ARBETSMARKNADSSTUDIE HELSINGBORG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ARBETSMARKNADSSTUDIE HELSINGBORG"

Transkript

1 ARBETSMARKNADSSTUDIE Local Agenda Network for Employment HELSINGBORG The Project is supported by the European Commission, DG Employment and Social Affairs RAPPORT Bo Eriksson FRAMTIDSUTBILDNING AB

2 Arbetsmarknadsstudie Local Agenda Network for Employment Helsingborg RAPPORT Avsnitt 1 - Sammanfattning 4-19 Avsnitt 2 - Uppdrag och genomförande Avsnitt 3 - Hållbar tillväxt och sysselsättning :1 Hållbarhetens tre dimensioner :2 Ekonomisk utveckling och tillväxt :3 Arbete, arbetsmarknad och arbetsmarknadsekonomi :4 Befolkningsutveckling och demografiska förändringar :5 Rekryteringsfrågor :6 Utbildning och livslångt lärande :7 Jämställdhet och arbetsmarknad :8 Miljöarbete inom näringslivet Avsnitt 4 - Den europeiska sysselsättningsstrategin och den lokala dimensionen 4:1 Den europeiska sysselsättningsstrategins övergripande struktur :2 Riktlinjer för :3 Svensk arbetsmarknadspolitik och den nationella planen för :4 Den lokala dimensionen Avsnitt 5 - Helsingborgs näringsliv i ett historiskt perspektiv 5:1 En historisk bakgrundsbeskrivning :2 Utvecklingen av tillväxt och sysselsättning de senaste femton åren Avsnitt 6 - En nulägesbeskrivning av arbetsmarknaden i Helsingborg 6:1 Inledning 78 6:2 Näringslivsstruktur :3 Företagsklimat och entreprenörskap :4 Utbud och efterfrågan på arbetskraft :5 Utbildning och livslångt lärande :6 Jämställdhet i regionalt och lokalt perspektiv :7 Miljö, hälsa och välfärd

3 Avsnitt 7 - Framtida möjligheter för hållbar tillväxt och sysselsättning 7:1 De lokala förutsättningarna :2 Visioner regionalt och lokalt :3 Ungt entreprenörskap :4 Bäddat för mångfald? :5 LANE - Local Agenda Network for Employment :6 Förslag inom ramen för en Local Action Plan for Employment BILAGOR Avsnitt 8 - Faktablad 8:1 Arbetslöshet 8:2 Befolkningsutveckling 8:3 Jämställdhet 8:4 Rekrytering 8:5 Sysselsättning 8:6 Välfärdsfaktorer Avsnitt 9 - Övrigt referensmaterial 9:1 Appendix 9:2 OH-bilder 9:3 Utvärderingar av arbetsmarknadsinsatser för långtidsarbetslösa 9:4 Erfarenheter av nittiotalets arbetsmarknadspolitik 9:5 Projekt Sund Stad 9:6 Projektbeskrivning LANE Avsnitt 10 - Källförteckning Böcker, Rapporter, Policydokument, Statistik 3

4 1 Sammanfattning Inledning Om fler människor ska kunna få sysselsättning måste nationella insatser förenas med lokala. Det är bara på den lokala nivån man kan se behov och organisera utbudet av arbetskraft på bästa sätt. Av denna anledning har Utvecklingsnämnden i Helsingborg tagit initiativet till att samla lokala aktörer för tillväxt och sysselsättning. Det sker inom ramen för LANE. LANE står för Local Agenda Network for Employment och är ett europeiskt projekt med deltagande av sex städer i Sverige, Tyskland, Grekland och Spanien. Det är ett led i EU-kommissionens arbete med att främja lokala initiativ för en hållbar utveckling som stärker tillväxt, sysselsättning och social sammanhållning och bärs upp av den europeiska sysselsättningsstrategins fyra pelare: entreprenörskap, anställbarhet, anpassningsförmåga och lika möjligheter. För samordning och genomförande av projektet ansvarar ICLEI (The International Council for Local Environmental Initiatives), en organisation som på olika sätt arbetar för hållbar utveckling. Mer än 350 lokala myndigheter världen över, bland dem Helsingborgs stad, är medlemmar. ICLEI har lång och gedigen erfarenhet av att driva internationella miljöprojekt i nätverk tillsammans med lokala myndigheter. Under projekttiden, t o m september månad 2001, ska de deltagande städerna var för sig mobilisera lokala aktörer med engagemang för och intresse av hållbar tillväxt och sysselsättning. Arbetet bedrivs med metodiskt stöd av ICLEI och ska resultera i lokala handlingsplaner (Local Action Plans for Employment), byggda på studier av arbetsmarknaden och på brett förankrade diskussioner mellan de berörda aktörerna. I föreliggande dokument presenteras den arbetsmarknadsstudie som utförts i Helsingborg. Dessutom redovisas fyra SWOT-analyser samt ett femtontal förslag till framtida insatser för hållbar tillväxt och sysselsättning på den lokala arbetsmarknaden. Analyserna och förslagen har utarbetats i fyra arbetsgrupper, en för varje pelare i den europeiska sysselsättningsstrategin, under ledning av en rapportör i varje pelargrupp. Förslagen kommer att vidareutvecklas och presenteras utförligare i ett förslag till lokal handlingsplan, vilken kommer att behandlas vid en lokal workshop i augusti månad. Den lokala arbetsmarknaden i Helsingborg belyses i denna deskriptiva arbetsmarknadsstudie med hjälp av ekonomiska, sociala, ekologiska samt politiska begrepp och förklaringsmodeller. Ekonomiska aspekter omfattar såväl makroekonomiska, företagekonomiska som regionalekonomiska infallsvinklar. Samhälleliga förhållanden belyses i den mån de har relevans för tillväxt och sysselsättning. Särskild vikt har här fästs vid befolkningstillväxt och demografiska förändringar samt den offentliga servicens betydelse i sammanhanget. Ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv anläggs relaterat till tillväxt och sysselsättningsutveckling. Berörda politiska områden är näringslivspolitik, arbetsmarknadspolitik och utbildningspolitik på olika nivåer. 4

