Insatser för att bli självförsörjande

Transkript

1 Revisionsrapport Insatser för att bli självförsörjande Katrineholms kommun Ingrid Norman, certifierad kommunal revisor november 2011

2 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1. Bakgrund Uppdrag och revisionsfrågor Metod och avgränsning 3 2. Inledning Bakgrund Fler nämnder insatser för egen försörjning Inre organisation socialförvaltningen 4 3. Granskningsresultat Mål och riktlinjer - uppföljning Metoder vid handläggning och utredning Individuell planering och uppföljning Iakttagelser och bedömning Överensstämmelse mellan tillgång på insatser och behov? Individinriktade insatser Generellt riktade insatser Uppföljning och utvärdering Rutiner för samverkan och samarbete Samverkan socialnämnden och arbetsförmedlingen Samverkan socialnämnden och Viadidakt Iakttagelser och bedömning 11

3 Sammanfattande bedömning På uppdrag av revisorerna i Katrineholm har genomfört en fördjupad granskning av vilka åtgärder socialnämnden vidtagit för att enskilda personer med försörjningsstöd ska få tillgång till insatser för att på sikt klara sin egen försörjning. Granskningen har utgått från revisionsfrågorna; Säkerställer nämnden att de som är beroende av ekonomsikt bistånd får tillgång till insatser för att i framtiden klara sin försörjning på egen hand? Vilka åtgärder vidtar socialnämnden för att hindra fortsatt kostnadsutveckling? Vi konstaterar att socialnämnden inte förfogar över samtliga resurser för att enskilda ska nå egen försörjning, men att nämnden tydliggjort sin inriktning. Efter genomförd granskning, är vår sammanfattande bedömning, att socialnämnden inom ansvarsområdet styrt och följt upp verksamheten för att nå målen. Behov finns av ytterligare intern styrning och uppföljning och vi har uppfattat att ett internt utvecklingsarbete har påbörjats. För att förhindra fortsatt kostnadsutveckling har socialnämnden tagit initiativ, dels till generella insatser, dels uppmärksammat kommunstyrelsens budgetberedning på behoven. Den samlade bedömningen har gjorts utifrån resultatet från följande kontrollmål: Finns mål och riktlinjer för arbetet med insatser för att hjälpa personer att bli självförsörjande? Socialnämnden har antagit tydliga övergripande mål och åtaganden i syfte att den enskilde ska nå egen försörjning och det finns system för uppföljning. Målen har inte nåtts, enligt vår bedömning till stor del beroende på omvärld och hur andra nämnder och myndigheter utför sina uppdrag. Men den bristande måluppfyllelsen beror även på att försörjningsenheten inte arbetat på något strukturerat och systematiskt sätt för att nå målen. Ett internt utvecklingsarbete har påbörjats. Används metoder för att bedöma behov av insatser? Förekomst av individuella handlingsplaner? Inom försörjningsenheten tillämpas lite olika metoder för att bedöma behov. Vår bedömning är att utredningsarbetet inte sker på något medvetet och systematiskt sätt i syfte att kartlägga och bedöma behov av insatser för att nå egen försörjning. Det upprättas genomförandeplaner, i enlighet med nämndens riktlinjer, men kvaliteten på planerna behöver förbättras. Finns en överensstämmelse mellan tillgång på insatser och behov? Efter en tydliggjord ansvarsfördelning mellan socialnämnden och Viadidaktsnämnden förfogar socialnämnden inte över några arbetsinsatser på individnivå. Inom Viadidakt finns ett antal insatser och verksamheter för personer som är arbetslösa och som behöver stöd. Vi har uppfattat att socialnämnden och Viadidakt behöver diskutera och komma överens om de målgrupper som i första hand ska beviljas bistånd i form av kompetenshöjande insats. 1 av 13

