I skuggan av uron. Granskning. Sverige bättre utan euron Debatt fyra år efter folkomröstningen. Politisk cynism och mygel kring euron

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I skuggan av uron. Granskning. Sverige bättre utan euron Debatt fyra år efter folkomröstningen. Politisk cynism och mygel kring euron"

Transkript

1 Granskning en tidning om EU-samarbetet - 2/2007 EU I skuggan av uron Temanummer om den gemensamma valutan Politisk cynism och mygel kring euron Sverige bättre utan euron Debatt fyra år efter folkomröstningen Gruppen Oberoende/Demokrati (IND/DEM) är den grupp i EU-parlamentet som Junilistan tillhör. Det som gruppens medlemmar har gemensamt är kravet på folkomröstning om EU-grundlagen och motståndet mot att mer makt flyttas till Bryssel.För mer information om IND/DEM, besök eller

2 Innehållsförteckning Ledare 2 Självmål för EU? 3 Folkets syn på EU-samarbetet 4 Politisk cynism och mygel kring euron 5 Eurons effekter granskas i ny rapport 6 Respektera svenska folkets nej till euron 7 Sverige bättre utan euron 8 Gästkrönika: Eurons dagar är räknade 10 Boktips 11 Starkare ekonomi utan euron 12 Svenska folket vill behålla kronan 12 Tur att vi behöll kronan 13 Medlemsstaternas kulturarv - en fråga för EU? 14 Läsarna tycker till 14 Mattips 15 Sudoku 15 Frågor på stan 16 Ansvarig utgivare Hélène Goudin Redaktion Henrik Dahlsson Hélène Goudin José Gutiérrez Jan Å Johansson Markus Nyman Tommy Olsson Postadress IND/DEM-gruppen Vasagatan Stockholm E-post Redaktionen svarar för osignerat material. Ledare I skuggan av euron - Svenska folket hade rätt Resultatet av den svenska folkomröstningen om euron kan beskrivas som en seger för folket mot en samlad politisk elit. Ja-sidan satsade per väljare, mer än det någonsin satsats i hela världen på kampanjer och propaganda. Massmedia rapporterade genomgående om euron, utifrån ett positivt perspektiv, med några lätträknade undantag. Bland riksdagsledamöterna var omkring 80 procent positivt inställda till svenskt införande av den gemensamma valutan. De demokratiskt valda ledamöterna var dock inte representativa för sina uppdragsgivare, det svenska folket. På valnatten framkom det att nej-sidan hade vunnit en jordskredsseger: 56 procent sade nej till att införa euron som valuta, mot 42 procent som röstade ja. Med facit i hand, kan vi säga att det svenska folket fattade ett klokt beslut. Sverige, Danmark och Storbritannien, som samtliga har valt att behålla sina respektive valutor, har haft en framgångsrik ekonomisk utveckling. Vid en jämförelse med euroländerna, har tillväxten i de länder som inte är med i valutasamarbetet varit god, arbetslösheten låg och statsfinanserna förhållandevis sunda. Sverige har Första numret av Granskning EU har nu nått våra sympatisörer och blev positivt mottaget. Beröm kom även från våra politiska motståndare i EUparlamentet. Detta uppskattas naturligtvis av redaktionen. Vi välkomnar även i fortsättningen bidrag från läsarna, som med fördel kan e-posta till redaktionen. Från och med nu, kommer varje nummer att innehålla temasidor. Denna gång handlar det om EMU och euron. Höstens första nummer kommer att fokusera på miljö- och jaktfrågor. dessutom haft lägre inflation och lägre räntor än euroländerna. I de länder som införde euron omedelbart, har invånarna märkt av en klar försämring i sina plånböcker. Hyror och priser, på allt från livsmedel till restaurangbesök, steg på de flesta ställen. Jag kan tillstå att det inte är euron i sig som orsakat detta, men med införandet av den nya valutan greps tillfället att avrunda priserna uppåt. Sveriges inflytande inom EU-institutionerna tycks inte heller ha minskat, som en konsekvens av folkets nej. Det finns exempelvis studier av statsvetarna Rutger Lindahl och Daniel Naurin vid Göteborgs universitet, som rentav visar att Sverige, Danmark och Storbritannien är de länder som har störst inflytande i beslutsfattandet i ministerrådet, om man tar hänsyn till ländernas respektive storlek. Debatten om den gemensamma valutan har tystnat, trots att frågan fortfarande i högsta grad är aktuell. I detta nummer av Granskning EU har vi därför valt att uppmärksamma euron. Hélène Goudin Bra respons på första numret 2

3 Självmål för EU? Inom EU-institutionerna pågår en debatt, angående vilken organisation som skall ha den avgörande makten över den professionella fotbollen. I dagsläget är denna makt fördelad mellan de nationella förbunden, det europeiska förbundet, UEFA, och dess globala motsvarighet, FIFA. I några fall har även EG-domstolen fattat beslut. EU:s makt i sammanhanget är i dagsläget högst begränsad. Detta kan mycket väl komma att förändras framöver. EU-kommissionen har nämligen fastslagit, att den i mitten av juli 2007, kommer att presentera riktlinjerna för ett kommande lagstiftningsförslag om fotboll. EU-parlamentet har sagt sitt i frågan och anser att EU:s inflytande över fotbollen skall stärkas inom en rad områden. Detta framkom tidigare i år, i samband med parlamentets omröstning i ärendet. EU-parlamentets majoritet anser att fotbollsklubbar skall släppa ifrån sig sina spelare för landslagsspel, utan att ha rätt till ersättning för att de gör detta. Att supportrarna skall involveras i ägandet och ledningen av klubbarna, utan att precisera hur detta rent konkret skall gå till, är ett annat förslag. Vidare anser parlamentet att europeiska klubbar inte bör kunna erbjuda kontrakt till spelare under sexton år och att tv-pengarna från Champions League bör fördelas på ett mer rättvist sätt. EU-parlamentet rekommenderar också att ett oberoende tillsynsorgan inrättas, vilket skall övervaka de europeiska klubbarnas ekonomiska och kommersiella verksamhet. En annan synpunkt är att det bör finnas en regel om ett minsta antal egna spelare som varje proffsklubb måste ha i truppen. Proffsklubbarnas truppstorlekar skall dessutom begränsas. Foto: Danny Hooks Vissa av dessa förslag må vara alldeles utmärkta. Frågan är dock varför EU överhuvudtaget skall ta sig an denna typ av frågor och arbetsuppgifter? Hur skall EU-samarbetet kunna fungera effektivt inom verkligt gränsöverskridande frågor, till exempel miljösamarbetet, om EU-institutionerna tar sig an allt mellan himmel och jord? EU-parlamentets inlägg i denna debatt väger tungt och kan mycket väl påverka det beslut som EU-institutionerna slutligen fattar. Vår bestämda uppfattning, är att fotbollen är en fråga som klart och tydligt skall ligga utanför EU:s kompetens. Förbud mot spelreklam Foto: Svenska spel Förbudet mot reklam i svenska medier för spelbolaget Unibet står fast, skriver Riksdag och Departement, eftersom EG-domstolen har i en dom sagt att Sverige har rätt att hålla fast vid reklamförbudet, i väntan på att skadeståndsfrågan med Unibet är avgjord. Faites vos jeux! Sverige är en av nio medlemsstater som blivit föremål för en undersökning som EU-kommissionen startade i april. Syftet är att utreda begränsningarna för vadslagning inom sportsektorn i dessa medlemsländer. Om kommissionen anser att de svenska reglerna för vadslagning strider mot den fria rörligheten för varor och tjänster, kan det svenska spelmonopolet hotas. Det innebär att Sverige kan stämmas vid EU:s domstol i Luxemburg. De andra synade länderna är Tyskland, Frankrike, Italien, Finland, Ungern, Danmark, Österrike och Nederländerna. Källa: Europeiska kommmissionen Sent skall syndaren vakna För två år sedan antogs nya EU-regler för hur flygbolag skall behandla passagerare som har drabbats av förseningar. EU-kommissionen anser att det fortfarande finns brister när det gäller att erbjuda mat och logi vid förseningar eller inställda flyg. Flygbolagen brister också i att kontinuerligt informera passagerarna om vad som händer och om anledningen till att flygningar är försenade eller inställda. Både bolagens och medlemsstaternas kontroll och utvärderingar måste bli bättre, anser kommissionen som hotar att dra de skyldiga inför rätta, om inte en förbättring skett under kommande halvår. Källa: Riksdag & Departement 3