5 Uppdrag och genomförande redovisas i avsnitt 2. Uppgifter i studien har hämtats från ett omfattande källmaterial som redovisas i källförteckningen, avsnitt 10. Materialet i rapporten har disponerats på sätt som framgår av innehållsförteckningen. Det som tas upp i studien anknyter till de fyra pelarna i den europeiska sysselsättningsstrategin med fokus på förutsättningar för tillväxt, entreprenörskap och skapande av nya jobb, företagens behov av kompetent arbetskraft, arbetslöshetsproblematik, rekryteringsprocessen, det livslånga lärandet och jämställdhetsproblematik. När det gäller tidsperspektivet är dagens situation viktigast även om tillbakablickar gjorts för att belysa och förklara hur det ser ut idag och bedömningar av den framtida utvecklingen också ingår. Geografiskt är det lokala perspektivet i fokus men eftersom de lokala förhållandena i hög grad påverkas av regionala, nationella och internationella förutsättningar så är det viktigt att relatera lokala förhållanden även till dessa nivåer. Den ekonomiska utvecklingen påverkas av aktiviteter och förhållanden inom såväl privat sektor, offentlig sektor som den s.k. tredje sektorn. Den privata sektorn utgör dock den primära drivkraften i ekonomin varför studiens fokus faller på denna sektor när det gäller tillväxt och sysselsättning. Hållbar utveckling Helsingborg är vackert belägen vid Öresunds smalaste del. Sandstränderna, bokskogarna, utblickarna från Landborgen mot sundet och Kattegatt, den levande stadskärnan och de vackra omgivningarna är omistliga tillgångar. I Helsingborgs stad finns visioner om att gemensamt med medborgarna forma ett ekologiskt hållbart samhälle där var och en kan uppnå bästa möjliga hälsa och livskvalitet. Visionerna har kommit till uttryck i flera viktiga styrdokument. Bland dessa kan nämnas den lokala Agenda 21-planen, Miljöplanen, Översiktsplanen och stadens policy för folkhälsa. Helsingborgs medlemskap i Världshälsoorganisationens (WHO) nätverk Healthy Cities, i det internationella miljönätverket ICLEI och i föreningen Sveriges Ekokommuner innebär konkreta åtaganden att verka för en kretsloppsanpassad, hållbar utveckling och minskade klyftor inom folkhälsoområdet, enligt målet en god hälsa på lika villkor. Stadens övergripande Agenda 21-samordning och Healthy Cities-arbete, det senare döpt till Sund Stad, har till uppgift att initiera, stödja och följa upp tvärsektoriellt arbete i syfte att förverkliga visionerna. Det har blivit alltmer uppenbart att miljö- och folkhälsofrågorna berör alla samhällssektorer. Vi vet att folkhälsan är förknippad med befolkningens livsstil och livsmiljö. Traditionellt har mest uppmärksamhet riktats mot s k riskfaktorer som rökning, alkohol, droger, stillasittande och fet mat. Idag vet man att det även finns en rad friskfaktorer som främjar hälsa i vid mening.hit hör bland annat att människor kan känna delaktighet, har tillgång till meningsfull sysselsättning, ekonomisk trygghet, utbildning och social gemenskap. 5

6 I föreliggande studie visas att det finns en hel del förhållanden som bör förbättras såväl när det gäller miljö- som hälsofrågor. Förorening av mark, luft och vatten är ett problem som hänger samman med en tätbefolkad industrialiserad stad där transporter utgör en viktig del av såväl näringslivets funktion som de boendes vardag. När det gäller välfärd och hälsa är problemen framförallt kopplade till den höga arbetslöshet som råder i Helsingborg. Den har drabbat invandrare från utomnordiska länder som kom till Helsingborg under och 1990-talen i särskilt hög grad. Med detta följer i många fall socialbidragsberoende och att hälsan påverkas. Under talets strukturförändringar inom näringslivet var även ungdomsarbetslösheten mycket utbredd vilket försvårat inträdet på arbetsmarknaden för de unga under lång tid. En genomgång av pelaren "Lika möjligheter" i den europeiska sysselsättningsstrategin och en jämförelse med hur förhållandena ser ut i Sverige och Helsingborg visar att den formella jämställdheten mellan män och kvinnor är stor men att det faktiskt finns avsevärda skillnader mellan mäns och kvinnors förhållanden på flera områden. En sådan skillnad, som fått stor uppmärksamhet under senare tid, är löneskillnader. Andra ojämlika förhållanden som belyses i studien är en starkt könssegregerad arbetsmarknad, negativa hälsoeffekter av att kvinnor, samtidigt som de yrkesarbetar i samma utsträckning som män, gör det mesta av hemarbetet samt det faktum att kvinnor är underrepresenterade på ledande poster såväl i samhället som i näringslivet. De förslag som lämnats av den pelargrupp som arbetat med jämställdhetsfrågorna män - kvinnor fokuserar på informations- och attitydpåverkande insatser. Ett speciellt problem som tas upp är deltidsarbete. Man vill verka för ökade kontakter skola och näringsliv bl.a. för att påverka yrkessegregation. Bättre möjligheter för kvinnor som vill starta eget att låna pengar i bank är ytterligare en fråga som prioriterats. Det som talar för en gynnsam utveckling lokalt, när det gäller en hållbar utveckling är att hållbar utveckling är en väsentlig dimension i Helsingborgs stads vision, att det finns en Lokal Agenda 21 och att det är av stort värde för oss som bor i Helsingborg att värna om den vackra natur som omger oss. Det behöver dock avsättas stora resurser för att förverkliga visionen och därför behövs en ekonomisk utveckling som medger detta. Det är också av stor vikt att arbeta för en miljödriven näringslivsutveckling. De stora och medelstora företagen samt kommunen har påbörjat ett sådant arbete bl.a. genom att införa miljöledningssystem. De små företagen kan behöva stöd av samhället för att ta till sig sådana redskap. En vital dialog kring hållbar utveckling är av betydelse eftersom intresset för hållbar utveckling till viss del också handlar om attityder. Helsingborgs historia i ett näringslivsperspektiv Helsingborg är en av Nordens äldsta städer. Redan för 900 år sedan var staden en viktig marknadsplats. På 1100-talet fanns ett stort överflöd av sill i Öresund vilket ledde till att fisket tidigt blev en handelsvara. De stora marknader som hölls utvecklades senare till internationella varumässor. Helsingborg blev tidigt också ett centrum för jordbruket i södra Sverige. Hit kom bönder för att byta sina jordbruksprodukter mot varor som köpmännen tillhandahöll. 6

7 Ända fram till mitten av 1800-talet var Helsingborg en obetydlig småstad. Under 1800-talet utvecklades Helsingborg till en agrar hantverks- och köpstad. Genom att Helsingborgs hamn successivt byggdes ut och staden fick järnväg blev förutsättningarna för tillväxt mycket bättre. Helsingborg blev vid denna tid en av Nordens viktigaste trafikstäder samtidigt som staden blev ett handelscentrum både för den omkringliggande regionen och för svensk export och import. Den omfattande spannmålsproduktionen var ytterligare en anledning till att Helsingborg kunde utvecklas så snabbt. Det sägs att Londons och Paris hundratusentals hästar hölls vid liv med skånsk havre som till stor del skeppades ut från Helsingborg. Även färjetrafiken mellan Helsingborg och Helsingör ökade i slutet av 1800-talet sedan en ångfärja som kunde transportera tåg satts in på leden. Rederinäringen var en betydande del av näringslivet vid denna tid. Under perioden utvecklades Helsingborg från en agrar hantverks- och köpstad till en industristad. Industrialiseringen fortsatte fram till 1960-talet då antalet industrisysselsatta började minska och då tjänsteproduktionen kom att betyda allt mer för Helsingborgs näringsliv. Många av de företag som var med i industrialiseringsprocessen i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet har idag försvunnit eller ändrat karaktär men man kan ändå tydligt känna igen de rötter stadens näringsliv har. Man kan dela in Helsingborgs industrialiseringsprocess i tre perioder. Den första perioden präglades av industrialiseringsförloppet och uppbyggnaden av industrisektorn och sträckte sig fram till och med det första världskrigets slut. Den andra perioden omfattar mellankrigstiden och präglades av konjunkturproblem och depression. Den tredje perioden utgör en övergångsfas från industristad till en stad dominerad av tjänsteproduktion. Redan i början av 1900-talet började en diversifierad industrisektor att ta form. Helsingborg var på 1910-talet Sveriges nionde industristad. De branscher som etablerades tidigt var bl.a. snickeriindustri, litografisk industri, livsmedelsindustri, textil- och sömnadsindustri samt läder- och skinnindustri. Under mellankrigstiden som präglades av konjunktursvängningar och depression klarade sig Helsingborgs industrisektor relativt sett bättre än Sverige i övrigt. Gummifabriken var nu den störste arbetsgivaren och hade ett ständigt ökande behov av arbetskraft, vilket höll uppe industrisysselsättningen. Kopparverket, Elektromekano och Helsingborgs Varf var andra stora arbetsplatser. Förutom dessa industrier sysselsatte livsmedelsindustrin, textil- och beklädnad, den grafiska industrin och den kemisk-tekniska industrin många helsingborgare. En expansiv bransch var läkemedelsindustrin som i Helsingborg representerades av Läkemedels AB Leo vid denna tid. Det svenska näringslivet har under efterkrigstiden omvandlats från ett varuproducerande till ett tjänsteproducerande samhälle. Helsingborgs näringsliv har följt detta mönster. Mellan 1950 och 1960 ökade sysselsättningen inom den svenska industrin kraftigt i landet som helhet men i Helsingborg var utvecklingen relativt långsam. Det var dock stor skillnad mellan olika branscher. Fem industrigrupper utvecklades positivt i Helsingborg; träindustri, pappers- och grafisk industri, livsmedelsindustri samt kemisk-teknisk industri. Övriga sektorer minskade sin sysselsättning. De expansiva industrierna i Helsingborg under 1960-talet var livsmedelsindustrin, den kemisk-tekniska industrin och den grafiska industrin. 7

