TINA THÖRNER Världsberömd kartläsare. SØLLERØD KRO Den danska idyllens höjdpunkt. JOHNNY ÖRBÄCK Livet efter Turning Torso. Nr sek 38 dk 4

Transkript

1 B R A N D I N G M A G A S I N TINA THÖRNER Världsberömd kartläsare SØLLERØD KRO Den danska idyllens höjdpunkt JOHNNY ÖRBÄCK Livet efter Turning Torso Nr sek 38 dk 4

2 vayacontios.com / foto: Johan Tholson VISION ØRESUND PRODUCERAS AV Hansa Competence APS VISION ØRESUND Nr SVERIGE Hansa Marketing Dockplatsen 1, Malmö Telefon +46 (0) ANSVARIG UTGIVARE RH Nielsen nielsen@visionoresund.com CHEFREDAKTÖR Kim Hall REDAKTION Kim Hall Telefon +46 (0) redaktion@visionoresund.com GRAFISK FORM Tomat Annonsbyrå Tel +46 (0) info@tomat.se FOTO Claes Hall Kim Hall Maria Karlsson Niklas Af Malmborg Pia Riedel SKRIBENTER Kim Hall Maria Karlsson Pia Riedel Thomas Suenson ANNONSERING Tomat Annonsbyrå Tel +46 (0) info@tomat.se 5 Ledare 6 Ljuset gör hela skillnaden 8 Arkitekter slåss om att få designa egen Bovallsdörr 10 Emporia blir Skandinaviens hetaste köpcenter 12 Från Banverket till Øresundsbro Konsortiet gick som på räls 14 Johnny Örbäck - Livet efter Turning Torso 16 Arkitektur skal kunne tåle at stå ude om natten 18 Västra Hamnen 20 Tina Thörner - Världsberömd kartläsare 22 Oeniga danskar förvirrar eniga svenskar 24 Byggindustrins nya mötesplats ScandBuild 26 Vid foten av Stora Bältbron 28 Danskar är kulturmänniskor, svenskar är naturmänniskor 31 En rigtig globetrotter 32 Søllerød Kro 34 Recept 36 Malmö får annorlunda Entréupplevelse 37 Ferrari 60-årsjubilerar 38 Fra stoktil flaske - et dansk vineventyr 42 Gnagare kan ödelägga rörelse i ett nafs TORSO You Can Always Go to The Other Side / TRYCK Wallin & Dalholm OMSLAGSBILD Kim Hall Eftertryck av artiklar och annat material, helt eller delvis, förbjuds utan tillstånd från Vision Øresund (VØ). Citering uppmuntras så länge som källa anges. Den som översänder material till Vision Øresund anses medge digital lagring och publicering. Delar av materialet kan komma att publiceras på Internet. Externa journalister/skribenter och fotografer med flera upphovsmän måste meddela eventuellt förbehåll. För ej beställt material ansvaras ej.

3 Helheten avgör Det är den dynamiska blandningen av teknik, känsla och vässad kunskap som fäller avgörandet! Och det är just den som gjort oss och många idrottsmän världsledande genom åren. Den ger dig känslan av fullkomlighet, vetskapen att du inte kan vara bättre förberedd. Med unikt anpassade helhetslösningar ger vi dig fördelen att vara bäst förberedd av alla. För i slutänden är det alltid helheten som avgör. Det stora säkerhetsföretaget med den lokala anknytningen. Fråga om Öresundsbilen -paketpris inkl. broavgift! Ring och boka Jörgen Kocksgatan 1B, Malmö Öresundsregionen expanderar så att det knakar. Akkers Hus i Oslo har åtta procent av Nordens byggproduktion, Stockholm och Mälardalen har tio procent medan Öresunds-regionen har hela 20 procent. Det säger lite om hur snabbt denna region växer. Malmö har det senaste decenniet genomgått en enastående förvandling. Det finns endast 32 städer i hela världen som genomgått en liknande resa. Bo på ett av Malmös charmigaste hotell mitt i stan på Gamla Väster. Vårt läge och vår flexibilitet är vår styrka. Vi vill ge våra gäster ett trivsamt och personligt boende i lugn miljö med en god nattsömn och god frukost att starta dagen med. Vår senaste stora satsning är Köpenhamnspaketet där man bor två personer i dubbelrum med frukost och två stycken t/r tågbiljetter med Öresundståget till Köpenhamn till ett förmånligt pris. Bokningar görs via Tel , Fax , E-post info@hotelastoria.nu eller via vår hemsida H. O. T. E. L. L I detta nummer av Vision Øresund tar vi upp byggutvecklingen i regionen. Vi möter Kim Utzon, arkitekten som skapade Dunckers kulturhus i Helsingborg. Temaet for konkurrencen var: Byen ved havet. Det var tanken, der gennemsyrede projektet. Jeg ville skabe byens opholdsstue. Alt, hvad huset rummer, har at gøre med den menneskelige tilstand på jorden, byens historie og det specielle ved den. Det er det, man kommer for at opleve. fortæller Kim Utzon til Vision Øresund. Vi tar även upp de kulturella skillnaderna som uppstår mellan svenskar och danskar. Denna gång träffar vi Lars Grambye, chef för Malmö Konsthall I Sverige måste alla vara eniga inför ett beslut, medan i Danmark tillför oenighet fler synvinklar i debatten. Det är svårare att vara oeniga i Sverige eftersom svenskarna tar det personligt. Vi besöker Søllerød Kro i danska byn Holte. Jan Restorff har varit restaurangchef i åtta år berättar om hur krogen har fått åtskilliga utmärkelser för sina gourmérätter och sina över 1800 olika vinsorter. Nu har de även ärats med Michelinstjärnan. Vi befinner oss bara i början av en fantastisk utveckling. Tillsammans kan vi göra under, men det gäller för oss att lära känna varandra bättre och utnyttja de fördelar vi har som region. Men det handlar hela tiden om att använda ordet Öresund i all form av branding, annars riskerar Malmö hamna i bakvattnet av Köpenhamn och regionen förlorar sin dynamik. Tillsammans är vi starka! Kim Hall Chefredaktör V Ø

4 För tio år sedan var ljus bara en apparat. Men ljuset handlar inte längre om en på- och avknapp. Det skapar identitet och har blivit en del av inredningen. Trenden går mot föränderligt ljus som skapar atmosfär i rummet. Ljuset och kan göra hela skillnaden mellan en lyckad konferens och en misslyckad. Ljuset gör hela skillnaden Har du fel ljus kan du trötta ut deltagarna. Det gäller att hålla dem vid liv hela konferensen, säger Ragnar Hansson, vd för Ljus i Hus i Malmö. 500 lux på bordet, som regel kommer uppifrån. Indirekt ljus kan komma från samma armatur, men där ljuset lyser upp i taket och reflekteras ned. För att skapa värme i rummet reflekteras det vita ljuset upp mot ett När man ska inreda en konferenslokal är det väldigt viktigt att fråga beställaren vilka visioner om ljusdesign han vill ha, säger Anders Bernsson. ska behöva sitta i mörker. Whiteboard är som regel väldigt blanka. När ljuset riktas direkt på tavlan så blänker det. Därför är det bättre med en ljusrörsarmatur som lägger en kappa av ljus över hela tavlan. Då slipper Det är inte bra att ha för många kontraster och för lite eller för mycket ljus. rödmålat tak. Finns det en whiteboardtavla ljusreglerar man tavlan så att när en man reflexerna. Då får man bara motsatt effekt. Även om du till synes reflekterar färgat ljus ned från taket är ljuset projektor ska användas så dimmas ljuset ned utan att folket i lokalen Jag lägger ofta punktljus runt om i lokalen med släpljus på väggarna. Lux är ett sätt att mäta ljusets specifika yta. När man läser och skriver vitt på bordet. Det röda skenet skapar lugn och trivsel, säger Anders Dels växer rummet och ger en större rymdkänsla, dels ger det en trevlig rekommenderas 500 lux. Äldre personer som har trötta ögon behöver Bernsson. effekt, säger Anders Bernsson. mer ljus, medan yngre inte kräver lika mycket ljus. Därför bör den som planerar en konferensanläggning tänka på en vettig helhetslösning som passar alla kategorier av konferensdeltagare. Har du för lite eller för mycket ljus tröttnar ögonen. Därför krävs det en stimulerande och behaglig miljö, vilket man kan åstadkomma väldigt Färger i sig har betydelse för sinnesstämningen. Grön färg ger trygghet, rött ger känslor och blått ger ett svalt intryck. Det går att ändra ljusrör på befintlig armatur om man saknar budget och ändå vill förmedla stämning. Det finns en rad ljuskoder som ger olika sorters ljus. Färgkod 830 ger vitt ljus, medan 827 ger varmare ljus. För direkt Oavsett vilket humör du är i förändras det när du kliver in i ett ljussatt rum. Ragnar Hansson, vd för Ljus i Hus, och Anders Bernsson, försäljningschef, arbetar mycket med färger när de ljussätter en konferensanläggning. Förmedlar hållning För tio år sedan var ljus bara en apparat. Idag är det ett smycke. Ljuset ger företagen och konferensanläggningen en identitet. Strikt armatur förmedlar strikt hållning, exempelvis advokatbyrå. Ett klädföretag som vill enkelt och effektivt med ljus, förklarar Ragnar Hansson. ljus på konferensbordet rekommenderas 830, medan 827 passar för bostad. sticka ut betonar designen i lamporna. Alla ger samma ljus men förmedlar Trenden går mot att använda föränderligt ljus. Ljus handlar inte längre I Sverige vill vi gärna ha lite varmare toner eftersom vi lever i ett olika känslor eftersom de är olika förpackade. om att ha en på och av knapp. Det handlar inte heller om mängden ljus ganska kallt klimat, medan i sydliga länder är det kalla ljuset mer vanligt. När vi fick i uppdrag att ljussätta en konferensanläggning i Stockholm eller kvaliteten på ljus. Det handlar om färgen på ljuset, vad ljuset skall Man kan ofta se blått ljus på en spansk taverna. Inget är rätt eller fel. Det ville de ha en föränderlig lokal. Ljuset skulle anpassas till företagen som höll återspegla och att ljuset går i förändring. handlar om hur man uppfattar ljuset, säger Anders Bernsson. konferensen. Då arbetade vi mycket med färger för att skapa stämningar, Ljuset kan innehålla många budskap. Är det en strikt sittning med berättar Ragnar Hansson. årsredovisning, sluten säljkonferens eller kick off gäller det att stimulera Skriver i skugga Genom att måla en fondvägg i röd, grön eller blå agenda, kan man medarbetarna med ljus i kombination med ljud, säger Anders Bernsson, Många gör felet i att sätta bordslampan på vänster sida om man är använda vitt ljus som lyser upp väggen och skapar stämning. Grundläggande försäljningschef. högerhänt och tvärt om. Det medför bara att handen man skriver med är att man måste utgå från varje lokal för att skapa atmosfär. Ljuset har hamnar i skugga. Har en konferenslokal för stora ljusinsläpp är det bra nämligen den förmågan att oavsett vilket humör du har när du kliver in i Ljuset skapar värme med en dimmer som reglerar ljuset med kompletterande jalusier eller rummet så förändras det med ljussättningen. Så stor betydelse har ljuset Det finns två typer av ljussättningar. Direkt och indirekt ljus. Direkt ljus är persienner. för en lyckad konferens. V Ø t e x t K I M H A L L f o t o C L A E S H A L L V Ø

