l\ils l\ielsen forsta psykoterapeut Skenes

Transkript

1 AV SVEN SJOQVIST H'r'F: ar-ni :g li:ii: l];:dli l\ils l\ielsen Skenes forsta psykoterapeut \:il l:ikarcrr ot:h lrsr koarralr tikcrn \ils \ierlsen fl.r ttatlc till trlalrlci 1955 blo harr Skilcs fiilste lrsrkoterapcul. I ncler: dngt <rtt tlccetrtriunl \ar han erlsarll p,i plan. \ils Nielsor iir fr.:irnsl ihigkorrunt'n frjr sin irtsats viti glunclandet ar-rfst. sorrr lirlkbilclare i scrrrll- och sarnlcrnarlsfrigor rrncler ot'lt l[)40-talen. oclt sortt etr ar dt: tre g'r'url<1anra ar cle-'1 clanska psrkctaualr tiska si'illskapet 19ri1. 42 lnsikten 2012/4

2 Srnen pi och behanclling-cn ar-psrkiskt lidarrde fcirrinrlrarles rarlikalt i iir crgr,iugen rur.llan och 11)70-tak:n. I Skine irrtr:ii'ltrdrl rt.;ilrrtast en erplosiorr at' rlet tr1r1ttkirnda ht'horel ar psrkoterapi. Fiirerringen ()rrq4ierrqteutt'.skt.fbrurlr. sorn bilrlarles I968 i l.und. fiirsiikte tillgodose tlet upprliirncla psr-kotcrapitrtbildningsbehorel nrecl err ra<l olika kurser r'\[arke. 2012't. L,nir elsiteten och Sjukrirden gjortle iir-t'rr sitt {rjr att frlla rrt tonu'uurrnet a\ terapeutisk konrpt-'tens. \ler eller mirrrlrc seriiis:r lrchantllart' harrrr rlock t't:rblcra sig pi psr kott'ra1rirrrarkrrarlt'rr. innan rlt'n statliga psr kotcrapiulbiltlningen till sist birrjacle reglera onrr:ic'let. fore denna "psykoterapeutiska revolution" :ir det I dock svirt art hitta spir av psykoterapi i Skine. En del av personalen inom barn- och ungdomspsykiatrin i Malmo hade utbildats vid Erikastiftelsen i Stockholm och tagit med sig kunskapen hem och vid andra institutioner skaffade man handledare med psykoterapeutisk kompetens frin andra hill i landet, men bland de bosatta i Skine fanns det pa 1960-talet i stort sett bara en enda person som hade tillrdcklig psykoterapeutisk kompetens, neimligen ldkaren och psykoanalytikern Nils Nielsen, som hade flyttat frin Kopenhamn till Malmo Eftersom Nielsen si att saga var forst pa p1an, och dessutom har en egen intressant forhistoria, kommer jag i det foljande att forsoka gestalta Nils Nielsens liv och gdrning. Jag har utgatt frin Nielsens egen omfattande skriftstillning, en opublicerad sjdlvbiografisk gestaltning (Nielsen, 1980), intervjuer med hans dnka Gunda Nielsen och andra som Nielsen handlett och trdffat i olika sammanhang samt den forskning som psykoanalytikern Gudrun Bodin (2000) utgitt frin i sitt avhandlingsarbete om bildandet av det danska psykoanalytiska sdllskapet. Forhoppningen :ir att vdcka till liv ett stycke nirmast bortglomd historia frin psykoterapins begynnelse i Skine. L6karstudier i Uppsala Nils Nieisen foddes i Uddevalla 1905 och var enda barnet i en familj ddr hans pappa arbetade som kapten pi en oceaningare och mamman var hemmafru. Som barn var Nils sjuklig och han drabbades bland annat av TBC som fyrairing. Det gjorde att skolgangen blev besvdrlig och han hade under 15nga tidsperioder hemundervisning. Med nod och ndppe klarade Nils sin studentexamen. Nielsen studerade till ldkare i Uppsala och kom da i kontakt med studiekamrater som hade g6tt i psykoanalys, vilket vdckte hans intresse och resulterade i att han redan under 1920-ta1et publicerade ett par arbeten i dmnet. Han var ocksi med i den grupp av psykoanalytiskt intresserade, som