymnasiet har de varit med i ett flertal arbetsmarknadsåtgärder, haft praktikplatser samt kortare anställningar. När de i januari 1998 fick veta att de skulle delta i en ny åtgärd som kallades utvecklingsgaranti var deras entusiasm inte vidare stor. Det blev inte bättre av att ingen visste något om den nya åtgärden, varken arbetsförmedlingen, kommunen eller försäkringskassan. Först efter tre månader fick de reda på att de måste delta i ett år. Jag kände mig lite överkörd och behandlad som en produkt på ett papper, säger Petter och visar med armen hur ett papper flyttas från ett ställe till ett annat. Jag kände mig hemskt negativ. Även Linda var irriterad över bristen på information. I början var jag också oroad för att pengarna kanske inte skulle komma, säger hon. Försäkringskassan visste ju inget. Det brukar jämt krångla med ersättningen, tillägger Petter. Det är lätt att förstå att ersättningsfrågan är viktig då ens försörjning är beroende av bidrag från myndigheter. Och det är just ersättningen som Linda och Petter är mest kritiska till i utvecklingsgarantin. Vem vill få ut kronor och jobba till 100 procent? säger Petter och tillägger: Dessutom får man bara två veckors semester och jobbar heltid.

13 De som jobbar på arbetsförmedlingen skulle inte nöja sig med det. Och man får precis lika mycket när man jobbar heltid som om man ligger hemma eller på stranden, säger Linda. Jag vill inte verka arbetslat men det blir konstigt. Vem vill få ut kronor i månaden och jobba till 100 procent? Petter, 23. Under tiden i utvecklingsgarantin har Petter haft kronor i månaden att leva på och Linda cirka Och hur i all världen klarar man sig på det? Man får snåla, säger Linda lakoniskt. Eller gå till socialtjänsten. Den erfarenheten har bägge två. I början fick jag kronor och var tvungen att gå till soc, säger Linda. Det var hemskt de första gångerna men sen vande man sig. Men mot slutet kändes det hemskt igen och jag skämdes. Man vill kunna klara sig själv, vara oberoende. Petter instämmer och tillägger: Det känns inte roligt att gå dit och man tänker att jaha då har man inte gjort rätt för sig idag heller. Båda har jobbat extra vid sidan av utvecklingsgarantin för att klara sig ekonomiskt och för att slippa besöken hos socialtjänsten. Jag hoppade in som vikarie inom skolan, säger Petter. Men om det var dåligt med jobb en månad var jag ju tvungen att gå till soc. Och det finns en person som är med i utvecklingsgarantin som har två barn och en annan som är ensamstående med barn, fortsätter han. Hur ska de klara sig om inte jag gör det? I Framtidsverksta n fick vi gå igenom vilka hinder som fanns till jobb och utbildning. Arbetsförmedlingen kom på plats fyra. Linda, 24. Lösningen enligt Petter och Linda är att höja ersättningsnivån. Åtminstone till existensminimum så att ungdomarna slipper gå till soc, säger Linda. Eller så kan soc ge pengarna till försäkringskassan. På det sättet behöver inte ungdomar i utvecklingsgarantin ha med socialtjänsten att göra. Men den låga ersättningen och oron för ekonomin har ändå inte

