Att undervisa flerspråkiga elever

Transkript

1 Att undervisa flerspråkiga elever Handledarutbildningen inom Läslyftet Pedagogen 28 september 2017 Pernilla Andersson Varga Center för Skolutveckling, Göteborg stad

2

3 Tolka och skriva text Modulen är reviderad och den nya versionen publicerades den 30 juni Skrivande och läsning är basen för lärande i textrika ämnen. Eleverna får möta många olika sorters texter i skolan: allt från skönlitteratur till läromedel, faktatexter och tidningsartiklar. De möter olika texter och olika sätt att läsa och skriva i olika ämnen. Modulen handlar om hur denna mångfald av texter kan beskrivas, vilka utmaningar elever står inför i mötet med skolans textvärld och hur lärare kan göra texter mer tillgängliga. Extra belysning ges i modulen åt flerspråkiga och nyanlända elever. Modulen tar upp både skrivande och läsning, eftersom de är nära sammanlänkade. Ofta redovisar elever sin förståelse genom skriven text, och skrivande bygger ofta på läsning av andras texter och förutsätter även att man läser och bearbetar sin egen text. För att utvecklas till en kompetent läsare och skribent i skolans värld behöver elever kunna tolka och skriva text på ett sätt som är relevant i olika sammanhang. För att underlätta den utvecklingen behöver lärare begrepp för att beskriva texter och för att uttrycka förväntningar på de texter elever ska producera. Samtida forskning visar nämligen att lärares kunskap om text är en viktig pusselbit för elevers utveckling av en allsidig läs- och skrivkompetens. Målgrupp: Lärare i textrika ämnen i årskurs 1-9 3

4 Syftet med dagens föreläsning varför?- och vad är?-frågorna vad gäller språkutvecklande undervisning om att undervisa flerspråkiga elever Läsåret 2016/17-25 % av eleverna rätt till modersmålsundervisning

5 Varför språkutvecklande undervisning? Skollagen: Alla elever ska lyckas så långt som möjligt. Skolans kompensatoriska uppdrag vs minskad likvärdighet. Elevers socioekonomiska bakgrund (SE)har fått ökad betydelse för skolprestationer, undervisningen Alla elever, men särskilt lågpresterande gynnas akademiskt. Språkutvecklande undervisning engagerar fler på lektionstid och ger effekt på närvaro, trivsel och prestationer. Allt högre krav på litteracitet i skolans styrdokument (som svar på samhällets krav). Det räcker inte längre att reproducera läromedelstext.

6 Exempel på litteracitetskrav - grundskolan Eleven kan utifrån närområdet beskriva hur naturen och miljön kan påverka var människor bor och arbetar. Eleven anger några viktiga samhällsfunktioner och ger exempel på yrken och verksamheter i närområdet. Dessutom kan eleven ange några orsaker till att människor flyttar från en plats till en annan och ge exempel på vad en flytt kan innebära för barn och familjer. Eleven beskriver hur olika handlingar i vardagen kan påverka miljön och ger utifrån detta förslag på hur man kan bidra till hållbar utveckling. Eleven identifierar riskfyllda platser i närområdets trafikmiljö och ger exempel på hur man kan minska riskerna genom ett säkert beteende i trafiken.

7 Exempel på litteracitetskrav - grundskolan Eleven har goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då förhållandevis komplexa samband inom olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan utifrån något givet exempel föra utvecklade resonemang dels om hur individer och grupper kan påverka beslut på olika nivåer, dels om förhållanden som begränsar människors möjligheter att påverka. Eleven kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv och beskriver då förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med utvecklade resonemang och relativt väl underbyggda argument. Eleven redogör för innebörden av de mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter och ger exempel på vad rättigheterna kan betyda för barn i olika delar av världen. Eleven har goda kunskaper om vad demokrati är och hur demokratiska beslutsprocesser fungerar och visar det genom att föra utvecklade resonemang om hur demokratiska värden och principer kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.

8 Exempel på litteracitetskrav - grundskolan Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med utvecklade resonemang och relativt väl underbyggda argument och kan då i förhållandevis stor utsträckning växla mellan olika perspektiv.

