Sven, i 40-års åldern, med ångest (29p)
|
|
- Malin Dahlberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fall A Sven, i 40-års åldern, med ångest (29p) Aid nr..1(26) Du tjänstgör på en distriktsläkarjourmottagning sent en fredagseftermiddag och Sven som är i 40- årsåldern kommer in. Han söker hjälp för sin ångest. Av tidigare journalanteckningar framgår att han vid ett antal tillfällen har sökt tidigare på jourtid p. g. a. ångest/ brist på bensodiazepiner och erhållit recept/tabletter. Sven är ensamstående och sjukskriven på halvtid p. g. a. smärta i ryggen som han fick i samband med en trafikolycka för fem år sedan då han ådrog sig kompressionsfrakturer på ett par ryggkotor. Han har försökt arbetsträna på den andra halvan av arbetstiden, men varit borta mycket. Han gråter och vädjar till dig om hjälp. Han önskar recept på bensodiazepiner och nämner i förbifarten att han också har slut på smärtmedicinen som han inte klarar sig utan. Du ser att han har fått förskrivit Treo Comp. Fråga A1 (4p) Förklara skillnaderna mellan nocioceptiv och neuropatisk smärta, och resonera utifrån det vilken smärttyp Sven kan tänkas lida av? 1
2 Aid nr..2(26) Du tjänstgör på en distriktsläkarjourmottagning sent en fredagseftermiddag och Sven som är i 40-årsåldern kommer in.. Av tidigare journalanteckningar framgår att han vid ett antal tillfällen har sökt tidigare på jourtid p. g. a. ångest/ brist på bensodiazepiner och erhållit recept/tabletter. Sven är ensamstående och sjukskriven på halvtid p. g. a. smärta i ryggen som han fick i samband med en trafikolycka för fem år sedan då han ådrog sig kompressionsfrakturer på ett par ryggkotor. Han har försökt arbetsträna på den andra halvan av arbetstiden, men varit borta mycket. Han gråter och vädjar till dig om hjälp. Han önskar recept på bensodiazepiner och nämner i förbifarten att han också har slut på smärtmedicinen som han inte klarar sig utan. Du ser att han har fått förskrivit Treo Comp. Neuropatisk smärta -klassiska kriterier: 1. Lesion eller sjukdom i nervsystemet som primär etiologi smärta 2. Neuroanatomiskt korrelerbar utbredning mots. Innervationsområdet för nervstrukturen (nerv/plexus/nervrot/cns) 3. Störning inom somatosensoriska eller autonoma nervsystemet med sens. rubbning med retningsutlöst obehag eller smärta Noiciceptiv smärta uppkommer perifert när stimuli börjar bli skadliga såsom vid värme, tryck och även kemiska stimuli Kronisk smärta som Svens brukar ha stark noiciceptiv komponent men neuropatisk del kan dock inte uteslutas. Fråga A2 (4p) Beskriv hur en smärtsignal leds från Svens skada till hjärnbarken om vi utgår ifrån att smärtan är nociceptiv 2
3 Aid nr..3(26) Du tjänstgör på en distriktsläkarjourmottagning sent en fredagseftermiddag och Sven som är i 40-årsåldern kommer in.. Av tidigare journalanteckningar framgår att han vid ett antal tillfällen har sökt tidigare på jourtid p. g. a. ångest/ brist på bensodiazepiner och erhållit recept/tabletter. Sven är ensamstående och sjukskriven på halvtid p. g. a. smärta i ryggen som han fick i samband med en trafikolycka för fem år sedan då han ådrog sig kompressionsfrakturer på ett par ryggkotor. Han har försökt arbetsträna på den andra halvan av arbetstiden, men varit borta mycket. Han gråter och vädjar till dig om hjälp. Han önskar recept på bensodiazepiner och nämner i förbifarten att han också har slut på smärtmedicinen som han inte klarar sig utan. Du ser att han har fått förskrivit Treo Comp. Kronisk smärta som Svens brukar ha stark noiciceptiv komponent men neuropatisk del kan dock inte uteslutas. Beskriv hur en smärtsignal leds från Svens skada till hjärnbarken om vi utgår ifrån att smärtan är nociceptiv. Aktivering av A-delta-fibrer och C-fibrer. Dessa har fria nervändar och går in till ryggmärgen via dorsalhornet. Här omkopplas de i ryggmärgens ytliga lager. Segmentell överkorsning sker på ryggmärgsnivå och signalerna ascenderar via tractus spinothalamicus till thalamus. Denna bana löper i anterolaterala kolumnen i ryggmärgen. I thalamus sker ännu en omkoppling och signalen går sedan vidare till insula, gyrus cinguli, primära somatosensoriska cortex m.m. Du ser i Fass att Treo comp innehåller både acetylsalicsyra som tillhör NSAID-klassen och kodein som är en stark smärtmedicin i släkt med morfin och undrar över om detta är bästa medicinen för Sven. Fråga A3a (4p) Förklara utifrån verkningsmekanismerna varför det kan vara fördelaktigt för Sven att ta en kombinationsmedicin med både acetylsalicsyra och kodein vid smärta? Fråga A3b (2p) Beskriv åtminstone 2 vanliga och besvärande nackdelar vid att använda kombinationspreparatet, Treo Comp, för Svens problematik? 3
4 Aid nr..4(26) Du tjänstgör på en distriktsläkarjourmottagning sent en fredagseftermiddag och Sven som är i 40-årsåldern kommer in.. Av tidigare journalanteckningar framgår att han vid ett antal tillfällen har sökt tidigare på jourtid p. g. a. ångest/ brist på bensodiazepiner och erhållit recept/tabletter. Sven är ensamstående och sjukskriven på halvtid p. g. a. smärta i ryggen som han fick i samband med en trafikolycka för fem år sedan då han ådrog sig kompressionsfrakturer på ett par ryggkotor. Han har försökt arbetsträna på den andra halvan av arbetstiden, men varit borta mycket. Han gråter och vädjar till dig om hjälp. Han önskar recept på bensodiazepiner och nämner i förbifarten att han också har slut på smärtmedicinen som han inte klarar sig utan. Du ser att han har fått förskrivit Treo Comp. Kronisk smärta som Svens brukar ha stark noiciceptiv komponent men neuropatisk del kan dock inte uteslutas. Du ser i Fass att Treo comp innehåller både acetylsalicsyra som tillhör NSAID-klassen och kodein som är en stark smärtmedicin i släkt med morfin och undrar över om detta är bästa medicinen för Sven. A3a Förklara utifrån verkningsmekanismerna varför det kan vara fördelaktigt för Sven att ta en kombinationsmedicin med både acetylsalicsyra och kodein vid smärta? A3b Beskriv åtminstone 2 vanliga och besvärande nackdelar vid att använda kombinationspreparatet, Treo Comp, för Svens problematik? A3a NSAIDs används mot smärtor som utlöses av smärtmottagare, nociceptorer, ute i kroppens vävnader. Prostaglandiner sensitiserar noicieptorerna. NSAID inhibiterar cyclooxygenaser vilket leder till minskad prostaglandin produktion perifert. De har även antiinflammatorisk effekt. Kodein eller opiater verka genom opiod receptorer som finns centralt och perifert i nervsystemet och är agonister på delta, kappa och först och främst mu opiat-receptorer. A3b NSAID ger ofta blödningar, t.ex. från magen. Opiater har hög tillvänjningsrisk. Du överväger vilka andra alternativ finns för Sven. Med hänsyn till att kronisk smärta kan ha en neuropatisk del som anamnesen på ryggtrauma också kan understödja, överväger du om det vore tillfälle att pröva att ge smärtlindring genom mediciner som verkar på neuropatisk smärta i första hand. Fråga A4 (4p) Vilka verkningsmekanismer och läkemedelsgrupper kan användas för att lindra neuropatisk smärta? 4
5 Aid nr..5(26) Du tjänstgör på en distriktsläkarjourmottagning sent en fredagseftermiddag och Sven som är i 40-årsåldern kommer in. Av tidigare journalanteckningar framgår att han vid ett antal tillfällen har sökt tidigare på jourtid p. g. a. ångest/ brist på bensodiazepiner och erhållit recept/tabletter. Sven är sjukskriven på halvtid p. g. a. smärta i ryggen som han fick i samband med en trafikolycka då han ådrog sig kompressionsfrakturer på ett par ryggkotor. Han gråter och vädjar till dig om hjälp. Han önskar recept på bensodiazepiner och smärtmedicinen som han inte klarar sig utan. Du ser att han har fått förskrivit Treo Comp. Treo comp innehåller både acetylsalicsyra som tillhör NSAID-klassen och kodein som är en stark smärtmedicin släkt med morfin. Kodein eller opiater verka som agonister på delta, kappa och först och främst mu opiat-receptorer. Vilka verkningsmekanismer och läkemedelsgrupper kan användas för att lindra neuropatisk smärta? En del läkemedel mot epilepsi och depression har lindrande effekt. Antiepileptikas främsta effekt är att de minskar den överaktivitet som finns i smärtomkopplingarna vid neuropatiska smärtor. Sannolikt sker detta genom att de hämmar flödet i jonkanaler, (bl. a. spänningsberoende calcium-kanaler). Sven vill absolut inte pröva något annat som han säger att han vet inte kommer fungera. Han blir väldigt påstridig och närmast hotfull när du är tveksam att skriva ut bensodiazepinerna och TREO comp. Du blir mer och mer övertygad om att Sven lider först och främst av läkemedelsberoende. Fråga A5 (5p) Beskriv på molekyl- och krets-nivå hur bensodiazepiner ger upphov till belöning. Svaret bör innehålla primär målmolekyl, effekten på målcellen t.ex. vad gäller fyrningsfrekvens samt vilka celler/kretsar som är inblandade och var i hjärnan. 5
