Ungdomsstyrelsen. Ungdomsstyrelsen 1999 Ungdomsstyrelsen Rapporterar 17 ISSN ISBN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ungdomsstyrelsen. Ungdomsstyrelsen 1999 Ungdomsstyrelsen Rapporterar 17 ISSN 1400-8327 ISBN 91-89050-23-1"

Transkript

1 Tummen upp

2 Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet. Vi följer ungdomars levnadsvillkor och utvärderar hur ungdomspolitiken förverkligas på statlig och kommunal nivå. Vi arbetar sektorsövergripande och föreslår åtgärder för att förbättra ungdomars levnadsförhållanden och inflytande över samhällsutvecklingen. Ungdomsstyrelsen fördelar statsbidrag till ungdomsorganisationer och verkar för förnyelse av ungdomsverksamheten inom kommuner och föreningsliv. Ungdomsstyrelsen ansvarar för EU:s utbytesprogram Ungdom för Europa och Europeisk volontärtjänst samt andra former av internationellt ungdomsarbete. Ungdomsstyrelsen är opinionsbildare och arbetar med samhällsinformation för ungdomar i internetarenan Slussen och Ungdomskanalen. Ungdomsstyrelsen 1999 Ungdomsstyrelsen Rapporterar 17 ISSN ISBN redaktörer Birgitta Myrman/Ingrid Bohlin texter/foto (ögonvittnen) Anette Persson texter (underlag) Solveig Perjos/Lena Ståhl textunderlag Ungdomsstyrelsens utredningar 15 och 16 språkgranskning Ingrid Bohlin/Anette Persson grafisk form Christián Serrano foto Christián Serrano tryck Graphium Norstedts Tryckeri distribution Ungdomsstyrelsen Box 17801, Stockholm tfn , fax e-post webbplats

3 Förord För att underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden och utvärdera utvecklingsgarantins första år gav regeringen 1997 Ungdomsstyrelsen uppdraget (regeringsbeslut A97/3274/A) att göra insatser på tre områden. Dessa är information och mobilisering, utveckling och utvärdering. Erfarenheterna från detta första år av utvecklingsgarantin visar att ungdomarna själva, kommunerna och andra inblandade parter ger tummen upp för utvecklingsgarantin. Utvecklingsgarantin är en bra reform som ger konkreta och positiva effekter där tidigare åtgärder inte lyckats. Helhetsintrycket är att utvecklingsgarantin med vissa justeringar har en potential att stödja människor, inte bara ungdomar, som behöver stort stöd att etablera sig på arbetsmarknaden. Utvecklingsgarantin är således en lyckad reform. Men det finns också avigsidor, barnsjukdomar om man så vill, som måste vara föremål för debatt och till sist förändring. Den här idéskriften är ett bidrag till den debatten. Tummen upp Utvecklingsgarantin utifrån ungdomarnas perspektiv ger just ungdomarnas syn på reformen. Men den ger också inblickar i de möten som många gånger misslyckas på grund av okunskap om ungdomars situation. Ur de utvärderingar som genomförts av Solveig Perjos och Lena Ståhl har vi identifierat fyra av utvecklingsgarantins viktigaste framgångsfaktorer. Dessa är vägledningsfunktionen, den stödjande miljön, tiden och ersättningen. Alla dessa har positiva sidor men också negativa. Det är kring dessa som debatten måste fokuseras. I rapporten ges ungdomarnas röst. Leif Linde generaldirektör, Ungdomsstyrelsen

4 Ofta känns det som att det är ganska mycket byråkrati, mer än socialt liksom, som att se människa för människa. Ord mals om och om igen, ord som inte berör mig.

5 Innehåll 6 Förord 12 Inledniing

6 Inledning

7 Utvecklingsgarantin är bra för unga långtidsarbetslösa. Det är Ungdomsstyrelsens slutsats av de utvärderingar som gjorts. Överlag är ungdomarna positiva till reformen. I december 1998 var antalet ungdomar i utvecklingsgarantin cirka Under samma period fanns cirka långtidsarbetslösa ungdomar i åldern år. Det är framförallt kontakterna med handläggarna på kommunerna, tiden som arbetsförmedling och kommun avsatt för introduktion samt vägledningen och det personliga engagemanget, som ungdomarna lyfter fram som positiva. Även övriga parter i utvecklingsgarantin är i huvudsak positiva. Det tycks som om arbetsförmedlingen och kommunen har hittat ett nytt sätt att stötta de ungdomar som tidigare ofta gått rundgång i olika arbetsmarknadsåtgärder. Statskontorets utvärdering visar dessutom på mycket goda resultat då det gäller effekterna av utvecklingsgarantin. De ungas möjligheter att komma vidare till arbete eller studier har ökat avsevärt. Det finns således tydliga tecken på att utvecklingsgarantins regelverk skapar möjligheter som i mycket hög grad gynnar de unga långtidsarbetslösa. Mycket tyder på att utvecklingsgarantin, rätt nyttjad, kan vara en lösning också för andra långtidsarbetslösa. I utredningen Färre bidrag och fler i jobb (Ds 1999:54) föreslås att utvecklingsgarantin ska utvidgas till att omfatta även arbetslösa i övriga åldersgrupper som har haft socialbidrag i minst sex månader. Det blir således tummen upp för utvecklingsgarantin. Men ingen sol lyser starkare än att den också har en skuggsida. Det finns några inslag i reformen som skapar problem för ungdomarna. Och medan reformens frihet i vissa kommuner har nyttjats för att anpassa en verksamhet efter individen har den i andra kommuner utgjort hinder. Dessa bägge sidor av utvecklingsgarantin skall belysas i den här rapporten. Ungdomsstyrelsens utvärderingar (En bro mellan utbildning och arbete Utvärdering av utvecklingsgarantin utredning nr 15, Utvecklingsgarantin för långtidsarbetslösa ungdomar i tio kommuner utredning nr 16) och Statskontorets utvärdering (Utvecklingsgarantin för ungdomar det första året, 1999:6) visar att ungdomarna (20 24 år) till stor del är nöjda med sin tid inom utvecklingsgarantin. Cirka två tredjedelar av dem säger att de