8 Därefter minskade sysselsättningen inom industrin i snabb takt samtidigt som tjänstesektorn expanderade, såväl den privata som den offentliga. Mellan 1965 och 1985 minskade sysselsättningen inom industrin i Helsingborg med 18,6 %. Utfasningen av industrin gick snabbare i Helsingborg än den gjorde för såväl landet i sin helhet som för Skåne. Helsingborg har präglats av en kraftig förnyelse av industrin sedan mitten av 1970-talet. Mellan 1965 och 1985 ökade andelen som var sysselsatta inom tjänstesektorn från 52% till 68 %. År 1970 var Gummifabriken, som nu bytt namn till AB Tre Torn, fortfarande den största arbetsgivaren men bland de tio största arbetsgivarna fanns fem tjänsteföretag, varav tre inom den offentliga sektorn. Den näringslivsstruktur som fanns i mitten av 1980-talet är till stor del överensstämmande med dagens förhållanden. Under 1990-talet minskade dock förvärvsfrekvensen dramatiskt samtidigt som arbetslösheten steg kraftigt p.g.a. minskat personalbehov såväl inom industrin som den offentliga sektorn. En stor del av de förlorade jobben har återvunnits men arbetslösheten ligger kvar på en onormalt hög nivå jämfört med övriga Skåne och riket. Dagens näringsliv och arbetsmarknad Näringslivsstruktur I början av 1900-talet var Helsingborg Sveriges femte stad med en befolkning på knappt personer hade Helsingborg en befolkning på drygt personer, 1990 hade den ökat till nästan personer och år 2000 uppgick befolkningstalet till På 50 år har stadens befolkning således ökat med drygt invånare. Helsingborg är idag Sveriges nionde största stad. I föregående avsnitt har redogjorts för hur staden under sin 900-åriga historia successivt byggt upp ett diversifierat näringsliv byggt på stadens förutsättningar. Helsingborg är sedan lång tid tillbaka en betydande marknadsplats för nationell och internationell handel och en knutpunkt för trafik inom och utom landet. Genom närheten till Helsingör och täta färjeförbindelser med Danmark och kontinenten, flygförbindelser direkt till Copenhagen Airport, Helsingborg - Ängelholms flygplats, att E4:an och E6:an möts i kommunen, de stora hamnarna och västkustbanan för tågen har kommunen mycket gynnsamma infrastrukturella förutsättningar för näringslivet. Helsingborg är strategiskt placerat såväl för gods- som persontransporter. Hamnen är en av världens mest trafikerade färjehamnar och anlöps reguljärt av en rad rorooch containerfartyg. När det gäller godshantering är hamnen den näst största i Sverige och hanterar årligen ungefär 10 miljoner ton gods. Det privata näringslivet står för 60 % av sysselsättningen och består av många små företag i ett stort antal branscher. Nyföretagandet ligger på en relativt hög nivå och företagsklimatet i staden anses vara bra. Den offentliga sektorn utgör en mindre andel av näringslivet än i riket som helhet och domineras av kommunala verksamheter. Helsingborgs stad är också den störste arbetsgivaren i kommunen. 8

9 Helsingborg har en förhållandevis stark marknadsförsörjning, dvs. hög genomsnittlig andel av hushållens inkomster som kommer från marknadsfinansierade löneinkomster. En hög marknadsförsörjning innebär en stark skattebas och indikerar att det finns en vital privat sektor. Helsingborg hör också till de kommuner som har en stor andel entreprenader inom kommunens verksamheter. Näringslivet i en kommun eller ett arbetsmarknadsområde är i varierande grad inriktat mot lokala, regionala, nationella och internationella marknader. Till lokalt inriktade tjänster hör detaljhandel, hushållstjänster, mindre byggfirmor, taxi och speditionsfirmor, mindre tjänsteföretag. I genomsnitt för landet är cirka hälften av jobben genererade mycket lokalt, inom en kommun eller en lokal arbetsmarknad. Denna del av ekonomin är befolkningsberoende, dvs. efterfrågan bestäms till stor del av det lokala befolkningsunderlaget och dess ålderssammansättning. I Helsingborg består 44 % av näringslivet av lokalt beroende ekonomiska verksamheter medan övriga producerar för regionala, nationella och internationella marknader. Handel & kommunikationer är den mest betydande näringsgrenen i Helsingborg sysselsättningsmässigt sett. Den är ungefär 1,5 gånger större jämfört med riket. Andra stora sektorer är industri, vård- och omsorg samt finans- och företagstjänster. I likhet med det övriga svenska samhället domineras näringslivet av tjänstesektorn. Andelen sysselsatta inom tjänsteverksamheterna ligger dock under rikssiffrorna utom när det gäller finansiell verksamhet och företagstjänster. Den senare är en sektor på stark frammarsch. Industrisektorn är relativt sett mindre än i riket som helhet. Andelen sysselsatta inom den skyddade industrisektorn i Helsingborg är hög jämfört med riket som helhet. Till denna sektor räknas bl.a. delar av livsmedelsindustrin samt förlag och grafisk industri. Samtidigt finns en högre andel sysselsatta inom kapitalintensiv och högteknologisk industri än Sverige som helhet. Däremot är andelarna lägre i sektorerna arbetsintensiv respektive kunskapsintensiv industri. Jordbruk, utbildning & forskning samt offentlig förvaltning är små näringsgrenar. Tongivande branscher är parti- och detaljhandel, kemisk industri, förlag och grafisk industri, livsmedel, läkemedel och logistik. Det finns också framgångsrika IT-företag i staden. Det lokala företagsklimatet och entreprenörskapet Det lokala företagsklimatet har varit föremål för ett antal undersökningar bl.a. genom Svenska Arbetsgivareföreningen/Svenskt Näringsliv. Resultaten publiceras i en rapportserie "Det lokala företagsklimatet". Syftet med SAF:s rapportserie "Det lokala företagsklimatet" är att studera enskilda kommunernas förutsättningar för tillväxt, företagande och ökad sysselsättning och att främja dialogen mellan företagare och politiker. Genom ett antal konkreta faktorer, däribland branschstruktur, marknadsförsörjning, kommunal verksamhet och arbetsmarknad försöker man teckna en bild av kommunens och företagens förutsättningar inför framtiden. Även andra faktorer som påverkar näringslivets utveckling såsom människors attityder och kunskap studeras. Undersökningen baseras på såväl statistiskt material som enkäter. Ett index har konstruerats för att kunna rangordna och jämföra småföretagsklimatet på olika orter. Rankingen är en sammanvägning av enkäter med företagare och politiker samt statistiska basfakta. 9