4 I vilken utsträckning sker uppföljning och utvärdering av insatser på individnivå respektive verksamhetsnivå? Nämndens riktlinjer reglerar hur och när uppföljning ska ske på individuell nivå. Vår personaktgranskning visade att individuell uppföljning dokumenterats endast sporadiskt och då i form av lägesbeskrivning d v s ingen regelrätt utvärdering. Det har varierat i nämndens krav på uppföljning och utvärdering av vad generella insatser har lett till. Granskning har inte skett av vilken effekt Viadidakts insatser haft. Finns rutiner för samarbete och samverkan? Formellt samverkansavtal som reglerar samverkan (syfte, former och frekvens) mellan socialnämnden och Viadidakt saknas. Samverkanskontakter förekommer på olika nivåer och förslag till samverkansrutiner är på gång. Granskningen ger indikationer på att samverkan kan utvecklas ytterligare. 1. Bakgrund Enligt Socialtjänstlagen har den som inte själv kan tillgodose sina behov eller får dem tillgodosedda på annat sätt rätt till bistånd för sin försörjning och livsföring i övrigt. I arbetet med ekonomiskt bistånd är socialtjänstens huvuduppgift att hjälpa personer så att de klarar sin försörjning på egen hand, vilket också är betydande för att verksamheten drivs effektivt och ändamålsenligt. Revisorernas förstudie år 2010 visar att kommunens ekonomiska bistånd har ökat kraftigt sedan 2007 både i antal mottagare och i kostnad per invånare. Förstudien visar att uppföljning till nämnden fungerar väl. Fortsatt granskning inriktas mot vilka åtgärder som nämnden vidtar Uppdrag och revisionsfrågor Revisorerna i Katrineholm har efter genomförd förstudie beslutat om en fördjupad granskning. Granskningen ska besvara följande revisionsfrågor: Säkerställer Socialnämnden att de som är beroende av ekonomiskt bistånd får tillgång till insatser för att i framtiden klara sin försörjning på egen hand? Vilka åtgärder vidtar Socialnämnden för att hindra fortsatt kostnadsutveckling? Kontrollmål: Finns mål och riktlinjer för arbetet med insatser för att hjälpa personer att bli självförsörjande? Används metoder för att bedöma behov av insatser? Förekomst av individuella handlingsplaner? Finns en överensstämmelse mellan tillgång på insatser och behov? I vilken utsträckning sker uppföljning och utvärdering av insatser på individnivå respektive verksamhetsnivå? Finns rutiner för samarbete och samverkan? 2 av 13

5 1.2. Metod och avgränsning Granskningen har avgränsats till den verksamhet inom Socialnämnden som handlägger ekonomiskt bistånd till enskilda personer samt nämndens samverkan med andra verksamheter inom kommunen. Granskningen har genomförts genom intervjuer med förvaltningschef, verksamhetschef, verksamhetsledare samt sex handläggare inom försörjningsstödsenheten. Vi har även haft kontakt med chef för Viadidakt arbetsmarknad. Underlag för granskningen har varit socialnämndens reglemente och budgetdokument, socialnämndens övergripande plan, socialförvaltningens verksamhetsplan, delegationsordning, rutiner för handläggning, några utredningar som gjorts inför utveckling av verksamhetsområdet samt nämndens protokoll för år För att verifiera handläggningen har vi granskat totalt 10 personakter. 2. Inledning 2.1. Bakgrund Försörjningsstöd (ekonomiskt bistånd) är tänkt att vara en kortvarig lösning vid tillfälliga försörjningsproblem, men har utvecklats till ett långvarigt stöd i många av landets kommuner. Stödbehovet är i hög grad präglat av konjunkturläget, förändringar i trygghetssystem och hur väl integrationen lyckats. Andel vuxna biståndstagare efter vanligaste försörjningshindret på kommunnivå under 2010 I en mätning som gjordes av Socialstyrelsen avseende år 2010 visas att arbetslöshet (genomsnittet i riket) var det största hindret till egen försörjning (39 %). Uppgifterna har Socialstyrelsen samlat in från respektive kommun. Det kan finnas brister i kvaliteten på grund av felregistreringar. Statistiken ger dock ett underlag till reflektioner. Arbetslös, ingen el otillr ers Sjukskr m läkarintyg Sjukeller aktivitetsersättn Arbetshinder sociala skäl Föräldraledig, otillräckl ers Arbetar, otillräckl inkomst Språkhinder Utan försörjningshinder Annat Kod saknas Katrineholm Nyköping Strängnäs Riket Hämtat från Socialstyrelsens offentliga statistik Statistik över försörjningshinder och ändamål med ekonomiskt bistånd år av 13