4 Visste du att... Enligt en undersökning, genomförd i de fem största medlemsländerna på initiativ av Financial Times och opinionsinstitutet Harris, anser 40 procent av de tillfrågade att de har fått det sämre, sedan euron infördes som valuta i deras respektive länder. Britter och fransmän är mest negativa till euron, spanjorer mest positiva. EU-kritiska rumäner IND/DEM-gruppen och Junilistan besökte i april Rumänien och det rumänska EU-kritiska partiet National Initiative Party (NIP). Företrädarna för NIP ansåg bland annat att Rumänien inte alls är moget för EU-medlemskap, främst på grund av de problem som finns med korruption i landet. För att förbereda införandet av euron den 1 januari 2002, trycktes 14 miljarder sedlar, värda mer än 633 miljarder euro ton metall användes för att prägla 52 miljarder euromynt. Sedlarna har samma utförande överallt. Mynten däremot har en gemensam sida och en sida som är specifik för respektive land. Källa: EU-kommissionen Folkets syn på EU-samarbetet Organisationen Open Europe lät genomföra en opinionsundersökning om medborgarnas syn på EU-samarbetet. Resultaten presenterades i samband med stats- och regeringschefernas toppmöte i Berlin den mars Totalt tillfrågades över medborgare i samtliga 27 medlemsländer. Flera intressanta resultat redovisades: 75 procent av medborgarna vill folkomrösta om samtliga nya EU-fördrag vilka innebär att EU:s makt stärks. I alla 27 medlemsländer var en majoritet av befolkningen av denna uppfattning En majoritet av befolkningen i sexton av medlemsländerna skulle, om de gavs möjlighet i en folkomröstning, rösta nej till ett nytt fördrag som ger EU makt över nya områden Befolkningen i elva av de fjorton länder som inte har euron som valuta skulle rösta nej till att införa euron. En majoritet positiva medborgare fanns endast i Malta, Rumänien och Danmark 28 procent anser att EU skall ha mer makt och att fler beslut skall fattas på EU-nivå, medan 23 procent anser att EU skall behålla den nuvarande makten. 41 procent är däremot av uppfattningen att EU-makten skall minska och att fler beslut skall fattas på nationell eller lokal nivå 56 procent av befolkningen i EUländerna ansåg att EU inte representerar vanliga människor. Endast 34 procent var av motsatt uppfattning Opinionsundersökningen styrker det faktum att stödet för att ge EU ytterligare makt, är ytterst begränsat bland medlemsländernas befolkningar. Trots detta, fortgår arbetet med att skapa en ny EU-grundlag. Endast ett fåtal länder har nämnt folkomröstning som ett sätt att vinna stöd för den nya EU-grundlagen. Flertalet av de medborgare som bor i länder med euron som valuta skulle vilja ha tillbaka sina tidigare respektive nationella valutor Foto: EU-kommissionen 4

5 Politisk cynism och mygel kring euron Vilka politiska beslut är de mest kraftfulla, de mest demokratiskt legitima, som kan tas i en demokrati? Vilka politiska beslut måste respekteras av alla landets medborgare och av alla inhemska och utländska politiska aktörer? utlysa folkomröstning. Därför får alla länder nu lägga fram vilka ändringar de måste få för att kunna säga ja till författningsförslaget i sina parlament. Storbritannien lovas undantag på områden som rättsskipning och polis. Det talas om att flera andra länder måste få olika undantag. Svaret är glasklart. Det är politiska beslut tagna i folkomröstningar som uppfyller följande sju krav: 1. Den ställda frågan måste vara rak och tydlig och kunna besvaras med ja eller nej. 2. Det måste stå klart för väljarna att resultatet kommer att följas av den lagstiftande församlingen och alltså inte har karaktären av en slags opinionsundersökning. 3. Båda sidor måste ha goda resurser att informera och plädera för sin sak. 4. Valdeltagandet måste vara rimligt högt. 5. Valutslaget måste vara tydligt. 6. Folkomröstningen måste ha skett i någorlunda sen tid så att de som idag har rösträtt är en stor majoritet av dem som deltog i folkomröstningen. 7. Den politiska och ekonomiska utvecklingen efter folkomröstningen skall inte ha förändrat bilden på ett så uppenbart genomgripande sätt att det kan antas att väljarna idag skulle ta ett annat beslut. Vår folkomröstning var ett föredöme Den svenska folkomröstningen om euron i september 2003 uppfyller alla dessa krav med råge. Frågan var ja eller nej till att byta ut kronan mot euron, partierna hade lovat att respekte- Foto: Per Myrehed ra valutslaget och statliga medel hade anslagits för att finansiera de båda sidornas kampanj. Valdeltagandet var högre än i de tre senaste riksdagsvalen, majoriteten för nej var enorm och omröstningen ägde rum för knappt fyra år sedan. Ingen kan heller hävda att det har hänt något sedan dess som skulle förändra väljarnas bedömning. Sverige med egen krona har haft en lysande utveckling med låga räntor, hög tillväxt och stigande sysselsättning, medan utvecklingen i euroområdet har varit svag. Från demokratisk synpunkt är därmed eurofrågan avgjord för lång tid framöver i Sverige. Unionens valuta är euron Men i den cyniska verkligheten är den uppenbarligen inte det. Den europeiska makteliten arbetar just nu i hemlighet för att få igenom författningsförslaget, trots att detta har fallit i franska och holländska folkomröstningar (som också väl uppfyllde de sju kraven ovan). Strategin är att ändra terminologin i författningsförslaget, men behålla den legala substansen, ta bort beteckningen författning och påstå att det som läggs fram är något helt annat än det som röstades ner i Frankrike och Holland. Ett viktig mål är att försäkra sig om att inget land skall vara tvingat av inhemska politiska skäl att Det ter sig då som en självklarhet att Sveriges regering antingen begär undantag från deltagande i valutaunionen eller kräver att uttrycket Unionens valuta är euron stryks i förslaget, så att deltagande i valutaunionen görs frivilligt. Men icke! Både den borgerliga regeringen och den socialdemokratiska oppositionen meddelar att de är nöjda med texten i det förslag som redan har fallit. Sverige kräver ingenting överhuvudtaget. Det faktum att svenska folket i folkomröstning har sagt klart och kraftfullt nej till valutaunionen påverkar alltså inte Sveriges EU-politik det allra minsta. Tvärtom säger den borgerliga regeringen helt arrogant att den inte kommer att ta upp eurofrågan under denna mandatperiod. Det betyder att den anser sig oförhindrad att ta upp den igen under nästa mandatperiod och då tricksa in Sverige i valutaunionen mot folket uttryckliga vilja. Och socialdemokraternas nya partiledare, Mona Sahlin, har utsett Margot Wallström, EU:s PR-chef, till sin rådgivare. Som var och en förstår, måste Margot Wallström driva linjen att Sverige måste gå med i valutaunionen snarast. Det är hon anställd för. So oder so Respekten för demokratiska valutslag försvinner alltid, när EU-frågor skall avgöras. Vi vet varför. EU saknar legitimitet. De europeiska folken vill inte ha en EU-stat, men den europeiska eliten avser att skapa en sådan i alla fall. So oder so, som ett obehagligt gammalt tyskt uttryck lyder. Demokrati på låtsas! Nils Lundgren 5

6 Eurons effekter granskas i ny rapport Hur skulle EMU-deltagande påverka Sveriges demokrati och ekonomi? Inför EMU-folkomröstningen i september 2003, debatterades dessa frågor livligt. Vad kan vi nu säga om resultatet av Sveriges nej, drygt fyra år efter folkomröstningen? Vid ett välbesökt seminarium på EU-parlamentets informationskontor i Stockholm den 8 maj, diskuterades bland annat hur euron har påverkat Sveriges utrikeshandel. Harry Flam, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, och Kommerskollegiums chefekonom, Håkan Nordström, hävdar i en rapport*, som presenterades i slutet av förra året, att Sverige har förlorat cirka 122 miljarder kronor i utrikeshandel, genom att inte ha euron som valuta. Rapporten har, av anhängare till euron, citerats flitigt i debatten för att visa hur förödande vårt självvalda utanförskap är. Men är det verkligen korrekt att Sverige skulle ha förlorat så mycket i export? Den frågan har ställts av Clas Wihlborg, professor vid Handelshögskolan i Köpenhamn. Hans granskning av Flams och Nordströms resultat** leder till slutsatsen att siffran kan vara kraftigt överdriven. I stället för 122 miljarder kronor, kan det röra sig om kanske bara drygt 30 miljarder kronor, hävdar Wihlborg. Seminariet handlade till stor del om vilka metoder som bör användas för att studera effekter av en valutaunion. De båda professorerna är ense om att handeln mellan de länder som inför en gemensam valuta stiger, men frågan är med hur mycket. Wihlborg menade till exempel att ökningen av handeln mellan euroområdet och omvärlden inte rimligen kan tillskrivas valutaunionen, utan måste ha andra förklaringsgrunder som inte har kunnat identifieras i Flams studie. Flam menade dock att hans studie tecknar en i huvudsak korrekt bild av eurons effekter på utrikeshandeln och att vi idag har skäl att tro att dessa effekter är väsentligt större än vi föreställde oss vid tiden för folkomröstningen I ett förord till Wihlborgs rapport placerar Nils Lundgren in eurofrågan i ett helhetsperspektiv och tar upp de tre områden som debatterades inför folkomröstningen: effekten på utrikeshandeln, vårt inflytande i EU och möjligheterna att stabilisera svensk ekonomi. - Den lilla handel som Sverige förlorar, genom att stå utanför eurosamarbetet, har en marginell effekt på vår ekonomi. Det påverkar knappt vår samlade produktion. Undersökningar, som statsvetare vid Göteborgs universitet har genomfört, visar också att Sverige inte, generellt sett har förlorat inflytande i EU-samarbetet genom att stå utanför euroområdet. Tvärtom, Sverige är en röst som andra länder lyssnar på och ett land man gärna bygger allianser med, även om vi inte är med i det ekonomiska råd där euroländerna samlas, förklarade Nils Lundgren. När det gäller möjligheten att stabilisera ekonomin, framhöll Lundgren att det, i en globaliserad värld, är mycket viktigt att ha tillgång till en självständig penningpolitik med flytande växelkurs, för att klara de olika påfrestningar som länderna kontinuerligt utsätts för. - Europeiska centralbanken måste sätta en ränta för hela eurozonen, enligt principen one size fits all. Men en gemensam ränta skapar problem, när ländernas ekonomier ser så olika ut, konstaterade Nils Lundgren och framhöll att effekterna ofta blir direkt perversa. Ett land som Spanien har haft problem med överhettning och har därför haft högre inflationstakt än euroområdet i genomsnitt. Detta betyder att Spaniens realränta har blivit lägre än för andra länder, vilket ytterligare förvärrat överhettningen. Tyskland som har haft för låg efterfrågan, och därmed mycket låg inflation, skulle ha behövt en mycket lägre ränta. Genom sin låga inflation, har dock realräntan i Tyskland i stället blivit högre än för euroområdet i genomsnitt. Italien har kunnat missköta sin ekonomi år efter år, eftersom det inte drabbats av den räntestegring som normalt skulle uppkomma på grund 6

