Medicin och samhälle? Teknik eller relation? Kritiska faktorer i psykoterapi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Medicin och samhälle? Teknik eller relation? Kritiska faktorer i psykoterapi"

Transkript

1 Medicin och samhälle? Teknik eller relation? Kritiska faktorer i psykoterapi Ur: Läkartidningen 1 Nr Volym 101 I upprepade metaanalyser har psykoterapi visat sig ha stor generell effekt. Specifika effekter har däremot visat sig små eller mycket små. Effekten av gemensamma faktorer (»common factors«) har däremot visat sig betydande. Dit hör bl a förväntningseffekter, den terapeutiska alliansen och terapeutens skolanknytning (»allegiance«). Variationen mellan behandlingsresultaten för olika terapeuter i samma terapiform är mer än sex gånger större än variationen mellan olika terapiformer. Sammantaget är stödet massivt för kontextmodellen, och dess implikationer diskuteras avslutningsvis. ROLF SANDELL FD, professor emeritus i klinisk psykologi, institutionen för beteendevetenskap (IBV), Linköpings universitet (rolsa@ibv.liu.se) Den bitvis hätska diskussionen om vilken sorts psykoterapi som är bäst tycks aldrig få något slut. Efter årtionden av psykodynamisk hegemoni är det knappast något tvivel om att tidsandan, vad den nu är och vad den nu beror på, för närvarande hejar på kognitiv beteendeterapi (KBT), och man kan bara förundras över dess massmediala genomslag. Frågan är emellertid vad en framgångsrik psykoterapi är. Eller, vad är psykoterapi över huvud taget i grund och botten? Är psykoterapi en behandling ungefär som medicinska eller kirurgiska ingrepp, som botar psykisk sjukdom ungefär som kroppsliga sjukdomar? Eller är psykoterapi en förtroendefull relation mellan en professionell hjälpare och en»demoraliserad«hjälpsökande, som förenas i sin tilltro till en förklaring till patientens tillstånd och en procedur för att lindra eller eliminera det? Två modeller Vad jag så koncentrerat som möjligt sökt beskriva är två alternativa modeller, huvudkonkurrenter på psykoterapimarknaden nu. I en nyligen publicerad forskningsöversikt kallar Wampold [1] dem»the medical model«respektive»the contextual model«. Den medicinska modellen definierar en terapiform i termer av en teknologi, en uppsättning specifika ingredienser eller tekniker, t ex exponering, avslappning, tolkning, tomma stolen. Här är det teknikerna i sig som är tänkta att specifikt åstadkomma kuren, och kuren är tänkt att åstadkommas genom vissa mekanismer, t ex genom att göra något omedvetet medvetet, ändra maladaptiva tankar, förbättra patientens sociala relationer. Tekniken och förändringsmekanismen är härledda från en specifik psykologisk teori om uppkomsten av patientens tillstånd, som i regel är definierat som en entitet i termer av en psykiatrisk diagnos. Modellen representerar ett sätt att tänka om psykiska besvär och psykologisk behandling som analoga med fast inte nödvändigtvis identiska med somatiska sjukdomar och deras behandling med skolmedicinska åtgärder. Ofta framställs t ex beteendeterapi (BT), kognitiv beteendeterapi (KBT) och kognitiv psykoterapi (KT kallad i fortsättningen, för att det skall höras att det är skillnad) som om de uteslutande verkade genom t ex in vivo-exponering, reciprok hämning eller falsifiering av katastroftankar, medan många av dess förespråkare inte gärna tillmäter den terapeutiska relationen någon nämnvärd betydelse. På motsvarande sätt uppfattar många klassiska

2 psykoanalytiker tolkningen som en kritisk intervention och avgörande kurativ faktor i en psykoanalys. Kontextmodellen kommer till uttryck i flera versioner, och den formulering jag gav tidigare är mitt försök att sammanfatta Jerome Franks [2]. Annars måste man nog uppfatta kontextmodellen som i stort sett synonym med den s k common-factors-modellen. Enligt den är resultatet av en psykoterapi snarast en effekt av sådana faktorer som ingår som ingredienser i alla former av psykoterapi. Man brukar kalla dem»icke-specifika faktorer«eller»gemensamma faktorer«. Till sådana gemensamma faktorer räknar man t ex en motiverad och hoppfull patient, en terapeut som erbjuder en respektfull, varm kontakt, en utvecklande relation, självförståelse, emotionell»ventilation«, prövning och övning. I denna relation enas parterna dessutom om en teknologi, ett tekniskt tillvägagångssätt. Kontextmodellen utesluter alltså inte teknik, fast den kan ifrågasätta hur kurativ tekniken i sig är. I kontextmodellens ljus kan den uppfattas som en överenskommen ritual av flera möjliga. Det viktiga är»a healing context«[2], i vilken både patient och terapeut delar uppfattning om vad som är bra för patienten och terapeuten levererar tekniker i enlighet med den uppfattningen. Poängen är att vad som uppfattas som effektivt inte bestäms av tekniken i sig utan av i vilken mån tekniken överensstämmer med patientens och terapeutens uppfattning om vad som är effektivt i det specifika fallet. Det är alltså inte fråga om»bara placebo«utan om en teknik och ett förhållningssätt anpassade till patienten. Wampolds [1] stora bidrag är att ha kondenserat och kontrasterat modellerna i ett antal alternativa hypoteser som han sedan prövat mot empiriska data, mestadels metaanalyser. Är psykoterapi en effektiv behandling? Modellerna är eniga om att psykoterapi är en effektiv typ av behandling. Metaanalys efter metaanalys på delvis olika material har med en enastående konsistens uppskattat den s k effektstorleken till omkring d=0,8. Effektstorleken d är skillnaden i standardpoäng (z) mellan en behandlingsgrupp och en obehandlad grupp, där»obehandlingen«har varierat till sin karaktär mellan olika enskilda studier, alltifrån naturalförlopp, över väntelista till minimal kontakt. Uttryckt i ett annat mått innebär det att ungefär 14 procent av variansen i utfallet beror på psykoterapin. Fastän 14 procent inte låter särskilt imponerande är det i själva verket en stor effekt: Den genomsnittlige psykoterapipatienten mår efter behandlingen bättre, slarvigt uttryckt, än nära 80 procent av obehandlade patienter ur samma population. Detta är ett bättre resultat än många medicinska behandlingar kan redovisa. Är psykoterapiformerna lika effektiva? Effektstorleken d=0,80 stöder förstås psykoterapi generellt och strider alltså inte mot någondera av modellerna. Däremot skiljer sig modellerna tydligt åt när de skall besvara frågan om olika psykoterapiformer är olika effektiva. Enligt den medicinska modellen finns det vissa terapiformer som är mer effektiva än andra, därför att de har specifika effektiva mediciner/ingredienser/tekniker som saknas i andra terapiformer. Men om det snarare är faktorer gemensamma för olika terapiformer som producerar förändringen, då skulle man inte vänta sig några skillnader mellan olika terapiformer. Det här är en kritisk kontrast mellan två alternativa hypoteser. Wampold går igenom forskningen noggrant för att pröva dem. Han drar slutsatsen:»under 1990talet redovisade exemplariskt genomförda studier och metodologiskt oantastliga metaanalyser resultat som visade att det bara fanns små, för att inte säga inga, skillnader mellan olika slags behandlingar. Dessa resultat generaliserades till specifika behandlingar vid depression och ångesttillstånd. [...] Frånvaron av skillnader mellan diverse olika behandlingar ifrågasätter hypotesen att specifika inslag skulle svara för nyttan av

3 psykoterapin [benefits of psychotherapy]«[1, sidan 118; min övers]. Som högst uppskattar Wampold skillnaden mellan olika terapiformer till d=0,20, vilket innebär att maximalt 1 procent av variansen i utfall skulle kunna bero på skillnader mellan terapiformer! Då har man å andra sidan analyserat data så välvilligt som möjligt, nämligen genom att räkna alla skillnader i samma riktning, dvs räkna på absoluta skillnader mellan jämförda terapiformer. Om man inte gör så blir d=0 medelvärdet i en slumpmässig fördelning faktiskt en mer rimlig slutsats av data. Kan några specifika effekter påvisas? Wampold studerar om det finns något annat stöd för iden att de goda effekterna av psykoterapi skulle gå att härleda till specifika tekniker eller ingredienser. Men komponentstudier, placebostudier samt studier av medierande processer och av interaktioner mellan psykoterapiform och psykiatrisk diagnos»har genomgående misslyckats att finna stöd för någon sådan specificitet«[1, sidan 147; min övers]. Om specifika ingredienser inte är nämnvärt betydelsefulla eller kurativa återstår att vidhålla hypotesen att kuren främst beror på»terapiformgemensamma«faktorer. Den hittills mest uppmärksammade faktorn härvidlag är antagligen behandlingsalliansen, som har en stabilt signifikant korrelation med behandlingsresultatet och förklarar omkring 5 procent av utfallet. Och terapeutisk allians är då bara en av flera gemensamma faktorer, och bara en av flera aspekter av en behandlingsrelation, så som framgår av en nyligen utkommen antologi [3]. Ett annat fenomen som rymmer en eller flera gemensamma faktorer är den s k placeboeffekten. Nyligen har Kirsch [4, 5] i två separata metaanalyser påvisat mycket starka placeboeffekter av farmakologisk, antidepressiv behandling, och rimligen skulle man vänta sig ännu starkare placeboeffekter av rent psykologiska behandlingar. Men placebo i psykoterapi kan inte jämföras med placebo i medicinsk behandling. En placebobetingelse i en psykologisk behandling kan i princip aldrig göras identisk med den aktiva behandlingen, där de specifika ingredienserna omärkligt avlägsnats. Dessutom är förstås både de aktiva ingredienserna och placebobetingelsen psykologiska i psykoterapi, vilket gör det svårt att avgöra vad som skulle vara behandling och vad som skulle vara placebo. Frågan är alltså om placebobegreppet alls är meningsfullt i samband med psykologiska behandlingar. Betingelser som kallas placebo i psykoterapistudier är sällan övertygande som behandlingar betraktade. Det drabbar förstås alldeles särskilt patientens (och inte minst terapeutens) tilltro till den behandling som erbjuds. Och i den mån som terapeutens tilltro saknas är behandlingarna inte identiska ens vad gäller denna antagligen mycket betydelsefulla gemensamma faktor för behandlingsresultatet. Ett par psykoterapimeta-analyser [6] har uppskattat placeboeffekten till omkring d=0,40, vilket förklarar ungefär 4 procent av variansen. Spelar terapeutens tro på terapiform roll? Ett fenomen som skiljer de två modellerna åt är»allegiance«, terapeutens lojalitet med eller anknytning till en specifik form av terapi. Varje patient förutsätter rimligen att terapeuten tror på värdet av den behandling som han eller hon erbjuder, och det är både rimligt och påvisat att terapeuter väljer att arbeta med just den terapiform som de tror på värdet av.»skolanknytning«är därmed en gemensam faktor och bör ha avgörande betydelse enligt kontextmodellen, men vara irrelevant enligt den medicinska modellen. Enligt den är ju tekniken avgörande. Med få undantag har man funnit kraftiga skolanknytningseffekter i psykoterapiforskningen. Wampold uppskattar effektstorleken»upp till«d=0,65, motsvarande en förklarad varians nära 10 procent av utfallet. Skolanknytningen hos psykoterapiforskaren har visat sig vara en mycket kraftig systematisk felkälla i effektforskningen. Så har t ex Luborsky och medarbetare [7] redovisat vad som sannolikt är det starkaste samband som psykoterapiforskningen över huvud taget har funnit, mellan huvudförfattarens allegiance och resultatet av den terapijämförelse som han eller hon

