ARBETSMARKNADSSTUDIE HELSINGBORG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ARBETSMARKNADSSTUDIE HELSINGBORG"

Transkript

1 ARBETSMARKNADSSTUDIE Local Agenda Network for Employment HELSINGBORG The Project is supported by the European Commission, DG Employment and Social Affairs RAPPORT Bo Eriksson FRAMTIDSUTBILDNING AB

2 Arbetsmarknadsstudie Local Agenda Network for Employment Helsingborg RAPPORT Avsnitt 1 - Sammanfattning 4-19 Avsnitt 2 - Uppdrag och genomförande Avsnitt 3 - Hållbar tillväxt och sysselsättning :1 Hållbarhetens tre dimensioner :2 Ekonomisk utveckling och tillväxt :3 Arbete, arbetsmarknad och arbetsmarknadsekonomi :4 Befolkningsutveckling och demografiska förändringar :5 Rekryteringsfrågor :6 Utbildning och livslångt lärande :7 Jämställdhet och arbetsmarknad :8 Miljöarbete inom näringslivet Avsnitt 4 - Den europeiska sysselsättningsstrategin och den lokala dimensionen 4:1 Den europeiska sysselsättningsstrategins övergripande struktur :2 Riktlinjer för :3 Svensk arbetsmarknadspolitik och den nationella planen för :4 Den lokala dimensionen Avsnitt 5 - Helsingborgs näringsliv i ett historiskt perspektiv 5:1 En historisk bakgrundsbeskrivning :2 Utvecklingen av tillväxt och sysselsättning de senaste femton åren Avsnitt 6 - En nulägesbeskrivning av arbetsmarknaden i Helsingborg 6:1 Inledning 78 6:2 Näringslivsstruktur :3 Företagsklimat och entreprenörskap :4 Utbud och efterfrågan på arbetskraft :5 Utbildning och livslångt lärande :6 Jämställdhet i regionalt och lokalt perspektiv :7 Miljö, hälsa och välfärd

3 Avsnitt 7 - Framtida möjligheter för hållbar tillväxt och sysselsättning 7:1 De lokala förutsättningarna :2 Visioner regionalt och lokalt :3 Ungt entreprenörskap :4 Bäddat för mångfald? :5 LANE - Local Agenda Network for Employment :6 Förslag inom ramen för en Local Action Plan for Employment BILAGOR Avsnitt 8 - Faktablad 8:1 Arbetslöshet 8:2 Befolkningsutveckling 8:3 Jämställdhet 8:4 Rekrytering 8:5 Sysselsättning 8:6 Välfärdsfaktorer Avsnitt 9 - Övrigt referensmaterial 9:1 Appendix 9:2 OH-bilder 9:3 Utvärderingar av arbetsmarknadsinsatser för långtidsarbetslösa 9:4 Erfarenheter av nittiotalets arbetsmarknadspolitik 9:5 Projekt Sund Stad 9:6 Projektbeskrivning LANE Avsnitt 10 - Källförteckning Böcker, Rapporter, Policydokument, Statistik 3

4 1 Sammanfattning Inledning Om fler människor ska kunna få sysselsättning måste nationella insatser förenas med lokala. Det är bara på den lokala nivån man kan se behov och organisera utbudet av arbetskraft på bästa sätt. Av denna anledning har Utvecklingsnämnden i Helsingborg tagit initiativet till att samla lokala aktörer för tillväxt och sysselsättning. Det sker inom ramen för LANE. LANE står för Local Agenda Network for Employment och är ett europeiskt projekt med deltagande av sex städer i Sverige, Tyskland, Grekland och Spanien. Det är ett led i EU-kommissionens arbete med att främja lokala initiativ för en hållbar utveckling som stärker tillväxt, sysselsättning och social sammanhållning och bärs upp av den europeiska sysselsättningsstrategins fyra pelare: entreprenörskap, anställbarhet, anpassningsförmåga och lika möjligheter. För samordning och genomförande av projektet ansvarar ICLEI (The International Council for Local Environmental Initiatives), en organisation som på olika sätt arbetar för hållbar utveckling. Mer än 350 lokala myndigheter världen över, bland dem Helsingborgs stad, är medlemmar. ICLEI har lång och gedigen erfarenhet av att driva internationella miljöprojekt i nätverk tillsammans med lokala myndigheter. Under projekttiden, t o m september månad 2001, ska de deltagande städerna var för sig mobilisera lokala aktörer med engagemang för och intresse av hållbar tillväxt och sysselsättning. Arbetet bedrivs med metodiskt stöd av ICLEI och ska resultera i lokala handlingsplaner (Local Action Plans for Employment), byggda på studier av arbetsmarknaden och på brett förankrade diskussioner mellan de berörda aktörerna. I föreliggande dokument presenteras den arbetsmarknadsstudie som utförts i Helsingborg. Dessutom redovisas fyra SWOT-analyser samt ett femtontal förslag till framtida insatser för hållbar tillväxt och sysselsättning på den lokala arbetsmarknaden. Analyserna och förslagen har utarbetats i fyra arbetsgrupper, en för varje pelare i den europeiska sysselsättningsstrategin, under ledning av en rapportör i varje pelargrupp. Förslagen kommer att vidareutvecklas och presenteras utförligare i ett förslag till lokal handlingsplan, vilken kommer att behandlas vid en lokal workshop i augusti månad. Den lokala arbetsmarknaden i Helsingborg belyses i denna deskriptiva arbetsmarknadsstudie med hjälp av ekonomiska, sociala, ekologiska samt politiska begrepp och förklaringsmodeller. Ekonomiska aspekter omfattar såväl makroekonomiska, företagekonomiska som regionalekonomiska infallsvinklar. Samhälleliga förhållanden belyses i den mån de har relevans för tillväxt och sysselsättning. Särskild vikt har här fästs vid befolkningstillväxt och demografiska förändringar samt den offentliga servicens betydelse i sammanhanget. Ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv anläggs relaterat till tillväxt och sysselsättningsutveckling. Berörda politiska områden är näringslivspolitik, arbetsmarknadspolitik och utbildningspolitik på olika nivåer. 4

5 Uppdrag och genomförande redovisas i avsnitt 2. Uppgifter i studien har hämtats från ett omfattande källmaterial som redovisas i källförteckningen, avsnitt 10. Materialet i rapporten har disponerats på sätt som framgår av innehållsförteckningen. Det som tas upp i studien anknyter till de fyra pelarna i den europeiska sysselsättningsstrategin med fokus på förutsättningar för tillväxt, entreprenörskap och skapande av nya jobb, företagens behov av kompetent arbetskraft, arbetslöshetsproblematik, rekryteringsprocessen, det livslånga lärandet och jämställdhetsproblematik. När det gäller tidsperspektivet är dagens situation viktigast även om tillbakablickar gjorts för att belysa och förklara hur det ser ut idag och bedömningar av den framtida utvecklingen också ingår. Geografiskt är det lokala perspektivet i fokus men eftersom de lokala förhållandena i hög grad påverkas av regionala, nationella och internationella förutsättningar så är det viktigt att relatera lokala förhållanden även till dessa nivåer. Den ekonomiska utvecklingen påverkas av aktiviteter och förhållanden inom såväl privat sektor, offentlig sektor som den s.k. tredje sektorn. Den privata sektorn utgör dock den primära drivkraften i ekonomin varför studiens fokus faller på denna sektor när det gäller tillväxt och sysselsättning. Hållbar utveckling Helsingborg är vackert belägen vid Öresunds smalaste del. Sandstränderna, bokskogarna, utblickarna från Landborgen mot sundet och Kattegatt, den levande stadskärnan och de vackra omgivningarna är omistliga tillgångar. I Helsingborgs stad finns visioner om att gemensamt med medborgarna forma ett ekologiskt hållbart samhälle där var och en kan uppnå bästa möjliga hälsa och livskvalitet. Visionerna har kommit till uttryck i flera viktiga styrdokument. Bland dessa kan nämnas den lokala Agenda 21-planen, Miljöplanen, Översiktsplanen och stadens policy för folkhälsa. Helsingborgs medlemskap i Världshälsoorganisationens (WHO) nätverk Healthy Cities, i det internationella miljönätverket ICLEI och i föreningen Sveriges Ekokommuner innebär konkreta åtaganden att verka för en kretsloppsanpassad, hållbar utveckling och minskade klyftor inom folkhälsoområdet, enligt målet en god hälsa på lika villkor. Stadens övergripande Agenda 21-samordning och Healthy Cities-arbete, det senare döpt till Sund Stad, har till uppgift att initiera, stödja och följa upp tvärsektoriellt arbete i syfte att förverkliga visionerna. Det har blivit alltmer uppenbart att miljö- och folkhälsofrågorna berör alla samhällssektorer. Vi vet att folkhälsan är förknippad med befolkningens livsstil och livsmiljö. Traditionellt har mest uppmärksamhet riktats mot s k riskfaktorer som rökning, alkohol, droger, stillasittande och fet mat. Idag vet man att det även finns en rad friskfaktorer som främjar hälsa i vid mening.hit hör bland annat att människor kan känna delaktighet, har tillgång till meningsfull sysselsättning, ekonomisk trygghet, utbildning och social gemenskap. 5