7 av finansmarknadernas misstroende. EMU-medlemskapet har temporärt fungerat som ett skyddande paraply. Därmed har Italien hunnit dra på sig så stora ekonomiska problem att man kan ställa frågan om landet kommer att klara ett fortsatt deltagande i valutaunionen. Clas Wihlborg delade Nils Lundgrens beskrivning och förklarade att euron skapar stora problem, när penningpolitiken och växelkursen låses, utan att det finns en flexibel och rörlig arbetsmarknad. Wihlborg röstade ja till euron i EMU-omröstningen, därför att han trodde att den skulle tvinga länderna att föra en mer disciplinerad ekonomisk politik och att den skulle leda till en mer rörlig arbetsmarknad. Nu är han mer skeptisk till att Sverige skall ansluta sig till EMU och tycker att det är riskfyllt för de nya EU-länderna att ansluta sig till valutaunionen. Han sade att sista ordet inte är sagt i debatten om vilka effekter euron egentligen har. Respekteras svenska folkets nej till euron? Vem skall bestämma om Sverige skall behålla kronan och därmed en självständig penningpolitik eller om vi skall anslutas till eurozonen? Kommissionär Almunia Oavsett hur, eller om, den svenska opinionen om euron förändras, har EUkommissionen i Bryssel gjort klart att Sverige inte har ett formellt undantag från eurosamarbetet, såsom Danmark och Storbritannien har. Den tyske EU-parlamentarikern, Bernd Posselt, har den 24 oktober 2006 ställt följande fråga till kommissionär Joaquin Almunia, ansvarig för ekonomiska och monetära frågor, i samband med en debatt i EU-parlamentet: Vilka åtgärder avser kommissionen att vidta för att till slut få Sverige att införa euron i enlighet med sina fördragsenliga skyldigheter? Hur påverkar Sveriges negativa exempel de motsvarande diskussionerna i Polen och Tjeckien? Vår EU-parlamentariker Hélène Goudin, begärde då ordet och krävde att kommissionen skulle klargöra Foto: EU-kommissionen Harry Flam hävdade att EMU har lett till bättre makroekonomisk balans och bättre penningpolitik, även för de länder som inte har euron som valuta. Även om han erkände att det ekonomiskt har gått bra för Sverige utan euron, ansåg han att det nog hade gått ännu bättre, om vi hade varit med i EMU fullt ut. Han höll dock med Nils Lundgren om att den samhällsekonomiska vinsten av den ökade utrikeshandeln sannolikt är blygsam, även om man accepterar hans egna, mycket höga handelssiffror. En engångsvinst på några promille av BNP kan vara en rimligare bedömning. Vidare förklarade Flam att hans positiva syn på euron och EMU grundar sig på att det främst är ett politiskt projekt, inte ett ekonomiskt. EMU-projektet måste granskas och utvärderas kontinuerligt, betonade å sin sida Nils Lundgren, som anser att det finns skäl för Junilistan och IND/DEM-gruppen att återkomma med granskande rapporter och nya seminarier om hur euron fungerar. * Harry Flam och Håkan Nordström: Euron och utrikeshandeln: Hur mycket handel förlorar Sverige årligen? Kommerskollegium 2006 ** Clas Wihlborg: Vårt nej till euron. Vad har det betytt för svensk utrikeshandel? Junilistan och IND/DEM-gruppen, Rapport 2007:1 Frågan kan tyckas irrelevant, eftersom svenska folket har sagt klart nej till euron i folkomröstningen Regeringen har klargjort att frågan inte kommer att prövas förrän den svenska opinionen ändras. En ny folkomröstning om euron kan först bli aktuell efter 2010, har alliansen meddelat. Den kritiska opinionen skall väntas ut, med andra ord. Förhoppningen är att svenska folket skall ändra åsikt, när euroländerna har blivit flera. Framför allt skall de baltiska staternas övergång till euron ge draghjälp åt den svenska ja-sidan. Detta kan påverka opinionen till viss del, men sannolikt är Danmarks, och framförallt Storbritanniens, ställningstagande betydligt viktigare för svensk del. I dag finns inget utbrett krav i Storbritannien på att landet skall anslutas till euron. Det lär inte heller ändras när eurokritikern Gordon Brown tar över premiärministerposten efter Tony Blair. att den stöder resultatet i den svenska folkomröstningen och att den tar avstånd från krav på att Sverige måste införa euron: - Det svenska folket har, i en folkomröstning med bred majoritet sagt nej till att gå med i eurosamarbetet. Ledamoten Posselt vill köra över ett folkomröstningsresultat. Detta är inte förenligt med ett demokratiskt synsätt. Sveriges ekonomi har inte påverkats negativt av att vi står utanför den gemensamma valutaunionen. Tvärtom har Sverige en god tillväxt och låga räntor. Jag uppmanar kommissionären att försäkra oss om att han fullt ut stöder resultatet i den svenska folkomröstningen och att han tar avstånd från ledamoten Posselts beklagliga och odemokratiska synsätt, sade Hélène Goudin. Men kommissionären svarade att Sverige måste följa fördraget och införa euron i framtiden. Kommissionen beklagade det negativa resultatet i den svenska folkomröstningen och framhöll att det i framtiden kan bli aktuellt att inleda ett överträdelseförfarande mot Sverige. I klartext innebär detta, att Sverige kan komma att ställas inför EG-domstolen för fördragsbrott, om vi inte inför euron. Läs mer: 7

8 Sverige bättre utan euron Nils Lundgren och Jonas Frycklund stod på olika sidor i valkampanjen inför folkomröstningen om svenskt medlemskap i EMU för snart fyra år sedan. Nils var ledande gestalt och samordnare för nej-kampanjen. Jonas ledde samordningen av Svenskt Näringslivs insatser på ja-sidan. Båda är ekonomer. Hur ser de idag på valutaunionens utveckling och Sveriges förhållande till EMU? Lotta Fogde sammanförde dem för ett samtal och frågade bland annat om de haft anledning att omvärdera några av argumenten från folkomröstningskampanjen. JF: Från Svenskt Näringslivs sida såg vi ju att svenska företag skulle få konkurrensnackdelar jämfört med EMU-länderna på grund av nejet i folkomröstningen, och vi efterlyste kompensatoriska åtgärder för att begränsa detta problem. De åtgärderna har lyst med sin frånvaro. Men nu har vi ett nytt läge med konjunkturuppgång i hela Europa, och många av de reformer vi efterlyste 2003 är på gång, så nu är det optimistisk stämning i det svenska näringslivet. NL: Sverige är på många sätt en förebild för andra, vi har bakom oss en period som många på ja-sidan ansåg omöjlig. Bland annat har vi haft de lägsta räntorna i EU. Det har inte blivit så att Sverige hamnat i bakvattnet, utan tvärtom. Vi har inte sett några nackdelar som skulle haft med euron att göra. Det var nog fel det jasidan sa att man måste vara med i euroområdet, annars går det åt fanders. JF: Det är svårt att se att det skulle ha varit någon skillnad att vara med i EMU under den här perioden, utan det här är saker som beror på den inhemska politiken. Samtidigt får vi inte blunda för problemen i svensk ekonomi, bland annat arbetslösheten. Det är allvarliga problem som vi måste ta tag i själva i Sverige. LF: Hade vi haft andra möjligheter att hantera det om Sverige varit med i EMU? JF: Vi tror ju att euron hade underlättat för handeln, men de allra flesta av de här besluten har med andra saker att göra än valutan. Jag tror det är den största lärdomen nu när vi inte befinner oss i en kampanj, att det kanske inte är så himla stor skillnad. Allting beror inte på valutan. Men långsiktigt har jag inte omprövat min inställning till ett svenskt EMU-medlemskap. NL: Jag bestred aldrig att det finns ett politiskt pris för medlemskap, men det verkar nu att döma av statsvetarprofessor Rutger Lindahls studier vara mindre än befarat. De ekonomiska argumenten emot medlemskap står fast, men man får titta på andra länder än Sverige. Finland har haft tur, för penningpolitiken i EMU har Foto: Per Myrehed passat dem under den här perioden. Men Tyskland har haft ett stort budgetunderskott och stort behov av att stimulera sin ekonomi. De har pådyvlats en kontraktiv penningpolitik som medfört massarbetslöshet. Italien har det värsta framför sig. Finansmarknaden har inte kunnat agera finanspolitisk vakthund och tvinga italienarna att ta tag i sina problem i tid. Italien har kunnat gömma sig i EMU. JF: Junilistan (IND/DEM) har ett trovärdighetsproblem. Ni ropar ideligen på vargen, men vargen kommer inte. Tyskland har lyckats komma på fötter igen, inom EMU, och Italien har alltid misskött sin ekonomi, oavsett valuta. Euron har inte inneburit katastrof, och arbetslösheten i EU sjunker. NL: Före folkomröstningen var det ni som varnade för katastrof, inte vi. Men vargen har redan varit här. Den tyska befolkningen har betalat ett väldigt högt pris för sitt EMU-medlemskap. LF: Hur fungerar det politiska samarbetet mellan EMU-länderna? 8