6 Aid nr..6(26) Du tjänstgör på en distriktsläkarjourmottagning sent en fredagseftermiddag och Sven som är i 40-årsåldern kommer in. Av tidigare journalanteckningar framgår att han vid ett antal tillfällen har sökt tidigare på jourtid p. g. a. ångest/ brist på bensodiazepiner och erhållit recept/tabletter. Sven är sjukskriven på halvtid p. g. a. smärta i ryggen som han fick i samband med en trafikolycka då han ådrog sig kompressionsfrakturer på ett par ryggkotor. Han gråter och vädjar till dig om hjälp. Han önskar recept på bensodiazepiner och smärtmedicinen som han inte klarar sig utan. Sven vill absolut inte pröva något annat som han säger att han vet inte kommer fungera. Han blir väldigt påstridig och närmast hotfull när du är tveksam att skriva ut bensodiazepinerna och TREO comp. Du blir mer och mer övertygad om att Sven lider först och främst av läkemedelsberoende. Beskriv på molekyl- och krets-nivå hur bensodiazepiner ger upphov till belöning. Svaret bör innehålla primär målmolekyl, effekten på målcellen t.ex. vad gäller fyrningsfrekvens samt vilka celler/kretsar som är inblandade och var i hjärnan. Stimulering av GABAA-receptorer. Detta leder till ökat kloridjonsinflöde i målcellen vilket leder till hyperpolarisering och därmed minskad fyrningsfrekvens. I detta fall är den viktigaste cellpopulationen inhibitoriska (GABAerga) interneuron i det ventrala tegmentala området i mitthjärnan som kontaktar dopaminerga celler. Bensodiazepiner bromsar alltså bromsen på de dopaminerga cellerna vilket leder till mer aktionspotentialer i de dopaminerga cellerna och därmed mer dopamin i deras målområden i synnerhet tros ökningen i nucleus accumbens viktig. Upprepade ökningar av dopaminkoncentrationer i dessa målområden, i synnerhet nucleus accumbens, är kritiskt för beroendeutveckling. Fråga A6 (1p) Den dopaminerga banan från ventrala tegmentala området till nucleus accumbens har en tvillingbana som är viktig för motorik. Vad heter denna och mellan vilka strukturer går den 6
7 Aid nr..7(26) Du tjänstgör på en distriktsläkarjourmottagning sent en fredagseftermiddag och Sven som är i 40-årsåldern kommer in. Av tidigare journalanteckningar framgår att han vid ett antal tillfällen har sökt tidigare på jourtid p. g. a. ångest/ brist på bensodiazepiner och erhållit recept/tabletter. Sven är sjukskriven på halvtid p. g. a. smärta i ryggen som han fick i samband med en trafikolycka då han ådrog sig kompressionsfrakturer på ett par ryggkotor. Han gråter och vädjar till dig om hjälp. Han önskar recept på bensodiazepiner och smärtmedicinen som han inte klarar sig utan. Sven vill absolut inte pröva något annat som han säger att han vet inte kommer fungera. Han blir väldigt påstridig och närmast hotfull när du är tveksam att skriva ut bensodiazepinerna och TREO comp. Du blir mer och mer övertygad om att Sven lider först och främst av läkemedelsberoende. Den dopaminerga banan från ventrala tegmentala området till nucleus accumbens har en tvillingbana som är viktig för motorik. Vad heter denna och mellan vilka strukturer går den Den nigrostriatala banan mellan substantia nigra och striatum är mycket lik den som går mellan det ventrala tegmentala området och nucleus accumbens. Fråga A7 (5p) Förklara hur dopamin påverkar de kretsar som styr motorik. I svaret bör en ingående redogörelse för relevanta delar av dessa kretsar ingå. 7
8 Aid nr..8(26) Du tjänstgör på en distriktsläkarjourmottagning sent en fredagseftermiddag och Sven som är i 40-årsåldern kommer in. Av tidigare journalanteckningar framgår att han vid ett antal tillfällen har sökt tidigare på jourtid p. g. a. ångest/ brist på bensodiazepiner och erhållit recept/tabletter. Sven är sjukskriven på halvtid p. g. a. smärta i ryggen som han fick i samband med en trafikolycka då han ådrog sig kompressionsfrakturer på ett par ryggkotor. Han gråter och vädjar till dig om hjälp. Han önskar recept på bensodiazepiner och smärtmedicinen som han inte klarar sig utan. Sven vill absolut inte pröva något annat som han säger att han vet inte kommer fungera. Han blir väldigt påstridig och närmast hotfull när du är tveksam att skriva ut bensodiazepinerna och TREO comp. Du blir mer och mer övertygad om att Sven lider först och främst av läkemedelsberoende. Förklara hur dopamin påverkar de kretsar som styr motorik. I svaret bör en ingående redogörelse för relevanta delar av dessa kretsar ingå. 8
9 Fall B Pernilla, 48 år, med huvudvärk (24p) Aid nr..9(26) Du träffar Pernilla 48 år på akuten. Pernilla har sedan två dagar ont i huvudet och söker nu eftersom hon pratat med en kompis på telefon som tvingat henne. Då du frågar henne om hur det hela startade berättar hon att hon under ett aerobics-pass för två dagar sedan plötsligt blev yr och mitt i en stegsekvens bara fortsatte åt höger tills väggen tog emot. Efter ett tags vila rättade detta dock till sig och hon kunde gå hem från passet som vanligt. På natten efter kräktes hon två gånger. Efter detta är en lätt yrsel och en ganska kraftig huvudvärk de enda symtomen förutom att hon fortfarande har en viss tendens att gira åt höger då hon går. Rutin lab-prover är u.a. och du hittar inget avvikande i neurologstatus förutom en tendens att gira åt höger vid tandem-gång (gå häl mot tå som på lina). Du beställer en datortomografi av huvudet/hjärnan som ser relativt normal ut varför du går vidare med en magnetröntgenundersökning. Denna ses nedan. Fråga B1 (1p) Vad tyder bilden på att Pernilla har råkat ut för? 9
10 Aid nr..10(26) Du träffar Pernilla 48 år på akuten. Pernilla har sedan två dagar ont i huvudet och söker nu eftersom hon pratat med en kompis på telefon som tvingat henne. Då du frågar henne om hur det hela startade berättar hon att hon under ett aerobics-pass för två dagar sedan plötsligt blev yr och mitt i en stegsekvens bara fortsatte åt höger tills väggen tog emot. Efter ett tags vila rättade detta dock till sig och hon kunde gå hem från passet som vanligt. På natten efter kräktes hon två gånger. Efter detta är en lätt yrsel och en ganska kraftig huvudvärk de enda symtomen förutom att hon fortfarande har en viss tendens att gira åt höger då hon går. Rutin labprover är u.a. och du hittar inget avvikande i neurologstatus förutom en tendens att gira åt höger vid tandem-gång (gå häl mot tå som på lina). Du beställer en datortomografi av huvudet/hjärnan som ser relativt normal ut varför du går vidare med en magnetröntgenundersökning. Denna visar en lillhjärnsinfarkt medialt i cerebellum. Fråga B2 (4p) Olika delar av cerebellums lober har olika funktion. Vilka funktionella system kan man dela in dem i och vilka delar av barken hör till vilka system och funktioner (rita gärna)? Diskutera även kort hur Pernillas skada och symtom stämmer med detta. 10