14 tagit kraft eller motivation från deras deltagande i utvecklingsgarantin. Och trots den dåliga informationen i början är de positiva till åtgärden som sådan. Den har ökat deras chanser till både jobb och utbildning. Huvudsaken är ändå att få ut något från praktikplatsen och få meriter, säger Linda. Jag har kunnat prova olika yrkeskategorier och det har varit kanon för mig. Det skulle varit hemskt om jag gått en utbildning och kommit på att jag inte vill jobba med det först efteråt. Men nu vet hon att hon så småningom ska söka in på högskolan för att bli socionom. Något som hade varit otänkbart innan utvecklingsgarantin. På Arbetscentrum sa de att det ska vara så besvärligt som möjligt så man gör något åt arbetslösheten själv. Linda, 24. Min handledare har uppmuntrat och berömt mig, säger Linda. Jag skulle aldrig ha vågat söka till högskolan annars. Även Petter tänker söka till högskolan, för att bli fritidsledare. Han säger att han inte kan plugga men har ändå lyckats läsa in den svenska som krävs för att komma in på högskolan. Genom utvecklingsgarantin har han fått möjlighet att studera på ett annat sätt än i den vanliga skolan. Jag har kunnat läsa i min egen takt och fått lägga upp studierna som jag vill, förklarar han. På Arbetscentrum i Bollnäs jobbar två lärare, en socialsekreterare samt en person från arbetsförmedlingen med ungdomarna. Där finns även ett datortek som ungdomarna bl.a. kan utnyttja för att söka jobb. Handledarna lyfte fram en. Berömde och uppmuntrade en. Utan dem hade jag inte vågat söka till högskolan. Linda, 24. Vi fick också jobba i Framtidsverksta n, berättar Linda. Vi fick bl.a. gå igenom vilka hinder som finns för att få jobb och utbildning. Arbetsförmedlingen kom på plats fyra. Petter berättar att han tidigare fått nej av arbetsförmedlingen till projekt som han velat driva själv. Även om han nu inser att det antagligen hade gått åt skogen tycker han ändå att arbetsförmed-

15 lingen borde ha stöttat honom. Då hade jag åtminstone fått den erfarenheten, säger han. Ibland tänker de åt fel håll. De ser nackdelar istället för att uppmuntra, tillägger Linda. Petter och Linda ger intryck av att vara två mycket starka, pådrivande och initiativrika personer. De verkar ha fått ut mycket av utvecklingsgarantin och arbetslösheten som sådan. Det är nästan så att åtgärdssystemet tycks vara skapat just för dem, ungdomar som har kraft att ta reda på information, vågar göra sin röst hörd och ta för sig av de möjligheter som erbjuds. I höst åker de till Brasilien på sex månaders interpraktik för att hjälpa indianer till självhjälp. Och det är ett projekt de fått kämpa sig till själva. På arbetsförmedlingen sa de att det kommer inte att funka och det har ingen gjort förut, berättar Petter. Men de stod på sig och lyckades driva igenom projektet. Båda ser fram emot att åka och tror att resan kommer att bli mycket utvecklande för dem själva. Eller som Petter säger: Jag utnyttjar min arbetslöshet så att jag blir tillfredsställd.

16 Konsten att lyssna Ögonvittne Vägledarna lyssnade på mina idéer och jag upplevde inte att de styrde. De tycker att man ska göra det man är intresserad av. Det säger Anette Eriksson, 24 år, som deltagit i utvecklingsgarantin i Gällivare. Anette Innan Anette Eriksson började i utvecklingsgarantin hade hon flera studieinriktningar bakom sig, alltifrån humaniora till dataprogrammering. Men hon valde inte inriktning efter egna intressen utan lyssnade mer på andra. Jag började på systemvetenskap på högskolan i Luleå men det var för mycket matte så jag hoppade av efter en vecka, berättar hon. Egentligen var hon mer intresserad av att gå multimedia. Men jag kände press att gå systemvetenskap, säger hon. Folk sa att jag inte skulle få något jobb om jag gick multimedia. Efter att ha deltagit i ett ALU-projekt började hon i utvecklingsgarantin i mars i år. Där fick hon hjälp att göra Stegen. Det är en metod som kommunens vägledare använder för att få ungdomarna att tänka till och sätta upp egna mål. Tre personer från kommunen frågar vad man gjort och vad man vill, berättar Anette. Man ritar det som en stege med trappsteg och så ska man sätta upp mål som man sen delar upp i delmål. Anette var ganska klar över att det var något med datadesign och multimedia som hon ville göra och i höst ska hon gå en grafisk utbildning genom arbetsförmedlingen. Men hon tycker också om att resa. Ett av mina mål är att komma jorden runt, säger hon. Men först måste jag ha ett jobb och få ihop pengar. De (vägledarna) tyckte att mitt mål att resa var bra och jag hade chans att komma på ungdomsutbyte till Italien som de höll i. Men att åka jorden runt får jag ta tag i själv.