9 JF: Det fungerar ungefär som i EU i stort. Det låter ofta som katastrof, men man hankar sig ändå fram till beslut. EMU-samarbetet har visat att det klarar stötar, det står pall trots påfrestningar. NL: Ja, men till en kostnad. Tyskland har räddat EMU tills vidare. Italien med flera kommer att försöka hänga kvar. Men länderna utanför står inte i kö för att komma med. JF: De nya medlemsländerna kommer att gå med. De tjänar på det, och är så små att de inte kan göra någon stor skada inom EMU. NL: Allmänheten i Estland och Polen vill inte gå med, fast den politiska makteliten vill det. Folken säger stopp, men makthavarna funderar ut sätt att slippa rådfråga dem. LF: Har sannolikheten att Sverige ska gå med i EMU ökat eller minskat? JF: Opinionen är stabil, den har inte ändrats. Men jag tror Sverige går med på lång sikt. Bristen på dramatik kommer att ta oss in i EMU. Valutaunionen finns, och människor kommer att börja tänka att ja, varför inte?, precis som opinionsmätningar om EU-medlemskapet visar att människor har vant sig vid att Sverige är med i EU. NL: Regeringen, socialdemokraterna och näringslivet strävar åt samma håll, men trots det sker ingen förändring i folkopinionen. Ett EMU som tvingas på oss kommer att leda till nytt motstånd. Så är det i många länder i EU. Jag tror inte Sverige blir ensamt utanför. JF: Fast de viktigaste vinsterna av EMU kom före valutan. Sverige har dragit nytta av EMU utan att vara med. Vi har till exempel fått en självständig riksbank, eftersom det var ett krav för EMU-medlemskapet. NL: Det håller jag med om. Fast valutan är ett hot mot de tidigare landvinningarna. Det gäller att kunna sluta i tid, innan centralismen gått för långt. EMU hotar den institutionella konkurrensen. Idag vallfärdar studiebesökare till de nordiska länderna för att se hur vi klarat att kombinera ekonomisk liberalism med en välfärdsstat. Vilken tur att vi får försöka! Om EU ska vara ett område för frihet bör vi låta länder välja sin egen väg och sedan kan vi jämföra vad som fungerar bäst. Det är farligt för utvecklingen att stöpa allting i samma form. Och jag ser i parlamentet hur alla förslag som kommer från kommissionen går i riktning mot mer centralism. Detta är ett brott mot det som gjort Europa framgångsrikt genom århundradena. Om euron är så bra, borde den kunna attrahera medlemmar på egen hand, utan tvång. Om till exempel flexibiliteten på arbetsmarknaden i EU ökar skulle jag kunna rösta ja. Men i dagsläget med stor arbetslöshet är vi inte mogna i Europa att ha en gemensam valuta. Vinsten av lite ökad handel väger inte upp kostnaderna om det går illa i något medlemsland. Kalkylen går inte ihop. JF: Min prognos är att Nils Lundgren röstar ja om tio år! Ur näringslivets perspektiv är det bra med institutionell konkurrens, men med förnuft. Regelskillnader kan bli ett handelshinder. Då kan även en näst-bästa lösning ha ett värde, om den gör handeln smidigare. Och jag tror inte EU rör sig mot någon extrem centralisering. NL: Jo, om ingen gör motstånd, då vinner federalisterna. Men poängen är inte att ha många system som ska vara så olika som möjligt, utan att tillåta den bästa vägen att komma fram, så att andra kan ta efter frivilligt. Annars kommer Kina och andra att komma på bättre lösningar än EU. Det är faran. Text: Lotta Fogde Foto: Per Myrehed 9

10 Gästkrönika Eurons dagar är räknade Nyligen redovisades en analys av ekonomiska konsekvenser för Sveriges del av att vi behållit kronan som vår valuta och inte gick över till euron. Resultatet visar entydigt de positiva effekter som kommit vårt lands ekonomi till del. Våra ledande EMUpositiva politiker ombads kommentera detta faktum. Till och med Göran Persson, som ursprungligen dömde ut Slutsatsen är att EU-etablissemanget inte kommer att lämna någon möda osparad att påtvinga svenska folket EMU:s tredje steg, det vill säga införandet av euron. Det må sedan ske med ur demokratisk synpunkt hur tveksamma metoder som helst. Det enda som kan förhindra svenskt införande av euron tycks därför i dag vara Foto: Riksdagen Björn von der Esch är ekonomie doktor och tidigare riksdagsledamot för kristdemokraterna. Jean-Claude Trichet. Riksbankschef utan makt? EMU som ett skakigt projekt, har nu fallit in i eurons lovsång och beklagade följaktligen att vi har kvar vår krona. Euro-euforin inom etablissemanget får sin förklaring i Carl Bildts kommentar. Han konstaterade att även om vi vunnit ekonomiskt på att stå utanför EMU så har vi förlorat politiskt. I klartext betyder det, att även om svenska folket vunnit ekonomiskt på att kronan är kvar, så har politikerna förlorat inflytande eftersom de inte riktigt räknas till EU:s A-lag. Kort sagt, EMU handlar för flertalet politiker om att återvinna politikernas förlorade prestige efter förlusten i folkomröstningen, och inte om medborgarnas ekonomi. Etablissemanget försöker sätta likhetstecken mellan dessa två syften, men medborgarna har lärt sig läxan. Följaktligen kommer folket inte att tillfrågas en gång till! Foto: EU-kommissionen att EMU-systemet bryter samman dessförinnan. Låt oss därför analysera sannolikheten för att så kan ske. När EMU utformades angavs så kallade konvergensregler som skulle garantera stabilitet åt systemet. Man föreskrev bland annat strikta krav på nivåer för ränta, inflation, skuldsättning och betalningsbalans som varje land måste uppfylla för att få bli medlem i EMU. För att uppfylla kraven iscensattes ett illusionsmakeri av respektive länders nationella räkenskaper som i vissa fall var rena bokföringsbrott. Likväl tvingades EU därutöver sänka kraven även rent formellt. Frankrike och Italien var stormakternas värstingar i detta avseende och Greklands de smås. Guldtillgångar uppvärderades och fonder fördes in i balansräkningar för att manipulera ner statsskulden till stipulerade maxvärden. Utöver dessa falsarier tilläts länder med 100 procent för hög statsskuld bli medlemmar. Endast ett land Luxemburg, det minsta uppfyllde samtliga konvergenskriterier. Det var då som Göran Persson, med all rätt, rubricerade EMU som ett skakigt projekt. Men från våra politiker i övrigt var det knäpptyst. EMU fick inte kritiseras. EMU-medlemmarna insåg snabbt att kunde man bluffa in sig i euroklubben var det bara att gå vidare. Vissa medlemsländers underskott växte lavinartat och något måste göras för att få ordning på torpet. Med sedvanlig pompa infördes därför en stabilitetspakt, som med straffsanktioner skulle ingripa mot det land som inte skötte sina finanser. Göran Persson förklarade sig nöjd och var nu plötsligt beredd att ta in Sverige i EMU. Portugal blev första land att bryta mot stabilitetspakten. Nu skulle EU visa att man menade allvar med sitt försvar av euron. Sanktionerna förbereddes, då plötsligt stormakter som Frankrike och Tyskland också hamnade i utförsbacken och måste bestraffas. Vem vågade bestraffa stormakter? Därmed var stabilitetspakten satt ur spel. Den bidde inte ens en tumme. Utan en skammens rodnad har den stolta stabilitetspakten begravts av de så entusiastiska politikerna, inklusive våra egna. Den enorma kolossen EMU står därför kvar på samma 10