4 rapporterar (R>0,80), och denna undersökning var långt ifrån den första att påvisa tydliga allegiance-effekter [8, 9]. Är det viktigt att terapeuten»följer protokollet«?»adherence«är ett annat svåröversättligt begrepp i psykoterapiforskningen som de två modellerna ser olika på. Det syftar på terapeutens trohet mot sin terapiform i tekniskt hänseende. Motsatsen är en terapeut som förhåller sig flexibelt och personligt till terapiformens principer. I den forskning som inspireras av den medicinska modellen är t ex behandlingsmanualer obligatoriska, och man ägnar mycken tid åt att mäta graden av trohet mot manualen. Det är utan tvivel viktigt att veta hur terapeuterna har arbetat i en psykoterapistudie, och manualer är säkert också värdefulla i utbildningssammanhang. Men det terapeutiska värdet av den följsamhet som ligger i begreppet adherence är en ide som är specifik för den medicinska modellen. Kontextmodellen är inte lika krävande härvidlag. Eklekticism och allmän flexibilitet är enligt denna modell tillåtet, och adherence antas inte vara relaterad till behandlingsresultatet. Forskningsbilden är något splittrad i den här frågan. Det finns studier som visat noll-samband mellan utfall och adherence, studier som visat negativa samband och studier som visat positiva samband. Vilken betydelse har terapeuten? En knäckfråga för de två modellerna är vilken betydelse terapeuten har för utfallet, det vill säga terapeutens personlighet, erfarenhet, stil, skicklighet. Den medicinska modellen kan förvisso erkänna att terapeuter kan variera i skicklighet, men den variationen bör rimligen vara mindre än variationen mellan de terapiformer som terapeuterna är lärda att leverera. Kontextmodellen lägger däremot närmast definitionsmässigt ett betydande ansvar för variationen på terapeutfaktorn. Detta är en föga uppmärksammad fråga; det krävs stora studier för att terapeuter skall kunna jämföras meningsfullt och rättvist. De undersökningar som redovisats [t ex 10-12] har emellertid påvisat en avsevärt större variation mellan olika terapeuters behandlingsresultat i samma studie än mellan de terapiformer som terapeuterna praktiserar. Inte minst detta förhållande skapar analysproblem när olika terapiformer skall jämföras. När man tar hänsyn till denna variation i jämförande studier stärks slutsatsen att skillnaden mellan olika terapiformer faktiskt är obetydlig. I motsats därtill gör terapeutfaktorn»en enorm [tremendous] skillnad«[1, sidan 202; min övers] för utfallet. Wampold uppskattar att terapeutfaktorn förklarar mellan 6 och 9 procent av variansen i utfall. Konklusion Att döma av Wampolds genomgång har kontextmodellen ett solitt stöd i forskningen, medan det finns föga stöd för betydelsen av skolspecifika, tekniska ingredienser. Om vi utgår från att 14 procent av utfallet efter psykoterapi beror på just psykoterapin är det lätt att räkna ut att högst 1/14, dvs 7 procent, beror på specifika tekniker, medan drygt 40 till uppemot 65 procent (6/14 9/14) hänger på gemensamma faktorer, åtminstone de som förkroppsligas i terapeutfaktorn. Den resterande variansen (30 50 procent) hänger främst på patientfaktorn. Där återfinns rimligen förväntningseffekter, allianseffekter, personlighetsfaktorer och socialt stöd m m. Att patientkomponenten (eller snarare»fallkomponenten«) är så betydande styrks av en naturalistisk studie på ett stort fallmaterial, där förändringens standardavvikelse var ungefär dubbelt så stor som den genomsnittliga förändringen [13].

5 Dags för radikala omvärderingar! Vilka implikationer har nu detta? Låt mig börja med flugan för dagen, s k evidensbasering eller empirisk validering (EV). Iden med EV av behandlingar är att det för varje kliniskt tillstånd finns en behandling (möjligen flera) som i sig är bättre än andra. Detta tänkande har utvecklats för medicinska behandlingar och bygger på den medicinska modellens antaganden. De resultat som Wampold presenterar raserar totalt de bräckliga resterna av den grund för»ev-rörelsen«i psykoterapisammanhang som eventuellt kan finnas kvar efter Westerns och Morrisons metaanalys [14]. I en genomgång av drygt 30 randomiserade studier, som anförts som evidens för respektive psykoterapiform vid depression, generaliserat ångestsyndrom eller panikångest, fann de att ungefär 65 procent av patienter som sökt behandling hade exkluderats på grund av samsjuklighet, ca 7 procent avbröt sin terapi, ca 13 procent hade inte förbättrats vid terapins avslutning, och ca 5 procent återföll inom 18 månader, dvs återfick sina symtom och sin diagnos. Alltså: Av 100 personer som från början sökt hjälp återstår inte mer än ungefär tio som är bevisligen botade med»empiriskt validerad«terapi efter månader. Den evidensbasen måste betraktas med stor skepsis. I jakten efter»rena«betingelser har man gjort enorma förluster i klinisk representativitet. Av samma skäl framstår entusiasmen för»the randomized clinical trial«(rct) i EV, direkt kalkerat på farmakologiska kliniska prövningar, som omotiverad. Till att börja med är ju EV en gradfråga. Både retrospektiva enkelfallhistorier, patient-surveys och effectiveness-studier [15] och RCT kan alla, var och en på sitt sätt, bidra till utvecklingen av kunskap om bra behandling. Varför RCT skulle utgöra den mest positiva polen på den skalan kan man dessutom ifrågasätta. Vad Wampold inte nämner är en avgörande svaghet i RCT-designen, åtminstone vad psykologiska behandlingar beträffar, nämligen att tolkningen av resultaten av en randomiserad jämförande behandlingsstudie hotas av en i allmänhet okontrollerad faktor, nämligen hur lämpligheten för de jämförda behandlingarna fördelar sig i patientpopulationen. Om denna fördelning är ojämn och urvalen små, som de i allmänhet är i psykoterapistudier, har man ingen som helst aning om vad en eventuell skillnad eller ingen skillnad egentligen betyder. En behandling som är den mest lämpliga för många i urvalet vinner nödvändigtvis en RCT över en behandling som är den mest lämpliga för få, även om behandlingarna är precis lika effektiva i respektive grupp. Det skulle vara lätt att kontrollera för denna felkälla om vi bara visste säkert vad som konstituerar lämplighet. Svagheten i hela iden med EV, åtminstone när det gäller psykoterapi, är att den så exklusivt fokuserar på en faktor som faktiskt visar sig ha en liten betydelse, nämligen den tekniska ritualen. Man utgår från ett felaktigt antagande om vad som är viktigt i psykoterapi. Detta blir så mycket värre om en statlig myndighet, låt oss säga SBU, åtar sig kvalitetsmärkningen. Om det nu är så att variansen över terapeuter inom en och samma terapiform är så mycket större än variansen över terapiformer borde man i stället ägna ansträngningar åt urval, utbildning och prövning av enskilda terapeuter. Men självklart är inte teknik oväsentlig i det enskilda fallet. Poängen med den kontextuella modellen är att varje tekniks eller terapiforms framgång beror på i vilken mån den stämmer överens med patientens förutsättningar (och terapeutens, inte att förglömma). Tills man vet mera om»objektiv lämplighet«kan man ju studera patientens förväntningar på hur en hjälpsam behandling för just henne eller honom skall vara beskaffad. I en svensk»normalgrupp«(av personer som är tillräckligt intresserade för att ta del av beskrivningar av olika terapier och ta ställning till frågan) har det visat sig att en majoritet hade starkast tilltro till KBT, signifikant fler än slumpen skulle ge anledning att vänta. I en klinisk grupp av patienter på nybesök i psykiatrin (på fyra olika kliniker) trodde däremot majoriteten mest på KT och signifikant färre än förväntat på KBT. Och i en grupp personer med lång erfarenhet av psykiatrin var det återigen KT som vann störst tilltro och KBT minst.

6 Med hjälp av klusteranalys kan man urskilja några tydliga undergrupper bland dem som svarade. En, med en övervikt i den icke-kliniska gruppen, bestod av personer som var positiva till KBT och KT men mycket skeptiska till psykodynamisk terapi (PDT). I ett annat kluster fann vi personer som var mycket positiva till KT men skeptiska till både KBT och PDT. Ett tredje kluster omfattade personer som var positiva till PDT, mindre positiva till KT och ganska skeptiska till KBT. Ett fjärde och ett femte kluster kunde urskiljas, med personer som var genomgående positiva respektive negativa till psykoterapi, oavsett sort. Inte minst intressant är det att preferenserna för de tre formerna av psykoterapi skiljde sig så tydligt mellan den icke-kliniska gruppen och de kliniska grupperna [16, 17]. Poängen med de här resultaten är att människor faktiskt har föreställningar om vad som skulle passa dem bäst och att dessa föreställningar varierar. Det är rimligt att förväntningarna i alla dessa segment blir mötta. I den mån som patientens syn på problemen och förväntningar på bra behandling predicerar lämplighet för en viss behandling, måste de faktorerna prioriteras i terapeutens bedömning av den hjälpsökande. Lika viktigt är förstås att terapeuten accepterar att ingen terapiform i sig själv är generellt överlägsen någon annan. I stället måste hans eller hennes tilltro och entusiasm gälla hans eller hennes egen förmåga att anpassa en behandling till patientens föreställningar och förutsättningar. Till skillnad från interaktioner mellan behandlingsform och patientens diagnos har interaktioner mellan andra patientkarakteristika (förväntningar och preferenser,»epistemisk«stil, copingstil, attributionsstil, människosyn, världsbild m m) och behandlingsform ganska starkt stöd, även om den forskningen inte bedrivits så intensivt under den medicinska modellens era [se dock 3, 18]. I själva verket är patienter så olika och föredrar så olika former av psykoterapi att det är rimligt att fråga sig om dessa över huvud taget konkurrerar om samma patienter. Det framkom mycket tydligt i en kvalitativ utfallsstudie av patienter som gått i KBT eller PDT och som tycks vara den första i sitt slag [19]. Att döma av patientgruppernas beskrivningar var deras problem, mål, förhoppningar, erfarenheter, förändringar eller effekter så olika mellan terapiformerna att man har svårt att tänka sig att det hade varit vare sig kliniskt relevant eller etiskt försvarbart att låta slumpen avgöra vilken terapi den enskilde patienten skulle gå i. Olika terapier må vara lika bra i genomsnitt, men de är inte utbytbara i det enskilda fallet. Paradoxalt nog blev detta särskilt tydligt med de patienter (lyckligtvis få) som uppenbarligen hade placerats i fel typ av terapi. Olika typer av psykoterapier behövs för olika slags patienter, är vår slutsats. I sin anpassning till patienten är det emellertid väsentligt att psykoterapeuten inser att vilket förfarande som helst inte är etiskt och att hon eller han möjligen har begränsade förutsättningar att ta sig an alla patienter. Ännu mer än patienterna har ju psykoterapeuter»allegiances«som de inte är benägna att överge. Kanske är ibland det bästa man kan göra att hänvisa patienten till en kollega. Fokuseringen på de villkor som patienten erbjuder riktar strålkastaren på den individuella terapeutens förmåga att utnyttja och bjuda tillbaka på de villkoren. Det finns bra och mindre bra terapeuter, och eventuella utvärderingar bör snarare fokusera på dessa variationer lokalt än på den obetydliga variationen mellan olika terapiformer. Inte minst borde forskningsresultaten ha betydande konsekvenser för hur man tänker om utbildning och vidareutbildning av psykoterapeuter. Eftersom den ansenliga variationen mellan terapeuter tycks hänga på den terapeutiska kontext som vederbörande kan erbjuda patienten, måste psykoterapeututbildning fokusera på att utveckla förmågan att utnyttja de gemensamma faktorerna och skapa en kurativ miljö. Detta förutsätter en radikal omorientering bland de många utbildningsanordnare och psykoterapihandledare som verkar ta den medicinska modellen för given. Vilken personlig utmaning för studenter och för handledare, ja, för alla psykoterapeuter, att tänka sig att det betyder mindre vad man gör med patienten än hur man är mot (eller snarare med) honom eller