17 Anette kände att vägledarna lyssnade på henne och hon vågade komma med egna idéer. Som att lära sig att tala inför en större grupp. De kom med tips på att jag kunde vara guide i Kåkstan i Malmberget, säger hon. Men när hon insåg att verksamheten skulle vara beroende av henne blev hon rädd för att hon inte skulle klara av att vara guide. Istället hade hon ett eget förslag om att jobba på ett barnkulturcentrum. Där fick jag läsa sagor för barn, berättar hon. Det kändes som ett bra steg att börja med, att prata inför barn. De är inte så kritiska. Hon hade också en idé om att skriva sin farfars memoarer. Men först var hon lite tveksam till att föreslå det. Tänk om de tycker att jag försöker få lite smygsemester tänkte jag. Man kanske inte är så engagerad att söka jobb. Man är hellre i det här där man kan pröva på olika saker man är intresserad av än man sitter i kassan på ICA. Anette, 24 år. Men det gjorde de inte. Tvärtom tyckte vägledarna att det var en bra idé men det hela stupade på att Anettes farfar inte ville vara med. Men jag tror inte att idén hade funkat hos arbetsförmedlingen, säger Anette. De har vissa regler och har inte möjlighet att skicka ut ungdomar på samma sätt. Därför har de nog svårare att lyssna också. De är mer engagerade här, fortsätter hon. Det verkar som om de följer individens önskningar och jag har aldrig upplevt att de styrt. Och de tycker att man ska göra det man är intresserad av. Fast kanske är ett mellanting bäst, tillägger hon. Det är svårt om det blir hur fritt som helst. Men hon är väldigt positiv till utvecklingsgarantin och den vägledning hon fått. Det har varit bra just för mig, säger hon. De har stöttat en och sagt positiva saker. Och det är precis så som bra vägledare ska vara enligt Anette. Man måste också känna att de lever sig in i hur man har det. De får inte tänka åh nej, inte ett nytt fall. Anette praktiserade även på en tidning i två månader. Där fick

18 hon vara med i produktionen och göra annonser. Men jag fick inte lära mig hur man bygger upp annonser från grunden för de hade inte tid att visa mig. Så risken är att man blir utnyttjad som gratis arbetskraft när man är ute på praktik. Därför borde praktikplatserna kollas upp så att ungdomarna verkligen får en handledare som har tid att visa och lära dem nya saker säger hon. Men praktiken är ändå bra: Nu vet de på företaget vem jag är och då har de kanske mig i åtanke när de behöver extra hjälp. Det ökar chanserna att få jobb. Anette tycker också att man utvecklas mycket personligen bara genom att vara på en arbetsplats. Man blir tvungen att ta kontakt med människor, man lär sig att anpassa sig till andra och man får se hur olika arbetsplatser fungerar. Hon upplever också att utvecklingsgarantin är mer flexibel än andra åtgärder som ALU. Med ALU låser du dig i ett halvår men i utvecklingsgarantin har du möjlighet att pröva på fler saker under samma period som du bara gör en sak i ALU. Och om man inte trivs på sin praktikplats är det också lättare att byta inom utvecklingsgarantin. Jag tror att arbetsförmedlingen skulle tycka att det är mer jobbigt och besvärligt om man vill byta, fortsätter hon. Det är bara en känsla jag har. Men Anette tycker att kontakterna med arbetsförmedlingen ändå fungerat bra. I och med att arbetsförmedlingen och kommunens vägledare har lokaler på samma våningsplan blir kontakten naturlig. För att komma till vägledarna passerar man arbetsförmedlingen. Vägledare ska vara positiva, engagerade, stödja personen och de måste leva sig in i hur man har det. Anette, 24. Samarbetet mellan kommunen och arbetsförmedlingen underlättas också och arbetsförmedlarna tipsar vägledarna om nya jobb som de i sin tur vidarebefordrar till ungdomarna. Men man kanske inte blir så engagerad att söka jobb, säger Anette. Man är hellre i det här (utvecklingsgarantin) där man kan pröva på olika saker man är intresserad av än man sitter i kassan på ICA. Och det är skönt att det finns en period i livet då man kan få göra det som är intressant, tillägger hon. Men det är bra att man bara får vara med i max ett år.