8 trivs bra inom utvecklingsgarantins verksamhet. Ett skäl är att ungdomarna möter mentorer och handledare som har tid för samtal och individuellt stöd. Ungdomarna uppger att detta är en viktig skillnad i förhållande till andra åtgärder som de har deltagit i. En annan orsak till ungdomarnas upplevda trivsel är att de unga i många fall kan delta i utvecklingsgarantin upp till ett år. Detta ger möjlighet att utvecklas i sin egen takt samt tid att reflektera över och diskutera sin egen utveckling med andra ungdomar och med de processhandledare som finns i verksamheten. En nödvändig förutsättning för att tiden i utvecklingsgarantin skall vara givande är att den unge deltar i en individanpassad verksamhet som tar hänsyn till bakgrund och framtidsplaner och som syftar till att ge en personlig kompetensutveckling och förankring på arbetsmarknaden direkt eller på längre sikt. För att detta skall kunna bli verklighet krävs ett brett verksamhetsutbud och/eller olika former av utbildning. Men det viktigaste av allt är personal som är lyhörd för de enskilda individernas behov. Många kommuner påpekar att det som är bra med utvecklingsgarantin just är att det går att skapa en individanpassad verksamhet. Enligt svaren i utvärderingarna har de flesta kommuner, som anordnat verksamhet inom utvecklingsgarantin, också gått in för att stötta och motivera ungdomarna. Detta förhållningssätt samt den relativt goda ekonomiska ersättning som kommunerna får för ungdomarna i utvecklingsgarantin har enligt utvärderingarna gjort att det faktiskt varit möjligt att anordna en individinriktad åtgärd. Kommunerna anser att nyckeln till framgången ligger i en kombination av ungdomarnas motivation, inflytande över sina egna möjligheter att försörja sig och utformandet av det individuella handlingsprogrammet. En fördel med utvecklingsgarantin är också att den påverkar samarbetet mellan olika aktörer inom arbetsmarknadsområdet. Den kan medföra, och tycks ha medfört i många kommuner, ett utvecklat samarbete kring de enskilda ungdomarna. Socialsekreterare, andra handläggare på kommunen eller platsförmedlare på arbetsförmedlingen träffar den unge i ett samtal. Dessa samtal utgör grunden för den individuella handlingaplanen.

9 Många ungdomar i utvecklingsgarantin deltar i redan befintlig verksamhet. Men friheten i utvecklingsgarantin har också skapat möjligheter att kombinera praktik med utbildning. Det är en ny möjlighet jämfört med andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det har gjort att ungdomarna i utvecklingsgarantin oftare har hamnat i en verksamhet som passar honom eller henne. En orsak till att detta har lyckats är att kommunerna avsätter mer tid för varje enskild individ och satsar mycket på att just individens behov skall vara vägledande för vilken verksamhet som påbörjas. En del kommuner har, utifrån ungdomarnas önskemål om framtida arbete, skapat ett mångfaldens nätverk för att ge faktiska möjligheter att praktisera eller studera det man vill. Det har inneburit att man knutit kontakter med allt från distansuniversitet, högskolor, lokala utbildningsanordnare till samarbete med privata näringslivet och, om än i mindre omfattning, med folkhögskolor, studieförbund, ideella föreningslivet samt idé- och utvecklingscentra. Ett större antal kommuner har också skapat ett samverkansnätverk med internationella partners och projekt (t.ex. Ungdom för Europa och Europeisk volontärtjänst, Leonardo da Vinci, Interpraktik m.fl.) som stödjer långtidsarbetslösa ungdomar med praktik- och utbildningsplatser i Europa eller övriga världen. Ungdomsstyrelsens utvärderingar visar att många av de ungdomar som deltagit i utvecklingsgarantin har fått arbete eller påbörjat en utbildning. Även Statskontorets utvärdering redovisar ett mycket positivt resultat. Ungdomar som deltagit i utvecklingsgarantin har hittat ett arbete på, i genomsnitt, mindre än hälften av den tid som det tar för ungdomar som inte deltagit. Att delta i utvecklingsgarantin mer än 90 dagar har ökat chansen för ungdomarna att få ett arbete med 195 procent och att påbörja en utbildning med 120 procent. Uttryckt i arbetslöshetstider betyder detta att de ungdomar som deltagit i utvecklingsgarantin hittar ett arbete efter en tredjedel av tiden och en utbildning efter knappt halva tiden jämfört med långtidsarbetslösa ungdomar som inte deltagit. Detta har kunnat ske trots att reformens ambition, att ungdomarna i utvecklingsgarantin ska delta i arbetsförmedlingens jobbsökaraktiviteter, inte uppfylls i särskilt stor utsträckning. Det visar Ungdomsstyrelsens utvärdering Utvecklingsgarantin för lång-