6 Antal vuxna biståndstagare efter vanligaste försörjningshindret Katrineholm; aug okt 2011 Arbetslös ingen ers Arbetslös otillr ers Sjukskr m läkarintyg Sjukeller aktivitetsersättn Arbetshinder sociala skäl Föräldraledig, otillräckl ers Arbetar, otillräcklig inkomst Språkhinder Utan försörjningshinder Annat övrigt Totalt antal beslut o antal personer Augusti /579 September /609 Oktober /559 Hämtat från förvaltningens egen statistik över försörjningsstöd aug okt år 2011 Socialnämnden tar del av muntlig information och statistik regelbundet, både den som visas ovan samt statistik som visar försörjningsstödsenhetens arbetsmängd (antal hushåll, aktualiseringar, avslutade ärenden, könsfördelning och åldersgrupper). Under år 2011 (januari t o m oktober) har antalet hushåll med försörjningsstöd pendlat mellan stycken. För oktober var antalet 866 hushåll, en nedåtgående trend från juli månad som visade störst antal hushåll med försörjningsstöd. Antalet unga (18-24 år) har pendlat mellan hushåll, även dessa med en nedåtgående trend och var i oktober, 232 stycken. Den genomsnittliga utbetalningen per månad och hushåll var för oktober månad kr Fler nämnder insatser för egen försörjning Inom Katrineholms kommun är fler nämnder direkt eller indirekt involverade i arbetet med att fler invånare ska nå egen försörjning. Socialnämnden ansvarar enligt reglementet för vad i lag sägs om socialnämnd och fullgör kommunens uppgifter inom socialtjänstlagen i enlighet med sitt verksamhetsansvar. Det gäller bl a uppgifter som råd, stöd, biståndsprövningar och behandlingsinsatser enligt socialtjänstlagen. Viadidaktnämnden ansvarar enligt reglementet bl a för utvecklingsinsatser för unga som är utanför arbetsmarknad och utbildning, för arbete med vuxna arbetslösa som har behov av särskilt stöd, för kommunal vuxenutbildning och andra kompetensutvecklande insatser. Viadidaktnämnden har även ansvar för flykting- och invandrarintroduktionen och för Sfi. Denna granskning är riktad mot socialnämndens arbete med insatser för att minska kostnaderna för försörjningsstöd Inre organisation socialförvaltningen Inom försörjningsstödverksamheten finns förutom handläggare för försörjningsstöd (13 tjänster) även två handläggare med ansvar för budgetrådgivning, skuldsanering och sociala kontrakt. Personer utan stadigvarande arbete har svårt att få bostad och det finns uppskattningsvis cirka 70 sociala kontrakt som regelbundet ska följas upp. Inom gruppen försörjningsstödshandläggare finns både de som arbetat länge, relativt nyanställda samt några visstidsanställda. Handläggarna har i genomsnitt cirka 65 ärenden att handlägga. Handläggarna har specialiserats så att fyra arbetar med 4 av 13

7 åldergruppen upp till 25 år och åtta arbetar med personer över 25 år. En handläggare finns placerad i den förvaltningsgemensamma mottagningsgruppen. Verksamheten leds av en verksamhetschef (kom sommaren 2010) med stöd av en verksamhetsledare (kom september 2011). Verksamhetschefen har även ansvar för reception och viss administrativ personal. 3. Granskningsresultat I kommunstyrelsens budgetplan för år 2011 konstaterades att en av de framtida utmaningarna var den höga arbetslösheten i kommunen. I augusti 2010 var 9,8 procent av befolkningen i Katrineholm arbetslösa. Arbetslösheten var ännu högre bland ungdomar där hela 18,5 procent av ungdomar mellan år var utan arbete. Eftersom ungdomar, i högre grad än den övriga befolkningen, inte hunnit kvalificera sig till a-kassan, innebär den höga ungdomsarbetslösheten även höga kostnader för försörjningsstöd. För att åstadkomma fler individers egen försörjning lade kommunstyrelsen ut ett antal åtaganden till flera berörda nämnder. Det var till Service- och tekniknämnden (ta emot fler praktikantgrupper), till Viadidaktnämnden (fler med godkänt inom vuxenutbildningen och inom SFI, öka antalet språkpraktikplatser samt öka och utveckla samverkan med socialnämnden) samt till Socialnämnden. Extra prioriterade för insatserna var unga upp till 26 år Mål och riktlinjer - uppföljning De av socialnämndens resultatmål, åtaganden och aktiviteter som har direkt bäring på minskat försörjningsstöd och arbete för egen försörjning redovisas nedan. Där framgår även resultatet av uppföljningen i samband med delårsrapporten. Resultatmål - åtagande Vi medverkar till att 20 personer med försörjningsstöd under 2011 erbjuds yrkesutbildning Alla personer aktuella för försörjningsstöd ska ha en genomförandeplan inom tre månader Alla unga vuxna (16-24 år) som hänvisas till Vägvisarna ska erbjudas praktik inom 14 dagar Uppföljning Delår Utfall: 0 Månad Utfall: 40% Månad Utfall: 56 % Ovanstående resultatmål och åtaganden återfinns i Socialförvaltningens verksamhetsplan för I verksamhetsplanen fastställs även att nämnden i december 2010 beviljats ekonomiska medel för 20 anställningar med statsbidrag från Arbetsförmedlingen. Samverkan hade inletts med målet att snabbt få ut personer i anställningar. 5 av 13