9 Exempel från gymnasieskolan Eleven kan analysera komplexa samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser. I analysen använder eleven med säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder samt diskuterar utförligt och nyanserat deras styrkor och svagheter med hänvisning till såväl empiriska källor som någon vetenskapsteoretisk källa. Eleven diskuterar utförligt och nyanserat orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven ger välgrundade och nyanserade argument för sina ståndpunkter och värderar med nyanserade omdömen andras ståndpunkter.

10 En funktionell språksyn kontext text (diskurs) stycken Sammanhanget som texten finns i: Vilket ämnesområde handlar den om? Textens syfte och funktion meningar Mönster i texten: Vad texten handlar om och hur den är strukturerad ord stavelser Mönster i meningarnas uppbyggnad Ordförråd och stavning 10

11 En skola med språkutvecklande undervisning kännetecknas av Alignement d v s samstämmighet mellan kursmål, undervisning och bedömning (jfr. BFL, bedömning för lärande) Att läroböcker och andra läromedel är åldersadekvata Att lektionstid ägnas åt att stötta eleverna i att läsa, skriva och samtala ämnets texter Att alla lärare är medvetna om de literacykrav som ingår i deras ämne/kurs (centrala genrer och begrepp) och att alla lärare därför modellerar hur man läser/skriver ämnestypiska texter Att alla elever förväntas kunna förklara/resonera/argumentera om komplexa frågor i tal och skrift Att undervisningen växlar mellan vardagsspråk och skolspråk FLER FÖRSLAG?

12 Från vardagsspråk till skolspråk Vardagligt innehåll Informellt språk Bekant innehåll Talspråk Här och nu Gemensam referensram Specialiserat innehåll Formellt språk Obekant innehåll Skriftspråk Distansering Olika referensramar

13 vardagsspråk skolspråk den här nej, den går inte försök så där jag, det går lite grann det där kommer inte att fungera, det är inte metall de här är bäst de går jättesnabbt. vi prövade med en nål en pennvässare lite järnfilspån och en plastbit magneten attraherade inte nålen Vår uppgift var att ta reda på vad en magnet attraherar. Vi kom fram till att en magnet attraherar vissa sorters metaller. Den attraherade järnfilspånen, men inte nålen. En magnet kan dra till sig, eller attrahera, ett stycke stål eller järn eftersom det magnetiska fältet strömmar in i järnet/stålet och förvandlar det till en tillfällig magnet. Magnetisk attraktion finns endast mellan ämnen som innehåller järn. (Gibbons 2006, s.66-67) 13

14 Flerspråkighet - att lära sig på ett andraspråk Utgångspunkt se flerspråkighet i ett resursperspektiv Hjärnans kapacitet ökar Utvecklar en språklig medvetenhet Gynnar abstrakt tänkande 14

15 Translanguaging (Garcia) eller kanske räcker med languaging? Språken är alla delar av individens språkförmåga common underlying proficiency (Cummins) Växjöprojektet (Svensson, 2015) elever uppger att translanguaging gjorde att de blev bättre på att förstå. Upplevde också att de blev bättre på sitt förstaspråk. 15

16 16

17 Konsekvenser för undervisningen

18 Flerspråkighet - att lära sig på ett andraspråk BAS Basordförråd ord Genuint uttal Basgrammatik (böjning, ordföljd etc) Samtalsstruktur Berättelse UTBYGGNAD Läs- och skrivförmåga Specialordförråd i olika ämnen Utbyggd grammatik i tal och skrift Synonymer och variation Samtalsstruktur (anpassning till situation och samtalspartner) Text-och genrekunskap (Viberg, Å. 1996) L2-elevers dubbla utmaning att parallellt lära sig det nya språket och olika skolämnen/kurser på det nya språket

19 Konsekvenser för undervisningen Höga förväntningar framtvingat utflöde; få elever uttrycka sig mer avancerat än planerat. Hur? Muntligt: Hur menar du då? Kan du förklara mera? Skriftligt: tydliga instruktioner, skrivramar, begreppslistor

20 Skrivande för L2-elever Processen att erövra syntaktisk och lexikal kompetens är ofta ett livslångt projekt Skrivnormer och skrivgenrer är ofta kulturellt bestämda Nyanlända olika stor erfarenhet av skrivande och skrivuppgifter. Många ovana vid att producera längre texter. Vissa saknar skrivkompetens i sitt förstaspråk. Andraspråksskribenters svårigheter att skriva mer omfattande texter kan yttra sig i att de planerar i mindre utsträckning och att de behöver lägga mer tid på att generera material och hitta de rätta formuleringar. Skrivandet tar alltså längre tid för dem Gör oftare fel både på global och lokal nivå (Kei Matsuda, Ortmeier-Hooper & Matsuda, 2009)