19

20 Lots inte byråkrat om vägledningens betydelse

21 Många kommuner och arbetsförmedlingar har utvecklat nya former av vägledningsverksamhet för de långtidsarbetslösa ungdomar som medverkar i utvecklingsgarantin. Utvärderingarna visar att denna vägledningsfunktion är kittet mellan de olika verksamheter som ungdomarna medverkar i. Vägledaren fyller olika typer av behov som ungdomarna har. Utöver de gängse problemområden som ungdomar upplever då de skall ut på arbetsmarknaden eller i utbildning, får de i den nya vägledningsfunktionen möjlighet att diskutera hur de ser på arbete, utbildning och fritid tillsammans med en handledare. Det skapar bland annat förståelse hos ungdomarna för de förväntningar som finns när de kommer ut på arbetsmarknaden. Det skapar också insikt om och motivation för den utbildning han eller hon ska gå. Ungdomar kommer i det här avsnittet att berätta mycket om sina negativa upplevelser av kontakten med myndigheter innan de började i utvecklingsgarantin. Det utgör fonden för de erfarenheter de fått i utvecklingsgarantin. Unga har under årens lopp i både barnomsorg och skola varit beroende av det offentliga systemet. Nu, på vägen mellan ungdom och vuxen, möter de arbetsförmedling och kommun. Dessa kan ställa krav men ger också stöd och hjälp. För många unga har socialtjänsten och arbetsförmedlingen ett avgörande inflytande på deras sociala och ekonomiska villkor. Unga förväntas träda in som vuxna individer i ett arbetsliv som är både svåröverskådligt och föränderligt. De behöver kunskap och de behöver öva sin förmåga att orientera sig i samhället. I varje kontakt med stat och kommun finns både krav och frivillighet. Frivilligheten minskar med ökat beroende av det offentliga. Deltagande i högre utbildning och kulturliv har en betydligt högre grad av frivillighet än till exempel att gå i skolan. Kontakten med de sociala välfärdsinstitutionerna som försäkringskassa, arbetsförmedling och socialtjänst är frivilliga men de har ändå ett drag av tvång som är relaterat till behovet av inkomst (Lipsky 1980). Medborgaren har inte endast rättigheter utan också skyldigheter. Somliga av dessa plikter är konkreta och tydliga som t.ex. skolplikt och skyldighet att betala skatt och andra är oskrivna moraliska regler; att vara lojal, att ta ansvar för sig själv och andra, att delta i samhällslivet, att lyda lagar och regler, att inte utnyttja samhället osv.

22 Vad betyder det att ha kontakt med en myndighet? Det innebär i korthet att bli utsatt för kontroll av rättigheter till ersättning men det innebär också att få service i form av information, direkt hjälp med problemet och kontant ersättning. Service som gäller information, ifyllande av blanketter, vissa råd osv. behöver inte kontrolleras. Varje medborgare som behöver denna information kan få den utan att behöva uppge namn eller personnummer. Hur samtalen mellan handläggaren och den unge arbetslöse kan komma att gestalta sig är delvis beroende av de inblandade parternas möjlighet att tillvarata sina intressen. Argument, kontroll, normativa ställningstaganden, indirekt tvång kommer att möta den unge, dvs. ungdomarna utsätts för både en informell och en formell kontroll (Bjurström och Henriksson 1990). Ungdomarna utsätts också för handläggarnas moraluppfattning och gränssättningar. De möter handläggare vars uppgift är att företräda men också att kontrollera. Källa: En bro mellan utbildning och arbete utvärdering av utvecklingsgarantin Hur unga i utvecklingsgarantin uppfattar mötet med myndigheterna, dvs. arbetsförmedling, socialtjänst och kommun, har utvärderingarna tittat närmare på. Ungdomarna kommer i det här avsnittet att berätta mycket om sina negativa upplevelser av kontakten med myndigheterna, i många fall innan de började i utvecklingsgarantin, något som ter sig annorlunda då de mött den nya vägledaren. Men först några rader om arbetssökandet och vad ungdomarna tycker om detta i siffror. Av de intervjuade ungdomarna i den kvantitativa undersökningen, 258 stycken, sökte 57 procent arbete innan de började i utvecklingsgarantin. Frågan avsåg den arbetslöshetsperiod som närmast föregick utvecklingsgarantin, en period som för de allra flesta omfattade minst 90 dagar. De 90 dagarna är till för att ungdomarna ska prövas mot den ordinarie arbetsmarknaden. Resultatet tyder på att denna prövning inte alltid skett. Skälen ungdomarna uppgav till att de inte hade sökt arbete innan de började i utvecklingsgarantin var ofta vaga. Några visste inte riktigt hur de skulle göra, någon tyckte att arbetsförmedlingens datorer var krångliga. Andelen som sökte arbete under tiden de deltog i utvecklingsgarantin var 41 procent. Att ungdomarna inte sökte arbete under tiden de deltog i utvecklingsgarantin förklarade de ofta med att