8 I socialförvaltningens verksamhetsplan framgår även socialnämndens inriktningsmål: Att utveckla arbetsmetoder genom att stärka barnperspektivet i utredningar, att tydliggöra uppdraget gentemot Viadidakt och att regelbundet inventera vilka klienter som kan ta del av arbetsförmedlingens åtgärder. Dessutom ingår att utveckla intern samverkan främst mot mottagningen. Försörjningsstödsenheten har inte någon egen verksamhetsplan/handlingsplan utan den ingår i socialförvaltningens övergripande plan. I delårsrapporten för året redovisas resultatet av åtagandena. Kommentarer till utfallet är att nya inventeringar görs med avsikt att få ut personer i yrkesutbildning (planeras vara påbörjade före sista december 2011) och att åtgärdsplan tagits fram för att öka antalet genomförandeplaner. Beträffande den låga andelen unga vuxna till praktik (via Vägvisarna) skrivs att de haft ett lågt inflöde och att en översyn av arbetsmetoden pågår. Socialnämnden tog i budgetberedningen upp behovet av extra arbetstillfällen, och i oktober 2011 fattar kommunstyrelsen beslut om ett projekt Arbetslinjen i syfte att öka antalet arbetstillfällen i kommunen och minska antalet försörjningsstödstagare. Projektet ska inledas i januari 2012 och pågå i ett år. Målet är att 100 personer som lever på försörjningsstöd och ej erhåller a-kassa ska anställas på 75 %-iga tjänster under minst sex månader inom någon av kommunens förvaltningar. Det finns en projektbeskrivning. Resultatet ska återrapporteras till kommunstyrelsen i mars De övergripande riktlinjer som finns för arbetet med försörjningsstöd är antagna av socialnämnden i december I riktlinjerna tydliggörs att biståndet ska utformas så att den enskilde blir självförsörjande. Riktlinjerna visar även på några skiftande arbetssätt med hänsyn till den bakomliggande orsaken till behovet av försörjningsstöd. Där framgår vilka krav som ska kunna ställas på klienter samt vilka samverkanspartners som kan bli aktuella. De handläggare som intervjuades ansåg att nuvarande riktlinjer var väl kända och till nytta i arbetet. Riktlinjerna var vid granskningstillfället föremål för revidering med start under våren Det är oklart när översynen kommer att vara färdig då den görs med stor delaktighet från berörda handläggare. Riktlinjerna kommer att anpassas till förändringar i lagstiftning, organisationsförändring, förändrad prisnivå samt att de ska få en tydligare struktur. Delegationsordning finns och är aktuell. Internkontrollplanen för år 2011 lyfter fram att rutiner för sociala kontrakt ska kontrolleras, att riktlinjerna för försörjningsstöd ska följas upp inom fem områden samt att barnperspektivet ska synliggöras i bedömningar Metoder vid handläggning och utredning Sedan två år tillbaka finns inom socialförvaltningen en gemensam mottagningsgrupp (myndighetsgrupp med 6,5 handläggare) där alla nya ansökningar/anmälningar tas emot. Mottagningsgruppen gör en grundutredning där de utre- 6 av 13