7 henne! Och vilken formidabel pedagogisk utmaning för utbildare att arbeta från en sådan utgångspunkt med urval, undervisning, handledning, utvärdering och examination. * Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna. Referenser 1. Wampold BE. The great psychotherapy debate. Models, methods, and findings. Mah wah (NJ): Lawrence Erlbaum; Frank JD, Frank JB. Persuasion and healing. A comparative study of psychotherapy. 3rd ed. Baltimore (MD): Johns Hopkins University Press; Norcross JC, editor. Psychotherapy relationships that work. Therapist contributions and responsiveness to patients. New York: Oxford University Press; Läkartidningen 1 Nr Volym Kirsch I, Sapirstein G. Listening to Prozac but hearing placebo: A meta-analysis of antidepressant medication. Prevention & Treatment, July 15, /prevention/volume1/toc-jun26-98.htm 5. Kirsch I, Moore TJ, Scoboria A, Nicholls SS. The emperor s new drugs: An analysis of antidepressant medication data submitted to the US Food and Drug Administration. Prevention & Treatment, July 15, /toc-jul15-02.htm 6. Lambert MJ, Bergin AE. The effectiveness of psychotherapy. In: Bergin AE, Garfield SL, editors. Handbook of psychotherapy and behavior change. 4th ed. New York: Wiley; p Luborsky L, Diguer L, Seligman DA, Rosenthal R, Krause ED, Johnson S, et al. The researcher s own therapy allegiances: A»wild card«in comparisons of treatment efficacy. Clinical Psychology: Science and Practice 1999;6: Berman JS, Miller C, Massman PJ. Cognitive therapy versus systematic desensitization: Is one treatment superior? Psychol Bull 1985;97: Robinson LA, Berman JS, Neimeyer RA. Psychotherapy for the treatment of depression: A comprehensive review of controlled outcome research. Psychol Bull 1990;180: Blatt SJ, Sanislow CA, Zuroff DC, Pilkonis PA. Characteristics of effective therapists: Further analyses of data from the National Institute of Mental Health Treatment of Depression Collaborative Research Program. J Consult Clin Psychol 1996;64: Crits-Christoph P, Carroll K, Perry K, Luborsky L, McLellan AT, Woody GE, et al. Metaanalysis of therapist effects in psychotherapy outcome studies. Psychother Res 1991;1: Luborsky L, McLellan AT, Diguer L, Woody G, Seligman DA. The psychotherapist matters: Comparison of outcomes across twenty-two therapists and seven patient samples. Clinical Psychology: Science and Practice 1997;4: Brown J, Dreis S, Nace DK. What really makes a difference in psychotherapy outcome? Why does managed care want to know? In: Hubble MA, Duncan BL, Miller SD, editors. The heart and soul of change. What works in therapy? Washington, DC: American Psychological Association; p Westen D, Morrison K. A multidimensional meta-analysis of treatments for depression, panic, and generalized anxiety disorder: An empirical examination of the status of empirically supported therapies. J Consult Clin Psychol 2001;69: Seligman MEP. The effectiveness of psychotherapy: The Consumer Reports study. Am Psychol 1995;50:

8 16. Bragesjö M, Clinton D, Sandell R. The credibility of psychodynamic, cognitive, and cognitive-behavioural psychotherapy in a randomly selected sample of the general public. Psychol Psychother. In press Malminen J. Attityder till tre olika typer av psykoterapi hos patienter och hos allmänheten [dissertation]. Linköping: Linköpings universitet, institutionen för beteendevetenskap; Beutler LE, Harwood TM. Prescriptive psychotherapy: A practical guide to syste matic treatment selection. New York: Oxford University Press; Nilsson T, Svensson M. Skillnader mellan kognitiv beteendeterapi och psykodynamisk terapi. En kvaltitativ utfallsstudie [dissertation]. Linköpings universitet, institutionen för beteendevetenskap; = artikeln är referentgranskad Psykoterapins resultat är beroende av både teknik och relation! Ur: Läkartidningen ~ Nr 18 ~ 2004 ~ Volym 101 Saknar specifika psykoterapitekniker betydelse för det positiva resultatet av terapin? Svaret i forskningen är åtskilligt mindre kategoriskt än vad som framgick av Rolf Sandells artikel i Läkartidningen. Den radikala omorientering som behövs är nog snarare att psykologstudenterna vid Linköpings universitet inte längre förvägras möjligheten att välja utbildning i den evidensbaserade integrationen av kognitiva och beteendeinriktade tekniker som naturligtvis inbegriper även utbildning och praktisk träning i hur dessa KBT-tekniker förmedlas inom ramen för en varm och empatisk relation/allians. För att vara mera exakt, 69 procent (79 av 114 studier) är jämförelser mellan olika KBTtekniker och vanligen vid olika ångesttillstånd. Den slutsats som kan dras är då rimligen att skillnader mellan olika KBT-terapier/-tekniker är mindre uttalade. Det är inte rimligt att generalisera till psykoterapi generellt utifrån en metaanalys på ett urval av psykoterapier (huvudsakligen KBT). Den psykoterapiform som är den totalt dominerande i Sverige PDT ingick nästan inte alls i metaanalysen (4 av 114 studier, dvs 3,5 procent)! BENGT E WESTLING fil dr, docent i klinisk psykologi, specialist i klinisk psykologi, leg psykolog, leg psykoterapeut; universitetslektor och programansvarig för psykoterapeututbildningen vid institutionen för psykologi, Uppsala universitet bengt.westling@psyk.uu.se I Läkartidningen 15 16/2004 [1] hävdar Rolf Sandell, psykoanalytiker och professor emeritus i klinisk psykologi, att metaanalyser entydigt visar att specifika terapitekniker har mycket liten betydelse för den positiva effekt som psykoterapi uppvisar. Gemensamma faktorer för alla former av psykoterapi är den centrala kurativa faktorn, enligt Sandells tolkning av psykoterapiforskningen. Han förespråkar därför»en radikal omorientering bland de många utbildningsanordnare och psykoterapihandledare«[1] som utbildar i olika psykoterapisystem t ex kognitiv beteendeterapi (KBT) och psykodynamisk terapi (PDT). Mera specifikt menar han att den modell för utbildning i psykoterapi som professor Bruce Wampold, University of Wisconsin, USA, har utvecklat bör införas på bred front i landet [2].

9 Modellen har redan introducerats Denna modell har för övrigt Rolf Sandell och medarbetare redan introducerat på psykoterapimomenten vid psykologprogrammet i Linköping. I korthet innebär den att utbildningen av psykoterapeuter bör fokusera på att»utveckla förmågan att utnyttja de gemensamma faktorerna«[1]. Med detta menas primärt sådana saker som empatiskt lyssnande och hur en arbetsallians/relation med patienten skapas. Enligt Wampold är det först i ett senare skede i utbildningen till psykoterapeut (av Sandell tolkat som på legitimationsgrundande psykoterapeutprogram) som inslag om vissa specifika tekniker, såsom de utformats av respektive skolbildning, skall ingå. Dessa behöver dock inte vara de s k evidensbaserade teknikerna utan bör vara de tekniker som de studerande finner tilltalande att arbeta med. Fortfarande ska dock, även på den»högre nivån«, fokus ligga mer på de skolgemensamma faktorerna än på de skolspecifika teknikerna. Mina synpunkter Som en av dessa»utbildningsanordnare och psykoterapihandledare«är jag i högsta grad berörd av Sandells förslag och vill därför i korthet delge Läkartidningens läsare mina synpunkter i frågan. Till att börja med är Wampold och medarbetare [3] i senare publikationer, till skillnad mot Sandell, mindre tvärsäkra i frågan om hur entydigt metaanalyser har visat att specifika tekniker har mycket liten betydelse:»... meta-analyses of placebo controlled research have led to very different conclusions about the relative efficacy of common factors and specific ingredients«(sidan 977). Till exempel visade en relativt nypublicerad metaanalys [4] att 67 procent av variansen kunde förklaras av specifika faktorer (psykoterapitekniker) och 33 procent av icke-specifika faktorer (hopp, förväntan, terapeutisk relation, etc) (Figur 1). Vidare, granskar man närmare de metanalyser som hävdas ge stöd för hypotesen att olika terapiformer är lika effektiva, exempelvis Wampolds senaste [5], finner man att huvuddelen av studierna som ingår jämför olika KBT-tekniker med varandra (exponering, kognitiva tekniker, social färdighetsträning etc). KBT överrepresenterad Även i andra metaanalyser som anses visa på försumbara skillnader mellan olika terapier återfinner man denna överrepresentation av KBT samt en överrepresentation av studier på lätt till måttligt deprimerade patienter, dvs en grupp där spontantförbättringen är stor och möjligheten att finna meningsfulla skillnader mellan olika psykoterapier därför är mindre. För övrigt saknas många patientgrupper där beteendeterapeutisk metodik ses som självklar, t ex utvecklingsstörda. Och i de studier som inte finner någon behandlingsspecificitet ingår få/inga studier på barn och tonåringar medan så är fallet i metaanalyser som visar på behandlingsspecificitet. Undantag Det kan även noteras att bland de internationellt erkända psykoterapiforskare som företräder åsikten att skillnader mellan olika terapier är försumbara görs synnerligen viktiga undantag. Till exempel sammanfattar Lambert, Garfield och Bergin [6] i den senaste utgåvan av Den psykoterapiform som är den totalt dominerande i Sverige psykodynamisk terapi ingick nästan inte alls i metaanalysen (4 av 114 studier, dvs 3,5 procent)!

10 auktoritativa»handbook of psychotherapy and behavior change«forskningsläget på följande sätt:»when symptoms are not too severe, they seem to respond to the influence of the common factors that facilitates change. Greater severity, however, tests the limits of the common factor. When more severe cases of depression, anxiety, and so on are considered, technique differences sometimes emerge. There appear to be specific and superior effects of some behavioural and cognitive methods with some otherwise difficult problems...«(sidan 810). I sammanhanget kan nämnas att även Sandell hänvisar till denna»psykoterapiforskningsbibel«i sin artikel, dock till en idag inaktuell upplaga (4th edition från 1994) istället för den aktuella upplagan (5th edition från 2004). Min uppfattning är att i jämförelse med 4th edition så har en betydelseförskjutning skett i den senare upplagan beträffande vad som är kurativt, de specifika psykoterapiteknikernas betydelse betonas mera och de icke-specifika faktorerna mindre. Till exempel anses relationen enbart förklara mellan 7 och 17 procent av variansen [7] i senaste upplagan. Det är en betydligt lägre siffra än Michael Lamberts [8] uppskattningar från början av 1990-talet (30 procent) och som omnämndes i 4th edition. Det bör även tilläggas att de studier som gjorts är korrelationsstudier mellan utfall och allians. Vilken kausal roll alliansen har för utfall är därmed oklart. Den terapeutiska relationens betydelse Vidare hävdar Sandell att förespråkare för KBT inte»tillmäter den terapeutiska relationen någon nämnvärd betydelse«. Jag skulle vilja placera det påståendet under rubriken vanliga myter och missuppfattningar om KBT; en myt med stora bokstäver och utropstecken: MYT! Från allra första början har KBT betonat vikten av att etablera en bra terapeutisk allians/relation med klienten. En sådan har alltid setts som en förutsättning för att kunna tillämpa olika specifika psykoterapitekniker. Mer och mer har även alliansen/relationen lyfts fram som en viktig del i själva förändringsprocessen inom KBT [9]. Noterbart är också att kvaliteten hos den terapeutiska alliansen generellt tycks skattas högre i KBT än i PDT [10]. Olika patientkategorier Sandell menar också att PDT och KBT vänder sig till olika patientkategorier. Ja, delvis tror jag detta stämmer och möjligen är det en bidragande förklaring till Sandells uppfattning att specifika psykoterapitekniker inte tillför något. I en naturalistisk studie emanerande från Sandells tidigare arbetsplats, Psykoterapiinstitutet i Stockholm, uppfyllde enbart 55 procent av patienterna som genomgick PDT kriterierna för en psykiatrisk diagnos enligt axel I eller II i DSMsystemet [11]. Det fanns tydligen andra bevekelsegrunder för att gå i psykoterapi (självförverkligande?). Alternativt var problematiken så lindrig att den hamnade under tröskeln för en psykiatrisk diagnos. Om den gruppen»patienter«är så betydande i det material som man skaffar sig sin erfarenhetsbakgrund ifrån torde det lätt leda till att behovet av specifika tekniker underskattas. Slutsats Sammantaget är det nog snarare så att den radikala omorientering som behövs är att inte längre förvägra psykologstudenterna vid Linköpings universitet möjligheten att välja utbildning i den evidensbaserade integrationen av kognitiva och beteendeinriktade tekniker [12]. Något som naturligtvis även inbegriper utbildning och praktisk träning i hur dessa KBTtekniker förmedlas inom ramen för en varm och empatisk relation/allians, t ex enligt den modell som utvecklats av Burns och Auerbach [13] och som är mycket uppskattad av de