5 En lång Bohusländsk tradition har kommit till Öresundsregionen. Det är det lilla familjeföretaget Bovalls Dörrbyggeri i Bovallstrand i Bohuslän som i maj månad öppnade dörrgalleri på Stormgatan i Malmö. Arkitekter slåss om att få designa egen Bovallsdörr Vi tror jättemycket på Öresundsregionen. Flera kända arkitekter i regionen har kontaktat systrarna Gustafsson för att få lov att designa sin egen Bovallsdörr, säger Roland Jönsson, regionansvarig för Södra Sverige. Företaget startade 1943 av Bengt Gustafsson, som fortfarande vid 87 års ålder jobbar i fabriken. Systrarna Eva och Inger Gustafsson är tredje generationen som styr företaget. Från början var Bovalls ett båtbyggeri, men gick över till dörrtillverkning för 20 år sedan. Den gamla genuina snickartraditionen med att bygga i äkta trä lever fortfarande kvar. Allt görs för hand. Det gör också att varje dörr är unik. Idag har företaget 16 anställda och finns i Göteborg, Stockholm, Malmö och naturligtvis i Bovallstrand vid Norska gränsen. Materialmässigt används ädelträ till största delen. Teak, mahogny, lönn, ek och fur kommer från miljöcertifierade leverantörer som är kontrollerade, säger Roland Jönsson. Alla dörrarna är i stort sett massiva, med undantag för vissa delar av dörren. Träet är behandlad med naturliga oljor för att ge dörren ett extra lyft. Lägenhetsdörrarna är inbrottsskyddade och beslagen är tillverkade i syrefritt stål. Förutom boningshus såsom bostadsrätter och villor, är dörren populär vid offentliga miljöer såsom restauranger, företag och andra mer exklusiva miljöer. Många arkitekter använder sig av Bovallsdörren när de skall designa ett hus. Vissa arkitekter har själva bett om att då designa sin dörr. Mikael Wikeborg är en av arkitekterna som designat sin egen dörr till huset på Västra hamnen. Mats Theselius är en annan arkitekt som designat en Bovallsdörr, berättar Roland Jönsson. Skåne är helt klart på stark frammarsch när det gäller småhus och bostadsrätter, vilket har bidragit till att systrarna Gustafsson valde att etablera verksamhet i Malmö. Familjeföretaget har hittills i år ökat försäljningen med 40 procent. Omsättningen ligger på 19 miljoner kr. Med etableringen i Öresundsregionen förväntas den siffran öka markant. Det är inne med exklusiva massiva dörrar i kontrollerat ädelträ. Arkitektritade Bovallsdörrar i ädelträ är inne. Kända arkitekter har bett om att få rita sin egen dörr, berättar Roland Jönsson, regionansvarig för Södra Sverige. V Ø t e x t & f o t o K I M H A L L V Ø

6 Emporia blir Emporia blir Skandinaviens i särklass största köpcenter, ritad av Gert Wingårdh som är en av Sveriges mest internationellt erkända arkitekter. En mix av 200 butiker, ett 30-tal restauranger och kaféer fördelade på cirka kvadratmeters yta, samt parkeringsplatser. Skandinaviens hetaste köpcenter Våren 2008 tas det första spadtaget för Skandinaviens i särklass största och mest internationella köpcentra. Emporia betyder handelsplats på latin och blir med sina 200 butiker fördelad på kvadratmeter inkörsporten för många europeiska butikskedjor att vilja etablera sig på den skandinaviska marknaden. Nyetableringen på Hyllieområdet i Malmö kommer att skapa ännu större attraktionskraft till Öresundsregionen. Någon konkurrens med Fields i Örestad på den danska sidan tror det norska Steen & Ström inte att det blir. Undersökningar visar att behovet av stora köpcentra finns på båda sidor om Öresundsbron. Sverige är Skandinaviens största marknadsområde för nyetablering av köpcentra. Internationella butikskedjor vill till Norden och Öresundsregionen i synnerhet. De ser hela Skandinavien som ett intressant marknadsområde där Öresund distribueringsmässigt ligger mycket bra till. Öresundsregionen är för närvarande det största tillväxtområdet och är därför attraktivt som inkörsport till den Nordiska marknaden, säger Peter Warming, projektansvarig för Emporia. Sten & Ström är Skandinaviens ledande ägare, utvecklare och förvaltare av köpcenter, med drygt 50 köpcentra i Norge, Sverige och Danmark. Årsomsättningen är 40 miljarder kr. De har 300 anställda, varav 70 i Sverige. Enligt Steen & Ström är Sverige det land i Skandinavien där det finns störst möjlighet att bygga nya köpcentra. I Norge och Danmark är nästan allt redan utbyggt, och något intresse för den finska marknaden finns inte för Steen & Ström i nuläget. Inom de närmaste fem åren kommer vi att investera tio miljarder kr i fler köpcentra. Några är redan igångsatta och många är under förhandling med olika kommuner. Gemensamt för dem alla är att de är stora projekt, säger Peter Warming. Alla marknadsundersökningar pekar på att behovet av köpcentra är långt ifrån tillfredsställt. Malmö har exempelvis en täckningsgrad som är betydligt lägre än i Stockholm. Med Öresundsregionens kraftiga utveckling växer behovet. Sedan Öresundsbron kom har integrationen mellan Malmö och Köpenhamn växt. När Hyllies lägenheter blir inflyttningsklara kommer 50 procent av de boende att vara danskar. Då kommer både svenskar och danskar att vilja handla på Emporia, säger Peter Warming. I dagsläget är det tio procent svenskar som kör över bron för att handla på Field s, som också ägs av Steen & Ström. Handeln på Fields ökar med procent per år. Den kraftiga tillväxten gör att förlusten av den svenska köpkraften skulle endast bli marginell eftersom det flyttar fler danskar till Örestad. Vi ser Fields och Emporia som komplement till varandra, tillägger Peter Warming. Steen & Ström bygger inget utan att först utlysa en arkitekttävling. Ett köpcenter skall vara ett tillskott och en attraktion för området. Vinnaren till Emporia blev Wingårdh Arkitektkontor. Deras förslag var unikt i sin form, både utvändigt och invändigt, med en stor entré i gult och blått. Förslaget visar stora arkitektoniska kvalitéer som starkt kommer att bidra till stadsdelen Hyllies nya identitet. En mix av 200 skandinaviska och internationella butiker samt ett 30-tal restauranger och kaféer fördelade på cirka kvadratmeters yta, samt parkeringsplatser. Gert Wingårdh är en av Sveriges mest internationellt erkända arkitekter. Han har lyckats ta fram ett spännande förslag som passar bra in i vårt koncept som berikar modern shopping och en byggnad som kommer att bidra till en modern och vacker stadsdel, säger Peter Warming. Enligt juryn är det ett samspel mellan ett stort handelshus, bostäder och parkering till en stark helhet i stor och liten skala med spännande variation i material och uttryck. Emporia skall inbjuda till shopping inom samtliga varugrupper, mat, nöjen och kultur. Här skall finnas minst två stora dagligvarubutiker, systembolag, apotek, bank och mäklare. På kvällarna efter butikernas stängning ska det finnas möjlighet att ta del av nöjen och kultur. Emporia skall fungera som en mötesplats och ett skönt avbrott för resande över Öresundsbron. Underlaget beräknas främst komma från sydvästra Skåne. Målet är att 60 procent av ytan ska vara uthyrd när första spadtaget tas våren Byggtiden är cirka två år och investeringen uppgår till tre miljarder kr, säger Peter Warming. 1 0 V Ø t e x t K I M H A L L b i l d W I N G Å R D H S A R K I T E K T K O N T O R 1 1 V Ø

7 Øresundsbro Konsortiet har fått en ny VD. Halländskan Caroline Ullman-Hammer som gick från Banverket till att sköta den viktigaste integrationslänken mellan Sverige och Danmark. Utan Øresundsbron hade inte Öresundsregionen haft den tillväxtkraft och varit den stora affärsmagnet som det är i dag Från Banverket till Øresundsbro Konsortiet gick som på räls Caroline Ullman-Hammer är en kvinna i tiden som efter 20 år i bostadsbranschen, där hon bland annat var byggherre för tre projekt, var vice vd och slutligen vd för den omtalade bomässan Bo01. Därefter arbetade hon som regionchef för Banverket och sysslade med infrastrukturfrågor i södra Sverige. Någon dröm om att bli vd har hon aldrig haft. När Caroline fick frågan om hon var intresserad av arbetet på bron såg hon en utmaning i att fortsätta med komplexa infrastrukturfrågor, men med en ökad närhet till kunderna. Antalet resenärer och pendlare växer ständigt. Ambitionen är att kunderna skall uppleva överfarten som enkelt och smidigt. Øresundsbron en viktig aktör i integrationen som arbetar för att stärka regionen ytterligare. När jag fick jobbet som vd på Øresundsbro Konsortiet frågade en gammal kollega mig om jag skulle sitta och räkna bilar som kör över bron. Jag blev full i skratt, berättar Caroline Ullman-Hammer när VisionÖresund träffar henne en tidig morgon. Caroline är född i Laholm, där hon gick i skolan och i Osby. Därefter flyttade hon till Lund för att läsa till lärare i svenska, men insåg snabbt att det inte var något för henne. Istället blev det förvaltarlinjen på socialhögskolan. Därefter började hon arbeta med ett projekt som gick ut på att förbättra bostadsmiljön i Malmö. Privat gillar hon att sy, cykla, åka skidor och umgås med familjen och sina två franska bulldoggar. På frågan om hur kul det kan vara att vara chef för ett företag med 20 miljarder i skulder, svarar hon att här finns potential att betala tillbaka inom de 33 år som är beräknade. Enligt statistiken passerar det elva fordon i minuten på bron. En siffra som Caroline är övertygad om kommer att öka betydligt de närmaste åren och som hon har för avsikt att höja genom att jobba mer mot kund, ge bättre service och jobba för integrationen. Idag har bron över avtalskunder och över som kör med BroBizz. Øresundsbron måste redan nu arbeta fram enkla och bra servicekoncept som kan möta den ökande gruppen kunder i bil, och det finns många utmaningar som vi redan diskuterar internt, säger Caroline Ullman-Hammer. När det gäller arbetet med att utveckla regionaliseringen i Öresundsregionen, finns det många aktörer och konstellationer att samarbeta med. Øresundsbron spelar en viktig roll i Öresundsregionen och integrationen har behov av positiva och aktiva krafter, tillägger Caroline Ullman-Hammer ökade tågtrafiken något mer än biltrafiken. Biltrafiken är Øresundsbrons stora kundgrupp och som man hela tiden arbetar aktivt med. Men det är viktigt att det finns en mix av tåg- och bilresenärer. Caroline hoppas att tågtrafiken kan bli ännu mer frekvent. - På morgnar och kvällar borde tågen gå var tionde minut. Jag är övertygad om att arbetspendlingen kommer att både öka och bestå och därför bör vi redan nu se på hur vi kan möta pendlarnas behov av snabb och smidig transport, säger Caroline Ullman-Hammer. Buss är också ett kollektivt transportmedel som Caroline tycker bör kunna utvecklas så att det blir ännu enklare för alla i regionen att förflytta sig över sundet. Hennes mål är att Øresundsbron skall vara det första valet när man reser mellan Sverige och Danmark. Øresundsbron ska vara det första valet när man skall pendla mellan Själland och Skåne. Caroline Ullman-Hammer, vd för Øresundsbron, kommer att jobba för bättre service och ökad integration. När Caroline Ullman-Hammer fick jobbet som vd på Øresundsbro Konsortiet frågade en gammal kollega om hon skulle räkna bilar hela dagarna. Enligt statistiken passerar elva fordon i minuten. En siffra som Caroline Ullman-Hammer har för avsikt att höja. 1 2 V Ø t e x t & f o t o K I M H A L L 1 3 V Ø