10 Enligt den senaste rangordningen kommer Helsingborg på tredje plats i Skåne och på åttonde plats i Sverige vad gäller fördelaktigt företagsklimat. Andelen privata arbetsplatser per invånare är betydligt högre jämfört med såväl regionen som riket. Andelen nystartade företag per invånare är högre i Helsingborg än i Sverige som helhet men något lägre jämfört med Skåne som region. Andelen småföretag är betydligt högre i Helsingborg jämfört med såväl Skåne som Sverige. Företagens lönsamhet ligger i paritet med medeltalet för Sverige och Helsingborg har en förhållandevis stark marknadsförsörjning, dvs. hög genomsnittlig andel av hushållens inkomster som kommer från marknadsfinansierade löneinkomster. Helsingborg hör också till de kommuner som har en stor andel entreprenader inom kommunens verksamheter. I riktlinjerna för den europeiska sysselsättningsstrategin betonas bl.a. vikten av att främja utbildning som förbereder för verksamhet som egenföretagare, målinriktade stödtjänster samt utbildning för företagare och blivande företagare. Helsingborgs stad samarbetar med ett stort antal företagsgrupper, näringslivsorganisationer och andra organisationer som på olika sätt arbetar för tillväxt och sysselsättning. Det finns en rad aktörer som ger utbildning, stöd och råd till entreprenörer. Den rapportörsgrupp som arbetat med pelaren entreprenörskap har dock påpekat att det finns behov av samordning av dessa insatser och att det behövs mer entreprenörsutbildning på olika nivåer, inte minst i skolan. "Det är viktigt att i ett tidigt skede skapa förutsättningar för egen personlig utveckling och att belysa de möjligheter som finns vad gäller skapandet och utvecklandet av egna idéer och tankar", skriver bl.a. rapportören i sin redogörelse för vad gruppen kommit fram till. Att införa entreprenörskap i utbildningen från första klass i grundskolan är ett av gruppens förslag till utvecklingsinsatser. För att underlätta detta behöver också lärarnas utbildning kompletteras. När det gäller entreprenörsutbildning för vuxna föreslås till att börja med att Campus Helsingborg ges i uppdrag att undersöka behoven av grund-, vidare och spetskompetensutbildning i entreprenörskap. Dessa frågor tas upp under avsnitt 7 i pelargruppens rapport. I samma kapitel refereras det nationella handlingsprogram för ungt företagande och företagsamhet som NUTEK nyligen utarbetat och som tar upp en rad viktiga frågor för framtidens entreprenörskap. En haltande arbetsmarknad - brist på arbetskraft Den rådande arbetsmarknadssituationen präglas av att det finns en betydande obalans mellan sammansättningen av efterfrågan på arbetskraft och utbudet av arbetskraft. Å ena sidan har ett antal sektorer inom såväl privat som offentlig sektor stora svårigheter att rekrytera kompetent arbetskraft. Å andra sidan är arbetslösheten i Helsingborg omfattande. Det finns således både arbetsgivare som är utan arbetskraft och individer som är utan arbete. Rekryteringsprocessen har en central betydelse för företagens tillväxt eftersom en planerad expansion kan förhindras om företagen inte har möjlighet att snabbt tillsätta en ledig plats. Under senare år har det ofta kommit signaler om att det råder brist på arbetskraft samtidigt som vi har en hög arbetslöshet. Arbetsförmedlingen gör kontinuerligt analyser av hur arbetsgivarnas rekryteringsbehov ser ut. Problematiken har dessutom belysts i ett antal vetenskapliga undersökningar. I föreliggande studie belyses den aktuella rekryteringssituationen lokalt och regionalt med uppgifter från 10

11 Länsarbetsnämnd/Arbetsförmedling. Ett refererat görs också av en färsk vetenskaplig studie,av Erika Ekström på uppdrag av IFAU, Institutet För Arbetsmarknadspolitisk Utvärdering. Den senare beskriver en rad förhållanden kopplade till rekryteringsprocessen som ger viktig kunskap inte bara om arbetsgivarnas svårigheter att få tag på tillräcklig och kompetent arbetskraft. Den nämnda studien visar bl.a. på följande förhållanden: Nästan hälften av de arbetsgivare som nyanställt finns i storstadslänen. Endast 4 % av de nyanställda har rekryterats till arbeten utan krav på yrkesutbildning. Även när det gäller arbeten utan krav på särskild yrkesutbildning har huvuddelen av de nyrekryterade en gymnasieutbildning. En tredjedel av de nyanställda har erbjudits tidsbegränsad anställning. Det är främst unga personer som anställts. De faktorer som haft stor betydelse för arbetsgivarens beslut att anställa en viss person har varit personliga egenskaper, utbildning inriktad mot yrket och erfarenhet inom yrket. De informella kanalernas betydelse vid rekrytering har ökat. Hela 57 % av nyrekryteringarna i studien hade kommit till som en följd av informella kontakter medan arbetsförmedlingen medverkade i 18 % av rekryteringarna och bemanningsföretagen i 2 %. Totalt upplevde 30 % av de tillfrågade arbetsgivarna i studien brist på någon / några typer av arbetskraft. Offentlig sektor och privat tjänstesektor i företag med fler än 100 anställda upplevde störst brist. I arbeten utan krav på särskild yrkesutbildning finns en brist endast i ett fåtal fall. Däremot upplever arbetsgivarna i stor utsträckning brist på sökande såväl inom arbeten som kräver gymnasiekompetens som när det gäller arbeten som kräver teoretisk specialistkompetens. Ungefär en tredjedel av arbetsgivarna har angivit att de hanterar problemen med att hitta personal genom att omfördela redan anställd personal. Ett annat vanligt sätt att hantera bristen är att anställa tillfällig vikarie eller utnyttja timanställda. Offentliga arbetsgivare jämkar i viss utsträckning på kvalifikationskraven för att kunna anställa. En mindre del av de tillfrågade arbetsgivarna var tvungna att minska produktion/service eller tacka nej till order på grund av problemen. Den beskrivna situationen stämmer väl överens med hur situationen ser ut i dagsläget i såväl Skåne som Helsingborg. Bristsituationer finns inom ett stort antal branscher men framförallt inom vård & omsorg samt grundskola. Hur det ser ut inom olika näringslivssektorer och yrken beskrivs ingående i avsnitt 6. Bristen på arbetskraft kan förvärras p.g.a. den demografiska utvecklingen med en minskande andel av befolkningen i produktiva åldrar. Sett i ett tioårsperspektiv förväntas detta dock inte utgöra något problem på arbetsmarknaden i Helsingborg. Dessutom gynnas Helsingborg av en stadig befolkningstillväxt och av att tillhöra en expansiv region som har möjlighet att dra till sig arbetskraft av flera orsaker bl.a. tillgängligheten till god utbildning på olika nivåer, tillgänglighet till god service och attraktivt boende. Förutsättningarna för befolkningsutveckling och demografiska förändringar beskrivs ingående i studien i avsnitt 3. 11