10 tidsarbetslösa ungdomar i 10 kommuner. Av de intervjuade ungdomarna sökte 57 procent arbete innan de började i utvecklingsgarantin. Andelen som sökte arbete på arbetsförmedlingen under tiden som de deltog i utvecklingsgarantin var 41 procent. Kontakterna med arbetsförmedlingen minskade således. Överraskande är därför att de effekter som skulle kunna förväntas av detta, att färre ungdomar etablerar sig på arbetsmarknaden eller i utbildning, snarast tycks ha blivit det motsatta. Många ungdomar, som Ungdomsstyrelsen kommit i kontakt med i utvärderingsarbetet, uppger att de har varit mera aktiva att söka arbete när de deltog i utvecklingsgarantin, än de har varit tidigare. Detta tyder på att ungdomar som medverkar inom utvecklingsgarantin fortsätter att söka arbete aktivt. I utvecklingsgarantin har de kunnat göra det utifrån ett visst sammanhang och utifrån det egna intresseområdet. Det förefaller således som att den atmosfär som utvecklingsgarantin skapar stimulerar de unga att bli mera enträgna i sina jobbsökaraktiviteter än i kontakterna med arbetsförmedlingen. Detta resulterade i att antalet unga som fick arbete ökade. Ungdomsstyrelsen har i flera olika rapporter och böcker redovisat erfarenheter och resultat från utvecklingsgarantin på regeringens uppdrag. Varför då ytterligare en rapport? När reformen om utvecklingsgarantin sjösattes var det en insats som i viss utsträckning också vilade på Ungdomsstyrelsens erfarenheter från tidigare projekt. Det otraditionella inslaget var i sig en metod som skulle prövas. I denna ingår ett starkt individbaserat förhållningssätt där utgångspunkten är den unge själv och där hans eller hennes inneboende resurser och önskemål är vägledande. Det är ett förhållningssätt som Ungdomsstyrelsen har utgått från i många projekt och inte minst i arbetsmarknadsprojekt. Utvecklingsgarantin är ett nytt sätt att arbeta utifrån individen i stor skala. En ny reform måste prövas, utvärderas och debatteras. Så även utvecklingsgarantin. Trots alla de goda resultat som reformen uppvisar finns konsekvenser av sjösättningen och inslag i själva reformsystemet som behöver vidareutvecklas. Ungdomarna ger visserligen tummen upp för utvecklingsgarantin. Men samtidigt vittnar de om negativa sidor som finns i det stöd och den service som samhället ska ge till unga människor på väg ut i arbetslivet. Tummen upp Utvecklingsgarantin ur ungdomarnas perspektiv

11 lyfter fram just ungdomarnas åsikter och avsikten är att låta dessa bli en del i debatten om hur utvecklingsgarantin kan bli bättre. Skriften belyser de mest centrala områdena inom utvecklingsgarantin där de stora framgångsfaktorerna ligger men pekar också ut de problem som ungdomarna upplever i sin vardag i utvecklingsgarantin och i kontakterna med arbetsförmedling och kommun. Underlaget är hämtat från de utvärderingar som Ungdomsstyrelsen gjort och den slutrapport som lämnats till regeringen. Dessa är Utvecklingsgarantin för långtidsarbetslösa ungdomar i 10 kommuner, En bro mellan utbildning och arbete utvärdering av utvecklingsgarantin samt slutrapporten Iakttagelser och slutsatser av utvecklingsgarantins första år Slutredovisning. Alla tre finns att tillgå på Ungdomsstyrelsen. I den följande redovisningen anges efter varje avsnitt ur vilken utvärdering materialet är hämtat. För att förstärka ungdomsperspektivet har vi under sommaren 1999 intervjuat ungdomar som har erfarenhet av utvecklingsgarantin och otraditionella verksamheter. Dessa sex ungdomar och alla de andra som talar i utvärderingarna är ögonvittnen både till sin egen långtidsarbetslöshet och till utvecklingsgarantins problem och förtjänster. Det är utifrån deras perspektiv som debatten om utvecklingsgarantin måste fortgå.

12 Ögonvittne Petter Egna pengar Höj ersättningen i utvecklingsgarantin så att ungdomar slipper gå till socialkontoret och få socialbidrag. Det tycker Linda Pedersen, 24, och Petter Ter-Borch, 23, som deltagit i utvecklingsgarantin i Bollnäs. Ögonvittne Linda Petter Ter-Borch och Linda Pedersen gömmer sig under ett parasoll på ett fik i Bollnäs. Det är gassande sol, semesterstämning och småstadsidyll. Men det är inte alltid idylliskt att bo och leva i en småstad. Det har Petter och Linda fått erfara. De vet båda vad det vill säga att vara arbetslös och styrd av myndigheter. Och hur pinsamt det är att berätta för folk att man är arbetslös. Efter gymnasiet har de varit med i ett flertal arbetsmarknadsåtgärder, haft praktikplatser samt kortare anställningar. När de i januari 1998 fick veta att de skulle delta i en ny åtgärd som kallades utvecklingsgaranti var deras entusiasm inte vidare stor. Det blev inte bättre av att ingen visste något om den nya åtgärden, varken arbetsförmedlingen, kommunen eller försäkringskassan. Först efter tre månader fick de reda på att de måste delta i ett år. Jag kände mig lite överkörd och behandlad som en produkt på ett papper, säger Petter och visar med armen hur ett papper flyttas från ett ställe till ett annat. Jag kände mig hemskt negativ. Även Linda var irriterad över bristen på information. I början var jag också oroad för att pengarna kanske inte skulle komma, säger hon. Försäkringskassan visste ju inget. Det brukar jämt krångla med ersättningen, tillägger Petter. Det är lätt att förstå att ersättningsfrågan är viktig då ens försörjning är beroende av bidrag från myndigheter. Och det är just ersättningen som Linda och Petter är mest kritiska till i utvecklingsgarantin. Vem vill få ut kronor och jobba till 100 procent? säger Petter och tillägger: Dessutom får man bara två veckors semester och jobbar heltid.