11 lerfötter. Ansvaret för att den inte faller vilar på EU:s mäktiga centralbank, ECB. Men hur mäktig är egentligen ECB och vad kan den göra i ett krisläge? Till skillnad från vår Riksbank saknar nämligen ECB befogenhet att styra penningmängden inom EU. Den rätten tillkommer i stället varje enskilt medlemsland. Det betyder att om till exempel regeringar frestas spä på med pengar till sina medborgare inför ett val är det fritt fram. ECB kan förmana, men inte förhindra. Med stigande inflation i det medlemslandet krävs då höjd ränta för att mota Olle i grind. Men ECB har bara en ränta lika för alla. Om då andra länder som sköter sin ekonomi i stället behöver sänkt ränta, är ECB:s möjligheter att ingripa små. Gemensam ränta är ett gissel även i andra sammanhang. Skillnaden mellan ränta och inflation, den så kallade realräntan kan bli direkt krisframkallande inom EMU. Låt oss ta ett exempel. Om Spanien har fem procents inflation, medan Tyskland bara har två procent, är likväl EMU-räntan fyra procent för de båda. Då blir slutresultatet att i Spanien kostar det ingenting att låna pengar realräntan är minus ett och inflationen rusar iväg. Tysklands inflation på endast två procent gör det däremot dyrt att låna, vilket dämpar konjunkturen. Detta innebär att eurons värde gröps ur av spanjorernas inflationspolitik, medan tyskarna tvingas hålla eurons värde uppe genom åtstramningar. EU gasar i Spanien och bromsar i Tyskland när det borde vara tvärtom. För att en gemensam valuta som euron ska kunna stå emot påfrestningar krävs en stark centralbank och att medlemsstaternas självständighet begränsas till de fåtal områden som inte påverkar EU:s gemensamma finansoch penningpolitik. Det krävs med andra ord ett Europas Förenta Stater med ytterst begränsat nationellt självbestämmande. Är Europas medborgare beredda att betala det priset för euron? Sannolikt inte och därför är eurons dagar räknade. Björn von der Esch What s in it for me? De väljare, som inför folkomröstningen om euron såg sig som vinnare på att behålla kronan som försäkring mot ekonomiska chocker, var som regel ovilliga att gå med i eurosamarbetet. Väljare i regioner som var starkt exportberoende var också obenägna att rösta för ett införande av euron. Grupper som är starkt utsatta för internationell konkurrens såg den flytande kronkursen som en försäkring mot ekonomiska chocker. Därför gick även många privatanställda i utpräglade industriregioner emot en svensk anslutning till det tredje steget i EMU. Detta gällde speciellt bland LO- och TCO-medlemmar, vilka löper större risker för arbetslöshet. Lars Jonung och Jonas Vlachos, författare till Sieps-rapporten The euro What s in it for me? slår dock fast att väljarna hade förmågan att göra en rationell bedömning av de komplexa konsekvenserna av valet av växelkurssystem. Sagt om EU... Alltså kan vi med stor sannolikhet avskriva tanken på en enda ecu (läs euro, reds anm) i EU inom överskådlig framtid. Man måste vara en sällsynt rabiat EU-motståndare för att inte inse hur verkligheten ser ut i denna fråga. Marit Paulsen, En liten bok i en stor fråga, 1994 Foto: Folkpartiet Boktips Europa ja euro nej! Nils Lundgren - Fischer & Co 2003 En läsvärd bok att läsa nu, då eurofolkomröstningen är historia och ja-sidan är ordentligt försvagad. Krona eller Euro? - Experternas argument för och emot EMU Torsten Sverenius - Fischer & Co 2001 Vad som har kallats den bästa EMU-boken, där tolv ledande experter ger sin syn på Sveriges viktigaste politiska fråga på decennier. Folkets nej elitens ja EMUomröstningen 2003 Henrik Dahlsson och Jan Å Johansson (Red.) - Carlssons Bokförlag 2004 Nej-representanter analyserar det rungande nejet till euron. Här försöker man ge en heltäckande beskrivning av debatter och kampanjer inför omröstningen. Allt Du Inte Vill Veta Om Du Tänkt Rösta Ja Kenneth Hermele - Ordfront Förlag 2003 Boken handlar om vår framtid, om välstånd och jämställdhet, om fördelning och rättvisa, om demokrati, om vart EU är på väg. Därför Euron - tio ekonomer om den gemensamma valutan Ulf Jacobsson - Ekerlids 2003 En bok från ja-sidan som kan vara intressant att läsa, så här i efterhand. Behåll kronan! Inför euron! rösta nej till EMU:s tredje steg Ursula Berge & Johnny Munkhammar - Pocky AB 2003 Boken har två framsidor: I en och samma bok får du båda sidornas bästa argument. 11

12 Starkare ekonomi utan euron Inför eurofolkomröstningen i september 2003, varnades svenska folket för att Sverige skulle förlora ekonomiskt på att behålla kronan. Ja-sidan hotade med stigande arbetslöshet och stigande räntor, dyrare bolån och lägre tillväxt. Redan 2003, hade Sverige ett bättre ekonomiskt läge än euroområdets genomsnitt. Så är det än i dag, även om vissa förändringar har ägt rum, såsom i Tyskland som har återhämtat sig ekonomiskt, medan Italiens kris har förvärrats. En genomgång av aktuella siffror i den ansedda brittiska tidskriften, The Economist, från första kvartalet 2007, visar att Sveriges står sig bra i konkurrensen med euroländerna. Siffrorna nedan visar att hoten om ökad arbetslöshet, sjunkande tillväxt och stigande räntor inte stämmer med verkligheten. De låga rän- Sverige torna har dessutom lett till billiga bolån, tvärtemot vad Göran Persson och ja-sidan hotade med. Endast under 2006, har personer med bolån tjänat drygt kronor i snitt, på att kronan inte byttes mot euron. Totalt handlar det om 5,5 miljarder kronor, uppger Sveriges Radio. Storstadsbor, som i genomsnitt har högre lån, har också tjänat mer på den låga svenska räntan. Vinsten har i genomsnitt varit kronor, enligt en granskning som Kritiska EUfakta har gjort. Det innebär att många av de mest talföra på ja-sidan har tjänat mest på svenska folkets euro-nej, inte minst ja-generalen Göran Persson. Han tjänade hela kronor på sitt bolån under förra året! Läs mer: Euroområdet Arbetslöshet 4,8 7,3 BNP 3,8 2,3 Budgetbalans (% av BNP) 2,9 1,0 Industriproduktion 4,1 3,7 Ränta (senaste tre månaderna) 3,22 3,91 Svenska folket vill behålla kronan Sarkozy ifrågasätter ECB:s penningpolitik Den nyvalde franske presidenten, Nicolas Sarkozy, mötte motstånd från flera EU-ministrar vid ett finansministermöte i Bryssel. Sarkozy har ifrågasatt ECB:s penningpolitik, där eurons starka kurs ansetts missgynna Frankrike, men gynna Tyskland. ECB borde styras hårdare av politiska beslut, ansåg Nicolas Sarkozy. Ett flertal av EU:s finansministrar avvisade detta påstående, eftersom en oberoende centralbank enligt dem är en viktig hörnsten i EU:s penningpolitik. Källa: Ministerrådet Sveriges handel med EUländerna ökade under 2006 Sveriges handel med övriga EU-länder ökade under 2006 med 14 procent. Sammanlagt går 60 procent av svensk export till EU och 70 procent av importen kommer från andra EUländer, rapporterar Kommerskollegium. Snart slut på skattefri tobak Från och med den 1 juli 2007, blir det stopp för att, skattefritt, ta med sig hem den tidigare tillåtna tobaksmängden från Rumänien och Bulgarien. Det är de låga skatterna som är orsaken till att den svenska regeringen begränsar införseln från de två länderna till 200 cigaretter per person. Dessa senaste två EU-medlemsstater har fått till den 31 augusti 2009 på sig att höja miniskatterna på tobak till EU:s nivå. Källa: Riksdag & Departement Det stora folkliga stödet som visade sig i eurofolkomröstningen 2003 för att behålla kronan håller i sig, och förstärks, fyra år efter omröstningen. Statistiska centralbyråns undersökning från november 2006 visar att 34,7 procent skulle rösta ja och 51,5 procent rösta nej till euron om det vore folkomröstning i dag. Andelen osäk- Foto: EU-kommissionen ra är 13,8 procent. Antalet nej-röster har ökat, emedan antalet ja-röster har minskat. En liknande tendens kan noteras inom moderaterna, socialdemokraterna, folkpartiet och centerpartiet. En större andel av nej-röstarna (86 procent), jämfört med ja-röstarna (77 procent), håller fast vid sin uppfattning från Skall Cypern och Malta införa euron? Cypern och Malta har under vecka 20 fått grönt ljus av kommissionen för att införa euron, när de väl uppfyller konvergenskriterierna. Om länderna fortsätter att föra en sund ekonomisk politik, kan de börja använda euron från den 1 januari Om EU:s finansministrar i Europeiska rådet godkänner detta, kommer 15 länder att använda euron nästa år. Källa: Europeiska kommmissionen 12