8 Johnny Örbäck Livet efter Turning Torso Vindarna har blåst en del kring mannen bakom Turning Torso och Broloppet över Öresund. Och vindarna lär inte mojna förrän åtalet mot honom är avklarat. Johnny Örbäck har tagit många risker. Ger man sig in på projekt av denna dignitet måste man också vara beredd på att det blåser. Det går inte att vara rädd, säger Johnny Örbäck, som numera förvaltar fastigheter i Kalmar. Turning Torso var i stort sett färdigbyggt när Johnny Örbäck tvingades hoppa av som VD för HSB. Turning Torso blev hans livsverk och en stark symbol för tillväxten i Öresundsregionen. Kockumskranen hade länge symboliserat Malmö som den betonggrå industristaden. Med Malmö Högskola, Bo01 och Öresundsbron gick Malmö in i en ny epok. Man började tala om Malmö platsen för mångfald, möten och möjligheter. Hade Johnny Örbäck inte sett skulpturen som Santiago Calatrava hade skapat och som efter mycket övertalning blev världens högsta bostadshus hade Turning Torso aldrig blivit av. Johnny Örbäck kom till Malmö 1978 som ombudsman för Malmö arbetarkommun. Han föddes i småländska Virserum i Hultsfreds kommun. Blev ordförande i skolstyrelsen i Malmö, som han själv betraktar som ett av de trevligaste uppdragen han har haft. Det var härligt att jobba med ungdomar. Det var alltid raka puckar, säger Johnny Örbäck. Som kommunalråd fick han hand om kultur, fritid och utbildning. Den första juni 1994 klev han av den politiska banan för att ta anställning som VD för HSB. Det blev en intensiv period som varade i tio år på dagen. Den siste maj 2004 hoppade Johnny Örbäck av sin VD-post för att under 14 månader ägna sig åt konferensverksamhet. Han övertog Stavsjö Värdshus längs med gamla E4:an vid Stavsjön. En för många känd plats fram till 1994 då motorvägen kom och som hade anor från 1600-talet. En plats där Kajsa Varg växte upp på. Vi hade många spontana gäster som förvånat kände igen mig när de kom. Det var en rolig tid. Men har man inte arbetat i konferensbranschen tidigare så skall man inte vara 55 år när man startar. Konferensvärlden är tuff. Man lever med jobbet 24 timmar om dygnet, säger Johnny Örbäck. Egentligen hade Johnny tänkt sig att Värdshuset skulle vara ett självgående ställe där han skulle sköta ekonomin. Men det blev till att agera konferensvärd, bartender, diskare, ja allt man kan tänka sig. Bara att förstå sig på matsedeln tog tid. Dessutom handlade det mycket om kontaktarbete med statliga utlokaliserade verk som SMHI och SAAB. Skapa konferenspaket med Kolmården i Norrköping o s v. Vi hade en vaktmästare som blev sjuk, och då fick jag rycka in som det med. Det innebar allt från att byta batteri på brandvarnare till att jaga inbrottstjuvar. Men man kom människorna mycket nära. Personalen trivdes med oss och vi med dem, berättar Johnny Örbäck. Besökarna var som regel 50+ som åkte till Stavsjö Värdshus för att sova över av nostalgiska skäl innan de reste vidare till Stockholm, Göteborg eller Malmö. Många bekanta och gamla klasskamrater kom dit förvånade över att se Johnny Örbäck där. Den tidigare ägaren hade inrett en lägenhet överst i Värdshuset. Det blev både ett boende och en arbetsplats för paret Örbäck. Hustrun hade alltid drömt om ett pensionat i herrgårdsstil med vita dukar. Efter ett tag förstod vi att man måste alltid vara på plats. Vi sålde stället och återvände till Malmö och flyttade in i Turning Torso, säger Johnny Örbäck. Resan med Turning Torso har gjort Johnny Örbäck känd. I fem år arbetade han intensivt med att sitta i möten. Diskussionerna var många. Även om det var många kritiska röster innan Turning Torso var på plats hade han stöd av Kockumiterna som tyckte det var bra att Kockumskranen blev såld. Trots kritiska röster och problemen med ekonomin så kan vi nu se efteråt så att internationellt var Turning Torso en bra investering. Utan Turning Torso hade filmteamet från Discovery aldrig producerat ett program om de tio mest fantastiska byggnaderna där Sverige fanns representerat, säger Johnny Örbäck. Skulpturen med sina sju kuber blev ett bostadshus med nio kuber. Mellanrummen gör att vinden luras. Familjen Örbäck som har sin trerumslägenhet vänd mot Malmö stad njuter av alla lamporna som lyser upp staden. Är det riktigt klart väder kan de se hur båtarna går in och ut från Trelleborgs hamn. Den visuella bilden vi hade av Turning Torso stämmer väl överens med verkligheten, säger Johnny Örbäck när vi tar hissen ner från 36:e våningen. 1 4 V Ø t e x t K I M H A L L f o t o N I K L A S A F M A L M B O R G 1 5 V Ø

9 Arkitektur skal kunne tåle at stå ude om natten Dunckers kulturhus i Helsingborg er en idé. En idé om at åbne Helsingborg by mod vandet og mod Danmark til et fejende 180 graders panorama fra Kullen til Malmø. Enestående. Dernæst er Dunckers kulturhus en virkeliggørelse. Det står dér, som håndgribelig virkelighed. Så synligt som Kronborg på den anden side af sundet. Det er Kim Utzon, der har gjort det. Bevares: Spørger man ham selv, er der en liste så lang over medarbejdere og partnere, der skal nævnes og takkes. Men huset er hans nære familie, lige som det havnehus, der ligger i Københavns Nordhavn, længere nede ad Øresund. Forudsætningerne har været mange. Henrik Duncker, for at starte med begyndelsen. En mand, som lavede en formue på sine Tretorn-fabrikker, og som gav byen Helsingborg en formue i arv til kultur. Den kvarte milliard, der blev sat af til projektet, var opsparet udbyttet af aktiebeholdningen, fortæller Kim Utzon. Med indbyggere ville Helsingborg sandsynligvis aldrig have kunnet løfte opgaven alene ved skattefinansiering. En anden forudsætning var, at udviklingen havde gjort de gamle pakhuse og sporarealer overflødige, som spærrede for byens adgang og udsyn til havet. Det gav kommunalbestyrelsen mulighed for at tænke stort. Hvorfor ikke samle byens kulturaktiviteter ét sted, og give dem ordentlige faciliteter? Helsingborgs musikskole har 80 lærere, som hver uge underviser 3000 elever i Dunckers Kulturhus. Byhistorie, kunst, fotografisk museum og aktuelle udstillinger har ligeledes fået deres hjemsted, ligesom kammermusikken og en alternativ scene som supplement til byens koncertsal og teater. Der findes studier til at indspille rockmusik. Græsrødderne i de alternative miljøer var i starten nervøse for at blive slugt, men kom om bord i projektet, så det lykkedes at få samling om det kraftcenter, som var hensigten. Og endelig den forudsætning, som udgøres af den samlende tanke bag projektet. Arkitektens. Hvordan skal huset fungere? Se ud? Hvilken fornemmelse skal den besøgende have? Det var et tilfælde, der gjorde, at Kim Utzons tegnestue kom til at deltage i konkurrencen om kulturhuset en afleveringsfrist, som blev flyttet, så Kim Utzon tænkte: Det gør vi. Men så hører tilfældet også op. Kim Utzon og hans folk styrer. Temaet for konkurrencen var: Byen ved havet. Det var tanken, der gennemsyrede projektet, fortæller Kim Utzon til Vision Øresund. Jeg ville skabe byens opholdsstue. Alt, hvad huset rummer, har at gøre med den menneskelige tilstand på jorden, byens historie og det specielle ved den. Det er det, man kommer for at opleve. Vi løftede huset halvanden meter op på en præsenterbakke. Der skal være et aha-øjeblik: Nå vi ligger ved Øresund! Alle véd det; men du har hidtil ikke kunnet se det. Huset er udformet efter det tema. Det vokser fra landsiden med et pakhus, et mellemhus og så et tårnhus ud mod vandet. Der er en fremadskridende opbygning af arkitektoniske elementer. Det starter forholdsvis neutralt mod pladsens facade, en bymur, som indrammer karreen på tre sider og beskytter de to udstillingshuse på begge sider af strøget. Ud mod vandet er der restaurant, koncertsal og så videre som blomster ud mod havet. Byggeteknisk kan jeg lide at se, hvordan ting er lavet. Jeg elsker de gotiske katedraler, hvor man man kan se kræfterne. Og kranarme, broer, flyvemaskiner alle de funktioner, der skal kunne klare noget. I naturen finder man det samme. Jeg er opdraget med, at arkitektur skal kunne tåle at stå ude om natten. Hele den konstruktive tankegang i huset tager sigte på, at det kan lade sig gøre. Der er en forskel på at arbejde i Danmark og i Sverige: Danmark har håndværkere, Sverige har byggnadsarbetare. Derfor er Dunckers Kulturhus lavet til en industrialiseret arbejdsproduktion uden finish i håndværksmæssig betydning. Det er et meget enkelt hus i udførelse. Selvfølgelig med en masse komplicerede krav, men alt sammen, så ikkehåndværkere kunne udføre det. Det er meningen med huset, at selv hvis man ikke lægger mærke til andet, så skal man føle, at end at det er et rart sted at være. Arkitektur drejer sig om rum til mennesker. Om at skabe stemninger. Kulturhuset har en sokkeldetalje, en bænk hele vejen rundt langs ydersiden, som byder velkommen. Det er et hvidt hus, men der er ikke kommet grafitti. Alle kan godt lide at være budt til. Og holdningen bag bygning og udstillingsvirksomhed er ens: Alle er velkomne ind, der skal ikke være entré. Tidsskriftet Arkitektur (nr ) omtalte Dunckers Kulturhus således: Kim Utzons koncept för byggnaden är originellt, och kan knappast kallas anpassat til aktuella trender. I stället har kulturhuset fått formen av en stad i staden, besökaren skall på en vandring genom byggnaden møta olika verksamheter i olika slags rum, varierande utblickar, ømsom mot den inre gården ømsom mot Öresund. En rik och varierad takarkitektur ger pregnans åt helheten. Byggnaden uppförs med en prefabricerad betongstomme som lämnas rå i interniörerna, medan fasaderna utförs med säckskurat tegel. Hvad er det med den manglende tilpasning til de aktuelle trends? Det interesserer mig ikke. Det er det langtidsholdbare, der er værd at beskæftige sig med, siger Kim Utzon til Vision Øresund Det interesserer mig ikke at tilpasse mig de aktuelle trends. Det er det langtidsholdbare, der er værd at beskæftige sig med, siger Kim Utzon til Vision Øresund. 1 6 V Ø t e x t T H O M A S S U E N S O N f o t o K I M H A L L 1 7 V Ø

