VAD GICK SNETT I SVERIGE?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VAD GICK SNETT I SVERIGE?"

Transkript

1 Nils Eric Sandberg VAD GICK SNETT I SVERIGE? TIMBRO The author and AB Timbro 1997 ISBN: X Nils-Eric Sandberg har under många år varit ledarskribent på Dagens Nyheter där han kommenterade ett brett spektrum av finansiella och ekonomiska frågor. Han har medverkat i mer än tjugo böcker om skatter, ekonomi, bostadspolitik och filosofi.

2 Innehåll I. Vad gick snett i Sverige? II. Vi började sent. III. Från 1970: Medelvägen går nedåt IV. Vad betydde socialismen? 1. Politikens prerogativ 2. Arvet från Marx 3. De svenska superkeynesianerna 4. Myrdals planhushållning 5. Meidners löntagarfonder 6. Inkomstsocialiseringen 7. Kollektivismen 8. Den heliga jämlikheten 9. Ett land som inte sparar 10. Straffskatt på aktier 11. En konstitutionell maktkoncentration V. Arbetslösheten permanentas VI. Tillväxtincitamenten försvagas Tabeller 2

3 I. Vad gick snett i Sverige? Det var en gång två små länder som var mycket lika. Båda hade undgått de båda världskrigens förstörelse. Båda var små och hade många hundra års historia av självständighet. Båda hade samma industristruktur som skilde dem från alla andra. Båda hade företag som fick gott rykte för att alltid ha hög kvalitet på sina varor. Den enda stora skillnaden låg i naturens godhet mot de två länderna. Det ena hade stora tillgångar av malm, skog och vattenkraft. Det andra fick ingenting, utom lite ängsmark tillräckligt för några kor; i övrigt måste befolkningen klara sig på arbete och uppfinningsrikedom. En jämförelse mellan Sverige och Schweiz visar klart att något gått galet med den svenska ekonomin efter Båda länderna hade ett lysande utgångsläge efter andra världskriget. De hade hållit sig neutrala, i den meningen att de stod utanför kriget militärt, och flitigt handlade med de krigförande. När Europa var sönderslaget 1945 hade Sverige och Schweiz en intakt industriapparat, redo att utnyttja den säljarens marknad som renoveringen av Europa med Marshallhjälpens pengar skapade. Sverige hade det givna övertaget i sina naturtillgångar. Båda länderna hade en likartad industristruktur: ett relativt stort antal mycket stora och starkt internationaliserade företag. Skillnaden var att den svenska industrin i högre grad var inriktad på just de investeringsvaror som den europeiska renoveringen krävde. Svensk ekonomi har aldrig tidigare kunnat gå ur startgroparna med sådan kraft som * * * Efter kriget kostade en schweizerfranc 90 öre. Nu (juni 1997) kostar den 5: låg Sverige på tredje plats i OECD:s ranglista över BNP per capita. Schweiz låg tvåa. Schweiz behåller sin plats, medan Sverige fallit till 17. Schweiz har nästan varje år haft överskott i bytesbalansen. Sverige har nästan varje år sedan 1965 haft underskott i bytesbalansen. Enligt en analys av ekonomer på ABB har jämfört kilopriset på de två ländernas export de senaste 25 åren. Priset per kilo mäter förädlingsgraden; järnskrot kostar 50 öre/kg, flygplan kr/kg. De senaste 25 åren har den schweiziska exporten höjt priset så att 90 procent hamnat över det tidigare medelvärdet. Den svenska exporten har i huvudsak behållit sin prisstruktur, med Ericssons mobiltelefoner och Astras läkemedel som enda viktiga undantag. Schweiz har haft den lägsta räntan i Västeuropa. Sverige har haft bland de högsta, särskilt sedan vi slopade ränteregleringarna Skatter och offentliga utgifter har stigit snabbare i Sverige än i omvärlden sedan mitten 3

4 av sextiotalet. Skatterna utgör nu 55 procent av BNP, de offentliga utgifterna drygt 65 procent. Motsvarande siffror för Schweiz är 33 resp 37 procent. Sverige deltog sedan 1973 i EU-ländernas valutasystem (till 1977). Vi har devalverat åtskilliga gånger, och den svenska kronan har sedan 1976 fallit mot nästan alla andra valutor. Schweiz har haft flytande växelkurs och sett sin valuta trendmässigt stiga mot omvärldens hade Schweiz 40 procent av Sveriges inflationstakt. Men Schweiz har inte varit gynnat i förhållande till Sverige. Tvärtom. Sverige har haft mer homogen befolkning, och framför allt stora naturtillgångar och stor kustlinje (transporter går billigare på sjön än på land). Om en stark politisk ledning och stor offentlig sektor ger någon fördel är Sverige extremt gynnat, och Schweiz missgynnat. Ty Sverige har sedan 1521 (då Gustav Vasa tog makten) haft ett extremt starkt centralstyre och med tiden en större offentlig sektor än något annat land. Omvänt har Schweiz haft en mycket svag centralregering och liten offentlig sektor. Folkomröstningsinstitutet har gett ett skydd åt minoriteter och lokala opinioner. Parallellen mellan Sverige och Schweiz säger att något allvarligt inträffat i svensk ekonomi (och politik) sedan slutet av sextiotalet. Den här uppsatsen försöker beskriva vad som hände, och varför. 4

5 II. Vi började sent... Den engelske journalisten Marquis Child beskrev 1936 i sitt kända arbete Sverige som The Middle Way en lyckad medelväg mellan sovjetiskt centralstyre och amerikansk kapitalism. Men titeln ger ingen korrekt beskrivning av Sverige vare sig i industrialiseringens början eller efter Industrialismen kom sent till Sverige. Från mitten av 1800-talet fick vi några lagar om aktiebolag, om rätt för alla att starta företag, om fri kreditmarknad. Därefter startade industrialiseringen. En rad företag grundades på svenska uppfinningar, eller innovationer. Det var entreprenörernas gyllene tid byggde enskilda personer upp företag som sedan växte till internationella storföretag: Sandvik, Nobel, Atlas Copco, SCA, Ericsson, Alva Laval, Munksjö, Facit, Bahco, SKF, AGA, ASEA, Electrolux, STAB, SAAB. Efter andra världskrigets slut har endast fyra storföretag grundats i Sverige: IKEA, Tetra-Pak, Gambro och Hennes&Mauritz. Av de tre som byggde på innovationer har två lämnat landet. De innovationsgrundade företagen växte snabbt. Och de gick tidigt utomlands. Det berodde givetvis på att den svenska marknaden var liten, mätt särskilt som genomsnittliga hushållsinkomster jämfört med omvärlden. För att kunna utnyttja de långa seriernas ekonomi måste företagen exportera. Ericsson, som startade 1876, hade 1900 en exportandel på 90 procent. Samma faktor tvingade företagen att bygga upp först försäljningsnät och sedan tillverkningsbolag i andra länder. De svenska storföretagen blev snabbt multinationella, drygt femtio år innan kulturdebatten upptäckte detta begrepp och (förgäves) försökte förstå det. Förklaringen verkar paradoxal men är logisk: just eftersom Sverige var så litet måste företagen etablera sig internationellt, om de ville växa och överleva i en begynnande internationell konkurrens. * * * Men frågan är varför vi fick en sådan koncentration av företagsbildningar just decennierna kring sekelskiftet. Sverige hade inga komparativa fördelar av någon speciellt utvecklad kreditmarknad eller något avancerat utbildningssystem. Tvärtom, vi kom senare ur startgroparna än andra länder. I någon mån kunde vi importera teknik (även om vi faktiskt gjorde detta i liten omfattning). Men detta förklarar inte just företagsgrundandet, eller expansionen. En delförklaring ligger i skattesystemet. Fram till första världskriget låg skattekvoten på cirka 8 procent. Efter kriget höjdes skatterna. Men på 1920-talet var skatten endast procent på inkomster upp till 4 5 miljoner kronor, i dagens penningvärde. Det 5