6 I föreliggande studie visas att det finns en hel del förhållanden som bör förbättras såväl när det gäller miljö- som hälsofrågor. Förorening av mark, luft och vatten är ett problem som hänger samman med en tätbefolkad industrialiserad stad där transporter utgör en viktig del av såväl näringslivets funktion som de boendes vardag. När det gäller välfärd och hälsa är problemen framförallt kopplade till den höga arbetslöshet som råder i Helsingborg. Den har drabbat invandrare från utomnordiska länder som kom till Helsingborg under och 1990-talen i särskilt hög grad. Med detta följer i många fall socialbidragsberoende och att hälsan påverkas. Under talets strukturförändringar inom näringslivet var även ungdomsarbetslösheten mycket utbredd vilket försvårat inträdet på arbetsmarknaden för de unga under lång tid. En genomgång av pelaren "Lika möjligheter" i den europeiska sysselsättningsstrategin och en jämförelse med hur förhållandena ser ut i Sverige och Helsingborg visar att den formella jämställdheten mellan män och kvinnor är stor men att det faktiskt finns avsevärda skillnader mellan mäns och kvinnors förhållanden på flera områden. En sådan skillnad, som fått stor uppmärksamhet under senare tid, är löneskillnader. Andra ojämlika förhållanden som belyses i studien är en starkt könssegregerad arbetsmarknad, negativa hälsoeffekter av att kvinnor, samtidigt som de yrkesarbetar i samma utsträckning som män, gör det mesta av hemarbetet samt det faktum att kvinnor är underrepresenterade på ledande poster såväl i samhället som i näringslivet. De förslag som lämnats av den pelargrupp som arbetat med jämställdhetsfrågorna män - kvinnor fokuserar på informations- och attitydpåverkande insatser. Ett speciellt problem som tas upp är deltidsarbete. Man vill verka för ökade kontakter skola och näringsliv bl.a. för att påverka yrkessegregation. Bättre möjligheter för kvinnor som vill starta eget att låna pengar i bank är ytterligare en fråga som prioriterats. Det som talar för en gynnsam utveckling lokalt, när det gäller en hållbar utveckling är att hållbar utveckling är en väsentlig dimension i Helsingborgs stads vision, att det finns en Lokal Agenda 21 och att det är av stort värde för oss som bor i Helsingborg att värna om den vackra natur som omger oss. Det behöver dock avsättas stora resurser för att förverkliga visionen och därför behövs en ekonomisk utveckling som medger detta. Det är också av stor vikt att arbeta för en miljödriven näringslivsutveckling. De stora och medelstora företagen samt kommunen har påbörjat ett sådant arbete bl.a. genom att införa miljöledningssystem. De små företagen kan behöva stöd av samhället för att ta till sig sådana redskap. En vital dialog kring hållbar utveckling är av betydelse eftersom intresset för hållbar utveckling till viss del också handlar om attityder. Helsingborgs historia i ett näringslivsperspektiv Helsingborg är en av Nordens äldsta städer. Redan för 900 år sedan var staden en viktig marknadsplats. På 1100-talet fanns ett stort överflöd av sill i Öresund vilket ledde till att fisket tidigt blev en handelsvara. De stora marknader som hölls utvecklades senare till internationella varumässor. Helsingborg blev tidigt också ett centrum för jordbruket i södra Sverige. Hit kom bönder för att byta sina jordbruksprodukter mot varor som köpmännen tillhandahöll. 6

7 Ända fram till mitten av 1800-talet var Helsingborg en obetydlig småstad. Under 1800-talet utvecklades Helsingborg till en agrar hantverks- och köpstad. Genom att Helsingborgs hamn successivt byggdes ut och staden fick järnväg blev förutsättningarna för tillväxt mycket bättre. Helsingborg blev vid denna tid en av Nordens viktigaste trafikstäder samtidigt som staden blev ett handelscentrum både för den omkringliggande regionen och för svensk export och import. Den omfattande spannmålsproduktionen var ytterligare en anledning till att Helsingborg kunde utvecklas så snabbt. Det sägs att Londons och Paris hundratusentals hästar hölls vid liv med skånsk havre som till stor del skeppades ut från Helsingborg. Även färjetrafiken mellan Helsingborg och Helsingör ökade i slutet av 1800-talet sedan en ångfärja som kunde transportera tåg satts in på leden. Rederinäringen var en betydande del av näringslivet vid denna tid. Under perioden utvecklades Helsingborg från en agrar hantverks- och köpstad till en industristad. Industrialiseringen fortsatte fram till 1960-talet då antalet industrisysselsatta började minska och då tjänsteproduktionen kom att betyda allt mer för Helsingborgs näringsliv. Många av de företag som var med i industrialiseringsprocessen i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet har idag försvunnit eller ändrat karaktär men man kan ändå tydligt känna igen de rötter stadens näringsliv har. Man kan dela in Helsingborgs industrialiseringsprocess i tre perioder. Den första perioden präglades av industrialiseringsförloppet och uppbyggnaden av industrisektorn och sträckte sig fram till och med det första världskrigets slut. Den andra perioden omfattar mellankrigstiden och präglades av konjunkturproblem och depression. Den tredje perioden utgör en övergångsfas från industristad till en stad dominerad av tjänsteproduktion. Redan i början av 1900-talet började en diversifierad industrisektor att ta form. Helsingborg var på 1910-talet Sveriges nionde industristad. De branscher som etablerades tidigt var bl.a. snickeriindustri, litografisk industri, livsmedelsindustri, textil- och sömnadsindustri samt läder- och skinnindustri. Under mellankrigstiden som präglades av konjunktursvängningar och depression klarade sig Helsingborgs industrisektor relativt sett bättre än Sverige i övrigt. Gummifabriken var nu den störste arbetsgivaren och hade ett ständigt ökande behov av arbetskraft, vilket höll uppe industrisysselsättningen. Kopparverket, Elektromekano och Helsingborgs Varf var andra stora arbetsplatser. Förutom dessa industrier sysselsatte livsmedelsindustrin, textil- och beklädnad, den grafiska industrin och den kemisk-tekniska industrin många helsingborgare. En expansiv bransch var läkemedelsindustrin som i Helsingborg representerades av Läkemedels AB Leo vid denna tid. Det svenska näringslivet har under efterkrigstiden omvandlats från ett varuproducerande till ett tjänsteproducerande samhälle. Helsingborgs näringsliv har följt detta mönster. Mellan 1950 och 1960 ökade sysselsättningen inom den svenska industrin kraftigt i landet som helhet men i Helsingborg var utvecklingen relativt långsam. Det var dock stor skillnad mellan olika branscher. Fem industrigrupper utvecklades positivt i Helsingborg; träindustri, pappers- och grafisk industri, livsmedelsindustri samt kemisk-teknisk industri. Övriga sektorer minskade sin sysselsättning. De expansiva industrierna i Helsingborg under 1960-talet var livsmedelsindustrin, den kemisk-tekniska industrin och den grafiska industrin. 7