11 Aid nr..11(26) Du träffar Pernilla 48 år på akuten. Pernilla har sedan två dagar ont i huvudet och söker nu eftersom hon pratat med en kompis på telefon som tvingat henne. Då du frågar henne om hur det hela startade berättar hon att hon under ett aerobics-pass för två dagar sedan plötsligt blev yr och mitt i en stegsekvens bara fortsatte åt höger tills väggen tog emot. Efter ett tags vila rättade detta dock till sig och hon kunde gå hem från passet som vanligt. På natten efter kräktes hon två gånger. Efter detta är en lätt yrsel och en ganska kraftig huvudvärk de enda symtomen förutom att hon fortfarande har en viss tendens att gira åt höger då hon går. Rutin labprover är u.a. och du hittar inget avvikande i neurologstatus förutom en tendens att gira åt höger vid tandem-gång (gå häl mot tå som på lina). Du beställer en datortomografi av huvudet/hjärnan som ser relativt normal ut varför du går vidare med en magnetröntgenundersökning. Denna visar en lillhjärnsinfarkt medialt i cerebellum. Olika delar av cerebellums lober har olika funktion. Vilka funktionella system kan man dela in dem i och vilka delar av barken hör till vilka system och funktioner (rita gärna)? Diskutera även kort hur Pernillas skada och symtom stämmer med detta. Cerebellum brukar funktionellt delas in i vestibulocerebellum, spinocerebellum och cerebrocerebellum. Vestibulocerebellum arbetar mycket med balans och därmed exempelvis ögonrörelser. Spinocerebellum arbetar med koordination bland annat sådan som kräver feedback från somatosensorik. Exempelvis ser spinocerebellum till att rörelser som kräver inblandning av flera leder blir koordinerade och av rätt storlek. Cerebrocerebellum är också viktig för motorik och koordination men här finns en dragning åt rörelser som kräver skicklighet som tal, spela musikinstrument o.s.v. Anatomiskt ligger vestibulocerebellum i flocculus, spinocerebellum i vermis och intilliggande intermediärzon och cerebrocerebellum utgör största delen av hemisfärerna (se bilden). Pernillas skada ser ut att ligga ganska medialt och inbegriper definitivt spinocerebellum och vissa delar av cerebrocerebellum. Gångproblem stämmer bra med skada av spinocerebellum. Möjligen kan vestibulocerebellum också vara skadad. Skulle också kunna stämma med tendensen till att gira då hon går. Rent generellt har nog Pernilla haft lite tur i det att hon har relativt lite symtom med tanke på skadans storlek (det senare inte T5-kunskap). Fråga B3 (3p) Redogör för spinocerebellums afferenta och efferenta kontakter. Hur ser kopplingsschemat ut i spinocerebellum? Du behöver inte diskutera olika celltyper. 11
12 Aid nr..12(26) Du träffar Pernilla 48 år på akuten. Pernilla har sedan två dagar ont i huvudet och söker nu eftersom hon pratat med en kompis på telefon som tvingat henne. Då du frågar henne om hur det hela startade berättar hon att hon under ett aerobics-pass för två dagar sedan plötsligt blev yr och mitt i en stegsekvens bara fortsatte åt höger tills väggen tog emot. Efter ett tags vila rättade detta dock till sig och hon kunde gå hem från passet som vanligt. På natten efter kräktes hon två gånger. Efter detta är en lätt yrsel och en ganska kraftig huvudvärk de enda symtomen förutom att hon fortfarande har en viss tendens att gira åt höger då hon går. Rutin labprover är u.a. och du hittar inget avvikande i neurologstatus förutom en tendens att gira åt höger vid tandem-gång (gå häl mot tå som på lina). Du beställer en datortomografi av huvudet/hjärnan som ser relativt normal ut varför du går vidare med en magnetröntgenundersökning. Denna visar en lillhjärnsinfarkt medialt i cerebellum. Redogör för spinocerebellums afferenta och efferenta kontakter. Hur ser kopplingsschemat ut i spinocerebellum? Du behöver inte diskutera olika celltyper. Skadan inbegriper delar av spinocerebellum som bland annat reglerar koordination. Spinocerebellum är organiserat enligt bilden ovan. Fråga B4 (8p) Om vi nu skulle titta histologiskt på Pernillas lillhjärna hur skulle det se ut? A) Beskriv den histologiska uppbyggnaden av normal lillhjärnsbark. Beskriv även hur de celler man ser är sammankopplade med varandra och andra strukturer. Redogör för namnen på de fibrer och celler som finns. Rita gärna (5p). B) Beskriv vad du tror du ser histopatologiskt i den infarktdrabbade delen (3p). 12
13 Aid nr..13(26) Du träffar Pernilla 48 år på akuten. Pernilla har sedan två dagar ont i huvudet och söker nu eftersom hon pratat med en kompis på telefon som tvingat henne. Då du frågar henne om hur det hela startade berättar hon att hon under ett aerobics-pass för två dagar sedan plötsligt blev yr och mitt i en stegsekvens bara fortsatte åt höger tills väggen tog emot. Efter ett tags vila rättade detta dock till sig och hon kunde gå hem från passet som vanligt. På natten efter kräktes hon två gånger. Efter detta är en lätt yrsel och en ganska kraftig huvudvärk de enda symtomen förutom att hon fortfarande har en viss tendens att gira åt höger då hon går. Rutin labprover är u.a. och du hittar inget avvikande i neurologstatus förutom en tendens att gira åt höger vid tandem-gång (gå häl mot tå som på lina). Du beställer en datortomografi av huvudet/hjärnan som ser relativt normal ut varför du går vidare med en magnetröntgenundersökning. Denna visar en lillhjärnsinfarkt medialt i cerebellum. A) Beskriv den histologiska uppbyggnaden av normal lillhjärnsbark. Beskriv även hur de celler man ser är sammankopplade med varandra och andra strukturer. Redogör för namnen på de fibrer och celler som finns. Rita gärna. B) Beskriv vad du tror du ser histopatologiskt i den infarktdrabbade delen. A B Fråga B5 (8p) Förklara de olika mekanismer som hjälper ett axon att under fosterutvecklingen hitta fram till rätt målcell samt mekanismerna bakom hur de bildade förbindelserna senare fintrimmas 13
14 Aid nr..14(26) Du träffar Pernilla 48 år på akuten. Pernilla har sedan två dagar ont i huvudet och söker nu eftersom hon pratat med en kompis på telefon som tvingat henne. Då du frågar henne om hur det hela startade berättar hon att hon under ett aerobics-pass för två dagar sedan plötsligt blev yr och mitt i en stegsekvens bara fortsatte åt höger tills väggen tog emot. Efter ett tags vila rättade detta dock till sig och hon kunde gå hem från passet som vanligt. På natten efter kräktes hon två gånger. Efter detta är en lätt yrsel och en ganska kraftig huvudvärk de enda symtomen förutom att hon fortfarande har en viss tendens att gira åt höger då hon går. Rutin labprover är u.a. och du hittar inget avvikande i neurologstatus förutom en tendens att gira åt höger vid tandem-gång (gå häl mot tå som på lina). Du beställer en datortomografi av huvudet/hjärnan som ser relativt normal ut varför du går vidare med en magnetröntgenundersökning. Denna visar en lillhjärnsinfarkt medialt i cerebellum. Förklara de olika mekanismer som hjälper ett axon att under fosterutvecklingen hitta fram till rätt målcell samt mekanismerna bakom hur de bildade förbindelserna senare fintrimmas. Hitta rätt: Kontaktinhibition/cellyteadhesion, kemoattraktion/repulsion, adhesion till extracellulärmatrix, fasciculering (pionjäraxon). Axonet känner vart det ska och drar sig fram med hjälp av tillväxtkonen. (4 p) Fintrimning 1: Under tidig utveckling finns ofta ett överskott av nervceller. Fintrimning sker genom att de nervceller som inte etablerat en optimal kontakt genomgår apoptos. Målstrukturen/målorganet utsöndrar tillväxtfaktorer (tex NGF, NT3, GDNF...) som nervcellerna tävlar om. De som får för lite tillväxtfaktorr dör. (2 p) Fintrimning 2: Senare sker även en mer funktionell fintrimning där de kontakter som är funktionella förstärks och de svagare försvinner. Detta beror bland annat på en kontakt i vilken nervcell-1 lyckas depolarisera nervcell-2 förstärks (neurons that fire together wire together) jämfört med en kontakt där nervcell-1 inte lyckas depolarisera nervcell-2 trots att nervcell-1 depolariseras. Sker ingen depolarisering av nervcell-1 komme givetvis inte heller kontakten att överleva (tex om nervcell-1 får signaler från ett blindt öga). Detta sker vid olika sk kritiska perioder i olika system och är även en mekanism som används vid minnesilagring (2p) 14