11 studerande. Mitt svar på frågan i rubriken till Sandells artikel (»Teknik eller relation?«) blir därför: Teknik och relation! * Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna. Referenser 2. Wampold BE. The great psychotherapy debate. Models, methods, and findings. Mahwah (NJ): Lawrence Erlbaum Associates, Inc; Baskin TW, Tierney SC, Minami T, Wampold BE. Establishing specificity in psychotherapy: A meta-analysis of structural equivalence of placebo controls. J Cons Clin Psychol 2003;71: Stevens SE, Hynan MT, Allen M. A metaanalysis of common factor and specific treatment effects across the outcome domains of the phase model of psychotherapy. Clin Psychol Sci Pract 2000;7: Wampold BE, Mondin GW, Moody M, Stich F, Benson K, Ahn HN. A meta-analysis of outcome studies comparing bona fide psychotherapies: Empirically,»all must have prizes«. Psychol Bull 1997;122: Lambert MJ, Garfield SL, Bergin AE. Overview, trends, and future issues. In: Lambert MJ, editor. Handbook of psychotherapy and behavior change. 5th ed. New York: Wiley; p Beutler LE, Malik M, Alimohamed S, Harwood TM, Talebi H, Noble S, et al. Therapist variables. In: Lambert MJ, editor. Handbook of psychotherapy and behavior change. 5th ed. New York: Wiley; p Stevens CL, Muran JC, Safran JD. Obstacles or opportunities? A relational approach to negotiating alliance ruptures. In: Leahy RL, editor. Roadblocks in cognitive-behavioral therapy. New York: Guilford; p Raue PJ, Goldfried MR, Barkham M. The therapeutic alliance in psychodynamic-interpersonal and cognitive-behavioral therapy. J Cons Clin Psychol 1997;65: O Donohue W, Fisher JE, Hayes SC, editors. Cognitive behavior therapy: Applying empirically supported techniques in your practice. New York: Wiley; Burns DD, Auerbach A. Therapeutic empathy in cognitive-behavioral therapy. In: Salkovskis PM, editor. Frontiers of cognitive therapy. New York: Guilford; p Specifika faktorer (Psykoterapity knbker) Figur 1. Enligt en metaanalys [4] är psykoterapitekniken den enskilt viktigaste faktorn för ett positivt resultat. I Läkartidningens elektroniska arkiv är artikeln kompletterad med fullständig referenslista.

12 Den tröstlösa debatten om vilken psykoterapi som är bäst bara fortsätter... Ur: Läkartidningen 1 Nr Volym 101 Att psykoterapi och psykoterapiforskning är ett minerat område bekräftas av Bengt Westlings reaktion på min översikt av aktuell psykoterapiforskning. Att beteendeterapeuter utnyttjar relationsfaktorer, t ex uppmuntran, stöd och vänligt bemötande, står klart. Erkännandet av detta faktum verkar nymornat, om än välkommet, men man efterlyser teorierna, forskningen. Människor är olika, såväl terapeuter som patienter, och ingen terapiriktning kan begära monopol. ROLF SANDELL fil dr, professor emeritus i klinisk psykologi, institutionen för beteendevetenskap (IBV), Linköpings universitet rolf.sandell@ibv.liu.se II Bengt Westlings reaktion (LT 18/ 2004, sidorna ) på min översikt av aktuell psykoterapiforskning (LT 15 16/2004, sidorna ) bekräftar vilket minerat område psykoterapi (och psykoterapiforskning) är. Inte minst på institutionen för psykologi i Uppsala. Eftersom Westling framför synpunkter på psykologutbildningen i Linköping, där jag är engagerad, vill jag gärna citera vad som står om psykologutbildningen i Uppsala i Högskoleverkets just utkomna utvärdering av psykologiämnet på universitet och högskolor. På tal om det s k klientarbetet skriver granskarna:»det verkar finnas en klyfta mellan de olika terapiinriktningarna på lärarnivå. Bedömargruppen menar att de uttryck som klyftan mellan de olika inriktningarna tar sig påverkar utbildningen negativt, då detta leder till att studenterna inte får möjlighet att tänka kritiskt kring de båda inriktningarna. Bedömargruppen uppmanar till betydligt större öppenhet i hur de olika terapiperspektiven presenteras«[1, sidan 170]. När man läser Westlings inlägg förstår man lätt vad bedömargruppen menar är ett problem i Uppsala. Metaanalyser Vad olika metaanalyser beträffar är det naturligtvis så, precis som med enskilda studier, att de kan ge olika resultat. Eftersom Westling hävdar att de 0-skillnader som forskningen redovisat främst hänför sig till jämförelser mellan olika KBT-varianter, vill jag hänvisa till ett par metaanalyser av direkta jämförelser mellan psykodynamisk terapi (PDT) och andra terapiformer, bland vilka kognitiv beteendeterapi (KBT) dominerar, av de skäl som Westling anför. I den senaste metaanalysen av psykodynamiska korttidsterapier [2], t ex, var den genomsnittliga effektstorleken i direkta jämförelser med andra former av korttidsterapi d = 0,08 när studierna vägdes efter urvalens storlek. Alltså ingen skillnad. Betydelsen av grundläggande relationsfaktorer kan prövas alldeles särskilt i Rogeriansk, klientcentrerad psykoterapi, därför att den bygger på antagandet att de nödvändiga och tillräckliga inslagen i en framgångsrik psykoterapi är just relationsfaktorer, nämligen»empathy, genuineness, and unconditional regard«. En färsk metaanalys [3] gav effektstorleken d = 0 i studier med direkta jämförelser med andra psykoterapiformer. Alltså ingen skillnad.

13 Det handlar verkligen inte bara om»lätta«patienter, som Westling verkar mena möjligen kan passa en psykodynamisk terapeut. En»svår«diagnosgrupp är de s k personlighetsstörningarna. I en färsk metaanalys redovisar Leichsenring och Leibing [4] för PDT en genomsnittlig effektstorlek d = 1,46 och för KBT d = 1,00. Intressant nog var skillnaden ännu större när man bara räknade på skattningar av oberoende bedömare (1,79 respektive 0,87), men ordningen var snarast den omvända när man räknade på patienternas självskattningar (1,08 respektive 1,20)! Att specifika, reaktiva och manipulerbara utfallsmått särskilt gynnar KBT visade redan Shadish och Sweeney [5]. Sammantaget alltså snarast»fördel PDT«. KBT och relationsfaktorer Beteendeterapeuters inställning till relationsfaktorer är ett intressant kapitel. Klart är att man i KBT i hög grad utnyttjar relationsfaktorer, t ex uppmuntran, försäkringar (om hur framgångsrik ens metod är), stöd, vänligt bemötande. Raues m fl studie [6], som Westling hän visar till, visar ju just hur starkt man i KBT arbetar med alliansen. Kanske Raues resultat förklarar en del av de goda behandlingsresultat som KBT har? En sådan tolkning är förenlig med studier av Enrico Jones och hans medarbetare [7, 8], där man jämförde psykodynamiska terapier och kognitiva beteendeterapier och fann att de inslag som konsekvent korrelerade med behandlingsresultatet var just de psykodynamiska inslagen, i båda formerna av terapi, inte KBT-inslagen! Å andra sidan verkar erkännandet av betydelsen av relationsfaktorer vara rätt nyvaknat bland KBT:are. Det tycker jag bl a bekräftas i programmet till Psykoterapimässan som ägde rum i maj i år i Stockholm. Där presenterades ett seminarium (nr 324,»Beteendeterapi och psykoterapirelation«), arrangerat av Beteendeterapeutiska föreningen, så här:»den beteendeterapeutiska traditionen vilar betydligt mer på utvecklandet av behandlingsmetoder än reflektioner kring den terapeutiska relationens karaktär. Samtidigt blir detta område ett område där intresset ökar dramatiskt, inte minst i vad som kommit att kallas den tredje generationens beteendeterapi.«jag tycker det är bra om intresset ökar. Men var finns teorierna om dessa faktorer, och forskningen? Safran och Muran, som Westling menar har bidragit till att lyfta fram alliansen/relationen»som en viktig del i själva förändringsprocessen inom KBT«, refererar i den teoretiska inledningen till sin bok om terapeutisk allians [9] nästan uteslutande till psykoanalytiska författare. Och till på köpet har de skaffat sig en psykoanalytisk utbildning och räknar sig numera som psykoanalytiker! Ett missförstånd Ett missförstånd måste klaras ut. När Westling refererar Beutlers m fl [10] slutsats att relationen förklarar enbart mellan 7 och 17 procent av variansen nämner han inte, för det första, att Beutler använder begreppet relation synonymt med terapeutisk allians. Men den terapeutiska relationen är ju så mycket mer än alliansen [11]! För det andra gör han inte klart vilken varians det handlar om. I själva verket är de 7 (snarare är de 5) procenten andelen av den totala variansen i utfall (motsvarande r = 0,2 eller d = 0,5) faktiskt ungefär 1/3 av de ca 15 procent (motsvarande r = 0,4 eller d = 0,8) som förklaras av behandlingsfaktorn överhuvudtaget (dvs om patienten går i psykoterapi eller ej).