8 Därefter minskade sysselsättningen inom industrin i snabb takt samtidigt som tjänstesektorn expanderade, såväl den privata som den offentliga. Mellan 1965 och 1985 minskade sysselsättningen inom industrin i Helsingborg med 18,6 %. Utfasningen av industrin gick snabbare i Helsingborg än den gjorde för såväl landet i sin helhet som för Skåne. Helsingborg har präglats av en kraftig förnyelse av industrin sedan mitten av 1970-talet. Mellan 1965 och 1985 ökade andelen som var sysselsatta inom tjänstesektorn från 52% till 68 %. År 1970 var Gummifabriken, som nu bytt namn till AB Tre Torn, fortfarande den största arbetsgivaren men bland de tio största arbetsgivarna fanns fem tjänsteföretag, varav tre inom den offentliga sektorn. Den näringslivsstruktur som fanns i mitten av 1980-talet är till stor del överensstämmande med dagens förhållanden. Under 1990-talet minskade dock förvärvsfrekvensen dramatiskt samtidigt som arbetslösheten steg kraftigt p.g.a. minskat personalbehov såväl inom industrin som den offentliga sektorn. En stor del av de förlorade jobben har återvunnits men arbetslösheten ligger kvar på en onormalt hög nivå jämfört med övriga Skåne och riket. Dagens näringsliv och arbetsmarknad Näringslivsstruktur I början av 1900-talet var Helsingborg Sveriges femte stad med en befolkning på knappt personer hade Helsingborg en befolkning på drygt personer, 1990 hade den ökat till nästan personer och år 2000 uppgick befolkningstalet till På 50 år har stadens befolkning således ökat med drygt invånare. Helsingborg är idag Sveriges nionde största stad. I föregående avsnitt har redogjorts för hur staden under sin 900-åriga historia successivt byggt upp ett diversifierat näringsliv byggt på stadens förutsättningar. Helsingborg är sedan lång tid tillbaka en betydande marknadsplats för nationell och internationell handel och en knutpunkt för trafik inom och utom landet. Genom närheten till Helsingör och täta färjeförbindelser med Danmark och kontinenten, flygförbindelser direkt till Copenhagen Airport, Helsingborg - Ängelholms flygplats, att E4:an och E6:an möts i kommunen, de stora hamnarna och västkustbanan för tågen har kommunen mycket gynnsamma infrastrukturella förutsättningar för näringslivet. Helsingborg är strategiskt placerat såväl för gods- som persontransporter. Hamnen är en av världens mest trafikerade färjehamnar och anlöps reguljärt av en rad rorooch containerfartyg. När det gäller godshantering är hamnen den näst största i Sverige och hanterar årligen ungefär 10 miljoner ton gods. Det privata näringslivet står för 60 % av sysselsättningen och består av många små företag i ett stort antal branscher. Nyföretagandet ligger på en relativt hög nivå och företagsklimatet i staden anses vara bra. Den offentliga sektorn utgör en mindre andel av näringslivet än i riket som helhet och domineras av kommunala verksamheter. Helsingborgs stad är också den störste arbetsgivaren i kommunen. 8

9 Helsingborg har en förhållandevis stark marknadsförsörjning, dvs. hög genomsnittlig andel av hushållens inkomster som kommer från marknadsfinansierade löneinkomster. En hög marknadsförsörjning innebär en stark skattebas och indikerar att det finns en vital privat sektor. Helsingborg hör också till de kommuner som har en stor andel entreprenader inom kommunens verksamheter. Näringslivet i en kommun eller ett arbetsmarknadsområde är i varierande grad inriktat mot lokala, regionala, nationella och internationella marknader. Till lokalt inriktade tjänster hör detaljhandel, hushållstjänster, mindre byggfirmor, taxi och speditionsfirmor, mindre tjänsteföretag. I genomsnitt för landet är cirka hälften av jobben genererade mycket lokalt, inom en kommun eller en lokal arbetsmarknad. Denna del av ekonomin är befolkningsberoende, dvs. efterfrågan bestäms till stor del av det lokala befolkningsunderlaget och dess ålderssammansättning. I Helsingborg består 44 % av näringslivet av lokalt beroende ekonomiska verksamheter medan övriga producerar för regionala, nationella och internationella marknader. Handel & kommunikationer är den mest betydande näringsgrenen i Helsingborg sysselsättningsmässigt sett. Den är ungefär 1,5 gånger större jämfört med riket. Andra stora sektorer är industri, vård- och omsorg samt finans- och företagstjänster. I likhet med det övriga svenska samhället domineras näringslivet av tjänstesektorn. Andelen sysselsatta inom tjänsteverksamheterna ligger dock under rikssiffrorna utom när det gäller finansiell verksamhet och företagstjänster. Den senare är en sektor på stark frammarsch. Industrisektorn är relativt sett mindre än i riket som helhet. Andelen sysselsatta inom den skyddade industrisektorn i Helsingborg är hög jämfört med riket som helhet. Till denna sektor räknas bl.a. delar av livsmedelsindustrin samt förlag och grafisk industri. Samtidigt finns en högre andel sysselsatta inom kapitalintensiv och högteknologisk industri än Sverige som helhet. Däremot är andelarna lägre i sektorerna arbetsintensiv respektive kunskapsintensiv industri. Jordbruk, utbildning & forskning samt offentlig förvaltning är små näringsgrenar. Tongivande branscher är parti- och detaljhandel, kemisk industri, förlag och grafisk industri, livsmedel, läkemedel och logistik. Det finns också framgångsrika IT-företag i staden. Det lokala företagsklimatet och entreprenörskapet Det lokala företagsklimatet har varit föremål för ett antal undersökningar bl.a. genom Svenska Arbetsgivareföreningen/Svenskt Näringsliv. Resultaten publiceras i en rapportserie "Det lokala företagsklimatet". Syftet med SAF:s rapportserie "Det lokala företagsklimatet" är att studera enskilda kommunernas förutsättningar för tillväxt, företagande och ökad sysselsättning och att främja dialogen mellan företagare och politiker. Genom ett antal konkreta faktorer, däribland branschstruktur, marknadsförsörjning, kommunal verksamhet och arbetsmarknad försöker man teckna en bild av kommunens och företagens förutsättningar inför framtiden. Även andra faktorer som påverkar näringslivets utveckling såsom människors attityder och kunskap studeras. Undersökningen baseras på såväl statistiskt material som enkäter. Ett index har konstruerats för att kunna rangordna och jämföra småföretagsklimatet på olika orter. Rankingen är en sammanvägning av enkäter med företagare och politiker samt statistiska basfakta. 9

10 Enligt den senaste rangordningen kommer Helsingborg på tredje plats i Skåne och på åttonde plats i Sverige vad gäller fördelaktigt företagsklimat. Andelen privata arbetsplatser per invånare är betydligt högre jämfört med såväl regionen som riket. Andelen nystartade företag per invånare är högre i Helsingborg än i Sverige som helhet men något lägre jämfört med Skåne som region. Andelen småföretag är betydligt högre i Helsingborg jämfört med såväl Skåne som Sverige. Företagens lönsamhet ligger i paritet med medeltalet för Sverige och Helsingborg har en förhållandevis stark marknadsförsörjning, dvs. hög genomsnittlig andel av hushållens inkomster som kommer från marknadsfinansierade löneinkomster. Helsingborg hör också till de kommuner som har en stor andel entreprenader inom kommunens verksamheter. I riktlinjerna för den europeiska sysselsättningsstrategin betonas bl.a. vikten av att främja utbildning som förbereder för verksamhet som egenföretagare, målinriktade stödtjänster samt utbildning för företagare och blivande företagare. Helsingborgs stad samarbetar med ett stort antal företagsgrupper, näringslivsorganisationer och andra organisationer som på olika sätt arbetar för tillväxt och sysselsättning. Det finns en rad aktörer som ger utbildning, stöd och råd till entreprenörer. Den rapportörsgrupp som arbetat med pelaren entreprenörskap har dock påpekat att det finns behov av samordning av dessa insatser och att det behövs mer entreprenörsutbildning på olika nivåer, inte minst i skolan. "Det är viktigt att i ett tidigt skede skapa förutsättningar för egen personlig utveckling och att belysa de möjligheter som finns vad gäller skapandet och utvecklandet av egna idéer och tankar", skriver bl.a. rapportören i sin redogörelse för vad gruppen kommit fram till. Att införa entreprenörskap i utbildningen från första klass i grundskolan är ett av gruppens förslag till utvecklingsinsatser. För att underlätta detta behöver också lärarnas utbildning kompletteras. När det gäller entreprenörsutbildning för vuxna föreslås till att börja med att Campus Helsingborg ges i uppdrag att undersöka behoven av grund-, vidare och spetskompetensutbildning i entreprenörskap. Dessa frågor tas upp under avsnitt 7 i pelargruppens rapport. I samma kapitel refereras det nationella handlingsprogram för ungt företagande och företagsamhet som NUTEK nyligen utarbetat och som tar upp en rad viktiga frågor för framtidens entreprenörskap. En haltande arbetsmarknad - brist på arbetskraft Den rådande arbetsmarknadssituationen präglas av att det finns en betydande obalans mellan sammansättningen av efterfrågan på arbetskraft och utbudet av arbetskraft. Å ena sidan har ett antal sektorer inom såväl privat som offentlig sektor stora svårigheter att rekrytera kompetent arbetskraft. Å andra sidan är arbetslösheten i Helsingborg omfattande. Det finns således både arbetsgivare som är utan arbetskraft och individer som är utan arbete. Rekryteringsprocessen har en central betydelse för företagens tillväxt eftersom en planerad expansion kan förhindras om företagen inte har möjlighet att snabbt tillsätta en ledig plats. Under senare år har det ofta kommit signaler om att det råder brist på arbetskraft samtidigt som vi har en hög arbetslöshet. Arbetsförmedlingen gör kontinuerligt analyser av hur arbetsgivarnas rekryteringsbehov ser ut. Problematiken har dessutom belysts i ett antal vetenskapliga undersökningar. I föreliggande studie belyses den aktuella rekryteringssituationen lokalt och regionalt med uppgifter från 10