6 innebar att den entreprenör som lyckades, fick behålla det allra mesta av vad han tjänade. De ekonomiska incitamenten att starta företag, arbeta och investera var alltså mycket starka. En annan förklaring: detta var i industrialismens begynnelse. Ny teknik skapades från början och spreds relativt långsamt. Den som fick en ide och lyckades utveckla den kommersiellt kunde alltså behålla ett temporalt monopol och tjäna mycket pengar. De hundra åren fick Sverige en snabbare tillväxt än övriga industriländer. Varför? Man kan peka på fyra faktorer. a) Industraliseringen började sent i Sverige. Vi kunde därmed importera teknik och framförallt kapital från omvärlden. Kapitalimporten finansierade då inte konsumtion utan investeringar, bl a järnvägsbyggena. b) En våg av uppfinningar och innovationer knöts till den nyupptäckta kraftkällan, elektriciteten. Exploateringen av naturtillgångarna, som vattenkraften, genererade också ny teknik; ett exempel är ASEA:s teknik för överföring av högspänd likström. c) En mycket liberal ekonomi medgav att arbetskraften snabbt lämnade det lågproduktiva jordbruket för mer produktiva sysselsättningar i industri och service trots att de stora avstånden och den glesa befolkningen tvingade oss till relativt stora investeringar i bostäder och infrastruktur. d) Den lilla hemmamarknaden gjorde export och utlandsetableringar till ett villkor för expansion. Den svenska industrikulturen utbildade snabbt systemtänkande och kompetens att leda stora flexibla organisationer som komparativ konkurrensfördel. Ett exempel: Sverige är ett, och det minsta, av de fyra länder som har kapacitet att utveckla ett eget stridsplan. De tre andra är USA, Frankrike och (kanske) Ryssland. Till detta kommer att den svenska industrin främst levererade investeringsvarorna till återuppbyggnaden av Västeuropa på femtio- och sextiotalen. Just exportsektorn fick ökad draghjälp av att Sverige i augusti 1949 följde Englands exempel och devalverade mot dollarn med 30 procent. Genomsnittligt mot alla exportvalutor blev devalveringen omkring 15 procent. Från början av femtiotalet ökade världshandeln med industriprodukter med drygt 8 procent per år. 6

7 III. Från 1970: Medelvägen går nedåt På femtiotalet låg tillväxttakten i Sverige på 3,4 procent som genomsnitt. På sextiotalet steg den till 4,6 procent. På sjuttiotalet föll den till 2 procent, på åttiotalet gick ned den ytterligare något. Varför? Man kan säga att eftersom Västeuropa var färdigrenoverat efter kriget förlorade Sverige något av sin gynnade position på säljarens marknad. Sverige drabbades av de två oljekriserna 1974 och 1980 men inte mer än andra länder; Sverige hade en relativt stor andel billig vattenkraft. Fram till 1970 låg Sverige i huvudsak i takt med omvärlden. Vi var med i Bretton Woodssystemet. Men från 1973, sedan Bretton Woods definitivt blivit upplöst, fick Sverige återkommande kostnadskriser. Vi devalverade fem gånger på sex år, , och satte ned kronans värde med bortåt 45 procent. Men kostnaderna fortsatte att stiga snabbare i Sverige än i omvärlden. Sverige avvecklade definitivt valutaregleringen Därmed blev räntorna internationellt bestämda. Och vi fick omgående räntechocker naturligt nog, eftersom alla inom och utom landet lärt sig att en svensk kostnadskris omgående leder till en devalvering. Trots ett desperat försvar, med en marginalränta på 500 procent, lyckades riksbanken inte hålla kronkursen När kronkursen släpptes fri sjönk den inledningsvis med 30 procent. I början av nittiotalet drabbades hela Västeuropa av en realräntechock. Inflationstakten gick ned men räntorna steg, delvis som följd av att de tyska räntorna steg efter återföreningen. Även för det rika Västtyskland var det en enorm påfrestning att försöka sätta den tidigare socialistiska diktaturen DDR i beboeligt skick. Men räntorna steg mer i Sverige än i andra länder. Den efterföljande fastighets- och finanskraschen blev därmed värre här än i omvärlden. Antalet konkurser femdubblades. Den öppna arbetslösheten steg snabbt, från cirka 2 till drygt 8 procent. Staten finansierade arbetslöshetsersättningen med lån. Följden blev budgetunderskott på över 10 procent av BNP. Statsskulden fördubblades på fyra år. De hemmagjorda kriserna Lönekostnaderna steg snabbt i Sverige i början på sjuttiotalet. Industriarbetarlönen ökade 59 procent Samma period höjde riksdagen löneskatterna med 109 procent. Dåvarande statsministern Olof Palme förklarade att riksdagen i löneskatterna funnit en ny skattekälla. Och riksdagen behövde mer pengar för att finansiera nya reformer. 7

8 Arbetskraftskostnaderna steg drygt 80 procent på tre år. Företagen kunde inte kompensera sig genom att höja priserna, eftersom exportpriserna bestämdes av världsmarknaden; och de svenska företagen var inte prisledande. Alltså försvann företagsvinsterna. När Bretton Woodssystemet upplöstes 1973 gick Sverige som associerad med i EUländernas dåvarande valutasamarbete, The Snake. Det innebar att Sverige skulle hålla fast växelkurs mot D-marken. Alltså kunde arbetskraftskostnaderna, justerade för förändringar i produktivitet, inte stiga mer i Sverige än i Västtyskland. Frågan är om de svenska politikerna, eller företagsledningarna, eller facket, förstod innebörden av denna restriktion. Sverige devalverade fyra gånger med sammanlagt 30 procent Men det räckte inte. Exportindustrin förlorade fortfarande marknadsandelar. Sverige har mycket generösa socialförsäkringar och bidrag, alla offentligt finansierade. När företagen inte kunde klara sina skattekostnader utan avvecklade anläggningar och sade upp personal steg de offentliga kostnaderna oberoende av skatteintäkterna steg de offentliga utgifterna från 50 till 65 procent av BNP. Inte ens ett land som deltagit i ett världskrig har haft en liknande utgiftsexpansion. På mitten av sjuttiotalet började den svenska staten låna utomlands. Det var inget nytt. På slutet av 1800-talet lånade Sverige stora belopp utomlands, främst för att finansiera järnvägsbyggen. Från mitten av sjuttiotalet har svenska staten lånat ungefär 600 miljarder kronor utomlands. Om vi liksom på 1800-talet lånat för investering skulle investeringarna ha ökat betydligt, och därmed tillväxten. Men parallellt med att staten ökade sin upplåning utomlands sjönk investeringskvoten, d v s investeringarna som andel av BNP. Investeringskvoten gick ned från 21 till knappt 14 procent. Kombinationen av kapitalimport och fallande investeringskvot tyder på att något var fundamentalt fel i den svenska ekonomin. De tillväxtgenererande sambanden hade satts ur funktion. Staten injekterade i ekonomin på tre år 600 miljarder kronor av upplånade pengar. Trots detta steg arbetslösheten, investeringarna gick ned. Drygt en femtedel av befolkningen i arbetsför ålder stod utanför arbetsmarknaden som öppet arbetslösa, som deltagare i olika arbetsmarknadsutbildningsprogram, som förtidspensionerade av arbetsmarknadsskäl, och som asylsökande. Den faktiska arbetslösheten, med detta mått, ligger alltså över 20 procent. Vilka mekanismer låg bakom denna försvagning av välfärdsstatens produktionsbas? 8