14 Överens om en sak Om en sak är vi ändå eniga. Rubriken på min översikt»teknik eller relation?«var menad att besvaras just precis så som Westling gör. Så här skrev jag:»poängen är att vad som uppfattas som effektivt inte bestäms av tekniken i sig utan av i vilken mån tekniken överensstämmer med patientens och terapeutens uppfattning om vad som är effektivt i det speci- monopol, och vi är alla, Westling och fika fallet. Det är alltså inte fråga om jag, psykoterapeuter och psykoterapi bara placebo utan om en teknik och ett forskare, utsatta för den starka kraft som förhållningssätt anpassade till patien- kallas»allegiance«, dvs teorianknutenten.«partiskhet. Människor är ju olika, terapeuter såväl som patienter. Det finns ingen terapi utan en terapeut (och en patient), och sättet att leverera den (och ta emot den) har visat sig vara betydelsefullt. Jag uppfattar att KBT är en utomordentlig form av psykoterapi, förutsatt en bra terapeut och en lämplig patient, liksom jag uppfattar PDT så. Ingen av oss kan begära Referenser I Läkartidningens elektroniska arkiv är artikeln kompletterad med fullständig referenslista. Replik: Den tröstefulla debatten om den psykodynamiska terapins hegemoni har bara börjat Ur: Läkartidningen 1 Nr Volym 101 Det empiriska stödet för psykodynamisk terapi står inte alls i relation till dess totala dominans i Sverige. Andelen legitimerade psykoterapeuter med kognitiv-beteendeteoretisk inriktning uppgår till 3,4 procent, mot 40 procent i USA. Utbildningsinsatserna bör därför intensifieras så att en bättre balans uppnås i utbudet av olika psykoterapiformer. Utbildningen bör innefatta såväl relationen patient behandlare som olika specifika kognitiva och beteendeinriktade psykoterapitekniker. Tyvärr försöker många psykodynamiskt utbildade terapeuter stoppa införandet av kognitiv beteendeterapi i olika utbildningssammanhang. BENGT E WESTLING fil dr, docent i klinisk psykologi, institutionen för psykologi, Uppsala universitet bengt.westling@psyk.uu.se I ett nytt försök att belägga att skillnader i utfall mellan psykodynamisk terapi (PDT) och kognitiv beteendeterapi (KBT) är försumbara, oavsett problem, refererar Rolf Sandell till ytterligare metaanalyser. Exempelvis till en 10 år gammal metaanalys [1] där PDT direkt jämförs med en rad andra alternativa behandlingar, bland vilka KBT inte dominerar vilket Sandell hävdar. Metaanalysen visade att PDT: 1. Gav bättre resultat än väntelista, bl a för»oedipal patients«(?!). 2. Inte gav bättre resultat än alternativa behandlingar som kostråd, stödjande samtal och idag föråldrade beteende terapeutiska interventioner, t ex systematisk desensibilisering.

15 I vissa studier som ingick i metaanalysen bestod även PDT av terapier såsom Klermans interpersonella psykoterapi eller Fairburns fokala terapi eller kombinationer av PDT och annan terapi (?!). Nämnda psykoterapiformer ses inte som PDT [2]. En annan studie som Sandell hänvisar till är en preliminär metaanalys kring en rad olika personlighetsstörningar [3]. Det är ett område där psykoterapistudierna ännu är så få att närmast gigantiska skillnader i utfall mellan metoderna torde ha krävts för att finna statistiskt signifikanta skillnader. Den väsentliga frågan Studier som de två metaanalyser Sandell refererar till som försöker visa vilken form av psykoterapi som är den generellt mest effektiva kan leda till en farlig slutsats. Nämligen att den genomsnittliga skillnaden mellan olika former av psykoterapi för alla typer av problem även representerar skillnaden mellan två specifika metoder för ett specifikt problem. Istället torde den centrala frågeställningen vara: Vilka psykoterapitekniker givna av vilken psykoterapeut, för vilken patient, med vilket/vilka problem, under vilka omständigheter och med vilken form av patient terapeutrelation är de mest verksamma? Huvudpoänger Av utrymmesskäl koncentrerar jag mig nu på de två huvudpoänger som föranledde mig att replikera på Sandells artikel: 1. PDTs hegemoni i psykoterapiutbudet är inte försvarbar. Det empiriska stödet för PDT står inte alls i relation till dess totala dominans vad gäller utbudet av psykoterapi i Sverige. I USA, där utbudet av psykoterapi i större utsträckning styrs av empiri och konsumentintressen, visar en studie att KBT är den dominerande teoretiska inriktningen och den som 40 procent av psykologerna/psykoterapeuterna arbetar utifrån, medan PDT företräds av endast 15 procent av dessa [4]. I Sverige är dock bilden rejält annorlunda. Den kliniska tillämpningen av psykoterapi i landet domineras fortfarande starkt av PDT. Socialstyrelsen har bristfällig statistik över inriktningen på legitimerade psykoterapeuter då man började registrera detta först 1999 [5]. Beteendeterapeutiska Föreningen [6] har dock bättre statistik över antalet legitimerade psykoterapeuter med inriktning mot KBT, och siffran var 153 personer den 30/ Socialstyrelsens statistik över antalet legitimerade psykoterapeuter i Sverige vid samma tidpunkt var personer [5]. Med andra ord, antalet legitimerade psykoterapeuter med inriktning mot KBT i landet är 3,4 procent! Utbildningsinsatserna bör därför intensifieras så att en bättre balans i utbudet av olika psykoterapiformer kan uppnås det är inte etiskt försvarbart av utbildningsansvariga att tillåta att underutnyttjandet av KBTs erkänt effektiva psykoterapitekniker fortsätter mot bakgrund av dess totalt överlägsna empiriska stöd för olika typer av problem såväl hos vuxna [7] som hos barn och ungdomar [8]. 2. Relationen är inte allt även evidensbaserade tekniker behövs. Då psykoterapiforskningen visat att såväl relationen som olika specifika kognitiva och beteendeinriktade psykoterapitekniker är viktiga kurativa faktorer bör rimligen en utbildning i psykoterapi innefatta moment om båda dessa delar. Den uppfattningen delas även av ledande företrädare för synsättet att relationen är den viktiga kurativa faktorn och som Sandell

16 refererar till i olika sammanhang [9]:»... concurrent use of empirically supported relationships and empirically supported treatments tailored to the patient s disorder and characteristics is likely to generate the best outcomes.«och naturligtvis måste tekniken överensstämma med patientens uppfattning om vad som är effektivt. Att för patienten öppet redovisa det vetenskapliga stödet för olika metoder innan de implementeras, och uppmuntra patienten att inhämta information även via andra källor än KBT-terapeuten, är därför en central del i all KBT [10]. behörighet en grundläggande psykoterapiutbildning inom den specifika tradition som utbildningen gäller. Studerande ifrån Linköping får därför många dörrar stängda. Sandells resonemang att det på steg II kommer skolspecifika tekniker förutsätter ju även att alla går vidare i utbildningssystemet, och så ser det inte ut idag. Studenter som inte går vidare till steg II lämnas därför med en i stora stycken mindre användbar kompetens. Den studerandeopinion som finns i Linköping mot Sandells och medarbetares upplägg av psykoterapikurserna på psykologprogrammet, som för övrigt helt nyligen beskrivits i Dagens Nyheter [13], ser jag mot bakgrund av ovanstående som förklarlig och berättigad. Men varför gör de på detta viset i Linköping? Varför förvägrar de studenterna möjligheten att efter en orientering i de idag två dominerande psykoterapisystemen PDT och KBT välja fördjupning/handledning i ettdera av psykoterapisystemen och dess metoder och få en användbar kompetens? En sådan valmöjlighet är enligt Högskoleverkets granskning»uppskattad«, till skillnad mot upplägget i Linköping, som ses som»kontroversiellt«[14] och som ifrågasätts i den vetenskapliga litteraturen [15, 16]. Psykoterapipolitik Skälet är psykoterapipolitik! Många PDT-utbildade terapeuter ser tyvärr fortfarande KBT och dess evidensbaserade behandlingar som ett hot och som något provocerande. Man griper därför efter halmstrån för att kunna stoppa införandet av KBT i olika utbildningssammanhang. Som ett sådant halmstrå ser jag Linköpings s k basperspektiv. På sikt torde dock även ansvariga i Linköping tvingas acceptera att:»you either have science or you don t, and if you have it you are obliged to accept the surprising and disturbing pieces of information, even the overwhelming and upheaving ones, along with the neat and promptly useful bits. It is like that«[17]. Referenser I Läkartidningens elektroniska arkiv är artikeln kompletterad med fullständig referenslista. Slutreplik: Specialisering först på påbyggnadsutbildningen Ur: Läkartidningen 1 Nr Volym 101 Felsatsning Mot bakgrund av ovanstående kan jag inte bedöma det på annat sätt än att hanterandet av psykologstudenternas krav på en valmöjlighet mellan PDT och KBT istället för att tvingas

17 läsa en PDT steg I-utbildning med införandet av det s k basperspektivet var en rejäl felsatsning. Det blir i det närmaste absurt att lära ut olika grundläggande»... tekniker och interventioner... först på steg II«[11], som Sandell förespråkar, mot bakgrund av vad psykoterapiforskningen visat är kurativt. För övrigt: Idag, när vi har ett läge där»tidsandan... hejar på KBT, och man bara kan beundra eller avundas om man är lagd åt det hållet dess massmediala genomslag och dess tydligen goda resultat«[12] hamnar studenterna i Linköping, som inte ges möjlighet att välja KBT som fördjupning, i ett ofördelaktigt konkurrensläge gentemot psykologstuderande på andra orter som ges denna möjlighet. Får dörrar stängda Dessutom kräver många legitimationsgrundande psykoterapeutprogram för I I Frågan»Vilka psykoterapitekniker givna av vilken psykoterapeut, för vilken patient, med vilket/vilka problem, under vilka omständigheter och med vilken form av patient terapeutrelation är de mest verksamma?«är lika oväntad som glädjande för att komma från en beteendeterapeut. Svaret är förstås: Olika! SBU-rapporten Faran, som Westling talar om, kommer dock inte från metaanalyserna, som ju har metoder att analysera moderatoreffekter och också använder dem när så är indikerat, utan från det slags evidensbasering som hävdar att det skulle finnas en viss psykoterapiform som är just generellt bäst för den-och-den diagnosen. Som den nu aktuella SBU-rapporten. Psykoterapiforskningen fortsätter nämligen att visa 0-skillnader mellan olika psykoterapiformer. När är det dags för specialisering? Specialisering på någon viss inriktning i psykoterapeututbildningen bör ske först på påbyggnadsutbildningen, inte på psykologprogrammet. 1. Alla studenter på programmet kommer inte att bli psykoterapeuter men kan ändå ha nytta av ett allmänt terapeutiskt förhållningssätt på de områden där de så småningom väljer att använda sin utbildning. 2. Nybörjare i psykoterapeutkarriären kan inte veta vilken inriktning de kommer att känna sig mest hemma med. De faktorer som i så hög grad gör en terapi framgångsrik är sådana relations- och personfaktorer som inte är bundna till någon viss inriktning. Den grundläggande psykoterapiutbildningen inom psykologprogrammet sker under tre terminers deltidsstudier, parallellt med diverse andra kurser. Den kan knappast ha ambitioner som går utöver en basal träning i psykoterapeutiskt förhållningssätt. En specialisering får lätt de otrevliga gruppdynamiska konsekvenser bland lärare och elever som Högskoleverket kritiserat på institutionen för psykologi i Uppsala. Rolf Sandell professor em, Linköpings universitet rolf sandell@ibv.liu.se