11 Länsarbetsnämnd/Arbetsförmedling. Ett refererat görs också av en färsk vetenskaplig studie,av Erika Ekström på uppdrag av IFAU, Institutet För Arbetsmarknadspolitisk Utvärdering. Den senare beskriver en rad förhållanden kopplade till rekryteringsprocessen som ger viktig kunskap inte bara om arbetsgivarnas svårigheter att få tag på tillräcklig och kompetent arbetskraft. Den nämnda studien visar bl.a. på följande förhållanden: Nästan hälften av de arbetsgivare som nyanställt finns i storstadslänen. Endast 4 % av de nyanställda har rekryterats till arbeten utan krav på yrkesutbildning. Även när det gäller arbeten utan krav på särskild yrkesutbildning har huvuddelen av de nyrekryterade en gymnasieutbildning. En tredjedel av de nyanställda har erbjudits tidsbegränsad anställning. Det är främst unga personer som anställts. De faktorer som haft stor betydelse för arbetsgivarens beslut att anställa en viss person har varit personliga egenskaper, utbildning inriktad mot yrket och erfarenhet inom yrket. De informella kanalernas betydelse vid rekrytering har ökat. Hela 57 % av nyrekryteringarna i studien hade kommit till som en följd av informella kontakter medan arbetsförmedlingen medverkade i 18 % av rekryteringarna och bemanningsföretagen i 2 %. Totalt upplevde 30 % av de tillfrågade arbetsgivarna i studien brist på någon / några typer av arbetskraft. Offentlig sektor och privat tjänstesektor i företag med fler än 100 anställda upplevde störst brist. I arbeten utan krav på särskild yrkesutbildning finns en brist endast i ett fåtal fall. Däremot upplever arbetsgivarna i stor utsträckning brist på sökande såväl inom arbeten som kräver gymnasiekompetens som när det gäller arbeten som kräver teoretisk specialistkompetens. Ungefär en tredjedel av arbetsgivarna har angivit att de hanterar problemen med att hitta personal genom att omfördela redan anställd personal. Ett annat vanligt sätt att hantera bristen är att anställa tillfällig vikarie eller utnyttja timanställda. Offentliga arbetsgivare jämkar i viss utsträckning på kvalifikationskraven för att kunna anställa. En mindre del av de tillfrågade arbetsgivarna var tvungna att minska produktion/service eller tacka nej till order på grund av problemen. Den beskrivna situationen stämmer väl överens med hur situationen ser ut i dagsläget i såväl Skåne som Helsingborg. Bristsituationer finns inom ett stort antal branscher men framförallt inom vård & omsorg samt grundskola. Hur det ser ut inom olika näringslivssektorer och yrken beskrivs ingående i avsnitt 6. Bristen på arbetskraft kan förvärras p.g.a. den demografiska utvecklingen med en minskande andel av befolkningen i produktiva åldrar. Sett i ett tioårsperspektiv förväntas detta dock inte utgöra något problem på arbetsmarknaden i Helsingborg. Dessutom gynnas Helsingborg av en stadig befolkningstillväxt och av att tillhöra en expansiv region som har möjlighet att dra till sig arbetskraft av flera orsaker bl.a. tillgängligheten till god utbildning på olika nivåer, tillgänglighet till god service och attraktivt boende. Förutsättningarna för befolkningsutveckling och demografiska förändringar beskrivs ingående i studien i avsnitt 3. 11

12 En haltande arbetsmarknad - arbetslöshet Skåne kännetecknas av en stor regional obalans. Samtliga delar av länet har gynnats av den goda konjunkturen men fortfarande är arbetslösheten högre och sysselsättningsgraden lägre i framförallt Malmö och Helsingborg. Sysselsättningsfrekvensen för boende i Helsingborg var år ,4 %, för män 71,7 % och för kvinnor 65,7 %. Det är ungefär 6,5 % lägre än i riket. Den höga arbetslösheten är ett stort problem för Helsingborg. Arbetslösheten låg i Helsingborg, liksom i riket, på en låg nivå fram till i början av 1990-talet. Sedan steg arbetslösheten dramatiskt från 3,9 % 1990 till 12.6 % Under de senaste årens högkonjunktur har arbetslösheten minskat men det s.k. obalanstalet (öppen arbetslöshet och arbetslösa i konjunkturåtgärder) är fortfarande 8,3 %, vilket är 2% högre än i riket som helhet. Ungdomsarbetslösheten låg under perioden på en betydligt högre nivå än för andra grupper på arbetsmarknaden. I och med de senaste årens sysselsättningsökning har situationen dock ljusnat för ungdomarna. De har tagit en stor andel av de nya jobben. En grupp som ökat sin arbetslöshet under slutet av talet är arbetssökande över 55 år. Invandrarna har haft en besvärlig situation under hela 1990-talet och deras situation är fortfarande betydligt besvärligare än för andra grupper. Andelen långtidsarbetslösa har sedan 1993 utgjort en väsentlig andel av hela populationen arbetslösa. Många har tydliga hinder för att konkurrera om befintliga arbeten i form av låg utbildning, bristande språkkunskaper, psykosociala problem och ålder. Antalet sysselsatta i Helsingborg uppgick 1999 till , vilket är en ökning sedan 1997 med 3001 personer. Siffror för år 2000 finns ännu ej att tillgå men även detta år ökade sysselsättningen. I kommunen tillgängliga arbeten innehas till största delen av boende i Helsingborg. Det är dock tämligen vanligt både att boende utanför Helsingborg pendlar till jobb här och att helsingborgare pendlar till arbete på andra orter. Inpendlingen står för 28 % av den totala sysselsättningen i Helsingborg och utpendlingen motsvarar 21 % av i kommunen bosatta förvärvsarbetande. Det relativt stora inpendlingsöverskottet indikerar att Helsingborg är den dominerande orten ur arbetsmarknadssynpunkt i Nordvästra Skåne. Under det kommande året förväntas arbetslösheten minska något men inte mycket. Anledningen till detta är en mattad konjunktur och därmed lugnare sysselsättningsutveckling. Arbetskraftsutbudet växer dessutom p.g.a. inflyttning och att fler kommer tillbaks till arbetskraften. Viktigt att notera är också att arbetslöshetsstatistiken ger en ofullständig bild av den totala undersysselsättningen p.g.a. det sätt den är uppbyggd på. Siffror som redovisas i studien indikerar en undersysselsättning i åldersintervallet år på 12,3 %. En brist i föreliggande studie är utan tvekan att det i betydande utsträckning saknats tillgängligt underlagsmaterial för att beskriva orsakerna till arbetslöshet och undersysselsättning. Några huvuddrag kan dock urskiljas. Det kan konstateras att tillväxttakten såväl regionalt som lokalt är relativt hög och att det kvantitativt sett inte 12