10 Västra Hamnen är så mycket mer än Västra Hamnen Malmö har det sista decenniet genomgått en enastående förvandling. Det finns endast 32 städer i hela världen som genomgått en liknande resa. I mitten av 1990-talet drev tankarna om Malmös framtid omkring på havet som ett stort fartyg utan mål. Malmö var på den tiden en stolt stark industristad som hade tappat sin existens. Problemen hade börjat under 1980-talets andra hälft då Kockumsvarvet, Strumpan och Fatzerfabriken (tidigare Mazetti) lades ner. M90-gruppen, som bestod av politiker, tjänstemän och näringsliv, inledde ett förarbete som gick ut på att fundera ut hur industristaden Malmö skulle möta framtiden. Förhoppningarna var att Öresundsbron skulle komma. Beslutet stod klart 1991 då miljöminister Olof Johansson tågade ut i Östersjön och sa att sälarna skulle inte dö. Vi hade då tankarna på att bygga ett Europoint med köpanläggning och en helt ny stad vid brofästet. Men ganska snart insåg vi att det var en hotbild gentemot resten av Malmö, säger Ilmar Reepalu, finanskommunalråd i Malmö. Skyltfönstren längs med Södergatan i Malmö city skulle stå tomma. Dessutom vägrade Skanska bygga på den finaste tomten i stan. Stans hela existens var på rejäl nedgång. Vi beslutade ganska snabbt att planerna om ett Centrum Syd kring brofästet skulle vi ha någon annanstans, berättar Ilmar Reepalu. Citytunneln blev därför det strategiskt viktigaste beslutet för att folk skulle våga investera i stan igen. Stationen, Triangeln och Hyllie blev de viktigaste nycklarna. Tankarna om att återuppliva industristaden Malmö gick därmed helt i graven, och fokus sattes istället på kunskap, kapital och kultur. Med det föddes tankarna om att göra om Hjälmarekajen till Högskola. En ny högskola skulle göra innerstaden synlig. Malmö ville inte som andra städer placera högskolan utanför stan. Med ungdomarna mitt i hjärtat av stan skulle bilden av Malmö förändras. Prestigemässan Bo00 som skulle ha ägt rum på Ön i Limhamn, med gulliga små tvåvåningshus, skulle ännu mer ta bort intresset från centrum. Jag kan nu i efterhand erkänna att jag var ganska orolig för den utvecklingen, avslöjar Ilmar Reepalu och fortsätter. Största lyckokastet var att vi fick öppna upp Västra Hamnen. Arkitekterna tyckte från början inte om det. De hade redan haft arkitekttävlingar och ritat småhus på Ön. När väl Bo01 var beslutat att äga rum på Västra Hamnen blev Hållbart samhälle det stora slagordet. Vi hade en del stenar att rulla undan innan vi fick med alla på tåget. Vad vi nu ser efteråt är Västra Hamnen den viktigaste nyckeln för Malmö att visa upp för omvärlden, säger Ilmar Reepalu. Turning Torso är den viktigaste nyckeln som destination, Öresundsbron som viktigaste länken och Västra Hamnen som den viktigaste platsen. Västra Hamnen är det bästa som har gjorts i världen ur ett hållbarhetsperspektiv. Malmö kan visas upp som The green city, vilket föder ännu fler studiebesök, säger Ilmar Reepalu. Men att bygga ut Västra Hamnen för fort vore ett misstag. Då hamnar man lätt i ett årsvarv. Nu står Flagghusen, som HSB låtit bygga, klara, och nu väntar Malmö stad in framtiden för att inom en tioårsperiod planera in resten av Västra Hamnen. Detta är ett cityområde och vi har fortfarande områden att ta oss igenom. Citadellsvägen med sitt fantastiska läge med som ser så trist ut, ska bli en viktig länk mellan parkområdet kring Malmöhus slott och city, säger Ilmar Reepalu. Resterna av Kockums industrier kommer att försvinna helt Området där det nu ligger kommer i framtiden att bli ett av Malmös vackraste smycken med utsikt över den lilla hamnbassängen. Hyllieområdet går in i en investeringsfas och är viktig för den kritiska massan så att det blir ett bra område att investera i. Faktum är att det byggs inte lika bra i lågkonjunktur som i högkonjunktur. Ilmar Reepalu tar Konserthuset som exempel på dålig arkitektur och ett resultat av lågkonjunktur. Planerna på att bygga centrum i ett Europoint vid brofästet skulle ödelägga hela Malmö city. Skyltfönstren skulle stå tomma. Idag är Illmar Reepalu, Malmös finanskommunalråd, glad över att centrum lever och har utvidgats till Västra Hamnen. Det ser ut som en stor pappkartong med en stor kall front. Det är inte bra. Jag ser det varje dag från mitt fönster. Nästa stora projekt blir ett 800 miljoners projekt som innebär att flytta ut hamntrafiken till Yttre hamnområdet, som nu fylls igen med massorna från Citytunnelns utgrävningar. Inre hamnområdet ska ges plats åt småbåtshamn och kryssningsfartyg, så att turister som lägger till skall kunna kliva rakt in i hjärtat av Malmö utan att först passera industriellt hamnområde. Trafiken till och från Västra hamnen ska bli bättre. Så länge MalmöMässan ligger kvar förblir trafikproblematiken en flaskhals som med mässans flytt till Hyllieområdet kommer att försvinna. Politikerna diskuterar till och med möjligheten att bygga en tunnel mellan hamnområdet och Dockanområdet. Men det tillhör som sagt framtiden. 1 8 V Ø t e x t & f o t o K I M H A L L 1 9 V Ø

11 När Tina Thörner gick in till chefen för att be om tjänstledigt så att hon kunde bli kartläsare i rally, svarade han Är du helt stållig? Tänk på vad du har och Motorsporten är inget tryggt yrke! Tina Thörner Världsberömd kartläsare i Paris-Dakkar Hon drömde om att se världen och ville därför bli pilot, men blev istället världsberömd kartläsare i rally. Efter andra platsen i Paris-Dakar rallyt 2006, turnerar Tina Thörner runt och berättar om sitt liv. Vad det är som driver henne och hur hon som kvinna klarar av att hantera ett annars så manligt intresse som just bilar. Det riktigt lyser i ögonen när Tina Thörner inför 300 personer på Förenade Bil avslöjar sitt fantasiska liv som kartläsare. Hon bor tillsammans med sin sambo, tillika kollega, Mattias Ekström sedan tio år i Schweiz. Några barn har de inte. Däremot två hundar som de älskar. Tina Thörner har jobbat som kartläsare sedan 1990 och hunnit passera många nationer i många bilmärken genom åren. Det krävs mycket träning för att klara påfrestningarna som kartläsare. När Tina inte sitter i bilen ägnar hon många timmars träning på ett träningscenter. Det gäller att ständigt bygga upp kroppen, äta rätt, sova och motionera. Tina är född i Värmland, i en familj med fem bröder och två systrar. När Tina sa att hon ville bli SAS-pilot hördes jubel från föräldrarna. De tyckte att det nog skulle passa in på henne. Målmedveten som hon är sökte Tina in och var en av 20 i Sverige som valdes ut. Hon gick testutbildningen på F17 i Kallinge och reste till USA för att gå utbildningen. Jag kände mig som en utomjording. Kvinnliga piloter var ytterst ovanligt i USA och de visste inte hur de skulle hantera situationen. Jag kände mig bortkommen och efter ett år reste jag hem, berättar Tina Thörner. Motorintresset väcktes i samband med att Tina träffade sin pojkvän Lars-Erik, som omkom i en tragisk olycka Han hade ett brinnande intresse för motorsport som smittade av sig på Tina. Åt detta var det ingen i familjen som jublade. Men innan hon gav sig helt in i motorsporten på heltid arbetade Tina Thörner som PR och marknadsassistent på Olle Olsson bilimport. När det sedan instiftades en Dam VM av FIA fick Tina ett erbjudande av General Motors att för deras räkning vara med och tävla om mästerskapet. Jag ville ut och se världen, säger Tina och berättar om hur hennes chef reagerade när hon bad om tjänstledigt för att delta i VM-rallyt. Är du helt stållig. Tänk på vad du har och motorsporten är inget tryggt yrke sa chef, avslöjar Tina. Under några år som ensamstående kvinna gick ryktena om att Tina Thörner var lesbisk. Ända tills hon för tio år sedan träffade Mattias Ekström och blev ett par. Valet att bo i Schweiz var att det låg centralt i Europa. Hundarna Moss & Lou blev deras förebild. De är nämligen alltid glada, och Tina och Mattias bestämde sig för att varje dag vakna positiva. Psykologi är avgörande för ett rallyteams framgång och fall. När Tina vill att chauffören skall sänka hastigheten drar hon ut på orden och per automatik kör chauffören långsammare. Det finns runt 20 arbetsplatser som kartläsare i hela världen. För Tina som egen företagare gäller det att hela tiden sälja in sig själv som den vinnande produkten. Bilföretagen köper bara in kartläsare som är bra. En kartläsare måste vara bäst på alla nivåer. Som kartläsare måste man snabbt kunna byta tillstånd och vara taggad till 100 procent. Om kartläsaren missbedömer en situation så riskerar teamet livet precis som när chauffören gör en miss, säger Tina Thörner som byggt upp sitt eget företag och image. Paris-Dakar rallyt tog tre veckors arbete att förbereda. Teamet består av personer, 14 nationaliteter, fyra religioner och fyra tjejer. När Jutta Kleinschmidt vann Paris-Dakar rallyt 2002, körde de 12 timmar och 45 mil per dag i tävlingstempo i ett sträck. Det är påfrestande för både människa och bil. De använder sig av elektronisk kompass, och en begränsad funktion av GPS:en. På tre veckor hinner de passera sex länder. När de körde i Afrika fanns det endast 40 år gamla ryska kartor till hands. Olyckan 1990 som fick hela världen att tro att nu var sagan om Tina Thörner slut, orsakades av vattenplaning. De hade kört över ett 50 meter högt stup och hamnat fem meter under vatten. Genom ett mirakel kröp Tina och chauffören Louise ut genom bakrutan och räddade sig. Olyckan gjorde Tina medveten om livet. Pappa skulle inte få rätt. Jag skall inte dö i en rallybil, tänkte jag när jag tog mig ur bilden, berättar Tina Thörner. Både Tina och Louise bestämde sig för att fortsätta köra rally och hårdtränade i 40 dagar i Korsika för att komma över chocken. När de sedan hamnade på sjätte plats i Korsikarallyt var det en stor prestige som alla förundrade sig över. Tina Thörner är en överlevare och en entreprenör som förvaltar sitt yrke. Hennes övertygelse är att alla som har ett mål kommer dit om de satsar 100 procent. 2 0 V Ø t e x t & f o t o K I M H A L L 2 1 V Ø