9 IV Vad betydde socialismen? 1. Politikens prerogativ Sverige fick 1932 en socialdemokratisk regering. Möjligen med undantag för åren har socialdemokratin sedan dess styrt politiken och präglat landet med sina värderingar. Detta har i hög grad bestämt utvecklingen av det politiska tänkandet i Sverige. a) Det socialdemokratiska partiet har levt i symbios med fackföreningsrörelsen. Båda organisationerna i huvudsak samma medlemmar och samarbetar inom och utom riksdagen, för ömsesidigt gagn. Facket stöder regeringspartiet ekonomiskt och fungerar under valrörelserna som partiets valapparat. I gengäld har partiet använt lagstiftningen till att göra facket till mest gynnade part i alla sammanhang. På fackets beställning här regeringspartiet infört lagar som stärker fackets position gentemot arbetsgivarna. Ett exempel är den rigida svenska arbetsrätten. Fackets nästan obegränsade rätt att använda konfliktvapnen är inskriven i grundlagen som del av de mänskliga rättigheterna. Etc. Symbiosen har gjort kombinationen LO SAP till den dominerande politiska kraften i Sverige. Den företagare som kommer i konflikt med facket kan finna att han också får regeringen som motpart. b) Socialdemokratin har haft nästan monopol på lagstiftningsmakten. Och socialdemokratin har till skillnad från övriga partier haft en bestämd vision om hur samhället bör se ut, för alla medborgare. Medan liberalismen vill ha ett Popperskt och Hayekskt öppet samhälle vill socialismen ha ett slutmål för utvecklingen, ett en gång definitivt färdigt samhälle. Socialdemokratin har via omfattande interventioner format institutioner på hemmasektorn i stort sett efter sina intentioner. Alla har funnit att de levt i ett socialdemokratiskt samhälle, oavsett om de vill eller ej. c) Socialdemokratin regerade med monopol under de decennier då tillväxten ökat dramatiskt, och därmed levnadsstandarden. Det är svårt att visa att partiets politik legat bakom. Att svensk industri expanderade så lyckosamt på trettiotalet beror på att den hårdrationaliserade under tjugotalet och därmed mötte den allmänna depressionens decennium med Europas effektivaste produktionsapparat. Till detta kom en mindre devalvering och att Sverige tidigare än de flesta länder övergav guldmyntfoten (1931). På femtio- och sextiotalen gick den svenska ekonomin på frihjul, driven av Västeuropas köp av investeringsvaror och av interna produktivitetsvinster genom att arbetskraften gick från jordbruket till industrin. 9

10 Men socialdemokratin tog systematiskt åt sig äran av att sysselsättning och inkomster steg. Och det växande välståndet kom att associeras med regeringspartiet. I allt detta ligger en huvudförklaring till socialdemokratins dominans och till den homogena politiska kulturen. Partiet skaffade sig ett problemformuleringsprivilegium. Och, än viktigare, ett monopol på formuleringen av problemlösningarna. Från valdebatterna till de akademiska läroböckerna återkom tanken att lösningarna på nästan alla viktiga samhällsproblem låg i nya interventioner från den politiska sektorn. Även partiets motståndare accepterade med tiden en del av detta tänkande. Motståndet mot den offentliga sektorns expansion var lamt. Några partier i opposition började systematiskt bjuda över socialdemokratin i krav på att samhället, varmed menades stat och kommun, skulle åta sig nya uppgifter. När socialdemokratin lanserade sin radikala idé om jämlikhet kritiserade oppositionen de ekonomiska konsekvenserna av att alla ekonomiska incitament skulle avskaffas. Men den tog aldrig upp en principiell kritik mot själva idén. Socialdemokratin formade det politiska tänkandet i Sverige och skapade ett politiskt prerogativ för all problemlösning. 2. Arvet från Marx Socialdemokratin har ett marxistiskt ursprung. Även om partiet tidigt avskrev just revolutionen hade det länge socialiseringen av produktionsmedlen som en huvudtanke, åtminstone ideologiskt. Det reviderade program som partiet antog vid sin kongress 1920 talar om att upphäva den privatkapitalistiska äganderätten till produktionsmedlen och lägga dem under samhällets kontroll och besittning samt (genom att) ersätta den nuvarande planlösa varuproduktionen med en socialistisk, efter samhällets verkliga behov planlagd, för välståndets höjande stegrad produktion. Men partiet släppte snart kravet på snabb socialisering. Skälen var två, båda pragmatiska. Några debattörer inom partiet påpekade att socialiseringen var svår att genomföra. Partiet hade ingen färdig plan för hur staten, eller fackföreningarna, eller nya produktionsråd skulle styra företagen och planera produktionen. Nils Karleby, en av de dominerande inom partiets interna debatt, argumenterade för att äganderättens olika funktioner skulle stegvis överföras till samhället. Den formella socialiseringen var riskabel, och onödig; det gick att genom lagstiftning desarmera kapitalisterna, och att via beskattning successivt ta åtminstone delar av deras egendom. Den pragmatiska linjen vann. Partiet släppte sitt krav på totalsocialisering av enbart pragmatiska skäl. Det fanns ingen omedelbar given koppling mellan statligt ägande och 10