13 råder någon brist på arbetskraft. Orsakerna till den höga arbetslösheten står snarare att finna i arbetskraftsutbudets sammansättning i relation till arbetsmarknadens behov. Det torde förhålla sig på det sättet att en ansenlig del av de som är arbetslösa av olika orsaker inte har den kompetens som arbetsgivarna efterfrågar. I utredningar, utförda av undertecknad på uppdrag av Arbetsmarknadsnämnden , omfattande 1500 arbetslösa i Helsingborg kan vissa slutsatser dras beträffande långtidsarbetslöshet. Bland de som under längre perioder har svårigheter att konkurrera om jobb finns en överrepresentation av följande kategorier: Äldre personer som förlorat sin anknytning till arbetsmarknaden i samband med strukturrationaliseringarna på 1990-talet. De har ofta lång arbetslivserfarenhet men saknar kompetens som efterfrågas på dagens arbetsmarknad. Utomnordiska invandrare; dels personer som kom till Sverige som arbetskraftsinvandrare på och 70-talen och som blev arbetslösa under 1990-talet (är i samma situation som föregående grupp), dels invandrare som kommit hit som flyktingar under och 90-talen och som i hög utsträckning inte kommit in på den svenska arbetsmarknaden. De individuella förutsättningarna varierar i flyktinggruppen från personer som gått tre-fyra år i skola till högutbildade. Lågutbildade personer. Personer med kompetens som inte är efterfrågad på arbetsmarknaden. Unga personer som inte klarat övergången från skola till arbetsliv. Personer med arbetshinder av fysisk, psykisk eller social art. En angelägen uppgift förefaller vara att göra en aktuell övergripande kartläggning av hur den arbetskraftsreserv, som de arbetslösa i Helsingborg är, ser ut och vilka insatser som skulle kunna vara framgångsrika för att möjliggöra inträde på arbetsmarknaden. En del i att komma tillrätta med den rådande obalansen mellan utbud och efterfrågan är naturligtvis det livslånga lärandet. En annan möjlighet är att öppna upp arbetslivet för det stora antalet arbetslösa invandrare. Förutsättningarna för att göra detta har studerats i ett aktuellt SNS-projekt om integration och mångfald i arbetslivet. De resultat man kommit fram till presenteras i rapporten "Bäddat för mångfald", som utförligt refereras i avsnitt 7 i föreliggande studie. Författarna knyter ihop de kommande demografiska problemen med frågan om mångfald. En av de mest sannolika konsekvenserna av den demografiska utvecklingen är en hotande brist på arbetskraft, framförallt i delar av offentlig sektor. Den utväg som författarna ser ur detta dilemma är att ta tillvara den outnyttjade arbetskraft som finns bland invandrare som står utanför arbetsmarknaden. 13

14 Det livslånga lärandet Inledning Arbetskraftens kompetens (humankapitalet) är av avgörande betydelse för möjligheterna att uppnå en högre tillväxt. Klara empiriska samband finns mellan utbildningsnivån i befolkningen (som då används som en indikator på kompetensen / humankapitalet) och ett lands eller en regions samlade ekonomiska tillväxt. Utbildning kan dock inte alltid ses som en investering i humankapital. Det är när utbildningen leder till en högre produktionsförmåga som den kan ge en tillväxteffekt. Målet för utbildningspolitiken är att Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt. Utbildningspolitiken utgör ett av de viktigaste instrumenten för livslångt lärande och omfattar olika skolformer i det formella utbildningssystemet, folkbildning samt studiestöd. Inom ramen för arbetsmarknadspolitiken stöds utbildning i form av arbetsmarknadsutbildning. Genom näringspolitiken ges stöd till kompetensutveckling i arbetslivet. Livslångt lärande för alla från förskolan till högskolan och i vuxenutbildningen anses vara kraftfulla verktyg för jämlikhet och jämställdhet. Näringslivets syn på skolan är naturligtvis viktig i sammanhanget. I Näringslivets strukturrapport för år 2001 sägs om "Utbildning för växtkraft" bl.a. följande. Ett bra utbildningssystem karakteriseras av; Bra grundutbildning. God tillgång på högutbildade. God tillgång på ingenjörer och naturvetare. Bra samarbete mellan företag och högskola/universitet. Betoning av entreprenörskap i utbildningen. Stimulerande konkurrens mellan olika utbildningsanordnare. I rapporten dras följande slutsatser om aktuellt läge. På tre områden ligger Sverige bra till; Samarbetet mellan skola/högskola och näringsliv är välutvecklat i Sverige. Det finns dock stora regionala skillnader. Sverige har kommit långt när det gäller betoning av entreprenörskap i skola och högskola. Ung Företagsamhet framhålls som en god verksamhet. Nya entreprenörscentra växer fram vid högskolorna. Konkurrensen inom utbildningssystemet ökar. Tre områden är problematiska ur tillväxtsynpunkt; Grundutbildningen är medelmåttig i en internationell jämförelse. Gymnasieskolan har stora strukturproblem, för få klarar utbildningen på normal tid, alltför få läser naturvetenskap och teknik och de praktiska industriutbildningarna håller på att tyna bort. 14

15 Tillgången på högutbildade är för dålig. Många har visserligen eftergymnasial utbildning, men få har spetskompetens. Vi har bara hälften så hög andel spetsutbildade jämfört med de främsta länderna och sett till den yngre befolkningen är läget ännu värre. När det gäller tillgången på utbildade inom naturvetenskap och teknik släpar Sverige efter ännu mer. Vi har visserligen förbättrat oss men inte tillräckligt för att komma ikapp våra konkurrentländer. Skolan och tillväxten Skolan står inför en starkt ökad efterfrågan på utbildning på olika nivåer. Den demografiska utvecklingen, framför allt de stora barnkullarna födda runt 1990, leder till betydligt fler skolbarn under de närmaste tio åren. Förlängningen av gymnasieskolan till tre år för samtliga elever innebär ett ökar antal gymnasieelever jämfört med tidigare år. Den höga arbetslösheten medverkar också till en ökad efterfrågan på utbildning, både inom ungdomsskolan och inom den kommunala vuxenutbildningen. Utbildningens innehåll och sammansättning måste förändras i takt med arbetslivet och det övriga samhällets utveckling. Till viss del innebär de nya kraven att utbildningens resultat måste förbättras kvaliteten på utbildningen måste höjas för att Sverige ska kunna hävda sig i den internationella konkurrensen. Till andra delar leder kraven till en tyngdpunktsförskjutning av utbildningens innehåll jämfört med tidigare blir andra kunskaper och förmågor allt viktigare. Samtidigt som skolan både måste utbilda fler och förbättra resultaten kommer dock även skolan möta fortsatta krav på besparingar. Arbetslivet befinner sig i snabb omvandling. Den teknologiska utvecklingen gör att behoven av lågutbildade snabbt minskar, medan efterfrågan på högutbildade ökar. Strukturomvandlingen mot en ökad vikt för de mer kunskapsintensiva branscherna och sektorerna får samma effekter. Det ökade inslaget av tjänsteverksamheter och av mindre företag och självstyrande enheter gör att individens sociala förmåga blir allt viktigare och att en bredare kompetens efterfrågas. De omfattande förändringarna gör att skolans viktigaste uppgift för tillväxten är att ge eleverna en god bas av kunskaper och färdigheter som ger dem förutsättningar att följa med i arbetslivets utveckling och att fortsätta lära under hela livet, på arbetsplatser såväl som på olika utbildningar. Utbildning bidrar till en ökad tillväxt om utbildningen leder till en höjd kompetens inom områden som efterfrågas på arbetsmarknaden. Även om arbetslivet förändras kan vissa grundläggande kunskaper och färdigheter identifieras. Av grundläggande betydelse är goda kunskaper i kärnämnena svenska, engelska och matematik och även i teknik och naturvetenskap. Social kompetens, logiskt tänkande, problemlösningsförmåga och kreativitet är färdigheter som blir allt viktigare. Kontinuerliga kontakter mellan skolan och arbetslivet är därtill av stor betydelse för att skolan ska kunna följa med i utvecklingen och förmedla de för arbetslivet relevanta kunskaperna och färdigheterna. Ett väl fungerande samarbete är också nödvändigt för att skapa ett intresse hos eleverna för den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden. 15