12 Oeniga danskar förvirrar eniga svenskar ledningen är rädda för att fatta beslut. Där emot skulle en medarbetare som presenterar en hel strategi, som denne har arbetat fram på sin ferie, uppfattas som mycket energisk person i Danmark. En svensk ledare kan få problem i en dansk organisation om han bara snackar och inte kommer med något beslut. Svenska ledare måste vara mer auktoritära för att nå framgång i Danmark. Som dansk är jag ganska skeptisk till konsensusproblematiken, eftersom det kan uppfattas som skendemokrati och manipulation om alla i en svensk organisation ska vara eniga i ett beslut. Ju mer du säger och tycker i en dansk organisation desto bättre. Men som dansk kan du lätt komma i kläm eftersom oenighet tillhör dansk mentalitet, säger Lars Grambye. Oenighet kan vara ett problem när svenskarna samlas till möte för att diskutera fram ett beslut, medan danskarna ser oenigheten som en debatt att bygga vidare på. Däremot är det ingen katastrof om svenskarna inte kommer fram till ett beslut vid första mötet, medan danskarna ödsla inte gärna tid på diskussioner som inte leder till beslut. Men beslutet måste nödvändigtvis inte stå fast. Det går att ändra om någon bättre synpunkt dyker upp. Som svensk ledare i Danmark kan det vara frustrerande när mötesgruppen säger det låter intressant och dagen efter upptäcker den svenska ledaren att det inte var något beslut. Det kan skapa oerhörd förvirring. I Sverige måste alla vara eniga inför ett beslut, medan i Danmark tillför oenighet fler synvinklar i debatten. Det är svårare att vara oeniga i Sverige eftersom svenskarna tar det personligt. Den erfarenheten har Lars Grambye, chef för Malmö Konsthall. Vi träffar honom i gårdshuset till bostaden på HC Ørstedsvej i Köpenhamn. Han kallar sig Öresundspendlare. Med Metro, Öresundstågen och kommande Citytunneln blir den redan så snabba överfarten till arbetsplatsen ännu kortare än den är idag. Resan till Humlebæk tog längre tid än det tar till Konsthallen i Lars Grambye, chef för Konsthallen i Malmö, menar att det är viktigt för en dansk ledare i en svensk organisation att vara tydlig och tala sakta så att svenskarna hinner med. Det vore trist om båda skulle behöva tala engelska för att förstå varandra. Malmö. Dessutom är det oerhört spännande att arbeta i ett hus som från början är arkitektritad för att visa konst, säger Lars Grambye. Förutfattade meningar Han tycker att danskarna har många förutfattade meningar om hur svenskarna är på möten. Många tror att svenskarna är stela och formella. Alla sitter i kostym och slips. Men den erfarenheten har inte Lars. Danskarna har inte klart för sig hur älskade de är i Sverige. Jag kände mig mycket välkommen när jag som dansk kom till Konsthallen i Malmö. Svenskarna är mer avslappnade när det är möte. De hygger sig mer och det är inte nödvändigt att komma till en slutsats, vilket danskarna helst vill när de har möte, förklarar Lars Grambye. Svenska möten är mer informella och man tar många rundor innan beslut fattas. Även om mötesformen inte skiljer sig så mycket från den svenska vill danskarna helst inte lämna ett möte med en massa obesvarade frågor i huvudet. Effektivitetskraven är större i Danmark talets fikapauser har helt suddats ut i Danmark, medan de fortfarande är viktiga i Sverige. Trygghet, fasta ramar, särskilt program för jämställdhet och hälsofrågor är inget en dansk organisation går så högt upp i. Danska organisationer är mer resultatinriktade, medan i en svensk organisation är dessa frågor högprioriterade. Konsensus i arbetsprocessen Avståndet mellan en ledare i en dansk organisation är större än avståndet är i Sverige. Den största skillnaden är att det finns ett stort behov av konsensus i hela arbetsprocessen i en dansk organisation än i motsvarande svensk organisation. Man kan vara oeniga på ett danskt möte, men det kan vara ett problem i Sverige. Där tas oenighet väldigt personligt. I Danmark ska medarbetarna tycka till, annars har chefen ingen nytta av deras åsikter, säger Lars Grambye. I Danmark skulle en organisation som reagerar som svenskarna tolkas som att Ingen katastrof I en dansk organisation är det ingen katastrof att vara oeniga med ledningen, men det är det i en svensk organisation. Där är inte kreativa lösningar från en enskild välkommet. Därför är alla svenskar lågmälda i diskussionerna. Den som har för mycket åsikter kan uppfattas som inte samarbetsvillig. Han passar inte in i den svenska organisationen, medan i en dansk organisation skulle han bli föremål för en chefsbefattning. Svenska ledare tröttnar på konsensuspersoner om de fortsätter att vara oeniga, medan i en dansk organisation är det helt okej att ha olika meningar. Jag som dansk chef har ingen nytta av alla som bara nickar och håller med. Jag värdesätter om det finns potensiala ting som vi kan arbeta vidare på. Som dansk förväntar jag mig meningsskiljaktighet, säger Lars Grambye. Lojaliteten på svenska arbetsplatser är starkare än på de danska. Svenska medarbetare stannar längre tid på samma arbetsplats, medan danskarna snabbt klättrar vidare till något annat mer spännande jobb. En dansk ledare som är van vid att dirigera och styra sina medarbetare stöter snabbt på patrull i en svensk organisation. En ledare i Danmark är mer ledaren som tar beslut. Han har idéer och mål som driver fram organisationen. Därför är det viktigt att en dansk ledare i en svensk organisation som är van vid peptalking, är tydlig och talar sakta så att svenskarna hinner med. Språket har en framtid Danskarna har fördelen att många såg svensk TV som ung, eftersom det inte fanns så många kanaler, och att svenska språket är långsammare än det danska. Dessutom har svenskan nyanser som danskan inte har. Det låter som en enda grötig röra. Svenska språket har en framtid, men jag tror inte danskan har det. Lars Grambye tycker att det vore trist om danska och svenskar måste tala engelska för att förstå varandra. Som dansk tycker han att det är lättare att förstå vad en skåning säger än när Oslobor talar, även om det i skrift ligger närmare danskan. Språket kan vi inte låtsas som om det inte finns. Det är mer en lyckoträff om vi skulle förstå varandra till 100 procent, avslutar Lars Grambye. 2 2 V Ø t e x t K I M H A L L f o t o C L A E S H A L L 2 3 V Ø

13 Byggindustrins nya mötesplats ScandBuild Vi kan lære byggeri af hinanden Efter sex år med Sydbygg valde MalmöMässan att skapa ett helt nytt koncept under varumärket ScandBuild. Av de tre regioner i Skandinavien där byggtillväxten är som hetast valde man förlägga byggindustrins nya mötesplats på Bella Center i Köpenhamn. Skall man ha en bra fackmässa ska det ligga i en region som är mest expansiv och där logistiken för både besökare och utställare fungerar som bäst gentemot Europa, säger Hans-Erik Kristensson, projektledare för ScandBuild. Akkers Hus i Oslo har åtta procent av Nordens byggproduktion, Stockholm och Mälardalen har tio procent medan Öresundsregionen har hela 20 procent. Eftersom man ville få en internationell prägel valde MalmöMässan att förlägga ScandBuild på Bella Center i världsstaden Köpenhamn. Dels för att det är en huvudstad, men också för att det fortfarande är lättare att få svenskar att komma till Köpenhamn än det är för danskar att resa till Malmö. Dessutom var lokalen i Malmö för liten. Inte ens den nya planerade Hylliearenan kommer att räcka till. Allt tyder på att vi inför nästa ScandBuild 31 mars-2 april 2009 kommer att utöka utställningsytorna ytterligare. Intresset har varit enorm och ser ut att växa, säger Hans-Erik Kristensson. Cirka 300 utställare, varav 50 procent danskar, 40 procent svenskar och 10 procent europeiska, fanns på plats. Mässkonceptet hade skruvats till så att fokus gjorde det mer intressant för utställarna. Ovanligt många arkitekter och tjänstemän var närvarande. Den traditionella mässan med utställare i montrar fanns med. Men den här gången hade man även lagt till en specialutställning för industribyggandet. Scenen var öppen för alla som var intresserade av att lyssna på det senaste inom bygg- och arkitektsektorn. Branschorganisationerna fick tillfälle att själva arrangera konferenser. Men framför allt var det personliga mötet huvudorsaken till ScandBuilds lyckade koncept. Över allt gjordes affärer. Alla som närvarade fick något med sig hem. Därför kommer vi att fortsätta satsa och utveckla detta koncept till nästa ScandBuild 2009, avslutar Hans-Erik Kristensson. Danske Bendt Bendtsen og svenske Mats Odell kæmpede ikke med ord, men med næverne ved åbningen af ScandBuild i København Når det gælder effektivitet og produktivitet, kan dansk byggeri lære af Sverige, sagde Danmarks økonomi- og erhvervsminister, vicestatsminister Bendt Bendtsen ved åbningen af ScandBuild-messen i Bella Center i København den 17. april. Hans svenske kollega kvitterede for artigheden: Dansk byggeri er langt fremme med digitalisering, og dansk håndværk har høj kvalitet, sagde statsrådet Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister. Og så var dén messe åbnet, eller, næsten åbnet, for ministrene skulle jo lige bevise, hvad de duer til, sådan håndværksmæssigt. Ved at slå syvtommersøm i en planke. Odell, som har sommerhus, brugte en halv snes slag til at få sømmet (næsten) på plads. Bendtsen slog to gange, og så så man ikke mere til dét søm. Men han er også gårdejer, med hænder så store som stegepander. Både indlæggene og den følgende diskussion ledet af chefredaktør Thomas Frostberg, Rapidus, vidnede om et solidt kendskab til styrker og svagheder i byggeriets situation på begge sider af sundet. Mats Odell havde den skarpeste formulering: 70 pct. af byggevirksomhederne i Sverige mangler arbejdskraft. Samtidig har vi 1 million arbejdsløse ; men Bendt Bendtsen var på sin side nødt til at indrømme, at i Danmark tillader kapacitetsproblemer i byggeriet ikke at drømme alt for stort om udvidelse af byggeriet. Han erklærede sig som tilhænger af, at regeringen sørger for gode rammebetingelser, markedet sørger for væksten. Ikke desto mindre kommer der et statsudspil til en dansk arkitekturpolitik om ikke så lang tid. Mats Odell gik hurtigt hen over kritikken af, at den svenske regering har fjernet rentestøtten til boligbyggeriet. Det er slut med at støtte i produktionsleddet, eventuel støtte skal gå direkte til konsumenterne. Når industrien finder ud af, at sådan er det og sådan bliver det, så kommer der gang i byggeriet igen. Ude i udstillingsstandene var der travlhed. ScandBuild 2007 i Bella Center er første gang den svenske byggebrancheudstilling hopper over sundet, og alene af den grund var den en begivenhed; men nok så meget var det bredden i produktudbuddet og opslutningen fra såvel store som små producenter, som viste berettigelsen af messen 2 4 V Ø t e x t T H O M A S S U E N S O N f o t o K I M H A L L 2 5 V Ø