trdffades for att senare bilda det Finsk-Svenska psykoanalvtiska sdllskapet 1934 (Johansson, 2003). Under 1920-talet hade talpedagogen Alfhild Tamm varit i Wien och utbildat sig till psykoanalytiker. Hon blev Sveriges forsta psykoanalytiker. Nielsen (1980) berdttar att Tamm vid ett tillfdlle blev inbjuden att forelesa i Uppsala och vid sup6n efterit hamnade hon bredvid Nils. Efter en stunds konverserande fick han plotsligt frigan: "N6, ndr tinker kandidaten gi i analys?". Efter en viss betinketid borjade Nielsen i analys hos Tamm. Senare, nir han vil bestdmt sig for att bli psykoanalytiker under tidigt 1930-tal, fortsatte han i ldroanalys hos Ludrvig Jekels. ttt \,,,1r,,,, r,r t t' I 7ff;1y11iltil(tt!.\' I t l. t trt\ t{ \/. tt tj{,tlltl,t t tt.)t. Nielsen jobbade :iven som redaktor for tidskriften Populiir tidskrift fdr sexuell upplysning i Stockholm under 1930-ta1et och var tillsammans med Elise Ottesen-Jensen med och bildade RFSU. Under mitten av 1930-talet lamnade dock Nielsen Stockholm och det psykoanalytiska sdllskapet, for att bo i Goteborg och verka ddr som distriktsldkare. Under sin tid i Goteborg, under 1940-talet, sysslade han med psykoanalys mer som en fritidssysselsdttning. Nielsen forfattade under denna period ett flertal bocker om sexualridgivning, boken ABC fdr ett lyckligt ciktenskap (Nielsen, 1947\, samt kulturartiklar och recensioner i dagspress. Uppbyggnadsarbete i Danmark Ar 1948 trdffade Nielsen sin tredje och sista hustru Gunda. Samma ir fick han ett ovzintat besok av tvi lnsikten 2012/4

3 NILS NIELSEN overldkare fran Kopenhamn, som bad honom komma till Danmark for att handleda och anaiysera en grupp ldkare och psykologer, som onskade utbilda sig i psykoanalys. Psykoanalysen i Danmark hade vid den har tiden fitt en a1lt okande populariter. men eftersom mar-r saknade kompetens, bad man Nielsen om hialp. Efter en de1 funderande antog Nils Nielsen utmaningen att vara med om det psykoanalytiska uppbyggnadsarbetet i Kopenhamn. Overldkarna ordnade en likarbefattning pi Kommunehospitdlet, vilken senare omvandlas ti1l en utbildningstjdnst, dar Nielsen analyserade en grupp om totalt tolv personer. I denna utbildning ingick teoretiska seminarier och forelasningar som Nielsen ho11 i sitt hem. Nielsen gick in med liv och lust for uppgiften. Deltagarna i utbildningen kom sedan att utgora grundstommen av de forsta medlemmarna i det danska psvkoanalytiska siillskapet, som bildades Aren innan hade tre danska 16kare rest utomlands for att utbilda sig i psykoanalys' Tvi av dessa var Thorkild Vanggaard, som skickades till USA och Erik Bjerg Hansen, som Akte till Wien. Vanggaard iterkom ti1l Danmark 1951 och Bjerg Hansen iret efter. (Den tredje personen gifte sig utomlands och iterkom till Danmark lingt senare.) Denna kompetensforstdrkning ledde til1 sist till att Ddnsk psykoanalytisk selskab (DPS) kom att accepteras som studiegrupp vid den psykoanalvtiska kongressen 1953 och som fullvrirdig medle m i lnternational ltsycboandlytic associatk-tn (lpa) vid den psykoanalytiska kongressen i Paris 1957 (Jensen & Paikin, 1980). Det hor till saken att situationen for psykoanalysen i Danmark varit minst sagt problematisk under decennierna fore bildandet av DPS' Ett flertal mer eller: mindre sjdlvutnimnda psykoanalytiker