9 der behov och fattar beslut, men de gör ingen planering. Om behovet hos den enskilde beräknas överstiga tre månader lämnas ärendet över till försörjningsenhetens verksamhetsledare som därefter fördelar ärendet vidare till någon av försörjningsstödshandläggarna. Den handläggare som utses att ta över ärendet brukar därefter kalla klienten till ett första sammanträffande. Under hösten 2010, i ett försök att strukturera upp handläggarnas arbete upprättade verksamhetschefen en övergripande arbetsrutin. Ett antal normer formulerades för när besök kan vara lämpligt i samband med ansökan och bedömning samt hur strukturen bör vara för nödvändig dokumentation. Försörjningsstödshandläggarna gör inga grundutredningar utan tar över den utredning som gjorts av socialsekreterare i mottagningsgruppen. Den personaktsgranskning vi genomförde visar att försörjningsstödshandläggarnas utredningar är kortfattade och görs i löpande text. Vid intervjuerna uppges att de inte använder någon gemensam metod för att handlägga försörjningsstöd. Tre handläggare har genomgått en utbildning i ASI 1, en metod som ofta används för insatser till missbrukare. Några av handläggarna uppger att de har utbildats i olika metoder som MI 2 och i systemteori och en av handläggarna har genomgått en nätverksledarutbildning. Inom försörjningsenheten fanns till för några månader sedan en gemensam ingång för unga klienter (16-24 år) Vägvisaren där två handläggare ansvarade för att snabbt placera unga i praktik. I samband med tydliggörande av socialnämndens uppdrag har Vägvisaren upphört och motsvarande ingång finns nu inom Viadidakt Individuell planering och uppföljning I socialnämndens åtagandedokument konstateras vikten av att varje individs resurser och behov kartläggs och att ungdomar rustas för de behov/den arbetsmarknad som finns i omvärlden. Nämndens riktlinjer lyfter fram att en genomförandeplan ska upprättas tillsammans med den enskilde, med AF 3 och Viadidakt arbetsmarknad. I planen ska framgå vad socialtjänsten respektive den sökande ska bidra med för att nå målet egen försörjning. Vid bedömning av rätten till försörjningsstöd kontrollerar handläggarna om klienten har kontakt med AF och om det där finns en upprättad handlingsplan. Om personen inte är inskriven på AF och behöver stöd för att komma igång fattas beslut om försörjningsstöd med villkor om deltagande i praktik eller annan kompetenshöjande åtgärd (ges genom Viadidakt). En genomförandeplan ska ha upprättats inom tre månader efter biståndsbeslutet. De personakter vi granskat innehöll samtliga genomförandeplaner. Samtliga hade ett övergripande mål Egen försörjning och en underrubrik Hur kommer jag dit. Ingen av genomförandeplanerna hade några delmål som angav vägen för att nå egen försörjning. I flertalet av planerna fanns endast kortfattade konstateranden (lägesbeskrivningar) av aktuella förhållanden. Endast i två av de genomförandepla- 1 ASI = Addiction Severity Index ett verktyg för att kartlägga och bedöma problem och resurser. Verktyget har bearbetats och anpassats av Socialstyrelsen 2 Motiverande samtal en intervjuteknik 3 AF = arbetsförmedling 7 av 13

10 ner vi tog del av redovisades aktiviteter över vad som skulle utföras den närmsta tiden, en form av ömsesidig överenskommelse Iakttagelser och bedömning Kommunstyrelsen visar genom sina riktade mål, både gentemot socialnämnden och mot övriga berörda nämnder, att det är en gemensam uppgift att på olika sätt arbeta för att enskilda ska nå egen försörjning. Vi bedömer att det inom socialnämnden finns tydliga övergripande mål och åtaganden med inriktning att öka den enskildes egna förutsättningar för egen försörjning och minska försörjningsstödet. Vi bedömer även att det finns system för uppföljning. Uppföljningen i delårsrapporten visar att socialnämndens mål inte nåtts. Orsaken till att målen inte nåtts bedömer vi till stor del beror på att arbetet med att nå egen försörjning (och minska kostnaderna för försörjningsstöd) i hög grad påverkas av både konjunktur, trygghetssystem och att andra berörda utför sina uppdrag. Vi bedömer att socialnämnden har vidtagit åtgärder på en generell nivå som på sikt bör leda till en återgång i trygghetssystemen för ett antal personer. Den bristande måluppfyllelsen kan även till viss del bero på att försörjningsenheten, enligt vår bedömning, inte arbetat på något strukturerat och systematiskt sätt för att enskilda ska nå egen försörjning. Det har varit förändringar inom närmsta ledningen för enheten och ett utvecklingsarbete har påbörjats med att tydliggöra uppdrag och ansvarsfördelning, dels mellan nämnderna (Viadidakt och socialnämnden) när det gäller målgrupperna, dels internt inom försörjningsenheten. Inom försörjningsenheten upprättas genomförandeplaner/individuella handlingsplaner i enlighet med riktlinjerna, men i dagsläget saknas rutiner och vägledningar/mallar till stöd för att bedöma förutsättningar/behov vilket leder till att de individuella handlingsplanerna inte blir ändamålsenliga. I personaktsgranskningarna ser vi exempelvis inga kartläggningar över den sökandes egna resurser, erfarenheter och bedömning av behov. Vi saknar även motiveringar till varför valda åtgärder bedöms vara de rätta. Vi rekommenderar att riktlinjerna tydliggör vikten av planering, uppföljning och utvärdering av insatser för att nå målet egen försörjning. Vi uppfattar ingen systematik i arbetet varken med metoder eller i struktur för att bedöma den enskildes behov av stöd med målet att nå egen försörjning Överensstämmelse mellan tillgång på insatser och behov? Individinriktade insatser Handläggarna uppger huvudprincipen vara att alla personer som söker försörjningsstöd och som inte är sjukskrivna, föräldralediga eller ålderspensionärer bedöms stå till arbetsmarknadens förfogande. AF:s insatser styrs från nationell nivå och den lokala anpassningen är liten. Utgångsläget är att den enskilde inledningsvis ska söka arbeten själv, vilket för unga innebär att de först efter cirka tre månader skrivs in i ungdomsgarantin (om de är arbetsföra) och kan få stöd från AF:s handläggare. För vuxna långtidsarbetslösa kan inskrivning ske i Jobb- och aktivitetsgarantin då stöd ges individuellt via coachning. 8 av 13