15 Fall C Aid nr..15(26) Asta Josefsson, 74 år, med ansiktsförlamning och yrsel (27p) Asta Josefsson är en tidigare väsentligen frisk kvinna. För ca en vecka sedan upplevde hon begynnande smärta som lokaliserats till höger öra. Sedan 3-4 dagar har hon också haft tilltagande svårigheter att röra höger ansiktshalva. Idag har hon fått tilltagande yrsel och kommer därför i bårbil till dig som är distriktsläkare. På bilden nedan försöker patienten blunda på bägge ögonen. Fråga C1 (2p) Vilken typ av ansiktsförlamning (central eller perifer) har Asta drabbats av? Förklara och motivera ditt svar! 15
16 Aid nr..16(26) Asta Josefsson är en tidigare väsentligen frisk kvinna. För ca en vecka sedan upplevde hon begynnande smärta som lokaliserats till höger öra. Sedan 3-4 dagar har hon också haft tilltagande svårigheter att röra höger ansiktshalva. Idag har hon fått tilltagande yrsel och kommer därför i bårbil till dig som är distriktsläkare. Asta kan inte rynka pannan på höger sida, så hon har drabbats av en perifer facialispares. Vid central pares finns fungerande överenskorsande banor som gör att pannan kan röra sig. Mål: T5C8 Fråga C2 (2p) Förutom snedheten i ansiktet, vilka andra symtom kan Asta få, om hennes facialisnerv är påverkad? 16
17 Aid nr..17(26) Asta Josefsson är en tidigare väsentligen frisk kvinna. För ca en vecka sedan upplevde hon begynnande smärta som lokaliserats till höger öra. Sedan 3-4 dagar har hon också haft tilltagande svårigheter att röra höger ansiktshalva. Idag har hon fått tilltagande yrsel och kommer därför i bårbil till dig som är distriktsläkare. Asta kan inte rynka pannan på höger sida, så hon har drabbats av en perifer facialispares. Vid central pares finns fungerande överkorsande banor som gör att pannan kan röra sig. Asta kan även få nedsatt tårsekretion, avsaknad av stapediusreflex och även ensidig smaknedsättning. Mål: T5C8 + 5 Fråga C3 (2p) Hur fungerar stapediusreflexen? 17
18 Aid nr..18(26) Asta Josefsson är en tidigare väsentligen frisk kvinna. För ca en vecka sedan upplevde hon begynnande smärta som lokaliserats till höger öra. Sedan 3-4 dagar har hon också haft tilltagande svårigheter att röra höger ansiktshalva. Idag har hon fått tilltagande yrsel och kommer därför i bårbil till dig som är distriktsläkare. Asta kan inte rynka pannan på höger sida, så hon har drabbats av en perifer facialispares. Vid central pares finns fungerande överkorsande banor som gör att pannan kan röra sig. Asta kan även få nedsatt tårsekretion samt avsaknad av stapediusreflex och även ensidig smaknedsättning. Stapediusreflexen kontraherar m stapedius bilateralt vid ensidig (eller dubbelsidig) ljudstimulering av tillräckligt hög styrka. Reflexen löser vanligtvis ut vid ca 70 db eller högre. Hörselbenskedjans rörlighet minskas genom att muskelsenan drar i stapes. En gren av NVII medierar reflexen motoriskt. Mål: T5C5 Vid inspektion av höger öra finner du vesikler (blåsor) på ytterörat och i hörselgången. Fråga C4 (5p) Vilka principiella orsaker och skademekanismer (generellt) kan leda till perifer facialispares? Vilka differentialdiagnostiska överväganden gör du? Med tanke på anamnes och statusfynd vilken är den troligaste orsaken i Astas fall? 18
19 Aid nr..19(26) Asta Josefsson är en tidigare väsentligen frisk kvinna. För ca en vecka sedan upplevde hon begynnande smärta som lokaliserats till höger öra. Sedan 3-4 dagar har hon också haft tilltagande svårigheter att röra höger ansiktshalva. Idag har hon fått tilltagande yrsel och kommer därför i bårbil till dig som är distriktsläkare. Asta kan inte rynka pannan på höger sida, så hon har drabbats av en perifer facialispares. Vid central pares finns fungerande överkorsande banor som gör att pannan kan röra sig. Asta kan även få nedsatt tårsekretion samt avsaknad av stapediusreflex och även ensidig smaknedsättning. Vid inspektion av höger öra finner du vesikler (blåsor) på ytterörat och i hörselgången. En nervinfektion av både NVII och NVIII samtidigt är det troligaste i Astas fall, därför är hon yr. Blåsorna och smärtan tyder på Herpes Zoster. Mål: T5C8 Fråga C5 (2p) Hur undersöker du Asta med avseende på engagemang av NVIII? 19
20 Aid nr..20(26) Asta Josefsson är en tidigare väsentligen frisk kvinna. För ca en vecka sedan upplevde hon begynnande smärta som lokaliserats till höger öra. Sedan 3-4 dagar har hon också haft tilltagande svårigheter att röra höger ansiktshalva. Idag har hon fått tilltagande yrsel och kommer därför i bårbil till dig som är distriktsläkare. Asta kan inte rynka pannan på höger sida, så hon har drabbats av en perifer facialispares. Vid central pares finns fungerande överkorsande banor som gör att pannan kan röra sig. Asta kan även få nedsatt tårsekretion samt avsaknad av stapediusreflex och även ensidig smaknedsättning. Vid inspektion av höger öra finner du vesikler (blåsor) på ytterörat och i hörselgången. En nervinfektion av både NVII och NVIII samtidigt är det troligaste i Astas fall, därför är hon yr. Blåsorna och smärtan tyder på Herpes Zoster. Asta har nystagmus, men du kan inte riktigt bedöma om hon hör sämre eftersom hon hade hörapparat redan innan. Asta är rejält yr. Mål: T5C5 + 7 Fråga C6 (4p) Förklara Astas yrsel patofysiologiskt. Beskriv mekanismen för nystagmus i hennes fall? Kommer hon att bli bättre i sin yrsel? 20
21 Aid nr..21(26) Asta Josefsson är en tidigare väsentligen frisk kvinna. För ca en vecka sedan upplevde hon begynnande smärta som lokaliserats till höger öra. Sedan 3-4 dagar har hon också haft tilltagande svårigheter att röra höger ansiktshalva. Idag har hon fått tilltagande yrsel och kommer därför i bårbil till dig som är distriktsläkare. Asta kan inte rynka pannan på höger sida, så hon har drabbats av en perifer facialispares. Vid central pares finns fungerande överkorsande banor som gör att pannan kan röra sig. Asta kan även få nedsatt tårsekretion samt avsaknad av stapediusreflex och även ensidig smaknedsättning. Vid inspektion av höger öra finner du vesikler (blåsor) på ytterörat och i hörselgången. En nervinfektion av både NVII och NVIII samtidigt är det troligaste i Astas fall, därför är hon yr. Blåsorna och smärtan tyder på Herpes Zoster. Asta har nystagmus, men du kan inte riktigt bedöma om hon hör sämre eftersom hon hade hörapparat redan innan. Asta är rejält yr. Asta har så kallad destruktionsnystagmus på grund av utslagen vestibularisfunktion vilket leder till nystagmus med den snabba fasen bort från det sjuka örat. Mål: T5C7 Asta blir liggande till sängs i flera dagar på grund av yrseln och värken. När hon till slut mår lite bättre och vill gå upp får hon plötsligt, då hon satt sig upp på sängkanten, en kraftig rotatorisk yrsel som varar någon minut. Hon blir väldigt rädd och tror att hon nu blivit försämrad i sin sjukdom. Fråga C7 (3p) Vad kan ha hänt? Patofysiologiska mekanismer? 21
22 Aid nr..22(26) Asta Josefsson är en tidigare väsentligen frisk kvinna. För ca en vecka sedan upplevde hon begynnande smärta som lokaliserats till höger öra. Sedan 3-4 dagar har hon också haft tilltagande svårigheter att röra höger ansiktshalva. Idag har hon fått tilltagande yrsel och kommer därför i bårbil till dig som är distriktsläkare. Asta kan inte rynka pannan på höger sida, så hon har drabbats av en perifer facialispares. Vid central pares finns fungerande överkorsande banor som gör att pannan kan röra sig. Asta kan även få nedsatt tårsekretion samt avsaknad av stapediusreflex och även ensidig smaknedsättning. Vid inspektion av höger öra finner du vesikler (blåsor) på ytterörat och i hörselgången. En nervinfektion av både NVII och NVIII samtidigt är det troligaste i Astas fall, därför är hon yr. Blåsorna och smärtan tyder på Herpes Zoster. Asta har nystagmus, men du kan inte riktigt bedöma om hon hör sämre eftersom hon hade hörapparat redan innan. Asta är rejält yr. Asta har så kallad destruktionsnystagmus på grund av utslagen vestibularisfunktion vilket leder till nystagmus med den snabba fasen bort från det sjuka örat. Asta blir liggande till sängs i flera dagar på grund av yrseln och värken. När hon till slut mår lite bättre och vill gå upp får hon plötsligt, då hon satt sig upp på sängkanten, en kraftig rotatorisk yrsel som varar någon minut. Hon blir väldigt rädd och tror att hon nu blivit försämrad i sin sjukdom. Asta har fått kristallsjukan pga sängläget: Kalkristaller kan ha lossnat och givit sig iväg in i båggångssystemet. När Asta sätter sig upp och lägger sig påverkar dessa kristallrester cupulan i bakre båggången. Mål: T5C7 Me tanke på påverkan av både NVII och NVIIII vill man veta om CNS är angripet, varför du remitterar patienten till infektionsmottagningen för lumbalpunktion. Efter normal ögonbottenundersökning förs lumbalpunktion. Undersökningen visade 1,5 mononukelära celler per 10 6 /L spinalvätska (normalvärde). Albuminkvoten (spinal/serum albumin) var normal. Isoelektrisk fokusering kunde ej påvisa oligoklonala band. Fråga C8 (3p) Hur tolkar du detta likvorsvar? Vilka slutsatser kan du dra? 22