11 höjda inkomster. Ideologiskt levde ändå socialiseringstanken kvar. Men de praktiska målen styrde. Huvudmålet för partiet, på kort sikt, var att öka produktionen för att höja arbetarklassens inkomster. Bakgrunden var att inkomsterna under industrialiseringens första decennier fördelades extremt ojämnt. Visserligen fick de som flyttade från jordbruk till industri ökade inkomster. Men en stor del av avkastningen från det nya industrisamhället stannade hos industriägarna. Detta höll uppe tillväxten, eftersom rikedomarna återinvesterades. Om inkomstfördelningen varit jämnare skulle konsumtionen ha ökat på bekostnad av investeringarna. Och dagens generation skulle ha fått nöja sig med en lägre standard. De som i efterhand kritiserar den ojämna inkomstfördelningen under decennierna kring sekelskiftet diskuterar aldrig denna aspekt. 3. De svenska superkeynesianerna. Att Sverige kom relativt lindrigt ur trettiotalets depression har beskrivits som en stor framgång för den nya socialdemokratiska politiken, d v s en snabb tillämpning av Keynes idéer. Detta är en efterhandskonstruktion. Sverige lämnade guldmyntfoten i september 1931, före de flesta andra länder. Följden blev en depreciering av den svenska valutan. Diskontot (riksbankens räntesats) sänktes från 8 procent till 2,5 procent På våren 1933 fixerades kronan, av en ren slump, till en extremt låg kurs mot pundet. Summan av detta blev en kraftig depreciering av kronan, och en uppgång av order, vinster och sysselsättning i exportindustrin. Detta var huvudförklaringen till att Sverige snabbare än andra länder lyfte ur depressionen. Den ekonomiska politiken i termer av skatter och utgifter betydde inte mycket. De offentliga utgifterna sjönk tvärtom något som andel av BNP under mitten av trettiotalet. Men partiets grundläggande ambition att socialisera ekonomin, eller åtminstone styra den, fanns kvar. Det är detta som förklarar att Sverige mer än något annat land anammade Keynes recept för konjunkturstyrning. På trettiotalet grubblade alla ekonomer på hur staten skulle kunna häva arbetslösheten och få fart på ekonomin. En stor del av grubblandet var onödigt. Milton Friedman och Anna Schwarz har i sitt arbete A Monetary History of the United States visat att den amerikanska centralbanken skar ner penningmängden med en tredjedel; detta var en huvudorsak till depressionen. Den andra huvudorsaken låg i en allmän protektionism. USA:s kongress antog 1930 Smoot-Hawley-lagen, som medgav handelshinder mot varor. Protektionismen spred sig snabbt. Följden blev att världshandeln i värde sjönk till en tredjedel. Många länder förlorade huvuddelen av sina exportindustrier. Detta förorsakade depressionen. Den var i huvudsak en följd av politiska beslut, inte av 11

12 brist på arbetsmarknadspolitik. * * * Men Sverige valde en extrem keynesiansk politik. En förklaring låg i att en rad svenska ekonomer, Stockholmsskolan, i huvudsak rekommenderat någon av de offentliga stimulanser som ingick i Keynes recept. En annan förklaring, den viktigaste, låg i att Keynes gav socialdemokratin ett nytt argument för den styrning av ekonomin som alltjämt var partiets principiella huvudmotiv. Så kom kriget. Sverige övergick till en starkt centralstyrd krigsekonomi. Efter kriget återkom konjunktursvängningarna, och därmed det ekonomiska motivet för den keynesianska styrningspolitiken. Vad alla glömt, medvetet eller omedvetet, var att Keynes skrev ut sitt stabiliseringsrecept för en i huvudsak isolerad ekonomi. När staten stimulerade efterfrågan fick effekten inte hamna i omvärlden. Därför kombinerade Keynes sitt recept med kontroller för import och export. I en liten öppen ekonomi med stor utrikeshandel, som Sveriges, fungerar den keynesianska politiken dåligt. Ty om en sådan ekonomi skärmar av sin utrikeshandel för att staten ska styra konjunkturen förlorar den mer på bortfall av handel än vad den vinner på en stabilare hemmamarknad. Ett exempel: Det statliga gruvföretaget LKAB exporterar bortåt 90 procent av sin järnmalm. Antag att omvärldens efterfrågan på järnmalm minskar; följden blir underskott i handelsbalansen. Antag att den svenska regeringen höjer den allmänna efterfrågan i ekonomin genom att betala ut högre barnbidrag. Men de svenska barnfamiljerna ökar inte sin konsumtion av järnmalm, utan de köper kanske fler japanska TV-apparater. Följden blir att underskottet i handelsbalansen ökar än mer. 4. Myrdals planhushållning 1944 kom ett nytt exempel på socialdemokratins grundläggande socialiserings- och regleringsambition. Enligt en vanlig teori skulle kriget följas av en depression, i stil med vad som hände efter första världskriget. En kommission inom socialdemokratin utarbetade ett efterkrigsprogram. Motivet var att förhindra depressionen. Metoderna var statlig styrning av ekonomin: socialisering av försäkringsbranschen, socialisering av övriga branscher om effektiviteten så krävde, statlig planering av investeringarna, fortsatt priskontroll, valutakontroll och kontroll av utrikeshandeln. Men, det intressanta: de här regleringarna skulle inte bara eliminera en akut depression, de skulle vara permanenta. De flesta förslagen hade svag koppling till de svårigheter en väntad efterkrigsdepression kunde vålla. Det socialdemokratiska efterkrigsprogrammet blir 12

13 begripligt endast om det ses i ett socialistiskt perspektiv. Partiet hade visserligen övergivit den generella socialiseringstanken. Men ambitionen att socialisera nyckelbranscher och via kontroller styra hela ekonomin fanns kvar. Valdebatten 1948 handlade i huvudsak om planhushållningen. Socialdemokratin var nära att förlora valet. Därmed lade partiet ned programmet. Och från 1950 kom en internationell efterfrågan som gynnade svensk industri. Därmed försvann även det pragmatiska argumentet för en statlig styrning. 5. Meidners löntagarfonder 1975 föreslog en LO-utredning, ledd av LO:s chefekonom Rudolf Meidner, att fackföreningsrörelsen skulle socialisera industrin. Förslaget innebar i korthet: Alla företag som gick med vinst skulle årligen leverera nyemitterade aktier motsvarande 20 procent av vinsten till fackliga fonder. Om förslaget gick igenom skulle de flesta vinstgivande svenska företag snart ha fackliga fonder som dominerande ägare. Sverige skulle få ett unikt ekonomiskt system: Privat egendom skulle konfiskeras av fonder som kombinerade funktionerna av fackföreningar, arbetsgivare/företagsledare, och ägare. Resultatet skulle bli en extrem kombination av makt och ägande. Ty en enda organisation skulle snart äga alla vinstgivande företag i landet. Fondförslaget spelade en stor roll i valdebatten 1976, som ledde till att socialdemokratin förlorade makten. När socialdemokratin återkom 1982 införde partiet löntagarfonder, men då i en helt annan form som inte innehöll någon direkt socialiseringsfunktion. Men Meidnerförslaget är intressant, och allvarligt, som reflex av stämningarna inom fackföreningsrörelsen och regeringspartiet. LO:s chefekonom kunde på fullt allvar föreslå att facket med statens hjälp skulle konfiskera alla landets företag. Ett sådant förslag vore otänkbart utan en allmän opinionsbildning som underkände privat äganderätt och som totalt missförstod de fundamentala reglerna för marknadsekonomin. Om det socialdemokratiska partiet haft starkare stöd i opinionen säg 55 procent kunde Meidners förslag ha gått igenom. Företagen hade ägts av fackligt toppstyrda fonder. En titt på hur socialistiska ekonomer har klarat sig ger en antydan om vad som då hade hänt i Sverige. Sannolikt hade en rad vinstgivande företag med starka ägare lämnat landet så som familjen Rausing gjorde. 6. Inkomstsocialiseringen Den svenska socialdemokratin har släppt kravet på socialisering av företagen kanske av det enkla skälet att storföretagen mer och mer internationaliserats; hur skulle svenska staten kunna nationalisera svenska dotterbolag i utlandet? 13