18 Vad SBU har skrivit om psykoterapistudier Ur: Läkartidningen 1 Nr Volym 101 I SBUs rapport om depressionsbehandling står i avsnittet om psykoterapeutiska behandlingsformer att det finns starkast stöd för beteendeterapi, kognitiv terapi och interpersonell terapi, medan stödet för psykodynamisk terapi är mer begränsat, delvis på grund av att terapiformen använts i ett litet antal studier. Det skriver Sten Thelander, SBU, med anledning av diskussionen nyligen i Läkartidningen om värdet av olika slags psykoterapitekniker. STEN THELANDER sakkunnig i psykiatri, Statens beredning för medicinsk utvärdering, Stockholm Thelander@sbu.se I diskussionen mellan professor Rolf Sandell och docent Bengt E Westling om psykoterapier är mina sympatier klart för den senares argumentation, så i det avseendet är jag jävig. Jag har däremot inga som helst problem med att acceptera studier som visar att psykodynamisk terapi är effektiv förutsatt att de uppfyller generella metodkrav. Sådana finns också, även på depressionsområdet. Depressioner är överhuvudtaget den diagnoskategori där det är lättast att få stöd för slutsatsen att alla psykoterapier har ungefär samma effekt. SBU om depressionsbehandling Eftersom Sandell både i sin första artikel (LT 15/2004, sidorna ) och i sin replik (LT 25/2004, sidorna ; 2212) kritiserar SBUs rapport om depressionsbehandling [1] kan det finnas skäl att påminna om vad SBU skriver. I punktsammanfattningen står att flera slags psykoterapier har visat effekt som är likvärdig med den av tricykliska antidepressiva och sannolikt med SSRI vid lätta och måttliga egentliga depressioner. I sammanfattningstexten står att olika former av beteendeterapi och kognitiv beteendeterapi har bäst dokumenterad effekt (flest studier), men att interpersonell och psykodynamisk terapi också visats ha effekt. I punktsammanfattningen av avsnittet om psykoterapeutiska behandlingsformer står att det finns starkast stöd för beteendeterapi, kognitiv terapi och interpersonell terapi, medan stödet för psykodynamisk terapi är mer begränsat, delvis på grund av att terapiformen använts i ett litet antal studier. Psykodynamisk terapi som ensam behandling har aldrig jämförts med antidepressiva läkemedel till skillnad från kognitiv beteendeterapi som ingått i mer än 40 jämförande studier. SBUs krav på psykoterapistudier När SBU värderar psykoterapistudier vill vi att dessa skall vara randomiserade och med oberoende skattare av behandlingseffekt. Vi föredrar studier av väldefinierade patienter diagnostiserade med ett allmänt använt diagnossystem och tar inte med analogstudier (studerande som inte definierats som patienter). Vi är väl medvetna om problemen med utformningen av kontrollgrupp, men delar många forskares önskemål att en placebogrupp skall ingå när psykoterapier jämförs med psykofarmaka. Metaanalyser kan vara värdefulla,

19 men många av dem som gjorts av psykoterapier har haft tvivelaktiga terapikategoriseringar och använt flera utfallsmått från samma studie utan att behandla dessa som beroende av varandra. För flertalet ångestsyndrom saknas helt kontrollerade studier av psykodynamisk terapi, och för specifika fobier och tvångssyndrom torde väl inte ens den mest entusiastiska psykodynamiska terapeut anse sin behandlingsteknik lämplig. Det finns en studie av psykodynamisk terapi för bulimi, inga vid schizofreni eller bipolär sjukdom. För behandling av personlighetsstörningar finns ett växande empiriskt stöd för psykodynamisk terapi, ibland i förening med dagsjukvård. * Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna. Referens 1. Statens beredning för medicinsk utvärdering. Behandling av depressionssjukdomar. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: SBU; 2004.

Teknik eller relation?

Teknik eller relation? Teknik eller relation? Kritiska faktorer i psykoterapi I upprepade metaanalyser har psykoterapi visat sig ha stor generell effekt. Specifika effekter har däremot visat sig små eller mycket små. Effekten

Läs mer

1 av 5 2009 09 17 21:18

1 av 5 2009 09 17 21:18 1 av 5 2009 09 17 21:18 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Gerhard Andersson, professor, leg psykolog, leg psykoterapeut Institutionen för

Läs mer

Evidens = Bevis. 2007-12-07 Bengt-Åke Armelius

Evidens = Bevis. 2007-12-07 Bengt-Åke Armelius Evidens = Bevis 1784: Anton Mesmers avslöjas som charlatan trots att han botat många med utgångspunkt i sin teori om animal magnetism (på gott och ont). Effekter kan finnas, men teorin om orsaken kan vara

Läs mer

Psykologi AV, Psykologiska behandlingsmetoder och psykoterapi, 22,5 hp

Psykologi AV, Psykologiska behandlingsmetoder och psykoterapi, 22,5 hp 1 (6) Kursplan för: Psykologi AV, Psykologiska behandlingsmetoder och psykoterapi, 22,5 hp Psychology MA, Psychological Treatment Interventions and Psychotherapy, 22,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Introduktion till CORE Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Agenda 10:00 Introduktion till CORE Uppkomst, användningsområde, exempel på internationell forskning Introduktion

Läs mer

PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire. En kort introduktion. David Clinton och Rolf Sandell 2003

PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire. En kort introduktion. David Clinton och Rolf Sandell 2003 PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire En kort introduktion David Clinton och Rolf Sandell 2003 PEX är ett självskattningsformulär som har utvecklats av David Clinton och Rolf Sandell,

Läs mer

Vetenskap och evidens

Vetenskap och evidens Vetenskap och evidens Specialistkurs för psykologer SYFTE Kursen riktar sig till psykologer och andra yrkeskategorier som vill fördjupa sina kunskaper inom vetenskaplig metod och relevanta statistiska

Läs mer

Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON!

Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON! Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON! Treatment of pneumonia Blood letting Purging No treatment Mortality

Läs mer

Psykologi GR (C), Klinisk psykologi för psykologprogrammet, 12 hp

Psykologi GR (C), Klinisk psykologi för psykologprogrammet, 12 hp 1 (6) Kursplan för: Psykologi GR (C), Klinisk psykologi för psykologprogrammet, 12 hp Psychology BA (C), Clinical Psychology, 12 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression

Läs mer

Dodo-fågelns dom: Alla vinner!

Dodo-fågelns dom: Alla vinner! Dodo-fågelns dom: Alla vinner! Metaanalys av psykoterapier (Luborsky m. fl. 1975; Wampold, 2001) Slutsats: alla psykoterapier är lika bra Skillnader beror på generella faktorer: Klientens förväntningar,

Läs mer

Kursen ingår som obligatorisk kurs inom psykologprogrammet under terminerna 3 till 10.

Kursen ingår som obligatorisk kurs inom psykologprogrammet under terminerna 3 till 10. Samhällsvetenskapliga fakulteten PSPR07, Kurs 7: Psykoterapi - psykoterapeutisk teori, 20 högskolepoäng Course 7: Psychotherapy Practice and Theory, 20 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande

Läs mer

Psykoterapeutisk fördjupning KBT Termin 7 Ht 2010 9 hp

Psykoterapeutisk fördjupning KBT Termin 7 Ht 2010 9 hp Psykoterapeutisk fördjupning KBT Termin 7 Ht 2010 9 hp Välkommen till kursen Psykoterapeutisk fördjupning KBT! Vår önskan som kursledare och momentansvariga är att under den här kursen, i samarbete med

Läs mer

Om patienten själv får välja

Om patienten själv får välja Om patienten själv får välja Martin Svensson leg. psykolog, doktorand Thomas Nilsson leg. psykolog, doktorand Oldenburg Burnout Inventory, OLBI 120 utmattade patienter Gruppnivå vs individnivå Variationen

Läs mer

Effektiv psykoterapi vid psykisk ohälsa

Effektiv psykoterapi vid psykisk ohälsa Effektiv psykoterapi vid psykisk ohälsa - förändringsförslag av rehabiliteringsgarantin Gunnar Bohman Leg psykolog/leg psykoterapeut Med. Dr. Univ. lektor Stockholms universitet gbn@psychology.su.se Psykoterapi

Läs mer

Psykoterapeutisk fördjupning KBT Termin 7 Vt hp

Psykoterapeutisk fördjupning KBT Termin 7 Vt hp Psykoterapeutisk fördjupning KBT Termin 7 Vt 2011 9 hp Välkommen till kursen Psykoterapeutisk fördjupning KBT! Vår önskan som kursledare och momentansvariga är att under den här kursen, i samarbete med

Läs mer

Psykoterapeutisk fördjupning KBT Termin 7 Vt hp

Psykoterapeutisk fördjupning KBT Termin 7 Vt hp Psykoterapeutisk fördjupning KBT Termin 7 Vt 2012 9 hp Välkommen till kursen Psykoterapeutisk fördjupning KBT! Vår önskan som kursledare och momentansvariga är att under den här kursen, i samarbete med

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar 1 av 5 2009 09 17 21:21 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar Andreas Kihl & Filip Ekelund I sin examensuppsats på psykologprogrammet undersökte

Läs mer

Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015

Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015 2015-10-06 1(6) Östersund 2016-04-24 Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015 Titeln på konferensen

Läs mer

Specialistkurs - Interpersonell Psykoterapi, IPT Nivå B med teoretisk fördjupning, 2018

Specialistkurs - Interpersonell Psykoterapi, IPT Nivå B med teoretisk fördjupning, 2018 Specialistkurs - Interpersonell Psykoterapi, IPT Nivå B med teoretisk fördjupning, 2018 Specialistkurs Interpersonell Psykoterapi, IPT nivå B är fortsättningen för dig som har gått Nivå A i IPT. Du behöver

Läs mer

Specialistkurs - Interpersonell Psykoterapi, IPT Nivå A VT 2019

Specialistkurs - Interpersonell Psykoterapi, IPT Nivå A VT 2019 Specialistkurs - Interpersonell Psykoterapi, IPT Nivå A VT 2019 Interpersonell Psykoterapi (IPT) är en relationsfokuserad psykologisk behandling som är specifikt framtagen för att behandla depression.

Läs mer

Mindmatter AB Surbrunnsgatan 6 411 19 Göteborg Tel. 031-711 52 10 www.mindmatter.se. KBT Vidare. Kursbeskrivning

Mindmatter AB Surbrunnsgatan 6 411 19 Göteborg Tel. 031-711 52 10 www.mindmatter.se. KBT Vidare. Kursbeskrivning Mindmatter AB Surbrunnsgatan 6 11 19 Göteborg Tel. 01-711 52 10 www.mindmatter.se KBT Vidare Kursbeskrivning INNEHÅLL Kursbeskrivning Teori Praktisk tillämpning av teori Struktur Lärare Examination Omfattning

Läs mer

INFORMATION OCH KURSPLAN

INFORMATION OCH KURSPLAN INFORMATION OCH KURSPLAN Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB KBT för psykodynamiker Höstterminen 2015 vårterminen 2016 INFORMATION SAPU inbjuder härmed för sjätte gången till en utbildning

Läs mer

Psykoterapeutisk fördjupning KBT Termin 7 Ht hp

Psykoterapeutisk fördjupning KBT Termin 7 Ht hp Psykoterapeutisk fördjupning KBT Termin 7 Ht 2012 9 hp Välkommen till kursen Psykoterapeutisk fördjupning KBT! Vår önskan som kursledare och momentansvariga är att under den här kursen, i samarbete med

Läs mer

Utbildningsplan för Påbyggnadsutbildning i Psykoterapi, (Post-graduate diploma in Psychotherapy)

Utbildningsplan för Påbyggnadsutbildning i Psykoterapi, (Post-graduate diploma in Psychotherapy) Utbildningsplan för Påbyggnadsutbildning i Psykoterapi, (Post-graduate diploma in Psychotherapy) 90 högskolepoäng Allmänt Psykoterapi som metod för behandling av psykiska problem har fått en ökad betydelse

Läs mer

Lillian Noring Andersson

Lillian Noring Andersson 1 Lillian Noring Andersson Kursplan för Basutbildning( i Kognitiva och beteendeinriktadeterapier, KBT Motsvarande i omfattning 45 högskolepoäng (hp) Övergripande beskrivning av utbildningen Utbildningens

Läs mer

Utvärdering sedan Gun-Eva Andersson Långdahl/ PHUG AB/

Utvärdering sedan Gun-Eva Andersson Långdahl/ PHUG AB/ Deliberate practice Feedback informerad behandling Gun-Eva Andersson Leg. Psykolog Specialist Klinisk och Pedagogisk Psykologi Vad är det som fungerar i behandling? Beskriva vad vi gör, dela erfarenheter

Läs mer

Kursen ingår som obligatorisk kurs inom psykologprogrammet under terminerna 3 till 9. Moment på engelska kan förekomma.