13 De som jobbar på arbetsförmedlingen skulle inte nöja sig med det. Och man får precis lika mycket när man jobbar heltid som om man ligger hemma eller på stranden, säger Linda. Jag vill inte verka arbetslat men det blir konstigt. Vem vill få ut kronor i månaden och jobba till 100 procent? Petter, 23. Under tiden i utvecklingsgarantin har Petter haft kronor i månaden att leva på och Linda cirka Och hur i all världen klarar man sig på det? Man får snåla, säger Linda lakoniskt. Eller gå till socialtjänsten. Den erfarenheten har bägge två. I början fick jag kronor och var tvungen att gå till soc, säger Linda. Det var hemskt de första gångerna men sen vande man sig. Men mot slutet kändes det hemskt igen och jag skämdes. Man vill kunna klara sig själv, vara oberoende. Petter instämmer och tillägger: Det känns inte roligt att gå dit och man tänker att jaha då har man inte gjort rätt för sig idag heller. Båda har jobbat extra vid sidan av utvecklingsgarantin för att klara sig ekonomiskt och för att slippa besöken hos socialtjänsten. Jag hoppade in som vikarie inom skolan, säger Petter. Men om det var dåligt med jobb en månad var jag ju tvungen att gå till soc. Och det finns en person som är med i utvecklingsgarantin som har två barn och en annan som är ensamstående med barn, fortsätter han. Hur ska de klara sig om inte jag gör det? I Framtidsverksta n fick vi gå igenom vilka hinder som fanns till jobb och utbildning. Arbetsförmedlingen kom på plats fyra. Linda, 24. Lösningen enligt Petter och Linda är att höja ersättningsnivån. Åtminstone till existensminimum så att ungdomarna slipper gå till soc, säger Linda. Eller så kan soc ge pengarna till försäkringskassan. På det sättet behöver inte ungdomar i utvecklingsgarantin ha med socialtjänsten att göra. Men den låga ersättningen och oron för ekonomin har ändå inte

14 tagit kraft eller motivation från deras deltagande i utvecklingsgarantin. Och trots den dåliga informationen i början är de positiva till åtgärden som sådan. Den har ökat deras chanser till både jobb och utbildning. Huvudsaken är ändå att få ut något från praktikplatsen och få meriter, säger Linda. Jag har kunnat prova olika yrkeskategorier och det har varit kanon för mig. Det skulle varit hemskt om jag gått en utbildning och kommit på att jag inte vill jobba med det först efteråt. Men nu vet hon att hon så småningom ska söka in på högskolan för att bli socionom. Något som hade varit otänkbart innan utvecklingsgarantin. På Arbetscentrum sa de att det ska vara så besvärligt som möjligt så man gör något åt arbetslösheten själv. Linda, 24. Min handledare har uppmuntrat och berömt mig, säger Linda. Jag skulle aldrig ha vågat söka till högskolan annars. Även Petter tänker söka till högskolan, för att bli fritidsledare. Han säger att han inte kan plugga men har ändå lyckats läsa in den svenska som krävs för att komma in på högskolan. Genom utvecklingsgarantin har han fått möjlighet att studera på ett annat sätt än i den vanliga skolan. Jag har kunnat läsa i min egen takt och fått lägga upp studierna som jag vill, förklarar han. På Arbetscentrum i Bollnäs jobbar två lärare, en socialsekreterare samt en person från arbetsförmedlingen med ungdomarna. Där finns även ett datortek som ungdomarna bl.a. kan utnyttja för att söka jobb. Handledarna lyfte fram en. Berömde och uppmuntrade en. Utan dem hade jag inte vågat söka till högskolan. Linda, 24. Vi fick också jobba i Framtidsverksta n, berättar Linda. Vi fick bl.a. gå igenom vilka hinder som finns för att få jobb och utbildning. Arbetsförmedlingen kom på plats fyra. Petter berättar att han tidigare fått nej av arbetsförmedlingen till projekt som han velat driva själv. Även om han nu inser att det antagligen hade gått åt skogen tycker han ändå att arbetsförmed-

15 lingen borde ha stöttat honom. Då hade jag åtminstone fått den erfarenheten, säger han. Ibland tänker de åt fel håll. De ser nackdelar istället för att uppmuntra, tillägger Linda. Petter och Linda ger intryck av att vara två mycket starka, pådrivande och initiativrika personer. De verkar ha fått ut mycket av utvecklingsgarantin och arbetslösheten som sådan. Det är nästan så att åtgärdssystemet tycks vara skapat just för dem, ungdomar som har kraft att ta reda på information, vågar göra sin röst hörd och ta för sig av de möjligheter som erbjuds. I höst åker de till Brasilien på sex månaders interpraktik för att hjälpa indianer till självhjälp. Och det är ett projekt de fått kämpa sig till själva. På arbetsförmedlingen sa de att det kommer inte att funka och det har ingen gjort förut, berättar Petter. Men de stod på sig och lyckades driva igenom projektet. Båda ser fram emot att åka och tror att resan kommer att bli mycket utvecklande för dem själva. Eller som Petter säger: Jag utnyttjar min arbetslöshet så att jag blir tillfredsställd.

16 Konsten att lyssna Ögonvittne Vägledarna lyssnade på mina idéer och jag upplevde inte att de styrde. De tycker att man ska göra det man är intresserad av. Det säger Anette Eriksson, 24 år, som deltagit i utvecklingsgarantin i Gällivare. Anette Innan Anette Eriksson började i utvecklingsgarantin hade hon flera studieinriktningar bakom sig, alltifrån humaniora till dataprogrammering. Men hon valde inte inriktning efter egna intressen utan lyssnade mer på andra. Jag började på systemvetenskap på högskolan i Luleå men det var för mycket matte så jag hoppade av efter en vecka, berättar hon. Egentligen var hon mer intresserad av att gå multimedia. Men jag kände press att gå systemvetenskap, säger hon. Folk sa att jag inte skulle få något jobb om jag gick multimedia. Efter att ha deltagit i ett ALU-projekt började hon i utvecklingsgarantin i mars i år. Där fick hon hjälp att göra Stegen. Det är en metod som kommunens vägledare använder för att få ungdomarna att tänka till och sätta upp egna mål. Tre personer från kommunen frågar vad man gjort och vad man vill, berättar Anette. Man ritar det som en stege med trappsteg och så ska man sätta upp mål som man sen delar upp i delmål. Anette var ganska klar över att det var något med datadesign och multimedia som hon ville göra och i höst ska hon gå en grafisk utbildning genom arbetsförmedlingen. Men hon tycker också om att resa. Ett av mina mål är att komma jorden runt, säger hon. Men först måste jag ha ett jobb och få ihop pengar. De (vägledarna) tyckte att mitt mål att resa var bra och jag hade chans att komma på ungdomsutbyte till Italien som de höll i. Men att åka jorden runt får jag ta tag i själv.