14 Däremot har socialdemokratin socialiserat inkomsterna. Beskattningen i Sverige har skärpts kraftigt sedan Skattereformen 1971 sänkte skatterna i de lägre inkomstskikten men skärpte progressiviteten d v s skatteskalan blev brantare. Marginalskatterna steg. Det mesta av en löneökning gick bort i skatt, även i låga inkomstskikt. En genomsnittlig svensk industriarbetare har en skatt på den direkta inkomsten om 28 procent. Motsvarande OECD-genomsnitt är 16 procent. För tjänstemannen med dubbel bruttolön är skattesatserna 39 respektive 24 procent. Till detta kommer indirekta skatter. Sedan början av sjuttiotalet har staten i huvudsak höjt vad som kallas arbetsgivaravgifter men som med en korrekt term är löneskatter d v s skatter på lönesumman. Vidare har staten höjt konsumtionsskatterna, särskilt skatten på energi, och ovanpå det den generella momsen. I Sverige redovisas aldrig punktskatter och moms i priset. Konsumenten vet därmed inte hur stor andel av priset som är skatt. En förklaring, av flera, till att majoriteten av skattebetalarna i Sverige accepterar det höga skattetrycket är att skatterna aldrig redovisas för dem. Vad skattebetalarna ser på sina lönebesked och sina skattsedlar är den direkta inkomstskatten. Men den utgör mindre än 40 procent av de totala skatterna. Riksdagsmän och statsråd är i den indirekta demokratin inte medborgarnas översåtar, utan deras ombudsmän. Medborgarna är huvudmännen. Men genom att inte klart redovisa det totala skatteuttaget desinformerar ombudsmännen sina huvudmän. I ett aktiebolag vore detta otänkbart. Grovt räknat tar de sammanlagda skatterna bortåt 60 procent av totalinkomsten för den som är lågavlönad, drygt 65 procent för den som har högre lön. Arbetsgivaravgifterna på bruttolönen finansierar formellt delar av socialförsäkringarna, som pensioner, arbetslöshetsersättning, sjukförsäkring. Men sambandet mellan avgift och förmånsutfall är svagt. 7. Kollektivismen Sverige har sedan åren kring 1970 allt mer satsat på kollektiva arrangemang även för privatlivets problem. Det som kallas socialförsäkringar och garanterar inkomst vid arbetslöshet och sjukdom och under ålderdom har i huvudsak organiserats som statligt styrda kollektiva system, med svag koppling mellan inbetalda skatter/avgifter och försäkringsutfall. a) Statens pensioner 14

15 Det svenska pensionssystemet var helt statligt från början, Ett utvidgat system, ATP, från 1960 blev också det helt statligt, organiserat som ett rent fördelningssystem. Pensionsavgifterna finansierade morgondagens pensioner, i ett enormt kedjebrev. En viss del avsattes till en statlig fond, som kompensation för att pensionssystemets garantier minskade det privata sparandet. Pensionssystemet blev därmed ett inslag i kollektiviseringen av sparandet. Pensionssystemet har nu reformerats, en aning. 11 procent av den löneandel som avsätts till pensionerna går till ett individuellt pensionssparande, d v s ett premiereservsystem. Men dels är detta en extremt lågt andel, dels har dessa privata pensionsmedel placerats på ett statligt konto och inräknats som pluspost i den statliga budgeten. Inom organisationer associerade med regeringspartiet finns ett starkt motstånd mot varje tanke på individuellt pensionssparande. b) Kommunernas barnomsorg Sedan början av sextiotalet har staten och kommunerna i Sverige byggt ut en offentlig barnomsorg. Syftet är att båda föräldrarna ska kunna förvärvsarbeta, oberoende av barnens antal och ålder. En lag ålägger kommunerna att ta hand om barnen om föräldrarna förvärvsarbetar. Den kommunala barnomsorgen är extremt dyr. Föräldrarna betalar ungefär procent i egna avgifter. Resten debiterar stat och kommun skattebetalarna. Den borgerliga regeringen införde efter stor tvekan ett litet vårdnadsbidrag till föräldrarna. Tanken bakom var att föräldrarna själva skulle kunna välja hur de ville ta hand om sina barn. Socialdemokratin kritiserade vårdnadsbidraget, främst med argumentet att det kunde leda till skillnader i barnomsorgen mellan olika familjer. När socialdemokraterna återvann makten 1994 avskaffade de vårdnadsbidraget. Tanken bakom den kommunala barnomsorgen är att i princip alla barn ska tas om hand av kommunen, inte av föräldrarna. Det offentliga stödet till barnomsorg utgår nämligen inte i bidrag direkt till föräldrarna, utan endast i form av kraftigt subventionerade kommunala daghem. Båda föräldrarna bör arbeta och bidra till den offentliga sektorn med sina skatter. Skatten tar så stor andel av inkomsten att föräldrarna i normala inkomstskikt inte kan vara hemma med sina barn, och inte heller anställa en barnflicka. Politikerna säger indirekt till föräldrarna: Barnomsorgen är så viktig, från samhällets synpunkt, att den inte kan överlämnas till föräldrarna; den måste politikerna sköta. Majoriteten kanske inte av opinionen, men av riksdagen säger bestämt nej till tanken att föräldrarna med ett bidrag i handen själva ska få välja barnomsorg. Argumentet för just kommunala daghem är att de ger barnen social träning och, kort sagt, fostrar dem till goda medborgare. Argumentet är riskabelt, eftersom det formuleras av vuxna politiker som själva inte varit på kommunala daghem. 15

16 c) Statens socialförsäkringar I alla länder behöver människor försäkringar mot oförutsebara olyckor, främst sjukdom och arbetslöshet. Vidare behöver alla sparande inför pensionen; ålderdom är ju till skillnad från sjukdom och arbetslöshet förutsebar. I Sverige har försäkringarna organiserats kollektivt. Pensionen betalas i huvudsak via statliga avgifter. Regeringarna har systematiskt försämrat villkoren för privat pensionssparande; den som sparar i en privat pensionsförsäkring över ett visst lågt belopp får betala inkomstskatt på pengarna två gånger. Sjukvården betalas i huvudsak med en kommunal skatt. Sjukförsäkringen, som täcker inkomstbortfall, är helt statlig. Den är i princip organiserad som en försäkring. Men riksdagen har sänkt ersättningsnivåerna, och en stor del av avgiften finansierar annat än ersättning; den är därmed en ren skatt. Arbetslöshetsförsäkringen är kopplad till fackföreningsrörelsen. På trettiotalet fanns en stark opinion för generell arbetslöshetsförsäkring. Men den socialdemokratiska regeringen beslöt att arbetslöshetsförsäkringen skulle administreras av fackföreningsrörelsen, och kopplas till medlemskap i facket. Tanken var att denna koppling skulle tvinga alla att gå in i facket; de som på detta sätt blev med i facket skulle kollektivt anslutas till det socialdemokratiska partiet; och medlemsavgifterna skulle forsa in i partikassan. Arbetslöshetsförsäkringen i Sverige är fortfarande organiserad efter denna princip. Det finns nu en rätt, utnyttjad av få, att stå kvar i Arbetslöshetsförsäkring även om man utträtt ur facket. Mera; medlemsavgifterna till arbetslöshetsförsäkringen är extremt låga procent av a-kassans utbetalningar finansieras via statsbudgeten. Det som kallas arbetslöshetsförsäkring i Sverige är till 98 procent ett skattefinansierat bidragssystem. Varför? Förklaringen kommer! 8. Den heliga jämlikheten På slutet av sextiotalet startade LO en kampanj för jämlikhet. Löneskillnaderna skulle utjämnas. Kampanjen fick ett massivt stöd i massmedia. En förklaring är att den kom när den marxistiskt inspirerade ungdomsrevolten gick genom industriländerna. Jämlikhet blev snabbt en huvudansats i politiken och särskilt i massmedia. Alla händelser, alla problem beskrevs och diskuterades från en jämlikhetssynpunkt. 16