12 En haltande arbetsmarknad - arbetslöshet Skåne kännetecknas av en stor regional obalans. Samtliga delar av länet har gynnats av den goda konjunkturen men fortfarande är arbetslösheten högre och sysselsättningsgraden lägre i framförallt Malmö och Helsingborg. Sysselsättningsfrekvensen för boende i Helsingborg var år ,4 %, för män 71,7 % och för kvinnor 65,7 %. Det är ungefär 6,5 % lägre än i riket. Den höga arbetslösheten är ett stort problem för Helsingborg. Arbetslösheten låg i Helsingborg, liksom i riket, på en låg nivå fram till i början av 1990-talet. Sedan steg arbetslösheten dramatiskt från 3,9 % 1990 till 12.6 % Under de senaste årens högkonjunktur har arbetslösheten minskat men det s.k. obalanstalet (öppen arbetslöshet och arbetslösa i konjunkturåtgärder) är fortfarande 8,3 %, vilket är 2% högre än i riket som helhet. Ungdomsarbetslösheten låg under perioden på en betydligt högre nivå än för andra grupper på arbetsmarknaden. I och med de senaste årens sysselsättningsökning har situationen dock ljusnat för ungdomarna. De har tagit en stor andel av de nya jobben. En grupp som ökat sin arbetslöshet under slutet av talet är arbetssökande över 55 år. Invandrarna har haft en besvärlig situation under hela 1990-talet och deras situation är fortfarande betydligt besvärligare än för andra grupper. Andelen långtidsarbetslösa har sedan 1993 utgjort en väsentlig andel av hela populationen arbetslösa. Många har tydliga hinder för att konkurrera om befintliga arbeten i form av låg utbildning, bristande språkkunskaper, psykosociala problem och ålder. Antalet sysselsatta i Helsingborg uppgick 1999 till , vilket är en ökning sedan 1997 med 3001 personer. Siffror för år 2000 finns ännu ej att tillgå men även detta år ökade sysselsättningen. I kommunen tillgängliga arbeten innehas till största delen av boende i Helsingborg. Det är dock tämligen vanligt både att boende utanför Helsingborg pendlar till jobb här och att helsingborgare pendlar till arbete på andra orter. Inpendlingen står för 28 % av den totala sysselsättningen i Helsingborg och utpendlingen motsvarar 21 % av i kommunen bosatta förvärvsarbetande. Det relativt stora inpendlingsöverskottet indikerar att Helsingborg är den dominerande orten ur arbetsmarknadssynpunkt i Nordvästra Skåne. Under det kommande året förväntas arbetslösheten minska något men inte mycket. Anledningen till detta är en mattad konjunktur och därmed lugnare sysselsättningsutveckling. Arbetskraftsutbudet växer dessutom p.g.a. inflyttning och att fler kommer tillbaks till arbetskraften. Viktigt att notera är också att arbetslöshetsstatistiken ger en ofullständig bild av den totala undersysselsättningen p.g.a. det sätt den är uppbyggd på. Siffror som redovisas i studien indikerar en undersysselsättning i åldersintervallet år på 12,3 %. En brist i föreliggande studie är utan tvekan att det i betydande utsträckning saknats tillgängligt underlagsmaterial för att beskriva orsakerna till arbetslöshet och undersysselsättning. Några huvuddrag kan dock urskiljas. Det kan konstateras att tillväxttakten såväl regionalt som lokalt är relativt hög och att det kvantitativt sett inte 12

13 råder någon brist på arbetskraft. Orsakerna till den höga arbetslösheten står snarare att finna i arbetskraftsutbudets sammansättning i relation till arbetsmarknadens behov. Det torde förhålla sig på det sättet att en ansenlig del av de som är arbetslösa av olika orsaker inte har den kompetens som arbetsgivarna efterfrågar. I utredningar, utförda av undertecknad på uppdrag av Arbetsmarknadsnämnden , omfattande 1500 arbetslösa i Helsingborg kan vissa slutsatser dras beträffande långtidsarbetslöshet. Bland de som under längre perioder har svårigheter att konkurrera om jobb finns en överrepresentation av följande kategorier: Äldre personer som förlorat sin anknytning till arbetsmarknaden i samband med strukturrationaliseringarna på 1990-talet. De har ofta lång arbetslivserfarenhet men saknar kompetens som efterfrågas på dagens arbetsmarknad. Utomnordiska invandrare; dels personer som kom till Sverige som arbetskraftsinvandrare på och 70-talen och som blev arbetslösa under 1990-talet (är i samma situation som föregående grupp), dels invandrare som kommit hit som flyktingar under och 90-talen och som i hög utsträckning inte kommit in på den svenska arbetsmarknaden. De individuella förutsättningarna varierar i flyktinggruppen från personer som gått tre-fyra år i skola till högutbildade. Lågutbildade personer. Personer med kompetens som inte är efterfrågad på arbetsmarknaden. Unga personer som inte klarat övergången från skola till arbetsliv. Personer med arbetshinder av fysisk, psykisk eller social art. En angelägen uppgift förefaller vara att göra en aktuell övergripande kartläggning av hur den arbetskraftsreserv, som de arbetslösa i Helsingborg är, ser ut och vilka insatser som skulle kunna vara framgångsrika för att möjliggöra inträde på arbetsmarknaden. En del i att komma tillrätta med den rådande obalansen mellan utbud och efterfrågan är naturligtvis det livslånga lärandet. En annan möjlighet är att öppna upp arbetslivet för det stora antalet arbetslösa invandrare. Förutsättningarna för att göra detta har studerats i ett aktuellt SNS-projekt om integration och mångfald i arbetslivet. De resultat man kommit fram till presenteras i rapporten "Bäddat för mångfald", som utförligt refereras i avsnitt 7 i föreliggande studie. Författarna knyter ihop de kommande demografiska problemen med frågan om mångfald. En av de mest sannolika konsekvenserna av den demografiska utvecklingen är en hotande brist på arbetskraft, framförallt i delar av offentlig sektor. Den utväg som författarna ser ur detta dilemma är att ta tillvara den outnyttjade arbetskraft som finns bland invandrare som står utanför arbetsmarknaden. 13

14 Det livslånga lärandet Inledning Arbetskraftens kompetens (humankapitalet) är av avgörande betydelse för möjligheterna att uppnå en högre tillväxt. Klara empiriska samband finns mellan utbildningsnivån i befolkningen (som då används som en indikator på kompetensen / humankapitalet) och ett lands eller en regions samlade ekonomiska tillväxt. Utbildning kan dock inte alltid ses som en investering i humankapital. Det är när utbildningen leder till en högre produktionsförmåga som den kan ge en tillväxteffekt. Målet för utbildningspolitiken är att Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt. Utbildningspolitiken utgör ett av de viktigaste instrumenten för livslångt lärande och omfattar olika skolformer i det formella utbildningssystemet, folkbildning samt studiestöd. Inom ramen för arbetsmarknadspolitiken stöds utbildning i form av arbetsmarknadsutbildning. Genom näringspolitiken ges stöd till kompetensutveckling i arbetslivet. Livslångt lärande för alla från förskolan till högskolan och i vuxenutbildningen anses vara kraftfulla verktyg för jämlikhet och jämställdhet. Näringslivets syn på skolan är naturligtvis viktig i sammanhanget. I Näringslivets strukturrapport för år 2001 sägs om "Utbildning för växtkraft" bl.a. följande. Ett bra utbildningssystem karakteriseras av; Bra grundutbildning. God tillgång på högutbildade. God tillgång på ingenjörer och naturvetare. Bra samarbete mellan företag och högskola/universitet. Betoning av entreprenörskap i utbildningen. Stimulerande konkurrens mellan olika utbildningsanordnare. I rapporten dras följande slutsatser om aktuellt läge. På tre områden ligger Sverige bra till; Samarbetet mellan skola/högskola och näringsliv är välutvecklat i Sverige. Det finns dock stora regionala skillnader. Sverige har kommit långt när det gäller betoning av entreprenörskap i skola och högskola. Ung Företagsamhet framhålls som en god verksamhet. Nya entreprenörscentra växer fram vid högskolorna. Konkurrensen inom utbildningssystemet ökar. Tre områden är problematiska ur tillväxtsynpunkt; Grundutbildningen är medelmåttig i en internationell jämförelse. Gymnasieskolan har stora strukturproblem, för få klarar utbildningen på normal tid, alltför få läser naturvetenskap och teknik och de praktiska industriutbildningarna håller på att tyna bort. 14