23 Aid nr..23(26) Asta Josefsson är en tidigare väsentligen frisk kvinna. För ca en vecka sedan upplevde hon begynnande smärta som lokaliserats till höger öra. Sedan 3-4 dagar har hon också haft tilltagande svårigheter att röra höger ansiktshalva. Idag har hon fått tilltagande yrsel och kommer därför i bårbil till dig som är distriktsläkare. Asta kan inte rynka pannan på höger sida, så hon har drabbats av en perifer facialispares. Vid central pares finns fungerande överkorsande banor som gör att pannan kan röra sig. Asta kan även få nedsatt tårsekretion samt avsaknad av stapediusreflex och även ensidig smaknedsättning. Vid inspektion av höger öra finner du vesikler (blåsor) på ytterörat och i hörselgången. En nervinfektion av både NVII och NVIII samtidigt är det troligaste i Astas fall, därför är hon yr. Blåsorna och smärtan tyder på Herpes Zoster. Asta har nystagmus, men du kan inte riktigt bedöma om hon hör sämre eftersom hon hade hörapparat redan innan. Asta är rejält yr. Asta har så kallad destruktionsnystagmus på grund av utslagen vestibularisfunktion vilket leder till nystagmus med den snabba fasen bort från det sjuka örat. Asta blir liggande till sängs i flera dagar på grund av yrseln och värken. När hon till slut mår lite bättre och vill gå upp får hon plötsligt, då hon satt sig upp på sängkanten, en kraftig rotatorisk yrsel som varar någon minut. Hon blir väldigt rädd och tror att hon nu blivit försämrad i sin sjukdom. Asta har fått kristallsjukan pga sängläget: Kalkristaller kan ha lossnat och givit sig iväg in i båggångssystemet. När Asta sätter sig upp eller lägger sig påverkar dessa kristallrester cupulan i bakre båggången. Med tanke på påverkan av både NVII och NVIII vill man veta om CNS är angripet, varför man remitterar patienten till infektionsmottagningen för lumbalpunktion. Efter normal ögonbottenundersökning förs lumbalpunktion. Normalt celltal talar emot meningit eller annan inflammation. Normal albuminkvot tyder på normal blodhjärnbarriär. Avsaknad av oligoklonala band talar för att ingen inflammation eller immunaktivering ägt rum. Mål: T5C18 När Asta kommit på benen hittar hon sin hörapparat som hon inte kunnat använda på grund av blåsorna i hörselgången. När hon nu sätter den i örat tycker hon sig inte höra ett dugg bättre med den. Fråga C9 (2p) Vilka principiellt olika orsaker kan det finnas till att Asta inte märker någon effekt av hörapparaten? 23
24 Aid nr..24(26) Asta Josefsson är en tidigare väsentligen frisk kvinna. För ca en vecka sedan upplevde hon begynnande smärta som lokaliserats till höger öra. Sedan 3-4 dagar har hon också haft tilltagande svårigheter att röra höger ansiktshalva. Idag har hon fått tilltagande yrsel och kommer därför i bårbil till dig som är distriktsläkare. Asta kan inte rynka pannan på höger sida, så hon har drabbats av en perifer facialispares. Asta kan även få nedsatt tårsekretion samt avsaknad av stapediusreflex och även ensidig smaknedsättning. Vid inspektion av höger öra finner du vesikler (blåsor) på ytterörat och i hörselgången. En nervinfektion av både NVII och NVIII samtidigt är det troligaste i Astas fall, därför är hon yr. Blåsorna och smärtan tyder på Herpes Zoster. Asta har så kallad destruktionsnystagmus. Med tanke på påverkan av både NVII och NVIII vill man veta om CNS är angripet, varför man remitterar patienten till infektionsmottagningen för lumbalpunktion. Efter normal ögonbottenundersökning förs lumbalpunktion. Normalt celltal talar emot meningit eller annan inflammation. Normal albuminkvot tyder på normal blodhjärnbarriär. Avsaknad av olikoklonala band talar för att ingen inflammation eller immunaktivering ägt rum. När Asta kommit på benen hittar hon sin hörapparat som hon inte kunnat använda på grund av blåsorna i hörselgången. När hon nu sätter den i örat tycker hon sig inte höra ett dugg bättre med den. Hon kan ha så mycket vax, skorprester, intorkat sekret i hörselgången att det täpper för och ger ett ledningshinder, eller så kan hon ha en sensorineural hörselnedsättning. Mål: T5C7 Asta får tilltagande skav och irritation i höger öga och remitteras därför till ögonkliniken. Där finner man att synskärpan är nedsatt på höger öga och normal på vänster. Höger öga står öppet. Pat kan inte ens vid knipning täcka hornhinnan med övre ögonlocket. Ögat är rött, hornhinnan aningen disig med en del småsår i epitelet, särskilt nedåt. Hornhinnesensibiliteten är ua. Vänster öga blekt, retningsfritt. Fråga C10 (1p) Det föreligger alltså en uttorkningseffekt på ögats hornhinna, men hornhinnans känslighet är normal. Vilken nerv och nervgren bör således fungera normalt? 24
25 Aid nr..25(26) Asta Josefsson är en tidigare väsentligen frisk kvinna. För ca en vecka sedan upplevde hon begynnande smärta som lokaliserats till höger öra. Sedan 3-4 dagar har hon också haft tilltagande svårigheter att röra höger ansiktshalva. Idag har hon fått tilltagande yrsel och kommer därför i bårbil till dig som är distriktsläkare. Asta kan inte rynka pannan på höger sida, så hon har drabbats av en perifer facialispares. Asta kan även få nedsatt tårsekretion samt avsaknad av stapediusreflex och även ensidig smaknedsättning. Vid inspektion av höger öra finner du vesikler (blåsor) på ytterörat och i hörselgången. En nervinfektion av både NVII och NVIII samtidigt är det troligaste i Astas fall, därför är hon yr. Blåsorna och smärtan tyder på Herpes Zoster. Asta har så kallad destruktionsnystagmus. Med tanke på påverkan av både NVII och NVIII vill man veta om CNS är angripet, varför man remitterar patienten till infektionsmottagningen för lumbalpunktion. Efter normal ögonbottenundersökning förs lumbalpunktion. Normalt celltal talar emot meningit eller annan inflammation. Normal albuminkvot tyder på normal blodhjärnbarriär. Avsaknad av olikoklonala band talar för att ingen inflammation eller immunaktivering ägt rum. När Asta kommit på benen hittar hon sin hörapparat som hon inte kunnat använda på grund av blåsorna i hörselgången. När hon nu sätter den i örat tycker hon sig inte höra ett dugg bättre med den. Hon kan ha så mycket vax, skorprester, intorkat sekret i hörselgången att det täpper för och ger ett ledningshinder, eller så kan hon ha en sensorineural hörselnedsättning. Asta får tilltagande skav och irritation i höger öga och remitteras därför till ögonkliniken. Där finner man att synskärpan är nedsatt på höger öga och normal på vänster. Höger öga står öppet. Pat kan inte ens vid knipning täcka hornhinnan med övre ögonlocket. Ögat är rött, hornhinnan aningen disig med en del småsår i epitelet, särskilt nedåt. Hornhinnesensibiliteten är uta. Vänster öga blekt, retningsfritt. Cornealreflexen medieras sensoriskt av ramus nasociliaris från N V:1 (n oftalmicus). Motoriska grenar från N7:1 och 2 (panngren och infraorbitalgren, vilket dock inte efterfrågades). Mål: T5C8 Ögats uttorkning beror på dålig slutning av ögonlocken, men också på dålig tårproduktion. Tårarna produceras i tårkörteln. Fråga C11 (1p) Rita eller beskriv var tårkörteln sitter. 25