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Lättare för unga att få jobb

Lättare för unga att få jobb Socialdemokraterna Skara 2010-09-08 Lättare för unga att få jobb - Ett vallöfte från Socialdemokraterna i Skara Innehållsförteckning I Skara ska alla unga erbjudas jobb eller utbildning... 3 2 miljoner

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren

Läs mer

Sänkta trösklar högt i tak

Sänkta trösklar högt i tak Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling, trygghet Lättläst Lättläst version av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:31 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av

Läs mer

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser

Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser i Nordanstigs kommun Dokumentnamn Riktlinjer för arbetsmarknadsenhetens insatser Reviderad datum Dokumentansvarig Verksamhetschef Social omsorg Fastställd

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Låt oss överraska dig

Låt oss överraska dig Låt oss överraska dig Vi skräddarsyr din rekrytering Om ditt företag står inför rekryteringar kan vi lugna dig med att vi på Arbetsförmedlingen förmedlar flest jobb i Sverige och har landets i särklass

Läs mer

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 1 Inledning Hösten 2009 fick Sociologiska

Läs mer

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

Ett regionalt samarbetsprojekt mellan fem kommuner: Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro

Ett regionalt samarbetsprojekt mellan fem kommuner: Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro Utveckling av nya metoder i arbetet med arbetslösa ungdomar? NUEVO EN NY CHANS FÖR UNGA ARBETSLÖSA Skriv- & implementeringsprocess En man, 21 år, beskriver sin tid före NUEVO En vecka för mig på jobbcentrum

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Gemensamma taget, GT

Gemensamma taget, GT Gemensamma taget, GT Bakgrund/Problemformulering I Lycksele finns det ca: 80 helt arbetslösa ungdomar under 25 år och ytterligare 200 till som har deltid, eller tillfälliga anställningar. Ett flertal ungdomar

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

Vad gör de 1 år senare?

Vad gör de 1 år senare? Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun 101 av 106 Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun Bakgrund Inom Nacka kommun har Arbets- och företagsnämnden via arbets- och företagsenheten ansvar för kundval

Läs mer

Drop-in 4 dropouts Hur fungerar ungdomsprogrammet Drop-in 4 dropouts? Personalens övriga schema

Drop-in 4 dropouts Hur fungerar ungdomsprogrammet Drop-in 4 dropouts? Personalens övriga schema Drop-in 4 dropouts Hur fungerar ungdomsprogrammet Drop-in 4 dropouts? Programmet kommer att vara till för ungdomar mellan 16-20 år. Det kommer att sträcka sig under 8-10 veckor, 2 dagar/vecka - tisdagar

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Remissyttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå

Remissyttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Sida: 1 av 7 Af-2016/00430191 Datum: 2016-12-13 Avsändarens referens: Ju2016/08546/L7 Remissyttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Sammanfattning Arbetsförmedlingen

Läs mer

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. Inledning Inom Arbetsförmedlingen och kommunen finns en rad verksamheter och

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Datum:2010-10-21 Version nr: 1 Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Namn ARBETSGIVARRING SKARPHÄLL DEL 3 Bakgrund Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen är ett prioriterat uppdrag

Läs mer

Tryggare kan ingen vara? En studie om ungdomars arbete, trygghet och framtid i Sverige och Danmark

Tryggare kan ingen vara? En studie om ungdomars arbete, trygghet och framtid i Sverige och Danmark Tryggare kan ingen vara? En studie om ungdomars arbete, trygghet och framtid i Sverige och Danmark Svenskt näringsliv 2006 Grafisk form: Brando designbyrå Öresundsungdomar om dagens och morgondagens arbetssituation