hade di verkat i Danmark (Hiort, 1989). Flera av dem erbiod "psykoanalys" utan att ha utbildning, och tidigare forsok att importera av IPA godkind psykoanalys hade av olika sk51 misslyckats (Olsen, 2012). Efter an Thorkild Vangaard iterkommit till Danmark uppstd en rivalitet mellan Nils Nielsen, som hade sin psykoanalyiska utbildning fran Stockholm under 1930-ta1eq och Vangaard, som hade en, efter dindens miff mzitt, modem psykoanalltisk utbildning och hade haft Heirz Harhnan som handledare. Thorkild Vangaard blev snan ordforande for DPS och var det under drygt eft decennium. Nielsen blev ifrigasan och kdnde sig med tiden allt mer pressad av siruadonen i Danmark. I artrten fian den har tiden kritiserade han indirekt Vangaard, som han upplevde anvande psykoanalysen framfor allt som karridrvdg (Nielsen, 1954b;1954c)' Vid den psykoanalytiska kongressen i London 1953 hdll Nielsen ett uppskattat anforande som senare publicerades under titeln "The dynamics of training analysis" (Nielsen, 1954b), dir han lade vikten vid sjdlva urvalet av blivande analytiker' Nielsen menade att det var nodvdndigt att den blivande analvtikern hade egna neurotiska problem, for att liroanalysen skulle b1i meningsfull. Detta arbete satte fokus pi ett omride som inte tidigare diskuterats sdrskilt mycket inom psykoanalysen och ledde i sin tur ti11 att Nielsen tillfrigades om en professur i psykoanalys vid ett Sydamerikanskt universitet (Bodin, 2004). Nielsen var intresserad av erbjudandet, men de intensiva iren i Danmark hade satt sina spar och han drabbades av siukdomar som satte stopp for planerna, bland annat en hjdrtsdcksinflammation, som holl pi att kosta honom livet. Nielsen var konvalescent i tve ir och kom istdllet att flytta till Malmo' SkAnes fiirsta psykoterapeut Nils och Gunda Nielsen flyttade til1 Malmo 5r 1955, men det drojde innan Nielsen lyckas etablera en praktik och paret levde inledningsvis pa Nils sjukpenning om 80 kr om dagen. Nielsen kontaktade efter en 44 lnsikten 2012/4

4 tid den lokala dagstidningen och blev medarbetare i kulturredaktionen pi Sydsuenska Dagbladet. lhan skrev kulturartiklar och recensioner, och skaffade sig med tiden en viss ryktbarhet inom detta omr6de. Redan 1954 hade hans bok Psykoanalys till husbehou dock pubiicerats och fitt ett positivt mottagande av allmdnheten. Han byggde lingsamt upp sin praktik och jobbade till sist heltid med psykoterapi och psykoanalys, sivdl pi mottagningen i cenrrala Malmo som i hemmet. Nielsen hade med tiden en strid strom av patienter och tillit sig ddrfor vara kr:isen i sitt urval av analysander. Nielsen premierade kulturarbetare, ldrare, forfattare och individer inom mdnniskovirdande yrken. Ar 1959 var Danmark vdrd for den psykoanalytiska kongressen, dlir dven Nielsen ll960a) holl ett anforande. Enligt Gunda fick han inte samma uppskattning som vid kongressen 1953 och Nielsen drog sig efter det undan allt samarbete med sdvdl de svenska som danska psykoanalytiska sdllskapen. Han forrsatte dock verka som psvkoterapeut i Malmo. Efter kongressen 1959 minskade aktiviteten i DPS och under en period utbildades knappt nigra nya psykoanalvtiker. Medlemrlarna i gruppen forrsate dock att trdffas regelbundet for att dta, dricka och samtala om psykoanalys (Bodin, 2000). En nystart