Kursen ingår som obligatorisk kurs inom psykologprogrammet under terminerna 3 till 9. Moment på engelska kan förekomma. Samhällsvetenskapliga fakulteten PSPR07, Kurs 7: Psykoterapi - psykoterapeutisk teori, 20 högskolepoäng Course 7: Psychotherapy Practice and Theory, 20 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande

Läs mer

Att kritiskt granska forskningsresultat

Att kritiskt granska forskningsresultat Att kritiskt granska forskningsresultat Att bedöma forskningsresultatens relevans i ett individärende Agneta Öjehagen Evidensbaserad praktik Utredaren, klinikern har vid val av behandling för missbruket/beroendet

Läs mer

Hur ska vår kompetens se ut - och hur når vi den?

Hur ska vår kompetens se ut - och hur når vi den? Hur ska vår kompetens se ut - och hur når vi den? Gunnar Bohman Med. Dr. Univ. lektor Leg psykolog/leg psykoterapeut Stockholms universitet gbn@psychology.su.se Vad menar vi med en kompetent psykoterapeut?

Läs mer

Anvisningar för kursen Vetenskapsteori och forskningsmetodik i psykoterapi, 10 hp. Kursanvisningar och schema för Vecka 2, vårterminen 2016 PTU14

Anvisningar för kursen Vetenskapsteori och forskningsmetodik i psykoterapi, 10 hp. Kursanvisningar och schema för Vecka 2, vårterminen 2016 PTU14 STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykoterapeutprogrammet Anvisningar för kursen Vetenskapsteori och forskningsmetodik i psykoterapi, 10 hp Kursanvisningar och schema för Vecka 2, vårterminen

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi Dnr FAK1 2011/154 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) Programkod: Programmets benämning: Beslut

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

Christine Andersson /Sokraten 2/99/

Christine Andersson /Sokraten 2/99/ 1 av 5 2009 09 17 20:59 Christine Andersson /Sokraten 2/99/ Två artiklar har i vår publicerats i tidningen Insikten (nr 1 och nr 2 1999) kring ämnet " Integration av psykoterapi ".Conny Thorsson har tidigare

Läs mer

Anvisningar till delkurs KLINISK PSYKOLOGI. 7,5 högskolepoäng

Anvisningar till delkurs KLINISK PSYKOLOGI. 7,5 högskolepoäng STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykologi II 30 högskolepoäng VT 2015 Anvisningar till delkurs KLINISK PSYKOLOGI 7,5 högskolepoäng Version 150526 Inledning Delkursen skall enligt kursplanen

Läs mer

PM2616, kurs 16: Psykoterapi, 45 högskolepoäng Psychotherapy, 45 higher education credits

PM2616, kurs 16: Psykoterapi, 45 högskolepoäng Psychotherapy, 45 higher education credits GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Psykologiska institutionen KURSPLAN PM2616 PM2616, kurs 16: Psykoterapi, 45 högskolepoäng Psychotherapy, 45 higher education credits Avancerad

Läs mer

Psykologi AV, Evidensbaserad psykologisk behandling och psykoterapi för psykologprogrammet, 30 hp

Psykologi AV, Evidensbaserad psykologisk behandling och psykoterapi för psykologprogrammet, 30 hp 1 (6) Kursplan för: Psykologi AV, Evidensbaserad psykologisk behandling och psykoterapi för psykologprogrammet, 30 hp Psychology MA, Evidence-based Psychological Treatment and Psychotherapy, 30 credits

Läs mer

Kursplan specialistkurs för psykologer: HÄLSOPSYKOLOGI

Kursplan specialistkurs för psykologer: HÄLSOPSYKOLOGI WiseMind AB www.wisemind.se Kursplan specialistkurs för psykologer: HÄLSOPSYKOLOGI Kurskod AKO310 1-3 mars, 27-28 april och 19 maj, 2017 Område: klinisk psykologi och pedagogisk psykologi. Inriktning:

Läs mer

!!! De!humanistiska!psykoterapiernas!kunskapsbas!(evidensgrund).! Vad!är!humanistisk!psykoterapi?!! !!!!!

!!! De!humanistiska!psykoterapiernas!kunskapsbas!(evidensgrund).! Vad!är!humanistisk!psykoterapi?!! !!!!! 1 Bilagatill: Uppropförennyhumanistiskpsykoterapiutbildning. D.Stiwne,2014 Dehumanistiskapsykoterapiernaskunskapsbas(evidensgrund). Vadärhumanistiskpsykoterapi? Humanistisk+psykoterapi är,liksomkbtoch

Läs mer

VAD BETYDER TERAPEUTEN FÖR BEHANDLINGSRESULTATET?

VAD BETYDER TERAPEUTEN FÖR BEHANDLINGSRESULTATET? VAD BETYDER TERAPEUTEN FÖR BEHANDLINGSRESULTATET? SVARET ÄR: MYCKET MEN VI VET INTE HUR DE FLESTA PATIENTER HAR NYTTA AV PSYKOTERAPEUTISK BEHANDLING UNGEFÄR 65% MEN NÅGRA FÅR INGEN HJÄLP KANSKE 30% OCH

Läs mer

Kursplan specialistkurs för psykologer HÄLSOPSYKOLOGI

Kursplan specialistkurs för psykologer HÄLSOPSYKOLOGI WiseMind AB Specialistkurser för psykologer www.wisemind.se Kursplan specialistkurs för psykologer HÄLSOPSYKOLOGI Stockholm 28/2-2/3, 12-13/4 och 25/5 2018 Kurskod: RA2310 Kursen är ackrediterad som 1

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Unga vuxnas skattning av tillit till behandling vid psykisk ohälsa. En jämförelse mellan KBT, psykodynamisk. läkemedel

Unga vuxnas skattning av tillit till behandling vid psykisk ohälsa. En jämförelse mellan KBT, psykodynamisk. läkemedel Unga vuxnas skattning av tillit till behandling vid psykisk ohälsa. En jämförelse mellan KBT, psykodynamisk terapi och läkemedel Camilla Harling Linköpings universitet Institutionen för Beteendevetenskap

Läs mer

Vetenskapsteori och forskningsmetodik i psykoterapi, 10 hp Kursanvisningar och schema för Vecka 1, vårterminen 2018 (PT17, termin 2)

Vetenskapsteori och forskningsmetodik i psykoterapi, 10 hp Kursanvisningar och schema för Vecka 1, vårterminen 2018 (PT17, termin 2) STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykoterapeutprogrammet Vetenskapsteori och forskningsmetodik i psykoterapi, 10 hp Kursanvisningar och schema för Vecka 1, vårterminen 2018 (PT17, termin

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Återhämtning - en introduktion

Återhämtning - en introduktion - en introduktion Återhämtning från allvarliga psykiska problem Luleå 24 april 2012 Alain Topor FoU-enheten. Psykiatri Södra Stockholm Institutionen för Socialt Arbete. Stockholms Universitet alain.topor@socarb.su.se

Läs mer

KBT för legitimerade psykoterapeuter och psykologer med annan legitimationsgrundande inriktning.

KBT för legitimerade psykoterapeuter och psykologer med annan legitimationsgrundande inriktning. KBT för legitimerade psykoterapeuter och psykologer med annan legitimationsgrundande inriktning. Höstterminen 2017 Vårterminen 2018 INFORMATION SAPU inbjuder härmed för sjunde gången till en utbildning

Läs mer

INFORMATION OCH KURSPLAN

INFORMATION OCH KURSPLAN INFORMATION OCH KURSPLAN Introduktionsutbildning i affektfokuserad psykodynamisk terapi ht 2018 INFORMATION Inledande utbildning i affektfokuserad psykodynamisk terapi omfattande sex heldagar (kl 9.00-11.30

Läs mer

Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet, 60 poäng (90 högskolepoäng)

Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet, 60 poäng (90 högskolepoäng) Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet, 60 poäng (90 högskolepoäng) Psychotherapy Training Programme, 60 credits (=90 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning 1999-02-23 Reviderad av Styrelsen

Läs mer

INFORMATION OCH KURSPLAN

INFORMATION OCH KURSPLAN INFORMATION OCH KURSPLAN Introduktionsutbildning i affektfokuserad psykodynamisk terapi HT 2016 INFORMATION Inledande utbildning i affektfokuserad psykodynamisk terapi omfattande sex heldagar (kl 9-12

Läs mer

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PM2635 Utredning och psykologisk behandling av individer I, 30 högskolepoäng Assessment and psychological treatment of individuals I, 30 higher education credits Fastställande

Läs mer

INFORMATION OCH KURSPLAN

INFORMATION OCH KURSPLAN INFORMATION OCH KURSPLAN KBT för psykodynamiker Höstterminen 2015 vårterminen 2016 INFORMATION SAPU inbjuder härmed för sjätte gången till en utbildning i kognitiv beteendeterapi (KBT) som vänder sig till

Läs mer

KBT för legitimerade psykoterapeuter och psykologer med annan legitimationsgrundande inriktning. Höstterminen 2017 Vårterminen 2018

KBT för legitimerade psykoterapeuter och psykologer med annan legitimationsgrundande inriktning. Höstterminen 2017 Vårterminen 2018 KBT för legitimerade psykoterapeuter och psykologer med annan legitimationsgrundande inriktning. Höstterminen 2017 Vårterminen 2018 INFORMATION SAPU inbjuder härmed för sjunde gången till en utbildning

Läs mer

Behandling av självskadebeteende. En preliminär kunskapssammanställning

Behandling av självskadebeteende. En preliminär kunskapssammanställning Behandling av självskadebeteende. En preliminär kunskapssammanställning Lars-Gunnar Lundh, Therese Sterner, Thérèse Eriksson, Sofia Åkerman, Sophie Liljedahl och Jonas Bjärehed i Sammanfattning med slutsatser

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

sfkbt:s policydokument i utbildningsfrågor 2008

sfkbt:s policydokument i utbildningsfrågor 2008 sfkbt:s policydokument i utbildningsfrågor 2008 Grundutbildning i kognitiv och beteendeinriktad terapi (KBT) En av föreningens viktigaste uppgifter är att: - främja forskning, utbildning och behandling

Läs mer

Vetenskapsteori och forskningsmetodik i psykoterapi, 10 hp Kursanvisningar och schema för Vecka 2, vårterminen 2018 (PTU16, termin 4)

Vetenskapsteori och forskningsmetodik i psykoterapi, 10 hp Kursanvisningar och schema för Vecka 2, vårterminen 2018 (PTU16, termin 4) STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykoterapeutprogrammet Vetenskapsteori och forskningsmetodik i psykoterapi, 10 hp Kursanvisningar och schema för Vecka 2, vårterminen 2018 (PTU16, termin

Läs mer

Utbildningsplan för Psykoterapeutprogrammet, 60 poäng

Utbildningsplan för Psykoterapeutprogrammet, 60 poäng Utbildningsplan för Psykoterapeutprogrammet, 60 poäng Psychotherapy Training Programme, 60 credits (=90 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning 1999-02-23 Senast reviderad 2004-03-12 1 Utbildningsplan

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Psykologi GR (C), Klinisk psykologi för psykologprogrammet, 12 hp

Psykologi GR (C), Klinisk psykologi för psykologprogrammet, 12 hp 1 (7) Kursplan för: Psykologi GR (C), Klinisk psykologi för psykologprogrammet, 12 hp Psychology BA (C), Clinical Psychology, 12 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression

Läs mer

E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende. Självhjälp på terapikartan

E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende. Självhjälp på terapikartan E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende Per Carlbring Leg Psykoterapeut Leg Psykolog Professor Självhjälp på terapikartan 1 2 3 1. Ren självhjälp 2. Väggledd självhjälp

Läs mer

Psykoterapeutisk fördjupning KBT Termin 7 Ht hp

Psykoterapeutisk fördjupning KBT Termin 7 Ht hp Psykoterapeutisk fördjupning KBT Termin 7 Ht 2011 9 hp Välkommen till kursen Psykoterapeutisk fördjupning KBT! Vår önskan som kursledare och momentansvariga är att under den här kursen, i samarbete med

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykoterapeutprogrammet, 90 hp

STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykoterapeutprogrammet, 90 hp STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykoterapeutprogrammet, 90 hp Anvisningar och schema till kursen Vetenskapsteori och forskningsmetodik i psykoterapi, 10 hp Vårterminen 2011 Kursansvariga

Läs mer

Evidensbaserad psykologisk praktik Vad är det?