16 Nästan alla går idag vidare till gymnasiet, och tillbringar således minst 12 år i skolan. Detta innebär dock inte att ungdomarna självklart får den kompetens de behöver inför arbetslivet eller fortsatta studier. När skolans resultat ställs mot arbetslivets behov av kompetens framkommer en inte allt igenom positiv bild. Redan på grundskolenivån finns ett antal brister i elevernas kunskaper och färdigheter. I Helsingborg var 84 % av eleverna i grundskolan behöriga till gymnasiet år 2000, vilket är 5 % lägre än i riket som helhet. Problemen i grundskolan lever till stor del vidare på gymnasiet. Ingen spärr finns ännu för de elever som inte har tillräckliga baskunskaper från grundskolan. Detta är troligen den viktigaste förklaringen till att en stor del av eleverna får underkänt på kärnämneskurserna. De bristande kunskaperna i matematik och naturvetenskapliga ämnen i grundskolan kan också vara en medverkande förklaring till det alltför låga intresset för det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet. Elevernas förmåga att kritiskt värdera information är enligt undersökningar ganska undermålig. I gymnasieskolan i Helsingborg låg medelbetygsvärdet något under snittet för riket år 2000 men däremot var andelen som fullföljer sin utbildning inom fyra år högre än i riket som helhet. Vuxnas utbildningsnivå, vuxenutbildningsinsatser och arbetsmarknadsutbildning Arbetskraftens utbildningsnivå i Helsingborg är något lägre än i Sverige som helhet. Skillnaden är dock liten och består i en högre andel med endast förgymnasial utbildning. En orsak, bland flera, till detta kan vara att de dominerande näringsgrenarna i Helsingborg fortfarande är de som har den högsta andelen lågutbildade både i Helsingborg och Sverige som helhet. Andelen med endast förgymnasial utbildning minskar dock snabbt var den 26,1 % och 1998 hade den sjunkit till 20,5 %. Minskningen beror på att den unga nya arbetskraften blivit mer välutbildad samtidigt som de äldre och förhållandevis lägre utbildade har gått i pension. Även andelen med högskoleutbildning har ökat. I Helsingborg är Utvecklingsnämnden huvudman för vuxenutbildningen. Under år 2000 hade vuxenutbildningen elever. Det goda arbetsmarknadsläget har medfört färre antal sökande till vuxenutbildningen samt fler avhopp under utbildningens gång jämfört med föregående år. Vuxenutbildningen innefattar särvux, svenska för invandrare, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning och påbyggnadsutbildningar. Kunskapslyftet är en 5-årig statlig satsning på vuxenutbildning, utöver kommunernas ordinarie utbud på vuxenutbildning. Genom Kunskapslyftet, har nya pedagogiska former utvecklats och många personer med en svag ställning på arbetsmarknaden har fått en unik möjlighet att öka sin kompetens och samtidigt stärka tilltron till sin egen förmåga. Utvärderingar har konstaterat att tre fjärdedelar av deltagarna i Kunskapslyftet har fått arbete eller gått vidare till fortsatta studier. Vägledningshuset är mycket viktig resurs, som är fristående från utbildningsanordnarna och erbjuder heltäckande rådgivning av studie- och yrkesvägledare i öppen miljö. Det drivs i samarbete mellan kommun och arbetsförmedling. Under året har Utvecklingsnämnden också etablerat en öppen studiemiljö - Kunskapshuset - för att möta individens behov av att kunna studera flexibelt, oberoende av tid och rum. 16

17 Arbetsmarknadsutbildning är utbildning som bedrivs av arbetsmarknadspolitiska skäl och utgör ett av de nio arbetsmarknadspolitiska program som Arbetsförmedlingen kan erbjuda arbetssökande. Det är ett utbudspåverkande program såtillvida att det ska motverka arbetslöshet genom att påverka utbudet av arbetskraft. Idén är att arbetssökande erbjuds utbildning i yrken där det råder brist på arbetskraft, i syfte att gynna tillväxten. Tanken är att stärka den enskilde arbetssökandes möjligheter att få ett arbete samt underlätta för arbetsgivarna att få arbetskraft med lämplig kompetens. Arbetsmarknadsutbildning ges i första hand vid kurser som Länsarbetsnämnden eller Arbetsförmedlingen upphandlar av olika utbildningsanordnare, t.ex. utbildningsföretag, högskolan eller kommunala uppdragsverksamheten. Eftersom utbildningen ska leda till arbete ska den vara yrkesinriktad. Det kan också förekomma att en arbetsmarknadsutbildning ges för en plats i det reguljära utbildningsväsendet. Inom ramen för länens verksamhetsplanering genomförs en planering av arbetsmarknadsutbildning för såväl upphandlad som reguljär utbildning. Länsarbetsnämnden/Arbetsförmedlingen arbetar med omvärldsanalyser, marknadsbedömningar och analyser av de sökandes behov som sedan resulterar i ett visst utbildningsutbud. Under senare år har utbildningar inom teknik/data, tillverkning, service och vård dominerat. Det finns tre olika institutionella former för att bedriva arbetsmarknadsutbildning. Antingen bedrivs utbildningen helt och hållet hos utbildningsanordnaren eller så kompletteras den med arbetsplatsförlagd praktik. Utbildningen kan också helt och hållet förläggas till en arbetsplats. Arbetsmarknadsutbildning är det största arbetsmarknadspolitiska programområdet för närvarande i landet som helhet. I Helsingborg var i april månad i år 238 personer i arbetsmarknadsutbildning av totalt 1929 personer (12,3 %) i olika arbetsmarknadsprogram (inkl. aktivitetsgaranti). Detta utgör en förhållandevis liten andel av det totala programutbudet. I Skåne var andelen i arbetsmarknadsutbildning vid samma tidpunkt 17,6 % och i riket som helhet 24,0 %. De dominerande arbetsmarknadsprogrammen i Helsingborg sett till antalet deltagare är istället arbetspraktik, lönebidrag och aktivitetsgaranti. Även kommunen, genom Utvecklingsnämnden, är en aktör när det gäller arbetsmarknadsutbildning i ett vidare perspektiv. Dels ansvarar nämnden för det reguljära utbildningsutbudet inom vuxenutbildningen och dels upphandlar nämnden vissa utbildningar där deltagarna i ett senare skede erhåller anställning genom bemanningsföretag. Dessutom erbjuder VisionsCenter och Möjligheternas Hus ett brett utbud av förberedande utbildningar. Utbildning i arbetslivet Det här är ett område som i studien varit svårt att beskriva såväl i ord som siffror. Det saknas inte beskrivningar av hur utbildning i arbetslivet bör bedrivas men däremot har det varit svårt att hitta beskrivningar av vad som faktiskt görs. Lärandet i arbetslivet består i stor utsträckning av informellt lärande på arbetsplatsen. Det handlar inte huvudsakligen om kurser, även om formellt arrangerade kurser och 17