ftir det danska psykoanalytiska s6llskapet Som jag ndmnde inledningsvis, och som jag diskuterat i ett par tidigare arbeten (Sjoqvist, 2009; 2010), intrdffade en stor forendring i synen pi behandling av psykiskt lidande, di psykoterapin infordes som en behandiingsmodalitet under overgingen mellan och 1970-taL Dema betecknar jag hdr "den psykoterapeutiska revolutionen", eftersom den innebar ett radikalt brott med en tidigare behandlingstradition. Fenomenet blev sdrskilt tydligt i Skine, eftersom det fore 1968 inte existerade nigra organisaroriska sammanhang for psykoterapeutisk verksamhet. Nils Nielsen, som tidigare beklagat bristen pi psykoterapeutisk kompetens (Nielsen, 1947, 1960b), blev ndrmast forfdrad nir man, som han uttryckte det, massutbildade psvkoterapeuter. Han blev allvarligt oroad over att den psykoterapeutiska kvalit6n skulle sjunka (Nielsen, , 197 6a; 197 6b). I svallvigorna av "den psykorerapeutiska revolutionen" onskade en grupp blivande skinska psykoanalytiker utbilda sig i psykoanalys under borjan av 1970-talet. En del av dem gick i ldroanalys hos Nils Nielsen. Avstindet till den psykoanalytiska utbildningen i Stockholm, gjorde dock att man borjade se sig onr efter utbildning pa ndrmare hill. Nielsen kontaktade di den divarande ordforanden i DPS, Reimar Jensen, och diskuterade mojligheten for skinska blivande psykoanalytiker att utbilda sig i Kopenhamn. Efter en de1 pitryckningsarbete fran Nielsen och ett par av hans analysander, kom utbildningen i I(openhamn iter igang, vilket ledde till en nystart for DPS. Efter nystarten har DPS fortsatt att utbilda flera generationer av Skdnska psykoanalytiker. Vision6r och ensamvarg Nielsens linga livsgdrning innebar att han fick vara med om och piverka omvandlingen av behandlingen for psvkiska svarigheter, och ddrmed utvecklingen av psykoterapi och psykoanalytisk behandling. Han var med om att bilda s6vdl den svenska som den danska psvkoanalvtiska fcireningen, han var med om att starta RFSU och han var den forste i Skine som var utbildad i ps,vkoanalys. Nils Nielsen fortsatte under och 1980-talen att handleda och analysera kommande generationer av lzikare, psykologer och psykoterapeuter och arbetade med det nllstan zinda fram till sin dod Nielsen var dock en man som inte trivdes i gruppsammanhang under ldngre perioder, utan drog sig undan och verkade foretrddeisevis som "outsider". I sin skriftstdllning dr han bide upplysande och allmdnbildande, men lika ofra kritisk och kverulerande, vilket stundom vdckte ont blod hos kollegor och andra som drabbades av hans forodande atracker. Under tiden i Danmark drog han sig exempelvis inte for att beteckna sina koliegor i Danmark som kvacksalvare eller sinnessjuka (Nielsen, 1952; 1954c). Men Nils Nielsen var ocksi en vision:ir som redan 5r 1930 forutsig utvecklingen av den KBT som kom att utvecklas forst fyra decennier senare. I en artikel i Medicinska foreningens tidskrift anv:inder Nielsen neologismen "reaktionsanalys", for att beskriva en tankt sammansmdltning av ditidens beteendeterapi (reaktionspsykologin) med psykoanalysen: "Sdkerligen komma ocksi i en snar framtid psykoanalysen och reaktionspsvkologin, som nu si bittert bekdmpa varandra, att forenas och uppgi i en hogre enhet, reaktionsanalvsen, som man ju skulle kunna kalla den" (Nielsen, 1930:277).D lnsikten 2Ot2/4 45