Läs mer

Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet (Ds 2016:35)

Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet (Ds 2016:35) US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (6) 2016-12-12 2036/16 Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet (Ds 2016:35) ( A2016/01883/I) Myndigheten för ungdoms-

Läs mer

Remiss Utredning om Matchningsanställningar (A 2014:D) Dnr A2015/881/A

Remiss Utredning om Matchningsanställningar (A 2014:D) Dnr A2015/881/A Datum Dnr Sida 2015-06-22 KS/170/2015 1 (5) Adressat Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss Utredning om Matchningsanställningar (A 2014:D) Dnr A2015/881/A Sollefteå kommun har behandlat ärendet

Läs mer

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Tjänsteskrivelse 1 (5) 2014-09-25 SN 2011.0193 Handläggare: Unni Johansson Socialnämnden Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Sammanfattning Genom

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-05-09 Dnr 72/2008-71 Ann Kristin Hasselsten Socialnämnden 2008-05-21 Åtgärder för arbetslösa bidragstagare Sammanfattning Socialnämnden ska utveckla verksamheten för arbetslösa bidragstagare

Läs mer

Granskningsrapport. Brukarrevision. Socialkontoret Västra Hisingen ett pilotprojekt. okt-nov 2012

Granskningsrapport. Brukarrevision. Socialkontoret Västra Hisingen ett pilotprojekt. okt-nov 2012 Granskningsrapport Brukarrevision Socialkontoret Västra Hisingen ett pilotprojekt okt-nov 2012 Nominerad till 2009 INLEDNING Syftet med brukarrevisionsarbetet är att söka finna nya och bättre sätt att

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Lidköping, Sockerbruket 071109

Lidköping, Sockerbruket 071109 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lidköping,

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Boende former enligt LSS

Boende former enligt LSS FUB ordnade en paneldebatt om boende den 21 oktober. Här är noteringar från debatten. I panelen ingick följande personer. Rolf Södervall Harald Strand Emanuel Mörk Peter Rinman Tomas Eriksson Ulf Uddsten

Läs mer

1.) Vägen in samt Förståelse öppnar nya dörrar Region Skånes satsning på personer med psykisk funktionsnedsättning.

1.) Vägen in samt Förståelse öppnar nya dörrar Region Skånes satsning på personer med psykisk funktionsnedsättning. 2012-09-13 Johanna Morin 0413-62 697 Minnesanteckningar, Handikappråd När: torsdag 13 september, 2012, kl. 13:00 Var: Medborgarhuset, c-salen Närvarande: Cecilia Lind, Ingemo Hellgren, Wivian Holmberg,

Läs mer

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Ungdomsfullmäktige

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om jobb- och utvecklingsgarantin; SFS 2007:414 Utkom från trycket den 13 juni 2007 utfärdad den 31 maj 2007. Regeringen föreskriver följande. 1 Denna förordning innehåller

Läs mer

Utvecklingsförvaltningen. Arbetscentrum. Enhetsplan 2008

Utvecklingsförvaltningen. Arbetscentrum. Enhetsplan 2008 Utvecklingsförvaltningen Arbetscentrum Enhetsplan 2008 Enhetssplan för Arbetscentrum 2008 Syfte Arbetscentrum består av två enheter, Invandrar/SFI-enheten, Arbetsmarknadsenheten. Arbetscentrum arbete syftar

Läs mer

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta Jobbtorg Strängnäs Jobbtorg Strängnäs är en satsning på ett integrerat samarbete mellan arbetsmarknadsåtgärder, ekonomiskt bistånd och arbetsförmedlingen. Ett nära samarbete ska också finnas med gymnasieutbildning,

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-

Läs mer

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta

Läs mer

Guide till handledare

Guide till handledare Globala Kronobergs Guide till handledare Komma igång KRONOBERG Globala Kronoberg en del av Nätverket SIP www.globalakronoberg.se Om Nätverket SIP och verksamheten Globala Kronoberg Nätverket SIP är ett