15 Tillgången på högutbildade är för dålig. Många har visserligen eftergymnasial utbildning, men få har spetskompetens. Vi har bara hälften så hög andel spetsutbildade jämfört med de främsta länderna och sett till den yngre befolkningen är läget ännu värre. När det gäller tillgången på utbildade inom naturvetenskap och teknik släpar Sverige efter ännu mer. Vi har visserligen förbättrat oss men inte tillräckligt för att komma ikapp våra konkurrentländer. Skolan och tillväxten Skolan står inför en starkt ökad efterfrågan på utbildning på olika nivåer. Den demografiska utvecklingen, framför allt de stora barnkullarna födda runt 1990, leder till betydligt fler skolbarn under de närmaste tio åren. Förlängningen av gymnasieskolan till tre år för samtliga elever innebär ett ökar antal gymnasieelever jämfört med tidigare år. Den höga arbetslösheten medverkar också till en ökad efterfrågan på utbildning, både inom ungdomsskolan och inom den kommunala vuxenutbildningen. Utbildningens innehåll och sammansättning måste förändras i takt med arbetslivet och det övriga samhällets utveckling. Till viss del innebär de nya kraven att utbildningens resultat måste förbättras kvaliteten på utbildningen måste höjas för att Sverige ska kunna hävda sig i den internationella konkurrensen. Till andra delar leder kraven till en tyngdpunktsförskjutning av utbildningens innehåll jämfört med tidigare blir andra kunskaper och förmågor allt viktigare. Samtidigt som skolan både måste utbilda fler och förbättra resultaten kommer dock även skolan möta fortsatta krav på besparingar. Arbetslivet befinner sig i snabb omvandling. Den teknologiska utvecklingen gör att behoven av lågutbildade snabbt minskar, medan efterfrågan på högutbildade ökar. Strukturomvandlingen mot en ökad vikt för de mer kunskapsintensiva branscherna och sektorerna får samma effekter. Det ökade inslaget av tjänsteverksamheter och av mindre företag och självstyrande enheter gör att individens sociala förmåga blir allt viktigare och att en bredare kompetens efterfrågas. De omfattande förändringarna gör att skolans viktigaste uppgift för tillväxten är att ge eleverna en god bas av kunskaper och färdigheter som ger dem förutsättningar att följa med i arbetslivets utveckling och att fortsätta lära under hela livet, på arbetsplatser såväl som på olika utbildningar. Utbildning bidrar till en ökad tillväxt om utbildningen leder till en höjd kompetens inom områden som efterfrågas på arbetsmarknaden. Även om arbetslivet förändras kan vissa grundläggande kunskaper och färdigheter identifieras. Av grundläggande betydelse är goda kunskaper i kärnämnena svenska, engelska och matematik och även i teknik och naturvetenskap. Social kompetens, logiskt tänkande, problemlösningsförmåga och kreativitet är färdigheter som blir allt viktigare. Kontinuerliga kontakter mellan skolan och arbetslivet är därtill av stor betydelse för att skolan ska kunna följa med i utvecklingen och förmedla de för arbetslivet relevanta kunskaperna och färdigheterna. Ett väl fungerande samarbete är också nödvändigt för att skapa ett intresse hos eleverna för den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden. 15

16 Nästan alla går idag vidare till gymnasiet, och tillbringar således minst 12 år i skolan. Detta innebär dock inte att ungdomarna självklart får den kompetens de behöver inför arbetslivet eller fortsatta studier. När skolans resultat ställs mot arbetslivets behov av kompetens framkommer en inte allt igenom positiv bild. Redan på grundskolenivån finns ett antal brister i elevernas kunskaper och färdigheter. I Helsingborg var 84 % av eleverna i grundskolan behöriga till gymnasiet år 2000, vilket är 5 % lägre än i riket som helhet. Problemen i grundskolan lever till stor del vidare på gymnasiet. Ingen spärr finns ännu för de elever som inte har tillräckliga baskunskaper från grundskolan. Detta är troligen den viktigaste förklaringen till att en stor del av eleverna får underkänt på kärnämneskurserna. De bristande kunskaperna i matematik och naturvetenskapliga ämnen i grundskolan kan också vara en medverkande förklaring till det alltför låga intresset för det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet. Elevernas förmåga att kritiskt värdera information är enligt undersökningar ganska undermålig. I gymnasieskolan i Helsingborg låg medelbetygsvärdet något under snittet för riket år 2000 men däremot var andelen som fullföljer sin utbildning inom fyra år högre än i riket som helhet. Vuxnas utbildningsnivå, vuxenutbildningsinsatser och arbetsmarknadsutbildning Arbetskraftens utbildningsnivå i Helsingborg är något lägre än i Sverige som helhet. Skillnaden är dock liten och består i en högre andel med endast förgymnasial utbildning. En orsak, bland flera, till detta kan vara att de dominerande näringsgrenarna i Helsingborg fortfarande är de som har den högsta andelen lågutbildade både i Helsingborg och Sverige som helhet. Andelen med endast förgymnasial utbildning minskar dock snabbt var den 26,1 % och 1998 hade den sjunkit till 20,5 %. Minskningen beror på att den unga nya arbetskraften blivit mer välutbildad samtidigt som de äldre och förhållandevis lägre utbildade har gått i pension. Även andelen med högskoleutbildning har ökat. I Helsingborg är Utvecklingsnämnden huvudman för vuxenutbildningen. Under år 2000 hade vuxenutbildningen elever. Det goda arbetsmarknadsläget har medfört färre antal sökande till vuxenutbildningen samt fler avhopp under utbildningens gång jämfört med föregående år. Vuxenutbildningen innefattar särvux, svenska för invandrare, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning och påbyggnadsutbildningar. Kunskapslyftet är en 5-årig statlig satsning på vuxenutbildning, utöver kommunernas ordinarie utbud på vuxenutbildning. Genom Kunskapslyftet, har nya pedagogiska former utvecklats och många personer med en svag ställning på arbetsmarknaden har fått en unik möjlighet att öka sin kompetens och samtidigt stärka tilltron till sin egen förmåga. Utvärderingar har konstaterat att tre fjärdedelar av deltagarna i Kunskapslyftet har fått arbete eller gått vidare till fortsatta studier. Vägledningshuset är mycket viktig resurs, som är fristående från utbildningsanordnarna och erbjuder heltäckande rådgivning av studie- och yrkesvägledare i öppen miljö. Det drivs i samarbete mellan kommun och arbetsförmedling. Under året har Utvecklingsnämnden också etablerat en öppen studiemiljö - Kunskapshuset - för att möta individens behov av att kunna studera flexibelt, oberoende av tid och rum. 16