Evidensbaserad psykologisk praktik Vad är det? Evidensbaserad psykologisk praktik Vad är det? JONAS RAMNERÖ, STOCKHOLMS UNIVERSITET Vetenskap och beprövad erfarenhet Emminence based treatment Evidence based treatment Evidence based practice Evidence

Läs mer

PC2276, Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning kognitiv beteendeterapi, 45 högskolepoäng

PC2276, Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning kognitiv beteendeterapi, 45 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2276, Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning kognitiv beteendeterapi, 45 högskolepoäng Avancerad nivå Cognitive behaviour therapy, 45 credits, Second

Läs mer

PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng

PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Avancerad nivå Cognitive behaviour therapy, 30 credits, Second Cycle 1. Fastställande Kursplanen har fastställts

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Vad är internetbehandling och vad säger forskningen?

Vad är internetbehandling och vad säger forskningen? Vad är internetbehandling och vad säger forskningen? Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se Upplägg Vad är internetbehandling? Hur ser effekterna

Läs mer

Vad är psykoterapi? Fredrik Odhammar & Anders Jacobsson

Vad är psykoterapi? Fredrik Odhammar & Anders Jacobsson Vad är psykoterapi? 2015-09- 01 2015-09- 08 Fredrik Odhammar & Anders Jacobsson Vad vi tänker ta upp Hur kan man definiera psykoterapi - gemensamma faktorer, teknik TerapeuIsk allians Psykoanalys, psykoanalyisk

Läs mer

Kursen ingår som obligatorisk kurs på psykologprogrammet under terminerna 7 till 10.

Kursen ingår som obligatorisk kurs på psykologprogrammet under terminerna 7 till 10. Samhällsvetenskapliga fakulteten PSPR09, Kurs 9: Psykoterapi - metoder och tillämpning, 18 högskolepoäng Course 9: Psychotherapy - Methods and Application, 18 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande

Läs mer

EFFEKTSTUDIER HVAD KAN(VILL) VI LÆRE FRA SVERIGE?

EFFEKTSTUDIER HVAD KAN(VILL) VI LÆRE FRA SVERIGE? EFFEKTSTUDIER HVAD KAN(VILL) VI LÆRE FRA SVERIGE? Min erfarenhet av RCT Svårinställd ungdomsdiabetes (Olof Rydén, Per Jonsson) Funktionell familjeterapi Familjebehandling vid anorexi (Ulf Wallin) ADHD

Läs mer

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PT2212 Handledning och metodkurs i barn- och ungdomspsykoterapi med kognitiv beteendeterapeutisk inriktning samt utbildn terapi, 20 högskolepoäng Individual Child and Adolescent

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

KAPITEL 6 kunskapsluckor och framtida forskning

KAPITEL 6 kunskapsluckor och framtida forskning 6. Kunskapsluckor och framtida forskning Inledning Den systematiska litteraturgenomgång som genomförts inom ramen för detta projekt har visat att det saknas forskning på vissa områden när det gäller icke-farmakologisk

Läs mer

Kriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument

Kriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument Kriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument Evidens för instrument kan mätas med liknande kriterier som vid mätning av evidens för interventioner 1. Nedan finns en sammanfattning

Läs mer

Gemensamma anvisningar till delkursen P5- PT Psykoterapeutisk teori: Psykodynamisk terapi & Kognitiv beteendeterapi

Gemensamma anvisningar till delkursen P5- PT Psykoterapeutisk teori: Psykodynamisk terapi & Kognitiv beteendeterapi Gemensamma anvisningar till delkursen P5- PT Psykoterapeutisk teori: Psykodynamisk terapi & Kognitiv beteendeterapi Psykologprogrammet, termin 6 7.5 HP, HT- 2017 (ytterligare specifika anvisningar för

Läs mer

Psykoterapeutprogrammet 2016/2017

Psykoterapeutprogrammet 2016/2017 Psykoterapeutprogrammet 2016/2017 90 HP UPPSALA CAMPUS 50% Psykoterapeutprogrammet är en påbyggnadsutbildning i psykoterapi (psykologisk behandling) för personer som har ett annat människovårdande yrke

Läs mer

Kursen ingår som obligatorisk kurs inom kurspaketet Kompletterande utbildning för personer med utländsk psykologexamen, 90 hp.

Kursen ingår som obligatorisk kurs inom kurspaketet Kompletterande utbildning för personer med utländsk psykologexamen, 90 hp. Samhällsvetenskapliga fakulteten PSPV04, Kompletteringskurs: Psykologisk behandling och psykoterapi, 20 högskolepoäng Supplementary Course: Psychological Treatment and Psychotherapy, 20 credits Avancerad

Läs mer

Psykisk ohälsa i Sverige: Omfattning

Psykisk ohälsa i Sverige: Omfattning Psykisk ohälsa i Sverige: Omfattning 20-40% av befolkningen lider av psykisk ohälsa Psykisk ohälsa utgör en femtedel av den samlade sjukdomsbördan 1/3 av samtliga patienter i primärvården har en psykisk

Läs mer

KURSANVISNINGAR Psykoterapeutisk fördjupning KBT Termin 7 Vt hp

KURSANVISNINGAR Psykoterapeutisk fördjupning KBT Termin 7 Vt hp KURSANVISNINGAR Psykoterapeutisk fördjupning KBT Termin 7 Vt 2013 9 hp Välkommen till kursen Psykoterapeutisk fördjupning KBT! Vår önskan som kursledare och momentansvariga är att under den här kursen,

Läs mer

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer

Emotionsfokuserad Terapi (EFT)

Emotionsfokuserad Terapi (EFT) Kursplan Specialistkurs för psykologer Emotionsfokuserad Terapi (EFT) Stockholm, 8-11 maj, 18-21 september och 13-16 november 2019. Vad är EFT? EFT är en behandlingsmetod utvecklad utifrån psykoterapiforskning

Läs mer

Emotionsfokuserad Terapi (EFT)

Emotionsfokuserad Terapi (EFT) Kursplan Specialistkurs för psykologer Emotionsfokuserad Terapi (EFT) Stockholm, 8-11 maj, 18-21 september och 13-16 november 2019. Vad är EFT? EFT är en evidensbaserad behandlingsmetod utvecklad utifrån

Läs mer

Anvisningar till delkurs KLINISK PSYKOLOGI. 7,5 högskolepoäng

Anvisningar till delkurs KLINISK PSYKOLOGI. 7,5 högskolepoäng STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykologi II 30 högskolepoäng HT 2013 Anvisningar till delkurs KLINISK PSYKOLOGI 7,5 högskolepoäng Version 131031 Inledning Delkursen skall enligt kursplanen

Läs mer

PM2616, Kurs 16: Psykoterapi, 45,0 högskolepoäng Psychotherapy, 45.0 higher education credits

PM2616, Kurs 16: Psykoterapi, 45,0 högskolepoäng Psychotherapy, 45.0 higher education credits SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PM2616, Kurs 16: Psykoterapi, 45,0 högskolepoäng Psychotherapy, 45.0 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

Kapitel 12 (utkast av Gerhard Andersson) Psykologisk behandling

Kapitel 12 (utkast av Gerhard Andersson) Psykologisk behandling 1. Kapitel 12 (utkast av Gerhard Andersson) Psykologisk behandling Bakgrund Den mest kända formen av psykologisk behandling är sannolikt psykoterapi. Att definiera psykoterapi är svårt, men enligt en definition

Läs mer

Brännpunkt. Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför?

Brännpunkt. Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför? Brännpunkt Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför? www.menti.com MENTI 1: KOD xxxxxx Vad ska allvarligt sjuka patienter som inte svarar på evidensbaserade behandlingar erbjudas för vård? 1.

Läs mer

Modern krishantering:

Modern krishantering: Modern krishantering: Flexibilitet, ledarskap och stärkta egna resurser Magnus Brolin leg psykolog, leg psykoterapeut Per Calleberg leg psykolog, biolog Mikael Westrell socionom, leg psykoterapeut Kollektiva

Läs mer

Evidensbaserad praktik. Knut Sundell

Evidensbaserad praktik. Knut Sundell Evidensbaserad praktik Knut Sundell Experters utlåtanden, samlade bedömningar, brillianta insikter och skarpsinniga antaganden är ofta vilseledande. J. C. Stanley (1957) Ineffektiva eller skadliga metoder

Läs mer

Placebo och självläkning som

Placebo och självläkning som Placebo och självläkning som friskfaktorer 2011-03-23 Docent Mats Lekander, Stressforskningsinstitutet och Osher centrum för integrativ medicin, Karolinska Institutet Innehåll 1. Exempel på placeboeffekter

Läs mer

KURSPLAN. Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB

KURSPLAN. Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB KURSPLAN Basutbildning i Psykoterapi med speciellt fokus på psykoterapeutiskt arbete med ungdomar och Unga Vuxna 2016-2017. Start 21 januari 2016 Den psykiska ohälsan hos ungdomar och unga vuxna ökar tillsammans

Läs mer

BEHANDLING AV DROGBEROENDE

BEHANDLING AV DROGBEROENDE BEHANDLING AV DROGBEROENDE Mats Fridell SKL & Lund University 2010-03-05 -Amata, -Brewer -Burke -Carter -Crits-Christoph farmaka et al (2004) (2006). (1982) 8 69 6 RCT st av studier -Opiatbehandling, RCT

Läs mer

Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.

Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument. Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument. Vilka metoder granskas? Hur granskas de? Finns det effektiva och evidensbaserade metoder? Jenny Rehnman jenny.rehnman@socialstyrelsen.se

Läs mer

ÅNGESTHJÄLPEN. David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se. www.psykologpartners.se www.kbtonline.se

ÅNGESTHJÄLPEN. David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se. www.psykologpartners.se www.kbtonline.se ÅNGESTHJÄLPEN David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se www.psykologpartners.se www.kbtonline.se ÅNGESTHJÄLPEN David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se www.psykologpartners.se

Läs mer

Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB

Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB KURSPLAN Grundläggande (Bas) utbildningi Psykoterapi 2017-2018 Kursstart 24 augusti 2017. Motsvarande 45 hp ÖVERGRIPANDE MÅL Studenten skall efter avslutad utbildning kunna: Bedriva evidensbaserad psykoterapi

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykologprogrammet. Psykoterapeutisk fördjupning KBT, ht hp

STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykologprogrammet. Psykoterapeutisk fördjupning KBT, ht hp 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykologprogrammet Psykoterapeutisk fördjupning KBT, ht 2013 9 hp 1 2 Psykoterapeutisk fördjupning KBT, ht 2013 VECKA DAG DAT TID S TEMA FÖRELÄSARE 36

Läs mer

specialiserad psykologisk bedömning och behandling

specialiserad psykologisk bedömning och behandling Kursplan specialistkurs för psykologer Stress och utmattning specialiserad psykologisk bedömning och behandling Kursens inordning i specialistutbildningen Kursen är ackrediterad som fördjupningskurs inom

Läs mer

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PT2410 Handledarutbildning i psykoterapi med inriktning kognitiv beteendeterapi, 45 högskolepoäng Psychotherapy Supervision, focusing on cognitive behavioural therapy, 45 higher

Läs mer