11 För de personer som bedöms stå till arbetsmarknadens förfogande uppmanar försörjningsstödshandläggarna den enskilde att söka kontakt med AF och därigenom få sitt stöd. För att bevaka och stötta att enskilda personer ansöker om jobboch utvecklingsgarantin (inklusive aktivitetsstöd) genom AF:s försorg har socialnämnden sedan hösten 2011 låtit inrätta en tillfällig befattning inom försörjningsstödet. För personer som bedöms ha behov av stöd för att komma in på arbetsmarknaden fattar handläggaren beslut om bistånd med villkor om kompetenshöjande insats. För ungdomar innebär det kontakt med Ungdomstorget (Viadidakt) och för vuxna Testplatser (Viadidakt). När den enskilde kommer till Viadidakt görs en individuell kartläggning av resurser och en handlingsplan upprättas för det fortsatta stödet. Det finns ett samverkansavtal mellan socialnämnden och Viadidakt som gäller från där IFO:s respektive Viadiakts åtaganden och arbetsrutiner regleras. Samtal med företrädare från Viadidakt tyder på behov av att samarbetsparterna gemensamt diskuterar och definierar vilka målgrupper som ska prioriteras för beslut om bistånd med villkor om kompetenshöjande insats. Det finns nyligen upprättade/förslag till arbetsrutiner mellan socialnämnden och Viadidakt i samarbetet runt enskilda individer i vardera åldersgruppen. Nya beslut har tidigare överlämnats successivt, och den senaste tiden har antalet beslut ökat. Detta har lett till att nya beslut nu överlämnas en gång per vecka via verksamhetsledare Generellt riktade insatser Socialnämnden har strävat efter att satsa på en del generella insatser riktade mot olika målgrupper som uppbär försörjningsstöd. En kartläggning av de personer som uppbar försörjningsstöd under en månad år 2008 visade på en överrepresentation av personer med invandrarbakgrund samt unga vuxna. Det framgick även att de sociala trygghetssystemen inte gav tillräckligt ekonomiskt stöd samt att det i undersökningsgruppen fanns många med arbetshinder. Mot bakgrund av kartläggningen lämnades ett antal förslag på åtgärder till socialnämnden. Bland annat ett förslag om att tillfälligt anställa ett antal personer (totalt ca 100 st) med bakomliggande syfte att de åter ska komma in i de ordinarie trygghetssystemen. Förslaget återkom hösten 2011 i form av projekt Arbetslinjen, med planerad start från och med januari I november 2010 lämnades ett förslag till nämnden om ekonomiska medel för 20 kommunala Trygghetsanställningar (beredskapsanställningar) för personer med lång väg tillbaka till arbetslivet och med behov av anpassat arbete. Förslaget är en arbetsmarknadsåtgärd i samverkan med AF, som kommer att ersätta ca 80 % av lönekostnaderna. För att kunna genomföra anställningarna krävs insatser från AF:s s k SIUS 4 -konsulenter. Vid granskningstillfället fanns mellan 6-7 trygghetsanställda i kommunen. 4 SIUS = Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd 9 av 13