17 Anette kände att vägledarna lyssnade på henne och hon vågade komma med egna idéer. Som att lära sig att tala inför en större grupp. De kom med tips på att jag kunde vara guide i Kåkstan i Malmberget, säger hon. Men när hon insåg att verksamheten skulle vara beroende av henne blev hon rädd för att hon inte skulle klara av att vara guide. Istället hade hon ett eget förslag om att jobba på ett barnkulturcentrum. Där fick jag läsa sagor för barn, berättar hon. Det kändes som ett bra steg att börja med, att prata inför barn. De är inte så kritiska. Hon hade också en idé om att skriva sin farfars memoarer. Men först var hon lite tveksam till att föreslå det. Tänk om de tycker att jag försöker få lite smygsemester tänkte jag. Man kanske inte är så engagerad att söka jobb. Man är hellre i det här där man kan pröva på olika saker man är intresserad av än man sitter i kassan på ICA. Anette, 24 år. Men det gjorde de inte. Tvärtom tyckte vägledarna att det var en bra idé men det hela stupade på att Anettes farfar inte ville vara med. Men jag tror inte att idén hade funkat hos arbetsförmedlingen, säger Anette. De har vissa regler och har inte möjlighet att skicka ut ungdomar på samma sätt. Därför har de nog svårare att lyssna också. De är mer engagerade här, fortsätter hon. Det verkar som om de följer individens önskningar och jag har aldrig upplevt att de styrt. Och de tycker att man ska göra det man är intresserad av. Fast kanske är ett mellanting bäst, tillägger hon. Det är svårt om det blir hur fritt som helst. Men hon är väldigt positiv till utvecklingsgarantin och den vägledning hon fått. Det har varit bra just för mig, säger hon. De har stöttat en och sagt positiva saker. Och det är precis så som bra vägledare ska vara enligt Anette. Man måste också känna att de lever sig in i hur man har det. De får inte tänka åh nej, inte ett nytt fall. Anette praktiserade även på en tidning i två månader. Där fick

18 hon vara med i produktionen och göra annonser. Men jag fick inte lära mig hur man bygger upp annonser från grunden för de hade inte tid att visa mig. Så risken är att man blir utnyttjad som gratis arbetskraft när man är ute på praktik. Därför borde praktikplatserna kollas upp så att ungdomarna verkligen får en handledare som har tid att visa och lära dem nya saker säger hon. Men praktiken är ändå bra: Nu vet de på företaget vem jag är och då har de kanske mig i åtanke när de behöver extra hjälp. Det ökar chanserna att få jobb. Anette tycker också att man utvecklas mycket personligen bara genom att vara på en arbetsplats. Man blir tvungen att ta kontakt med människor, man lär sig att anpassa sig till andra och man får se hur olika arbetsplatser fungerar. Hon upplever också att utvecklingsgarantin är mer flexibel än andra åtgärder som ALU. Med ALU låser du dig i ett halvår men i utvecklingsgarantin har du möjlighet att pröva på fler saker under samma period som du bara gör en sak i ALU. Och om man inte trivs på sin praktikplats är det också lättare att byta inom utvecklingsgarantin. Jag tror att arbetsförmedlingen skulle tycka att det är mer jobbigt och besvärligt om man vill byta, fortsätter hon. Det är bara en känsla jag har. Men Anette tycker att kontakterna med arbetsförmedlingen ändå fungerat bra. I och med att arbetsförmedlingen och kommunens vägledare har lokaler på samma våningsplan blir kontakten naturlig. För att komma till vägledarna passerar man arbetsförmedlingen. Vägledare ska vara positiva, engagerade, stödja personen och de måste leva sig in i hur man har det. Anette, 24. Samarbetet mellan kommunen och arbetsförmedlingen underlättas också och arbetsförmedlarna tipsar vägledarna om nya jobb som de i sin tur vidarebefordrar till ungdomarna. Men man kanske inte blir så engagerad att söka jobb, säger Anette. Man är hellre i det här (utvecklingsgarantin) där man kan pröva på olika saker man är intresserad av än man sitter i kassan på ICA. Och det är skönt att det finns en period i livet då man kan få göra det som är intressant, tillägger hon. Men det är bra att man bara får vara med i max ett år.