Läs mer

Uppföljning av arbetsmarknadsenhetens insatser 2013

Uppföljning av arbetsmarknadsenhetens insatser 2013 RAPPORT 1(10) hetsstöd 2014-02-03 AVN 2014/0033-2 009 Handläggare, titel, telefon Anna Nilsson, utredare 011-15 23 71 Esa Manninen, programansvarig 011-15 21 38 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden

Läs mer

januari 2015 Vision om en god introduktion

januari 2015 Vision om en god introduktion januari 2015 Vision om en god introduktion Vision om en god introduktion januari 2015 Vision om en god introduktion Inledning Under hösten 2014 genomförde Vision en enkät till drygt 10 000 av våra medlemar

Läs mer

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm Rätt till ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd Beslutet innebär alltid en bedömning. Försörjningsstödet omfattar det mest grundläggande behoven som mat, boende kostnader, kläder, sjukvårds- och läkemedelskostnader,

Läs mer

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande den offentliga sektorn Per Juth mars,2002 En första analys av enkäten om sjuksköterskors inställning till privat respektive offentlig sektor Inledning

Läs mer

Intervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet

Intervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Intervjustudie Barntraumateamet 2013-2014 Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Deltagare Totalt 29 st varav 15 ungdomar 14 föräldrar Deltagare

Läs mer

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland - Vår utbildning är riktad till socialt utsatta personer med målet att de ska starta egna sociala företag och få en ny chans på arbetsmarkanden. Resultaten

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2011-09-09 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och

Läs mer

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen TRANSPORTS A-KASSA Det här är arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen är en försäkring som gäller för alla personer som arbetar eller har arbetat

Läs mer

Sammanfattning Tema A 3:3

Sammanfattning Tema A 3:3 Sammanfattning Tema A 3:3 Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd är det tema som vi skall arbeta med i de olika nätverken. Vi är nu framme vid den tredje och sista omgången i Tema

Läs mer

Tierpspanelen. Utvärdering 2010-03-12

Tierpspanelen. Utvärdering 2010-03-12 Tierpspanelen Utvärdering 2-3-12 Utvärdering Nu går kommunens försöksprojekt med medborgarpanel in i sitt slutskede. I samband med detta kommer ansvariga för panelen att ta fram ett förslag på hur kommunen

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

KURSUTVÄRDERING EFTER ANDRA UTBILDNINGSTILLFÄLLET 2010 KOMPETENTA ANORDNARE, RESTEN AV LANDET

KURSUTVÄRDERING EFTER ANDRA UTBILDNINGSTILLFÄLLET 2010 KOMPETENTA ANORDNARE, RESTEN AV LANDET KURSUTVÄRDERING EFTER ANDRA UTBILDNINGSTILLFÄLLET 2 KOMPETENTA ANORDNARE, RESTEN AV LANDET De 349 föreningarna som tackade ja i mobiliseringsfasen har inbjudits att delta vid projektets andra utbildningsdag.

Läs mer

Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR NÄRSTÅENDE

Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR NÄRSTÅENDE Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR NÄRSTÅENDE Försäkringskassan för närstående Här hittar du vanliga frågor och svar om försäkringskassan för dig som är närstående till någon som har drabbats

Läs mer

En delutvärdering av integrationsprojektet. Mitt nya land. Christin Holmberg

En delutvärdering av integrationsprojektet. Mitt nya land. Christin Holmberg En delutvärdering av integrationsprojektet Mitt nya land Christin Holmberg Utvärderingen bygger på en längre intervju med projektledaren, tre telefonintervjuer med klienter samt intervjuer med två faddrar

Läs mer

Praktik. Lättläst svenska

Praktik. Lättläst svenska Lättläst svenska Praktik Om du behöver stärka dina möjligheter att få ett arbete kan du i vissa fall få praktik på ett företag. Det finns fyra olika typer av praktik som du kan få genom oss på Arbetsförmedlingen:

Läs mer

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

TÖI ROLLSPEL A - 003 Sidan 1 av 6 Socialtolkning

TÖI ROLLSPEL A - 003 Sidan 1 av 6 Socialtolkning TÖI ROLLPEL - 003 idan 1 av 6 ocialtolkning Ordlista familjerådgivning skilsmässa äktenskapsskillnad underhåll tingsrätt advokat äktenskapsförord giftorätt i boet separera allmän rättshjälp bodelning jämkning

Läs mer

Sveriges befolkning efter ålder (2006)

Sveriges befolkning efter ålder (2006) Sveriges befolkning efter ålder (2006) 2006 1986 1966 1946 Vad innebär demografin Att bli vuxen tar tid Man är vuxen när man tar ansvar för sina beslut, försörjer sig själv eller har hittat sin identitet.