26 Aid nr..26(26) Rita eller beskriv var tårkörteln sitter. Tårkörteln sitter lateralt och ovanför ögat, strax innanför den övre laterala orbitakanten. Mål: T5C3 26
Asta Josefsson, 74 år, med ansiktsförlamning och yrsel (27p)
Kod nr..1(24) Fall A: Asta Josefsson, 74 år, med ansiktsförlamning och yrsel (27p) Asta Josefsson är en tidigare väsentligen frisk kvinna. För cirka en vecka sedan upplevde hon begynnande smärta som lokaliserats
Läs merAsta Josefsson, 74 år, med ansiktsförlamning och yrsel (27p)
Kod nr..1(25) Fall A: Asta Josefsson, 74 år, med ansiktsförlamning och yrsel (27p) Asta Josefsson är en tidigare väsentligen frisk kvinna. För cirka en vecka sedan upplevde hon begynnande smärta som lokaliserats
Läs merKURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN
KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN SOMATOTOPOGRAFI RECEPTORER I NERVSYSTEMET RECEPTOR ADAPTION FIBER ANATOMISK KARAKTÄR FUNKTION TRÖSKELVÄRDE LOKALISATION Meissners Snabb Ab Kapslad; mellan dermis och epidermis
Läs merMedicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng
Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Tema Neuro och Rörelse Skriftlig tentamen 23 mars 2012 OBS!!! Frågorna skall läggs i separata lila omslag enligt nedan: Martin Gunnarsson: 1, 3, 4, 6,
Läs mer3/ Vad är sinus sagittalis superior för något, var påträffas den och vilken är dess funktionella betydelse? (2 p)
NEUROMORFOLOGI 1 1/ Under den tidiga fosterutvecklingen delas neuralröret, på vardera sidan om medellinjen, upp i ett dorsalt och ett ventralt område åtskilda av en längsgående fåra! Vad heter det dorsala
Läs merbild sidan 454 purves.
Vecka 9 Basala ganglier och lillhjärnan Beskriva lillhjärnans viktigaste förbindelser och synaptiska organisation samt förklara lillhjärnans roll i motorik och inlärning Beskriva de basala gangliernas
Läs merALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som
Läs merOmtentamen. Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I. Kurskod: MC1029. Kursansvarig: Gabriella Eliason. 2012-08-20 Skrivtid.
Omtentamen Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I Kurskod: MC1029 Kursansvarig: Gabriella Eliason 2012-08-20 Skrivtid. 240 min Totalpoäng: 54 poäng Gabriella Eliason 18 poäng Ulrika Fernberg
Läs merTentamensskrivning i oftalmiatrik 2008-10-13 HT 2008. Poäng del 1: Poäng del 2: Total poäng: Godkänd/Underkänd
Tentamensskrivning i oftalmiatrik 2008-10-13 HT 2008 ID-Nr: Nummer: Poäng del 1: Poäng del 2: Total poäng: Godkänd/Underkänd Del 1 1. En 65-årig dam söker dig på allmänläkarmottagningen då hon märkt att
Läs merTentamen Sinne T3 vt 2013. Max 64 poäng
Tentamen Sinne T3 vt 2013. Max 64 poäng 1) Du granskar tonaudiogrammet taget på en patient som misstänks ha Morbus Menière. a) Hur ser tonaudiogrammet ut vid en typisk Mb Menière? 2 p b) Förklara den troliga
Läs merMotorik. Supraspinala mekanismer. Pertti Panula. Institutionen för biomedicin Och Centret för neurovetenskap
Motorik Supraspinala mekanismer Pertti Panula Institutionen för biomedicin Och Centret för neurovetenskap 15.1 Overall organization of neural structures involved in the control of movement. 15.2 Organization
Läs merManus Neuropatisk smärta. Bild 2
Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del
Läs merMedicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011
Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 OBS!!! Besvara varje fråga på separat papper!!!! Tentamensfrågor Under sin kvällspromenad
Läs merLäkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen
1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.
Läs merNär det gör ont innehåll
När det gör ont När det gör ont innehåll Varför gör det ont? Hur kan man beskriva sin smärta? Hur behandlas smärta? Läkemedelsbehandling Andra behandlingsmetoder Vad är smärta? En förnimmelse av något
Läs merEffektiv behandling av smärta
Effektiv behandling av smärta Olaf Gräbel terapigrupp Smärta Definitioner Neuropatisk vs Nociceptiv Nytta vs skada Frågor Smärta Smärta är en obehaglig sensorisk och/eller känslomässig upplevelse förenad
Läs merInformation om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006. Version: 2010-02-19
Version: 2010-02-19 Information om långvarig smärta projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Grafisk formgivning och illustrationer: Cay Hedberg, informationsenheten 1 Förklaringsmodell till
Läs merLångvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen
Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen Smärtcentrums undervisningsprogram Läkardelen Birgitta Nilsson överläkare smärtrehab Vad är smärta? En obehaglig och emotionell upplevelse till
Läs merHörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten
Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra
Läs merFall A Gunvor, 72 år söker ögonläkare akut (23 p)
Aid nr..1(26) Fall A Gunvor, 72 år söker ögonläkare akut (23 p) Gunvor, 72 år, söker ögonläkare akut pga hängande ögonlock på vänster sida. När hon lyfter på ögonlocket är allting dubbelt. Hon upptäckte
Läs merMedicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011
Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av
Läs merHur förklarar man störd central
Hur förklarar man störd central smärtmodulering för patienten? division primärvård 2006 Grafisk formgivning: Cay Hedberg, informationsenheten Förklaringsmodell till centrala smärtmekanismer Det förekommer
Läs merBalans kroppens eget teamwork
Balans kroppens eget teamwork Magnus Rudenholm Lärare Neuroanatomi Neurolog SU/S ÅÅÅÅ-MM-DD Yrsel Bakomliggande anatomi Anamnes Status 2 Lillhjärnan, cerebellum Centrum för balans, koordination och ögonmotorik
Läs merEmotioner: aversion, belöning
Emotioner: aversion, belöning Emotion, känsloupplevelse, men mer än den medvetna känslan Innehåller ett element av värdering av företeelser Styr våra beslut och våra handlingar Viktigt för individens och
Läs merOM BÄLTROS. och hur du minskar risken att drabbas
OM BÄLTROS och hur du minskar risken att drabbas Bältros är en virussjukdom, som är både vanlig och potentiellt allvarlig. Var fjärde person får bältros någon gång i livet. Risken att drabbas ökar med
Läs merHälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiiibildomtentamen 2012-02-02. Fråga 1 (4p) 1(10)
Fråga 1 (4p) 1(10) Bilden ska föreställa en cell bestyckad med molekyler för interaktion med cellens närmiljö. A Om cellen är en mast cell, vilken molekyl representeras på ytan? (1p) B På vilket sätt bidrar
Läs mer-----------------------------------------------------------------------------------------------------
TENTAMEN DELKURS 2 VT 2004 (Således tre st delar!) ----------------------------------------------------------------------------------------------------- Farmakologi och sjukdomslära (totalt 42 poäng) 1.
Läs merInstitutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D
Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Skriftlig individuell tentamen Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Kurs 7, Omvårdnad vid långvariga sjukdomar och palliativ vård 15 HP Torsdagen den 4 juni 2009
Läs merOmtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p)
Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p) --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Rörelse 1. Ryggraden är sammansatt av
Läs merOBS!! Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret!!!!!!!!!! Svar på lösblad rättas ej. Lycka till!
Tentamen i allmän farmakologi, analgetika och psykofarmaka, blod och koagulationsjukdom, neurologi samt allergi, immundefekter, autoimmunitet, transplantation. 20/4 2012. Lärare: Per Odencrants, fråga
Läs merOlle, 55 år, med rörelserubbningar (26p)
Fall A Olle, 55 år, med rörelserubbningar (26p) Aid nr..1(25) Olle, 55 år, arbetar som lärare på en gymnasieskola. Eleverna har börjat klaga på att de inte kan läsa hans handstil när han skriver på tavlan.