17 Politiken och debatten förstärkte varandra i en växelverkan. Jämlikhetsaspekten blev den överordnande synpunkten i alla artiklar, alla TV-program. I många fall maskerade den okunnighet; det enkla kravet på mer jämlikhet fick ersätta analys av komplicerade sammanhang. Jämlikhetstanken har i Sverige blivit inte bara en reaktion mot omotiverade inkomstskillnader, eller orättvisor. Utan den har utvecklats till en generell intolerans mot skillnader. Stora delar av den s k seriösa journalistiken går ut på att spåra upp skillnader mellan olika grupper och kritisera dem som utslag av ojämlikhet. Detta gäller oberoende av om skillnader i exempelvis bostadsstandard speglar skilda preferenser; yngre personer vill bo billigt för att kunna studera eller resa; familjer med barn prioriterar en rymlig bostad. Den svenska regeringen överväger nu att lagstifta om kortare arbetstid. Enligt den ansvariga ministern är huvudargumentet att alla måste arbeta lika länge. Jämlikhetstanken har blivit ett krav på likhet, helt överordnat tidigare hänsyn till individernas varierande önskemål. LO drev igenom en utjämning av lönerna, före och efter skatt. En kombination av centrala löneavtal och låglönesatsningar pressade samman lönestrukturen. Nästan alla fackliga organisationer drev samma lönepolitik. Varje avtal styrde huvuddelen av löneökningen till de lägsta löneskikten. Målet var från början lika lön för lika arbete, men blev snart lika lön för alla, oavsett arbete. Skillnaden mellan lågutbildades och högutbildades löner minskade. Utbildningspremien d v s den ökning av lönen som ett extra år av utbildning ger har halverats från mitten av sextiotalet. Till detta kom den sammanlagda effekten av progressiva skatter och inflation. Från 1971 skärptes progressiviteten skatteskalan fick en brantare lutning. Samtidigt ökade inflationstakten. Och lönerna följde inflationen. Problemet var att skatteskalorna inte var justerade för inflationen. Det innebar att om en inkomst höjdes i takt med inflationen så steg skatten som andel av inkomsten. Inkomsten var oförändrad, i fast penningvärde. Men skatten steg, i fast penningvärde. Sverige har enligt OECD den hårdaste inkomstutjämningen inom OECD-området. Även på mycket låga inkomster har Sverige skattekilar på minst 50 procent. Samtidigt är transfereringarna från socialförsäkringssystemen, och socialbidragen, mycket generösa. Det innebär att incitamenten att arbeta och investera kraftigt beskärs. 9. Ett land som inte sparar Investeringskvoten d v s investeringarnas andel av BNP steg stadigt i Sverige från sekelskiftet. Från mitten av sextiotalet har den sjunkit, från 24 till nu cirka 14 procent. En stor del av investeringarna ersätter förslitet kapital. 17

18 Nettoinvesteringarna som bidrar till kapitalstocken och därmed till produktionen har som andel av BNP fallit från 16 procent 1970 till 2 procent Detta innebär att basen för den svenska välfärden krymper. Hushållens sparande har länge varit lägre i Sverige än i genomsnittet av andra länder låg det på 3 4 procent av den disponibla inkomsten. Den låga sparkvoten är ett problem för industrin, och bostadsbyggandet. Ty företagande och byggande förutsätter ett visst eget kapital. Ju mindre hushållen sparar, desto svårare har privatpersoner att starta företag. Med ett lågt sparande kan relativt få hushåll köpa en egen bostad. Det låga sparandet är en logisk följd av att staten eliminerat både incitament och förmåga att spara. Pensioner och socialförsäkringar är statliga; staten ställer därmed garanti för pension, sjukersättning, arbetslöshetsersättning, etc. Ingen behöver spara för trygghet. De höga marginalskatterna lägger beslag på de pengar hushållen skulle kunna spara. Man sparar ju ur den inkomst som blir kvar sedan de nödvändiga utgifterna betalats alltså inkomsten på toppen. Och den inkomsten har drabbats av svensk marginalskatt: tidigare procent, nu bortåt 60 procent. Bostäder förutsätter sparande. Staten har sedan krigsslutet stöttat bostadsbyggandet med generösa lån. De som köpte egen bostad behövde inte spara mycket. Förklaringen låg i att inflationen automatiskt skrev av skulderna. Därmed var det lätt att låna. Och hushållen hade varken behov av eller förmåga att spara. Men nu har inflationen försvunnit. Skulderna skrivs inte av automatiskt. Bankerna kräver ett eget sparande. Och eftersom hushållen i Sverige inte har något nämnvärt sparande faller bostadsbyggandet. Trenden för första kvartalet 1997 är den lägsta siffran för hela 1900-talet. De socialdemokratiska regeringarna har systematiskt försökt minska det privata sparandet och i stället öka det kollektiva. Pensionsreformen 1960 innebar en betydande kollektivisering av sparandet. Skattehöjningarna sedan 1970 har nästan helt raderat ut marginalen för privat sparande. Villkoren för personligt pensionssparande har försämrats. Sverige är sannolikt det enda industriland där regeringen systematiskt försöker hindra medborgarna från att spara till sin ålderdom. 10. Straffskatt på aktier Sverige har alltid beskattat sparande i aktier hårdare än andra former av sparande och inkomst. Fram till 1991 var aktieutdelning dubbelbeskattad: först i företaget, sedan hos aktiespararen. Den sammanlagda skatten på utdelad vinst uppgick till procent. Dubbelbeskattningen slopades av den borgerliga regeringen 1993, men återinfördes av den socialdemokratiska Förmögenhet i aktier beskattas 18

19 betydligt hårdare än förmögenhet i annan egendom. Enda förklaringen till att just det produktiva sparandet straffbeskattas är att den svenska socialdemokratin aldrig helt accepterat den privata äganderätten. Två av de ideologiskt dominerande tänkarna inom socialdemokratin, Nils Karleby och Vilhelm Lundstedt, har båda underkänt argumenten för äganderätt. Båda har argumenterat för vad de kallar funktionssocialisering. De delar upp ägandet i en rad funktioner, d v s olika rättigheter att disponera över egendom. Sedan rekommenderar de att staten ska socialisera funktionerna. Följden blir att den ursprungliga ägaren berövas alla möjligheter att använda egendomen och dess avkastning. Han kvarstår som ägare endast i egenskapen att vara betalningsskyldig för skatt och förluster. Funktionssocialiseringen har applicerats främst på privata hyreshus. Den kunde inte helt tillämpas på storföretag eftersom de kunde flytta utomlands. Den konfiskatoriska beskattningen av utdelad företagsvinst på 90-procentsnivån låste in vinsterna i företagen. Aktieägarna hade ju inget intresse av att vinsten delades ut. Alltså stannade vinsterna i företagen. Det innebar att investeringarna koncentrerades till företag som historiskt haft goda vinster. Men historisk lönsamhet leder inte automatiskt till framtida lönsamhet. I en rationell ekonomi borde vinsterna lyfts ut i marknaden och sedan återinvesterats i de branscher, företag och projekt som visade den högsta förväntade framtida lönsamheten. Men den svenska beskattningen gjorde detta omöjligt. Vinsterna stannade i de gamla företagen, oavsett vilken framtid de hade. Den konfiskatoriska beskattningen av aktieutdelningen har bidragit till att konservera den svenska industristrukturen. Den kunskapsintensiva industrin läkemedel och elektronik är i gott skick men utgör en internationellt sett liten andel av den totala industrin. Detta är till stor del en följd av att beskattningen gjort det omöjligt att föra över vinster från gamla till nya industrier. Den fientliga attityden till ägande i allmänhet och aktieägande i synnerhet styrde beskattningen, och formade därmed industristrukturen. Den fördelningspolitiskt motiverade kampen mot aktieägandet blev den överordnande synpunkten. 11. En konstitutionell maktkoncentration Sverige har sedan 1970 en enkammarriksdag. Alla frågor avgörs med enkel majoritet: 51 procent vinner över 49. Skyddet för minoriteten i grundlagen är extremt svagt. Äganderätten skyddas, formellt, men så vagt att en majoritet i riksdagen fritt kan förfoga över enskild egendom. Den regering som har en riksdagsmajoritet om 51 procent kan göra nästan vad som helst. Det svenska parlamentariska systemet saknar nästan helt checks and balances. Den 51- procentiga majoriteten bestämmer allt. Sverige saknar författningsdomstol. Sverige har 19