21 Läsa och tolka text för L2-elever Westerlund (2015) läsning och samtal om faktatexter utvecklar ordförrådet mer än dito av skönlitteratur (!) Resonemangsspråk stöttning i hur inleda samtal. Visa hur vissa fraser kan inleda samtal om text för att beskriva, argumentera, värdera. också skrivramar

22 Läsa och tolka läromedelstext (Olvegård, 2017) Utgångspunkten mycket av explicit språkutvecklande undervisning som fungerar för L1 fungerar också för L2 Läsförståelse utvecklas i respektive ämne Ej använda förenklade läromedel. Extrastöttning till L2 (studiehandledning, modersmålsundervisning, inläsningstjänst, digitala resurser) Man kan inte utgå från att elever med god muntlig kompetens också har god läsförståelse. Vanligare att bli lurad av L2? Skapa förförståelse ännu viktigare för L2 Lyfta fram underförstådda kulturella antaganden om världen, gemsamma referensramar

23 - inte bara svåra ord som är svåra för L2-elever metaforer och nominaliseringar också svårtolkade. (Olvegård 2017) (Olvegård 2017)

24 Metaforer och nominaliseringar Herrevälde handlar det bara om killar eller? på jakt efter.rusningen efter Afrika kämpa kamp gjorde sig fria frigörelse varm värme

25 Sammanfattning á la Olvegård (2017) För att kunna stötta läsförståelse behöver lärare ha kunskaper om hur läromedelsspråket ser ut och vad som kan vara svårt Nyckelord på tavlan ta även upp andra svåra ord än fackorden (bild 23) Bygg upp både brett och ett djupt ordförråd. Brett ordförråd, dvs kunskap om ett stort antal ord från många domäner. Djupt ordförråd - kunskap om varje ord; böjningsformer, fasta fraser, betydelserelationer (hund tax - koppel) Undvik att använda förenklade texter - arbeta i stället med åldersadekvata texter i klassrummet och ge stöttning

26 Vår huvuduppdrag - att stötta elevernas språk- och kunskapsutveckling under lektionstid Stöttning Oberoende Lärarstyrt Lärare + elev styr Elevstyrt Gemensamt arbete Läraren leder och modellerar Läraren och eleverna arbetar tillsammans Eleverna leder och arbetar självständigt Jag gör, du tittar Jag gör, du hjälper, Du gör, jag hjälper Du gör, jag tittar 26 Claire Acevedo efter: Strategic Reading: Guiding Students to Lifelong Literacy by Jeffrey Wilhelm, Tanya Baker, and Julie Dube..2001

27 Referenser Cummins, J. (2017). Flerspråkiga elever: effektiv undervisning i en utmanande tid. (Första utgåvan). Stockholm: Natur & Kultur. Garcia, O. & Li, W. (2014). Translanguaging: language, bilingualism and education. Basingstoke, UK: Palgrave Macmillan. Gibbons, P. (2006). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. (1. uppl.) Uppsala: Hallgren & Fallgren Kei Matsuda, Ortmeier-Hooper & Matsuda (2009) The expansion of second language writing. I Beard, R. (red.) (2009) The Sage handbook of writing development. Los Angeles: Sage. Olvegård, L. (2017). Läsa och tolka läromedeltext. Del 5 i modulen Läsa och tolka text. Skolverket. Svensson, G. Translanguaging för utveckling av elevers ämneskunskaper, språk och identitet. I Kindenberg, B. (red.) (2016). Flerspråkighet som resurs: symposium (Första upplagan). Stockholm: Liber. Viberg, Å. (1996). Svenska som andraspråk i skolan. I Hyltenstam, K. (Red.), Tvåspråkighet med förhinder? Invandraroch minoritetsundervisning i Sverige. (s ) Lund:Studentlitteratur. Westerlund, B. Läsförståelse ur ett andraspråksperspektiv. I Kindenberg, B. (red.) (2016). Flerspråkighet som resurs: symposium (Första upplagan). Stockholm: Liber. 27

28 KONTAKT: Center för skolutveckling Område Stadsgemensamt, Göteborgs Stad ing/