14 Sedan Stora Bältbron invigdes 1998 har trafiken ökat och ett av Danmarks största konferens- och golfhotell Grand Park i Korsör, har blivit en attraktiv konferensanläggning. Vid foten av Stora Bältbron Både för svenska och danska företag. Den fyrastjärnig konferensanläggning som, ligger endast en timmes bilfärd från Svenska företag med verksamhet i Danmark är ofta gäster i den 500 kvm stora konferenslokalen. Därför har Grand Park ett Öresundsbron, ägs av åtta lokala investerare. avtal med Öresundsbrokonsortiet där de bjuder Bland gästerna finns svenska företag som Wasa på hemresan över bron om de övernattar på knäckebröd och Electrolux som gärna håller sina hotellet. Samma avtal har de med Storabältbron. utbildningar för sina danska säljare, eftersom Biljetten reserveras i receptionen och innan Korsör ligger mitt i Danmark. Det händer hemresan. Gästen får en i-ticket som bara förs att man hittar Danmarks handbollsstjärna in i automaten. Anja Andersen sittandes i restaurangen för att diskutera med något nytt stjärnskott. Vill nå svenskar Konkurrensen om konferensbesökare Ergonomisk miljö är lika stor i Danmark som i Sverige. För drygt ett år sedan byttes den gamla Det krävs ständig marknadsföring för att inredningen ut för att ge plats åt ljusa, designade ergonomiska konferensmöbler. Danskarna är som bekant kända för sin design. Dessutom kräver åtta timmars sittning en bekväm stol. Därför har man lagt mycket stor möda vid att ha överleva. Workshops är enligt Claus Block det bästa sättet att nå svenskarna. Oftast ska de ha besökt Korsör tre gånger innan de kommer. Vi arbetar mycket med att förknippa Grand Park med Korsör och Stora Bältbron, säger Claus Blok. Fakta Grand Park är ett 4-stjärningt konferens- och golfhotell som ägs av åtta lokala investerare. Det är en av Själlands fem konferenshotell som har eget bageri. ergonomiskt anpassade bord och stolar av senaste snitt. Intill hotellet ligger golfbanan med 18 hål som under lågsäsong ska få 50+ golfarna att söka sig dit. För företag med filialer utspridda i landet är platsen perfekt eftersom vi geografiskt ligger mitt i Danmark. Vi varken kan eller vill konkurrera med Köpenhamn, säger Claus Blok, marknadschef på Grand Park. Varje besök ska vara en totalupplevelse. Små detaljer som golfbollar eller annat som förknippas med vistelsen, ligger i en liten skål på hotellrummet när gästen kommer. Maten är typisk dansk, med lunchbuffé och trerättersmeny på kvällen. Även vinet är omsorgsfullt vald för att passa maträtten. Grand Park är en totalupplevelse värd att besöka. Stora Bältbron har givit Grand Park i Korsör ny dragningskraft. Många svenska och danska företag konfererar gärna på denna för Danmark centrala plats. Claus Blok, marknadschef, menar att långa konferenser kan vara tröttande om man inte sitter bekvämt. Därför har Grand Park satsat på ergonomiska stolar. Hotellet har 108 rum, varav 5 svit, 8 de lyx och 95 businessrum. 26 konferensrum i varierande storlekar. Ørnumvej 6, DK-4220 Korsör. Pris för dubbelrum; fr DKK vardagar och DKK 825 weekenden. Enkelrum fr DKK 925 vardagar och DKK 625 weekenden. Priser på konferenser fr DKK 500 endagsmöte, DKK per konferensdygn och DKK för ett konferensdygn. Broloppet äger rum 28 maj kl 16. Anmälan görs på Golf är en sport som ständigt växer. När det inte är konferens satsar anläggningen på golfare som uppnåt 50+ ålder. 2 6 V Ø t e x t & f o t o K I M H A L L 2 7 V Ø

15 foto ØRESUND NETWORK Danskar är kulturmänniskor Svenskar är foto FREDERIK TELLERUP MALMÖ TURISM naturmänniskor Tomas Polvall har varit på en mängd platser och mött oerhört många människor runt om i världen och nästan alla han mött har sagt samma sak. Jag lever på den bästa platsen på jorden. Vi tycker det, vi människor oavsett var vi bor på det här jordklotet. Tomas tycker det också med tillägget att han menar hela Öresundsregionen. Det är sundet som gör det det är vackrast i hela världen. Ingen annanstans har jag sett något vackrare än Öresund och då har jag många sund runt om i världen att jämföra med. Hans förtjusning i sina hemtrakter är märkbar och med båda fötterna på var sin sida om sundet, så har han mycket att berätta. Tomas Polvall är född och uppvuxen i Helsingborg och har blivit staden trogen i alla år på olika sätt, även om han inte varit mantalsskriven där under flera. Sedan tjugo år bor han och hans danska fru i Hornbæck, några mil norr om Helsingør. Här trivs jag och kan gå långa promenader längs havet när jag kommer hem från mina resor eller sitta nere i hamnen och prata med folket i byn. Fina badstränder Den danska fiskebyn Hornbæck, som är också känd för sina fina badstränder, växer flerdubbelt varje sommar. Framför allt köpenhamnarna blir fler och fler och många bybor tycker inte om invasionen på somrarna, men jag anser att det är bra för orten och ger både jobb och inkomster även om det bara är under några sommarmånader. Tomas Polvall tycker om turisterna och sommargästerna och menar att det blir liv och rörelse i byn. Som den vane resenär han är och betraktare av både natur, samhällen och människor, så har han samlat på sig mängder av intryck genom sina 56 år. I boken Båda sidor om Öresund tar Tomas Polvall och fotografen Henrik Björnsson med oss på en fantastisk resa genom Sjælland och Skåne. Det finns så mycket fantastisk natur och underbara ställen och jag ville berätta om allt detta ur mitt perspektiv. En resa i Tomas fotspår Med de fantastiska bilder och kärleken till de båda landskapen som lyser igenom i varje ord i boken, så känns det som att själv vara ute på en resa eller i varje fall vilja följa i Tomas fotspår. De skillnader som faktiskt finns mellan de två länderna kommer också fram i boken. Vi kan inte komma ifrån att Sverige är tio gånger större än Danmark och Skåne är en del av Sverige. Likaså att i Köpenhamn bor halva Danmark. Tomas tycker också att Sverige är ett betydligt mer variationsrikt land på alla sätt; historiskt, kulturellt och socialt. Medan ytterligheterna är mindre i Danmark hela Danmark har en gemensam historia. Skåne var ju faktiskt danskt tills för några hundra år sedan. Fast allra mest tror Tomas på den gemensamhetskänsla som håller på att växa fram i Öresundsregionen och i denna ingår även Tyskland. Tänk när de byggt färdigt bron mellan Rödby och Puttgarden Människorna i regionen behöver också bygga lite mänskliga broar mellan Skåne och Sjælland, eftersom de till en del skiljer sig åt i sitt sätt att vara och förhålla sig till varandra. Danskar är mycket fräckare, mer charmerande och impulsiva än svenskar. Medan svenskar gott kan lägga av det självgoda och lära sig att slappna av. Större förståelse Tomas tycker däremot att svenskar är mer hederliga till skillnad från dansken som försöker lura till sig fördelar. Men dessa olikheter är inte avgrundsdjupa och därför tror han att med den ökande integrationen så växer det också fram en större förståelse mellan människorna på var sin sida om sundet. De kommande fem åren upptäcker danskarna alltmer fördelarna med att kunna vistas i den svenska naturen och svenskarna upptäcker mer och mer områdena utanför Köpenhamn. Redan i dag har många sjællandsbor lärt sig väldigt många varor är billigare på den svenska sidan och många skåningar har länge tagit del av det stora kulturutbudet i Köpenhamn. Därför är det extra skönt att höra att integrationen även kan se ut på ett litet annorlunda sätt. Det finns två, tre olika gäng från Helsingør som regelbundet åker över för att heja på HIF (Helsingborgs IF). Enligt Tomas för att de inte har ett eget fotbollslag i de övre divisionerna. Ja, där ser man vilka förunderliga vägar sporten kan ta. Danskar är mycket fräckare, mer charmerande och impulsiva än svenskar. Medan svenskar gott kan lägga av det självgoda och lära sig att slappna av. Det tycker Tomas Polvall, som tillsammans med fotografen Henrik Björnsson gett ut boken Båda sidor om Öresund. foto M ARIA K ARLSSON 2 8 V Ø t e x t M A R I A K A R L S S O N 2 9 V Ø