18 utbildningar, som den anställde genomgår på eget eller arbetsgivarens initiativ, också kan bidra till lärandet i arbetslivet. Det livslånga lärandet i arbetet är ett gemensamt intresse för företagen, de enskilda individerna och arbetsmarknadens parter. Samhällets uppgift är att svara för infrastruktur och samordning. Samverkan mellan arbetsmarknadens parter och staten/kommunerna är nödvändig för att få till stånd ökade satsningar på utbildning i arbetslivet. I ett diskussionsunderlag från utbildningsdepartementet "Livslångt lärande i arbetslivet - ett steg på vägen mot ett kunskapssamhälle" målas följande vision upp. Visionen är att Sverige ska utvecklats till ett kunskapssamhälle med högproduktiva arbetsplatser. De högproduktiva arbetsplatserna karaktäriseras av decentraliserat beslutsfattande, flexibilitet och kundstyrning. Oavsett karriärutveckling innebär arbetslivet ett kontinuerligt lärande i såväl informella som formella former. Övergången från ungdomsutbildning till arbetsliv sker på ett smidigt sätt vare sig den äger rum på gymnasie- eller högskolenivå. För individernas återkommande karriärplanering är den kommunala informations- och vägledningsservicen och den hjälp till självhjälp som erbjuds vid olika slags centrumbildningar en mycket viktig tillgång. För företag och offentliga organisationer har verksamhetsutveckling, kvalitetsutveckling och kompetensutveckling blivit strategiska inslag i ledningsfunktionen. Kunskaperna tillväxer både individuellt och kollektivt. Det kollektiva lärandet i arbetslivet kan avläsas i företagens och de offentliga verksamheternas arbetsorganisation, nätverk och rutiner på olika nivåer. Det individuella lärandet är individens eget lärande. Det humankapitalet tar individen med sig när individen byter arbetsplats. Högskolan Campus Helsingborg är nu etablerat och verksamheten finns som bekant i det gamla Tretornhuset. Stora förhoppningar knyts inför framtiden till vad högskolan skulle kunna innebära för Helsingborg och utvecklingen av stadens näringsliv. Campus Helsingborg är en del av Lunds universitet och bedriver utbildning och forskning på hög nationell och internationell nivå. För närvarande finns det omkring 1400 studenter på Campus Helsingborg och år 2004 beräknas 4000 personer bedriva universitetsutbildningar i Helsingborg. Helsingborg har en lång historia som industri-, sjöfarts- och handelsstad. En stor del av befolkningen var tidigare sysselsatt inom de branscherna och en jämförelsevis liten andel hade eftergymnasial utbildning. För att klara konkurrensen i informationsoch kunskapssamhället krävs att staden kan erbjuda högre utbildningar och etablera sig som en universitetsstad. Den första universitetsutbildningen i Helsingborg startade 1993 på Ingenjörshögskolan. För närvarande erbjuder högskolan följande utbildningar: Magisterutbildning i biologi/marinbiologi. College of Communication (magisterutbildning). 18

19 Service management med inriktning mot turism, hotell och restaurang (magisterutbildning). Socionomutbildning Högskoleingenjör inom byggteknik, datateknik, elektronik, kemiteknik, multimediateknik, produktionsteknik och programvaruteknik. Fristående kurser. En av de mest uppmärksammade utbildningarna är magisterprogrammet i Service management. En annan del av utbildningarna som expanderar är College of Communication som är en magisterutbildning i kommunikation. Även vid Ingenjörshögskolan etableras nya utbildningar, senast i geomatik. Ingenjörshögskolans treåriga utbildning i multimediateknik är inriktad på hur man bygger system med bra användarkommunikation och är unik i landet. Även utbudet av fristående kurser ökar, bland annat startar en idrottsvetenskaplig och en miljövetenskaplig kurs hösten Av betydelse för tillväxt och sysselsättning är också att en företagspark, Hermes Science Park, etableras i anslutning till Campus Helsingborg. Förslag från pelargrupperna anställbarhet och anpassningsbarhet I såväl den arbetsgrupp som arbetat med pelaren anställbarhet som den arbetsgrupp som arbetat med pelaren anpassningsbarhet har analysen och förslagen till stor del fokuserats kring det livslånga lärandet. Den förstnämnda gruppen anser det viktigt att i ökad utsträckning kommunicera krav på kompetens mellan berörda aktörer genom kontinuerlig omvärldsbevakning och informationsutbyte. Vidare pekar man på behovet av att öka kontaktytorna mellan skola och näringsliv. För att hjälpa invandrargrupperna in på arbetsmarknaden föreslås fler former för validering av utbildning och arbetslivserfarenheter samt att detta görs i ett tidigare skede än vad som nu är fallet. Även pelargruppen som arbetat med frågor kring företags och individers anpassningsbarhet till det nya arbetslivet, har utarbetat förslag som handlar om ökade möjligheter till kommunikation och samverkan mellan aktörer inom ramen för det livslånga lärandet. Tre förslag i denna riktning lämnas; att analysera arbetslivets kompetensutvecklingsbehov, att skapa en mäklarfunktion för arbetslivets uppdragsutbildning och att bilda ett kompetensutvecklingsråd med representanter för de viktigaste aktörerna. Dessutom föreslås utveckling av ett distansutbildningscentrum. 19

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM Utbildning och kompetensutveckling Socialtjänst KOMMUNAL ARBETSMARKNADS- POLITIK Kommunfinansierad verksamhet och bolag Näringsliv Kommunfullmäktige februari 2010 VISION

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Vuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå

Vuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå 1 (6) 2000-09-26 230.2000-607 Vuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå Vision, mål och uppdrag Utbildningskommunen Eksjö ska erbjuda:. en vuxenutbildning som

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020. med särskilt fokus på Skåne Nordost

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020. med särskilt fokus på Skåne Nordost UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 med särskilt fokus på Skåne Nordost Anders Axelsson, Analytiker Näringsliv Skåne Skåne Nordost Kristianstad, 8 november 2012 Figur 1.

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 12 december 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under de senaste månaderna

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

9 683 (6,5%) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september 2012

9 683 (6,5%) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 12 oktober 2012 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län september 2012 9 683 (6,5%) 4 816 kvinnor

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning

REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning , REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning Handlingsplanen framtagen av: Conny Danielsson Dan Gustafsson Region Dalarna, Tillväxtenheten Avdelningen för kompetensförsörjning Mars 2017 0 Regionala

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013 Den svenska ekonomin präglas fortfarande av en stor osäkerhet. Arbetsgivarnas varsel om kommande personaluppsägningar har

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Länsstyrelsens länsuppdrag

Länsstyrelsens länsuppdrag Uppgradering av RUP Länsstyrelsens länsuppdrag I startblocken mot nästa programperiod Ny strategi med vissa kvantitativa mål blir styrande Dialogmöten Innovation och förnyelse Tillgänglighet Kompetensförsörjning

Läs mer

Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 november 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län Konjunkturen i euroområdet ser ut att dämpas rejält och exportefterfrågan

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Sammanfattning av arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2010. Arbetsmarknaden stärks framför allt inom servicesektorn

Sammanfattning av arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2010. Arbetsmarknaden stärks framför allt inom servicesektorn Sida: 1 av 5 Fakta om statistiken Arbetsförmedlingens siffror över antalet inskrivna arbetslösa är väsentligt lägre än antalet arbetslösa i SCB:s arbetskraftsundersökningar. Summan av inskrivna arbetslösa

Läs mer

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157 Kommittédirektiv Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå Dir. 2014:157 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2014 Sammanfattning En kommitté

Läs mer

Näringslivspolicy för Lidingö stad

Näringslivspolicy för Lidingö stad 1 (8) DATUM DNR 2017-03-29 KS/2017:122 Näringslivspolicy för Lidingö stad 2 (8) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte med näringslivspolicyn... 4 Näringslivspolicyn bygger på övergripande vision och

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 11 maj 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2012 9 493 (6,3%) 4 718 kvinnor (6,4%)

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt?

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens Analys och omvärldsbevakning Syftet med analysarbetet

Läs mer

(6,7 %) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober 2012

(6,7 %) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 november 2012 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, oktober 2012 10 052 (6,7 %) 4 925 kvinnor

Läs mer

Tema Ungdomsarbetslöshet

Tema Ungdomsarbetslöshet Tema Ungdomsarbetslöshet Arbetslösheten ökade bland ungdomar Under första kvartalet 2009 var 142 000 ungdomar i åldern 15-24 år arbetslösa, vilket motsvarar en relativ arbetslöshet på 24,4 procent. Här

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik

Arbetsmarknadsstatistik ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2017-05-18 Diarienummer AMN-2017-0181 Arbetsmarknadsnämnden Arbetsmarknadsstatistik Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden föreslås

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 Översyn år 2014 Kommunledningskontoret 2014-05-12 - Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 - Översyn år 2014 Per-Erik Mårtensson,

Läs mer

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Planen fastställd av bildningsnämnden 20 maj 2015 Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Entreprenörskap från förskola till vuxenutbildning 2 Vägledning från förskola till vuxenutbildning

Läs mer

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN ÖSTRA MELLANSVERIGE 2009-2014 Inledning Sverige är en kunskapsnation på en global marknad. Tillgång till kunskap och kompetens är

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

16 Arbetsmarknadsutbildning

16 Arbetsmarknadsutbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Arbetsmarknadsutbildning 16 Arbetsmarknadsutbildning Innehåll Fakta om statistiken... 372 Kommentarer till statistiken... 373 16.1 Personer kvarstående i arbetsmarknadsutbildning

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft februari Utbildningsdepartementet 1