Läs merLångvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala
Långvarig smärta hos äldre Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala Doktorn, det gör g r ont! Smärta definieras som en obehaglig sensorisk och känslomässig
Läs merKlassifikation och Analys av Smärta. Strandbaden 070419
Klassifikation och Analys av Smärta Grundades 1973. Forskare, kliniskt verksamma läkare och annan sjukvårds/hälsovårdpersonal Stimulerar och stödjer studier inom smärta och förmedlar denna kunskap över
Läs merInformation om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006
Information om långvarig smärta projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Grafisk formgivning och illustrationer: Cay Hedberg, informationsenheten 1 Förklaringsmodell till långvarig smärta Långvarig
Läs merSvarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration
Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration HT16 Svaren hittar ni i läroboken: Fysiologi (5:e upplagan), Lännergren m.fl. Nervcellen 1. Vad är en jonkanal? Svar: sid 53-54 2. Beskriv jämviktspotentialen
Läs merOm det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund
Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,
Läs merProv: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.
Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,
Läs merInformation om långvarig smärta
Information om långvarig smärta Normal upplevelse vid beröring och tryck TRYCK! Förklaringsmodell till långvarig smärta Långvarig och tidigare svårbegriplig smärta kan idag förklaras med stöd av modern
Läs merCNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla spinalis).
Nervsystemet brukar delas in i två delar: Centrala NervSystemet som förkortas CNS Perifera NervSystemet som förkortas PNS. CNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla
Läs merTENTAMENSSKRIVNING I OFTALMIATRIK 060227 (VT06:I) Del I. Namn:... Uppnådd poäng:... (max: 48, godkänt 32) Med svar
TENTAMENSSKRIVNING I OFTALMIATRIK 060227 (VT06:I) Del I Namn: Uppnådd poäng: (max: 48, godkänt 32) LYCKA TILL! Med svar BILDFRÅGOR MED ANAMNES 1) Fall 1: 72-årig kvinna som vid uppvaknandet fann att hon
Läs mer33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se
33 Rörelseapparaten Vid diabetes har man en större benägenhet än andra att få problem med smärta och stelhet i händer, axlar och höfter. Det finns ett samband mellan ålder, lång diabetesduration samt grad
Läs merKroppens Nervsystem. Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs Micke Sundström
Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs www.lektion.se Micke Sundström Nervsystemets två huvuddelar Det centrala nervsystemet Hjärnan & ryggmärgen Det perifera nervsystemet Nervtrådarna i övriga
Läs merBältros kan bryta ut när som helst
Bältros kan bryta ut när som helst 10 brännande frågor om bältros 1. Vad är bältros? Bältros är en virussjukdom som orsakas av återaktivering av det virus som ger upphov till vattkoppor. För att drabbas
Läs merHåll dig på benen. En föreläsning om fallprevention. Karin Green Leg Sjukgymnast
Håll dig på benen En föreläsning om fallprevention Karin Green Leg Sjukgymnast Vad är balans? Förmågan att kontrollera kroppen i upprest ställning så att den befinner sig i jämvikt Sammansatt funktion
Läs merNaloxon Nässpray mot opioidöverdos. Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt
Naloxon Nässpray mot opioidöverdos Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt Opioider Samtliga opioider, oavsett om det rör sig om morfin, heroin eller opium eller om de är syntetiskt framställda,
Läs merTENTAMEN T9 Malmö VT2 2003 MEQ samt Multiple choice del Ögon 5/6 2003
1/20 TENTAMEN T9 Malmö VT2 2003 MEQ samt Multiple choice del Ögon 5/6 2003 I varje MEQ-fall kommer sjukdomsbild och fakta att tillföras successivt med nya delfrågor. Varje blad i multiple-choice delen
Läs merTÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning
TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista uppehållstillstånd akut sjukvård vårdcentral akutmottagning personnummer journal huvudvärk migrän yrsel skalle tryckkänsla dunka i huvudet kräkas
Läs merKod: Ämnesområde Hörselvetenskap B Kurs Audiologisk rehabilitering Kurskod: HÖ1401 Tentamenstillfälle Ordinarie tentamen.
Kod: Ämnesområde B Kurs Audiologisk rehabilitering Kurskod: HÖ1401 Tentamenstillfälle Ordinarie tentamen Datum 2012-05-30 Tid 3 timmar Kursansvarig Sara Båsjö Övrig information Resultat: Lärandemål Provkod:
Läs merOrgansystemens struktur och funktion Deltentamen - läkarlinjen (T2)
Kodnummer : 1 Organsystemens struktur och funktion Deltentamen - läkarlinjen (T2) 2004-01-17 Skrivsal 4, Östra paviljongen Kl. 0.9.00-15.00 Institutionen för Integrativ medicinsk biologi Umeå Universitet
Läs merHörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör
Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör Johan Adler, läkare Hörsel- och Balanskliniken, B58 Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merSMÄRTANALYS att välja rätt behandling REK dagen
SMÄRTANALYS att välja rätt behandling REK dagen 2018 01 31 Överläkare Lena Lundorff Terapigrupp SMÄRTA Definition smärta: Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse som signalerar om hotande
Läs merAUDIOGRAMTOLKNING. Exempel 1
AUDIOGRAMTOLKNING Exempel 1 Exempel på normalt audiogram. Normal hörsel ligger mellan 0 och 20-25 db HL (Hearing Level = "audiogramdecibel"). Man kan mäta absoluta trösklar, dvs. den svagaste ton man kan
Läs merPsykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:
Kurskod: PC2130, Kursnamn: Neurovetenskap-Neuropsykologi, 15hp Provmoment: Tentamen del 1, Omtentamen Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2010-11-24 Tillåtna hjälpmedel: Inga
Läs merNervsystemet. Människans fysiologi kap3
Nervsystemet Människans fysiologi kap3 Organsystem Nervsystemet (hjärnan, ryggmärg, nerver och sinnesorgan) Sänder signaler från en del till en annan del i organism. Koordination/styrning av kroppsaktiviteter,
Läs merOmtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026
Omtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026 Kursansvarig: Ulrika Fernberg Datum: 2011 11 12 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 58 poäng Poängfördelning: Allmän farmakologi
Läs merAtaxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm
Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför
Läs merHälsouniversitetet i Linköping, läkarprogrammet, bildomtentamen
I ditt arbete som klinisk genetiker studerar du en dag kromosomer från en cancerpatient med hjälp av så kallad SKY teknik. Du ser då att en del av kromosom 13 nu istället ligger på kromosom 10. Fråga 1
Läs merHörselvetenskap B, Tillämpad hörselvetenskap I [HÖ1410]
Kod: Hörselvetenskap B, Tillämpad hörselvetenskap I [HÖ1410] Audiologisk diagnostik, 10 hp provkod 0201 2014 01 17 5 timmar Kursansvarig: Peter Czigler Rättande lärare: Helena Stålnacke och Ramesh Zarenoe
Läs mer1. Introduktion. Biopotentialers ursprung
1. Introduktion Kroppens nervsystem utgörs av ett högt specialiserat nätverk som består av en mängd nervceller kopplade till varandra. Nervcellen har den speciella egenskapen att den kan reagera på yttre
Läs merALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET. Solutions with you in mind
ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Hos patienter med multipel skleros (MS), definieras förlorad rörlighet som varje begränsning av rörlighet som orsakas
Läs merMÄNNISKANS FYSIOLOGI ht 2015 REST SLUTTENTAMEN del 2, 14 januari 2016
REST SLUTTENTAMEN del 2, Namn: Skriv redan vid tentamens början Ditt NAMN & MAPPNUMMERi rutorna ovan. Skriv sedan mappnumret på VARJE sida i tentan (sidorna kommer att separeras före rättning!) AVSNITT:
Läs merBeteendegenetik. Vårt genetiska kod. Koden överförs vid celldelning. Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA
Beteendegenetik Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA Handlar också om samspelet mellan arv och miljö Viktigt att skilja på Genotyp den specifika genetiska koden vi har
Läs mer1 Information till patienter med hål i gula fläcken
1 Information till patienter med hål i gula fläcken VAD ÄR HÅL I GULA FLÄCKEN? Gula fläcken (makula) är den centrala delen av näthinnan (retina) som svarar för synskärpan. Det är med gula fläcken man kan
Läs merYRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv
YRSEL Neurologens perspektiv yrsel Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall 1 2 definition av yrsel Varierar mycket Patienterna har sina definitioner Specialister har sina definitioner
Läs merTentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet
Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet 16 september 2011 Totalt antal poäng på skrivning: 30 poäng. För godkänd krävs 20 poäng Tentamen återlämnas senast 4 oktober Kursledare:
Läs merSjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi
Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi 2016-09-16 + 2016-09-19 Magnus Johnsson ST-läkare neurologi Mål: Skapa intresse och nyfikenhet! Få ett hum om hur nervsystemet funkar (mer eller mindre hum..)