16 ...nu över medlemmar - med Sveriges bästa näringspolitiska program för småföretag! Besök vår hemsida Bli medlem idag! Jobben finns i småföretagen - det behövs bara rätt förutsättningar En rigtig De seneste 30 år har Tomas Polvall været ude at rejse ca. tre måneder om året. Jeg elsker at skrive og rejse, og næsten alle mine rejser er i større eller mindre grad arbejdsrelaterede ellers havde jeg ikke haft råd til at rejse så ofte. Tomas Polvall er først og fremmest freelancejournalist og forfatter, men tager også opgaver som forelæser eller underviser eller laver fotoudstillinger. For en multikunstner er der altid nye områder at opdage. Hans uddannelse i litteraturvidenskab og som bibliotekar viser, at orden altid har interesseret ham. At han brænder for at skrive mærkes helt tydeligt, ligesom kærligheden til Øresund. Han har boet ved Sundet hele sit liv, og det er det, han længtes hjem efter under sine udenlandsrejser. Det er det smukkeste sted i verden, og når jeg kommer hjem, kører jeg først i bilen langs den sjællandske kyst og derefter tager jeg båden til Helsingborg og går bare omkring og hygger mig. Tomas er født i Helsingborg, og under sin gymnasietid syntes han, at Helsingborgs Dagblads filmanmelder skrev dårlige anmeldelser, og at det kunne han da gøre bedre selv. I flere henvendelser påpegede han dette, og det endte med, at han fik lov til at bevise sin kunnen. Jeg var en inkarneret biografgænger og filmentusiast, og det var derfor, at jeg vidste, hvad jeg talte om. Derefter arbejdede Tomas i mange år for avisen både som timeansat og fastansat og med mange forskellige opgaver, og siden starten af 1980 erne har han så været freelancejournalist på fuldtid. globetrotter Det bliver ikke bare til rejsereportager, men også artikler om litteratur og kultur samt om sociale forhold rundt om i verden. Han husker en reportage, som han skrev om aidssyge børn i New York i 1988, og han er ekstra stolt over, at han fik et interview med journalisten Seymour Hersh på The New Yorker. Seymour Hersh fik Pulitzerprisen i 1970 for sine reportager om Song My-massakren i Vietnam og blev året før kendt for sin bog Chain of Command, som på svensk hedder På given order og handler om torturen i Abu Ghraib-fængslet i Irak. Det er ikke det letteste at få et interview med Seymour Hersh, da han er en meget travl mand, men ved hjælp af stædighed og meget snak med hans sekretær, lykkedes det mig til slut at få en aftale med forfatteren i stand. Det blev et meget vellykket møde, og for at vise sin taknemmelighed over for sekretæren, så havde han taget et eksemplar af sin seneste bog Båda sidor om Öresund med, som han gav hende. Det endte med, at også Seymour Hersh ville have et eksemplar af bogen. Jeg troede ikke, at det var noget for ham, men han syntes virkelig godt om min bog. Eftersom Tomas elsker at skrive, så er der egentligt ikke så langt fra at skrive lange reportager til at skrive bøger. Den første bog Köpenhamn äventyrets stad udkom allerede i 1991, men siden tog det elleve år, Når rejsejournalisten og forfatteren, Tomas Polvall, kommer hjem kører han først langs den sjællandske kyst, og derefter tager han båden til Helsingborg. For Tomas er Øresund det smukkeste sted i verden. inden den næste bog var på gaden. Derefter tog det om sig med næsten en bog pr. år. Det har været spændende, og jeg har blandt andet ønsket at få mennesker til at opdage, at Øresund er mere end København. En ny bog kommer ud netop i disse dage. Den hedder I Kalifornien og er et resultat af 10 års rejser i Californien, som også har kastet 20 store rejsereportager af sig. Næste projekt og planlagte udgivelse er bogen Nordiska öar. Tomas seneste udgivelse Båda sidor om Öresund reportage från Sjælland och Skåne er som sagt en pragtfuld bog, som er meget personlig og indeholder fantastiske billeder. Og til dem, der endnu ikke har læst den, er der virkelig noget at se frem til. t e x t & f o t o M A R I A K A R L S S O N 3 1 V Ø

17 Doften av kryddväxter och ljudet av porlande vatten är det första man lägger märke till när man kommer in på gården till Søllerød Kro. Kocken plockar de färska kryddorna direkt från tunnorna där de växer. Sommelier Philip Laustsen har stor kunskap om viner och brukar hjälpa gästerna med att rekommendera det bästa till maten som serveras. Søllerød Kro har en enorm vinkällare med de bästa vinerna. Jan Restorff, restaurangchef på Søllerød Kro, har fått åtskilliga utmärkelser för sina gourmérätter och över 1800 olika vinsorter. Senast fick de den åtråvärda Michelinstjärnan. Søllerød Kro den danska idyllens höjdpunkt Doften av färska örter som växer i tunnor av ek, ljudet av porlande vatten från en fontän och en gemytlig känsla av avkoppling är vad som möter gästerna på Søllerød Kro i den danska byn Holte. Alldeles intill kyrkan ligger denna krog från 1677 som 2007 fick Michelinstjärnan. En utmärkelse som endast de absolut bästa restaurangerna i Europa får. Under de åtta år som Jan Restorff varit restaurangchef har Søllerød Kro fått åtskilliga utmärkelser för sina gourmérätter och sina över 1800 olika vinsorter. Intresset för mat och vin är påtagligt när man möter kökschefen Jakob de Neergaard och sommelier Philip Laustsen. Båda lägger stor omsorg vid att allt skall vara perfekt och att gästen känner sig nöjd. Jan Restorff går runt till alla gästerna och frågar om allt är till belåtenhet. Jag älskar mitt yrke. Detta är en trivselkrog för alla. Hit kommer gourmégäster som vill ha god mat och service, men också unga som inte har så mycket pengar men ändå vill njuta, säger Jan Restorff. Närheten till kyrkan medför ofta att de flesta väljer att samlas på krogen efter dop, giftermål, konfirmation eller begravning. Det var kanske det som fick byns lokala präst att 1677 öppna en krog för sockenbarnen och genomresande. Med kyrkan på ena sidan och slottet på den andra ligger Søllerød Kro idylliskt beläget och är lätt att hitta till. Julbord på Søllerød Kro är en tradition för många. Hit kommer även företag som vill hålla mindre konferens på en mer avslappnad plats, säger Jan Restorff. Jan Restorff är född i Torshavn på Färöarna där hans far var hotelldirektör och kock. Som ung kon Jan till Danmark för att utbilda sig inom restaurangbranschen, men åkte aldrig tillbaka med undantag för semester. Kärleken till min bransch fick mig att stanna. Man måste älska restaurangvärlden för att orka arbeta sex dagar i veckan. Måndagar har vi stängt och då vilar jag, säger Jan Restorff. Jobbet som restaurangchef är som en hobby för Jan Restorff. Därför är det med samma glädje som han går till sitt arbete varje dag. Denna glädje smittar av på de 35 anställda som gör allt för att gästerna skall få det mesta möjliga av sitt besök på Søllerød Kro. Kökschefen Jakob de Neergaard har lång erfarenhet av Europas bästa restauranger. Han har arbetat i både Belgien och Frankrike, vilket inte minst märks på den franska matstil han har. Maten är primärt baserad på danska och franska råvaror. Søllerød Kro är inte den första restaurangen han arbetat på som fått Michelinstjärnan. Restaurang Bruneau, Taillevent och Alain Ducasse är alla kända för att vara Michelinrestauranger. Vinintresset och kunskapen om fina viner är en upplevelse för den som kommer till Søllerød Kro. Sommelier Philip Laustsen har arbetat på restaurangen i tre år och haft god hjälp av Jan Restorffs stora vinintresse utsågs Jan Restorff till Årets Sommelier, och korgen har inte mindre än fyra gånger utmärkt till Danmarks bästa vinmeny av Den Danske Spiseguide. De har fått Champagnepriset Best of Award Excellence tre gånger i rad samt priset för bästa avecmeny av Den Danske Spiseguide. Det handlar om att vara stabil så att gästerna som kommer hit känner sig nöjda. Vår uppgift är att fullfölja deras önskningar. Därför arbetar vi med hjärtat i allt vi gör, säger Jan Restorff. De som en gång varit på Søllerød Kro återvänder gärna. Miljön är lika vacker inomhus som utomhus. Under sommaren har krogen målats om invändigt för att ge ett ljusare och mer klassiskt romantiskt intryck. Färgerna går i mintgrönt, beige och guld. Servicen blir vit porslin i hög kvalitet. Allt för att ge gästerna det där lite extra. En kväll på Søllerød Kro är en upplevelse som måste upplevas. 3 2 V Ø t e x t K I M H A L L f o t o C L A E S H A L L 3 3 V Ø

18 Dampet helleflynder med ærter og sommertrøffel Helleflynder: 4 stk. helleflynderfilet a 90 g Fint havsalt Helleflynder dampes i lidt fiskefond og smages til havsalt. Ærteskum: 100 g friske ærter 100 g frosne ærter 2½ dl. mælk 2½ dl. piskeflød 50 g smør 1 dl. hønsefond 200 g friske ærter ½ dl. vand Havsalt Kog mælk, fløde, fond, frosne ærter op og lad trække, til det er stuetempereret. Tilsæt de friske ærter og blend det hele. Sigtes gennem fin sigte. Smages til med salt. Lige før brug bringes ærteskummen kun lige til kogepunktet og skummes med stavblender. De friske ærter dampes meget kort lige før serveringen og smages til med salt. Ærtepuré: 500 g frosne ærter 50 g smør 1 dl. hønsefond ½ dl. trøffelsaft Havsalt og friskkværnet peber Blend de optøede ærter med smør, fond og saft. Passeres gennem trådsigte og smages til. Sommertrøfler: 40 g sommertrøfler Skæres i skiver og drysses med lidt havsalt. Anrettes til sidst ovenpå retten. VIN 2001 Puligny-Montrachet, 1 cru. La Garenne, Etienne Sauzet, Bourgogne, Frankrig. Chardonnay fra hvor de er bedst til at lavea det. Mineralsk, samt god dybde til de ristede jomfruhummere kombineret med 2001-syre til de grønne asparges. Kalvefilet og brissel med asparges, morkler og citrontimian-sauce Hindbær Vanille dessert Cremefraîche flan med vanille 1kg øko. natur creme fraiche 200g sukker 1st vanille 6bl gelatine Udblød gelatine. Varm creme fraiche, sukker og vanille op. Smelt gelatinen heri og sigt massen. Lad den køle lidt af, kun så den lige nøjagtig kan bære vanillekornene. Støb den i de små runde forme, som man inden da har lunet og filmet bunden på. Tuil dej 250g mel 250g flormelis 250g æggehvider 250g smør, smeltet Sigt mel og flormelis, rør det med æggehviderne. Tilsæt det smeltede smør og rør dejen glat. Smøres ud på silikone måtte med skabelonen. Bages ved 120. Rulles rundt om de små runde forme, lukkes med lidt æggehvide. 2 hindbær halveres og lægges ned i tuilringen ovenpå creme fraîche flanen, og der toppes af med hindbær chiffon. Hindbær chiffon 300g frost hindbær 1fl. cider 100g sukker 7bl gelatine citronsaft. Kog lidt af cideren op sammen med sukker. Smelt gelatine heri, blendes, smages til og sigtes. Vaffeldej (8-10 stk.) 100g smør 250g mælk 4 spsk. vanillesukker 6 stk. æg, friske 1 tsk. bagepulver 50g sukker 250g hvedemel 1 tsk. fint salt skal af en ½ appelsin og 1 citron Del æggene i blommer og hvider. Pisk blommerne med vanillesukker og sukker. Sigt mel, og bagepulver i blommerne, rør grundigt. Kog mælk og smør op, røres i dejen til glat. Tilsæt skallen. Pisk hviderne med saltet. Hindbær-vanille gelé 400g sukker 300g cider 900g franske frost hindbær 2st vanille 15bl gelatine Sukker, vanille og cider koges op, gelatinen smeltes heri. Sigtes og blendes med hindbærerne. Smages til, sigtes og køles af indtil at geléen lige kan bærer vanillekornene. Støbes i en stor ramme. Skæres ca. 1x1cm. Friske hindbær og jernurt 1kg frost hindbær 550g sorbetlage 2 bl. gelatine citronsaft Hindbærsorbet 1kg frost hindbær fra Frankrig 550g sorbetlage 2bl gelatine citronsaft Lun lidt sorbetlage og smelt gelatinen heri. Blend, smag til med citronsaft og sigt. Karamel tuil 100g flormelis 100g usaltet smør stuetemperatur! 65g glykose 60g mel Rør det hele sammen til det er samlet. Rul dette ud på en silikonemåtte med et stykke bagepapir over. Bages ved i ca min. 6 hindbær pr. person. Kalvefilet og brissel: 4 stk. kalvefilet a 140 g 4 stk. brissel a 40 g Fint havsalt og friskkværnet peber 2 dl. kalvesky 2 kviste citrontimian De friske brisler blancheres og hinden fjernes. Steges gylden i vindruekerneolie og til sidst tilsættes 1 spsk. smør og steges færdig i smørret. Krydres med salt og peber. Kalvefilet erne steges ligeledes gylden på alle siderne og krydres med salt og peber. Steges i ovn på 180 grader. I 2 * 4 min. Tages ud og trækker i 10 min. og skæres på langs. Kalveskyen koges op og timianen tilsættes. Filmes og trækker i 15 min. og sigtes. Må efterfølgende ikke koges op, gerne lunes. Asparges og gulerødder: 8 grønne asparges 8 hvide asparges 8 små nye gulerødder Fint havsalt og friskkværnet peber De hvide asparges skrælles og koges i vand så de kun lige er dækket med salt, peber og 1 spsk. smør i 4 min. Efterfølgende tilsættes de grønne asparges og koges yderligere i 4 min. Er derefter klar til servering. De skrællede gulerødder koges ligeledes til de er møre. Morkler: 160 g friske morkler 1 spsk. smør ½ skalotteløg ½ dl. hønsefond Fint havsalt og friskkværnet peber Morklerne børstes grundigt og sauteres i smørret sammen med det fint hakkede skalotteløg. Dampes færdige i hønsefond og smages til med salt og peber. VIN 2001 Puligny-Montrachet, 1 cru. La Garenne, Etienne Sauzet, Bourgogne, Frankrig. Chardonnay fra hvor de er bedst til at lave det. Mineralsk, samt god dybde til de ristede jomfruhummere kombineret med 2001-syre til de grønne asparges. 3 4 V Ø 3 5 V Ø