12 Någon ytterligare mer genomgripande kartläggning av målgruppen har inte gjorts av socialnämnden i syfte att identifiera målgrupper. Viss kartläggning sker genom den statistik som kodas och lämnas till Socialstyrelsen varje kvartal och genom de nyckeltal som regelbundet redovisas i nämnden. De målgrupper som de intervjuade handläggarna anser vara svåra att finna insatser till är personer som är sjukskrivna men inte uppbär sjukpeng eller sjukersättning från Försäkringskassa. För dessa personer behövs en arbetsförmågebedömning, vilket uppges vara svårt att få till stånd. Det handläggarna också efterlyser som ett behov är en s k lågtröskelverksamhet till personer som står långt från arbetsmarknaden och som i första hand behöver en rutinbunden dag och en social gemenskap som första steg ut Uppföljning och utvärdering För att följa utvecklingen håller handläggarna kontakt med den enskilde under tiden denne deltar i program på AF eller Viadidakt. Det sker genom personliga möten på socialkontoret varje månad. Enligt nämndens riktlinjer ska den upprättade genomförandeplanen följas upp och revideras var tredje månad. Den uppföljning som görs sker antingen vid direktkontakt med den enskilde eller i s k trepartsmöte, d v s med antingen AF eller Viadidakt tillsammans med den enskilde och handläggare. Vår personaktsgranskning visade att uppföljningar hade dokumenterats i hälften av ärendena. Uppföljningarna fanns noterade antingen i reviderade genomförandeplaner eller i journalanteckningar, i båda fallen i form av en lägesbeskrivning. Det framgick inte i något fall vad insatsen/kontakten lett till, eller om målet var nått. Handläggare deltar inte i verksamhetsutvärderingar. Granskningen visar att det varierat beträffande nämndens krav på uppföljning och utvärdering av vad nämndens generella insatser lett till. I nämndens skrivelse angående kommunala Trygghetsanställningar (från november 2010) framgår exempelvis inte hur insatserna ska följas upp och utvärderas. Förslaget bygger på en samverkan mellan AF och socialnämnden, där socialnämnden enligt uppgift är projektägare, medan AF lämnar bidrag till anställningarna. För det senaste projektet Arbetslinjen finns det en projektplan med tidplan, organisation och ansvarsfördelning samt avrapportering Rutiner för samverkan och samarbete Samverkan socialnämnden och arbetsförmedlingen Det förekommer regelbunden samverkan på handläggarnivå en gång per månad både avseende individer och för information om förändringar och nya direktiv. Försörjningsenhetens handläggare bedömer samverkan fungera bra med en god kommunikation, men att olika insatser drar ut på tiden, att Af har en strikt reglering och begränsat med resurser Samverkan socialnämnden och Viadidakt Det finns inte något aktuellt samverkansdokument som styr syftet med samverkan mellan socialnämnden och Viadidakt eller hur den ska gå till. Enligt intervjuer finns ambitioner från båda håll att få till stånd ett samverkansdokument som stödjer samverkansarbetet. 10 av 13

13 Trots avsaknad av samverkansdokument så finns en regelbundenhet i träffar mellan nämnderna/verksamheterna på flera olika nivåer. Två gånger per halvår sammanträffar respektive ordförande för socialnämnd (Katrineholm och Vingåker), ordförande för Viadidakt med de tre förvaltningscheferna för övergripande diskussioner, för information och för uppföljning av olika beslut. Samverkan förekommer även på verksamhetschefsnivå, då mer operativ samverkan diskuteras som exempelvis överlämningsrutiner och former för hur de ska samarbeta. Socialnämndens verksamhetschef och verksamhetsledare ser förbättringsbehov i samarbetet, behov finns av mer ömsesidig information om förändringar, uppföljning av förslag som lämnas m m. Dessutom förekommer regelbunden samverkan på handläggarnivå, avseende arbetat med den enskilde individen. Det förekommer även trepartsmöten för uppföljning om hur de ska gå vidare i det enskilda ärendet. Handläggarna tycker att samverkan på individnivå fungerar bra. Inom försörjningsstödsenheten har påbörjats ett utvecklingsarbete med målet att renodla uppdraget och i större omfattning inrikta sitt arbete på de personer som står längst från arbetsmarknaden på grund av social problematik. Det ska tydliggöra Viadidakts ansvar för arbete med arbetsmarknadsfrågor medan socialförvaltningen ska påtala behov av åtgärder till Viadidakt Iakttagelser och bedömning Efter den tydliggjorda ansvarsfördelningen mellan socialnämnden och Viadidakt förfogar inte socialnämnden längre över några specifika arbetsinsatser, med undantag av den planerade Arbetslinjen som ska starta i januari Socialnämnden blir därför beroende av ingångarna via Viadidakt respektive AF, samt att dessa fullgör sina uppdrag så den enskilde kan nå egen försörjning. Granskning har inte skett av om de olika arbetsmarknadsinsatserna som står till buds motsvarar behoven, men vi kan konstatera att Viadidakt har ett antal insatser och verksamheter för personer som är arbetslösa och behöver stöd för att nå egen försörjning. För att nå målet om egen försörjning bedömer vi det även vara nödvändigt att representanter för socialnämnden respektive för Viadidaktnämnden är överens om de målgrupper som i första hand ska föras över till insatser inom Viadidakt samt formerna för hur det görs. Hur Viadidakt har lyckats i sitt uppdrag har inte granskats. Det samverkansavtal vi tagit del av bedömer vi inte längre vara aktuellt utan det behöver revideras så det stämmer överens med förändrat arbetssätt, organisation och insatser hos Viadidakt. Men socialnämnden har fortfarande ett ansvar att följa upp planeringen runt den enskilde som uppbär försörjningsstöd och fått beslut om kompetenshöjande insats. För att kunna följa upp och utvärdera de insatser som ges bedömer vi att de genomförandeplaner som upprättas inom försörjningsstödsenheten måste bli tydligare med mål och delmål på individuell nivå. Vi rekommenderar att de rutiner som håller på att utarbetas inom försörjningsstödsenheten även ger stöd och metod för arbetet med planering och uppföljning samt utvärdering på individuell nivå. 11 av 13