19

20 Lots inte byråkrat om vägledningens betydelse

21 Många kommuner och arbetsförmedlingar har utvecklat nya former av vägledningsverksamhet för de långtidsarbetslösa ungdomar som medverkar i utvecklingsgarantin. Utvärderingarna visar att denna vägledningsfunktion är kittet mellan de olika verksamheter som ungdomarna medverkar i. Vägledaren fyller olika typer av behov som ungdomarna har. Utöver de gängse problemområden som ungdomar upplever då de skall ut på arbetsmarknaden eller i utbildning, får de i den nya vägledningsfunktionen möjlighet att diskutera hur de ser på arbete, utbildning och fritid tillsammans med en handledare. Det skapar bland annat förståelse hos ungdomarna för de förväntningar som finns när de kommer ut på arbetsmarknaden. Det skapar också insikt om och motivation för den utbildning han eller hon ska gå. Ungdomar kommer i det här avsnittet att berätta mycket om sina negativa upplevelser av kontakten med myndigheter innan de började i utvecklingsgarantin. Det utgör fonden för de erfarenheter de fått i utvecklingsgarantin. Unga har under årens lopp i både barnomsorg och skola varit beroende av det offentliga systemet. Nu, på vägen mellan ungdom och vuxen, möter de arbetsförmedling och kommun. Dessa kan ställa krav men ger också stöd och hjälp. För många unga har socialtjänsten och arbetsförmedlingen ett avgörande inflytande på deras sociala och ekonomiska villkor. Unga förväntas träda in som vuxna individer i ett arbetsliv som är både svåröverskådligt och föränderligt. De behöver kunskap och de behöver öva sin förmåga att orientera sig i samhället. I varje kontakt med stat och kommun finns både krav och frivillighet. Frivilligheten minskar med ökat beroende av det offentliga. Deltagande i högre utbildning och kulturliv har en betydligt högre grad av frivillighet än till exempel att gå i skolan. Kontakten med de sociala välfärdsinstitutionerna som försäkringskassa, arbetsförmedling och socialtjänst är frivilliga men de har ändå ett drag av tvång som är relaterat till behovet av inkomst (Lipsky 1980). Medborgaren har inte endast rättigheter utan också skyldigheter. Somliga av dessa plikter är konkreta och tydliga som t.ex. skolplikt och skyldighet att betala skatt och andra är oskrivna moraliska regler; att vara lojal, att ta ansvar för sig själv och andra, att delta i samhällslivet, att lyda lagar och regler, att inte utnyttja samhället osv.

22 Vad betyder det att ha kontakt med en myndighet? Det innebär i korthet att bli utsatt för kontroll av rättigheter till ersättning men det innebär också att få service i form av information, direkt hjälp med problemet och kontant ersättning. Service som gäller information, ifyllande av blanketter, vissa råd osv. behöver inte kontrolleras. Varje medborgare som behöver denna information kan få den utan att behöva uppge namn eller personnummer. Hur samtalen mellan handläggaren och den unge arbetslöse kan komma att gestalta sig är delvis beroende av de inblandade parternas möjlighet att tillvarata sina intressen. Argument, kontroll, normativa ställningstaganden, indirekt tvång kommer att möta den unge, dvs. ungdomarna utsätts för både en informell och en formell kontroll (Bjurström och Henriksson 1990). Ungdomarna utsätts också för handläggarnas moraluppfattning och gränssättningar. De möter handläggare vars uppgift är att företräda men också att kontrollera. Källa: En bro mellan utbildning och arbete utvärdering av utvecklingsgarantin Hur unga i utvecklingsgarantin uppfattar mötet med myndigheterna, dvs. arbetsförmedling, socialtjänst och kommun, har utvärderingarna tittat närmare på. Ungdomarna kommer i det här avsnittet att berätta mycket om sina negativa upplevelser av kontakten med myndigheterna, i många fall innan de började i utvecklingsgarantin, något som ter sig annorlunda då de mött den nya vägledaren. Men först några rader om arbetssökandet och vad ungdomarna tycker om detta i siffror. Av de intervjuade ungdomarna i den kvantitativa undersökningen, 258 stycken, sökte 57 procent arbete innan de började i utvecklingsgarantin. Frågan avsåg den arbetslöshetsperiod som närmast föregick utvecklingsgarantin, en period som för de allra flesta omfattade minst 90 dagar. De 90 dagarna är till för att ungdomarna ska prövas mot den ordinarie arbetsmarknaden. Resultatet tyder på att denna prövning inte alltid skett. Skälen ungdomarna uppgav till att de inte hade sökt arbete innan de började i utvecklingsgarantin var ofta vaga. Några visste inte riktigt hur de skulle göra, någon tyckte att arbetsförmedlingens datorer var krångliga. Andelen som sökte arbete under tiden de deltog i utvecklingsgarantin var 41 procent. Att ungdomarna inte sökte arbete under tiden de deltog i utvecklingsgarantin förklarade de ofta med att

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren

Läs mer

Arbetsförmedlingen och de kommunala ungdomsprogrammen. Elektroniska bilagor till RiR 2006:14

Arbetsförmedlingen och de kommunala ungdomsprogrammen. Elektroniska bilagor till RiR 2006:14 Arbetsförmedlingen och de kommunala ungdomsprogrammen Elektroniska bilagor till RiR 2006:14 Innehåll 1 AMS avtalsmallar 5 2 Enkäter till kommuner och arbetsförmedlingar 20 1 AMS avtalsmallar Riksrevisionen

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. Inledning Inom Arbetsförmedlingen och kommunen finns en rad verksamheter och

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-05-09 Dnr 72/2008-71 Ann Kristin Hasselsten Socialnämnden 2008-05-21 Åtgärder för arbetslösa bidragstagare Sammanfattning Socialnämnden ska utveckla verksamheten för arbetslösa bidragstagare

Läs mer

Jobb åt unga. - med rätt lön och villkor. Socialdemokraterna i Halmstad

Jobb åt unga. - med rätt lön och villkor. Socialdemokraterna i Halmstad Jobb åt unga - med rätt lön och villkor Socialdemokraterna i Halmstad Ge jobb! Jobb skapar välfärd, både för den enskilda individen och för samhället. Tillkomsten av fler jobb är vår högsta prioritering

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3 RAPPORT 1(10) 2014-06-02 AVN 2014/0169-2 Handläggare, titel, telefon Esa Manninen, utredare 011-15 21 38 Eva Jeppson, handläggare 011-15 11 89 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Uppföljning av

Läs mer

Ett regionalt samarbetsprojekt mellan fem kommuner: Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro

Ett regionalt samarbetsprojekt mellan fem kommuner: Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro Utveckling av nya metoder i arbetet med arbetslösa ungdomar? NUEVO EN NY CHANS FÖR UNGA ARBETSLÖSA Skriv- & implementeringsprocess En man, 21 år, beskriver sin tid före NUEVO En vecka för mig på jobbcentrum

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

Vad gör de 1 år senare?