13 Tur att vi behöll kronan I september 2003 sade svenska folket nej till euron i folkomröstning. Valdeltagandet var högt och utfallet tydligt, 56 procent nej och 42 procent ja. Valkampanjen innehöll naturligtvis mängder med ovidkommande, felaktiga och vilseledande argument från båda sidor. Men för ekonomer var följderna av valutaunionen två: 1. Vinsterna kommer av att sänkta transaktionskostnader ger ökad utrikeshandel och därmed högre BNP. De vinsterna är säkra, men små. 2. Förlusterna kommer av risker för hög arbetslöshet och låg tillväxt, därför att det är svårt att anpassa ekonomin till teknisk utveckling, ekonomiska chocker, globalisering mm utan egen valuta och penningpolitik. Förlusterna kan bli stora, men riskerna är svårbedömda. Till dessa ekonomiska effekter kom frågan hur det skulle gå med Sveriges politiska inflytande i EU, om vi stod utanför valutaunionen. Nu har euron funnits i snart nio år. Hur har det gått med Sveriges inflytande i EU-samarbetet, utrikeshandel och ekonomiskt välstånd och ekonomisk stabilitet? Sveriges inflytande i EU-samarbetet Statsvetarna Lindahl och Naurin har just presenterat en studie av den första frågan. Paradoxalt nog visar studien att just de tre länder som valt att stå utanför valutaunionen, Storbritannien, Sverige och Danmark, har störst inflytande om man justerar för folkmängd. Den slutsatsen stämmer väl med mina egna erfarenheter som EU-parlamentariker. Tanken att någon skulle tveka att samarbeta med Sverige därför att vi inte är med i valutaunionen är krystad. Utrikeshandel och ekonomiskt välstånd Ekonomerna Flam och Nordström presenterade nyligen en studie som pekar på att Sveriges utrikeshandel skulle ha varit över hundra miljarder kronor större, om vi hade varit med i EMU från början. Ekonomen Wihlborg menar att detta sannolikt är överdrivna siffror.* Men även om utrikeshandeln skulle ha ökat med över 100 miljarder kronor, blir effekten på BNP liten. Innebörden är att resurser, motsvarande cirka 3 procent av BNP, har överförts till effektivare användning. Eftersom det rör sig om en ändring som tidigare inte lönade sig på grund av kostnaderna för valutaväxling, kurssäkring och omräkning, måste det vara fråga om blygsamma effektivitetsvinster. Anta att de är 10 procent. Det betyder att resurser motsvarande 3 procent av BNP genererar 10 procent mer än tidigare. BNP blir alltså bara ca 3 promille högre. Som en engångsvinst! Foto: Riksbanken Ekonomisk stabilitet Det är mycket svårare att beräkna hur det har gått med arbetslöshet, tillväxt, räntesvängningar och offentliga finanser på grund av medlemskap respektive utanförskap.** Men det är lätt att konstatera att de tre av de gamla EU-länderna som valde att stå utanför valutaunionen har klarat sig mycket bra och att Sveriges ekonomiska utveckling, sedan euron infördes 1999, närmast är en framgångssaga. Sverige har haft en tillväxt på i genomsnitt 3,2 procent under perioden, medan euroområdet har stannat på 2,1 procent. Sveriges BNP under dessa nio år har alltså vuxit med över 30 procent, medan euroländernas bara har stigit med 20. Samtidigt har inflationen i genomsnitt varit 1,5 procent i Sverige mot 2,0 procent i euroområdet. Konsumentprisnivån har gått upp totalt 14 procent i Sverige, mot 20 procent i euroområdet under perioden. Göran Persson lovade att villaägarna i Katrineholm skulle tjäna tusentals kronor om året i lägre ränta. Då låg riksbankens styrränta trekvarts procentenheter över europeiska centralbankens (ECB:s). Några månader senare hade vi samma ränta som ECB och från sommaren 2005 har den svenska räntan legat en halv procent under ECB:s. Katrineholmsborna röstade rätt! Sverige hade ifjol ett överskott i den offentliga sektorns budget på 2,1 procent av BNP. Euroområdets länder hade tillsammans ett underskott på 1,6 procent och stora länder som Italien och Frankrike låg på 4,5 respektive 2,6 procent. Den offentliga sektorns bruttoskuld hade fallit till 47 procent av BNP i Sverige, medan den var 69 procent för euroområdet. Det är ett krav för att få vara med i valutaunionen att den offentliga skulden är högst 60 procent av BNP. Detta krav uppfylls alltså inte av euroområdet självt, men däremot av de tre länder som valde att stanna utanför. (Storbritannien och Danmark låg på 44 respektive 30 procent, det vill säga långt under kravnivån.) Det bör också noteras att detta är bruttosiffror. Om man tar hänsyn till värdet av den offentliga sektorns tillgångar, finner vi att Sverige inte har någon nettoskuld alls. Sådana här siffror visar naturligtvis inte i en vetenskaplig mening att det är bra att stå utanför euroområdet och en stor nackdel att vara med. Sverige har lyckats lysande utanför, Finland har lyckats lysande innanför. Detta beror på att båda länderna är öppna mot omvärlden och har hög teknisk kultur, liberala marknadsinstitutioner och en välutbildad befolkning. Sanningens timma slår, när teknisk utveckling, ekonomiska chocker, globalisering eller tidigare ekonomisk-politisk vanskötsel kräver stora omställningar. Italien, Grekland, Portugal och några till måste nu demonstrera att sådana omställningar går att genomföra, till rimliga ekonomiska och sociala kostnader inom en valutaunion. Snart vet vi. Nils Lundgren * Vårt nej till euron, Rapport från Junilistan (IND/ DEM) ** Se dock följande rapport av den välkände ekonomen Olivier Blanchards på hans hemsida: Portugal, Italy, Spain, and Germany. The implications of a suboptimal currency area. 13

14 Medlemsstaternas kulturarv - en fråga för EU? Sverige på nionde plats International Institute for Management Development, IMD, har under vecka 20 publicerat sin World Competitiveness Yearbook Där rankas 55 av världens länder efter 323 kriterier i konkurrenshänseende. Precis som förra året, ligger USA på första plats. Bland EU:s medlemsländer är Luxemburg det mest konkurrenskraftiga landet, med en fjärdeplats på listan. De nordiska länderna ligger högt upp i rankingen: Danmark (5), Sverige (9) och Norge (13), samtidigt som de stora länderna återfinns längre ned Tyskland (16), Storbritannien (20) och Frankrike (28). Källa: IMD EU-parlamentet röstade i höstas om ett betänkande om Europas kulturarv, Sifonakisbetänkandet. Parlamentet framhåller att EU kommer att uppnå det uttalade målet om en gemensam europeisk identitet, först när dess medborgare blivit övertygade om att de har samma kultur. Därför måste EU prioritera en politik som ser det gemensamma kulturarvet som en gemensam nämnare ur det förflutna och en inspirationskälla inför framtiden. Det handlar alltså om rena propagandaåtgärder. Vi anser, i enlighet med närhetsprincipen, att det är medlemsstaterna, regionerna och kommunerna som kan och skall sköta skyddet av natur-, Läsarna tycker till EU-skatt, nej tack! I mars 2007, antog EU-parlamentet en text som föreslår att en viss andel av de nationella skatteintäkterna skall gå direkt till EU-budgeten. Fransmannen Lamassoure lade fram förslaget. Han tycker att dagens system med medlemsavgifter är antieuropeiskt. Han anser att det måste bli en direkt förbindelse mellan EU och dess medborgare. Vi måste tydligen ha en federal EU-skatt, för att kunna bli en federal EU-stat. Men önskar medborgarna överhuvudtaget denna ut- Foto: Marie Andersson/Skansen byggnads- och kulturarv. Att, på ett konstlat sätt, skapa ett gemensamt EU-kulturarv på EU-nivå tar vi bestämt avstånd från. En gemensam kultur är någonting som växer fram naturligt, inte genom toppstyrning av EU-byråkrater. Bland förslagen finns dessutom att man skall främja inrättandet av ett europeiskt Kulturarvets år. De budgetmässiga konsekvenserna tycks vara av sekundär betydelse. Vi röstar konsekvent nej till förslag som syftar till att stärka EU:s inflytande i politikområden, där medlemsstaterna har förmåga och kunskap att agera självständigt. Hélène Goudin veckling eller är det bara en dröm hos en snäv politikerelit, som önskar ett EU med mycket makt och resurser? I regeringsformen av år 1809, stod det klart och tydligt: Svenska folkets urgamla rätt att sig beskatta utövas av Riksens Ständer allena vid allmän riksdag. Notera att 1809 års grundlagsfäder alltså för 200 år sedan betraktade denna det svenska folkets rätt som urgammal. De svenska socialdemokraterna röstade, inte helt Investeringar mellan EU och Ryssland Kommissionens statistikbyrå, Eurostat, hade i samband med toppmötet mellan EU och Ryssland, framtagit handels- och investeringsstatistik mellan EU och Ryssland. Statistiken visar att Ryssland är EU:s tredje största handelspartner. Endast USA och Indien är större. Tyskland, Italien och Finland är EU:s största exportörer till Ryssland. Källa: Eurostat Visste du att... EU har den fjärde största oljereserven i världen, efter Ryssland, USA och Saudiarabien, men ändå importerar över hälften av den energi som konsumeras. Källa: E!sharp oväntat, ja till förslaget om att en viss andel av de nationella skatteintäkterna skall gå direkt till EU. De är således för en form av EU-skatt. Nils Lundgren lade fram ett ändringsförslag som framhöll medlemsstaternas okränkbara självbestämmanderätt inom skatteområdet. Men Nils förslag fick tyvärr tummen ner av en bred parlamentsmajoritet. Bernt Linell Sympatisör, Finspång 14