14 Socialnämnden har vidtagit åtgärder på en generell nivå som på sikt, enligt vår bedömning, bör leda till en återgång i trygghetssystemen för ett antal personer. Vi rekommenderar nämnden att alltid, inför de tillfällen nämnden startar generella insatser, upprätta en projektbeskrivning med mål, tidplan, ansvarsfördelning samt beskrivning över hur uppföljning och utvärdering ska genomföras. Samverkan förekommer på olika nivåer. Granskningen ger indikationer på att den kan utvecklas ytterligare. Vi rekommenderar att nämnden bidrar till ett samverkansavtal mellan Viadidakt och socialnämnden som tydliggör syftet med samverkan, ansvarsfördelning samt struktur för möten. Det är även angeläget att regelbundet utvärdera hur samverkan fungerar. 12 av 13

15 Ingrid Norman Projektledare Kerstin Svensson Uppdragsledare 13 av 13

16 Revisorerna Socialnämnden Granskning av Insatser för att bli självförsörjande På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Katrineholms kommun har Kommunal Sektor inom genomfört en granskning inom Socialnämndens ansvarsområde. Revisionsfrågorna fokuserar på om nämnden säkerställer att personer som är beroende av ekonomiskt bistånd får tillgång till insatser för att bli självförsörjande samt nämndens åtgärder för att hindra fortsatt kostnadsutveckling. Granskningen visar att nämnden har tydliggjort sin inriktning genom mål, åtaganden och aktiviteter som har bäring mot ett minskat försörjningsstöd, men att måluppfyllelsen brister. Nämnden har vidtagit generella åtgärder för att minska kostnadsutvecklingen och uppmärksammat Kommunstyrelsen på densamma. Nämnden förfogar inte över samtliga resurser för att den enskilde ska nå egen försörjning. Insatser för personer som är arbetslösa och som behöver stöd ges av Viadidaktnämnden. Granskningen visar att samverkan mellan Socialnämnd och Viadidaktnämnd behöver utvecklas kring målgruppen avseende definition och arbetssätt. Angeläget är även att regelbundet utvärdera hur denna samverkan fungerar. Inom socialförvaltningen behöver försörjningsenhetens arbete struktureras och systematiseras. Genomförandeplaner används, men kvalitén i planerna behöver förbättras. Uppföljning och dokumentation såväl på individnivå som för mer generella insatser behöver utvecklas för att insatta åtgärder ska kunna utvärderas och resultat uppnås. Vid granskningen gjorda iakttagelser redovisas i bilagda rapport, som härmed överlämnas för yttrande och åtgärder. Svar önskas senast REVISORERNA Karl Källander Ordförande Marita Bengtsson Vice ordförande 1

17 Revisorerna Distribution av rapport Instatser för att bli självförsörjande Socialnämnden För kännedom till: Kommunfullmäktiges presidium Kommunstyrelsen Viadidaktnämnden Kommunchefen Ekonomichefen 2