20 en extrem koncentration av makt till regeringen. Andra länder har lobbyorganisationer som försöker påverka parlamentet. Alla studenter har fått lära sig att Sverige saknar sådana lobbyister. Förklaringen är att i Sverige har lobbyisterna flyttat in i parlamentet. Intresseorganisationerna har ingått allianser med framför allt socialdemokratin, och därmed fått in representanter i parlamentet. Länge var det kutym att ordföranden i jordbruksskottet skulle vara en jordbrukare, och ordföranden i byggnadsarbetarförbundet skulle vara ordförande i det riksdagsutskott som handlade bostadsfrågorna. Den svenska fackföreningsrörelsen har varit huvudfinansiär för det svenska regeringspartiet, socialdemokraterna. Tidigare var alla fackföreningsmedlemmar kollektivt anslutna till partiet (och medlemsavgifterna forsade in). Nu ingår förbunden som medlemmar. Men en stor del av partiets inkomster kommer från fackförbunden. De betalar, och förväntar sig motsvarande förmåner. Dit hör att de får en lagstiftning som ger dem rätt att trakassera mindre företag, att skapa lönebildningsmonopol med sina löneavtal, att inlägga veto om ett företag vill hyra in arbetskraft. Etc, etc. * * * Den svenska grundlagen ger ett relativt svagt skydd för äganderätten. Det formuleras i regeringsformens 2:14 så här: Varje medborgares egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller annat sådant förfogande eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. Den som genom expropriation eller annat sådant förfogande tvingas avstå sin egendom skall vara tillförsäkrad ersättning för förlusten. Ersättning skall bestämmas enligt grunder som anges i lag. * * * Här finns två allvarliga svagheter, från den enskildes synpunkt. Vad som menas med de angelägna allmänna intressen som motiverar ingrepp i den enskildes egendom anges inte i grundlagen. Ersättningsregeln säger inte att individen ska ersättas för fulla värdet. Tvärtom lagens förarbeten har en rad skäl för att lagen inte ska garantera ersättning för egendomens marknadsvärde. Uttrycket privat äganderätt förekommer inte i grundlagstexten. Vidare: Grundlagen sätter ingen övre gräns för skatteuttaget. Inget hindrar en riksdagsmajoritet att omgående höja skatten till 100 procent av inkomsten, eller mer. (Redan betalar några förmögna personer i Sverige mer än sin totala inkomst i skatt.) 20

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

När arbetslösheten kom för att stanna

När arbetslösheten kom för att stanna När arbetslösheten kom för att stanna Under 1990-talet upplevde svenskarna den värsta arbetslösheten sedan depressionens dagar på 1930-talet. Orsakerna till den ekonomiska krisen tänker jag inte gå in

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel"

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: Sverige är inne i ond cirkel Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel" Sverige är inne i en ond cirkel. Men det är få deltagare i den politiska debatten som förstår eller vågar säga att

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom.

Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Pensionshandbok för alla åldrar Det är inte lätt att sätta sig in i alla turer kring pensionerna och hur man ska göra för att få en anständig och rättvis

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte 2 Sammanfattning Den här rapporten presenterar den första undersökning som på ett systematiskt sätt besvarar frågan hur

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sammanfattande skrift av utredningen The relationship between international trade and foreign direct investments. Kommerskollegium Kommerskollegium

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/)

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Lektion 33 SCIC 13/06/2014 TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning A. Olika skatter (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Före: Uttala de markerade

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen Konjunkturläget mars 11 1 FÖRDJUPNING Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen På år har den svenska bytesbalansen gått från att visa ett underskott på nära miljarder

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik!

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! För mer information gå in på: www.lo.se/stockholmsmodellen Facket ska jobba för att individen får mer inflytande. Man 38 år, Byggnads Sluta jaga sjuka.

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Globaliseringen och den nordiska (svenska) arbetsmarkaden. Lars Calmfors Universitetet i Oslo, 23/1-07

Globaliseringen och den nordiska (svenska) arbetsmarkaden. Lars Calmfors Universitetet i Oslo, 23/1-07 Globaliseringen och den nordiska (svenska) arbetsmarkaden Lars Calmfors Universitetet i Oslo, 23/1-07 Innehåll 1. Mekanismer 2. Vad har hänt? 3. Möjliga arbetsmarknadseffekter 4. Möjlig ekonomisk politik

Läs mer

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Heligakor. Nils Bildt är civilekonom. NILSBILDT:

Heligakor. Nils Bildt är civilekonom. NILSBILDT: NILSBILDT: Heligakor Det går att sänka de offentliga utgifterna med 50 miljoner per år så att den offentliga sektorns andel av BNP blir under 50%, skriver Nils Bildt och visar hur det kan gå till. Många

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Vänsterpartiets nota. Centerpartiets kostnadsgranskning av Vänsterpartiets valplattform 2006. centerpartiet.se

Vänsterpartiets nota. Centerpartiets kostnadsgranskning av Vänsterpartiets valplattform 2006. centerpartiet.se Vänsterpartiets nota Centerpartiets kostnadsgranskning av Vänsterpartiets valplattform 2006 centerpartiet.se 1 Sammanfattning Vänsterpartiets kongress den 5-8 januari 2006 fastslog bland annat partiets

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om

Läs mer

B örskraschen den 19 oktober förra

B örskraschen den 19 oktober förra HÅKAN GERGILS: Börskraschen och USA:s ekonomi Socialdemokraterna har försökt utnyttja börskraschen i USA för att "bevisa" att det inte går att sänka skatterna och att marknadsekonomin inte är att lita

Läs mer

Skattefridagen 2014 16 juli

Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen är den dag på året då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets alla skatter. År

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS Ekonomi känns ofta obegripligt och skrämmande, men med små åtgärder kan du få koll på din ekonomi och ta makten över dina pengar. Genom årens gång har det blivit allt viktigare

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT.