15 Chicons au gratin 4 medelstora endiver - 2 tsk mjöl - 15cl mjölk - 15cl endivsky - 4 skivor mager rökt skinka - 1 vitlöksklyfta - 50g smör - 150g riven lagrad ost (helst Gruyère) - 5cl vatten - salt - peppar - muskotnöt 1. Stek endiverna med lite smör tillsammans med vattnet. Minska värmen efter en stund och lägg till pressad vitlök, salt och peppar. Småkoka på medeltemperatur och håll ett öga på endiverna, så att det inte bränns vid. 2. Lägg endiverna i ett durkslag, men spara 15cl av vätskan. 3. Gör såsen genom att smälta 50g smör. När smöret har smält, ta bort från spisen och vispa ner mjölet. Tillsätt vätskan från endivkoket och vispa väl. Ställ på spisen igen och häll i mjölken. Rör om försiktigt medan såsen tjocknar. Slutligen tillsätts salt, peppar, muskotnöt och 100g av osten. 4. Rulla varje endiv i en skiva skinka och lägg i ett ugnssäkert fat. 5. Häll över såsen och sprid resten av osten på det hela. 6. Ställ i uppvärmd ugn på 200 grader i 20 min. 7. Servera med potatismos och kött, helst lamm. Bon appétit! Foto: Arnaud Weisser Sverige stäms av EU-kommissionen Det är direktiven om offentlig upphandling och harmonisering av teknik- och säkerhetsregler för järnvägstrafiken i Europa, som har ställt till det för Sverige. Kommissionens statistik från den 8 mars visar att Sverige hamnar på sjunde plats från botten, med 97,4 procent av direktiven införda i lagstiftningen, när det gäller att omvandla EU-direktiv till nationell lag. Därför har EU-kommissionen stämt Sverige, och flera andra medlemsstater, inför EG-domstolen i Luxemburg. Endast Bulgarien, Luxemburg, Grekland, Italien, Portugal och Rumänien är sämre att införliva EU-direktiven. Med över 99 procent av direktiven införda i den nationella lagstiftningen, är de två nya medlemsländerna Litauen och Lettland bäst i klassen. Källa: Riksdag & Departement EU-skeptiker varnas av partikamrater Det konservativa bulgariska partiet, UDF, hotas med tillfällig suspendering ur den europeiska konservativa och kristdemokratiska partigruppen, EPP-ED, efter sin anslutning till ett EU-skeptiskt brittiskt-tjeckiskt nätverk. Källa: Europaportalen Sudoku Klarar du att lösa Granskning EU:s sudoku? Lösning Sudoku 1/

16 Frågor på stan Det är snart fyra år sedan svenska folket röstade nej till att införa euron som valuta. Tycker du att det finns anledning att ompröva beslutet och folkomrösta igen om euron? Det är bra som som det är. Ingen efterfrågar euron idag. Vår ekonomi fungerar bra utan euron. Enrique Alvarado, Bandhagen Ja, det tycker jag. Det är jobbigt att behöva växla när man reser utomlands. Vi kommer att få euron till slut. De andra länderna kommer inte att återgå till sina gamla valutor. Annie Söderberg, Stockholm Nej, svenska kronan passar utmärkt i Sverige. Alla länder ska ha sin egen valuta. Egentligen borde vi inte vara med i EU. Daniel Klinga, Enebyberg Den svenska valutan är bra. Vi måste ha något svenskt kvar. Allt behöver inte styras från Bryssel. Dessutom skulle det bli dyrare med euron. Priserna har smyghöjts i länder som fått euron. Mikael Hellsten och Ewelina Habbor, Eskilstuna Sagt om EU... Inget stort beslut i Europa har det senaste decenniet fattats utan brittisk medverkan ofta genom att Blair varit beredd att offra brittiska positioner. (Före detta statsminister Göran Persson (s) i DI den 11 maj 2007) Frågan Granskning EU ställer sig, med detta uttalande som utgångspunkt, är hur mycket av de svenska positionerna Göran Persson har offrat, när han har deltagit i Europeiska rådets slutna möten? Tummen upp Rola Brentlin, internationell sekreterare för Moderata ungdomsförbundet, MUF, kräver en folkomröstning om Europeiska unionens grundlag, i en debattartikel i Europaportalen (30 april 2007). Tyvärr delar varken den borgerliga regeringen eller socialdemokraterna denna uppfattning. Tummen ner Europe must never allow itself to be divided on any issue. Angela Merkel, i ett tal i Berlin den 27 mars Med ett sådant synsätt är inte demokrati, skilda åsikter och fri debatt mycket värt anser Granskning EU. Nästa nummer, som kommer i oktober, handlar bland annat om jakt och miljö Jag vill ha nästa gratisnummer av Granskning EU Jag vill få Granskning EU som e-post! Jag vill bli sympatisör! Talongen skickas till IND/DEM-gruppen Vasagatan Stockholm Namn: Adress: Telefon: E-post:

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 21 augusti 2013 Europaparlamentets eurobarometer (EB79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Läs mer

Förord. Innehåll. Göteborg i juli 2003. Ingela Mårtensson Ordförande i Folkrörelsen Nej till EU. Demokrati och inflytande... Ekonomiska frågor...

Förord. Innehåll. Göteborg i juli 2003. Ingela Mårtensson Ordförande i Folkrörelsen Nej till EU. Demokrati och inflytande... Ekonomiska frågor... Förord I debatten om EMU finns en mängd frågor och påståenden. Här presenterar Folkrörelsen Nej till EU de vanligaste frågorna på såväl ja- som nej-sidan samt våra svar. Därefter följer EMUfakta med korta

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

En kort guide om euron

En kort guide om euron En kort guide om euron Ekonomi och finans Om euron Euron såg dagens ljus 1999, men användes först bara på lönebesked, räkningar och fakturor. Den 1 januari 2002 började eurosedlar och euromynt för första

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

Vad handlar eurokrisen om?

Vad handlar eurokrisen om? Vad handlar eurokrisen om? U. Michael Bergman Københavns Universitet Presentation på konferens för undervisere 18 september 2018 Vad är problemet i Europa idag? Statsfinansiell kris i Grekland (stor och

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Sveriges kostnader på grund av EU-medlemskapet

Sveriges kostnader på grund av EU-medlemskapet Sveriges kostnader på grund av EU-medlemskapet Sverige har förlorat ca 1200 miljarder kronor, sedan vi gick med i EU. Vårt land förlorar varje år ca 100 miljarder kronor som en följd av vårt EU-medlemskap.

Läs mer

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU ! eu-upplysningen EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? Hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FAKTABLAD FRÅN EU-UPPLYSNINGEN

Läs mer

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011 Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011 Varför samordning på EU-nivå? 1. Externaliteter i förhållande till andra länder - kapitalförluster för långivare - behov

Läs mer

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen har en egen flagga som började användas år 1986. Den är blå med en ring av tolv guldfärgade stjärnor

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT.

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI 3 Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. 4 SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI Innehåll 1. Förord...5 2. Inledning...6 3. Bakgrund...7

Läs mer

Jaktfrågor. skall avgöras lokalt. IND/DEM-gruppen i EU-parlamentet

Jaktfrågor. skall avgöras lokalt. IND/DEM-gruppen i EU-parlamentet Jaktfrågor skall avgöras lokalt IND/DEM-gruppen i EU-parlamentet Jaktfrågor skall avgöras lokalt Många av de beslut som fattas i Stockholm eller Bryssel är illa anpassade till lokala villkor och förutsättningar.

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

EU-Valet 2009. Hur går valet till?