Läs mer

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Vinnaverkstaden Metodkategori 1 och 4 Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Problemet: Skolan har allt svårare med den

Läs mer

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida Till dig som är paneldeltagare vid Föräldrakrafts seminarium Vägen till arbete i Almedalen den 30 juni Stockholm i juni 2015 INSPEL INFÖR PANELSAMTAL 1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet

Läs mer

Lokal överenskommelse

Lokal överenskommelse Lokal överenskommelse Parter Melleruds Kommun 212000-1488 Arbetsförmedlingen Vänersborg/Mellerud 202100-2114 Syfte Att genom samarbete, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

PÅ LÄTTLÄST SVENSKA. Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD

PÅ LÄTTLÄST SVENSKA. Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD 1 Ibland behövs det extra kraft för att rätt person och rätt arbetsgivare ska hitta varandra och komma igång

Läs mer

LUPP 2012 Vimmerby kommun

LUPP 2012 Vimmerby kommun LUPP 2012 Vimmerby kommun Under hösten 2012 genomfördes ännu en LUPP-undersökning i Vimmerby. Det var den fjärde i ordningen (De tidigare gjordes 2005, 2007 och 2009). I Vimmerby deltog 155 elever i årskurs

Läs mer

Jobb åt unga. - med rätt lön och villkor. Socialdemokraterna i Halmstad

Jobb åt unga. - med rätt lön och villkor. Socialdemokraterna i Halmstad Jobb åt unga - med rätt lön och villkor Socialdemokraterna i Halmstad Ge jobb! Jobb skapar välfärd, både för den enskilda individen och för samhället. Tillkomsten av fler jobb är vår högsta prioritering

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge de inte kränker någon annan. Genom att reflektera

Läs mer

UTVÄRDERING AV STEGEN

UTVÄRDERING AV STEGEN UTVÄRDERING AV STEGEN Delrapport 2, januari 2010 Rebecka Forssell FINSAM I MALMÖ Delrapport 2 Stegen Malmö högskola genomför på uppdrag av Finsam Malmö en utvärdering av Stegen. Utvärderingen är en processutvärdering

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008 Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008 En utvärdering genomförd under hösten 2008 För Terapikolonier AB Eva Huld Sammanfattning Terapikolonier AB:s verksamhet utvärderas kontinuerligt. Som en

Läs mer

Yvonne Sjöblom, Stockholms universitet Ingrid Höjer, Göteborgs universitet

Yvonne Sjöblom, Stockholms universitet Ingrid Höjer, Göteborgs universitet universitet Ingrid Höjer, Det stora problemet med familjehemsvården är att den inte ses som en permanent lösning på ett barns problem, och att den inte fungerar som en sådan. På många sätt är familjehemsvårdens

Läs mer

PiteåPanelen. Integration. Rapport 15. Maj 2011 Anett Karlström Kommunledningskontoret

PiteåPanelen. Integration. Rapport 15. Maj 2011 Anett Karlström Kommunledningskontoret PiteåPanelen Rapport 15 Integration Maj 2011 Anett Karlström Kommunledningskontoret Integration Piteå står inför en generationsväxling, där antal personer i arbetsför ålder minskar samtidigt som antalet

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Är du ett med din företagsidé?

Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Testa Dig själv 1 Varför vill Du starta företag? 2 Är det rätt tillfälle för dig? 3 Har du lämpliga erfarenheter och kunskaper? DINA SLUTSATSER

Läs mer

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman En ungdomsgrupp i Österbotten Deltagare: 3 ungdomar, ålder: 15, 17 och 18 år. En ungdom var gruppansvarig och samlade ihop gruppen. Deltagarna fick

Läs mer