Vad gör de 1 år senare? Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Jobb- och utvecklingsgarantin

Jobb- och utvecklingsgarantin Arbetsförmedlingen faktablad. Arbetssökande, 2014-02. Lättläst svenska Jobb- och utvecklingsgarantin Du som har varit utan arbete en längre tid och behöver hjälp att komma tillbaka till arbetslivet kan

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 PROJEKT NORRSKEN FAKTA PROJEKT NORRSKEN DELTAGARES RESA FAKTA NÅGRA DELTAGARES RESA I PROJEKTET PROJEKTTID: 1 september

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 PROJEKT NORRSKEN FAKTA FAKTA PROJEKTTID: 1 september 2010 31 augusti 2014 Vänder sig till kvinnor och män i Piteå och Arvidsjaur

Läs mer

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm Rätt till ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd Beslutet innebär alltid en bedömning. Försörjningsstödet omfattar det mest grundläggande behoven som mat, boende kostnader, kläder, sjukvårds- och läkemedelskostnader,

Läs mer

Målet är mer än resan

Målet är mer än resan Målet är mer än resan vinster med internationellt ungdomssamarbete vinster 1med internationellt ungdomssamarbete Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet som verkar för att unga ska få verklig tillgång

Läs mer

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta

Läs mer

Välkommen till Arbetsförmedlingen

Välkommen till Arbetsförmedlingen PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Välkommen till Arbetsförmedlingen Information till dig som söker jobb 1 2 Det här är Arbetsförmedlingen...... 6 När du behöver extra hjälp... 10 Din arbetsgivare kan få ersättning...

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

1.) Vägen in samt Förståelse öppnar nya dörrar Region Skånes satsning på personer med psykisk funktionsnedsättning.

1.) Vägen in samt Förståelse öppnar nya dörrar Region Skånes satsning på personer med psykisk funktionsnedsättning. 2012-09-13 Johanna Morin 0413-62 697 Minnesanteckningar, Handikappråd När: torsdag 13 september, 2012, kl. 13:00 Var: Medborgarhuset, c-salen Närvarande: Cecilia Lind, Ingemo Hellgren, Wivian Holmberg,

Läs mer

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Rapport Författad av Lisa Alm Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro

Läs mer

Uppföljning av deltagare i projekt SAM

Uppföljning av deltagare i projekt SAM Uppföljning av deltagare i projekt SAM Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Hur gjordes uppföljningen? 4

Läs mer

PÅ LÄTTLÄST SVENSKA. Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD

PÅ LÄTTLÄST SVENSKA. Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD 1 Ibland behövs det extra kraft för att rätt person och rätt arbetsgivare ska hitta varandra och komma igång

Läs mer

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta Jobbtorg Strängnäs Jobbtorg Strängnäs är en satsning på ett integrerat samarbete mellan arbetsmarknadsåtgärder, ekonomiskt bistånd och arbetsförmedlingen. Ett nära samarbete ska också finnas med gymnasieutbildning,

Läs mer

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga till regeringskansli beslut Arbetsmarknadsenheten Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Övergripande om uppdraget En utredare ska utreda förutsättningarna

Läs mer

Lidköping, Sockerbruket 071109

Lidköping, Sockerbruket 071109 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lidköping,

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland - Vår utbildning är riktad till socialt utsatta personer med målet att de ska starta egna sociala företag och få en ny chans på arbetsmarkanden. Resultaten

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Tjänsteskrivelse 1 (5) 2014-09-25 SN 2011.0193 Handläggare: Unni Johansson Socialnämnden Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Sammanfattning Genom

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Hitta ditt nya arbete genom oss. Lättläst

Hitta ditt nya arbete genom oss. Lättläst Hitta ditt nya arbete genom oss Lättläst Anmäl att du söker jobb När du anmäler dig till Arbetsförmedlingen för att söka jobb kallas det för att du skriver in dig på Arbetsförmedlingen. Du kan få service

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Ungdomsfullmäktige

Läs mer

Hitta ditt nya arbete genom oss

Hitta ditt nya arbete genom oss Hitta ditt nya arbete genom oss Välkommen till Arbetsförmedlingen Här hittar du information om vad vi på Arbetsförmedlingen kan göra för dig och vad som är bra att tänka på när du precis har börjat söka

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering Bakgrund/problemformulering Ung resurs I Lycksele finns det idag ett stort antal arbetslösa ungdomar under 25 år som är helt arbetslösa, arbetar deltid eller har tillfälliga anställningar. Ett stort antal

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

Hålla igång ett samtal

Hålla igång ett samtal Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

Boende former enligt LSS

Boende former enligt LSS FUB ordnade en paneldebatt om boende den 21 oktober. Här är noteringar från debatten. I panelen ingick följande personer. Rolf Södervall Harald Strand Emanuel Mörk Peter Rinman Tomas Eriksson Ulf Uddsten

Läs mer

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Jens Sandahl, Analysavdelningen jens.sandahl@arbetsformedlingen.se Sammanfattning av budskap Ungdomar är ingen homogen grupp Ungdomsarbetslösheten

Läs mer

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer?

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? A Landstinget genom utbildning/praktik, handledning, Alvesta kommun Utbildning men inga rutiner

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen!

Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen! Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen! Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen! Från den 1 september 2013 gäller nya regler som påverkar dig som är arbetssökande och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om jobb- och utvecklingsgarantin; SFS 2007:414 Utkom från trycket den 13 juni 2007 utfärdad den 31 maj 2007. Regeringen föreskriver följande. 1 Denna förordning innehåller

Läs mer

Utvärdering av insatsen valideringsmaterial

Utvärdering av insatsen valideringsmaterial Elisabeth Ahnberg December 2010 Utvärdering av insatsen valideringsmaterial INNEHÅLL Bakgrund... 1 Handledarnas erfarenheter och åsikter... 2 Praktikanternas erfarenheter och åsikter... 3 Avslutande diskussion...