17 Arbetsmarknadsutbildning är utbildning som bedrivs av arbetsmarknadspolitiska skäl och utgör ett av de nio arbetsmarknadspolitiska program som Arbetsförmedlingen kan erbjuda arbetssökande. Det är ett utbudspåverkande program såtillvida att det ska motverka arbetslöshet genom att påverka utbudet av arbetskraft. Idén är att arbetssökande erbjuds utbildning i yrken där det råder brist på arbetskraft, i syfte att gynna tillväxten. Tanken är att stärka den enskilde arbetssökandes möjligheter att få ett arbete samt underlätta för arbetsgivarna att få arbetskraft med lämplig kompetens. Arbetsmarknadsutbildning ges i första hand vid kurser som Länsarbetsnämnden eller Arbetsförmedlingen upphandlar av olika utbildningsanordnare, t.ex. utbildningsföretag, högskolan eller kommunala uppdragsverksamheten. Eftersom utbildningen ska leda till arbete ska den vara yrkesinriktad. Det kan också förekomma att en arbetsmarknadsutbildning ges för en plats i det reguljära utbildningsväsendet. Inom ramen för länens verksamhetsplanering genomförs en planering av arbetsmarknadsutbildning för såväl upphandlad som reguljär utbildning. Länsarbetsnämnden/Arbetsförmedlingen arbetar med omvärldsanalyser, marknadsbedömningar och analyser av de sökandes behov som sedan resulterar i ett visst utbildningsutbud. Under senare år har utbildningar inom teknik/data, tillverkning, service och vård dominerat. Det finns tre olika institutionella former för att bedriva arbetsmarknadsutbildning. Antingen bedrivs utbildningen helt och hållet hos utbildningsanordnaren eller så kompletteras den med arbetsplatsförlagd praktik. Utbildningen kan också helt och hållet förläggas till en arbetsplats. Arbetsmarknadsutbildning är det största arbetsmarknadspolitiska programområdet för närvarande i landet som helhet. I Helsingborg var i april månad i år 238 personer i arbetsmarknadsutbildning av totalt 1929 personer (12,3 %) i olika arbetsmarknadsprogram (inkl. aktivitetsgaranti). Detta utgör en förhållandevis liten andel av det totala programutbudet. I Skåne var andelen i arbetsmarknadsutbildning vid samma tidpunkt 17,6 % och i riket som helhet 24,0 %. De dominerande arbetsmarknadsprogrammen i Helsingborg sett till antalet deltagare är istället arbetspraktik, lönebidrag och aktivitetsgaranti. Även kommunen, genom Utvecklingsnämnden, är en aktör när det gäller arbetsmarknadsutbildning i ett vidare perspektiv. Dels ansvarar nämnden för det reguljära utbildningsutbudet inom vuxenutbildningen och dels upphandlar nämnden vissa utbildningar där deltagarna i ett senare skede erhåller anställning genom bemanningsföretag. Dessutom erbjuder VisionsCenter och Möjligheternas Hus ett brett utbud av förberedande utbildningar. Utbildning i arbetslivet Det här är ett område som i studien varit svårt att beskriva såväl i ord som siffror. Det saknas inte beskrivningar av hur utbildning i arbetslivet bör bedrivas men däremot har det varit svårt att hitta beskrivningar av vad som faktiskt görs. Lärandet i arbetslivet består i stor utsträckning av informellt lärande på arbetsplatsen. Det handlar inte huvudsakligen om kurser, även om formellt arrangerade kurser och 17

18 utbildningar, som den anställde genomgår på eget eller arbetsgivarens initiativ, också kan bidra till lärandet i arbetslivet. Det livslånga lärandet i arbetet är ett gemensamt intresse för företagen, de enskilda individerna och arbetsmarknadens parter. Samhällets uppgift är att svara för infrastruktur och samordning. Samverkan mellan arbetsmarknadens parter och staten/kommunerna är nödvändig för att få till stånd ökade satsningar på utbildning i arbetslivet. I ett diskussionsunderlag från utbildningsdepartementet "Livslångt lärande i arbetslivet - ett steg på vägen mot ett kunskapssamhälle" målas följande vision upp. Visionen är att Sverige ska utvecklats till ett kunskapssamhälle med högproduktiva arbetsplatser. De högproduktiva arbetsplatserna karaktäriseras av decentraliserat beslutsfattande, flexibilitet och kundstyrning. Oavsett karriärutveckling innebär arbetslivet ett kontinuerligt lärande i såväl informella som formella former. Övergången från ungdomsutbildning till arbetsliv sker på ett smidigt sätt vare sig den äger rum på gymnasie- eller högskolenivå. För individernas återkommande karriärplanering är den kommunala informations- och vägledningsservicen och den hjälp till självhjälp som erbjuds vid olika slags centrumbildningar en mycket viktig tillgång. För företag och offentliga organisationer har verksamhetsutveckling, kvalitetsutveckling och kompetensutveckling blivit strategiska inslag i ledningsfunktionen. Kunskaperna tillväxer både individuellt och kollektivt. Det kollektiva lärandet i arbetslivet kan avläsas i företagens och de offentliga verksamheternas arbetsorganisation, nätverk och rutiner på olika nivåer. Det individuella lärandet är individens eget lärande. Det humankapitalet tar individen med sig när individen byter arbetsplats. Högskolan Campus Helsingborg är nu etablerat och verksamheten finns som bekant i det gamla Tretornhuset. Stora förhoppningar knyts inför framtiden till vad högskolan skulle kunna innebära för Helsingborg och utvecklingen av stadens näringsliv. Campus Helsingborg är en del av Lunds universitet och bedriver utbildning och forskning på hög nationell och internationell nivå. För närvarande finns det omkring 1400 studenter på Campus Helsingborg och år 2004 beräknas 4000 personer bedriva universitetsutbildningar i Helsingborg. Helsingborg har en lång historia som industri-, sjöfarts- och handelsstad. En stor del av befolkningen var tidigare sysselsatt inom de branscherna och en jämförelsevis liten andel hade eftergymnasial utbildning. För att klara konkurrensen i informationsoch kunskapssamhället krävs att staden kan erbjuda högre utbildningar och etablera sig som en universitetsstad. Den första universitetsutbildningen i Helsingborg startade 1993 på Ingenjörshögskolan. För närvarande erbjuder högskolan följande utbildningar: Magisterutbildning i biologi/marinbiologi. College of Communication (magisterutbildning). 18

19 Service management med inriktning mot turism, hotell och restaurang (magisterutbildning). Socionomutbildning Högskoleingenjör inom byggteknik, datateknik, elektronik, kemiteknik, multimediateknik, produktionsteknik och programvaruteknik. Fristående kurser. En av de mest uppmärksammade utbildningarna är magisterprogrammet i Service management. En annan del av utbildningarna som expanderar är College of Communication som är en magisterutbildning i kommunikation. Även vid Ingenjörshögskolan etableras nya utbildningar, senast i geomatik. Ingenjörshögskolans treåriga utbildning i multimediateknik är inriktad på hur man bygger system med bra användarkommunikation och är unik i landet. Även utbudet av fristående kurser ökar, bland annat startar en idrottsvetenskaplig och en miljövetenskaplig kurs hösten Av betydelse för tillväxt och sysselsättning är också att en företagspark, Hermes Science Park, etableras i anslutning till Campus Helsingborg. Förslag från pelargrupperna anställbarhet och anpassningsbarhet I såväl den arbetsgrupp som arbetat med pelaren anställbarhet som den arbetsgrupp som arbetat med pelaren anpassningsbarhet har analysen och förslagen till stor del fokuserats kring det livslånga lärandet. Den förstnämnda gruppen anser det viktigt att i ökad utsträckning kommunicera krav på kompetens mellan berörda aktörer genom kontinuerlig omvärldsbevakning och informationsutbyte. Vidare pekar man på behovet av att öka kontaktytorna mellan skola och näringsliv. För att hjälpa invandrargrupperna in på arbetsmarknaden föreslås fler former för validering av utbildning och arbetslivserfarenheter samt att detta görs i ett tidigare skede än vad som nu är fallet. Även pelargruppen som arbetat med frågor kring företags och individers anpassningsbarhet till det nya arbetslivet, har utarbetat förslag som handlar om ökade möjligheter till kommunikation och samverkan mellan aktörer inom ramen för det livslånga lärandet. Tre förslag i denna riktning lämnas; att analysera arbetslivets kompetensutvecklingsbehov, att skapa en mäklarfunktion för arbetslivets uppdragsutbildning och att bilda ett kompetensutvecklingsråd med representanter för de viktigaste aktörerna. Dessutom föreslås utveckling av ett distansutbildningscentrum. 19

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län 1 PROGNOSEN Länets arbetsmarknad återhämtar sig En god utveckling av den inhemska efterfrågan, tillsammans med en global konjunktur som långsamt återhämtar

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt?