19 Ferrari 60-års jubilerar i Malmö får annorlunda Entréupplevelse Öresunds- regionen Malmöborna har länge undrat hur entrén till stadens norra del kan bli bättre. Tomten där motorvägen tar slut har varit en stående diskussion. Lösningen kom när de danska fastighetsutvecklarna TK Development såg vilka möjligheter som fanns. Namnet Entré Malmö var givet. Detta skulle bli Sveriges första upplevelseköpcentra med aktiviteter från tidig morgon till sen kväll. En mötesplats för hela familjen och en samlingspunkt som ska få kranskommunerna att vilja resa dit. Vi ville utveckla ett nytt koncept och skapa ett hus med liv och rörelse från klockan sju på morgonen till midnatt, säger Dan Fæster, VD för TK Development i Sverige. Ett internationellt börsnoterat företag med huvudkontor i Ålborg i Danmark som utvecklar fastigheter från idé till verklighet och som sedan säljer hela paketet vidare. I fallet Entré Malmö är Skanska totalentreprenörer. Fojab Arkitekter i Malmö har ritat och CGI, en tysk fastighetsfond, är köpare. September 2008 beräknas fastigheten stå klar för invigning. Malmö Entré är det första shopping och upplevelsecenter vi har gjort i Sverige. En mötesplats med kvadratmeter butiker, kvadratmeter restaurang, bowling, biograf och fitness. En mix av aktiviteter för barnfamiljer och yngre, förklarar Dan Fæster. Här kommer även att finnas kvadratmeter kontor och ett restaurangplan på tredje våningen med mellanöstern-, asiatisk- och medelhavsmat samt ett antal caféer. Den tidstypiska fastigheten från 1960-talet där Hemköp ligger behåller man med viss ansiktslyftning. Butikskedjor som H&M, Lindex, Intersport och OnOff kommer att finnas. För att inte vara ett traditionellt shoppingcenter har vi försökt att bredda utbudet och fått Mellaneuropeiska butikskedjor att satsa på den svenska marknaden, säger Dan Fæster. Bakom nuvarande Hemköp blir en del av nuvarande parkeringsplats ett torg med uteservering. All mark bebyggs med det nya shopping- och upplevelsecentret. Ett toppmodernt koncept med parkering för 930 bilar i två plan i botten av fastigheten, butiker i två plan och restauranger, fitness center, bowling, bio och en plats för barnen högst upp. Den stora ingången till shoppingcentret blir från Värnhemstorget, där människor tar bussen varje dag. Hemköp blir en integrerad del av shoppingcentret. Vi räknar med ca sex miljoner besökare de första tolv månaderna. Platsen är unik och behovet av ett aktivt shoppingcenter med upplevelser är stort i detta område. Vi tror att Entré Malmö kommer att bli en stor magnet, säger Dan Fæster. För att inte vara ett traditionellt shoppingcenter har vi försökt att bredda utbudet och fått Mellaneuropeiska butikskedjor att satsa på den svenska marknaden, säger Dan Fæster. Det var full fart och mycket förberedelser innan de 58 Ferraribilarna kunde få sin plats utanför Casino Cosmopol. Ferraris 60-års jubilerande startade i Abu Dhabi den 28 januari i år och avslutas i Maranello den juni. Ett evenemang som symboliserar en Milstolpe med 60 ringar som var och en symboliserar viktiga händelser i företagets historia. Milstolpen färdas med det internationella firandet av Ferrari. Anders Janskog från Lund fick den stora äran att ta emot Milstolpen som skulle föras vidare över Öresundbron till danskarna som väntade. Jag har haft Ferrari sedan 1990 och jag är inne på min tionde bil, säger Anders Janskog när han tar emot vandringstrofén av Matteo Torres, Ferraris försäljningschef. Vad är det som är så märkvärdigt med Ferrari, kan man undra. Känslan, svarar Anders snabbt. Det finns en själ och en personlighet i bilen som andra bilar saknar. Alla andra bilar åker man. En Ferrari kör man, förklarar Anders Janskog innan han kör vidare med hela sällskapet för att stanna på Pepparholmen innan de far vidare till Köpenhamn. Ferraris märkliga historia är uppdelad i två huvuddelar. Där den första eran är nära kopplad till märkets legendariske grundare Ebzo Ferraris liv och arbete. Den andra eran är nära kopplad till Luca di Montezemolo som tog över Ferrari har alltid behållit sin identitet och ambition att vara den främsta tillverkaren av såväl lyxiga sportbilar för privatbruk som världsledande inom racing. Ferrari finns i dagsläget representerat på 52 marknader runt om i världen. 90 procent av produktionen vid den enda anläggningen i Maranello går till export. Ferrari gör en årlig vinst på ca miljoner Euro och producerar ca bilar per år. För närvarande består modellprogrammet av fyra modeller som alla visar på yrkesskicklighet, tenkik och design som är helt ledande. Två modeller med åtta-cylindriga motorer F430 Coupe och F430 Spider samt två modeller med tolv cylindriga motorer 612 Scaglietti och 599 GTB Fiorano. Många av dessa Ferraribilar är numera mycket eftertraktade som samlarobjekt. Priserna kan nå svindlande höjder på auktion. Ett av de mest uppmärksammade exemplen är en GTO som värderades till över tio miljoner dollar, motsvarande ca 70 miljoner svenska kr. Den strategiska hingstsymbolen som finns på alla Ferraribilar var en gåva till Enzo Ferrari från föräldrarna till det Italienska flygaresset, Francesco Baracca från första världskriget. Han hade under sin tid som pilot använt symbolen på sitt flygplan. Enzo Ferrari satte symbolen på en gul sköld till ära av sin hemstad Modena och gjorde den till symbol för det mest mytomspunna racingteamet genom tiderna. 3 6 V Ø t e x t K I M H A L L t e x t & f o t o K I M H A L L 3 7 V Ø

20 Fra stok til flaske - et dansk vineventyr Vinproduktion er ikke længere kun forbeholdt vinbønder under sydligere himmelstrøg. Danmark har flere vinentusiaster, der producerer god og velsmagende vin. En af dem er Jens Michael Gundersen, som står for den daglige drift af Dansk VinCenter ApS i Avedøre Landsby på Sjælland. Jens Michael Gundersen fremstiller vin af ren og skær kærlighed til druerne og håndværket bag en god flaske vin. Jeg har interesseret mig for vin, siden jeg var teenager, hvor jeg læste vinbøger og gik til vinsmagning. Det foregik på helt eget initiativ, for ingen i min familie har nogensinde vist synderlig interesse for vin. Jeg tror, det var et miks af tilfældighed og nysgerrig interesse, der fik mig i gang med at dyrke vinstokke og producere vin, fortæller Jens Michael, der aldrig glemmer den første gang, han smagte en fantastisk vin i en vinhandel. Den vin var en drøm og pirrede i den grad til mine smagsløg, at jeg på en eller anden måde bare måtte beskæftige mig med vin. Fra hobby til levevej Der skulle dog gå nogle år, før Jens Michael Gundersen kunne sætte fod under eget vinbord. I 1983 startede han i det små med at plante vinstokke hjemme i sine forældres have. Da det gik meget godt, blev han ved med at have vinproduktion som hobby, mens han læste til cand. merc. i markedsføring og kommunikation. Og det var ikke et tosset valg, for viden om marketing er vigtigt, når man som Jens Michael kører en vinbutik, vindyrkning, planteproduktion, vinarrangementer mv. fra gården i Avedøre Landsby. Udover vinproduktionen er jeg nødt til at have aktiviteter ved siden af, for ellers kan det slet ikke kunne køre rundt. I år regner jeg fx med at producere ca flasker vin, og det giver ikke omsætning nok til at holde forretningen i gang alene på grundlag af vinproduktionen. Derfor har vi også etableret vinbutikken, hvor vi bl.a. sælger vin fra danske vinproducenter i udlandet. Desuden afholder vi vinsmagninger, og jeg underviser i vinproduktion. Heldigvis synes jeg, at alle de forskellige opgaver er skægge, fortæller Jens Michael Gundersen. Ellers er det helt sikkert Jens Michaels innovative tankegang, der driver værket. Man kan godt sige, at han er en pioner på området i Danmark. Da han som teenager havde fået smag for vinens mange nuancer, begyndte han at korrespondere med vincentre og vinbønder i Midttyskland og England, fordi de klimamæssigt ligner Danmark mest. På den måde indsamlede han megen viden, og sammen med eksperimenterne hjemme lykkedes det ham for første gang i 1990 at producere en drikkeegnet vin vinstokke Herefter gik det relativt hurtigt. Sådan husker jeg det i hvert fald. Jeg lejede noget landbrugsjord og plantede forskellige druesorter for at se, hvilke der egnede sig bedst til det danske vejrlig. I 1999 blev det så endelig alvor, da jeg sammen med min partner, Torben Andreasen, der ejer et gartneri, beplantede to en halv hektar med i alt vinstokke. Samtidig dannede vi Dansk VinCenter ApS, siger Jens Michael Gundersen, der har haft mest held med den røde Rondo-drue. Rondo-druen er den, vi dyrker her på stedet, da den egner sig godt til jordforholdene og til at dyrke på friland, som vi foretrækker. Rondo modner altid i starten af oktober, og den giver en kraftig vin med dejlige frugtaromaer og en god farve. Druerne bliver meget søde og er også velegnet til spisebrug, fortæller Jens Michael, der to gange er blevet kåret til Årets vinbonde, sidst i 2004 for rødvinen, Nordlund. 3 8 V Ø t e x t & f o t o P I A R I E D E L 3 9 V Ø