Läs merAtt leva med Ataxier
Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.
Läs merPsykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:
Kurskod: PC2130 Kursnamn: Neurovetenskap neuropsykologi, 15 hp Provmoment: Omtentamen: tentamen del I Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2008-12-03, 9.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel:
Läs merHudiksvall 20131003 } Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvalitén för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom.
Läs merTENTAMEN T9 VT1 2003 MEQ-del Ögon 13/3 2003
ID: 1/19 TENTAMEN T9 VT1 2003 MEQ-del Ögon 13/3 2003 I varje MEQ-fall kommer sjukdomsbild och fakta att tillföras successivt med nya delfrågor. Besvarat ark läggs när det är klart upp-och-ner på golvet
Läs merKan man med egna aktiviteter minska smärta?
Kan man med egna aktiviteter minska smärta? Berig 2012-03-20 Kaisa Mannerkorpi Specialistsjukgymnast, Docent SU/Sjukgymnastiken GU/Avd för Reumatologi Att beskriva smärta Lokalisation? Karaktär? Intensitet?
Läs merNeuropediatrik. ALB, Huddinge. Hanna Westergren
Neuropediatrik ALB, Huddinge Katarina Wide Åsa Eriksson Katarina Lindström Marie Sallamba Hanna Westergren Maud Eriksson Sofia Sergel Suzanne Marcus Sara Dahl Fall 1 3½ årig pojke kommer till BVC för utvecklingsbedömning:
Läs merHur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom?
Hur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom? Oscar Cidon Sporrong Populärvetenskaplig sammanfattning av självständigt arbete i biologi HT 2013 Institutionen för biologisk grundutbildning,
Läs merINFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA
INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA Den här broschyren är riktad till dig som ska behandlas med QUTENZA (kapsaicin). Här kan du läsa om vad QUTENZA är, hur det fungerar och hur behandlingen
Läs mer--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse 1. Under embryonalutvecklingen differentierar ryggmärgen
Läs merMuskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25
Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika
Läs merSvante : 1, 2, 3, 6, 9, 10, 11
Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Tema Sinne och Psyke Skriftlig tentamen 18 april 2012 OBS!!! Frågorna skall läggs i separata lila omslag enligt nedan: Svante : 1, 2, 3, 6, 9, 10, 11 Claes:
Läs merOsteopaten. hittar orsaken till besvären
Osteopaten hittar orsaken till besvären Det är inte alltid självklart att besvärens ursprung finns just där det gör ont. Osteopater, är en yrkesgrupp som jobbar med att gå på djupet med klienternas problem,
Läs merDen internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:
Manus Nociceptiv smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om nociceptiv smärta, vävnadsskadesmärta, en smärta som drabbar alla, en eller flera gånger i livet och även om du just nu inte har någon smärta
Läs merPsykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta
Psykologiska aspekter på långvarig smärta Kristoffer Bothelius, fil.dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Smärtcentrum, Akademiska Sjukhuset Institutionen för Psykologi, Uppsala Universitet kristoffer.bothelius@psyk.uu.se
Läs merPå toppen av karriären eller en samhällsbörda.
På toppen av karriären eller en samhällsbörda. Fler Neurologer: Var hittar jag en specialist. Rätt medicin: Hjälp mig att få bra behandling. Lika vård: Vad finns att få ute i landet. Parkinsons sjukdom
Läs merHörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat.
Våra sinnen Hörseln Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Ytterörat I ytterörat finns öronmusslan och hörselgången. Öronmusslan fångar in ljudet som åker in i hörselgången. I hörselgången
Läs merInstuderingsfrågor till Hörseln. HÖRSELN. Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet.
HÖRSELN Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet. 1. Vad är allt ljud som vi hör? 2. När hörs ljudvågorna? I en radio, stereo eller en teve är det högtalarna som
Läs merNervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.
Nervsystemet Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en helhet. Kommunikation kan även ske med hjälp av hormonsystemet, men det
Läs merSmärta. Palliativa rådet
Smärta Palliativa rådet Smärta Vanligt i livets slutskede Angelägen fråga hos allmänheten Skrämmande symtom för patienten Man kan aldrig lova smärtfrihet. Smärtfrihet kan ibland vara kantad av biverkningar
Läs merHälsodeklaration. Körkort Annan ID-handling Personlig kännedom. Inledande undersökning Regelbunden hälsokontroll Bedömning efter frånvaro Annan orsak:
Hälsodeklaration 1 (5) Blanketten gäller enligt Transportstyrelsens föreskrifter TSFS 2011:61 om hälsokrav m m enligt lagen (2011:725) om behörighet för lokförare. Hälsodeklarationen fylls i av den som
Läs merTor Ansved. Neurology Clinic Stockholm
Tor Ansved Neurology Clinic Stockholm 2016-10-18 Neurologiska symtom Stickningar, pirrningar, domningskänsla Muskelsvaghet Muskelkramper Muskulär uttröttbarhet Gångssvårigheter Balans- och koordinationssvårigheter
Läs merKlinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7
Fall 2: Karin, 45 år Du är jourhavande på infektionsakuten 090830. Du tar emot patient Karin 45 år. Patienten är tidigare frisk, ingen kronisk medicinering, inga allergier. Patienten insjuknade initialt
Läs merFråga 8 18 besvaras och läggs i ett grönt omslag. Istället för lärarens namn på
Tentamen MC1411, Medicin B, Fysiologi, 7,5hp Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2014 12 06 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 69,5 p Nervsystemet, fråga 1 7, 17p. Endokrina, Kardiovaskulära och Respirationssystemet.
Läs merDel 4_5 sidor_13 poäng
Del 4_5 sidor_13 poäng Linda är 23 år. Hon söker dig på vårdcentralen pga magbesvär. Linda arbetar som försäljare på Guldfynd. Hon feströker och tar p-piller. Ibland ibuprofen mot mensvärk. Hon är för
Läs meren broschyr om en sjukdom med många ansikten
2013 en broschyr om en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Om sjukdomen sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 Om orsakerna till MS Varför får man MS? 6 Ärftliga faktorer 6 Miljöfaktorer
Läs merFörvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.
Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte
Läs merBra att veta om grå starr och gråstarrsoperation
Version 5 Bra att veta om grå starr och gråstarrsoperation Patientinformation VAD ÄR GRÅ STARR? Grå starr, eller katarakt, är en grumling i ögats lins. Linsen ligger alldeles innanför pupillen. Utveckling
Läs merNaloxonutbildning Nässpray mot opioidöverdos
utbildning Nässpray mot opioidöverdos Hur fungerar naloxon? är ett motgift mot opioider som tillfälligt kan ta bort effekten av opioider och häva en överdos. Effekten av naloxon är beroende av dosen naloxon
Läs mer2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser
2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser Sammanfattning Skador på hörselorganet kan ge upphov till olika former av störningar, främst hörselnedsättning. Hörselnedsättning kan ha sin grund i skador i
Läs merEn ny behandlingsform inom RA
En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare
Läs merPatientinformation. PALEXIA depot (tapentadol) PALEXIA (tapentadol)
Patientinformation (tapentadol) (tapentadol) Beroendeframkallande medel. Iakttag största försiktighet vid förskrivning av detta läkemedel. Varför ska jag läsa denna information? Denna broschyr är till
Läs merEN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten
2013 EN BROSCHYR OM en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Vad är MS? OM SJUKDOMEN OM SJUKDOMEN sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 OM ORSAKERNA TILL MS Varför får man MS?
Läs merNervsystemet. Mikro och makrostruktur, begrepp att bygga på. Mikrostrukturen. Dendriter Mottagande delen. Soma. Axon hilloc Trigger Komponent
Nervsystemet Mikro och makrostruktur, begrepp att bygga på Mikrostrukturen Dendriter Mottagande delen Rekurrent kollateral Soma Axon kollateral Schwann celler Presynaptisk terminal Axon hilloc Trigger
Läs merHälsouniversitetet i Linköpings Läkarprogrammet stadiiitentamen, bildtentamen 2010-12-20
1 En 74 årig kvinna med tablett behandlad hypertoni, inkommer till akuten med 2 timmars anamnes på tilltagande svaghet i höger kroppshalva. Fråga 1 (4p) Delar av status på akuten illustreras samt är som
Läs mer