Läs mer

TÖI ROLLSPEL A - 003 Sidan 1 av 6 Socialtolkning

TÖI ROLLSPEL A - 003 Sidan 1 av 6 Socialtolkning TÖI ROLLPEL - 003 idan 1 av 6 ocialtolkning Ordlista familjerådgivning skilsmässa äktenskapsskillnad underhåll tingsrätt advokat äktenskapsförord giftorätt i boet separera allmän rättshjälp bodelning jämkning

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D)

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D) Tjänsteutlåtande Arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen Utfärdat 2015-05-26 Anders Ednersson Diarienummer 0394/15 Telefon: 031-3683084 e-post: anders.ednersson@arbvux.goteborg.se Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

väl har börjat. Rykten om interna förhållanden sprids snabbt bland potentiella medarbetare. Rekryteringsprocessen

väl har börjat. Rykten om interna förhållanden sprids snabbt bland potentiella medarbetare. Rekryteringsprocessen 8. E t t g o t t r y k t e ä r A rbetsgivaren som varumärke Ett gott rykte som arbetsgivare är bästa rekryteringskanal. Begreppet Employment branding, arbetsgivarvarumärke, blir allt viktigare. Image,

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Thomas, Nu har jag rättat dina kompletteringar och det var i stort sett rätt. Det som kvarstår som ett litet frågetecken är SACO frågan som jag har försökt

Läs mer

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen TRANSPORTS A-KASSA Det här är arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen är en försäkring som gäller för alla personer som arbetar eller har arbetat

Läs mer

Jobben först investera i våra unga!

Jobben först investera i våra unga! Jobben först investera i våra unga! Ofta får man höra att dagens ungdom är slö, slapp och likgiltig. Det snacket har jag aldrig trott på. Jag tror på den svenska ungdomens vilja till gemenskap och personliga

Läs mer

Trappan - Ungas väg till ett innanförskap

Trappan - Ungas väg till ett innanförskap Trappan - Ungas väg I detta material berättar ungdomar från Södertälje om hur det är, när livet plötsligt tar stopp och man inte kommer vidare till arbete eller fortsatta studier. I detta dokument har

Läs mer

Reseberättelse från Danmark

Reseberättelse från Danmark Reseberättelse från Danmark Namn: Sara Ohlsson E-mail: sparrizzen@hotmail.com Skola: Ersta Sköndal Högskola, Instituitionen för vårdvetenskap Utbytesland, stad samt skola: Danmark, Köpenhamn, Diakonissestiftelsen

Läs mer

Korta startsträckan! Så vill (S) skapa snabbare ingångar för unga. Skapad av Malin Appelgren

Korta startsträckan! Så vill (S) skapa snabbare ingångar för unga. Skapad av Malin Appelgren Korta startsträckan! Så vill (S) skapa snabbare ingångar för unga Skapad av Malin Appelgren Så ser ungas situation på arbetsmarknaden ut i Kronobergs län Januari 2010 I vecka 3 gick 2 226 ungdomar i Kronoberg

Läs mer

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats

Läs mer

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

Program för att stödja och utveckla sociala företag!

Program för att stödja och utveckla sociala företag! Program för att stödja och utveckla sociala företag! Detta är SKOOPIs viktigaste krav till myndigheter och politiker på främst riksnivå, men även i kommunerna. De arbetsintegrerande sociala företagen måste

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Verksamhetsplan - 2008 Jobbcentrum

Verksamhetsplan - 2008 Jobbcentrum Handläggare: Eric Andersson, Arbetsmarknadsenheten, AME Socialnämnden Verksamhetsplan - 2008 Jobbcentrum Organisation Jobbcentrum ingår i Socialnämndens Arbetsmarknadsenhet. Arbetsmarknadsenheten hör till

Läs mer

Omställningsfonden för dig som arbetstagare

Omställningsfonden för dig som arbetstagare 1 (8) Omställningsfonden för dig som arbetstagare Sammanfattning Informationen behandlar Omställningsfondens stöd till dig som blivit uppsagd på grund av arbetsbrist. Omställningsavtalet syftar främst

Läs mer

Yttrande över remiss om utredning om matchningsanställningar

Yttrande över remiss om utredning om matchningsanställningar Kommunstyrelseförvaltningen Kansliavdelningen Sid 1 (5) Ärendenummer: 2015.0092.023-1 Handläggare: Susanne Wallgren 2015-05-26 Kommunstyrelsen Yttrande över remiss om utredning om matchningsanställningar

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-11-18 358 Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

Maxat med möjligheter

Maxat med möjligheter Maxat med möjligheter Om du gillar omväxling, problemlösning och att göra saker med händerna är VVS och fastighet ditt program. Du lär dig yrket både i skolan och ute på arbetsplatser, i branscher som

Läs mer

Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande

Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande 1 Innehåll Det här är Arbetsförmedlingen... sid 04 När du behöver extra hjälp... sid 07 Din arbetsgivare kan få ersättning...

Läs mer

Information kring Kulturarvslyftet

Information kring Kulturarvslyftet Faktablad 1/2012 Datum 2012-12-12 Dnr 101-4716-2011 Version 1.4 Avdelning Verkssekretariatet Författare Marianne Lundberg Information kring Kulturarvslyftet deltagande grupper, arbetsuppgifter, ansvarsfördelning

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

Arbetsmarknadscoaching för utlandsfödda arbetssökande

Arbetsmarknadscoaching för utlandsfödda arbetssökande Arbetsmarknadscoaching för utlandsfödda arbetssökande Projekt utfört av Jobbkompaniet på uppdrag av Arbetsförmedlingen i Flen oktober 2007-januari 2008 Innehåll Uppdrag och målgrupp Tidsåtgång och resultat

Läs mer

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013 Ungdomspolitiskt program Skövde kommun 2011-2013 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund och syfte... 3 2.1 Nationella utgångspunkter... 3 2.2 Kommunalt perspektiv... 4 2.3 Programmets utformning... 5 3.

Läs mer