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens Analys och omvärldsbevakning Syftet med analysarbetet

Läs mer

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Uppsalas företagsklimat sett med unga ögon Sveriges unga vill starta och driva företag. Siffror från Tillväxtverket visar att fyra av tio ungdomar

Läs mer

Utvecklingsområde 1. Kunskap och kompetens. Välkomna!

Utvecklingsområde 1. Kunskap och kompetens. Välkomna! Utvecklingsområde 1 Kunskap och kompetens Välkomna! Workshop Kunskap och kompetens Introduktion av Peter Morfeldt Vart ska vi och vad gör vi för att nå målen, inom kunskapslyft barn och unga (5 min) Presentation

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013 www.pwc.se Jämförande analys Ni vet redan mycket Mycket är lika Vi gör några nedslag 2 När vi blickar framåt Den möjliga utvecklingen Den önskvärda utvecklingen Den troliga utvecklingen Örebro 2013 Tiden

Läs mer

16 Arbetsmarknadsutbildning

16 Arbetsmarknadsutbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Arbetsmarknadsutbildning 16 Arbetsmarknadsutbildning Innehåll Fakta om statistiken... 372 Kommentarer till statistiken... 373 16.1 Personer kvarstående i arbetsmarknadsutbildning

Läs mer

Arbetsmarknadsstrategi

Arbetsmarknadsstrategi Arbetsmarknadsstrategi för Finspångs kommun 2011-2015 Beslutad av kommunfullmäktige 2011-03-30 73 Arbetsmarknadsstrategi för Finspångs kommun 2011-2015 Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Landskapsregeringens verksamhetsplan 2015 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken

Landskapsregeringens verksamhetsplan 2015 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken Landskapsregeringens verksamhetsplan 2015 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken i landskapet Fokus under år 2015 Målsättningar Under 2014 har den svaga efterfrågan på arbetskraft medfört att

Läs mer

FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen

FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen 1 (6) FAKTABLAD i Stockholmsregionen FAKTABLAD 2 (6) Länsstyrelsen arbetar för att stärka Stockholm som kunskapsregion. Faktabladen är en del av Länsstyrelsens arbete med att utveckla en kunskapspolitik

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Vad kännetecknar invandrarföretag(are)? Företag som ägs av invandrare är koncentrerade till

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Arbetskraftsreserven. På toppen av en högkonjunktur?

Arbetskraftsreserven. På toppen av en högkonjunktur? Arbetskraftsreserven På toppen av en högkonjunktur? Sysselsättningsökningen under de senaste tre åren har varit mycket stark ungefär 220 000 jobb har tillkommit netto 1. Trots detta har bara 40 procent

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Nämndens uppdrag. Årets händelser. Ekonomi

Nämndens uppdrag. Årets händelser. Ekonomi Nämndens text till årsredovisning År: 2012 Period: December Nämnd: Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning Nämndens uppdrag Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning har ansvaret

Läs mer

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN 36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN Stockholm behöver fler programmerare Tjänstesektorn växer i Sverige. Allra

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet. Vägledarkonferens 10 juni 2010. Kristina E Andréasson

Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet. Vägledarkonferens 10 juni 2010. Kristina E Andréasson Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet Vägledarkonferens 10 juni 2010 Kristina E Andréasson Utgångspunkter Vägledning en framgångsfaktor för omsättningsmålen V1-V5 Ett upplevt behov av att lyfta

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Kunskap kompetens - arbete Processbeskrivning för programhandling

Kunskap kompetens - arbete Processbeskrivning för programhandling Kunskap kompetens - arbete Processbeskrivning för programhandling Tommy Johansson, SPU 2013 Innehållsförteckning Kunskap kompetens - arbete 1 1. Bakgrund och uppdrag 3 2. Intressenter 5 2.1 Politik 5 2.2

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Näringsliv Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Enmansföretag 1320 1-4 anställda 315 50-16 415 årssysselsatta inom turismen Källa: UC-företagsregister och

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län 1 Kortprognosen_2013_Halland.indd 1 2013-06-24 09:28:16 prognosen Ljusare tider i sikte på länets arbetsmarknad Utsikterna för länets arbetsmarknad ser ljusare

Läs mer

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla en förstklassig och effektiv service. Övergripande strategi Medborgarperspektivet: Timråborna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2013/2014 samtlokalarbetsplan Innehållsförteckning0 1. Om0NTI7gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Om en av Sveriges mest spännande företagarkommuner. Läge: Laholm berättar om fördelarna med att driva företag i Laholms kommun

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

Service Manager for future tourism

Service Manager for future tourism YH Malmö stad Service Manager for future tourism Yrkeshögskoleutbildning Näringslivet söker Vi utbildar Skåne och Sverige växer som besöksdestination vilket innebär en stark efterfrågan på projektledare

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Sida: 1 av 7 Dnr: Af-2014/272384 Version: 1.0 Beslutad: 2015-01-16 Verksamhetsplan 2015 Arbetsförmedlingen Mikael Sjöberg Sida: 2 av 7 Innehåll 1. Generaldirektörens inledning och tolkning av Arbetsförmedlingens

Läs mer

Beräkningsmetod och beräkningarnas karaktär

Beräkningsmetod och beräkningarnas karaktär Bakgrund och syfte En väl fungerande arbetsmarknad är av central betydelse, inte minst för tillväxten i ekonomin. Regeringen har som mål att 80 procent av befolkningen mellan 20 och 64 år ska vara sysselsatt

Läs mer

Moderaterna i Bjuvs kommun

Moderaterna i Bjuvs kommun Moderaterna i Bjuvs kommun Framtid, vår vision En attraktiv boende kommun i randen av Söderåsen att leva, bo och verka i. ORDNING, REDA, EKONOMI OCH JOBB Text: För oss moderater är det A och O att det

Läs mer

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011

Utmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011 Utmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011 Oskar Nordström Skans Långtidsutredningen 2011 SOU 2011:11 Analyserar den svenska arbetsmarknaden Sammanfattar relevant forskning i 12 mycket utförliga

Läs mer

Vuxnas deltagande i utbildning

Vuxnas deltagande i utbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Vuxnas deltagande i 18 Vuxnas deltagande i Innehåll Fakta om statistiken... 372 Kommentarer till statistiken... 374 18.1 Andel deltagare i åldern 25 64 år i formell eller

Läs mer

Jobben först investera i våra unga!

Jobben först investera i våra unga! Jobben först investera i våra unga! Ofta får man höra att dagens ungdom är slö, slapp och likgiltig. Det snacket har jag aldrig trott på. Jag tror på den svenska ungdomens vilja till gemenskap och personliga

Läs mer

RIKET 2015 TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN. Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram

RIKET 2015 TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN. Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN RIKET 2015 Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram En rapport framtagen av Motorbranschens- och Lackerarnas

Läs mer