5 NAgra centrala arbeten av Nils Nielsen Nieisen, N. (1929). Freud och Pavlov: Till frigan om neurosernas etiologi och terapi. Medicinsl<d F or eningens Tids kr ift 12, Nielsen, N. ( 1930). Reaktionsanalys. Medicinska F\reningens Tidskrift 13, 277'280. Nielsen, N. (1936). Sexualkunskap. Stockholm: Riksforbundet for sexuell uppiysnings skriftserie' Nielsen, N. (1937). Praktisk fddelsekonttoll: En liirobok for liikare, skoterskor och barnmctrskor' Stockholm: Riksforbundet for sexuell upplysning' Nielsen, N. (1946). lmpotens och andrd sexuella stdrnirtgar hos mdnnen. Stockholm: l7ahlstrom & 'Widstrand. Nielsen, N. (1947). ABC fitr ett l.lckligt iiktenskap' Stockholm: \Tahlstrom & Vidstrand. Nielsen, N. (1952). Specialister og kvaksalvere. P olitiken , Nielsen, N. (1954a). Psykoanalys till busbehou. Stockhoim: S7ahlstrom & Widstrand. Nielsen, N. (1954b). The dvnamics of training analysis. I nt ernat i o nal J owrnal of P sy ch o analy s i s' 35, (2): Nielsen, N. (1954c). Psykologiens forfald. Politiken' L Nielsen, N. (1960a). Value iudgements in psychoanalysis. International J ournal of P sy ch oanaly sis. 41, Nielsen, N. (1960b). Psykoterapi i allman praktrk' Ett engelskt projekt. Suensk liikartidning 57, L Nielsen, N. (1975). Det psykoterapeutiska samhdllet - utopi eller mardrom? Liikdrtidningen 72(1.2), Nielsen, N. (1976a). Envar sin egen psykiater? lj or dis k me dicirt 9 1 (2), Nielsen, N. (1976b). Psvkoterapi och mlnniskosyn' Liberal debatt, Nr. 1, Nielsen, N. (1980). Hur iag bleu psykoterapeut. Opublicerat manus, 22 s. Ovriga kdllor Bodin, G. (2000). On integrating psychoanalytic thectry and thechnique. A cttntribution tc't the conceptwal frame c-tf Dartish clinical psycboanalysis' Opublicerad dr. avh. KoPenhamn. Bodin, G, (2004). This is not psvchoanalysis' On the stony wav of the Danish Psychoanalytical Societv' International J ournal of P sycho-analysis 85, Hjort, S.D. (1989). Sigurd I'lesgaard. Den naturlige ntenneske: Et studie i dansk peddgogik, psykologi og p s1' koanalyse. Kopenhamn: G,vldendal' Jensen, R. & Paikin, H. (1980). On psvchoanalysis in Denmark. Scandinauian P sych oandll'tic Reu iew 3, Johansson, P-M. (2003). Freuds psykodnalys. Band III: Arutagare i Suerige, del 2. Goteborg: Daidalos. Marke, S. (2012). Professionsurig. Opubl. manus, 36 s. Olsen, O.A. (2012). International dictionary ctf p sy ch o analy sls. http ://rvww.enotes. com/psychoana11,sis-encyclopedia/denmark Sjoqvist, S. (2009). Den rode doktorn. Anders Torold och det samhdllskritiska perspektivet. lnsikten, Nr.3, Sjoqvist, S. (2010). Drommen om ett psykodynamiskt Shangri-La eller sektoriseringen av Trelleborgspsykiatrin. lnsikten, Nr.I, Tack Tack till alla som vdlvilligt ldtit sig interviuas, samt till RPC Skdne och Imre Szecstjdys Stiftelse fitr psykctdnall'tisk forskning och utbildnirzg vilka stdllt medel till forfogande for arbetet med denna artikel' Tiilagg Denna artikel dr en sammanfattning av en essei om Niels Nielsen med samma titel som kan bestdllas via mail rill s.sjoqvist@telia.com SVEN SJOQVIST 5r medlem i lnsiktens redaktion och psykolog och psykoterapeut. Han arbetar pd S:t Lukas mottagning i Lund och p6 v6rdcentralen i Sodra Sandby. 46 lnsikten 20!2/4