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI 3 Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. 4 SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI Innehåll 1. Förord...5 2. Inledning...6 3. Bakgrund...7

Läs mer

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 1. Kombinera rätt (3 poäng) a) Kombinera med ett streck land och offentlig skuld av BNP. (1 poäng) USA Japan Finland 1 2 3 Offentlig skuld 250 200 % av BNP 1

Läs mer

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014 Aktuell analys 23 oktober 2014 Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015 Den nya regeringen presenterade idag sin budget för 2015. Vinnarna är ensamstående med underhållsstöd och pensionärer. Underhållsstödet

Läs mer

Anförande på konferensen Samverkan Skola Arbetsliv i Västerås

Anförande på konferensen Samverkan Skola Arbetsliv i Västerås Timbro 2005-03-14 Johnny Munkhammar Anförande på konferensen Samverkan Skola Arbetsliv i Västerås Världen jäktar fram och den närmar sig slutet. Ärkebiskopen Wulfstan, år 1014 i York. Idag, 991 år senare,

Läs mer

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa:

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa: Dom sa: Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Men dom glömde pensionärerna! Detta är en affisch från Socialdemokraterna Med moderat politik skulle du ha tusen kronor

Läs mer

Makrokommentar. November 2013

Makrokommentar. November 2013 Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska

Läs mer

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015 1/6 Remissvar Datum Ert datum Finansdepartementet 2014-10-13 2014-10-06 ESV Dnr Er beteckning 3.4-969/2014 Fi2014/3347 Handläggare Lalaina Hirvonen 103 33 Stockholm Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Aktuellt för småföretagen: Nej till obligatorisk A-kassa

Aktuellt för småföretagen: Nej till obligatorisk A-kassa Aktuellt för småföretagen: Nej till obligatorisk A-kassa maj 2008 Därför säger vi nej till obligatorisk A-kassa (för företagare) Bakgrund Regeringens utredare har nu kommit med förslag till ett nytt system,

Läs mer

Nyckelkund. Tips inför årsskiftet. Julklappstips från Roslagens Sparbank. Nyckelkund!

Nyckelkund. Tips inför årsskiftet. Julklappstips från Roslagens Sparbank. Nyckelkund! Tips inför årsskiftet Nu återstår bara ett par veckor av 2010 ett år som har präglats av goda ekonomiska förutsättningar. Vi bad Ylva Yngveson, privatekonomisk expert på Swedbank, dela med sig av sina

Läs mer

Något om nationalekonomi

Något om nationalekonomi Tradingguiden kap 4 02-01-30 14.19 Sida 89 KAPITEL 4 Något om nationalekonomi Wall Street når nya höjder. Ökad arbetslöshet gav glädjefnatt. Stockholmsbörsen följde efter. Rubrik i Dagens Nyheter 1998

Läs mer

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år): Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Landrapport från ISLAND NBO:s styrelsemöte 21.-22.november 2012 i Göteborg

Landrapport från ISLAND NBO:s styrelsemöte 21.-22.november 2012 i Göteborg Landrapport från ISLAND NBO:s styrelsemöte 21.-22.november 2012 i Göteborg Nyckeltal för ISLAND nov. 2012 Förväntad BNP-utveckling 2,8 % Inflationstakt 4,6 % Arbetslöshet 5,0 % Bostadsbyggande prognos

Läs mer

Kan välfärden räddas?

Kan välfärden räddas? Kan välfärden räddas? HAR VÄLFÄRDEN VERKLIGEN FÅTT MER? Källa: SKL, SCB, Egna beräkningar Källa: SKL, SCB, Egna beräkningar 140 miljarder sänkt skatt. Sen 2001 sänkt skatt ca 300 miljarder per år. Hur

Läs mer

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal)

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) Förra gången Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) I st f LM-kurva (som ändå finns där!) Vad är rätt inflatonsmål? Trögrörliga priser eller inte? Alla priser Bara de trögrörliga Hur ska inflation

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen Kriser KRISER Kris normalt och återkommande! Sverige gått igenom flera oljekrisen, fastighetskrisen och finanskrisen 2008 1990-tals krisen Finanskrisen 2008 90-tals krisen 1990-talets början djup kris

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Nu kräver vi förändring 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Svenska kollektivavtal ska gälla på alla arbetsplatser i Sverige. Jorge Nunez, metallarbetare, Ludvika När politikerna

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Motionerna B24 1:a att-satsen och B28 vill stärka den fackligpolitiska samverkan. Motion B30 vill att IF Metall

Läs mer

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar Faktablad TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar TCOs rapport jämför åtta länders statliga arbetslöshetsförsäkringar i olika inkomstnivåer. Tabellen nedan visar vilken ersättning olika

Läs mer

Mer jämställda pensioner efter skilsmässa

Mer jämställda pensioner efter skilsmässa 1 Mer jämställda pensioner efter skilsmässa Sammanfattning Det svenska pensionssystemet ska spegla livsinkomstprincipen. Den levnadsstandard en person får som pensionär ska bygga på den levnadsstandard

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

Maj 2010. Sveriges största skattebetalare. - småföretagen står för välfärden

Maj 2010. Sveriges största skattebetalare. - småföretagen står för välfärden Maj 2010 Sveriges största skattebetalare - småföretagen står för välfärden Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Så gjordes undersökningen... 6 Bolagsskatt, arbetsgivaravgift och inkomstskatt...

Läs mer

Tjäna pengar på den svaga dollarn utan att ta onödiga risker

Tjäna pengar på den svaga dollarn utan att ta onödiga risker www.handelsbanken.se/kapitalskydd Valutaobligation 840 Tjäna pengar på den svaga dollarn utan att ta onödiga risker Fega och vinn med oss på valutamarknaden Du har säkert hört att den amerikanska dollarn

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.479.000 Förväntad BNP-utveckling + 0,9 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet (mars 2015) 10,3 % Bostadsbyggande

Läs mer

SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN. Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna.

SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN. Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna. SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna. SAMMANFATTNING Särskilt Socialdemokraterna har sedan hösten 29 drivit kampanj

Läs mer

Del III: Analys av den svenska ekonomiska utvecklingen från 1870. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Del III: Analys av den svenska ekonomiska utvecklingen från 1870. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Del III: Analys av den svenska ekonomiska utvecklingen från 1870 Föreläsning 7 Innehåll Industrialisering 20- och 30-talskriser Andra världskriget - Sveriges ekonomis lyckas smed Ekonomin blomstrar (50-

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Pressmeddelande 9 april 2014

Pressmeddelande 9 april 2014 Pressmeddelande 9 april 2014 Plus för löntagare men även pensionärer med Alliansregering Vårpropositionen innehöll inte så många oväntade plånboksfrågor den här gången. Men sedan Alliansregeringen tillträdde

Läs mer

Sektorräkenskaper, kvartalsvis

Sektorräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2013 Sektorräkenskaper, kvartalsvis 2012, 3:e kvartalet Företagens vinstkvot minskade under tredje kvartalet Under tredje kvartalet 2012 var de centrala indikatorerna inom hushålls-

Läs mer

Synen på fackets roll

Synen på fackets roll Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Svensk finanspolitik 2010. Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Statskontoret 25 maj 2010

Svensk finanspolitik 2010. Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Statskontoret 25 maj 2010 Svensk finanspolitik 2010 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Statskontoret 25 maj 2010 Finanspolitiska rådet Ledamöter Lars Calmfors (ordf.) Torben Andersen (vice ordf.) Michael Bergman Martin

Läs mer