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft februari Utbildningsdepartementet 1 Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft februari 2017 Utbildningsdepartementet 1 Aktuella frågor Kunskapslyftet Platser Validering Yrkeshögskola Komvux Studiestartsstödet Utbildningsdepartementet

Läs mer

En sammanbunden stad 2035

En sammanbunden stad 2035 En sammanbunden stad 2035 Strategi för samarbetet mellan Helsingör och Helsingborg 2017 2020 Förord En sammanbunden stad 2035 - en gemensam strategi för samarbetet mellan Helsingör och Helsingborg För

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län, juli 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län, juli 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län, juli 2016 Arbetsmarknadsläget i Skånes län har förbättras under sommaren. Juli

Läs mer

Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet. Vägledarkonferens 10 juni 2010. Kristina E Andréasson

Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet. Vägledarkonferens 10 juni 2010. Kristina E Andréasson Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet Vägledarkonferens 10 juni 2010 Kristina E Andréasson Utgångspunkter Vägledning en framgångsfaktor för omsättningsmålen V1-V5 Ett upplevt behov av att lyfta

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM Utbildning och kompetensutveckling Socialtjänst KOMMUNAL ARBETSMARKNADS- POLITIK Kommunfinansierad verksamhet och bolag Näringsliv Kommunfullmäktige februari 2010 VISION

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget november 2013 Skåne län

Arbetsmarknadsläget november 2013 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 18 december 2013 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län november 2013 62 395 (10,4 %) 27 984 kvinnor (9,7 %) 34 411 män (11,0 %) 14

Läs mer

Vem kan rädda den svenska välfärden?

Vem kan rädda den svenska välfärden? Fokus på arbetsmarknad och utbildning Den svenska välfärden Vem kan rädda den svenska välfärden? Johan Jönsson 7 Kan vi bevara den svenska välfärden? Hur ska det i så fall gå till? Alla vet vi att välfärd

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

15 punkter JOBB TILL ALLA UNGA

15 punkter JOBB TILL ALLA UNGA 15 punkter JOBB TILL ALLA UNGA - Alla under 25 år ska erbjudas vägledning, jobb, utbildning eller traineeplats från första dagen av arbetslöshet Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i Örebro 2 (8) Jobb

Läs mer

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013 www.pwc.se Jämförande analys Ni vet redan mycket Mycket är lika Vi gör några nedslag 2 När vi blickar framåt Den möjliga utvecklingen Den önskvärda utvecklingen Den troliga utvecklingen Örebro 2013 Tiden

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2016 Färre har fått ett arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i september månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i september månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län i september månad 2016 Arbetslösheten fortsätter att öka i Halland Kungsbacka har fortfarande den

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i oktober månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i oktober månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län i oktober månad 2016 Arbetslösheten fortsätter att öka i Halland Arbetslösheten i länet ökar sedan

Läs mer

Skåne Livskvalitet i världsklass

Skåne Livskvalitet i världsklass Skåne Livskvalitet i världsklass 1 Region Skåne är ansvarig för kollektivtrafiken i Skåne. Pågatågen och busstrafiken knyter samman Skåne tillsammans med Öresundstågen, som även sträcker sig över övriga

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Arbetsmarknadsläget maj 2015 Skåne län

Arbetsmarknadsläget maj 2015 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 15 juni 2015 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget maj 2015 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under de senaste månaderna och

Läs mer

Prognos Presskonferens Arbetsmarknadsstyrelsen Tisdag 5 december 2006

Prognos Presskonferens Arbetsmarknadsstyrelsen Tisdag 5 december 2006 1 Prognos 2007 Presskonferens Arbetsmarknadsstyrelsen Tisdag 5 december 2006 Prognosantaganden 2 Att den globala ekonomin växer med drygt 5 procent 2006 och med knappt 4,5 procent 2007 Att oljepriset uppgår

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020

Europeiska socialfonden 2014-2020 Europeiska socialfonden 2014-2020 -avstamp i Europa 2020-strategin Maria Johansson-Berg, Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat

Läs mer

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Vad kännetecknar invandrarföretag(are)? Företag som ägs av invandrare är koncentrerade till

Läs mer

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta

Läs mer

Livslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16

Livslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Fokus på arbetsmarknad och utbildning Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Alla vuxna skall ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling,

Läs mer

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 10 mars 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget februari 2016 Skåne län Nationalräkenskaperna, som nyligen publicerades av Statistiska centralbyrån,

Läs mer

Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder

Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder Promemoria 2009-08-26 Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder Den ekonomiska krisen har präglat världen i snart ett år. Det som startade som en finansiell bubbla har övergått till

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014 Fått arbete Under september påbörjade 890 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden

Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län Tanken på det livslånga lärandet vilar på ett par principer: För det första att individens lärande inte avslutas i ungdomsåren, utan fortgår

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden SAMMANFATTNING

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden SAMMANFATTNING Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2016 2018 SAMMANFATTNING Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 1 Arbetsmarknadsutsikterna i korthet Fortsatt stark arbetsmarknad Åren 2016-2018

Läs mer

Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 10 oktober 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län De senaste beräkningarna av nationalräkenskaperna som publicerades

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Den tredje industriella revolutionen och den svenska arbetsmarknaden. Föreläsning Lena Gonäs februari 2009 Arbetsvetenskap

Den tredje industriella revolutionen och den svenska arbetsmarknaden. Föreläsning Lena Gonäs februari 2009 Arbetsvetenskap Den tredje industriella revolutionen och den svenska arbetsmarknaden Föreläsning Lena Gonäs februari 2009 Arbetsvetenskap Uppläggning av föreläsningen Begrepp och grundläggande fakta Den tredje industriella

Läs mer

Kompetensbehovsanalys 2016 Företagen i Ljungby kommun

Kompetensbehovsanalys 2016 Företagen i Ljungby kommun Kompetensbehovsanalys 2016 Företagen i Ljungby kommun Strategier för kompetensförsörjning Kompetensutveckling handlar dels om att nyttja tillgängliga resurser på bästa sätt, dels om att attrahera nya talanger

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Uppsalas företagsklimat sett med unga ögon Sveriges unga vill starta och driva företag. Siffror från Tillväxtverket visar att fyra av tio ungdomar

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av maj månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av maj månad 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av maj månad 2013 Utvecklingen i Sverige hittills i år blev mycket bättre än någon vågat hoppas på när rapporteringen om varselvågen var som

Läs mer

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal.

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 12 augusti 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget augusti 2016 Skåne län Sveriges ekonomi befinner sig i en högkonjunktur enligt Konjunkturinstitutets

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 2(8) Inledning Älvkarleby kommun ska hitta sin plats i en värld som präglas av snabb förändring. Vi behöver förstå hur förändringarna påverkar vår tillvaro och göra strategiska

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Sysselsatta. Perspektiv. Sysselsättning nr1

Sysselsatta. Perspektiv. Sysselsättning nr1 Perspektiv Sysselsättning 2015 nr1 2016 1 Antalet sysselsatta (arbetstillfällen) uppgick till 67 900 i 2014 Flest sysselsatta finns inom handeln (17 procent) Antalet sysselsatta inom fastighetsverksamhet

Läs mer

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Regionförbundet södra Småland Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Rfss har ställt frågan till Växjö kommun hur trender och strukturella förändringar påverkar Växjö

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av april månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av april månad 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av april månad 2013 Situationen i omvärlden har stor påverkan på den exportberoende svenska ekonomin. Den svaga utvecklingen i eurozonen bidrar

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 februari 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget januari 2016 Skåne län Den ekonomiska tillväxten var stark under tredje kvartalet i fjol

Läs mer

2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna

2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna 2010-05-18 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

Arbetsmarknad Gotlands län

Arbetsmarknad Gotlands län PROGNOS 2012 Arbetsmarknad Gotlands län PROGNOS FÖR LÄNET BRANSCHUTVECKLING YRKESKOMPASSEN Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Gotlands län 1 Försiktiga framtisbedömningar Efterfrågan på arbetskraft har ökat

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik mars 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik mars 2017 FAKTAUNDERLAG Skåne län Malmö, 10 april 2017 Thomas Behrens Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik mars 2017 Den ekonomiska utvecklingen fortsätter att vara stark. Efterfrågan på arbetskraft är mycket

Läs mer