EU-Valet 2009. Hur går valet till? EU-Valet 2009 Hur mycket vet du egentligen om Europaparlamentet och om röstningen som sker den 7 juni? Vad är en talesman, och vad gör ledamöterna för någonting? Vad innebär att Sverige skall bli ordförande

Läs mer

Sverige i EU. Svenska representanter i EU

Sverige i EU. Svenska representanter i EU ! EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad innebär det att Sverige är med i EU? Hur arbetar regeringen och riksdagen med EUfrågor? Varför har inte Sverige euro? Sverige i EU

Läs mer

Studiematerial från riksdagen. Det här är EU. Teds tröja en fråga för EU

Studiematerial från riksdagen. Det här är EU. Teds tröja en fråga för EU Studiematerial från riksdagen Det här är EU Teds tröja en fråga för EU EU påverkar dig EU beslutar om mycket som påverkar dig och dina kompisars vardag. Du behöver bara vända på din väckarklocka eller

Läs mer

Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april 2010

Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april 2010 Fakta snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Finanskrisens händelser dramatiska, men var de aldrig tidigare skådade? We came very, very close to a global financial meltdown

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater EPP-ED. Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa ALDE/ADLE

Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater EPP-ED. Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa ALDE/ADLE Nya ledamöter och formering av politiska grupper I valet 2009 kommer antalet ledamöter att minska från dagens 785 till 736. Det innebär att Sverige får 18 ledamöter i stället för 19. Om Lissabonfördraget

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

Grödinge 2010-05-20. Den rörliga svenska kronan och räntan bäst för Sverige! 1 EU:s ekonomiska kris

Grödinge 2010-05-20. Den rörliga svenska kronan och räntan bäst för Sverige! 1 EU:s ekonomiska kris Grödinge 2010-05-20 Den rörliga svenska kronan och räntan bäst för Sverige! 1 EU:s ekonomiska kris Europa befinner sig i den värsta situationen sedan andra världskriget, och kanske till och med sedan första

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

HUR KAN DU PÅVERKA I EU?

HUR KAN DU PÅVERKA I EU? HUR KAN DU PÅVERKA I EU? Det här är en broschyr som förklarar arbetet i EU. Den handlar om vem som fattar beslut inom EU, och hur det går till. Du får en kort beskrivning av EU-kommissionen, Europaparlamentet

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011 Finanspolitiska rådet i Sverige Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011 Disposition 1. Bakgrund 2. Finanspolitiska rådets uppgifter 3. Organisation 4. Arbete 5. Jämförelse med motsvarigheter

Läs mer

Studiematerial från riksdagen. Det här är EU. Teds tröja en fråga för EU

Studiematerial från riksdagen. Det här är EU. Teds tröja en fråga för EU Studiematerial från riksdagen Det här är EU Teds tröja en fråga för EU EU påverkar dig EU beslutar om mycket som påverkar vardagen för dig och dina kompisar. Du behöver bara vända på din väckarklocka eller

Läs mer

Europa i ett nötskal

Europa i ett nötskal Europa i ett nötskal Vad är Europeiska unionen? Den är europeisk Den är en union = unionen ligger i Europa. = den förenar länder och människor. Kom så tar vi en närmare titt. Vad har alla européer gemensamt?

Läs mer

Kommentar till situationen i Grekland

Kommentar till situationen i Grekland Kommentar till situationen i Grekland Finansminister Magdalena Andersson 29 juni 2015 AGENDA Vad har hänt? Möjliga följder för Sverige 3 Allvarligt läge 26 juni Tsipras meddelar folkomröstning den 5 juli

Läs mer

A. Offentlig upphandling är byråkrati till ingen nytta. (http://www.dn.se/debatt/offentlig-upphandling-ar-byrakrati-till-ingennytta/)

A. Offentlig upphandling är byråkrati till ingen nytta. (http://www.dn.se/debatt/offentlig-upphandling-ar-byrakrati-till-ingennytta/) Lektion 15 SCIC 10/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Offentlig upphandling är byråkrati till ingen nytta (http://www.dn.se/debatt/offentlig-upphandling-ar-byrakrati-till-ingennytta/)

Läs mer

1 Inledning Den 7 juni 2009 är det val till Europaparlamentet. Det är då femton år sedan vi röstade om medlemskap i den Europeiska Unionen. Under valrörelsen 1994 försökte ja-sidan lansera EU som ett stort

Läs mer

Eurokrisen. Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012

Eurokrisen. Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012 Eurokrisen Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012 Bakgrund Euron infördes elektroniskt som gemensam valuta 1999 Euron infördes fysiskt 2002 Ursprungligen 11 länder: Tyskland, Frankrike,

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Väktare av EU:s finanser

Väktare av EU:s finanser SV Väktare av EU:s finanser EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN Granskning av EU-medel i hela världen Europeiska revisionsrätten är en EU institution som grundades 1977 och ligger i Luxemburg. Revisionsrätten har

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam Konjunkturläget december 2011 33 FÖRDJUPNING Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam I denna fördjupning beskrivs det euroländerna redan gjort för att hantera skuldkrisen i euroområdet

Läs mer

VECKOBREV v.19 maj-13

VECKOBREV v.19 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Under den händelsefattiga gånga veckan hölls ett G7-möte där det framkom att länderna inte fördömer den expansiva politiken som flera centralbanker bedriver. Japans ultralätta

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna?

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Erkki Liikanen Åland 27.6.27 SUOMEN PANKKI FINLANDS BANK BANK OF FINLAND 1 Penningpolitik De nordiska EU-länderna har olika penningpolitik

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/vad-eu-gor/schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/vad-eu-gor/schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/ EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 27 medlemsländer. Den 1 juli 2013 blir Kroatien EU:s 28:e

Läs mer

(http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)

(http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/) 1 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 10 LEKTION 10: 8 maj 2015 1. Finanskris och skuldkris Före: Gör multimediaövningarna på ekonomiskt ordförråd (se hemsidan)! (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)

Läs mer

Landrapport från ISLAND NBO:s styrelsemöte 21.-22.november 2012 i Göteborg

Landrapport från ISLAND NBO:s styrelsemöte 21.-22.november 2012 i Göteborg Landrapport från ISLAND NBO:s styrelsemöte 21.-22.november 2012 i Göteborg Nyckeltal för ISLAND nov. 2012 Förväntad BNP-utveckling 2,8 % Inflationstakt 4,6 % Arbetslöshet 5,0 % Bostadsbyggande prognos

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Sverige i EU. FAkTABlAD FRÅn EU- UPPlySnIngEn VID SVERIgES RIkSDAg MAJ 2010

Sverige i EU. FAkTABlAD FRÅn EU- UPPlySnIngEn VID SVERIgES RIkSDAg MAJ 2010 FAKTA Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad innebär det att Sverige är med i EU? Hur arbetar regeringen och riksdagen med EU-frågor? Varför har inte Sverige euro? Sverige i EU FAkTABlAD FRÅn

Läs mer

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel 543 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 133 24,50% G - Partihandel och

Läs mer

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011 Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011 Två parallella beslutsprocesser Förändrat regelsystem Europeisk termin Skärpt stabilitetspakt

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar Faktablad TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar TCOs rapport jämför åtta länders statliga arbetslöshetsförsäkringar i olika inkomstnivåer. Tabellen nedan visar vilken ersättning olika

Läs mer

Bilpriser: Det lönar sig fortfarande att köpa bil utomlands, trots priskonvergens

Bilpriser: Det lönar sig fortfarande att köpa bil utomlands, trots priskonvergens IP/04/285 Bryssel den 2 mars 2004 Bilpriser: Det lönar sig fortfarande att köpa bil utomlands, trots priskonvergens Den senaste rapporten om bilpriser visar att priserna för nya bilar fortfarande håller

Läs mer

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012 Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juli 212 FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Statssekreterare Hans Lindblad Det ekonomiska läget Fortsatt bekymmersamt läge i Europa ECB tillför likviditet Frånvaro av tydliga långsiktiga lösningar

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Räntefokus 8 november 2011. Fördel korta räntor

Räntefokus 8 november 2011. Fördel korta räntor Räntefokus 8 november 2011 Fördel korta räntor SAMMANFATTNING Den 3 november sänkte den europeiska centralbanken, ECB, sin styrränta från 1,5 till 1,25 procent. Ytterligare sänkningar är troliga framöver.

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG DEBATT Språken i EU AXEL MOBERG Vilka av EU:s snart tjugo officiella språk ska fungera som arbetsspråk? Den svenska regeringen har föreslagit att ett medlemsland måste betala varje gång det önskar sitt

Läs mer

Chefdirektörens hälsning

Chefdirektörens hälsning Finlands Bank Chefdirektörens hälsning Ett stabilt penningvärde och ett väl fungerande finanssystem är viktiga för oss alla. Att sörja för det är centralbankernas uppgift. Centralbankerna i de länder

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Väljaropinion i samarbete med Metro December 2011

Väljaropinion i samarbete med Metro December 2011 Väljaropinion i samarbete med Metro December 2011 Moderat dominans I skuggan av S-krisen så dominerar Moderaterna decembermätningen med 34,3 procent. Socialdemokraterna sjunker något till 24,1 procent,

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer 1 Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer Av Bo Enegren Maj 2013 Tysk arbetsmarknad tillbaka efter finanskrisen Arbetsmarknaden i Tyskland fortsätter att hålla emot väl och under 2012

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer